1. No category

FÖRSÖKSRAPPORT 2011
Innehåll:
1. Inledning ........................................................................................................................................... 2
2. Västankvarn försöksgård ................................................................................................................ 2
2.1 Organisation ................................................................................................................................. 2
2.2 Personal ....................................................................................................................................... 2
3. Växtperioden 2011 ........................................................................................................................... 3
3.1. Försöksplatserna.......................................................................................................................... 4
3.2. Försöksfälten ............................................................................................................................... 5
4. Resultat ............................................................................................................................................. 6
4.1. Sortförsök .................................................................................................................................... 6
4.1.1. Officiella sortförsök 2011 ........................................................................................ 6
4.1.1.1. Officiella sortförsök med höstvete .................................................................... 7
4.1.1.2. Officiella sortförsök med höstråg ..................................................................... 8
4.1.1.3. Officiella sortförsök med korn ....................................................................... 10
4.1.1.4. Officiella sortförsök med vårvete ................................................................... 13
4.1.1.5. Officiella sortförsök med havre ...................................................................... 15
4.1.1.6. Officiella sortförsök med raps......................................................................... 17
4.1.1.7. Officiella sortförsök med rybs ........................................................................ 18
4.1.1.8. Officiella sortförsök med ärt ........................................................................... 19
4.2. Odlingstekniska försök ............................................................................................................. 20
4.2.1. Odlingstekniska sortförsök .................................................................................... 20
4.2.1.1. Odlingstekniska sortförsök i vårvete............................................................... 20
4.2.1.2. Odlingstekniska sortförsök i korn ................................................................... 21
4.2.1.3. Odlingstekniska sortförsök i havre ................................................................. 22
4.2.2. Effekten av svampbekämpning i vårvete, höstvete och korn................................ 23
4.2.3. Försök med olika NPK-gödselmedel .................................................................... 28
4.2.4. Försök med olika utsädesmängder i Evolo hybridråg ............................................ 29
1
Försöksrapport 2011
Sammanställd av Patrik Erlund, försöksledare och Mikael Fröberg, fältmästare
1. Inledning
Försöksverksamheten på Västankvarn försöksgård fortsatte för nionde året med fältförsök på de två
huvudsakliga försöksplatserna dvs. Västankvarn försöksgård i Ingå och Stor Sarvlaks gård i Lovisa.
Under året fullföljdes den organisationsförändring som startade 2010 då ansvaret för verksamheten
övertogs av Nylands Svenska Lantbrukssällskap r.f. Under 2011 anställdes personalen på
försöksgården av Sällskapet. Verksamheten fortsatte dels med egen finansiering och dels med bidrag
från stiftelsen Finlands Svenska Jordfonden. Mängden försök ökade en aning och antalet försöksrutor
i direkta egna eller beställningsförsök var ca 3684 rutor (bild 3). Dessutom hade Boreal
Växtförädling Ab förädlingsmaterial och – försök omfattande dryga 3500 rutor. Det totala rutantalet
uppgick således till drygt 7000 rutor.
2. Västankvarn försöksgård
2.1 Organisation
Försöksverksamheten på Västankvarn försöksgård administreras fr.o.m. 1.10.2010 av Nylands
Svenska Lantbrukssällskap, som också har det ekonomiska ansvaret för verksamheten. Västankvarn
gård deltar också i projektet via ett samarbetsavtal. Dessutom har Stor Sarvlaks gård i Pernå upplåtit
arael för försöksverksamheten.
2.2 Personal
Försöksledare har varit agr Patrik Erlund från Nylands Svenska Lantbrukssällskap. Agrl YH
Mikael Fröberg har skött fältmästarens uppgifter. Agr Torsten Lindqvist, Västankvarn gårds VD, har
ansvarat för att försöksgårdens infrastruktur fungerat och att gårdens resurser kunnat utnyttjas av
försökscentret. Övriga anställda har varit agrl YH Micaela Ström som försökstekniker. Vid
arbetstoppar har även agrologerna Jan Grönholm, Staffan Eliasson, Britt-Marie Olin, Jörgen
Bergman, Torbjörn Lönnfors och Bodil Lindqvist från lantbrukssällskapet deltagit i arbetet på de två
försöksgårdarna. Bodil Lindqvist hade det dagliga ansvaret för försöken på Stor Sarvlaks gård.
2
3. Växtperioden 2011
Den termiska växtperioden på Västankvarn och Stor Sarvlaks började den 22 april. Sådden inleddes
under första veckan i maj. Växtperioden var varm och värmesumman låg hela tiden över det
långvariga medeltalet (Bild 1). Den termiska växtperiodens längd var både i Västankvarn och i Stor
Sarvlaks 205 dagar.
Nästan hela växtperioden regnade det mer än normalt i Västankvarn. I Stor Sarvlaks varade en
relativt torr period från början av juli till mitten av augusti. Skörden utfördes under relativt bra
förhållanden. I början av september började en regnperiod som försvårade höstsådden. Den totala
regnmängden under perioden maj-september uppgick i Västankvarn till 504 mm och i Stor Sarvlaks
till 342 mm. Det långvariga medeltalet för samma period är 279 mm (Bild 2).
Bild 1. Den effektiva värmesumman 2011 uppmätt i Västankvarn, Ingå (VK) och Stor Sarvlaks,
Pernå (SS) samt medeltalet från år 1961 till 1990.
Effektiv temperatursumma
1800
1600
1400
1200
Co
1000
800
600
400
200
0
* Källa: Meteorologiska institutet
1961-90*
2011Västankvarn
2011Stor Sarvlaks
3
Bild 2. Nederbörden 2011 jämfört med normalvärdet från Helsingfors – Vanda flygstation.
Nederbörd 2011
250
200
140
150
mm
127
115
101
100
86
51
50
37
31
74
73
60
52
41
101
36
0
Maj
Juni
Juli
H:fors-Vanda medeltal
Augusti
Västankvarn
September
Stor Sarvlaks
3.1. Försöksplatserna
Under växtperioden 2011 hade försöksstationen försök utlagda på Västankvarn gård i Ingå och på
Stor Sarvlaks gård i Pernå. Ca 4/5 av försöksrutorna fanns i Västankvarn och 1/5 i Stor Sarvlaks
(Tabell 1).
Tabell 1. Försöksverksamheten 2011 på Västankvarn och Stor Sarvlaks.
Försök
Växtskydd
Gödsling
Sort
Jordförbättring
Utsäde
Summa
+
Boreals
förädlingsmaterial
Antal
försök
25
15
34
2
5
81
Västankvarn
Fösöksled
Rutor
153
161
476
17
26
833
478
620
1680
56
104
2938
Antal
försök
3
6
8
1
18
Stor
Sarvlaks
Fösöksled
Rutor
38
93
77
114
300
308
6
214
24
746
ca.
3500
4
Bild 3. Försöksverksamheten på Västankvarn försöksgård 2003-2011.
Försök på Västankvarn försöksgård 2003-2011
4000
3500
Försök antal
100
3000
80
2500
60
2000
1500
40
1000
20
Försöksrutor antal
120
Försök
Rutor
500
0
0
2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011
Dessutom hade Boreal Växtförädling Ab ca 3500 rutor med förädlingsmaterial utlagda på
Västankvarn.
3.2. Försöksfälten
Försöken var utlagda på tre skiften i Västankvarn och på tre skiften i Stor Sarvlaks. Skiftenas
bördighet framgår ur tabell 2.
Tabell 2. Försöksfältens bördighet i Västankvarn och Stor Sarvlaks.
Plats
Odlingsväxt
Förfrukt
Jordart
Mullhalt
pH
Ca
K
P
Mg
Västankvarn
Vårsäd
korn
GL
mr
6,3
2865
189
13
406
Västankvarn
Höstsäd
vårraps
ML
mh
6,3
2350
230
15,6
330
Västankvarn
Oljeväxt
Höstvete
ML
Mr
6,5
3000
230
8,2
630
Stor
Sarvlaks
Vårsäd
vårvete
ML
mr
6,9
3050
310
16
470
Stor
Sarvlaks
Höstsäd
vårvete
ML
mr
7,4
4700
245
20
275
Stor
Sarvlaks
Oljeväxt
vårvete
ML
mr
7,2
3950
290
21
330
5
4. Resultat
I denna rapport presenteras resultat både från tidigare år och från år 2011. Det är dels fråga om ett års
resultat men även om försöksserier på minst två år. Många av de försök som har startats kommer att
fortsätta i flere år, vilket gör det möjligt att efter hand få resultat från växtperioder med olika
väderförhållanden.
4.1. Sortförsök
4.1.1. Officiella sortförsök 2011
Västankvarn försöksgård har deltagit i den officiella sorttestningen med försök på både Västankvarn
och Stor Sarvlaks. Försöken ingår i den lagstadgade sorttestning, som administreras av MTT och som
är förlagd till ett tiotal olika platser runtom i landet.
