De gamlas dag 4.10.2015 De gamlas vecka 4.–11.10.2015

De gamlas dag
4.10.2015
De gamlas vecka
4.–11.10.2015
Bygg för
framtiden!
Innehåll
Låt oss bygga för framtiden – bereda oss för ålderdomens år.................................................................................3
.................................................................................3
Med medeltal mot framtiden?....................................................................................................................................................4
....................................................................................................................................................4
Hur man kan förbereda sig för åldrandet och förändringar i funktionsförmågan?...................................................5
...................................................5
Planera ditt boende med åldern – renoveringsrådgivning är en bra och billig metod................................6
............6
Minister Laura Räty: Allas gemensamma sak är att befatta sig med ensamheten................................................8
................................................8
Organisationerna som byggnadsvirke för framtiden.........................................................................................................10
.........................................................................................................10
Även som gammal kan man ändra åsikt.....................................................................................................................................12
.....................................................................................................................................12
Mot ett nytt skede i livet – Röda Korset startar pensionsträningar med vilka man stöder
..................................................................................................................................................14
pensionärernas välbefinnande..................................................................................................................................................14
Ilmarinen utredde: 80-åringarna är nöjda med sitt liv..........................................................................................................16
..........................................................................................................16
Bygg för framtiden...............................................................................................................................................................................18
.........................................................................................................................................................18
Äldres vardagsrum erbjuder trevligt sällskap och arbetsglädje även på helger..............................................20
........20
SeniorSurf-dagen 6.10.2015...........................................................................................................................................................22
...........................................................................................................................................................22
De gamlas dag 4.10.2015
Centralförbundet för de gamlas väl framför
sitt hjärtliga tack till Ömsesidiga Pensionsförsäkringsbolaget Ilmarinen för det ekonomiska
stöd, som beviljats för tryckningen av denna
publikation.
De gamlas vecka 4.–11.10.2015
2
Utgivare:
Centralförbundet
för de gamlas väl ry
ISBN:
978-951-806-229-8
978-951-806-230-4 (pdf )
Redaktion:
Leena Valkonen
leena.valkonen@vtkl.fi
Layout:
Mainospalvelu Kristasta Oy
AD Krista Jännäri
Omslagsbild:
Toni Kitti
Tryckeri:
Savion Kirjapaino Oy,
Kerava
Bygg för framtiden! 2015
Låt oss bygga för framtiden
– bereda oss för ålderdomens år
I
fjol valde Vanhustyön keskusliitto – Centralförbundet för de gamlas väl ry ”Värdig
ålderdom är en mänsklig rättighet – alltid”
till tema för De gamlas vecka. Vår tidning och
veckans huvudfest innehöll etiska funderingar
och förslag om utveckling av servicesystemet.
I år väcker vi debatt om planering av ålderdomens år med temat ”låt oss bygga för framtiden”. Det skall bli intressant att höra vilka förväntningar och planer äldre människor har och
har haft.
Ålderspensionstiden håller på att bli lika
lång som arbetslivet, en upp till 30–40 år lång
period. Vårt tema ”låt oss bygga för framtiden”
påminner om ett byggprojekt som innehåller
språkliga bilder med tillämpning på ålderdomen. I planeringen av en byggnad sammanfogas de olika skedena efter varandra och
samtidigt och dessutom ska man tänka på hur
byggnaden blir färdig, hur det är bra att leva
och röra sig där, hur bereda sig på dåligt väder
och överraskningar. Goda boendeförhållanden
skapar en bas för äldre människors hemmaboende.
Jag frågade för många år sedan i min populationsundersökning av 83-åriga hemmaboende personer om deras framtidsplaner. Ett typiskt svar var att ”bara man fick vara så frisk som
möjligt och bo hemma så länge som möjligt
och inte blev till besvär för någon”. Överraskande många talade om sina resplaner, sysslor på
stugan eller avsikter att delta i organisationseller sommarprogram. Personerna som berättade om konkreta planer skötte vanligen sina
saker själva och deltog i evenemang utanför
hemmen.
Hos många intervjuade började funktionsbegränsningarna försvåra livet vilket ledde till
minskat deltagande i sociala aktiviteter utanför
hemmet. De intervjuade sade att ӌlderdomen
börjar ta ut sin rätt”. Personerna som svarade på
frågorna om framtidsutsikterna med ”en dag i
sänder”, visade sig behöva mycket hjälp. Frågan
verkade att på allmänt plan fungera som mätare på funktionsförmågan.
Fungerande människorelationer hör till
välfärdens delfaktorer. Även om makar lever
längre tillsammans för ålderdomen med sig
förluster av människorelationer. Människan
utvecklas och lär sig genom hela livet vilket
underlättar upprätthållandet av mental jämvikt
i situationer av förändring.
Att bereda sig på ålderdomen är som att utarbeta strategi för sitt eget liv. Ett hus byggs på
stadig mark och på motsvarande sätt lönar det
sig att planera utgående från egna starka sidor.
Tron på inlärningens möjligheter sporrar att
klara sig och delta i ett föränderligt samhälle.
Datatekniska färdigheter blir en förutsättning
för självständigt liv. När teknologin utvecklas
bör äldre personer ha tillgång till tillräcklig
handledning som känns trygg och sporrande
möjligheter till övning.
Är det skäl att göra en plan att vara beredd
på sin egen ålderdom – det funderar skribenterna på i tidningen som utges för planering av
De gamlas vecka 2015. Njutbara läsestunder.
SATU HELIN, HvD
Verksamhetsledare för Centralförbundet
för de gamlas väl
3
Med medeltal mot framtiden?
Text: Jyrki Jyrkämä, professor emeritus i socialgerontologi
D
et är svårt att spå om framtiden, såsom ofta konstaterats. Man kan ju
ändå fundera på den och det har man
skäl att göra. Man kan utgå från det man vet i
dag och vad vi inte ännu vet. Det vi vet är att
befolkningen åldras. Medellivslängden stiger,
allt fler fyller redan hundra år. Kommunfäderna
torde inte längre hinna gå till alla födelsedagsfester. Man tänker sig också att äldre personer
i medeltal är i bättre skick, bättre utbildade,
bättre bemedlade. Säkert torde även vara att
man arbetar längre än förr. Allt som allt torde
många, oftast positiva saker hända. Till detta
med medeltal är det dock skäl att komma med
minst tre kommentarer.
För det första är det värt att komma ihåg
filosofen Oiva Ketonens redan gamla konstaterande att människorna inte lever som medeltal. Även i framtiden finns det människor i
dåligt skick, som dör i förtid, som har det sämre
ställt. Framtidens stora fråga är om det kommer att blir flera i den äldre befolkningen som
i många hänseenden får en annan utveckling
och blir ojämlika. Hur kommer pensionärernas
utkomst att bli om man ramlat ur arbetslivet
redan i femtioårsåldern och gjort snuttjobb hel
arbetslivet?
Det behövs alltså kunskap och det får man
genom forskning. Utöver medeltalskunskapen
– det finns det ju numera gott om – behövs
kunskap framför allt om hela spektret av seniorbefolkningens livssituationer och dess
utvecklingsriktningar. Det behövs också framtidsforskning om hur t.ex. olika ålderspolitiska
avgöranden inverkar på seniorernas vardag
och liv. Effekter skall betraktas såväl till den del
de är avsedda, eftertraktade som icke-avsedda,
icke-eftertraktade.
Den s.k. äldreomsorgslagen och dess inskrivna riktlinje ”hemma så länge som möjligt”
är ett bra exempel på detta. Kunskapen om
följderna av ålderspolitiken och äldrevårdens
avgöranden ger en bas för hållbar, rättvis och
mänsklig verksamhet.
4
På det kommande kan för det tredje funderas
även med tanke på åldersuppfattningen. Det
nuvarande galleriet domineras fortfarande av
en viss tudelning: det finns pigga i god kondition och mindre pigga i dålig kondition. Här
skulle behövas mer av gerontologisk realism
och bedömning av språkbruket. Är t.ex. pigghet ett attribut vi som åldras – som hörande till
de stora åldersgrupperna är jag med i gruppen
– tycker om att används när vi karakteriseras
både som grupp och som individ? I språkbruket kan det ofta finnas en viss latent ageism.
