1. No category

ANNONS
ANNONS
HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN GEORANGE
Dec 2013
20 sidorhällsbyggnad och
Modern sam
ng
li
k
c
e
v
t
u
s
v
li
s
g
in
r
ä
innovativ n
•Markanvändning
•Infrastruktur
•Stålkrestsloppet
•Arctic Mining
Järnmalmsgruvor
överflödiga?
SGU får ny generaldirektör
Stort tryck på infrastruktursatsningar
Stålbehovet kan komma att tillgodoses med
kretslopp, enligt Jernkontorets Bo-Erik Pers.
Sid 6
Lena Söderberg om nya jobbet och SGUs
framtida roll.
Sid 11
Trafikverkets regionchef Arnold Vonkavaara
är mitt i hetluften.
Sid 12
Ingår som bilaga i NSD, Norrländska Socialdemokraten, Norran och Dagens Industri (ed Norr). December 2013.
•Hållbara
samhällen
•Samförstånd
ANNONS
ANNONS
HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN GEORANGE
2 framtidens Gruv & Mineral
Framtidens Gruv- och Mineralindustri
– utmaningar
Vilka bilder finns av gruvnäringen?
• Är det en kraftigt miljöstörande ålderdomlig
näring eller...en viktig verksamhet i teknisk
framkant där vår del av världen har stora
möjligheter till utveckling?
• Kränker gruvnäringen ursprungsbefolkningen eller...är det en näring som strävar
efter konstruktiva lösningar?
• Tar gruvnäringen lätt på miljöutmaningarna
eller...har man ambitioner om att vara i
framkant vad gäller miljöarbete?
• Skapar näringen bara kortvariga arbetstill fällen eller...är det en uthållig bransch som
skapar arbetstillfällen inom kunskaps- och
tjänstesektorn?
• Stjäl gruvnäringen naturrikedomar från
oss eller...generarar den resurser tillbaka till samhället?
Först och främst måste vi alla kanske enas
om att ett modernt samhälle behöver metaller. Det är svårt att tänka sig någon verksamhet där inte metaller på ett eller annat
sätt är inblandade. Uttrycket ”If it´s not
grown it has to be mined” stämmer väldigt väl.
Vad som är viktigt sedan att notera är hur
vi kan använda metaller på ett smart sätt. Ett
klokt sätt är att vi använder metaller om och
om igen. För det är ju på det viset att metal�ler inte försvinner utan kan användas gång
på gång. I det sammanhanget kommer återvinning in. Vi måste utveckla kloka system
inom vilka vi ser till att metaller återvinns. Vi
kan t.ex. bygga vidare på den höga kompetens vi har inom återvinningen av elektronik
där ju faktiskt Rönnskärsverken utanför Skellefteå är världsledande.
Men...det behövs också en nyproduktion.
I ett modernt samhälle är det självklart att
vi vill ha datorer, smarta telefoner, vindkraftverk, järnvägar, fordon m.m. samtidigt som
övriga världen också vill ta del av en utveckling mot bättre livsvillkor. Förhoppningsvis
kan man undvika en del av de misstag som vi
i västvärlden gjort i vårt samhällsbygge men
likväl finns det ett behov av nyproduktion av
metaller. Vi kan förhoppningsvis förmedla
en del av de erfarenheterna, såväl positiva
som negativa, till de som nu bygger framtida
samhällen.
Sverige har inom gruvnäringen enligt
min mening en stor potential att vara ett
föregångsland vad gäller tillämpning av ny
miljöteknik, efterbehandlingsmetoder, personalpolitik och hantering av motstående
intressen. Detta ger möjlighet att de tre
förutsättningarna för en hållbar utveckling
(ekonomisk, social och ekologisk) samverkar.
Det skapar konkurrenskraft och arbetstillfällen, samtidigt som värdefulla naturvärden
och turism, rennärings- och friluftsintressen
kan samverka, bevaras och utvecklas. Kort
sagt – tre bollar i luften samtidigt.
Det handlar om att utveckla kunskap om
olika intressens verklighet. Det handlar också om att kunna föra diskussioner och samråd med en viss ödmjukhet.
Låt mig kort kommentera de olika bilder
som jag inledningsvis beskrev.
• Branschen måste bli bättre på att visa att
man är en modern näring i framkant med
en mängd intressanta och utvecklande
jobb. En bransch som siktar framåt.
• Branschen måste ödmjukt hantera olika
motstående intressen. Detsamma gäller
alla andra verksamheter. Ett bra sätt är att
öka kunskapen om varandras verklighet
och verkligen prata med varandra och inte
om varandra.
• Branschen står för 89 miljoner ton av den
totala mängd på 117,5 miljoner ton som
företag och hushåll genererade 2010. Sam tidigt finns minst 250 nedlagda verksam heter med koppling till gruvverksamhet.
Att hantera miljöfrågor på ett klokt och
framåtsyftande sätt är en stor utmaning
för branschen. I sig kan det utgöra en stor
framtida konkurrensfördel. Miljökraven
kommer inte att bli lägre.
• Branschen kan visa vägar på hur man bygger
långsiktig hållbarhet. Ekonomisk, ekologisk
och social hållbarhet måste gå hand i
hand. De kunskaps- och tjänsteföretag
som finns knutna till branschen måste
synliggöras och tydligare få en lokal och
En av gruvnäringens stora utmaningar är enligt min mening att kunna visa på den betydelse man har för olika former av utveckling.
Det handlar inte bara om gruvproduktion
även om den utgör navet. Det handlar om
att kunna synliggöra dels det moderna samhällets behov av metaller dels att visa på den
världsledande kunskaps- och tjänsteindustri
som på ett eller annat sätt tillhör branschen.
Vi behöver fler mötesplatser där olika intressen möts. Dialogen och förmågan att prata
med varandra och inte om varandra är en avgörande faktor för framgång. En mötesplats
där jag personligen ser fram mot många givande möten är ”Framtidens Gruv och Mineral” som genomförs 27-29 januari på Grand
Hotell i Stockholm.
Vi ses där!
Lennart Gustavsson
Ordförande, GEORANGE
Frågor om innehållet och programmet besvaras av:
Lennart Gustavsson, Georange.
E-post: [email protected]
Distribution: Dagens Industri (ed Norr), Norran och NSD.
Annonsförsäljning: Nordic Publishing
För mer information om tema- och kundtidningar
i dagspress kontakta:
Nordic Publishing Stockholm AB,
Storängsvägen 25, 115 42 Stockholm. Tel. 08-662 66 10.
E-post: [email protected]
Formgivning: Palmgren Artdirection AB
E-post: [email protected]
Tematidningen Framtidens gruv & mineral är utgiven
av Georange och producerad av Nordic Publishing.
regional närvaro. I detta sammanhang är
det naturligtvis avgörande att branschen
kan, vill och törs tydligt arbeta med jäm ställdhetsfrågorna. Här är det också av stor
betydelse att de fackliga organisationerna
aktivt och konkret arbetar.
• Branschen måste ta en diskussion med det
omgivande samhället om det ömsesidiga
ansvaret att bidra till utveckling. Naturligt vis krävs ett lokalt/regionalt accepterande
för att bedriva gruvverksamhet. Dialogen
med samhället måste utvecklas även om
man tycker att man nått långt. Det kan
komma att krävas ett nytt sätt att arbeta
med det som ibland kallas CSR = Corporate
sSocial Responsibility.
Skribenter: Anders Boström och Maria Engström Andersson.
Foto omslag: Boliden
Tryck: Tryck i Norr
Framtidens
Gruv & Mineral
2014
27-29 januari på
Grand Hôtel i Stockholm
Välkommen att träffa oss på Framtidens Gruv & Mineral 2014
Den 27-29 januari medverkar Pöyry på Nordens största mötesplats för aktörer på den svenska gruvmarknaden.
För ett hållbart nyttjande
av våra naturresurser
Här kan du träffa beslutsfattare från riksdagen och myndigheter, experter och intressenter från nordisk gruvoch mineralindustri, samt företrädare från den finansiella sektorn, för att fokusera på industrin av idag – dess
möjligheter och ökade betydelse för näringslivsutvecklingen.
Tisdagen den 28 januari kommer Jouni Honkala, projektdirektör inom gruv- och mineral, Pöyry i Finland, att
hålla sitt föredrag “Main challenges in Mining in Sweden and Globally”.
För mer information, besök gärna vår hemsida www.poyry.se
Våra experter finns på plats i monter 21. Välkommen till oss för att diskutera framtidens gruvindustri!
Sverige har goda tillgångar på de metaller och mineral som behövs i framtidens gröna teknik. För att nyttja dem på ett hållbart sätt krävs kunskap om
naturen, om geologiska förhållanden och om miljövänliga utvinningsmetoder.
Följ utvecklingen på www.sgu.se
www.poyry.se
Vi står bakom
svensk export inom
gruvindustrin även
när marken skakar
Även i en ostadig världsekonomi söker allt fler inom
svensk gruvindustri nya marknader. Med volatila
råvarupriser kan kundernas betalningar vara osäkra.
Då är det bra att veta att EKN har garantier för
betalning och finansiering. Det ger dig möjlighet att
göra fler och säkrare exportaffärer – även när det är
lite skakigt i omvärlden.
Vi har branschexperterna
Vi har specialister med stor erfarenhet av gruv­
industrin. Vill du veta mer om hur EKN kan bli
en del av din finansieringslösning? Kontakta
Maria Mattsson, Senior underwriter, 08­788 00 00
eller mejla till [email protected].
Du kan också läsa mer om oss på www.ekn.se.
Sista
chansen!
Välkommen till Framtidens Gruv- och Mineralindustri
på Grand Hôtel Stockholm, 27-29 januari 2014.
Några av årets fokusfrågor
Samhällsbyggnad och regional utveckling, CSR in mining,
markanvändningsfrågan, uppföljning av den nya mineralstrategin och Canadian Outlook.
Aktuella talare
•Lena Ek, Miljöminister.
•Lena Söderberg, tillträdande Generaldirektör SGU.
•Lars-Eric Aaro, VD/Koncernchef LKAB.
•Lennart Evrell, VD Boliden.
•Åsa Bergman, VD Sweco Sverige.
•Jonas Lundström, vice VD Northland Resources.
•Johan Halling, Affärsområdeschef Atlas Copco.
•Elisabeth Nilsson, Landshövding Östergötland.