Denna försöksverksamhet administreras av MTT, vilket betyder att försöksplaner samt
arbetsbeskrivningar för genomförandet av försöken görs upp centralt. På detta sätt kan man försäkra
sig om att försöken genomförs på samma sätt på de olika försöksplatserna.
De officiella sortförsöken sås med betat utsäde. Inga andra växtskyddsbehandlingar än
ogräsbekämpning har gjorts i försöken efter sådden. Sorternas utveckling har bedömts under
växtperioden genom att fastställa tidpunkten för axgång och gulmognad. Dessutom bedömde man
förekomsten av liggsäd strax före skörden. Från skörden gjordes normala kvalitetsanalyser.
Resultaten är sammanställda från de båda försöksplatserna från åren 2004-2011 och presenteras som
en direktjämförelse där man kan jämföra sorterna sinsemellan. I tabellerna finns definierat en
mätarsort, märkt med ”C”. Signifikansnivån anger hur sannolikt skillnaden mellan en sort och
mätarsorten beror enbart på sortegenskaperna och inte på slumpen. Signifikanserna anges på följande
sätt:
o = signifikant på 10 % nivå (10 % risk att skillnaden beror på slumpen)
* = signifikant på 5 % nivå
**= signifikant på 1 % nivå
*** = signifikant på 0,1 % nivå
6
4.1.1.1. Officiella sortförsök med höstvete
Resultat från officiella sortförsök med höstvete från Västankvarn och Stor Sarvlaks 2004-2011.
Antal
försök
Skörd rel.
kg/ha
Utvintring
Växttid
GUNBO = C
14
5964 100
24,3
335,2
URHO
15
5578
94
14,8 *
330,9 ***
33,4 *
92,5 ***
ALTOS
3
4560
76 **
45,4 **
331,2 ***
0
KRANICH
4
4731
79 **
43 **
REHTI
9
5365
90 *
KUBAN
5
5150
LEIFFER
4
4991
SW MAGNIFIK
4
ELLVIS
332,3 ***
86 *
31
332,3 ***
84 *
33,2
333 *
5914
99
14,1
333,1 *
3
4229
71 ***
59,6 ***
333,2 *
VEETI
8
5852
98
16,3
333,3 **
SKAGEN
6
5980 100
20,8
BOR 02858
3
5509
92
MARIBOSS
3
5872
98
ARKTIKA
8
5630
94
OLIVIN
8
5889
99
36,3
9,8 *
33,1
1,2
332,2 **
22,3
39 o
Liggsäd %
49,8 **
Längd
cm
Tkv g
Hlvikt
Protein
%
Falltal
85
40,1
79,7
11,5
305
38,8
77,1 ***
12,4 ***
339 **
69,6 ***
40,6
79,9
12,3 **
350 *
62,4 ***
38,3
76 ***
12,8 ***
348 *
95,1 ***
39,7
78 **
11,8
243 ***
65 ***
40,4
78,2 *
12,4 ***
333
77,1 **
12,2 **
273 o
73,1 ***
7,8
43 *
77,8 **
35,5 *** 79,1
11,7
278
64,9 ***
37,1 *
74,2 ***
11,4
343 o
90,6 **
40,7
77,5 ***
11,3
260 **
333,3 *
75,5 ***
44,7 *** 76,9 ***
11,9 *
342 *
333,8
80,5 o
40,3
78 o
12,1 *
218 ***
333,8
72,2 ***
39,1
72,9 ***
10,9 *
288
11,6
291
32,3 *
334,2
33,7 *
95,6 ***
36,7 **
79,1
334,5
4,2
74,6 ***
37,1 **
79,5
12 *
302
Gunbo fungerade som mätarsort i denna jämförelse. Sorten hade starkt strå och mycket god
avkastning. Växttiden var jämförelsens längsta. Falltalet är i medelklassen medan proteinhalten var
rätt låg.
Urho är jämförelsens tidigaste sort med mycket god vinterhärdighet. Strået var dock långt och sorten
är aningen stråsvag. Hektolitervikten är i medelklassen. Proteinhalten är bland de högsta och falltalet
är rätt högt.
Altos är en mycket tidig sort med jämförelsens högsta falltal. Avkastningen var dock dålig och
utvintringen stor. Strået var kort och proteinhalten bland de högre.
Kranich är en medeltidig sort med mycket kort strålängd. Avkastningen och hektolitervikten är dock
bland de lägsta. Proteinhalten är den högsta bland sorterna i denna jämförelse och också falltalet är
mycket högt.
Rehti hade ett av de lägsta falltalen. Sorten är medeltidig och har ett långt och mycket svagt strå.
Hektolitervikten är lägre än mätarens.
Kuban är en medeltidig sort med kort strålängd och hög proteinhalt. Hektolitervikten är högre än
mätarens.
Leiffer är en sort med medelkort strå. Den har mycket hög tusenkornsvikt och hög proteinhalt men
falltalet är jämförelsevis lågt. Avkastningen är bland de lägre.
SW Magnifik har jämförelsens lägsta tusenkornsvikt. Strået och växttiden är medellånga.
Ellvis har jämförelsens sämsta övervintringsförmåga och avkastning. Strået är bland de kortaste.
Hektolitervikten och tusenkornsvikten är bland de lägsta.
7
Veeti är en medelsen sort med rätt långt och svagt strå. Falltalet är lågt och hektolitervikten lägre än
mätarens.
Skagen var en medelsen sort så som Veeti och Ellvis. Tusenkornsvikten var jämförelsens högsta.
Strålängden och hektolitervikten är lägre än mätarens. Falltalet är bland de högre.
Mariboss har jämförelsens lägsta hektolitervikt och proteinhalt. Strået är medelkort.
Arktika uppvisade den bästa vinterhärdigheten bland sorterna. Strået är det längsta av sorterna och
liggsäd förekom dock. Tusenkornsvikten var bland de lägsta.
Olivin hade lägre strå och tusenkornsvikt än mätaren. Proteinhalten var högre än mätarens.
4.1.1.2. Officiella sortförsök med höstråg
Resultat från officiella sortförsök med råg från Västankvarn och Stor Sarvlaks 2004-2011.
ELVI = C
Antal Skörd
försök kg/ha
13 4825
Rel tal
100
Utvintring
21,5
Växttid
328,7
Liggsäd %
61,8
91
17,3
328,3
Längd
cm
128,6
Tkv g
57,9
138,4 ***
29,4 ***
33
Hlvikt
73,4
Protein
%
10,8
Falltal
165
5
4384
72,6 **
11,2 o
186 o
REETTA
11
5608
116 **
12,6 **
328,5
55,9
123,6 **
30,3 ***
74,4 ***
10,8
192 **
KIER
11
5402
112 *
14,6 *
328,6
43,9 o
112,2 ***
33,8
73,7
10,4 *
191 **
HELLTOP
4
5300
110
16,5
329,2
104,2 ***
34,2
74,7 ***
10,8
193 *
PICASSO
7
5937
123 ***
19,2
329,3
55,8
103,5 ***
34
ROTARI
6
5602
116 *
19,3
329,4
52,6
107,3 ***
32,6
75,3 ***
10,1 **
203 **
RECRUT
3
5399
112
18,3
329,7
53
108,3 ***
34,6 o
74,8 ***
10,1 *
190 o
EVOLO
9
6277
130 ***
17,8
329,7
56,2
102,9 ***
35,3 ***
74,7 ***
DANKOWSKIE DIAMENT
3
4335
21,6
330,9 *
53,6
106,1 ***
32,8
73,4
RIIHI
90
73,6
9,4 *** 220 ***
9,2 *** 264 ***
11,2
222 ***
Elvi fungerade som mätare. Den hade långt strå som är ganska svagt. Falltalet var det lägsta i denna
jämförelse. Vinterhärdigheten visade sig vara svag.
Riihi hade den längsta strålängden och den lägsta tusenkornsvikten bland sorterna i denna
jämförelse. Proteinhalten var bland de högsta. Hektolitervikten var jämförelsens lägsta och falltalet
var mycket lågt.
Reetta hade jämförelsens bästa vinterhärdighet och rätt hög hektolitervikt. Avkastningen var god.
Tusenkornsvikten var bland de lägsta. Strået är bland de längre och falltalet medellågt.
Kier hade bättre avkastning än mätaren. Vinterhärdigheten var god. Strålängden är i medelklassen
och sorten hade den lägsta andelen liggsäd. Falltalet och proteinhalten är i medelklassen.
Helltop hade en god hektolitervikt och falltalet var medelhögt. Strålängden var bland de lägsta.
Picasso hade mycket god avkastning. Falltalet var högt men proteinhalten låg. Strået var kort.