Som åldrande vill man ha en framtid där vi alla
bemöts i positiv mening som vuxna, oberoende av vår kondition eller pigghet.
Text: Leena Valkonen
Bygg för framtiden! 2015
Hur man kan förbereda sig för åldrandet
och förändringar i funktionsförmågan?
D
et lönar sig att redan på förhand
fundera på och planera sitt eget åldrande, säger juris doktor, familjerättsforskaren Anna Mäki-Petäjä-Leinonen. Med
rättsliga åtgärder är det möjligt att uttrycka,
hur man vill att ens egna frågor och egen vård
skall ordnas, om funktionsförmågan försvagas.
Förutseende av framtiden, i synnerhet när
man åldras, är en känslig och utmanande fråga.
– Ändå vore det bra att vi planerar framtiden när vi ännu är friska. Vi skulle uttrycka vår
vilja om vem som kunde sköta våra ärenden
och hur vi vill bli omskötta när vår funktionsförmåga har försämrats.
Det är fortfarande rätt sällsynt att man på
förhand beaktar sitt åldrande. Rättsliga åtgärder till exempel om intressebevakning vidtas
för det mesta för minnessjuka och först sedan
sjukdomen redan diagnostiserats.
– Vid lindrig demens är människan fortfarande kapabel att göra upp planer, kan uppgöra ett vårdtestamente och en intressebevakningsfullmakt eller uttrycka önskemål om den
egna intressebevakaren.
I beaktandet av åldrandet på förhand är det
frågan om förverkligande av individens självbestämmanderätt. Det förstärker individens
autonomi.
– När det kommer ett skede då människans
egen åsikt inte längre kan bli hörd, kan den
följas om behövliga planer och fullmakter har
uppgjorts.
Intressebevakningsfullmakt
Med intressebevakningsfullmakt kan en person i förväg ordna skötseln av sina saker för
den eventualiteten att han/hon senare blir
oförmögen att sköta dem själv. I intressebevakningsfullmakten utser fullmaktsgivaren en befullmäktigad som har samtyckt till uppdraget
och fastställer sakerna som fullmakten täcker.
Givande av intressebevakningsfullmakt är en
förutseende åtgärd och träder i kraft först när
personen inte själv kan sköta sina saker. Där-
vid kan befullmäktigade personen begära att
magistraten bekräftar fullmakten varvid den
träder i kraft.
Planering av vården och vårdtestamente
Planering av vården betyder inte att man
planerar för döden eller den återstående tiden utan vad man vill få ut av sin vardag när
funktionsförmågan försämrats. Vill man till exempel bo hemma så länge som möjligt eller
övergå till ett mera institutionellt boende? I
vårdtestamentet kan man föra fram sin egen
livsåskådning, sina preferenser och önskemål.
I vårdtestamentet kan man också bestämma
hur ens tillgångar skall användas och uttrycka
önskemål om eventuell intressebevakare.
Ett officiellt vårdtestamente är en viljeförklaring om vården under den återstående
livstiden. I vårdtestamentet uttrycks särskilda
önskemål om vården och i testamentet kan
man uttrycka sin vägran att mottaga vissa behandlingsåtgärder, till exempel återupplivning.
Vårdtestamentet är giltigt endast då patienten
inte själv kan fatta beslut om sin egen vård.
Vårdtestamentet skall ingå i patientjournalerna
eller följa med patienten.
– Återupplivningsförbuden är juridiskt bindande, patienten får inte behandlas om han/
hon lagligt har uttryckt sitt vårdtestamente,
konstaterar forskaren.
Om en person på grund av åldrande
eller sjukdom inte kan bevaka sina intressen,
till exempel se till sin egendom kan henne/
honom utses en intressebevakare. Som intressebevakare kan fungera t.ex. en privatperson
som magistraten utser eller en ex officio-intressebevakare.
Blanketter och modeller:
Muistiliiton hoitotahtolomake (Minnesförbundets
vårdtestamentsblankett, www.muistiliitto.fi
Livskvalitetstestamente, www.muistiasiantuntijat.fi
Litteratur: Anna Mäki-Petäjä-Leinonen, Ikääntymisen ennakointi - Vanhuuteen varautumisen keinot,
2014.
5
Planera ditt boende med åldern
– renoveringsrådgivning är en bra och billig metod
Text: Elli Aaltonen, Ordförande för Centralförbundet för de gamlas väl ry
Foto: Antero Hiilesvuo
C
entralförbundet för de gamlas väl har
varit föregångare vad gäller att kombinera människors välbefinnande
och boendeförhållanden. Redan i början av
1990-talet fanns det renoveringsrådgivning
som på Krigsinvalidernas brödraförbunds försorg riktades till veteranerna i våra krig.
Också jag själv som kommunal socialchef
gick runt till många veteraners hem tillsammans med en kommunal renoveringsrådgivare eller verksamhetsledare i krigsinvalidernas
brödraförbunds distriktsbyrå. Det var rationellt
även från kommunens synpunkt eftersom renoveringen av hemmen minskade direkt på
behovet av annan service och att flytta hemifrån. Idén var enkel och lätt. Renoveringsbehovet kartlades, men renoveringsplan uppgjordes, en budget räknades ut och Statskontoret
fakturerades.
Från den tiden kommer jag särskilt ihåg
det sociala renoveringsprojektet Sokora i Norra
Karelen där renoveringsåtgärderna utvidgades att gälla hela äldre befolkningen. Eftersom
även EU-projektmedel ansöktes för projektet
som första sociala projekt sedan Finland anslutit sig till Europeiska unionen ingick även
en teknologisk del i projektet. Fint uttryckt blev
projektet ”Life liberty through social technolo-
CFGV anser det viktigt att
•
•
•
inkomstgränsen för renoveringsbidragen höjs varje år
renoveringsbidrag borde kunna
ansökas två gånger årligen
mer resurser bör fås för information
och rådgivning
... för att grundförutsättningarna för hemmaboende ska förbättras och utvecklas.
6
gy”. Det vill säga när dörrar breddades, trösklar
avlägsnades eller ramper inrättades vid trappor
såg man till spisens höjd, hjälphandtag, behovet av säkerhetstelefoner, elektronisk dörröppning och sängars höjd.
På något sätt känns det fortfarande som
den ovannämnda skaran som gjorde den här
saken i Norra Karelen var före sin tid. Ivern att
utveckla hemmaboendets säkerhet och undvika onödiga eller alltför tidiga placeringar på
anstalt fick kommunernas beslutsfattare att
tänka på saken. Samarbete mellan arkitekter,
ingenjörer och social- och hälsovårdens personer förbättrar renoveringsarbetets effekt.
Centralförbundets renoveringsrådgivning resultatrik
Administrationen av veteranernas renoveringsrådgivning övergick till Centralförbundet för de
gamlas väl i början av 2000-talet. Renoveringsrådgivningen omfattade först krigsveteranerna
och sedan övriga äldre. Det finns mycket att
göra i båda befolkningsgrupperna.
Under årens lopp har antalet renoveringsobjekt stabiliserats till cirka 1000 objekt, berättas renoveringsrådgivningens chef Jukka
Laakso i vårt förbund. Även om renoveringsrådgivningens resultat och samhälleliga verkningar kan ses snabbare och lättare än många
andra sociala investeringar är det skäl att föra
fram denna information till beslutsfattarna och
medborgarna.
Centralförbundet för de gamlas väl har
gjort effektbedömningar vars resultat är entydigt uppmuntrande. Renoveringarna har
i första hand nyttjat äldre själv. Till efterkommande har renoverade bostäder övergått bl.a.
i Egentliga Finland under hela undersökningsperioden (1996–2002) åtta procent. Således
Bygg för framtiden! 2015
Ett tryggt hem underlättar boendet
Karl-Erik Sternberg har artros och har tidvis mycket
svår att gå i trappor. En stolhiss som installerats i
huset har underlättat betydligt för honom att bo
hemma.
stämmer inte misstanken att ”staten bygger
för barnen”, utan det är de äldre som har nytta
av renoveringarna.