•Maud Olofsson, fd vice Statsminister/Näringsminister samt partiledare (C).
•Maria Ågren, Generaldirektör Naturvårdsverket.
•Jouni Honkala, Director Pöyry.
•Lena Abrahamsson, Professor LTU.
•Jose-Alberto Moschioni, Marketing and Sales manager ABB mining.
•Bo-Göran Johansson, VD Atlas Copco Mining and Rock Excavation Technique Sweden.
•Kjell Larsson, VD Dragon Mining.
•Bengt Sundelin, VD Zinkgruvan Mining.
•Anders Ferbe, Ordförande IF Metall.
•Runar Brännlund, Professor Nationalekonomi
Handelshögskolan Umeå Universitet.
•Per-Olof Stark, Senior Vice President, SSAB Wear Services.
•Bo-Erik Pers, VD Jernkontoret.
•Thomas Hörnfeldt, Senior Vice President Special Steels & International Sales Ruukki Metals.
•Jan Moström, Direktör Boliden Gruvor.
Sponsorer:
Port of Narvik
www.fra
mtidensg
ruvochm
ineral.se
•Karin Apelman, Generaldirektör EKN.
•Sven-Erik Österberg, Landshövding Norrbottens Län.
•Rune J Arnøy, Havnchef Narvik Havn.
•Arnold Vonkavaara, Regionchef Region Nord Trafikverket.
•Riikka Aaltonen, Gruvöverdirektör, Arbets och näringsministieriet.
•Morten Smelror, Direktør, Norges Geologiske Undersøkelse.
•Kaj Lax, Avdelningschef SGU.
•Åsa Romson, Riksdagsledamot och Språkrör (Mp).
•Håkan Ekengren, Statssekreterare Näringsdepartementet.
•Jonas Sjöstedt, Partiordförande (V).
•Kenneth Macartney, Ambassador of Canada to Sweden.
•Gustaf Lind, Ambassador Arctic Council.
•Niklas Granlund, Deputy Director FOI.
•Tryggve Ahlman, Sveriges Redarförening.
•Uday Kumar och P O Larsson Kråik, Professor LTU.
•Paul Evins, Specialist WSP Civils/Rock Mechanics.
•Maria Viklander, Professor LTU.
•Jerry Asp, President C3 Alliance Corporation.
•Håkan Jonasson, Ordförande Sametinget.
•Anders Forsgren, Boliden.
•Jan Rannerud, Ordförande Malå Sameby.
•Arne Muller, Redaktör SVT Västerbottensnytt.
•Jan Moen, Professor Umeå Universitet.
Två utvalda höjdpunkter
Anmäl dig till rundabordssamtal med Lars-Eric Aaro, VD
på LKAB, Lennart Evrell, VD på Boliden, Åsa Bergman, VD
på Sweco Sverige, Jonas Lundström vice VD på Northland
och Johan Halling, affärsområdeschef på Atlas Copco.
Middag med Västerbottentema ingår.
Passa även på att anmäla dig till besök på Atlas Copco
testgruva i Nacka.
Et
plat t fåtal
ser
kva
r.
anmäl dig
nu på
Lena Söderberg,
tillträdande Gd SGU
Phillip ”Jerry” Asp,
CAMA
Lars-Erik Aaro,
Vd LKAB
ANNONS
ANNONS
HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN GEORANGE
ANNONS
Stål på väg mot slutet kretslopp
Återvinning fokusfråga i stålbranschen
Jernkontoret har i ett åttaårigt forskningsprojekt visat att förutsättningarna för att tillverka stål i slutet
kretslopp är mycket goda. Om dessutom de internationella beräkningarna håller kommer det framtida
behovet av nytt stål att kunna tillgodoses av återvunnet stål redan inom en mansålder. Brytning av
jungfrulig järnmalm blir då överflödig.
– I det läget vore det väl bra att det finns så
många svenska järnatomer i systemet som
möjligt, funderar Pers.
”Lite miljöskadad”
Bo-Erik Pers är vd för Jernkontoret sedan
hösten 2010.
Vi träffas på hans kontor på Kungsträdgårdsgatan och vi ”böjer stål”. Han har små
platta stålstavar av ordinärt respektive modernt stål som man helt enkelt böjer. På
bara två sekunder kan den minst erfarne
inse vilken betydelse ett ståls olika egenskaper kan ha.
– Enklare och modernt ser exakt likadant
ut, men det moderna eller mer avancerade
är sex gånger starkare, säger Pers och visar
att man måste ta benen till hjälp för att
vika ihop det moderna stålet.
Pers kommer från en lång karriär inom
stålbranschen.
Han är KTH-utbildad i maskinteknik och
började 1980 arbeta på Scania. Efter några
år flyttade han till Borlänge, arbetade inom
konsultbolag och från 1989 på dåvarande
SSAB Tunnplåt som bland annat forsknings- och utvecklingschef samt marknadsdirektör.
– Jag är nog lite miljöskadad. Jag tänker
stål och konstruktioner i alla sammanhang,
säger Pers och tillägger:
– Jag upptäckte mig själv på Friends Arena
med att sitta och titta upp i taket för att
studera takkonstruktionen. Det händer lite
då och då.
Bo-Erik Pers, vd Jernkontoret.
Planar ut
Beräkningen kräver att vissa förutsättningar uppfylls.
Världens befolkning har passerat sju
miljarder människor. Det kan tyckas som
om vi bara blir fler, men enligt FN ska befolkningen plana ut vid nio eller tio miljarder
ANNONS
Framtidens Gruv & Mineral 7
6 Framtidens Gruv & Mineral
Stål tillhör världens vanligaste konstruktionsmaterial.
Den årliga stålanvändningen är ogripbara
1,5 miljarder ton. Siffran är fördubblad sedan 2000 och den kommer sannolikt att
fördubblas igen.
Men bara en gång till. Sedan behövs inte
mer järnmalm, då räcker återvunnet stål till
all nyproduktion.
Bo-Erik Pers är vd för Jernkontoret. Han
berättar om räkneexemplet, en sammanvägning av olika förväntningar på samhället, som visar hur järnmalmsgruvor kan bli
överflödiga.
Stämmer beräkningarna i en internationell industristudie om lagring av koldioxid
så kommer allt stål som vi tillverkar på lång
sikt att baseras på återvunnet stål.
– Prognoser indikerar att behovet av
järnmalm för ståltillverkning kommer att
toppa omkring 2030, för att 2050 vara tillbaka på dagens nivåer. Först omkring 2090
förväntas i stort sett hela världens behov av
nytt stål kunna mötas via omsmältning av
skrot, säger Pers.
HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN GEORANGE
runt 2050.
En andra förutsättning är stålanvänd
ningen, som historiskt är kopplad till BNP.
När en nation når upp till en viss BNP-nivå
upphör produktionsökningen.
Världsårsförbrukningen ökar raskt,
främst som en konsekvens av den kinesiska
utvecklingen. Men ökningen på olika marknader är kopplad till levnadsvillkor och välståndsnivå.
Stålbehovet i främst Kina kan verka omättligt för blotta ögat, men det kommer att
plana ut. Sedan kommer Indien och ytterligare länder att klättra vidare på välståndstrappan. Det är egentligen samma utveckling som andra länder redan genomgått.
Behov upphör
Ytterligare förutsättningar är att järn är evigt.
Järnatomen försvinner inte.
– Tvärtom, stål kan göras både starkare
och lättare för varje gång. Så har det varit
länge och vi kommer alltid att utveckla ett
ännu bättre stål, säger Bo-Erik Pers.
Med i beräkningen finns också återvinning. Ståltillverkning som bygger på jungfruligt järn är dyrare än motsvarande tillverkning med återvunnet stålskrot.
Sammantaget visar exemplet att runt
40 år efter att befolkningskurvorna har planat ut så har levnadsstandarden i världen
nått den nivån att behovet av järnmalm
mer eller mindre upphör.
Stor överkapacitet
I träbranschen brukar man säga att stålet
som byggnadsmaterial har nackdelar och
hänvisar till World Trade Center där det faktiskt var smält stål som gjorde att konstruktionen gav vika. Är stål så bra för byggen?
– Ja, absolut! Stål är ett fantastiskt material för avancerade arkitektoniska skapelser, som har lång livslängd och därmed
låg miljöbelastning. Men kom ihåg att det
handlar om att bygga ändamålsenligt och
att det är extremt att ett hus blir rammat
av en Boeing. Tänk hur det sett ut om det
varit ett trähus.
Är stålbranschen i med- eller motgång?
– Både och, faktiskt. Den totala användningen av stål ökar, vilket främst sker i Asien. På sikt kommer årsvolymen att fördubblas.
– På den negativa sidan ser jag att länder anser det strategiskt viktigt att ha egen
stålproduktion. Indien är senast i raden.
Problemet är att det redan i dag finns en
överkapacitet på en halv miljard ton stål
(motsvarande en tredjedel av världsproduktionen). Överkapacitet leder till prispress
och det missgynnar existerande bolag.
Många gör i dag kraftiga minusresultat.
Så vad händer med svenska företag
inom branschen på lite sikt?
– Globalt sett så har stålföretagen två
vägar att gå.Antingen försvinner man upp
i större enheter och överlever i en ny familj.
Eller så ser man till att specialisera sig och
bli stark i utvalda marknadsnischer och klarar sig på det sättet.
– I Sverige har stålföretagen sedan länge
valt att nischorientera sig. Det betyder
att de inom många områden är i absolut
världsklass och har goda förutsättningar
att utvecklas gynnsamt.
Tio projekt
Återvinning är ett av Jernkontorets prioriterade områden.
I fjol avslutades det åtta år långa och
230 miljoner kronor dyra forskningsprojektet Stålkretsloppet.Forskningen har lett
till att tio tekniska projekt genomförts som
stärker stålets cirkulation i samhället och
effektiviserar användningen av råvaror och
energi.
Bland de delprojekt som fokuserat direkt
på återvinning finns bland annat en studie
av hur man med hjälp av laser kan analysera skrotets innehåll. I ett annat projekt har
man med hjälp av finfördelning kunnat öka
renheten och kvalitén i det skrot som levereras till stålverken och på så sätt förbättrat
återvinningen.
– Det är ett stort och viktigt arbete som
hanterar hela kretsloppet. Vi blir hela tiden
bättre på att ta tillvara skrot och i och med
projektet görs det effektivare, säger Pers
och betonar:
– Målet med Stålkretsloppet är en sluten
tillverkning och användning av stål i samhället.