8
Rotari hade den högsta hektolitervikten bland dessa sorter. Avkastningen ar god. Proteinhalten var
lägre än hos mätaren. Falltalet är medelhögt.
Recrut hade hög hektolitervikt och tusenkornsvikt. Strået var medelkort och proteinhalten låg, i klass
med Rotari.
Evolo hade den högsta avkastningen, tusenkornsvikten och det högsta falltalet i denna jämförelse.
Sorten hade det kortaste strået och lägsta proteinhalten i jämförelsen. Hektolitervikten var bland de
högre.
Dankowskie Diament hade den längsta växttiden bland sorterna. Strået var kort och falltalet högt.
9
4.1.1.3. Officiella sortförsök med korn
Resultat från officiella sortförsök med korn från Västankvarn och Stor Sarvlaks 2004-2011.
Antal Skörd Rel
försök kg/ha tal
Växttid
Längd
cm
Tkv
g
Hlvikt
Protein
%
92,9
Liggsäd
%
17,3
SCARLETT=C
16
4888
100
61,6
44,8
68,5
11,9
MARTHE
8
5229
107 *
93,3
26,4
63,7
*
44,3
67,6
11,4
ELISETA
6
5348
109 **
93,9
17,3
67,3
*** 49,4 *** 70,8 *** 11,8
SW MITJA
4
5836
119 *** 94,3
o
18,2
62,1
FAIRYTALE
7
5645
115 *** 94,6
**
20,2
65,6
*** 43,7
MINTTU
4
5291
108 *
*
18,8
58,8
STREIF
7
5541
113 *** 94,6
**
22,2
63,5
XANADU
7
4941
101
94,7
**
20,5
RAMBLER
7
5133
105
94,9
**
27,7
CONCHITA
7
5331
109 **
94,9
**
49,3 ** 61,1
IRON
6
5985
122 *** 94,9
**
26,2
ANNABELL
15
5395
110 *** 95
*** 19
65,4
*** 44,2
SUNSHINE
5
5399
110 **
95
**
9,2
65,3
**
49,5 *** 69
GRACE
5
5872
120 *** 95
**
48,2 ** 64,4
*
50,7 *** 70,6 *** 11,1
***
POSADA
5
5476
112 **
95,2
**
29,2
**
50,4 *** 67,6
10,5
***
JB MALTASIA
6
5221
107 *
95,4
*** 30,3
61,8
46,6 o
11,4
*
SHANNON
5
5751
118 *** 95,4
**
65,7
10,6
***
HARBINGER
7
5237
107 *
95,5
*** 14,2
62,8
11
***
TOCADA
9
5426
111 *** 95,5
*** 18,9
66,3
*** 52,1 *** 66,8 **
11
***
INGMAR
6
5386
110 **
*** 37
** 68,9
*** 50,5 *** 68,7
11,4
**
CROPTON
4
5673
116 *** 95,7
***
66,7
*** 50,3 *** 69,4
10,9
***
COLUMBUS
4
5690
116 *** 95,8
*** 43,2 ** 65,5
**
67,9
10,4
***
AMBER
6
5336
109 **
96
*** 20,3
65,9
*** 48,5 *** 68,2
10,9
***
PROPINO
5
5559
114 *** 96
*** 21,2
69,2
*** 53,1 *** 65,7 *** 10,7
***
KWS BAMBINA
4
5389
110 *
96,1
*** 38,2 *
65,3
**
***
BARKE
2
4900
100
96,3
**
68,3
*** 48,9 **
PUBLICAN
6
5322
109 *
96,4
*** 27,3
65
**
QUENCH
6
5506
113 *** 96,4
*** 16,3
63,3
SCRABBLE
4
5864
120 *** 96,6
*** 23,2
64,9
NFC TIPPLE
6
5521
113 *** 97,1
*** 20,8
61,3
94,6
95,5
48,6 **
10,9
***
**
10,6
***
*
49,8 *** 66,5 **
11,3
*
o
48,5 *** 67,8
11,3
***
63,1
47
11,8
62,1
50,4 *** 68,7
10,9
***
51,3 *** 67,4 o
10,8
***
47,9 **
10,5
***
66,9 *** 10,8
***
63,3
65
9,2
69,5
**
67
*
67,4 o
67,7
69,2
*** 53,3 *** 67,4 o
47,4 **
48,5 **
51,6 *** 68
50
11,1
**
69
11,6
*** 67,4 o
10,9
***
***
47,6 **
*
68
11,3
67,5
10,7
53
*** 67,8
11,6
52
*** 67,3 o
10,2
***
10
Scarlett fungerade som mätarsort. Den hade jämförelsens kortaste växttid. Strået är kort och styvt.
Sorten har relativt liten avkastning och proteinhalten är jämförelsens högsta.
Marthe hade bättre avkastning och längre strå än mätaren.
Eliseta hade jämförelsens högsta hektolitervikt. Strået var långt. Tusenkornsvikten och avkastningen
var högre än mätarens.
SW Mitja hade mycket god avkastning. Tusenkornsvikten är högre än mätarens och proteinhalten är
medelhög.
Fairytale var medeltidig med god avkastning. Hektolitervikten och proteinhalten var medellåga.
Minttu hade den kortaste strålängden i jämförelsen och hektolitervikten var bland de lägsta.
Växttiden är i klass med Fairytale och Streif.
Streif avkastade bra men hektolitervikten var jämförelsevis låg. Proteinhalten var lägre än mätarens.
Xanadu var medeltig med högre tusenkornsvikt än mätaren.
Rambler hade hög tusenkornsvikt och en proteinhalt som ligger i medelklassen.
Conchita visade sig vara den stråsvagaste sorten men hade hyfsad avkastning och hög
tusenkornsvikt.
Iron hade jämförelsens högsta avkastning och rätt låg proteinhalt.
Annabell avkastade hyfsat men hektolitervikten var på lägre sidan medeltalet. Strålängden och
proteinhalten var medelhöga.
Sunshine är en medelsen sort som Annabell och Grace. Avkastningen är hyfsad. Tusenkorsvikten
och proteinhalten ligger i medelklassen.
Grace hade mycket god avkastning och hög hektolitervikt. Tusenkornsvikten var bland de högre och
proteinhalten var låg.
Posada hade god avkastning och låg proteinhalt. Strålängden och tusenkornsvikten är högre än hos
mätaren.
JB Maltasia var medelsen och hade lägre avkastning än medeltalet. Proteinhalten var i samma klass
som hos sorten Marthe och Ingmar.
Shannon hade mycket god avkastning och jämförelsens högsta tusenkornsvikt. Proteinhalten är
bland de lägre.
Harbinger avkastade i samma klass som Marthe och JB Maltasia. Växttiden var medellång.
Tusenkornsvikten är medellåg men högre än mätarens.
Tocada hade låg hektolitervikt men ger ändå en relativt god avkastning. Tusenkornsvikten var hög.
11
Ingmar var medelsen som Harbinger och Tocada. Strået var långt och visade sig vara av den svagare
sorten. Proteinhalten är blande de högre.
Cropton hade en mycket god avkastning. Strået var längre än medeltalet. Tusenkornsvikten och
hektolitervikten är bland medelklassen.
Columbus hade som Cropton en mycket god avkastning. Strået är dock svagt. Proteinhalten är bland
de lägsta.
Amber är en senare sort med hyfsad avkastning. Tusenkornsvikten och proteinhalten var medellåga.
Propino avkastade bra men hade jämförelsens lägsta hektolitervikt. Strået var det längsta och
tusenkornsvikten ett av de högsta bland sorterna.
KWS Bambina är en rätt sen och stråsvag sort. Tusenkornsvikten är bland de högre.
Barke var bland de senare sorterna. Strået är mycket långt.
Publican gav en hyfsad avkastning. Hektolitervikten var lägre än mätarens.
Quench är en senare sort så som Publican. Avkastningen är god. Tusenkornsvikten och proteinhalten
är bland de lägre.
Scrabble gav mycket god avkastning och tusenkornsvikten är bland de högsta. Växttiden är dock av
de längsta i jämförelsen.
NFC Tipple hade den längsta växttiden och lägsta proteinhalten i denna jämförelse. Avkastningen
var god men hektolitervikten var rätt låg.
12
4.1.1.4. Officiella sortförsök med vårvete
Resultat från officiella sortförsök med vårvete från Västankvarn och Stor Sarvlaks 2004-2011.