När man tar ut ur undersökningen de personer i vilkas bostäder för boende nödvändiga
renoveringar gjordes blir antalet boendeår i
dessa i Egentliga Finland undersökta fall sammanlagt 329 år. Alltså för 329 år sparade kommunerna i Egentliga Finland kostnader för anstalts- eller effektiverat serviceboende. Pengar
användes till dessa nödvändiga renoveringar
(N = 40) användes som bidrag cirka en halv miljon. Motsvarande kostnad för boende utanför
hemmet, t.ex. i serviceboendeliknande miljö,
hade inneburit inemot 12 miljoner. Det kvarstår
ingen som helst oklarhet om renoveringarnas
ekonomi och kostnadseffekt.
En fråga för sig är vad renoveringarna betyder
för de äldre själv. Hemmet är tryggt och du
kan röra dig där och i omgivningen utan att
snava. Bara en höftoperation kan leda till att
en åldring hamnar på sjukhus och sedan på
servicehem. Den omedelbara kostnaderna för
samhället för behandling av lårbenshalsbrott är
cirka 25 000 euro. När alla indirekta kostnader
räknas med stiger kostnaden till över 50 000
euro. Till denna kostnadspost hör rehabilitering efter sjukhusvården, behovet av vård och
stöd med eventuellt extra behov av bädd- och
rehabiliteringsplatser.
Otryggheten ökar även orörligheten. Redan på någon vecka upphör den aktiva rörligheten. Orörligheten minskar på muskelstyrkan
5 % om dagen. En fungerande och adekvat
utrustad bostad underlättar den boendes egen
verksamhet och anhörigvårdarnas och hemvårdsarbetarnas arbete.
Kommunekonomin, statsekonomin, personens egen ekonomi, hälsa och välbefinnande
förbättras med ändringarna. Jag hoppas att vi
fortsättningen får en ändring av förordningen
om bostädernas renoverings-, energi- och hälsoskador att självriskandelen minskas. Då stiger
nyttan med bostadens renovering ytterligare.
Mången åldring är rädd för egna banklån eller att använda sina besparingar för att betala
renoveringens självrisk och avböjer renovering. Sedan följer att äldre faller omkull, behöver mera service och måste flytta tidigare från
hemmet. När sådana kostnader räknas vore en
gradvis minskning av självrisken en liten investering i renovering.
Centralförbundets renoveringsrådgivning
Centralförbundet för de gamlas väl har
15 renoveringsrådgivare på olika håll i
landet. De hjälper kostnadsfritt med renoveringens kartläggning, planering och
ansökning av bidrag. Rådgivnings-verksamheten genomförs med bidrag från
Penningautomatföreningen. Deras kontaktuppgifter finns på centralförbundets
nätsidor www.vtkl.fi/Korjausneuvonta.
7
Minister Laura Räty:
Allas gemensamma sak är att befatta sig
med ensamheten
Text: Leena Valkonen
Social- och hälsovårdsminister Laura Räty utmanar medborgarna att bekämpa ensamhet.
Enligt ministern är ensamheten en lika stor
hälsorisk som tobaksrökning och tre gånger
dödligare än övervikt.
M
inistern sammankallade i april ett
multiprofessionellt forum för att
dryfta orsakerna till och följderna av
ensamhet och medel för bekämpning av människornas ensamhet. Bland deltagarna fanns
experter, forskare, myndigheter och organisationer.
Laura Räty säger att hon i sina tidigare uppgifter som läkare och Helsingfors biträdande
stadsdirektör funderat mycket på ensamhet
och de individuella och samhälleliga verkningarna som den medför.
– Ensamheten är farlig, den gör folk sjuka.
De som upplever sig vara ensamma använder
enligt undersökningar hälsovårdstjänster mer
än andra. Ensamheten har också ofta samband
med depression, som i sin tur förorsakar långa
sjukledigheter och arbetsoförmåga. Antalet
människor som gått i invalidpension på grund
av depression har ständigt ökat.
Människors och familjers ensamhet är en
av tidens stora utmaningar, säger ministern.
Den är ett fenomen som inte försvinner med
insatser av ett ämbete.
– Mycket ofta är till exempel ålderdomsdepression en följd av ensamhet. Myndigheterna
kan göra sitt för att förebygga ensamhet men
även om de gör sitt bästa, räcker det inte alltid
till eftersom den bästa medicinen mot ensamhet är en annan människa. Det behövs många
8
åtgärder och samarbete med många sektorer.
Ändå är inte alla ensamstående eller -boende
ensamma, betonar Räty.
– Det är ingalunda förbjudet att vara ensamstående. Centralt är hur man upplever sin
egen ensamhet. För vissa kan ensamheten vara
mycket ångestfylld. Den utgör också en delfaktor i utslagning.
Det finns många slags orsaker till ensamhet
Hur mycket ensamhet förekommer i verkligheten och har den ökat? Enligt ministern är det
svårt att besvara frågan. När en sak undersöks
märks den lättare och det talas om den. När det
talas mera, upplever man att man själv kanske
har samma problem.
– En av orsakerna till upplevelser av ensamhet är att familjebanden försvagas. Man
har flyttat från landsorten till tätorterna och
städerna och till exempel avståndet till de egna föräldrarna eller far/morföräldrana är långt.
Man är fysiskt avskilda. I städerna är man ensam
för att man inte känner grannarna och isolerar
sig i sin egen bostad.
Till den finländska mentaliteten hör också
lätt en kultur där man måste klara sig själv. Jag
Bygg för framtiden! 2015
Bygg för framtiden! 2015
jobbar och klarar mig själv. Man söker inte hjälp
eller tar emot hjälp, analyserar Laura Räty orsakerna till ensamhet.
Hur kommer man framåt?
Laura Räty anser att förebyggandet av ensamhet börjar med samhällsplaneringen. Sådana
planläggnings- och boendelösningar behövs
som möjliggör samhällsengagemang.
– En av vårt samhälles finaste prestationer
är att människorna kan leva längre funktionsdugliga. Jag tycker att den bästa medicinen
mot de äldres ensamhet är kollektivt boende
där verksamheten grundar sig på de boendes
egen aktivitet och gemensamma sysselsättning. Trafiken och den övriga miljön skall stöda
äldre människors rörlighet och engagemang.
Varför kunde man inte bygga till exempel servicehus för äldre och daghem på samma platser. Eller nära skolor som erbjuder möjlighet till
gemensamma måltider.
– Gemensamma evenemang och medborgarverksamhet av olika slag är viktiga. De som
går i pension utgör en enorm resurs för oss.
Pensionärerna deltar, är aktiva och träffar varandra. För detta behövs platser där man kan
ägna sig åt medborgarverksamhet.
Smärtsamma frågor till diskussion
Laura Räty säger att ministeriets uppgift är att
lyfta fram smärtsamma frågor till diskussion.
Ensamhet och bekämpning av den är en sådan
fråga. Ministern vill bryta upp gränsen mellan
den offentliga sektorn, myndigheterna och organisationerna samt sänka tröskeln för gemensam verksamhet i syfte att lindra ensamheten.
Hon uppmanar städer och kommuner att se
sig omkring och försöka finna ett konkret ämne
som kunde drivas framåt för att främja samhälleligheten, till exempel i samarbete med lokala
organisationer. Bekämpning av ensamheten är
ändå inte en uppgift för bara en sektor, alla behövs. Människan behöver en annan människa.
Vänkretsen-verksamheten
bekämpar ensamheten

Vänkretsen-verksamhet
som konstaterats effektivt lindra äldre människors ensamhet har bedrivits av Centralförbundet för de
gamlas väl med stöd av Penningautomatföreningen i nästan tio års tid, från år 2006.

I Finland finns cirka 700 utbildade vänkretshandledare.

I grupperna har deltagit över 7000 äldre
människor varav 90 % upplever att ensamheten lindrats i gruppen. 60 % fortsätter att
hålla kontakt eller umgås också efter den
handledda gruppen, vilket är ett av verksamhetets mål.

