”Att höra till”:
om ensamhetens och
gemenskapens effekter på hälsan
Peter Strang
Onkolog /gyn onkolog
Professor i palliativ medicin, Karolinska institutet
Överläkare vid Stockholms Sjukhem
Vetenskaplig ledare för PKC (Pall KunskapsCentrum inom SLL)
www.peterstrang.se
Den palliativa vårdens helhetssyn
Fysiskt
Psykiskt
PALLIATIV VÅRD
Socialt
Gemenskap, ensamhet
Professor Peter Strang
Existentiellt/andligt
Människan är gjord för gemenskap
 Människan har ett genetiskt grundat behov av
 Att höra till
 Att finnas i ett sammanhang
 Att ha en tydlig förankring, ”här hör jag hemma”
 Filosofen Martin Buber:
 Ett ”Jag” finns inte utan ett ”Du” – vi finns till i relation till vår
omgivning
 ”I begynnelsen fanns relationen”
Namn Efternamn
1 oktober 2015
3
Varför??
 Varför är människan gjord för gemenskap?
 Varför skapar gemenskap sådant välbefinnande?
 Varför skapar ofrivillig ensamhet starka olustkänslor –
vad är känslornas funktion?
 … och vilken funktion har gemenskapen och den
ofrivilliga ensamheten för den fysiska hälsan?
 Varför ökar ensamheten upplevelsen av smärta??
Finns det en utvecklingsbiologisk förklaring?
www.peterstrang.se
www.peterstrang.se
Urmänniskan på savannen…
 På savannen för 100 000 år sedan: många fysiska faror…
 Människan är svag och långsam…
 Gemenskap, hålla ihop, samarbete –
 Utgjorde en framgångsfaktor, en överlevnadsfördel!
 I byn / gruppen var man säker
 Att avlägsna sig från gruppen– utgjorde en (fysisk) fara för livet!
www.peterstrang.se
Morot eller piska
 De flesta funktioner i kroppen fungerar
genom
Morot, dvs. belöningssystem
Piska, dvs bestraffningar
 Så är det också med gemenskap/ ensamhet
www.peterstrang.se
Gemenskap belönas
 Hjärnans belöningssystem belönar gemenskap, och vänskap!!
 Att ställa upp, hjälpa någon ”känns bra”
 Att skapa starka band, ”allianser” belönas (kör, idrott, middagar osv)
 Frisättning av lugn-och-ro hormonet oxytocin (hos män vasopressin)
 Frisättning av endorfiner, dopamin
 Biologiskt: folk (med starka band) som hjälper varandra har större
överlevnadschans – därför belönar hjärnan sånt beteende
 Viktigast (enl studier): Vänskap, gemenskap, kärlek
www.peterstrang.se
Att skapa gemenskap….
 Orden / språket (men vi har inte haft språket så länge…)
 Blicken (”jag ser dig – du är sedd…”)
 Beröringen (taktil massage… en hand på en hand…)
 Närvaron (våga stanna kvar när orden inte räcker till)
 Utvecklingsbiologiskt: språket är ganska ”ungt” – men
det fysiska (kroppen) är ursprungligt
Namn Efternamn
1 oktober 2015
9
Ensamhet – en varningssignal
 (Ofrivillig) ensamhet har historiskt sett varit förenat
med fysisk fara – på savannen




Redan i Bibeln: Gud drev ut Adam och Eva ur gemenskapen…
Jfr: i Sverige på medeltiden: ”fredlös” ”biltugher” (ut i ”utanförskap”)
”Värsta straffet” idag = isoleringscell = ensamhet
Tortyr: ”Ingen vet att du är här…ingen…!!