Antal Skörd
försök kg/ha
Rel
tal
Växttid
100
104,8
Liggsäd
%
17
Längd
cm
Tkv
g
Hlvikt
Protein
%
Falltal
86,5
36,1
78,8
11,9
278
13,9 ***
350 **
16
5761
BERSERK
4
4039
70 *** 101,6 ***
8,6
72,6 ***
30 *** 77,6 o
WANAMO
7
4758
83 *** 101,7 ***
14
80,5 ***
31,3 *** 77,3 **
14 ***
331 **
BJARNE
8
4356
76 *** 101,7 ***
67,4 ***
31,7 *** 76,7 ***
13,9 ***
334 **
KRUUNU
16
5128
89 **
102,1 ***
84,8 o
34,2 *
76,9 ***
12,8 ***
318 **
AALLOTAR
5
5137
89 *
102,3 ***
9,6
83 **
30,8 *** 76,4 ***
12,8 ***
264
QUARNA
8
5078
88 **
102,8 **
22,9
75,7 ***
36
79
14,9 ***
289
SPECIFIK
4
5287
92
102,9 *
69,3 ***
33 *
79
13,2 ***
286
11
5206
90 **
103,1 **
14,8
DEMONSTRANT
7
5485
95
103,1 *
8,6
KWS SCIROCCO
4
5371
93
103,1 *
SERTORI
5
5467
95
103,3 *
PICOLO
6
5216
91 *
103,6 o
ARABESKA
4
4850
84 **
103,7
SW 51231
5
5153
89 *
103,9
WELLAMO
9
5450
95
104,2
BOMBONA
5
5410
94
104,7
MARBLE
8
5398
94
104,8
12,5
SW 51114
4
5594
97
105,2
PUNTARI
6
5806
101
105,6
EPOS
11
5356
93 o
105,8 o
TRAPPE
10
6188
107 o
106,2 *
AMARETTO=C
ZEBRA
0 *
13,3
86,6
36,6
78,4
12,6 ***
279
77,9 ***
33,9 o
79,4
12,6 ***
298
84,1
44,3 *** 80,4 *
13,5 ***
264
11,6
71,4 ***
39,8 **
81,2 ***
13,3 ***
304
11,5
75,7 ***
36,4
76,9 **
13 ***
294
80 ***
36,3
78,4
12,7 **
232 o
70,5 ***
36,3
78,4
13,7 ***
309
16,5
85,9
33,1 **
13,4 ***
278
9
87,9
37,7
77,8
12,9 ***
260
80,4 ***
36,4
79,1
12,6 ***
292
82 **
36,2
79,9
13 ***
298
9,4
0 *
9,5
78,4 ***
33,9 o
81,5 ***
35,1
79,8 ***
34,7
80 *
80 *
11,5 o
221 **
76,3 ***
12,9 ***
309 o
78,5
11,3 ***
238 *
Amaretto var mätare i försöken. Amaretto hade mycket god avkastning och rätt lång växttid. Strået
var långt. Proteinhalten var bland de lägsta i jämförelsen och falltalet låg också på en låg nivå.
Hektolitervikten var hyfsad.
Berserk hade jämförelsens lägsta avkastning, kortaste växttid och lägsta tusenkornsvikt. Strålängden
var bland de kortaste. Proteinhalten var bland de högsta och falltalet var det högsta i denna
jämförelse.
Wanamo hade en kort växttid så som Bjarne men en dålig avkastning. Tusenkornsvikten och
hektolitervikten var bland de lägre, medan proteinhalten var bland de högsta. Falltalet var högt.
Bjarne hade mycket dålig avkastning. Strået är mycket kort och starkt. Proteinhalten och falltalet var
höga. Hektolitervikten är mycket låg.
13
Kruunu är en medeltidig sort med hyfsad avkastning. Falltalet var högt men hektolitervikten låg.
Proteinhalten var högre än mätarens.
Aallotar hade mycket låg hektoliter- och tusenkornsvikt, men en hyfsad avkastning ändå.
Proteinhalten var högre än mätarens.
Quarna hade jämförelsens högsta proteinhalt. Växttiden är medelkort men avkastningen bland de
sämre.
Specifik hade mycket kort strå. Proteinhalten är medelhög.
Zebra var en medeltidig sort med hyfsad avkastning. Proteinhalten var medellåg, men ändå högre än
mätarens.
Demonstrant har en växttid och proteinhalt som Zebra, men strålängden och tusenkornsvikten är
mindre.
KWS Scirocco har jämförelsens högsta tusenkornsvikt. Proteinhalten är hög.
Sertori hade jämförelsens högsta hektolitervikt. Sorten var medelsen och hade mycket kort strå.
Tusenkornsvikten är mycket hög och proteinhalten är i medelklassen.
Picolo hade hyfsad avkastning men låg hektolitervikt.
Arabeska avkastade mycket dåligt och hade lågt protein.
Wellamo hade hög hektolitervikt och en proteinhalt som låg i medelklassen. Tusenkornsvikten var
betydligt lägre än mätarens.
Bombona hade högre proteinhalt än mätaren.
Marble hade rätt låg proteinhalt, dock högre än mätaren. Strået var lägre än mätarens.
Puntari hade hög hektolitervikt som Wellamo. Proteinhalten var mycket låg. Falltalet var det lägsta i
denna jämförelse.
Epos är en mycket sen sort med god avkastning. Strået visade sig vara mycket starkt trots att längden
var i medelklassen. Proteinhalten var högre än mätarens men hektolitervikten var den lägsta bland
dessa sorter.
Trappe hade jämförelsens bästa avkastning men hade också den längsta växttiden. Falltalet var dock
mycket lågt och proteinhalten rentav den lägsta i hela jämförelsen.
14
4.1.1.5. Officiella sortförsök med havre
Resultat från officiella sortförsök med havre från Västankvarn och Stor Sarvlaks 2004-2011.
Antal
försök
Skör
d
kg/h
a
Rel
tal
Växttid
Liggsäd
%
Längd
cm
Tkv
g
Hlvikt
Protein
%
Prot.
skörd
kg/ha
Skalhalt
%
Kärnskörd
kg/ha
16
6114
100
107
33
86
35,3
54,5
11,5
593
25,4
4574
8
4649
76
54,9
13,7
***
539
**
24,5
*
3519
***
10
4878
80
*
24,7
o
3684
***
PEPPI
2
5160
84
*
3938
**
ROOPE
14
5698
93
STEINAR
9
6125
NORD 09/128
4
FLOCKE
BELINDA=C
VELI
101
***
62
101
***
37
85
34,5
102
**
39
83
31,5
103
***
48
o
100
***
100
104
**
18
o
92
6248
102
104
16
89
4
5848
96
104
22
86
34,6
56
VIVIANA
9
6164
101
105
32
85
35
54,2
DOREEN
6
6499
106
106
9
GALAXY
5
6203
101
106
IIRIS
6
5879
96
BETTINA
7
6226
NORD 09/307
(ROCKY)
NORD 09/127
4
EEMELI
**
*
**
*
**
*
**
*
**
*
97
***
31
***
55,3
o
13,4
***
556
**
56,9
**
13,6
***
592
24
31,1
***
54,1
12,7
***
610
22,9
***
4414
***
33,8
*
53,7
11,5
597
24
***
4671
*
38,7
***
55,5
11,5
614
24,4
o
4733
11,5
574
22,7
***
4511
11,7
608
25,9
4574
623
26
4826
*
*
94
***
33,7
o
53,4
*
11,4
26
91
***
38,6
***
55,6
o
10,9
*
579
24
106
17
82
**
**
55,2
12,1
*
602
23,9
102
106
34
87
36,2
55,2
11,4
603
25,3
6143
100
106
33
82
*
36,4
55,4
11,8
617
22,9
4
6135
100
106
34
82
*
35,6
54,4
10,9
*
582
25,2
SW INGEBORG
6
5880
96
107
48
82
**
37,6
12
*
597
25,5
MAX
2
5936
97
107
41
82
o
37,2
593
21,4
***
4679
CHARLY
4
6072
99
107
13
87
22,6
***
4697
o
38
37,7
**
55,2
58,3
*
53,8
***
11,8
12,2
**
632
o
**
4724
***
4483
4659
***
4751
4605
4384
Belinda fungerade som mätarsort. Växttiden var en av de längsta i jämförelsen och avkastningen var
hög. Proteinhalten var låg men proteinskörden var ändå hyfsad. Skalhalten var hög.
Veli var en av de tidigaste sorterna men avkastade också svagast. Strået var mycket långt och sorten
var jämförelsens stråsvagaste. Tusenkornsvikten var den lägsta. Proteinhalten var den högsta men
proteinskörden blev ändå den lägsta i denna jämförelse. Kärnskörden var jämförelsens lägsta.
Eemeli var så som Veli mycket tidig men avkastningen var låg. Också kärnskörden var bland de
lägsta.
Peppi hade väldigt hög hektolitervikt och mycket hög proteinhalt men avkastningen var betydligt
lägre än mätarens. Växttiden var kortare än medeltalet.
Roope var en medeltidig sort med jämförelsens längsta strå. Avkastningen var lägre än mätarens men
proteinhalten var högre. Tusenkornsvikten och skalhalten var bland de lägsta i jämförelsen.