98 % av dem som deltagit i grupperna
rekommenderar verksamheten också för andra.
9
Organisationerna som
byggnadsvirke för framtiden
Text Markku Lehto
Foto: Antero Aaltonen
Vilka möjligheter erbjuder organisationerna
byggandet av framtiden och vilken roll har de
i dagens samhälle. Detta dryftas av Markku
Lehto, fullmäktigeordförande i Centralförbundet för de gamlas väl.
Innan vi går in på framtiden är det skäl att ta
en titt på det förflutna. Vi finner att organisationerna berömvärt har öppnat nya spår. Många
av de befintliga verksamhets-formerna har fått
sin början på initiativ av de organisationsaktiva.
De har förnyat vården av barn, äldre och handikappade och vårdens innehåll.
Ändå har den officiella inställningen gått i
vågor. I början av 1970-talet trodde den framstegsvänliga förtruppen att organisationerna
hade slutfört sitt arbete. Man förklarade att ansvaret för att trygga välfärden hade övergått till
staten.
Snart märkte man att statskassan sinar hotande snabbt. Återigen började man sakna organisationerna och frivilligverksamheten. Det
talades om att välfärdsstaten är i kris. Krisen
överlevde man och tron på staten återställdes.
Tills man hamnade i krisen på 90-talet och i
en ny diskussion om statens uppgifter. Man
klarade sig ur den ekonomiska nedgången och
som vi vet hamnade man efter drygt tio år i
en långvarig recession. Den pågår fortfarande.
Hör och häpna, återigen talar man om ett samhälle med många aktörer. Cynikern frågar om
organisationerna endast är en användbar kuliss
för svåra tider?
Tal och verklighet står i strid
med varandra
Organisationernas betydelse står på en starkare grund. Samhället håller på att bli mångkultu-
10
rellt. Informationsförmedlingen och arbetslivet
omvälvs och medborgarna hänger inte med i
tempot. Samtidigt är vi ekonomiskt allt hårdare
knutna till den globala miljön. Det finns gott
om exempel som visar att den gamla idén om
en välfärdsstat hostar. Till dessa kan organisationerna erbjuda bättre fungerande svar.
Målsättningar och terminologi har förnyats
i en riktning som tilltalar organisationerna. Man
har talat om ett aktivt samhälle, ett deltagande
samhälle, ett stort samhälle, ett partnerskapssamhälle, ett samhälle av lokalsamfund och
ett samhälle med nytt styre. Gemensamt för
denna ordakrobatik är strävan att överföra uppgifter från den offentliga sektorn till individer,
familjer, närsamfund, den tredje sektorn och
företag som delar gemensamma värden.
Tyvärr har erfarenheterna från olika länder
varit bistrare än de högstämda talen. Inte minst
i Finland där principen för konkurrensutsättning har omfattats speciellt renlärigt. Som ett
resultat har konkurrensutsättningen av tjänster
de facto förstört gamla välfungerande partnerskap. I stället för en förstärkning av närhet och
lokala krafter har stora servicekedjor fått en dominerande ställning och deras uppgift är att ge
avkastning åt internationella ägare. Resultatet
ser ut att bekräfta cynikernas uppfattning om
konflikten mellan vackra ord och verkligheten.
Är det vår framtid?
Organisationerna har många uppgifter
För att kunna uppskatta organisationernas
betydelse måste vi granska deras verksamhet
ur ett vidare perspektiv. Social- och hälsovårdens organisationer har för det första intressebevakningsuppgifter. De försöker se till att
medlemmarnas behov beaktas i samhället. En
stor del av social- och hälsovårdsorganisationerna har grundats åtminstone delvis för detta
Bygg för framtiden! 2015
ändamål. För det andra innehar de en rådgivnings- och informationsförmedlingsuppgift
gentemot medlemmarna och därmed en levande kontakt med verkligheten. De lever inte
i ett magiskt pulver av vackra målsättningar.
För det tredje kan organisationen erbjuda en
verksamhetsarena, möjligheter att verka, träffa
andra, förverkliga sina egna idéer och påverka
tillsammans. För det fjärde kan organisationen
erbjuda yrkesinriktade tjänster för dem som
behöver.
Av dessa är de tre först nämnda uppgifter
som organisationerna säkert kommer att inneha och behovet av dem ökar. Organisationerna
skall därför se till att dessa uppgifter inte glöms
bort på bekostnad av serviceuppgiften.
Inte ens detta är tillräckligt för att beskriva
en organisations samhälleliga funktion. Under
den senaste tiden har många framträdande
personer fäst uppmärksamhet vid samhällets
sårbarhet i krissituationer. Vi har byggt upp ett
samhälle som stöder sig på en lineär utveckling
där ”allt fortgår utan störningar”. Välfärdsstatens
möjligheter att skydda sig mot yttre störningar
har ändå minskat och den inre rörelsefriheten
krympt. Då är det viktigt att det i samhället
finns många autonomiska aktörer som smidigt
kan reagera på överraskande förändringar. Det
utgör en bättre garanti för en trygg framtid än
ett monolitiskt servicekoncept som stöder sig
på centraliserade kedjor. Centraliserad klokhet
kan vara förödande oklokhet lokalt.
Verksamhetens mångformighet
måste bevaras
Nu när man håller på att föra ihop kommunala
social- och hälsovårdstjänster till större produktionskombinat, skall särskild uppmärksamhet
fästas vid att verksamhetens mångformighet
bibehålls inom dem. Ännu viktigare är att aktörerna förbinder sig att vara aktiva också under
svåra tider. De tjänster inom den tredje sektorn
som inte bedrivs i vinstsyfte är i detta hänseende en obestridlig resurs som det lönar sig
att utnyttja. I själva verket har man inte råd att
lämna den outnyttjad, om man ännu har kvar
någon som helst självbevarelsedrift.
Organisationernas roll har betraktats ur ett
alltför smalt perspektiv. Ännu är det inte för
sent att korrigera felet. Organisationerna erbjuder oss en rik och mångformig framtid bara vi
inte själva fördärvar denna möjlighet.
11
I kärnan av förstämningsproblem sitter ofta en
bristfällig förmåga att
acceptera sig själv och sin
egen livssituation.
Även som gammal kan man ändra åsikt
Text: Marja Saarenheimo
R
unt om i världen har man vaknat till att
antalet minnessjuka ökar när befolkningen blir äldre. Men ålderdomen kan
medföra mentala sjukdomar även på andra sätt
än i fråga om minnet och de intelligensmässiga
funktionerna.
Det är söndagseftermiddagens stretchingsoch kroppsvårdstimme på gymmet. När jag
anslöt mig som medlem för tio år sedan funderade jag på om jag skulle vara uppseendeväckande gammal i gruppmotionen eller gymredskapen. Nu är åtminstone hälften av deltagarna
12
i timmen av min ålder eller äldre och en stor del
fortsätter direkt från kettlebelltimmen. Hälsoinformationen har gått hem: man måste se till
kroppen om man ännu som äldre vill leva ett
självständigt och tillfredsställande liv. Men en
välfungerande kropp räcker inte ensam till för
att hålla en i funktion. Även psyket ska skötas.
Enligt undersökningar lider t.o.m. 15–30 %
av över 65-åringarna av mentala rubbningar.
Speciellt vanliga är depressions- och ångestrubbningar som orsakar utom mänskligt lidande även avsevärda ekonomiska kostnader.
Bygg för framtiden! 2015
Upprätthållande av mental hälsa i en föränderlig värld är en viktig utmaning både för enskilda
människor och för samhällena.
Hur ser man till den mentala hälsan?
Kroppen och själen är en helhet och därför
utgör riktig kost, tillräcklig sömn och fysisk träning vård även för själen. Psyket är dock nyckfullt och inte lätt att påverka. Vi verkar inte tillnärmelsevis alltid för psykets bästa utan fastnar
i ogynnsamma vanor och blir fångar hos gamla
tanke- och aktionsmodeller då vi inte kan frigöra oss från dem. En personal trainer kan tala
om för oss hur vi stärker svaga muskler men
vem skulle säga hur vi ska stärka eller lugna ett
nedstämt eller stressat psyke.