Anders Boström
Fakta!
Jernkontoret
• Jernkontoret är den svenska stålindustrins branschorganisation. Den grundades 1747.
• Jernkontoret företräder stålindustrin i
prioriterade frågor som bl a berör
handelspolitik, energi- och miljöfrågor, forskning och utbildning.
• 2012 omsatte Jernkontoret 35 miljoner
kronor. Samma år omsatte den gemen samma stålforskningen under
Jernkontorets ledning 109 miljoner kronor.
• Organisationen har 30 anställda och 180
delägare. Delägarna är de bruk som
bedriver eller har bedrivit järn- eller
stålproduktion. De flesta av de 180 är
inaktiva. Aktiva ägare återfinns på runt
20 orter i Sverige.
• Jernkontoret fick redan på 1760-talet tillstånd att bedriva lånerörelse.
Bara Riksbanken av de svenska bankerna
har längre historik. Rätten till låne verksamhet används inte i dag.
Kompaktering av stålpulver och argonprovtagning.
ANNONS
ANNONS
HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN GEORANGE
ANNONS
ANNONS
HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN GEORANGE
Framtidens Gruv & Mineral 9
8 Framtidens Gruv & Mineral
Det finns 51 samebyar i Sverige. Deras renskötselområde upptar ganska precis halva Sveriges yta.
Samtidigt och i samma marker finns guld, zink, järn, koppar och ytterligare ett antal malmtillgångar.
De flesta av landets 15 gruvor ligger inom renskötselområdet. Intresset för att prospektera efter ytterligare
malm är stort. Det finns i dag närmare 1 000 undersökningstillstånd. Ibland kan gruvbolaget och
rennäringen hitta en gemensam lösning. Andra gånger blir konflikt enda utväg. Här möter vi två
exempel där gruvindustrin och samer mötts och där händelserna utvecklats i helt olika riktning.
parterna agerar och tar sina konflikter?
– Det tror jag inte. Malå sameby ligger
ju i Skellefteåfälten och här har det varit
malmbrytning sedan Hedenhös. Vi har en
historik och har säkert fått en större acceptans för gruvbolaget än på platser där man
inte prospekterat så mycket, säger Rannerud.
Malå sameby och Boliden har inga frågor på bordet just nu, men samebyn har
överklagat ett prospekteringstillstånd från
ett annat bolag. De upplever att en gruva
helt skulle skära av renarnas nedärvda
vandringsleder och vill mota Olle i grind.
– De har inte ens kontaktat oss, konsta-
terar Rannerud.
– Det är ett utländskt bolag som beviljats prospekteringstillstånd och jag kan
inte tänka mig att de kommer att få lägga
en gruva där, säger Rannerud och fortsätter:
– Man ska inte dra alla utländska bolag
över en kam, men är det problem i relationen mellan gruvan och rennäringen så
är det ett utländskt gruv- eller prospekteringsbolag med i bilden.
– För svenska bolag är rennäringsfrågan
angelägen, för andra är vi en obetydlig prick
på en karta. Det är oerhörda kulturella skillnader mellan svenska och utländska bolag.
Anders Forsgren, projektledare på Boliden och Jan Rannerud ordförande i Malå sameby.
Här möts samebyn och
gruvjätten i ett handslag
Malå sameby och Boliden AB är det goda exemplet på samverkan. Parterna har en lång samverkan i frågor
där jakten på malm korsar renarnas vandring. Men allt började med en konflikt.
Det var 1997.
Boliden jobbade för en start av Maurlidengruvan samtidigt som ett annat bolag
stod i begrepp att köra igång Storliden.
Båda gruvprojekten kolliderade med
Malå samebys betesmarker och flyttleder.
Anders Forsgren, projektledare på Boliden, var ny på jobbet som förhandlare och
han minns turerna.
– Det var ingen bra process från vår
sida. Det hade varit ett tag sedan vi senast
öppnade en gruva och den MKB (miljökonsekvensbeskrivning) vi gjorde var inte bra,
konstaterar Forsgren.
Jan Rannerud är ordförande i Malå sameby:
– De visade ingen respekt för renskötseln.
– Vi hade fått ärendet på bordet som de
ville ha det, men utan diskussion. Därför
gick vi in i en förhandling på ett aggressivt
sätt. Vi tappade dialogen.
Till slut blandades det in jurister.
– Det är verkligen inget vi önskar. Då blir
det dyrt och en helt annan och mer formell
diskussion, säger Rannerud.
Årliga samråd
Men konflikten blev startskottet på något riktigt bra. Det konstaterar i dag båda parterna.
Det blev begynnelsen på en form av
samverkan som i dag genomsyrar relationen
mellan gruvbolaget och samebyn.
– Vi har ömsesidig respekt och vi anstränger oss för att lösa konflikter, säger
Forsgren.
Det finns en rad konkreta exempel. Ett
första är årliga samråd. Samebyn och gruvbolaget möts varje år för att diskutera långsiktiga planer, vad som kan tänkas komma
upp i framtiden som påverkar renskötseln
och vad de kan göra för att underlätta för
varandra.
– Vi träffas även utan att ha någon fråga
på bordet, säger Rannerud och fortsätter:
– Ofta är det andra saker än gruvor som
är viktiga för oss, som till exempel avverkningar. Boliden har ju mycket mark. Det
förekommer ju dessutom omfattade prospektering som vi får diskutera tidigt.
Många letar malm
I dag finns 15 aktiva gruvor i Sverige.
Det 180 meter djupa dagbrottet Maurliden är en av dessa. Där arbetar 31 personer
och Boliden bryter en så kallad komplexmalm innehållande zink, koppar, bly, guld
och silver.
Prospekteringen i Sverige är het. Även
om intresset svalnat något det sista året så
finns 922 ”levande” undersökningstillstånd.
182 av dessa beviljades under 2012 och de
svenska företagen Boliden och LKAB dominerar bilden.
De sammanlagda prospekteringskostnaderna i Sverige uppgick 2012 till 110 miljoner dollar (runt 720 miljoner kronor) och
vi är en stor nation i sammanhanget. Faktum är att fyra procent av kostnaderna för
all världens gruv- och mineralprospektering
under det året hamnade i Sverige.
En stor del av denna prospektering sker
i Skellefteåfälten i Västerbotten, alltså i de
marker där också Malå sameby har sin verksamhet.
”En tankeställare”
Boliden och Malå sameby träffas över en
kopp kaffe och konstaterar att det finns
flera exempel på deras goda samverkan.
De MKB som Boliden nu tar fram är betydligt mer genomarbetade.
Länsstyrelsen i Västerbotten, Statens
jordbruksverk och Bergsstaten beställde
en rapport om hur just MKB:n behandlade
rennäringen inför gruvstarterna i Maurliden och Storliden.
De konstaterade att de konsekvenser en
gruvetablering skulle ha för rennäringen
avhandlades av Boliden på fyra rader.
Anders Forsgren använder både ”väckarklocka” och ”tankeställare” om rapporten.
– Vi ändrade vårt sätt att arbeta mot samebyar. Nu fördjupar vi bilden. Vi tar i en MKB
med detaljerade kartor, nuläge, analyserar
konsekvenser och undersöker vad som kan
göras för att minimera intrånget, för någon
form av intrång är det alltid.
Samrådsmötena är också förändrade. Tidigare var det ett eller två möten, i dag träffas parter kanske 15 gånger för att reda ut
de frågetecken som kan identifieras.
Återplanering av renlav
Boliden delar även mark med andra samebyar. Anders Forsgren berättar att de i
samband med brytstarten i Kankberg ifjol
röjde nya flyttleder för renar förbi området.
Och i Aitik har de byggt samlingshagar för
att underlätta renskötseln. Där har har Gällivare sameby också fått entreprenad på
underhåll och nyanläggning av stängsel
runt området.
Boliden bedriver i Långsele ett återplanteringsprojekt av renlav. Det är på mark
efter en nedlagd gruva som Mausjaur sameby nu använder.
Renlav utgör vintertid renens viktigaste
föda. Men har man en gång förstört förutsättningarna så tar den väldigt lång tid på
sig att få fäste.
Nu har tiden för återväxt minskas till en
tredjedel.
– Det är väldigt intressant för oss, konstaterar Rannerud.
Har ni i samebyn mycket åsikter om efterarbete?
– Ja, men det är svårt eftersom verksamheten ofta förlängs ganska kraftigt och
återställningen är så långt bort, säger Jan
Rannerud och tillägger:
– Storliden anser vi inte vara återställd.
Mycket arbete kvarstår men inget händer.
De som ägde gruvan flyttade återställningen till ett annat bolag och jag vet inte vem
som egentligen har det juridiska ansvaret.
Respekt ledord
Malå sameby är 13 småföretag, ofta enmansfirmor, medan Boliden omsätter 40
miljarder kronor och närmar sig 5 000 anställda.
Kan ni verkligen mötas på lika villkor?
– Storleken på företagen har ingen betydelse i diskussionen, säger Forsgren, Boliden, och fortsätter:
– Vi måste ha ömsesidig respekt för varandras verksamheter. Det är den grundläggande utgångspunkten för Boliden när vi
gör ett intrång i en sameby.
Jan Rannerud:
– Vi får inte igenom allt vi kräver, men vi
upplever att Boliden lyssnar på oss.
Men även om samtalen med Boliden flyter så är Rannerud missnöjd med minerallagen:
– Minerallagen handlar inte så mycket
om att tillvara markägares eller renägares intressen utan mer att se till att vi inte
stoppar upp gruvnäringen.
Rannerud kräver inte att rennäringen
ska ha vetorätt mot gruvor.
– Det tror jag är till men för landet. Men
precis som Malå sameby och Boliden AB sitter här i dag så ska vi vara jämngoda partners i diskussionen. Som lagen är skriven så
kan man i princip ta bort det samråd som vi
håller på med. Därför måste minerallagen
ses över.
Prick på kartan
Det finns gott om exempel på när gruvan
och rennäringen hamnat på kollisionskurs.
Finns det geografiska skillnader mellan hur
Rannerud menar att det även syns i efterarbetet efter avslutad brytning.
– De som inte ser längre än malmen
räcker är i våra ögon inte bra aktörer. Jag har
dåliga erfarenheter av utländska bolag.