15
o
Steinar var en medelsen sort med längre strå än mätaren men strået var ändå rätt styvt.
Hektolitervikten och skalhalten var lägre än mätarens.
Flocke hade relativt hög hektolitervikt och mycket låg skalhalt.
Viviana avkastade lika som mätarsorten. Resultaten tyder på att den är något tidigare än Belinda.
För övrigt var egenskaperna likadana som hos mätarsorten.
Doreen hade den högsta avkastningen och kärnskörden i denna jämförelse. Trots att strået var
mycket långt var sorten ändå stråstyvast i jämförelsen. Hektolitervikten var lägre än mätarens.
Galaxy hade jämförelsens lägsta proteinhalt. Tusenkornsvikten var bland de högsta. Skalhalten var
lägre än mätarens.
Iiris hade ett mycket kort strå. Tusenkornsvikten var hög. Proteinhalten var högre än mätarens medan
skalhalten var lägre.
Bettina avkastade lika som mätarsorten. Resultaten tyder på att den är något tidigare än Belinda. För
övrigt var egenskaperna likadana som hos mätarsorten.
Nord 09/307 Rocky hade låg skalhalt och mycket kort strå.
SW Ingeborg hade väldigt kort strå men var ändå mycket stråsvag. Tusenkornsvikten och
proteinhalten var högre än hos mätaren.
Max hade jämförelsens högsta hektolitervikt och lägsta skalhalt.
16
4.1.1.6. Officiella sortförsök med raps
Resultat från officiella sortförsök med raps från Västankvarn 2004-2011.
Antal Skörd rel.
försök kg/ha
MARIE=C
Växttid
Liggsäd
Längd
cm
Tkv
g
Protein
%
Oljehalt
%
Oljeskörd
kg/ha
Klorofyll
ppm
12
2236 100
112
41
90
3,9
25,1
41,9
862
15,3
HIGHLIGHT
7
2400 107
111
93 **
95 *
3,6 **
23,7 **
42,7
931
6,4
DLE 1006
4
2697 121 *
111
98 *
3,8
23,9 *
42,2
1041 *
7,8
BELINDA
4
2738 122 *
111
100 **
4,6 ***
23,9 *
43,7 o
1082 *
12
IMI203
6
2014
112
93 ***
87
4
22,7 ***
679 *
9,7
TRAPPER
8
2627 117 **
112
39
96 **
4
24 **
41,6
999 *
11,7
ILVES
5
2225
112
48
91
3,8
24,1 *
42,7
878
CAMPINO
5
2781 124 **
113
44
99 **
4,1
SHEIK
4
2675 120 *
113
34
BRANDO
5
2849 127 ***
EARLY
BIRD
MAJONG
3
TAMARIN
90
99
38 ***
8,7
22,1 *** 43,1
1090 **
101 *** 4,3 *
25,6
1008
14,2
114 *
107 *** 4,3 *
23,1 *** 42,9
1134 **
16,8
2249 101
114 o
100 **
24,1 o
4
2937 131 ***
114 *
102 *** 4,8 ***
22,8 *** 44,4 *
5
2449 109
115 **
100 *** 4,2 *
24,2 o
4,1
41,6
43,1
40,5
22
875
23,3
1170 **
14,8
947
40 *
Marie var mätarsort. Den hade mycket hög proteinhalt men avkastningen var jämförelsevis svag.
Oljehalten och oljeskörden blev bland de lägre. Stjälken var kort. Klorofyllhalten hör till de högre.
Highlight hade längre stjälk än mätaren och var betydligt stråsvagare. Proteinhalten är lägre än
mätarens.
Belinda hade god avkastning och hög oljehalt. Stjälken var lång och tusenkornsvikten bland de
högsta. Proteinhalten var lägre än mätarens.
IMI 203 är en imidazolinon (herbicid) resistent sort. Stjälken är jämförelsens kortaste men sorten var
stråsvag. Proteinhalten var mycket låg. Oljehalten och således också oljeskörden var jämförelsens
lägsta.
Trapper gav en hyfsad avkastning och oljeskörd. Proteinhalten var lägre än mätarens. Stjälken var
medellång.
Ilves hade en proteinhalt som var i klass med Trapper, Early Bird och Tamarin.
Campino var en sort med mycket hög avkastning. Proteinhalten var den lägsta i denna jämförelse
men oljeskörden var den näst högsta. Stjälken var rätt lång.
17
Sheik hade lite lägre avkastning än Campino. Stjälken var mycket lång. Tusenkornsvikten var bland
de högsta.
Brando var en sen sort med jämförelsens längsta stjälk. Den hade en mycket hög avkastning och
oljeskörd. Proteinhalten var bland de lägre.
Early Bird var en sen sort med medellångt strå.
Majong var en av de senaste sorterna med den bästa avkastningen. Oljehalten och också oljeskörden
var således jämförelsens högsta. Proteinhalten hörde till de lägsta medan tusenkornsvikten var den
högsta av dessa sorter.
Tamarin visade sig ha jämförelsens längsta växttid. Stjälken var medellång och tusenkornsvikten
högre än mätarens. Klorofyllhalten var den högsta i denna jämförelse.
4.1.1.7. Officiella sortförsök med rybs
Resultat från officiella sortförsök med rybs från Västankvarn och Stor Sarvlaks 2004-2011.
SW PETITA=C
Antal Skörd
försök kg/ha rel.
12 2167 100
Växttid
103,9
Liggsäd
60,3
Längd
cm
102
Tkv
g
2,8
Protein
%
22,8
Oljehalt
%
42,4
Oljeskörd
kg/ha
858
Klorofyll
ppm
5,2
AUREA CL
7
1961
90 ** 102,2 ** 55,2
97,6 *
2,5 **
23,8 **
39,1 ***
702 ***
3,5 o
VALO
8
2103
97
JULIET
5
EOS
102,7 o
64,5
102
2,7
23,9 **
39,7 ***
770 **
4,1
2170 100
103,1
62,7
105 o
2,6 o
23,1
41,9 o
848
4,3
5
2233 103
103,3
51,7
107 *
2,8
23,4
41,6 ***
871
4
APOLLO
5
2149
99
103,6
62,7
106 *
2,7
23,5
40,9 ***
814
3,9
CORDELIA
7
2234 103
103,6
55,7
108 ** 2,7
23,3
41,6 ***
870
4,5
BOR 05100
4
2190 101
104
41,6 *
831
3,5
103
2,5 *
23
SW Petita var mätarsort. Sorten var relativt sen. Avkastningen var medelmåttlig men då oljehalten
var den högsta i jämförelsen blev således oljeskörden bland de högsta. Tusenkornsvikten var mycket
hög medan proteinhalten var den lägsta bland dessa sorter. Klorofyllhalten var jämförelsens högsta.
Aurea CL är en imidazolinon (herbicid) resistent sort. Sorten är mycket tidig och har mycket kort
stjälk. Avkastningen och oljehalten var de lägsta och således också oljeskörden den lägsta i
jämförelsen.
Valo var en tidig sort med jämförelsens högsta proteinhalt.
18
.
Juliet hade längre stjälk än mätaren. Tusenkornsvikten och oljehalten var dock lägre.
Eos hade mycket lång stjälk. Oljehalten var lägre än mätarens.
Apollo har en av de lägre oljehalterna. Stjälken är rätt lång.
Cordelia har jämförelsens längsta stjälk. Oljehalten är lägre än mätarens.
4.1.1.8. Officiella sortförsök med ärt
Resultat från officiella sortförsök med ärt från 2004-2011 i Västankvarn.
KARITA=C
Antal Skörd
försök kg/ha Rel.tal
7 3325
100
Växttid
94
Liggsäd
%
23
Längd
57
Tkv
g
298
Prot
%
23
Blomning d
14
Kokning
60 min
98
Felfria
%
85
298
23
12
99
87
ROKKA
3
3808
115
94
21
51
HULDA
3
3688
111
96
26
85 ** 262 **
24
15
96
85
STOK
3
4086
123 *
96
34 *
72
277 o
22
17
97
79 *
ROCKET
2
3995
120 o
96
25
73
237 ***
21
15
95
86
NITOUCHE
2
3414
103
98 *
40 *
46
260 **
21
16
98
81
ANTTI
3
3986
120 *
23
89 ** 272 *
23
16
99
80 o
100 ***
Karita var mätarsort. Sorten är tidig men avkastningen låg. Tusenkornsvikten var bland de högsta.
Blomningstiden var kortare än medeltalet.
Rokka avkastade något bättre än mätaren. För övrigt var egenskaperna lika som mätarens.
Hulda hade en av de längsta stjälkarna i jämförelsen.
Stok hade den bästa avkastningen men en rätt låg andel förstklassiga ärter.
Rocket hade mycket god avkastning. Tusenkornsvikten var den lägsta bland dessa sorter.