Ett av de effektivaste motmedlen mot psykisk stress och deprimerat sinne är tillräckligt
mycket meningsfull och tillfredsställande aktivitet dagligen. Ibland behövs en ”yttre verksamhetsledare” som kan vara t.ex. en kalender
eller aktivitetsdagbok. Genom att ögna kalendern ser man lätt om det finns för lite eller för
mycket aktivitet och vilken verksamhet livet
består av. Finns det tillräckligt social verksamhet? Eller fysisk aktivitet? Vad kunde men lägga
till och vad minska på?
Att vara social och interaktiv är kännetecken på mänsklighet. Vi behöver andra för att
känna oss hela. En nära och viktig person kan
svara mot vårt behov att bli älskade men vi behöver också ett vidare nätverk för att uppleva
att vi hör någonstans. Å andra sidan eliminerar
inte ens ett stort socialt nätverk vår känsla av
ensamhet om vi saknar förmåga att bli fästa
och fästa oss.
Om de kognitiva färdigheternas såsom
uppmärksamhetens och verksamhetsstyrningens roll i regleringen av humöret har nya
undersökningar gett mycket ny kunskap. Aktivering av hjärnan är inte viktigt bara vid förebyggandet av minnessjukdomar utan även
vid bekämpningen och behandlingen av affektiva störningar. Matematiska uppgifter, minnesövningar och inlärning av nya färdigheter
upprätthåller hjärnans flexibilitet ännu i ålderdomen och hjälper vid regleringen av sinnesstämningar.
Mångas problem är ältandet av negativa
tankar. En deprimerad sörjer för tiden som gått
och en ångestfylld oroar sig för kommande
bekymmer. Negativa tankebanor startar obemärkt och är inte lätta att bryta. Det blir en
häxcirkel som tär på organismen och utmattar sinnet. Terapeuterna rekommenderar andningsövningar och mindfullness-meditation
när vi vill lära oss att lugna vårt orostyngda
sinne.
I kärnan av förstämningsproblem sitter ofta
en bristfällig förmåga att acceptera sig själv och
sin egen livssituation. Vi är olyckliga för att vi
känner oss ha misslyckats i livet. Vi är rädda att
bli till besvär för andra och tror att alla andra
har det bättre ställt. Vi kretsar i en cirkel av besvikelser, ilska och förebråelser utan att komma
loss. Vi försöker av alla krafter hålla lidandet på
avstånd men det biter sig fast i oss allt hårdare.
Vänner och närstående kan vara till stor nytta
men någon gång behövs professionell hjälp.
Kan ålderdomen planeras?
På pension tillbringas numera som bäst t.o.m.
fyra decennier och uppfattningarna och förväntningarna om ålderdomen är helt annorlunda än t.ex. för femtio år sedan. Våra tidigare
val inverkar mycket på hurdan vår ålderdom
blir. Å andra sidan är det aldrig för sent att göra
något eftersom vi är kapabla att förändras under hela vårt liv.
Mentala färdigheter tas numera allt oftare
upp till diskussion och bokhandlarna och internet sväller av egenvårdsguider som ger anvisningar om hur man kan öva sitt psyke. Det
är ändå inte frågan om trollkonster utan om att
anstränga sig hårt och hålla hoppet uppe även
under stunder av besvikelser. Livet är inte heller
rättvist – några har redan som utgångspunkt
svagare beredskap att ta hand om sitt psyke.
Det behövs mentalvårdsutbildade och service
som når de äldre lika väl som unga och arbetsföra.
13
Mot ett nytt skede i livet
– Röda Korset startar pensionsträningar med vilka man stöder
pensionärernas välbefinnande
Text: Merja Joro ja Saija Ohtonen-Jones
Foto: Merja Joro
Röda Korset startade år 2014 projektet Fullt liv
som pensionär vars centrala innehåll är heltäckande välbefinnande- och pensionsträning
för dem som snart går i pension. Ett stort antal
yrkesutbildade i olika branscher går i pension
just nu och i en nära framtid.
M
ånga av dem har en god kondition
och mycket know-how. Vi som organisation ser detta kunnande som
en resurs som vi vill att ännu skall utnyttjas
av organisationerna via friviligverksamheten.
Samtidigt erbjuder vi också dem som går i
pension stöd och verktyg för att möta den nya
situationen samt meninsgfullt livsinnehåll efter
arbetskarriären, säger projektets projektkoordinator Saija Ohtonen-Jones.
Övergången till pension är alltid en förändring i livet och ofta kan den också vara svår. Effekterna av förändringarna känns inte nödvändigtvis genast utan dem kan man stöta på först
efter en tid. Därfär är det skäl att vara medveten
om förändringens natur.
– När man i förväg funderar på ett kommande skede i livet och de förändringar det
medför råkar man inte ut för överraskningar
och kan sålunda lättare anpassa sig till förändringen. Samtidigt kan man resonera om hurdant pensionärsliv man vill bygga upp för sig
– vad man drömmer om och vad allt man ännu
vill göra och uppnå. Pensionsåldern är fylld av
möjligheter, uppmuntrar Ohtonen-Jones de
blivande pensionärerna.
För närvarande finns det ändå nästan inget
stöd att få för att möta pensioneringens förändring och förbereda sig för den. Ännu på
80-talet ordnades pensionsträningar men så
småningom började utbudet tyna bort.
14
Meningsfullt livsinnehåll genom
frivilligverksamhet
Projektet Fullt liv som pensionär erbjuds praktiska redskap med vilka man kan förbereda sig
för pensionen, främja helhetsbetonat välbefinnande och utnyttja de egna resurserna.
Man granskar pensionärsskapet och övergången till pension med teorins hjälp genom
att bekanta sig med pensionärsskapets ändrade definitioner och de konkreta förändringar
i livet som övergången till pension medför. Under träningen ventilerar man sina egna värden,
drömmar och mål, tänker på de egna rollerna
samt gestaltar sina egna resurser genom olika
övningar.
– Personligt funderande och behandling
av frågor i smågrupper skapar en god grund
för framtida planer. Kommentarer och erfarenheter från andra i samma situation innebär
ett berikande kamratstöd. För pensionärsskap
erbjuds inte en färdig modellösning utan var
och en uppmuntras att fundera på sin egen situation och finna sin egen stig för övergången
till pension, beskriver Saija Ohtonen-Jones träningen.
– Deltagarna kan ockå bekanta sig med
Röda Korsets mångsidiga verksamhet och de
uppmuntras att pröva på att bli frivillig, till exempel bli vän i vänverksamheten eller delta i
verksamheten i hälsopunkter.
Träning intresserar
I Projektet Fullt liv som pensionär ordnades
öppningsevenemang under februari-mars
på fyra pilotområden, som är Uleåborg, Satakunta, Savolax-Karelen och Sydöstra Finland.
Evenemangen samlade totalt över tvåhundra
intresserade åhörare. I öppningsevenemang-
Bygg för framtiden! 2015
en behandlade experttalare på ett allmännare
plan samma teman som behandlas djupare i
projektträningen.
Träningen har utvecklats och testats från
och med senaste år och fram till slutet av februari då en sista piltoträning ordnades i Uleåborg.
Pensionärsparet Raili och Paavo Salmi från
Muhos som redan deltagit i frivillig verksamhet
av många slag anlände till pilotträningen som
ordnades i Uleåborg.
– När båda går i pension och är tillsammans
24/7 är det nästan omöjligt att vara beredd på
förändringen. Fantasin räcker inte till hur man
än försöker, konstaterar Raili med ett skratt.
Tomrummet i dagsrytmen som arbetslivet
lämnat efter sig är det skäl att fylla med någon
verksamhet.
– Mitt motto är att man skall utföra en god
gärning varje dag. Resten av tiden ser man sedan vad annat man kan göra, säger Paavo.