Riktlinjer
Både Jan Rannerud, Malå sameby, och Bolidens Anders Forsgren anser att Boliden
har ett bra system för att hantera och minimera konflikter.
Och nu är den kunskapen på väg att slås
fast lite tyngre.
Gruvbranschen håller på att ta fram rikt-
linjer för hur man som gruvbolag närmar
sig och jämkar sig med rennäringen och
andra intressenter.
– Vi vill ge alla som jobbar i Sverige en
uppfattning om hur man brukar bete sig.
Det kommer förhoppningsvis att minska
problemen, säger Forsgren och fortsätter:
– I vissa områden kan vi säkert inte få
tillstånd, men det är min uppfattning att i
det dominerande antalet gruvetableringar
kan man hitta en samförståndslösning och
verka tillsammans.
Anders Boström
ANNONS
ANNONS
HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN GEORANGE
ANNONS
10 Framtidens Gruv & Mineral
Framtidens Gruv & Mineral 11
Vild konflikt om gruva i Jokkmokk
Hallå där...
aktörer och ett samhälle i förändring
behöver. Det kan röra sig om allt ifrån
frågor kring vatten och mineralindustrin
till miljö- och klimatanpassning. Ska
kunskapen och tillgängligheten kunna
öppnas upp krävs det dock att vi förstår
mottagarnas situationer och behov. Så
att lära oss mer om dem och olika sektorer blir nog den stora utmaningen.
Vad blir det första du hugger tag i?
– Självklart blir det att lära känna
verksamheten. När det gäller en så väl
fungerande verksamhet som SGUs med
många medarbetare är det viktigt att
man som ny chef börja med att se över
de utmaningar som finns.
Vilken är SGUs viktigaste uppgift
framöver?
– Övergripande handlar det om att SGU
även fortsättningsvis ska kunna fungera
som en bra expertmyndighet och klara
av att ta fram de underlag som olika
Vad har hänt sedan regeringens mineralstrategi kom i våras?
– Det kan jag ännu inte ge mig in på i
detalj. Men generellt har mineralstrategin
följts upp med att SGU och andra myndigheter har fått olika, speciella uppdrag av regeringen. De ska vi naturligtvis
genomföra. Grundsynen är att SGU ska
fortsätta ge underlag till olika sektorer,
men få en mer aktiv roll i form av en
sektorsmyndighet.
Vad innebär det?
– SGU har av naturliga skäl alltid bistått
prospekteringssektorn med basinformation. De senaste åren har också
inneburit ett närmare arbete med själva
gruvnäringen som helhet. Ambitionen
är att vi ska kunna bidra till en hållbar
utveckling av mineralnäringen. Här är
Sveriges Geologiska Undersökning får ny generaldirektör
Lena Söderberg om nya jobbet och SGUs framtida roll.
förstås SGUs gedigna kunnande om
miljöfrågor och vatten en otrolig styrka,
och den ska vi utnyttja.
Stora satsningar görs på att producera
geologisk basinformation.
Är inte allt redan kartlagt?
– Numera handlar mycket om förfining. Vi kan fortfarande inte alla detaljer.
Sedan har frågeställningarna förändrats
med tiden – geologin är en i hög grad
levande vetenskap. Idag vill vi till exempel veta om klimatförändringar. Något
som kräver kompletterande information.
Men frågeställningen är intressant. För
precis som i många andra länder trodde
vi en gång att man kartlade och sedan
hade svaren. Men det är alltså långt
därifrån.
Samtidigt som SGU tar på sig uppdrag
från olika samhälleliga aktörer,
exempelvis inom gruv- och mineralindustrin, ska ni fungera som en oberoende
remissinstans i markfrågor och annat.
Ser du något bekymmer med det?
– Det kan absolut vara ett problem om
man inte har ordnade rutiner. Så det
är något som alla myndigheter med
uppdragsverksamhet måste vara tydliga
I Kallak i Jokkmokk planeras en gruva. Där har parterna hamnat på kollisionskurs och gått till handgripligheter, för
mycket står på spel. Prospekteringsbolaget ser en miljardaffär. Rennäringen ser sin undergång. Och kommunen
ser en chans till överlevnad.
I augusti blev konfrontationen i Kallak
ett faktum.
TV-tittare kunde dagligen följa utvecklingen med demonstranter som klättrade i
träd, hällde bensin över sig och blockerade
transportvägen. Poliser upplöste och bar
bort de mänskliga murarna och prospekteraren Jimab (Jokkmokk Iron Mines AB)
tvingades till slut bygga en ny väg förbi demonstranterna.
Striden gällde renskötsel och naturvärn
mot gruvindustri.
De som protesterade mot gruvprojektet
vittnade om övervåld från polis. Jimab hävdade att demonstranter saboterat deras
bilar genom att lossa hjulbultar.
Konflikten var stenhård.
Demonstranter anklagade Jimabs vd
Fred Boman att bete sig arrogant.
Boman dömde i Sameradion ut demonstranterna som ”sjuka i huvudet”.
Tio miljoner ton
Jimab är ett dotterbolag till brittiska
Beowulf Minings. Företaget har provborrat
i området och konstaterat malm som de
anser väl värd att bryta.
Fyndigheten i Kallak upptäcktes ursprungligen redan 1947 och SGU har på
60- och 70-talet undersökt området. Fyndplatsen täcker 500 hektar och beskrivs som
en av Skandinaviens största obearbetade
järnmalmsfyndigheter.
– Kallak har en storlek som öppnar möjligheten för effektiv och storskalig brytning,
i storleksordningen tio miljoner ton per år,
sammanfattar Jimabs vd Fred Boman.
Beowulf Mining har kallat det ”en stor
fyndighet av internationell kaliber” och
man pratar om brytning i 15 år.
”Finns inga kompromisser”
Kritiken mot den tilltänkta gruvan har flera
ANNONS
HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN GEORANGE
bottnar. Det finns åsikter om att den stör
världsarvet Laponia. Dammsäkerhetsfrågor
inom vattenkraften intill har debatterats.
Förstörd natur, nedsmutsning samt vattenoch fiskedöd nedströms är andra argument.
Men mest har renskötsel uppmärksammats,
drabbade är Sirges och Jåhkågaska samebyar.
– En gruva slår i ett slag ut rennäringen
i området. Det finns inga möjligheter till
kompromiss, säger Niklas Spiik, renägare i
Jåhkågaska sameby och talesperson i frågan.
Samebyarna har för sina renar vinteroch sommarbeten. Dessa ligger ganska
långt ifrån varandra. Renarna strövar eller
flyttas mellan kust och fjäll beroende på
årstid, allt för bete.
Flyttleden är ett långsmalt öst-västligt
stråk och inom renskötseln menar man att
gruvan skär av leden helt och hållet. Alternativet att gå runt finns inte eftersom det
är vatten. Isarna, när de ligger, är instabila
som ett led av kraftverk uppströms.
Och att transportera renen på lastbil,
som man annars gör på vissa håll, fungerar
bara på hösten. På vårarna är vajorna dräktiga och klarar inte transporterna.
Samernas huvudstad
I Jåhkågaska sameby finns det 4 500 vuxna
renar. Efter kalvningen har man 9 000 renar
i de 100 medlemsföretagen.
Niklas Spiik har hittills varit på ett samrådsmöte med Jimab och tycker att de
misskött sig.
– De har inte gett ett seriöst intryck och vi
har inte haft någon dialog, konstaterar han.
Spiik menar också att det är extra känsligt i Jokkmokk som han betecknar som
något av de svenska samernas huvudstad.
I Jokkmokk har sametinget kontor och Ajtte
samemuseum ligger där.
Kunde ni och Jimab ha mötts på vägen
om dialogen varit bättre?
– Nej, det handlar om existensen för det
ena eller det andra, säger Spiik.
Fred Boman, vd på Jimab, håller inte med
om att en gruva innebär ett allvarligt intrång.
– Gruvområdet omfattar endast 0,05
procent av samebyns väldiga areal, säger
han till SVT.
Han har också kallat motståndet för en
kampanj av Svenska Samers riksorganisation.
– Den riktar in sig på att renägarna och
samebyarna ska skaffa sig lättförtjänta
pengar i framtiden från bland annat gruv-,
vatten- och vindkraftsprojekt, säger Boman
i Arbetaren.
Färre jobb, inte fler
Debatten har två sidor, men nejsägarna har
hörts mer.
Sametinget har i ett remissvar till länsstyrelsen nyligen sagt nej till gruva med hänvisning till att MKB:n är för dålig.
Tor Lundberg Tuorda i aktionsgruppen
Gruvfritt Jokkmokk förbereder sig för nya
konflikter.
– Gruvan ger inga nya jobb, den tar. Vill
folk här ens jobba i en gruva? Vi kommer
att få hit influgen personal samtidigt som
vi kapar vår rennäring. Det blir i slutändan
sämre totalt sett.
Många kritiserar den låga skatten som
gruvbolag betalar.
Skulle det påverka dig om man betalade mer pengar till Jokkmokk eller Sverige för
brytningen?
– Nej, låt Jokkmokk vara gruvfri, säger
Lundberg Tuorda.
Gruva räddningen
I Jokkmokks kommun finns i dag ingen
gruva.
Men kommunalrådet Stefan Andersson
(S) välkomnar den.
– Jokkmokk har ett jätteproblem. Vi har
gått från 12 000 till 5 000 invånare. Vi har
ett apotek, det är bra. Men vi har inte längre något postkontor, försäkringskassan har
flyttat, banker försvinner och vi avvecklar
precis ytterligare en förskola. Vi behöver
ungdomar till kommunen och därför behövs gruvan.
Hur många jobb det kan bli vet han inte,
men siffror mellan 200 och 300 har nämnts
honom.
– En gruva skulle bli en injektion.
Hur ser du på striderna i somras?
– Alla måste få säga vad de tycker, det är
en grundprincip. Men det ska göras lagligt,
säger Andersson och fortsätter:
– Det har varit en hätsk debatt, men
främst på sociala medier. Inne i samhället
möter jag inte många som är emot gruvan.
Vad gör kommunen för att lindra konflikterna?
– Vi försöker sprida fakta och arrangerar
till exempel informationsträffar.
Påståendet att alla samer skulle vara emot
gruvan är enligt Andersson helt felaktig.