Nitouche var en mycket sen och stråsvag sort. Tusenkornsvikten var rätt låg.
Antti hade den längsta växttiden. Stjälken var jämförelsens längsta. Avkastningen var som hos
Rocket mycket god.
19
4.2. Odlingstekniska försök
4.2.1. Odlingstekniska sortförsök
Man har sedan år 2000 testat olika sorter på Västankvarn, Stor Sarvlaks och Kotkaniemi i
odlingstekniska försök. Dessa försök har gjorts i samarbete mellan Västankvarn försöksgård, Yara
Suomi och Boreal. Resultaten från dessa försök har presenterats i tidigare rapporter. År 2009 startade
en ny serie i odlingstekniska sortförsök i samarbete mellan Västankvarn Försöksgård, Boreal
Växtförädling Ab och MTT. Denna serie fortsatte under odlingssäsongen 2011. Målet med försöken
har varit att dels undersöka de mest aktuella vårvete-, korn- och havresorternas egenskaper och dels
hur de reagerar på svampbekämpning och stråförkortning.
Bördigheten på försöksfälten år 2011 framgår ur tabell 2 på sidan 5. Varje odlingsväxt har även
tabeller med uppgifter om bl. a. gödslingen 2011.
Växtskyddsbehandlingarna var under 2011 följande:
1.
2.
Behandling
Obehandlat
Svampbekämpning
Vårvete
Korn
Havre
Tidpunkt
BBCH 59
BBCH 37
BBCH 37
Svampbekämning Amistar 0,4 l/ha + Zenit 0,4 l/ha Acanto Prima 1 kg/ha Acanto Prima 1 kg/ha
4.2.1.1. Odlingstekniska sortförsök i vårvete
Förekomsten av bladfläcksjukdomar var tämligen riklig under växtperioderna 2009-2011. I försöken
låg angreppen i sent stadium i obehandlade led 1,4 % - 12,1%. Sorterna Trappe och Zebra var minst
angripna medan sorten Quarna var mest angripen. I svampbekämpade led låg angreppen på 0,4 % 6,8 %
Av de sju sorter som var med i försöken avkastade Trappe bäst både i obehandlat och behandlat led.
Svampbekämpningen höjde skörden för alla sorter. Både hl-vikten och tusenkornsvikten höjdes av
svampbekämpningen (Tabell 3).
20
Tabell 3. Resultat från odlingstekniska sortförsök i vårvete 2009-2011 från Västankvarn, Stor
Sarvlaks och Jockis.
Skörd
kg/ha
Svampbek.
7468
Hl-vikt
kg/hl
Obehandlad
79,7
Hl-vikt
kg/hl
Svampbek.
81,7
Tkv g
Tkv g
Amaretto
Skörd
kg/ha
Obehandlad
6518
Protein
%
Svampbek.
13,0
Septoria
Septoria
Svampbek.
40,8
Protein
%
Obehandlad
12,8
Obehandlad
37,3
Obehandlad
9,1
Svampbek.
3,8
Epos
5725
6547
75,7
78,0
Marble
6173
7001
80,1
82,0
34,1
37,5
14,1
14,1
5,9
1,7
38,0
40,6
13,7
13,7
9,3
3,0
Quarna
6001
6316
79,7
80,5
36,5
37,1
16,1
15,8
12,1
6,8
Trappe
6926
7842
79,8
78,7
35,9
39,8
12,2
12,1
5,3
1,8
Wellamo
6370
6487
80,9
81,7
33,6
34,6
14,6
14,8
7,9
3,6
Zebra
5941
6633
79,4
81,6
36,3
40,5
13,5
13,8
5,0
2,4
KWS
Scirocco
5717
6143
80,6
82,0
42,1
44,8
15,5
15,9
1,4
0,4
Tabell 4. Uppgifter om de odlingstekniska sortförsöken med vårvete i Västankvarn och Stor Sarvlaks
2011.
Gödsling
N
P
K
Sådd
Skörd
Västankvarn
120
9
14
10.5.2011
25.8.2011
Stor Sarvlaks
120
9
14
5.5.2011
25.8.2011
4.2.1.2. Odlingstekniska sortförsök i korn
Förekomsten av kornets bladfläcksjuka var 3,1 % - 10,8 % i obehandlade led. De största angreppen
fanns på sorten Rambler och minst angripen var sorten Fairytale. Svampbekämpningen minskade
angreppen på alla sorter.
Fairytale avkastade bäst både i obehandlat och behandlat led. Växtskyddsbehandlingen förbättrade i
allmänhet på kvaliteten, dvs. hl-vikten och tusenkornsvikten steg på alla sorter.
Tabell 5. Resultat från odlingstekniska sortförsök 2009-2011 i korn från Västankvarn, Stor Sarvlaks
och Jockis.
Skörd
kg/ha
Svampbek.
5198
Hl-vikt
kg/hl
Obehandlad
69,1
Hl-vikt
kg/hl
Svampbek.
69,6
Tkv g
Tkv g
Barke
Skörd
kg/ha
Obehandlad
5016
Svampbek.
49,7
Protein
%
Obehandlad
12,7
Protein
%
Svampbek.
12,6
Kornets
bladfläck
Obehandlad
7,9
Kornets
bladfläck
Svampbek.
4,8
Obehandlad
49,1
Fairytale
6158
6350
68,7
68,9
45,1
45,6
11,2
11,5
3,1
1,1
Harbinger
5498
5565
69,1
69,3
48,0
48,8
11,9
12,0
6,8
5,2
Rambler
5468
5638
67,9
68,9
50,7
51,5
11,8
11,9
10,8
9,0
21
Tabell 6. Uppgifter om de odlingstekniska sortförsöken med korn i Västankvarn och Stor Sarvlaks
2011.
Gödsling
N
P
K
Sådd
Skörd
Västankvarn
80
6
9
10.5.2011
19.8.2011
Stor Sarvlaks
80
6
9
5.5.2011
22.8.2011
4.2.1.3. Odlingstekniska sortförsök i havre
Förekomsten av havrens bladfläcksjuka var relativt liten, dvs. i sent stadium 2,2 % - 5,5 %.
Växtskyddsbehandlingen minskade på angreppen. Sortskillnaderna var små.
Doreen avkastade bäst både i obehandlat och behandlat led. Växtskyddsåtgärderna inverkade svagt
på kvaliteten.
Tabell 7. Resultat från odlingstekniska sortförsök 2009-2011 i havre från Västankvarn, Stor Sarvlaks
och Jockis.
Skörd
kg/ha
Skörd
kg/ha
Hl-vikt
kg/hl
Hl-vikt
kg/hl
Tkv g
Tkv g
Protein
%
Protein
%
Svampbek.
12,0
Havrens
bladfläcksjuka
Obehandlad
2,7
Havrens
bladfläcksjuka
Svampbek.
1,1
Belinda
Obehandlad
6546
Svampbek.
6758
Obehandlad
55,4
Svampbek.
55,8
Obehandlad
36,1
Svampbek.
36,8
Obehandlad
11,8
Ivory
6131
6297
56,1
57,0
45,2
45,2
12,2
12,6
5,5
1,7
Steinar
6588
6770
54,3
55,0
34,7
35,2
12,0
12,2
2,7
1,8
Viviana
6635
6838
54,7
54,9
36,1
36,6
11,8
12,0
3,6
1,9
Doreen
6785
7283
54,2
54,5
33,8
34,8
11,9
11,9
2,2
1,2
Iiris
4818
5260
55,3
55,4
36,2
37,0
13,3
13,6
3,8
0,6
Tabell 8. Odlingsdata för de odlingstekniska sortförsöken med havre i Västankvarn och Stor Sarvlaks
2011.
Gödsling
N
P
K
Sådd
Skörd
Västankvarn
80
6
9
10.5.2011
5.9.2011
Stor Sarvlaks
80
6
9
5.5.2011
5.9.2011
22
4.2.2. Effekten av svampbekämpning i vårvete, höstvete och korn
Man gjorde omfattande jämförande försök med olika fungicider som finns på marknaden. Principen i
dessa försök är att testa vilka lösningar som ger det bästa ekonomiska nettot. Försöken på höstvete,
vårvete och korn utfördes i Västankvarn.
Resultat
Tabell 9. Uppgifter om fungicidförsöken i Västankvarn 2011.
Gröda
Sort
Förfrukt
N
P
K
Sådd
Skörd
Höstvete
Magnifik
Höstvete
150
23
37
6.9.2010.
10.8.2011.
Vårvete
Amaretto
Vete
120
9
14
11.5.2011.
5.9.2011.
Korn
Barke
Vete
80
6
9
11.5.2011.
19.8.2011.