Arbetsgivarna med i samarbetet
Röda Korset utbildade pensionärsliv-tränare, av
vilka de första utbildades i mitten av mars. De
ordnar och driver framåt träningar inom sitt
eget område. I framtiden skall mera tränare
utbildas och utbudet på träning utökas också
Kommentarer från responsenkäten
om pilotträningen i Uleåborg:
”Diskussionerna med andra bidrog i hög
grad till anpassningen”
”Det är klokt att utnyttja den utökade
fritiden också i frivilligverksamheten vilket
ger meningsfullhet och större känsla av att
man verkligen behövs”
”Tänk om jag själv hade haft möjlighet att
delta i träningen innan jag gick i pension
men visst fungerade det bra också nu”
utanför pilotdistrikten. Syftet är att pensionsträningen utvidgas till att utgöra en del av Röda
Korsets riksomfattande verksamhet.
Projektet syftar i stor utsträckning också
till att bygga upp partnerskap och samarbetsnätverk. Samarbete erbjuds speciellt arbetsgivare, övriga organisationer samt kommuner.
Arbetsgivarna inbjuds till samarbete genom
att erbjuda träningar som en del av åldersledning och att äldre arbetstagares välbefinnande
främjas. Dessutom ordnas träningar i form av
publikträningar som är öppna för alla.
Projektets målsättning är också att utöka
det inbördes stödet till varandra för pensionärer av olika åldrar och växelverkan mellan generationerna, samt att framhäva pensionärernas
kunnande och livsvisdom.
– Vi vill främja pensionärernas goda vardag
samt påverka attityder, beslutsfattande och
samtalsämnen i syfte att förstärka en positiv
åldersidentitet. De som går i pension borde i
första hand se som resurs i samhälle. De har
redan gett mycket och de har ännu mycket att
ge sin närmiljö. Pensionärerna skall absolut inte
ses enbart som en belastning eller kostnadspost, sammanfattar Ohtonen-Jones.
Projektet Fullt liv som pensionär utgör en del av
Livfullt liv-biståndsprogrammet som stöds av RAY
och koordineras av Centralförbundet för de gamlas väl. Projektet fortgår till slutet av år 2017.
15
Ilmarinen utredde:
80-åringarna är nöjda med sitt liv
Text: Leena Valkonen
Foto: Marja Haapio
Största delen av 80-åringarna är nöjda med
sitt liv och funktionsdugliga, framgår av en
undersökning som Ilmarinen gjort. Majoriteten bor fortfarande hemma och behöver inga
tjänster för att klara vardagen. Pensionärerna
är dessutom sparsamma: hälften av 80-åringarna anser att pensionen bra räcker till för livet.
pensionärer redan oroade över hur bra pensionen ska räcka till under de följande fem åren,
uppskattar Sini Kivihuhta.
Enligt Pensionsskyddscentralens statistik
får en 80-årig pension i snitt 1540 euro i månaden. Männens snittpension är 1770 euro och
kvinnornas 1380 euro.
E
Var tredje behöver tjänster
för att klara sig i vardagen
nligt vår undersökning klarar sig största
delen av dagens 80-åringar bra. Resultatet är till och med en överraskning jämfört med den allmänna uppfattningen säger
vice verkställande direktör Sini Kivihuhta som
ansvarar för Ilmarinens pensionsförsäkring.
Av åldersgruppen bor 87 procent kvar
hemma och 45 procent ensamma. Av kvinnorna bor cirka 60 procent ensamma, av männen
endast cirka 20 procent. Största delen behöver
inga som helst tjänster och oftast fördrivs tiden
hemma med vardagliga bestyr.
– Positivt är också att endast var tionde av
dem som besvarat enkäten kände sig ensam,
berättar Kivihuhta.
Pensionen räcker till för de flesta
Enligt undersökningen räcker pensionen bra
till för varannan. Speciellt bra räcker pensionen
till om den är minst 1400 euro i månaden. En
liten del av 80-åringarna måste klara sig bara
med folkpension. Största delen av 80-åringarna
har besparingar men bara få har varit tvungna
att ty sig till dem. Var sjätte hade jobbat i något skede också efter pensioneringen. Drygt
en tredjedel hade gjort frivilligt arbete och över
hälften hade skött om barnbarn.
Undersökningen säger också att pensionen räcker till för största delen av 80-åringarna
nästan lika bra nu som vid pensioneringen för
20 år sedan. Däremot är en allt större grupp
16
I synnerhet familjen, släktingar och vänner ger
80-åringarna livskraft. Sociala relationer ger i
synnerhet kvinnorna kraft. Också motion och
andra intressen är viktiga.
Speciellt den egna hälsan och orkandet
samt samhällets teknifiering oroar de äldre. Däremot bekymrar till exempel bostadsförhållandena inte 80-åringarna. – En intressant detalj i
undersökningen är att kvinnornas hälsa oroar
mest såväl 80-åriga män som kvinnor, säger
Kivihuhta.
Enligt enkäten är dagens 80-åringars egen
uppfattning att de ännu klarar sig bra i vardagen. Cirka en tredjedel har anlitat tjänster för att
klara vardagen. Majoriteten, 65 % av dem som
svarat väntar sig ändå få tjänster av samhället i
framtiden. Knappt hälften väntar sig få tjänster
också av sin familj. En tredjedel är beredda att
själva köpa vårdtjänster.
Av undersökningen framgick att det finns
skillnader mellan könen. Allt som allt är kvinnorna nöjdare, aktivare och mer sociala än
män. Kvinnorna är också mer sparsamma. En
av orsakerna till detta är att deras pension är
mindre än männens, bedömer Kivihuhta.
Bygg för framtiden! 2015
Lämplig pensionsålder är 65 år flexibelt
iAreena
Majoriteten av pensionärerna som är födda
1935 har varit pensionerade redan i 20 år. Männens arbetskarriär är i snitt 40 år, kvinnorna
arbetslivsår uppgår i snitt till 35.
– Ålderspensionsåldern för år 1935 födda
är officiellt 65 år, men det var möjligt att redan
som 60-årig få förtidsålderspension och som
55-årig individuell förtidspension. Möjligheten
till invalidpension var likadan som idag och
arbetslöshetspensionen erbjöd de arbetslösa
en väg till pension. I snitt pensionerades dagen
80-åringar som cirka 60-åriga, berättar Sini Kivihuhta.
Majoriteten av 80-åringarna anser att 65 år
är en lämplig pensionsålder. I många svar betonades flexibel övergång till pension, beroende
på hälsan och konditionen.
Enkäten genomfördes per telefon i oktober–december 2014 och den besvarades av totalt 500 pensionärer som var födda år 1935. De
som svarat var pensionärer med både arbetsoch folkpension runtom i Finland. Svarsprocenten var 52. Resultaten publicerades i februari
i Helsingfors vid iAreena-seminariet som var
gemensamt för Ilmarinen och Centralförbundet för de gamlas väl.
iAreena är ett seminarium som ordnas av Ilmarinen ja Centralförbundet för de gamlas väl
om ett tema i anslutning till aktuella frågor för
de äldre. Årets tema var ”15 år i pension, hur
står det till?”
Under seminariet talade också professor
Kaisu Pitkälä från Helsingfors universitet,
verksamhetsledare Satu Helin och äldre planeraren Anu Jansson för Centralförbundet för
de gamlas väl. Material från evenemanget:
www.ilmarinen.fi/uutishuone.
Bakgrundsfakta om åldersklassen
• År 1935 föddes 70 000 barn,
36 000 pojkar och 34 000 flickor
• Antalet 80-åringar är 30 000. Av dem
är 12 000 män, varav änklingar 1200,
och 18 000 kvinnor, varav änkor 7 600.
• 80-åringarna får pension i snitt
1 540 € per månad. Männen får 1 770 €
och kvinnorna 1 380 €.
17
Bygg för framtiden
Text: Leena Valkonen
Foto: Leena Valkonen, Toni Kitti
Byggande för framtiden hör till varje
generations uppgifter. Till livet hör
rättigheter, skyldigheter och ansvar,
ansvaret för sig själv. Livet är också
samhällelighet, att hjälpa varandra
och åtminstone att stå ut med varandra.