– Det är bara en liten del av samerna
som jobbar med renskötsel. Många andra
är för. Jag är till exempel själv same.
Vad händer om det inte blir en gruva?
– Jag skulle inte använda ordet ”panik”
om befolkningsutvecklingen, men läget
är ansträngt. Gruvan är inte sista chansen
men den vore ett starkt ben att luta sig
emot. Som utvecklingen är nu är det svårt
att hantera situationen.
(Vi har vid ett flertal tillfällen utan framgång sökt Fred Boman och representanter
för Jimab för kommentarer).
Anders Boström
Vi ser behov och skapar lösningar
För gruvor och gruvprojekt kan vi bidra med vårt kunnande från
förstudie till gruva i drift. Vi har kompetens, erfarenhet och kunnande
inom bergteknik, geologisk kartering, brytningsplanering, tid- och
resursplanering, gruvmätning och gruvkartor, miljöfrågor, projektering
av diverse markarbeten så som slamdammar, vattenreservoarer och
mycket mer.
Besök oss på www.tyrens.se
med. Personer som har haft uppdrag
åt ett företag ska till exempel inte
jobba med underlag i ärenden som rör
företaget.
Vem är Lena Söderberg privat?
– Jag är en samhällsengagerad, glad och
direkt naturmänniska som är utbildad till
jägmästare och fascineras av komplexiteten mellan saker och ting. Jag bor på
Södermalm i Stockholm, men har en
liten stuga i Arboga som jag brukar fara
ut till.
Vad tar du med dig till det nya jobbet?
– Att jag har jobbat med markanvändning från olika håll under i stort sett hela
livet: med forskning och utveckling inom
företag, som miljöchef åt Stockholms
läns landsting och som VD och koncernchef för Krav och just nu som VD
för Svensk Vatten, styrelseordförande
för Skogsstyrelsen och ledamot för
Statens Energimyndighet. Det gör att
jag har en röd tråd kring vatten, skogsoch råvaruresurser samt energi- och
marknadsdelen.
Maria Engström-Andersson
ANNONS
ANNONS
HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN GEORANGE
12 Framtidens Gruv & Mineral
Trycket på väg- och järnvägssatsningar i norr har aldrig varit så högt som efter att gruvboomen körde
igång. Samtidigt får Trafikverket hård kritik för att investera för lite och till och med bromsa utvecklingen. Mitt i
hetluften finns pajalasonen och Trafikverkets regionchef i Norrbotten och Västerbotten, Arnold Vonkavaara.
Vilka infrastruktursatsningar ser du själv
som viktigast för gruvnäringen hittills?
– Höjningen av axellasten på järnvägen
från 25 till 30 ton, och möjliggörandet av
längre tåg: från 600 meter till dagens 750
meter. Det har krävt stora åtgärder som förlängningar av mötesplatser och uppgraderingar av el- och signalsystem eftersom vi
inte har dubbelspår här uppe.
När det gäller vägarna har vi gjort – och
gör – olika bärighetsåtgärder som gruvnäringen har pekat på.
Järnvägsflytt
I Kiruna har järnvägen flyttats för att gruvan ska kunna expandera. På samma plats
ska både E10 och vägen upp mot Nikkaluokta
dras om inom en specifik tidsplan. I Pajala
måste en 15 mil lång vägsträcka mellan gruvan i Kaunisvaara och Svappavaara förstärkas för att klara specialbyggda jättelastbilsekipage på hela 90 ton, vilket är 30 ton mer
än normalt.
– Samtidigt ställer de ökande transporterna – bland annat till malmhamnen
i Narvik – högre krav på samarbete över
landsgränserna. Det kan gälla både teknik
och administration, säger Arnold Vonkavaara.
ANNONS
Foto: Thomas Johansson och Kerstin Eriksson.
Fantastiskt att få ge en mer rättvis bild av
den här landsdelen till beslutsfattarna
– Ursäkta, jag ska bara säga att jag ringer
upp.
För tredje gången på bara några minuter surrar Arnold Vonkavaaras mobiltelefon.
Något tidigare har en av medarbetarna på
regionkontoret i Luleå stuckit in näsan för
att stämma träff. Det råder ingen tvekan
om att chefen för Trafikverket Region Nord
har en del att pyssla med – eller att det blir
en och annan sväng efter de vägar och järnvägar som Trafikverket är satt att ansvara
för. Bara under de två senaste veckorna har
det blivit dubbla turer till Norge (dels för
en trafiksäkerhetskonferens och dels för
en transportplan inom Barents). Ett matchmakingmöte i Pajala för företagare. Och en
invigning av Åseles första cirkulationsplats.
– Sedan har infrastrukturministern varit
i Luleå på ett tvådagarsbesök, berättar Arnold Vonkavaara.
Mycket hänger ihop med mångmiljardsatsningarna i landets nordliga delar. Inte
minst inom gruvnäringen. Bara i Norrbotten räknar politikerna med att 200 miljarder ska investeras i en industriell expansion
fram till 2020. Vilket leder till högre krav på
infrastrukturen – och helt nya utmaningar
för Trafikverket:
– Tidigare gick mycket ut på att förstärka
järnvägsspåren och öka kapaciteten. Nu
gör gruvexpansionen och stadsomvandlingarna att vi måste hitta nya, bra dragningar för både vägar och järnvägar, säger
Arnold Vonkavaara.
HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN GEORANGE
Framtidens Gruv & Mineral 13
Arnold Vonkavaara:
Arnold Vonkavaara, Trafikverkets regionchef
i Norrbotten och Västerbotten.
ANNONS
Vad mer är på gång?
– Under 2014 ska alla tolv mötesplatser efter järnvägen från Kiruna till Riksgränsen
ha fått full längd, varav den sista nästa år.
Sedan ska förstärkningar och ombyggnationer göras efter E 10 i Kiruna där Northland och LKAB har sina omlastningsstationer för malmen.
”Rena infarkterna”
Samtidigt får Trafikverket hård kritik för att
missgynna landets nordliga delar. Varken
dubbelspår efter malmbanan, mittseparering av olycksdrabbade E10:an eller medel
till Norrbotniabanan finns med i förslaget
till en Nationell plan för transportsystemet
2014-2025 – trots att malm för 20 miljarder
om året bryts och förs ut bara från Västerbotten och Norrbotten. Av 190 miljarder
föreslås enbart 3,4 procent gå till de fyra
nordligaste länen.
Du är själv från Pajala. Hur känns det här?
– Det är förstås aldrig kul att få kritik, men
prioriteringar måste ju göras.
Kan du förstå upprördheten?
– Jag kan förstå när folk tycker så. Men
ska man säga vad som är rättvist eller inte
måste man ha kunskap om alla delar. Allt
sitter ihop, speciellt när det gäller järnvägen, och här skulle vi behöva mycket mer
medel totalt för att kunna jobba ikapp de
brister som finns. Även om jag arbetar lokalt och regionalt kan jag säga att bristerna
finns i hela landet. Särskilt i storstäderna
där vi då och då får rena infarkterna – alltså
totalt stopp i trafiken. Det stör sedan hela
systemet.
Hur har det kunnat bli så här?
– Ser vi till järnvägen har inte mycket
nytt byggts på 100 år. Under tiden har
både gods- och persontransporterna ökat
enormt. Då räcker inte den utveckling som
skett. Ytterst handlar det om ekonomi.
Har politikerna prioriterat rätt?
– Ser man på bristerna borde vi ha fått mer
medel för att kunna möta den ökande efterfrågan. Men samtidigt ska ju pengar
även fördelas till skola, omsorg och vård,
och det är ingen lätt uppgift.
När det gäller Norrbotniabanan som bedöms ha ”låg samhällsekonomisk lönsamhet” kritiseras Trafikverket för att ha lagt
större vikt på persontransporter än godstransporter. Men också för direkta räknefel.
Enligt era beräkningar kommer transportarbetesförändringen bara att öka med 1
procent fram till 2050 på sträckan UmeåBoden…
– Den tidigare Kapacitetsutredningen
innehöll prognoser som inte var helt uppdaterade. I den Nationella planen har vi
däremot använt oss av uppdaterade siffror.
Tyvärr rymdes inte Norrbotniabanen, säger
Arnold Vonkavaara som – utan jämförelser
i övrigt – visar sig ha egna erfarenheter av
bristfälliga kommunikationer.
Tyngre malmtåg
Under samtalets gång kommer det nämligen fram att han jobbade uppe i Abisko
innan bilvägen byggdes:
– Ja, det var i tjugoårsåldern när jag arbetade i mina svärföräldrars butik och som
lärarvikarie. Enda transportmedlet var järnvägen. Så då parkerade jag bilen i Kiruna
och tog tåget upp till Abisko…
Det var för övrigt också här uppe som
Arnold Vonkavaara halkade in på järnvägsspåret, efter att ha fått jobb inom elförsörjningen och sedan kommit in på banteknik.
2010 blev han regionchef. Vilket han inte
ångrar– även om det inte alltid blåser medvind:
– Det känns fantastiskt att få vara med
mitt i expansionen och ha möjlighet att ge
en mer rättvis bild av den här delen av landet till beslutsfattarna.
Vilka transportsatsningar är viktigast för
regionens utveckling?
– Åtgärder som ökar järnvägskapaciteten
ännu mer. Just nu pågår både svenska och
norska utredningar om dubbelspår från Kiruna och norrut. Men sedan diskuterar vi
också med LKAB om möjligheterna att höja
vikten på malmtågen från nuvarande 30 till
32,5 ton. Fast där vet vi ännu inte vad som
skulle krävas. Vidare vore ett utökat samarbete med alla aktörer på järnvägen bra. I
Västerbotten där järn och nickel bryts är sedan de öst-västliga förbindelserna oerhört
viktiga. Så där görs en åtgärdsvalsstudie för
väg E 12 mot Mo i rana.
Kommer Pajala-malmen någonsin att
transporteras efter järnväg?
Fortsätter efterfrågan så tror jag det. Utredningar visar att malmbrytningen har en
potential på 60 år, och järnväg är självklart
mer långsiktigt optimalt. Samtidigt ser vi
att nuvarande väglösning håller. Slitage
och en del störningar, som avåkningar, har
vi räknat med. Det får man förebygga med
vägförbättringar och underhåll.
Försöken med ellastbilar då?
– Det är något som Trafikverket arbetar
med nationellt. Man talar om att hitta
provsträckor. Men det blir inte i Pajala.