Vårvete
Alla behandlingar utfördes i stadium BBCH 59. I försöken förekom det till en början relativt svaga
angrepp av bladfläcksjukdomar men angreppen ökade en aning i början av augusti. Dessutom
förekom angrepp av främst brunrost men även gulrost i vårveteförsöket. Alla fungicidbehandlingar
sänkte på förekomsten av rost. Däremot observerade man inga skillnader i effekten mot
bladfläcksjukdomar. Skillnaderna i skörd och i kvalitet mellan de olika preparaten och
behandlingarna var signifikant (Tabell 10).
Tabell 10. Resultat från fungicidförsöket i vårvete i Västankvarn 2011. Sjukdomsangreppen
observerades 10.8.2011.
Skörd
kg/ha
Obehandlad
4207 c
Delaro 0,6 l/ha
6007 ab
Proline 0,6 l/ha
5979 ab
Stratego 250 0,3 l/ha + Proline 0,3 l/ha
6009 ab
Prosaro 0,3 l/ha + Comet Pro 0,4 l/ha
5970 ab
Prosaro 0,75 l/ha
6330 a
Bravo Premium 1 l/ha + Amistar 0,3 l/ha
5929 ab
Credo 1 l/ha
5207 b
Armure 0,8 l/ha
6197 a
Comet Pro 0,4 l/ha + Sportak 0,5 l/ha
6249 a
Comet Pro 0,4 l/ha + Juventus 0,4 l/ha
6168 a
Kg/
Prot.
Tkv
Fall
hl
%
g
tal
73,8 c
13,5 a
29,0 c 248 a
79,0 ab 13,5 ab 37,3 a 229 ab
79,2 ab 13,2 abc 37,2 a 227 ab
79,2 ab 13,1 bc
37,9 a 236 ab
79,4 a
13,4 ab 38,0 a 237 ab
79,7 a
13,3 ab 39,5 a 227 ab
79,2 ab 13,4 ab 37,9 a 224 ab
77,4 b
13,0 c
33,7 b 245 a
80,0 a
13,3 ab 40,0 a 204 b
79,5 a
13,3 ab 38,5 a 226 ab
79,1 ab 13,5 ab 38,1 a 222 ab
Bladfläck
%
5,3 a
5,5 a
7,0 a
6,5 a
6,0 a
6,0 a
6,8 a
5,5 a
6,5 a
6,0 a
6,0 a
Rost
%
18,8 a
7,5 b
7,0 b
5,8 b
5,8 b
5,8 b
6,5 b
10,3 b
7,0 b
9,8 b
4,5 b
Medeltal som är märkta med olika bokstav skiljer sig från varandra på signifikansnivån 5 %.
23
Höstvete
Behandlingarna utfördes i stadium BBCH 59. Bladfläcksjukdomar (DTR, Septoria tritici) förekom i
höstveteförsöket. Dessutom förekom både gul- och brunrost. Behandlingarna minskade förekomsten
av svampsjukdomar. Det uppstod signifikanta skillnader mellan behandlingarna gällande skörd och
kvalitet (Tabell 11).
Tabell 11. Resultat från fungicidförsöket med höstvete i Västankvarn 2011. Sjukdomsangreppen
observerades 20.7. 2011.
Skörd
kg/ha
Obehandlad
7390 b
Delaro 0,6 l/ha
8563 ab
Proline 0,6 l/ha
8515 ab
Stratego 250 0,3 l/ha + Proline 0,3 l/ha
8332 ab
Prosaro 0,3 l/ha + Comet Pro 0,4 l/ha
9039 a
Prosaro 0,75 l/ha
8623 ab
Bravo Premium 1 l/ha + Amistar 0,3 l/ha 8297 ab
Credo 1 l/ha
8080 ab
Armure 0,8 l/ha
8336 ab
Comet Pro 0,4 l/ha + Sportak 0,5 l/ha
8062 ab
Comet Pro 0,4 l/ha + Juventus 0,4 l/ha
8696 a
Kg/
hl
78,6 c
81,1 a
80,4 a
80,6 a
81,0 a
80,7 a
80,4 a
79,6 b
80,7 a
80,8 a
80,5 a
Prot
.%
12,8 b
13,5 ab
13,1 ab
13,1 ab
13,6 a
13,3 ab
13,3 ab
13,1 ab
13,1 ab
13,6 a
13,4 ab
Tkv
g
35,2 c
42,2 a
40,1 ab
40,4 ab
41,3 ab
41,4 ab
39,7 ab
39,1 b
40,7 ab
41,9 ab
42,1 a
Fall
tal
337 a
318 a
335 a
330 a
318 a
315 a
315 a
323 a
319 a
320 a
320 a
Bladfläck
Rost
%
%
15,0 a 50,0 a
5,0 c
0,7 cd
11,7 ab 5,0 b
8,3 bc 3,0 bcd
3,7 c
0,5 cd
5,0 c
0,4 cd
6,7 bc 0,8 cd
6,7 bc 3,5 bc
5,0 c
2,3 cd
6,7 bc 0,8 cd
3,0 c
0,2 d
Medeltal som är märkta med olika bokstav skiljer sig från varandra på signifikansnivån 5 %.
24
Korn
Alla behandlingar utfördes i stadium BBCH 37. Främst förekom kornets bladfläcksjuka i försöket.
Fungicidbehandlingarna minskade på förekomsten av svampsjukdomar. Trots det var skillnaderna i
skörd mellan de olika preparaten och behandlingarna inte signifikanta. Däremot förekom det
signifikanta skillnader i fråga om kärnstorlek och vikt (Tabell 12).
Tabell 12. Resultat från fungicidförsöket med korn i Västankvarn. Sjukdomsangreppen observerades
29.7. 2011.
Skörd
Prot. Tkv
kg/ha Kg/hl %
g
Obehandlad
4384 a 65,6 a 12,6 a 48,9 b
Delaro 0,4 l/ha
4789 a 66,5 a 12,4 a 51,7 ab
Proline 0,4 l/ha
4893 a 66,7 a 12,3 a 51,8 ab
Stratego 250 0,25 l/ha + Proline 0,25 l/ha 4764 a 66,7 a 12,5 a 52,4 a
Prosaro 0,3 l/ha + Comet Pro 0,4 l/ha
4998 a 66,9 a 12,3 a 53,1 a
Acanto Prima 1 kg/ha
4955 a 66,9 a 12,4 a 53,1 a
Credo 1, 5 l/ha
4699 a 66,4 a 12,3 a 51,7 ab
Armure 0,8 l/ha
5029 a 66,8 a 12,5 a 52,5 a
Comet Pro 0,4 l/ha + Sportak 0,5 l/ha
4969 a 66,7 a 12,6 a 52,3 a
Comet Pro 0,4 l/ha + Juventus 0,4 l/ha
4473 a 66,3 a 12,5 a 51,3 ab
2,52,2Blad>2,8
2,8
2,5
<2,2 fläck
mm
mm
mm
mm %
75,7 b 18,9 a 4,4 a
1 a 11,8 a
84,9 a 12,2 b 2,2 b 0,6 a
9,8 ab
86 a 11,6 b 1,9 b 0,5 a 10,0 ab
86,4 a 11,3 b 1,9 b 0,4 a
9,5 ab
87,9 a 10,3 b 1,4 b 0,4 a
8,0 b
87,6 a 10,2 b 1,6 b 0,5 a
8,5 b
87,6 a 10,3 b 1,6 b 0,5 a
8,5 b
86 a 11,2 b 2,3 b 0,5 a
9,0 b
86,9 a 10,8 b 1,8 b 0,5 a
9,5 ab
85,4 a 11,0 b 2,8 b 0,9 a
8,5 b
Medeltal som är märkta med olika bokstav skiljer sig från varandra på signifikansnivån 5 %.
Slutsatser
Vårvete
Alla fungicidbehandlingar gav skördeökning i försöket med vårvete och likaså minskade
behandlingarna signifikant på sjukdomsangreppen. Samtidigt visade försöket hur allvarligt ett
rostangrepp kan vara. De högsta skördeökningarna uppgick till lite under 2000 kg/ha trots att
angreppet förekom relativt sent under växtperioden. Behandlingarna ledde till en högre hektolitervikt
och tusenkornsvikt i dessa försök.
Höstvete
Resultaten i höstveteförsöket visade att fungicidbehandlingarna minskade sjukdomsförekomsten,
ökade skörden och förbättrade kvaliteten. I försöket förekom kraftiga angrepp av rost.
Korn
I senaste sommars försök var gav fungicidbehandlingarna som bäst skördeökning upp till ca 600
kg/ha med blandningen Prosaro+Comet Pro. Skillnaderna var dock inte signifikanta. Resultaten
understryker betydelsen av att fastställa behovet av en behandling. Om sjukdomstrycket är litet är
behandlingarna olönsamma.