Så uttryckte sig den ena av modellerna för årets De gamlas vecka-affisch,
en mångsidig påverkare, familjefar,
farfar, farfars far, anhörigvårdare och
naturens iakttagare och lyssnare Aaro
Peuraniemi, 87. Peuraniemi som bor
i Esbo, är krigsveteran, har arbetat som
arbetshygieniker, varit politisk påverkare och arbetat i många förtroendeuppgifter. Han har bl.a. varit med om
att grunda Finlands första äldreråd i
Esbo. Till Aaros familj hör utom hustru
också sex barn, åtta barnbarn och tre
barnbarnsbarn.
18
Bygg för framtiden! 2015
– Som född och uppvuxen i Lappland har
jag ett starkt förhållande till naturen. Den ger
sinnet kraft och balans. Människan är också
en fysisk varelse. Jag har alltid rört på mig och
ännu idag går jag varje morgon ut på en motionsrunda. Motion rekommenderas för alla,
den säkrar många funktionsdugliga år.
– Till den lapska mentaliteten hör också att
man bryr sig om varandra och har en stark
familje- och släktkontakt. Jag är aningen oroad
över att människorna har förändrats, blivit kortsiktiga. Kunskaper och färdigheter har överflyttats till olika elektriska hjälpmedel och man lever i väldigt snabba cykler. Av äldre människor
hinner man inte fråga och man har inte tid att
lyssna på dem. Familjekontakterna har krympt
för att man bor på andra orter eller har flyttat
utomlands. Gamla traditioner förmedlas inte
och seder och bruk håller på att falla i glömska.
– På grund teknikalisering av livet och kortsiktighet håller den åldrande befolkningsdelen
på att hamna i offside. Alla äldre människor har
inte förmåga att använda olika it-utrustningar,
och de yngre har inte tid att lära dem. Det sociala livet tunnas ut när man får uppleva förluster.
När maken, närstående människor eller vänner
dör bort oroar man sig för hur det skall gå. Vem
tar hand om mig? Det är bra att förbereda sig
för detta genom att skaffa sig hobbyer och
sociala relationer. Vi kan också alla tillsammans
påverka detta genom att ordna möjligheter till
samvaro och kollektiv verksamhet.
– För närvarande känner jag mig vara i ett
lyckligt skede av livet. Jag känner stor kärlek
för mig själv och min stora släkt. Åldern ger
perspektiv, hjälper att se och sätta saker i rätt
proportion. Jag har alltid arbetat mycket och
strävat efter att utföra de uppgifter jag fått med
de färdigheter och kunskaper jag har. Jag känner tacksamhet i synnerhet mot mina fostrare.
Jag bär med mig en minnesväska som jag alltid
kan ty mig till. Generationerna överför värden
som följande generation kan bygga något nytt
av.
Frivillig verksamhet är värdefull
Venla Lindström som i år fyller 19 är abiturient
från Tusby. Efter fotografering var det dags för
studentskrivningar i matematik, kemi och fysik.
Venla har redan en klar vision om framtiden.
– I skolan har jag alltid tyckt om biologi
som varit mitt favoritämne. Jag vill bli läkare
eftersom jag är intresserad av människan som
en biologisk helhet och vill arbeta med olika
slags människor. Jag tror att jag som läkare kan
hjälpa människor på riktigt.
– Redan som 15-åring arbetade jag på ett
åldringshem. Jag ledde bl.a. gympastunder,
olika aktivitetsprogram och spelade piano. Jag
tyckte om det och gillade att vara med äldre.
– Under den senaste tiden har jag som frivillig, antingen ensam eller tillsammans med
min pojkvän, besökt servicehus på söndagseftermiddagar för att prata med de äldre. Samtidigt har de fått klappa min pojkväns lilla hund.
De äldre har verkat lyckliga när de fått röra vid
hunden och prata.
– För min egen del ser jag för närvarande
att byggandet av framtiden innebär intensiva
studier, i syfte att komma till den bransch jag
önskar. Frivilligt arbete anser jag vara viktigt,
det kan utföras på många olika områden och
kan ge mycket innehåll i mitt liv. Jag högaktar
också de äldre och deras livserfarenhet. När
man som frivillig lyssnar till de äldres berättelser lär man sig samtidigt själv. Unga skall inte
bli irriterade på tanterna i kassakön. Frivilligt
arbete tar inte nödvändigtvis lång tid. Redan
en timmes frivilligt arbete per vecka kan skänka
alla parter stor glädje.
19
Äldres vardagsrum erbjuder trevligt sällskap
och arbetsglädje även på helger
Text och foto: Minna Korva-Perämäki
Projektet Äldres vardagsrum som skapats till
stöd för äldres självständiga liv erbjuder alla
äldre människor gott sällskap och funktionellt
program fyra kvällar i veckan vid servicecentren i Uleåborg och Tuira. Verksamheten äger
rum också på helger då många kan känna sig
väldigt ensamma.
U
trymmena i Uleåborgs Servicestiftelses servicecenter utstrålar värme och
vänskap när äldre människor samlats
för att fira en gemensam kväll. Pprojektchef
Hannele Huovinen berättar att man i Uleåborg testar i pilotskala en verksamhetsmodell
där möjligheter till sysselsättning erbjuds äldre
människor sådana tider då andra ställen vanligen är stängda. Verksamheten startades av
Oulun eläkkeensaajat ry.
Huovinen säger att verksamheten har tagits
emot med glädje och seniorernas vardagsrum
besöks av 30–40 personer varje kväll.
– Vi har här alltid flera handledare närvarande samt olika slags aktiviteter eller program
som var och en kan delta i om de så önskar. Vi
lägger upp programmet alltid en månad i förväg med uppgifter om de kommande veckornas evenemang. Vardagsrum-projektet erbjuder många olika aktiviteter såsom musik-, spel-,
frågesports-, film-, stolgympa-, bingo- och bakkvällar. Vi får också ibland besökare som berättar om Uleåborgsregionens övriga evenemang
och projekt samt om andra kulturupplevelser
som staden erbjuder. Idag skall vi ha en fartfylld
kväll och vi har utlovats zumba under ledning
av Anne Kalliokoski.
En plats där man kan träffa kamrater
Vardagsrummets syfte är att erbjuda ensamma
äldre människor en plats där man kan träffa
kamrater, utbyta nyheter, bekanta sig med nya
20
Projektchefen för projektet Äldres vardagsrum Hannele Huovinen berättar att projektet sysselsätter
cirka 14 arbetstagare av vilka största delen är timarbetande. På bilden priset projektet fick Alla hjärtans dag.
människor och delta i klubbverksamhet. Vår
målsättning är att få äldre människor att känna
att de tillhör en gemenskap.
Enligt Hannele Huovinen är Vardagsrumprojektet för tillfället mycket uppmärksammat
runtom i Finland. Redan i år fick projektet en
riksomfattande Alla hjärtans dag-utmärkelse
för förtjänstfull verksamhet som syftar till främjande av äldre människors delaktighet.
– Vardagsrummet håller öppet till exempel
under julen, som tyvärr är den ensammaste
tiden för många människor. För närvarande
planerar vi att ha aktiv verksamhet också hela
sommaren, tillägger hon.
Bygg för framtiden! 2015
Vänskap och evergreens
Seniorernas vardagsrum börjar så småningom
fyllas när äldre människor anländer och hälsar
glatt på bekanta handledare. Elli Saarela berättar att hon aktivt besöker olika möten varje
vecka. Elli säger att hon senaste höst i vardagsrummet träffade Paavo West som sitter bredvid henne. Båda fyller 80 år i år.
Gående från Uleåborgs centrum anländer
Liisa Liimatainen, 72 som berättar att hon under veckan deltar i många olika möten runtom
i Uleåborg.
– Jag har inga egna barn så jag rör mig aktivt och träffar andra människor i min ålder. Det
är trevligt här i vardagsrummet för det finns
alltid olika program och aktiviteter.
Ensamboende Irja Polojärvi, 87 trivs i vardagsrummet. Hon har inte anhöriga i Uleåborg.