Nyheter inom flyg och sjöfart i norr?
– Just nu utreds en utvidgning av farlederna i Luleå hamn. Tanken är att kunna ta
emot större fartyg. Åtgärderna bedöms till
1,6 miljarder. Men några pengar har ännu
inte avsatts. Inom flygtrafiken tycker jag att
täckningen är rätt god, även på icke-kommersiella inlandssträckor. Givetvis innebär
befolkningsunderlaget en begränsning.
Men det försöker vi bemöta genom att
koppla marktransporter mot flygplatserna.
Röster höjs om öst-västliga transportleder
mot Kina, en slags ny sidenväg...
– Ja, här jobbar väg- och transportmyndigheter i Sverige, Norge, Finland och Ryssland
med att ta fram en gemensam transportplan. En sammanställning över de olika
ländernas planer och önskemål om gränsöverskridande korridorer blev också klar i
september. Sjövägen handlar det om transporter över ishavet. Men självklart vore det
fantastiskt om länderna kunde knytas ihop
med tågförbindelser. Säkert lär det också bli
fler transportvägar. Särskilt som mineralletning ses som intressant inom hela Barentsområdet.
Hinner du och jag uppleva en sådan
järnvägssatsning?
– Du kanske, men inte jag, haha. Nej, men
allvarligt talat så tror jag faktiskt att vi kan
det. Kina har ju utvecklats en hel del och
Indien kommer. Samtidigt finns den kanske
största marknaden för malmtransporter i
Europa. Man satsar ju på att bli självförsörjande inom mineraler, och då blir förbindelserna inom Barents otroligt viktiga.
Maria Engström-Andersson
Fakta!
Namn: Arnold Vonkavaara
Född: 1956 i byn Liviöjärvi i Pajala där han
växte upp med tio syskon.
Aktuell: Chef för Trafikverkets Region norr
sedan 2010.
Familj: Gift med Maj, fem vuxna barn och
åtta barnbarn.
Bor: I Sunderbyn utanför Luleå
Bakgrund: Läste företagsekonomi efter
gymnasiets naturvetenskapliga linje.
Mer än 20 års arbetsledande befattningar
inom före detta Banverket och Trafikverket.
Bland annat som arbetsledare, produktionsledare och chef för trafikledning.
Senast lästa bok: Jag är Zlatan
ANNONS
ANNONS
HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN GEORANGE
A N N O N S
15
14 Framtidens Gruv & Mineral
Krönika
Ansvarsfull resursutvinning I Kanadas Arktis
Kenneth Macartney, Ambassador
of Canada to Sweden.
I maj förra året lämnade Sverige över ordförandeskapet i Arktiska Rådet till Kanada.
Det huvudtema som Kanadas minister för
Arktiska Rådet, Leona Aglukkaq, som själv
är inuit och kommer från norra Kanada,
presenterade för ordförandeskapet är
”Utveckling för människor i norr” där
fokus kommer att ligga på ansvarsfull
resursutvinning i Arktis, säker sjöfart samt
hållbara arktiska samhällen.
Arktiska Rådet arbetar för att säkerställa att utvecklingen av den arktiska
regionen sker på ett ansvarsfullt sätt.
För att bygga en hållbar och ekonomiskt
stark framtid för den arktiska regionenen
så kommer företag aktiva i Arktis att spela
en avgörande roll. Etablering av ett arktiskt affärsforum kommer t ex att främja
ekonomisk tillväxt samt ge möjlighet
för företag att samarbeta med Arktiska
Rådet.
Nationellt bedriver Kanadas regering
en politik för ansvarsfull resursutvinning
vars målsättning är förbättrad ekonomisk
tillväxt för kanadensare samt att bidra
till att den globala energisäkerheten.
Efterfrågan på naturresurser förväntas
fortsätta öka och både nationella och
internationella företag investerar i stora
naturresurs- och utvinningsprojekt i
Kanada och även de norra delarna.
Kanadas gruvindustri sysselsätter
330 000 personer och utgör 397 miljarder
kronor av den nominella bruttonationalprodukten, BNP, eller 3.9% av Kanadas
totala BNP. Gruvnäringen stod för 21%
av Kanadas export 2012. Kanadensiska
gruv- och metallföretag investerade även
3 690 miljoner på forskning och utveckling och sysselsatte 6000 personer inom
forskningsområdet. Prioriterade innovationsområden inkluderar hantering av
gruvavfall, energieffektivisering, samt
effektivare utvinning. Genom att delta i
olika forsknings- och utvecklingsprogram
samt samarbeten med forskningsorganisationer får utländska företag tillgång till
kanadensisk expertis.
I nuläget producerar Kanada runt 60
olika typer av mineraler och metaller från
över 200 gruvor. Landet rankas bland
de fem främsta för framställning av 11
av de mest betydande mineralerna och
metallerna globalt. Ett växande intresse
för sällsynta jordartsmetaller har sporrat
intresset för utvinning over hela landet
och ytterligare förlängt Kanadas lista av
lovande framtida utvinningar.
Utvinning av mineraler är ryggraden
i ekonomin i de norra delarna av landet
och utgör en stor möjlighet för framtida
tillväxt. Norra Kanada är hemvist för ett
flertal fyndigheter som spänner över ett
brett spektrum av metaller och mineraler.
Sammantaget utgör gruvsektorn i norra
Kanada runt 20% av dess BNP.
Mineralutvinning är också en drivkraft
för ekonomisk tillväxt i andra arktiska
stater. Konferensen Framtidens Gruv &
Mineral nästa månad i Stockholm utgör
en värdefull möjlighet att ta del av innovativa affärsutvecklingar vilket även
inkluderar kanadensiska gruvföretag med
närvaro i de nordiska länderna.
Den kanadensiska gruvnäringen har
det senaste decenniet gjort betydelsefulla framsteg med att ta miljö- och samhällsansvar, (CSR). Kanadensiska bransch-
organisationer och gruvföretag har fått
erkännande, både nationellt och internationellt, för sin ledande roll i detta
CSR-arbete. Mer kan dock göras. Många
företag vänder sig till den kanadensiska
regeringen för vägledning och stöd för att
klara de risker som det medför att bedriva
verksamhet i komplexa och krävande
miljöer och regeringen har redan tagit
stora steg mot att främja och säkerställa
så att kanadensiska företag tar samhällsansvar när de utvinner mineraler utomlands samt även i det arktiska området.
I de åtta arktiska länderna som utgör
det Arktiska Rådet så finns det mer än
fyra miljoner människor som kallar Arktis
sitt hem. Kanadas ordförandeskap kommer att sätta ”Northerners” eller norrboende i första rummet. Kanada har en
klar vision för Arktis där människor med
självtillit lever i sunda, levande samhällen,
hanterar sina egna angelägenheter samt
skapar sina egna livsöden.
Arktiska Rådet har länge förstått
vikten och värdet av traditionell och lokal
kunskap. Denna kunskap har under tusentals år möjliggjort överlevanden för den
arktiska befolkningen, den hårda miljön
till trots. Rådet vill ta fram rekommendationer för att införliva traditionell och lokal
kunskap i sitt arbete. Gruvnäringen kommer också att behöva införliva detta i sina
affärsplaner för att nå framgång i Arktis.
Bodens maskinmässa – viktig gruvkugge
FAKTA
Boden kommun
Årets maskinmässa Load up North i Boden blev en jättesuccé. Inte minst bland företag
med ett eller flera hjul i gruvbranschen. Nu laddar man för fullt inför nästa års mässa.
Mer än 200 utställare från hela Sverige,
Norge och Finland. Inte ett ledigt hotellrum i
hela staden. Omkring 7000 besökare. Ett två
gånger så stort utställningsområde som det
var tänkt från början på hela 14 000 kvadratmetrar. Och representanter från regionens
samtliga stora gruvföretag. Summeringen av
Bodens första maskinmässa kunde knappast
ha varit bättre.
– Om inte annat förstår man hur lyckat
det blev när man ser till hur många av årets
deltagare som direkt efteråt anmälde sig till
nästa års mässa, säger projektledaren Bo
Sandström, lyriskt.
Load up North 2
Nya datumet är spikat till den 28-30 augusti
2014 – och innehållet i Load up North 2 lär
knappast bli sämre än i premiärupplagan:
– Absolut inte. Tvärtom tittar vi just nu på
hur vi kan utveckla mässan ännu mer. Större
fokus ska till exempel riktas mot marknaderna
i nordligaste Norge och Finland. Samtidigt
behåller vi det vinnande konceptet med goda
tillfällen för provkörningar, föreläsningar, nätverkande och rekrytering, berättar Bo Sandberg.
Huvudarrangör är liksom tidigare Boden
Arena AB och Nolia AB.
– Men faktum är att mässidén kommer
från gruv- och maskinbranscherna själva, förklarar Bo Sandström.
Positiva avtryck
Att just Boden blev aktuellt beror på ortens
strategiska läge mellan Skellefteåfältet och
malmfälten – och på att staden har befäst sig
som en viktig kugge inom gruvexpansionen.
Dels för att förare till gruvindustrin utbildas
här. Dels för Cliffton Mining – som kör malmen från Pajala – har sitt säte i kommunen.
Men också för att Pon Mining bygger sin nya
komponentserviceanläggning för Caterpillar
gruvmaskiner på orten.
– Mer är dessutom på gång, avslöjar Bodens
näringslivschef Jeanette Nilsson – som är säker
på att bra mötesplatser ger fler positiva avtryck.
Hon berättar att parter för Försvarsmakten och Cliffton Mining träffades och skrev
kontrakt under årets Load up North - mässa.
Vilket nu säkerställer jobb åt unga rekryter:
– Det gynnar så klart alla inblandade,
inklusive Bodens kommun.
Cirka 28 000 personer bor på en yta
av cirka 4500 km i en dynamisk del av
Norrbotten. Traditionellt har näringslivet
byggt på den offentliga sektorn, men på
senare år har tjänstesektorn vuxit starkt,
liksom besöks- och turistnäringen.
Små företag med tillväxtambitioner
dominerar. Förutom bra utbildningsmöjligheter kan kommunen erbjuda ett
rikt föreningsliv, gott om fritidsaktiviteter och närhet till naturen.