25
Lönsamhet
På basen av resultaten beräknades merintäkten. Man fastställde värdet på skördeökningen och
därifrån drog man bort merkostnaderna. Vid beräkningen av merintäkten använde man som
spannmålspriser 170 €/ton för brödvete, 160 €/ton för fodervete, 220 €/ton för maltkorn och 170
€/ton för foderkorn. I merkostnaderna ingick preparatkostnad, besprutningskostnad inkl. förarlön,
torkning av merskörden, transport, trampning. Preparatkostnaden beräknades enligt de pris som
anges i SLF:s Växtskydd för åkergrödor 2011.
I vårvete var de flesta fungicidbehandlingarna lönsamma. Behandlingen med Prosaro uppvisade den
bästa lönsamheten i vårveteförsöken (Bild 4). Grödan var angripen av vetets bladfläcksjuka
(Drechslera tritici repentis) och brunrost (Puccinia recondita tritici )
Även i kornförsöket var de flesta behandlingar lönsamma trots att förekomsten av svampsjukdomar
var liten (Bild 5). Behandlingen med Armure var mest lönsam.
Behandlingarna med Comet Pro + Prosaro var mest lönsam i höstveteförsöket. (Bild 6). Grödan var
främst angripen av brunfläcksjuka och brunrost.
Bild 4. Lönsamheten av fungicidbehandlingarna i vårvete 2011
Merintäkt-bekämpningskostnad 2011
Brödsäd 170 €/ton, Fodersäd 160 €/ton
300
250
150
100
50
Netto, bröd €/ha
Comet Pro 0,4 l/ha+Sportak 0,5
l/ha
Comet Pro 0,4 l/ha+Juventus
0,4 l/ha
Armure 0,8 l/ha
Credo 1 l/ha
Bravo Premium 1 l/ha+Amistar
0,3 l/ha
Prosaro 0,75 l/ha
Stratego 250 0,3 l/ha+Proline
0,3 l/ha
Prosaro 0,3 l/ha+Comet Pro 0,4
l/ha
Proline 0,6 l/ha
Delaro 0,6 l/ha
0
Obehandlad
€/ha
200
Netto foder €/ha
26
Comet Pro 0,4 l/ha+Juventus 0,4
l/ha
Comet Pro 0,4 l/ha+Sportak 0,5
l/ha
Armure 0,8 l/ha
Credo 1 l/ha
Bravo Premium 1 l/ha+Amistar
0,3 l/ha
Prosaro 0,75 l/ha
Prosaro 0,3 l/ha+Comet Pro 0,4
l/ha
Proline 0,4 l/ha
Delaro 0,4 l/ha
Comet Pro 0,4 l/ha+Juventus
0,4 l/ha
Comet Pro 0,4 l/ha+Sportak 0,5
l/ha
Armure 0,8 l/ha
Credo 1, 5 l/ha
Acanto Prima 1 kg/ha
Prosaro 0,3 l/ha+Comet Pro 0,4
l/ha
Stratego 250 0,25 l/ha+Proline
0,25 l/ha
-60
Stratego 250 0,3 l/ha+Proline 0,3
l/ha
Proline 0,6 l/ha
Delaro 0,6 l/ha
-40
Obehandlad
-20
Obehandlad
€/ha
€/ha
Bild 5. Lönsamheten av fungicidbehandlingarna i korn 2011
Merintäkt-bekämpningskostnad 2011
Maltkorn 220 €/ton, Fodersäd 170 €/ton
100
80
60
40
20
0
Netto, malt €/ha
200
180
160
140
120
100
80
60
40
20
0
Netto foder €/ha
Bild 6. Lönsamheten av fungicidbehandlingarna i höstvete 2011
Merintäkt-bekämpningskostnad 2011
Brödsäd 170 €/ton, Fodersäd 160 €/ton
Netto, bröd €/ha
Netto foder €/ha
27
4.2.3. Försök med olika NPK-gödselmedel
Åren 2009 - 2011 jämförde man olika NPK-gödselmedel på vårvete. Tre av gödselmedlen var s.k.
sammansatta gödselmedel med alla näringsämnen i samma granulat och resten var s.k. blandningar
där olika granulat innehåller olika näringsämnen. Gödselmedlen var typiska NPK-gödselmedel för
veteodling, dvs. de hade ett relativt högt innehåll av kväve. I och med att sammansättningen var olika
blev näringsinnehållet inte identiska i de olika behandlingarna. Det är det faktum odlaren står inför
när han väljer mellan olika gödseltillverkare. Som jämförelse hade man ammoniumnitrat (AN 34-0)
som ett rent N-gödselmedel.
I lönsamhetsberäkningen användes för vete ett pris på 170 €/ha. Dessutom korrigerades priset enligt
Raisios kvalitetsprissättning. För gödselns del användes priser för hösten 2011.
Jämförelseledet som var gödslat med enbart kväve gav den lägsta skörden. Skillnaden var statistiskt
signifikant. Däremot var skillnaderna mellan de olika NPK-gödselmedlen inte signifikant (Bild 7).
Bästa ekonomiska resultatet utgående från kvalitets- och skördemedeltalen gav Cemagro
gödselmedlet (Bild 8).
Västankvarn försöksgård, Ingå 2009-2011. Sex olika försök med 120 - 130 kg N/ha vid sådd.
Bild 7.
NPK-jämförelse 2009-2011, Västankvarn
Vårvete
4500
14,00
4000
13,00
3500
3000
12,00
2500
11,00
2000
1500
10,00
1000
Skörd kg/ha
Prot %
9,00
500
0
8,00
AN 34-0-0
Belor Premium Cemagro 28-3-5 Yara Mila NP
27-3-5
26-4-1
Yara Mila Y 1
27-2-3
28
Bild 8.
NPK-jämförelse 2009-2011, Västankvarn
Vårvete
600
500
508 €
503 €
459 €
454 €
461 €
400
300
200
Ink-gödselkostn
100
0
4.2.4. Försök med olika utsädesmängder i Evolo hybridråg
Under åren 2010 och 2011 utfördes försök med olika utsädesmängder och såtider med Evolo råg,
som är en hybridsort. I försöken hade man två såtidpunkter som var och en omfattade tre
utsädesmängder (Tabell 13). Den allmänna rekommendationen idag för hybridråg är 250 groende
kärnor/m2. Målsättningen med försöket vara att hur olika såtidpunkter inverkar på resultatet.
Tabell 13.
Utsädesmängd
Sådtidpunkt
pl/m2
Normal såtidpunt
150
Kg/ha
67
Normal såtidpunt
200
90
Normal såtidpunt
250
112
Sen såtidpunt
200
90
Sen såtidpunt
250
112
Sen såtidpunt
300
134
Resultaten från försöket visar att en försening av såtidpunkten inverkade negativt på skörden.
Samtidigt steg skörden då man höjde på utsädesmängden men vid en sen sådd lyckades man inte
kompensera ett skördebortfall med förhöjd utsädesmängd. Skörden var lägre vid sen sådd och vid den
högsta utsädesmängden jämfört med normal såtidpunkt och den lägsta utsädesmängden (Bild 9). Det
slutliga plantantalet var något lägre både på hösten och våren i behandlingarna 200 pl/m2 och 250
pl/m2 (Bild 10). Skördeminskningen var förhållandevis kraftigare vilket tyder på livskraftigare
plantor och en kraftigare bestockning vid den tidigare såtidpunkten. Det bästa ekonomiska resultatet
erhöll man med 250 pl/m2 vid normal såtidpunkt (Bild 11).
29
Bild 9.
Försök med olika utsädesmängder i Evolo-råg,
Västankvarn 2010-2011
5000
4000
3000
2000
Skörd kg/ha
1000
0
Evolo 150
pl/m2
Evolo 200
pl/m2
Evolo 250
pl/m2
Evolo 200
pl/m2
Evolo 250
pl/m2
Evolo 300
pl/m2
Tidig sådd
Tidig sådd
Tidig sådd
Sen sådd
Sen sådd
Sen sådd
Bild 10.
Försök med olika utsädesmängder i Evolo-råg,
Västankvarn 2010-2011
140
120
100
80
60
40
20
0
pl/m2 höst
pl/m2 vår
Evolo 150
pl/m2
Evolo 200
pl/m2
Evolo 250
pl/m2
Evolo 200
pl/m2
Evolo 250
pl/m2
Evolo 300
pl/m2
Tidig sådd
Tidig sådd
Tidig sådd
Sen sådd
Sen sådd
Sen sådd
Bild 11.
Försök med olika utsädesmängder i Evolo-råg,
Västankvarn 2010-2011
€800,00
€600,00
€400,00
€200,00
€0,00
Evolo 150
pl/m2
Evolo 200
pl/m2
Evolo 250
pl/m2
Evolo 200
pl/m2
Evolo 250
pl/m2
Evolo 300
pl/m2
Tidig sådd
Tidig sådd
Tidig sådd
Sen sådd
Sen sådd
Sen sådd
Intäkt-Utsädeskostnad €/ha
30