Irja berättar att hon fick veta om vardagsrummet av sin dotter i Åbo. Vänliga människor och
trevligt program får henne att trivas i vardagsrummet. På dagarna går Irja mycket ensam och
går bl.a. och matar fåglar regelbundet. Den
pigga frun sköter sin kondition med motion
och stretching dagligen. Irja är intresserad av
vardagsrummets utbud på motion och musik
och stämmer till de andras glädje upp en sångstump om sin kära hemtrakt i Karelen. På grund
av sin synskada behöver Irja en del hjälp och
upplever att hon blir hjälpt och vänligt motta-
gen. Irja berättar att hon alltid väntar på nästa
kväll då man kan komma till vardagsrummet
för att umgås och trivas.
Från handledarens synpunkt är det fint att
märka hur mycket vardagsrummet ger nytt
innehåll åt seniorernas vardag, berättar handledaren Ansku Launonen.
– Ofta hör man besökare säga att det är
mycket trevligare att tillbringa kvällen i vardagsrummet än sittande hemma i gungstolen.
”Visst är det här ett sånt där andningshål”, säger
i sin respons en besökare som i 22 varit anhörigvårdare. ”I vardagsrummet får man skratta när
det inte numera annars finns anledning att skratta i livet”, fortsätter hon. I en responsblankett
stod det: ”Många kvällsgråtar har blivit borta
efter det att vardagsrummet öppnade”.
Handledarna konstaterade att öppettiderna under julen visade sig vara nödvändiga.
En besökare sade sig ha varit ensam de tio
föregående jularna sedan hon blev änka och
njuter nu av julen i vardagsrummet alla dagar.
Enligt en enkät upplever besökarna att de fått
nya bekantskaper i vardagsrummet, innehåll i
livet och gott humör och omväxling.
Projektet Äldres vardagsrum startade verksamheten i augusti 2014 och fortsätter till slutet av juni
2017. Projektet hör till bidragsprogrammet Livfullt
Liv som finansieras av RAY och koordineras av
Centralförbundet för de gamlas väl.
Foto: Ossi Gustafsson
Låt oss erövra motionsparkerna
för seniorernas bruk 8.10.2015
Den riksomfattande motionsdagen firas redan
för nionde gången på de Gamlas veckas torsdag. Årets tema är att sporra seniorer att pröva
på motion utomhus.
Inbjud organisationer, servicehus, offentliga sektorn och företag att anordna ett gemensamt evenemang i en motionspark. Utnyttja
färdiga material på våra nätsidor
voimaavanhuuteen.fi/
ulkoilupaiva.
Motionsparkerna är gratis
övningsplatser!
21
SeniorSurf-dagen 6.10.2015
Text: Tiina Etelämäki, Minna Piispanen,
Satu Veltheim
DigiKylli är ute på äventyr
Med gasen i botten,
Jag guidar, råder och styr.
Bedömer, observerar och forskar,
Sällan dock spöar.
Att lära sig teknik kan ta tid,
Men vilken glädje: magisk kontakt!
Öppna datorn, svep och snudda,
Med tablett fakturor betala.
Lär dig använda tjänster,
Datorn vet var hälsostationen finns.
SeniorSurf-dagen sammanför på ett behagligt
och harmoniskt sätt äldre människor och informationsteknik. Dagen är avsedd för introduktion och experimenterande, och fördjupning
i ämnet.
P
å SeniorSurf-dagen ordnas runtom i Finland evenemang där man kan bekanta
sig med bärbara datorer, tabletter och
smarttelefoner, få information om dataskydd,
få handledning i problem med den egna utrustningen eller kan till exempel anmäla sig
som frivillig webbhandledare. Arrangören för
evenemanget kan prioritera det man upplever
som viktigt och nödvändigt.
Vi utmanar olika aktörer att ordna en SeniorSurf-dag. Du kan också delta som en enskild medborgare eller till exempel fråga en
äldre nära anhörig eller granne om vilken hjälp
hon skulle behöva med informationstekniken.
SeniorSurf-dagen utgör en del av De äldres
vecka och koordineras av Centralförbundet för
de gamlas väl. Informera om dina evenemang
på Facebook och Twitter.
Tilläggsuppgifter
www.vtkl.fi/seniorsurf
Facebook: SeniorSurf
Twitter:
SeniorSurf
E-post:
seniorsurf@vtkl.fi
22
Vilket ställe, vem är vem?
Google vet... inte alls svårt!
Webbguidning är viktig,
Nätvärlden för alla öppnar.
Den ena överväger noga,
den andra snabbt ilar,
Egen takt är viktig när man lär sig.
Var modig, pröva och be om hjälp,
Roligt att surfa i nya spår.
SenioriVerkko - hyvinvointia mobiilisti (SeniorWebb – välbefinnande mobilt) är ett projekt för
åren 2014–2017, där också DigiKylli är ute på
äventyr. DigiKylli hinner med mycket eftersom
hon är en virtuell person. Hon iakttar gärna
projektlivet och tänker högt om händelser i
omgivningen. Hon vill också väcka diskussion
om de äldres välbefinnande.
Projektet hör till Livfullt liv-understödsprogrammet som koordineras av Centralförbundet för de gamlas väl och finansieras av Penningautomatföreningen (RAY). Läs om DigiKyllis tankar: digikylli.blogspot.fi /.
Centralförbundet för de gamlas väl ry
VÅRT ARBETE KOMMER FRÅN HJÄRTAT!
Bygg för framtiden! 2015
Centralförbundet för de gamlas väl är en aktiv opinionsledare som
främjar mångsidigt seniorernas välfärd och verkar som intressebevakning
för organisationerna inom äldrearbetet.
Medlemmarna
Medlemamr i förbundet är drygt 340 allmännyttiga aktörer inom äldrearbetet runtom i Finland.
Medlemssamfunden producerar bl.a. boende och omsorgstjänster, hemvård, dagverksamhet och
rehabilitering samt upprätthåller en betydande mängd hyresbostäder för ålderstigna människor.
Samfunden anordnar även mångsidig grupp- och frivillig verksamhet för äldre.
Äldrepolitisk påverkning och intressebevakning
Verkar som sina medlemssamfunds sammanslutning och stöder deras verksamhet. Påverkar aktivt
samhällspolitiken. Håller kontakt med branschens myndigheter och andra påverkare och avger
utlåtanden.
Främjande av äldre personers välfärd och trygghet
•
•
•
•
Vänkretsen-verksamhet för att lindra äldre personers ensamhet
Bostadsrenoveringsrådgivning för veteraner och andra äldre
Seniorverksamhet och frivillig verksamhet för att främja deltagande
Vahvike – en avgiftsfri materialbank på nätet utvecklad till stöd för styrning av äldre
personers gruppverksamhet
Utvecklingsverksamhet
Huvudvikten i Centralförbundet för de gamlas väls utvecklingsarbete är på reformer av praxis.
SeniorSurf för att främja datateknikfärdigheterna samt koordinering av det riksomfattande Livfullt
Liv-projektet till stöd för en god vardag är på gång som bäst. Kotiturva-projektet börjar i år.
Vanhustyö-tidningen
Branschens värderade tidning för yrkesutbildade och beslutsfattare inom
äldrearbetet utkommer med sju nummer i året. Tidningen berättar om
äldrearbetets goda praxis och aktuella teman.
Äldregärning 2015 – Ilmarinens pris
Centralförbundet för de gamlas väl och Pensionsförsäkringsbolaget Ilmarinen
söker kandidater för priset Årets äldregärning. Priset storlek är 5000 € och det
delas ut för en bra idé eller gott projekt inom äldrearbetet.
Kom med och anmäl din idé senast 18.6.2015.
Priset delas ut vid De gamlas dags rikshuvudfest i Kajana 4.10.2015.
Mer information www.vtkl.fi >vanhustenpäivä ja -viikko.
Du träffar oss bl.a. på Kommunmarknaden 9.–10.9.2015 samt Apuväline 2015-mässan
5.–7.11.2015 i Mäss- och sportcentret i Tammerfors.
Läs mer: www.vtkl.fi.
Malms handelsväg 26,
00700 Helsingfors
Tlf. (09) 350 8600
Fax (09) 350 86010
info@vtkl.fi, www.vtkl.fi
23
ILMARINEN
ÄR LIKA NÄRA SOM
NÄRMASTE