Bodens kommun
961 86 Boden
Tel: 0921-62 000
Fax: 0921- 140 72
www.boden.se
Gruvindustrin satsar i attraktiva
G
berget.
lm
a
M
i.
och
vindustr
i Kiruna
u
r
n
g
a
v
s
u
e
r
ör g
verig
d
udnivå f lösningar för S
v
u
h
oss, me
y
t
t
N
e
.
g
a
a
r
r
n
a
a
ållb
nh
Kiru
ill.
tsverk i
ransche
skapat h
e
b
r
ll
v
a
e
t 50 år t
u
h
r
p
s
r
g
t
in
t
e
y
d
m
m
n
N
i
o
.
u
r
in
k
rg
r
ne
arpenbe lsammans med enhet som 50 å samarbetspart
G
i
n
a
v
il
r
u
t
r
co
erfa
ttad
ion av g
ur Swe
uppska
ns och
h
e
n
t
å
e
e
p
p
Expans
l
a
r
e
m
a
o
v
eco.se.
k
i
mp
v
w
e
a
s
x
s
.
ik
e
a
n
w
p
e
u
w
p
d
vår
åw
, ho
Alla är
mbinera tt stort företag onsulttjänster p
o
k
t
t
a
ra k
Genom med att vara e
r om vå
e
m
a
s
n
ä
r
?L
fördela
a för dig
r
ö
g
i
v
Vad kan
R
O
V
U
GR
I över 100 år har gruvan varit en viktig del av Gällivares
utveckling. Flera generationer har arbetat med att leverera
järnmalm över hela världen. Nu byggs ett nytt samhälle upp
för att kunna bevara traditionen och fortsätta den positiva
utvecklingen.
Varje år utser Dagens Industri 100
karriärföretag som erbjuder unika
utmaningar, sticker ut från mängden
och har extra spännande karriärmöjligheter. LKAB är för andra året i
rad med på listan, och Boliden banar
också väg för en stark marknad och
har byggt en ny anläggning i koppargruvan Aitik. Båda företagen planerar
för fortsatta satsningar.
FAVÖR I Foto: Daniel Olausson och Vemod
G
N
A
H
N
A
M
M
A
S
E
R
R
Ö
T
S
I ETT
ällivare befinner sig i en unik
situation av högkonjunktur
medan lågkonjunkturen skördar
nya offer i alla branscher runt om
i Sverige. Tillsammans med vårt
näringsliv bygger vi upp ett samhälle
för att förverkliga drömmen om en
arktisk småstad i världsklass.
Vi blev årets företagarkommun 2011
och näringslivet fortsätter att växa
sig allt starkare. Svensk Handel visar
på att sällansköpshandeln har ökat
med omkring 29 miljoner de senaste åren. Allt fler företag blickar ut
över världen, knyter kontakter och
skapar affärer över gränserna. För att
hjälpa företagare att förverkliga sina
drömmar driver vi kommunens nyföretagar- och entreprenörsprogram.
Vi har ett nära och förtroendefullt
samarbete med näringslivet och deras
organisationer vilket är grunden för
tillväxt och fortsatta framgångar.
Gällivares företagare syns ute i
Sverige och under 2013 kan bland
andra nämnas att Elisabeth Landby
från Sole Adventure & Event AB fick
landstingets och Almis Näringslivspris, Kjell Degerman, VD för Advivaföretagen blev utnämnd till årets
”Sociala entreprenör” vid Mittuniversitetet och Margareta Mathiasson
som uppfunnit ett nålsticksskydd
vann tredje pris när Sveriges största
innovationspris – SKAPA-stipendierna, delades ut.
Arbetet med att bygga upp ett nytt
samhälle är ett långsiktigt projekt
och vi för en regelbunden dialog med
invånarna för att alla ska bli delaktiga
i att skapa det attraktiva Gällivare.
Gällivare har en av Norrbottens
högsta medelinkomster och tillsammans med gruvindustrin arbetar vi
för att skapa en hållbar framtid.
www.gellivare.se
ANNONS
HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN GEORANGE
ANNONS
Framtidens Gruv & Mineral 17
Mer än kalk,
ansvar för en
hållbar
samhällsutveckling!
P-O Larsson-Kråik, Adjungerad Professor
Drift och underhåll Luleå tekniska universitet.
Kalk är en miljöprodukt
som renar vårt dricksvatten, neutraliserar försurade sjöar och vattendrag, förbättrar lantbrukets skördar och ger oss
starka, friska djur.
Stål bygger välstånd med
intelligent underhåll
Kalk ingår i många produkter vi ser som nödvändiga i ett modernt
samhälle.
Kalk förbättrar miljön
inom industrin genom att
rena rökgaser och avlägsna svavel eller andra
skadliga komponenter.
Vi utvecklar skräddarsydda produkt- och
servicekoncept för våra
kunder.
Tillsammans
är vi starka
helikopter.nu
Kontakta oss för mer
information!
Vår avdelning har idag kollektivavtal på 245 företag varav 91 st omfattas av gruvavtalet.
IF Metall Malmfälten har sedan 2006 ökat med över 2 055 st från 5 545 till 7 600 medlemmar.
Vi som organisation arbetar för att våra medlemmar ska få en bättre och säkrare arbetsmiljö
samt förbättrade anställningsvillkor. Organiseringen av de anställda är en prioriterad fråga för
avdelningen. Vi är övertygade att om vi tillsammans driver våra frågor som en gemensam röst
så blir vi starkare.
Vi ser framemot en spännande framtid med de investeringar och kommande gruvetableringarna
som sker i vår region. Till detta kommer det att behövas mycket fackligt fotarbete i vår strävan
att hela tiden få till bättre lösningar för våra medlemmar. Du är välkommen med i ”båten”.
Luleå 09:13.
Varje dag fraktas stål motsvarande
IF Metall Malmfälten är den fackliga organisationen som
organiserar industri och gruvarbetare i Kiruna, Gällivare
och Pajala kommuner.
ett Eiffeltorn från norra Sverige.
Vi vill frakta två.
IF Metall Malmfälten, Björkplan 6G, 98142 Kiruna. Tel 0980-825 00. www.ifmetall.se/malmfalten
Mining safely. Mining more.
Mining right.
Gruvbrytning är ett tufft jobb i en tuff miljö, för både personal och
maskiner. Tempot är högt och maskinerna måste producera dygnet
runt - utan avbrott. En förutsättning för detta är förstklassig service,
av kompetent och pålitlig personal. Därför väljer svenska gruvkunder Caterpillars maskiner och heltäckande servicelösningar
från Pon Mining International.
Pon Mining International
0776-65 00 00 Service & Reservdelar
08-559 029 00 Huvudkontor
www.pon-cat.com
© 2012 Pon Equipment AB. © 2011 Caterpillar Inc. All rights reserved. CAT, CATERPILLAR, their respective logos, ”Caterpillar Yellow” and the POWER EDGE trade dress as well as product identity used herein, are trademarks of Caterpillar and may not be used without permission.
Krönika
byggnorrbotniabanan.nu
Att sammanlänka och bygga broar av välstånd handlar idag om att så enkelt
och billigt som möjligt koppla samman naturresurserna med marknaden
– om att förena Sveriges naturrikedomar av malm, stål, papper och trä med
marknaden i Europa och världen. Vårt långsmala, utsträckta land behöver
intelligenta transportlösningar för att tillväxt och handel ska kunna skapas.
Effektiva och bra fungerande transporter på vägar och järnvägar är viktiga
byggstenar för vårt välstånd. Intelligentare underhåll av transportsystemen
är 2000-talets lösning för det svenska exportmaskineriet. Smartare underhåll
skapar välstånd och tillväxt för hela landet.
Våra investeringar är ett nyckelmått på aktiviteten i ekonomin. De är uttryck för förväntningar om framtiden och påverkar omedelbart efterfrågan på
arbetskraft och kapital. Under 2010 till 2012 har industrin årligen investerat
5 200 kronor per invånare i riket i genomsnitt. Industrins största investeringar gjordes i Norrbottens län med 25 000 kronor per invånare. Därefter följer
Gävleborgs län med 14 000 kronor.
Grundstenarna som dessa investeringar vilar på är norra Sveriges och Barentsregionens stora naturresurser: malmen, skogen och energin. Tidigare ansågs
dessa rikedomar vara oåtkomliga. De ansågs aldrig heller kunna sina eller ta
slut. Sverige har i över 100 år byggt sitt välstånd på vidderna i norr. Vidder som
lagt grunden till landets utveckling. Intelligent underhåll av transportsystemen
kan med dagens teknologi skapa bättre förutsättningar för tillväxt.
I takt med investeringarna i norr ökar transportbehoven. Vi måste våga
investera mer i järnvägssystemet för att svara upp mot de planerade och
pågående produktionsökningarna. Europaparlamentet har antagit förslaget
till det europeiska järnvägstransportnätet TEN-T. Där ingår prioriteringen av
ett utbyggt, strategiskt europeiskt stomnät, Core Network, dit största delen av
den europeiska finansieringen styrs. Stomnätet ska vara klart år 2030.
Norrbotniabanan är utpekad som en viktig delsträcka i detta stomnät. EU:s
beslut gör att ännu en intelligent byggsten faller på plats för Norrbotniabanan.
Huvuddelen av vårt välstånd bygger på ekonomisk tillväxt och ökad
produktivitet. Transportsektorn behöver bli duktigare på sin produktivitet: på
drift och underhåll, tillgänglighet och leveranskvalité. Då skapas mer kapacitet,
bättre punktlighet och högre kvalitet för resenärer och transportköpare. Detta
leder till en ökad tillväxt för Sverige. Förbättrad produktivitet ligger idag mycket
högt på Trafikverkets agenda.
Järnvägsbranschen behöver långsiktighet och beslutsamhet för att utvecklas.
Intelligenta byggstenar bör tas fram genom ökade medel till forskning och
kunskapsuppbyggnad inom järnvägssystemets drift och underhåll. Det vi har
lärt oss genom åren är att forskningsresultat skapar förutsättningar för bättre
produktivitet och högre nytta av gjorda investeringar. Resultaten skapar ökad
förmåga inom drift och underhåll. Detta ger välstånd och tillväxt för Sverige.
Vi jobbar idag stenhårt med att utbilda ingenjörer och samtidigt bygga
kunskap om hur vi kan öka produktiviteten med hjälp av större, längre och
tyngre fordon. Idag gäller det att ha koll på hur säkerheten, tekniken och
underhållet mår, då vi samtidigt ökar belastningen och minskar tiderna för
underhåll. Logistiksystemet blir allt mer optimerat; gruva – terminal – hamn –
kund. Vi jobbar med att maximera kapaciteten på järnvägsspåren genom ett
resurssnålt användande av spåren, anpassade stationer/bangårdar, rullande
materiel och rätt val av underhåll. Det handlar om att hitta kapacitetsdödare
och minska störningar. Om att utföra underhållet på ett planerat sätt och i
rätt tid. Få till ett tillståndsbaserat underhåll. Och att hitta rätt gränsvärden så
att rätt åtgärder sätts in på rätt tid och rätt plats.
Lösningar på dessa utmaningar har tagits fram av Järnvägstekniskt centrum
vid Luleå tekniska universitet. Konceptet kallas för eUnderhåll (eMaintenance)
och innebär att branschens aktörer lättare kan identifiera sina kapacitetstjuvar.
Tjuven lämnar nämligen tidigt fingeravtryck. Avtryck som gör att boven
kan spåras, fångas in och föras till en verkstad för underhåll. Även enstaka
förstagångsförbrytare hittas. För riktigt skadliga bovar och återfallsförbrytare
kan systemet föreslå ökad tillsyn och ett riktat, förebyggande underhåll.
Resultat: fler friska fordon som kan användas för transportarbete istället för
att haverera längs spåren. Konceptet eMaintenance används givetvis även för
kapacitetstjuvar som kan härledas till fel och brister på infrastrukturen.
På köpet får vi ett maximalt utnyttjande av investeringar och tilldelade resurser
(entreprenader, maskiner, verkstäder och personal). Vi får bättre diagnoser och
prognoser för anläggningar, fordon och maskiner. Systemets prestanda och
kvalité kan bättre förutses. Detta ger förutsättningar för ökad produktivitet
och minskade kostnader, både på kort och lång sikt.
Vår uppbyggda kunskap blir till användbara byggstenar med klokskap för
transportsektorn.
Med eMaintenance klarar vi rätt underhåll i rätt tid med rätt resurser.
Liksom stålet bygger välstånd, bygger även forskning inom drift och underhåll
välstånd. Tillsammans med gruvindustrin får vi ett mer intelligent underhåll.
ANNONS
ANNONS
HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN GEORANGE
18 Framtidens Gruv & Mineral
Current Projects
aktuella projekt i sverige
October 2013
ANNONS
ANNONS
Hela denna bilaga är en annons från Georange
Go with the E-force
Base Metals
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
Viscaria copper, zinc - Avalon Minerals Ltd
Rakkurijärvi copper, gold, iron - Kiruna Iron
Puoltsa prospect copper,gold,iron - Eurasian Minerals Inc
Pahtohavare copper,gold- Kiruna Iron
Rakkurijoki copper,gold - Kiruna Iron
Sakkek prospect copper, gold - Eurasian Minerals Inc
Saivo prospect copper, gold - Eurasian Minerals Inc
Sierkavare prospect copper, gold - Eurasian Minerals Inc
Liikavaara Östra copper, gold - Boliden
Aitik copper, silver, gold, molybdenum - Boliden
Laver copper, gold, silver, molybdenum - Boliden
Eva zinc, copper, silver - Norrliden Mining AB
Rönnbäcken nickel - Nickel Mountain AB
Rackejaur zinc, copper, silver, gold - Boliden
Stekenjokk and Levi zinc, lead, copper, silver, gold - Northfield Exploration AB
Maurliden zinc, copper, silver, gold - Boliden
Maurliden Östra copper, zink -Boliden
Kristineberg zinc, silver, copper, gold, lead - Boliden
Norrliden zinc, copper - Norrliden Mining AB
Renström copper, zinc, lead, silver, gold - Boliden
Älgliden lead, gold, copper, silver, zinc - Boliden
Långträsk zinc, copper,lead, silver - Wiking Mineral AB
Ormsjö lead, silver - Boliden
Lövstrand lead - Boliden
Bellviksberg zinc, lead, silver - Boliden
Granberget zinc, lead - Boliden
Näsliden - Scandinavian Metals Inc
Rockliden copper, zinc, lead, silver, gold - Boliden
Bunsås - gold, silver, copper, zink - Wiking Mineral AB
Vindfall copper,zinc, lead - Wiking Mineral AB
Falun copper, gold - Drake Resources Ltd and Royal Falcon Mining LLC
Falun Project zinc, lead, silver, copper, gold - Eastern Highlands AB
Gruvbergsfältet zinc, lead, copper, gold, silver - Wiking Mineral AB
Garpenberg zinc, silver - Boliden
Tvistbo zinc, lead, silver - Kopparberg Mineral AB
Granmuren copper, nickel, cobalt - Drake Resources Ltd
Myssfallet zinc, lead - Wiking Mineral AB
Sala silver, zinc, lead - Tumi Resources Ltd
Håkansboda copper, cobalt, zinc, lead, silver, gold - Kopparberg Mineral AB
Lovisa gruvan zinc, lead, silver - Lovisagruvan AB
Dingelvik copper, silver - Dalia Mining
Zinkgruvan zinc, lead, silver, copper - Lundin Mining
43
44
45
46
47
48
49
50
51
52
53
54
55
56
57
58
Vieto - Hannans Reward Ltd
Kiirunavaara - LKAB
Tuolluvaara - LKAB
Rakkurijoki - Hannans Reward Ltd
Mertainen - LKAB
Gruvberget - LKAB
Leveäniemi - LKAB
Kaunisvaara - Northland Resources Inc
Malmberget - LKAB
Ekströmsberg - Hannans Reward Ltd
Kallak - Beowulf Mining plc
Grängesberg - Grängesberg Iron Ore Company
Dannemora - Dannemora Mineral AB
Blötberget - Nordic Iron Ore AB
Håksberg and Väsman - Nordic Iron Ore AB
Masugnsbyn - Talga Resources Ltd
1
44
!
(!
!
(45
(
(!
(
( 5 47 48 !
(!
52 !
(!
!
(!
(77
46 !
(
43 3 !
(
!
(
(
!
2
(49
!
(7 !
4
8 6
!
(58
!
(50
!
(51
(9
!
(!
10
!
(53
!
(83
!
(72
!
(11
!
(13
!
(12
!
(78
62
!
(15
!
(61
!
(66
!
(67
!
(68
14
! 1617 21
(
(59!
!
( !
!!
(
(
(
!
(
(18 27
!
( 60 64
!
( !
(63
19 20 !
(!
(
!
( 65!
!
(
Ett vinnande team för överlägsen produktivitet
22
Allt sedan introduktionen av mekaniserad borrning har Atlas Copco erbjudit bergborraggregat som ökat våra kunders
produktivitet. Nu presenterar vi en uppdaterad riggfamilj för precis och säker borrning – möt the E-force!
!
(69
(23
25 !
!
(24
!
(
!
(26
!
(73
www.e-forcefamily.com
!
(74
!
(28
76 !
(
!
(75
Iron
!
(79
!
(70
35
(
57!
(!
( 56
!!
(
Vargbäcken - Botnia Exploration
Älgträsk - Boliden
Barsele - Orex Minerals Inc
Fäbodliden - Botnia Exploration
Björkdal - Elgin Mining Inc
Kankberg - Boliden
Bastutjärnen - Wiking Mineral
Stortjärnhobben - Lappland Goldminers AB
Harpsund - Dragon Mining Sweden AB and Botnia Exploration
Svartliden - Dragon Mining Sweden AB
Fäboliden - Lappland Goldminers AB
Vandelån - Botnia Exploration
Gladhammar - Wiking Mineral AB
Uranium
72
73
74
75
76
Guorbavare - Continental Precious Minerals Inc
Björkråmyran - Continental Precious Minerals Inc
Lilljuthatten - Continental Precious Minerals Inc
Viken - Continental Precious Minerals Inc
Häggån - Aura Energy Ltd
77
78
79
80
81
82
83
Nunasvaara graphite - Talga Resources Ltd
Storuman
Tertiary Minerals plc
Sumåssjön vanadium - Svenska Vanadin AB
Kringel graphite - Flinders Resources Ltd
Olserum REE - Tasman Metals Ltd
Norra Kärr REE - Tasman Metals Ltd
Raitajärvi graphite - Talga Resources Ltd
54
Gruvindustrin utvecklas snabbt. Ramböll erbjuder tjänster under
hela gruvans livscykel från prospektering till drift och efter­
behandling. Vi utför geofysiska undersökningar, gruvplanering,
hydrogeologi, bergteknik, tillståndsarbete, miljöutredningar,
gruvavfall, dammsäkerhet och efterbehandling.
!
(29 !
(30
!31
!(
(
32
!
(33
Gold
59
60
61
62
63
64
65
66
67
68
69
70
71
HÅLLBAR GRUVDRIFT
!
(80
!
(34
!
(55
Läs mer på vår hemsida www.ramboll.se
( 38
(!
36!
!
(37
!
( 39
(
40 !
Ramböll är Nordens ledande samhällsbyggare och erbjuder helhetslösningar
inom marknadsområdena byggnader, transport, miljö, energi, olja & gas och
management consulting.
!
(41
!
(42
NEW BUSINESS
OPPORTUNITIES.
!
(82
!
(81
!
(71
Other Commodities
Active Mines
Mineral Resources Information Office
Skolgatan 11
SE-930 70 Malå, Sweden
tel. +46 953 34600
fax. +46 953 21686
e-mail: [email protected]
www.sgu.se
At the heart of Europe’s
mining industry.
2014
RE G I S T E R
T OinDeexApoY.com
eur om
PARTNER
ORGANIZER
INTERNATIONAL TRADE FAIR
& CONFERENCE
JUNE 10-12
SKELLEFTEÅ, SWEDEN
www.euromineexpo.com
www.ruukki.se
EN STARK
UTMANARE.
VI GÖR DET LÄTTARE.
Vårt mål är att göra ditt arbete smidigare, snabbare och effektivare så att du
kan göra en bättre affär. Med våra höghållfasta stål, slitstarka Raex-stålet och
konstruktionsstålet Optim, kan vi lova en längre livslängd på tunga fordon och
maskiner. Det resulterar i lägre bränsleförbrukning, högre nyttolast och mindre
utsläpp. Det tycker vi är en hållbar affär.
Så nästa gång du vill prata stål, prata med oss. För med oss är det lättare.