På savannen: trygghet i byn som var byggd i en cirkel
Om man avlägsnade sig från byn – fysisk fara!!
Hur skapar kroppen en bra varningssignal??
Stress, oro och ångest till att börja med…?
… men smärta är ju ännu bättre!!
www.peterstrang.se
Idag: en ny värld – men gamla gener!
 Idag finns inte de fysiska farorna (rovdjur, fysiska fiender)
 … men generna är oförändrade!
 Ofrivillig ensamhet frisätter fortfarande
stresshormoner, skapar oro, ångest
 Blodkärlssammandragning
 Smärtsystemet aktiveras
 Hjärnan arbetar intensivt för att hitta gemenskap =
hjärnstress
 Detta får stor betydelse för hälsan!
www.peterstrang.se
Ensamhetens koppling till psyket
 Ofrivillig ensamhet – dålig livskvalitet p.g.a.:
 Olustkänslor
 Rädsla (biologiskt grundad rädsla) – man vågar inte vara ensam
 Oro, ångest
 Nedstämdhet
 Idag finns inte de fysiska farorna – men vi reagerar likadant som
vi alltid har gjort…!!
 (Därför svårt att bryta upp från en dålig relation – för relationen
är ”gruppen” och känslomässigt tror vi att vi ”dör” om vi är
utanför gruppen…)
Namn Efternamn
1 oktober 2015
12
Ensamhetens koppling till fysiska
hälsoeffekter
 … dvs ofrivillig ensamhet är en lågintensiv men
kronisk stressfaktor!!
 Ensamhet frisätter stresshormoner
 Ensamhet leder till en stressreaktion – kärlsammandragning
 Ökad risk för hjärt – kärlsjukdom på sikt
 Ökad dödlighet på 6 års sikt (t ex. Luo et al. 2012; Steptoe 2013)
 Om partnern dör – högintensiv stress!!
ökad risk att man själv dör inom 3 mån (och upp till 1 år)
 Meta-analys (i Plos Medicine 2010; 300 000 pat): gemenskap
skyddar, medan ensamhet ökar dödligheten!
www.peterstrang.se
Vad får allt detta för konsekvenser
för vården?
 Vi har för mycket (?!) fokus på funktioner…
 Den gamla änkan behöver
Matpaket
Duschas
Få städning…
 … men vi glömmer det viktigaste:
 Hon behöver gemenskap!!
www.peterstrang.se
Skyddar alla relationer?
(T Smith et al 2011)
 Entydig forskning:
 Dåliga relationer tär mer än singelliv!
 Dåliga relationer: stark stressfaktor – skadligt för hälsan –
ökad hjärt- kärlsjukdom
 Att bo i singelhushåll innebär inte att man är ensam
 Det avgörande är känslan av upplevd ensamhet
 ”Bättre med ensam ensamhet, än ensamhet när man
är två (Susanne Alfvengren)”
www.peterstrang.se
Ensamhet, inflammation,
immunförsvar
 Sårläkningen sker långsammare (Yang L et al 2013)
 Ensamhet ger mer inflammation!
 CRP, fibrinogen, interleukiner… (R Hakett et al 2012)





Studie av immunförsvar (Pressman S et al 2005):
Studenter fick skatta sin ensamhet:
Delades in i hög eller låg ensamhet
Sedan fick de vaccin (influensavaccin)
Mängden antikroppar var betydligt lägre om man kände sig
ensam!
www.peterstrang.se
Ensamhet och glömska
 Social samvaro skyddar, medan ensamhet är
riskfaktor för glömska – bland annat p.g.a.
hjärnstress
 Högst risk bland personer med små kognitiva
reserver
 (A Shankar et al 2013: Social isolation and loneliness: relationships with
cognitive function during 4 years of follow-up in the English Longitudinal Study
of Ageing)
www.peterstrang.se
Social smärta
(eng: ”Social pain research”)
 Social smärta (”social pain”)= att bli utesluten, inte få
vara med, vara ensam, mobbad osv.
 Ny hjärnforskning ((f) MRI) visar:
 Ensamheten aktiverar hjärnans smärtcentrum!!
 … därför är det troligt att man känner mer smärta om
man känner sig ensam!

Eisenberger N Does rejection hurt? SCIENCE 2003
www.peterstrang.se
Mer social smärta…
 Forskningsfråga:
 Kan känsla av samhörighet minska smärtupplevelsen?
 Aktiviteten i hjärnans smärtcentrum studerades med röntgen
(fMRI) hos personer med smärta
 Om försökspersonen fick titta på bilder av sin älskade – då
minskade aktiviteten i smärtcentrum!
 Om någon man litade på fick ”hålla handen” – då minskade också
smärtan!

Aktiviteten minskade både i den sensoriska och emotionella delen av
smärtcentrum!!

(Eisenberger N.: The neural basis of social pain 2012)
www.peterstrang.se
Fallbeskrivning:
Ensamhet och smärta
 80 årig ensamstående kvinna (änka) med skelettmetastaser,
inskrivs i ASIH, f.f.a. pga smärta
 Initialt OxyContin med god effekt när det sätts in…
 … men pat larmar varje dag –
 Ssk gör hembesök, ökar dosen




Snart misstanke om missbruk (dosen ökas dagligen…)
Får prova smärtpump (startas onsdag) – funkar bra!
… men larmar fredag vid lunch… VAS = 7
”I veckorna har jag sällskap av väninnor, men nu är det fredag
och en lång helg som väntar…”
www.peterstrang.se
Den viktiga ögonkontakten
E Wesselmann et al: Psychol Sci 2012; 23: 166-168
 Att bli ”sedd” är viktigt, men vad betyder själva blickkontakten?
 Person 1: När en person kommer gående, ensam på
Campus:
 1. Behandlar han personen som luft, ”titta rakt igenom henne”
 2. Skapar (neutral) ögonkontakt
 3. Skapar ögonkontakt + ger ett vänligt leende
 Person 2: Gör en skattning av ”upplevd samhörighet”
 ”Om du tänker på hur du känt dig den senaste minuten – hur
stor samhörighet har du med andra människor?”
 ”Om du tänker… senaste minuten: Har du känt att du blivit
bekräftad av någon okänd?”
www.peterstrang.se
Behovet att bli sedd – av allt och
alla! J Wirth et al: Pers Soc Psychol Bull 2010; 36:869-882







Vi vill bli sedda av ”alla” människor…
… men av en dator????
Studie med data-animerade ansikten på skärmen
Vissa ”ansikten” gav blickkontakt…
Vissa vände bort blicken…
Sedan testades nöjdhet och självkänsla
Om man drabbas av ”bortvänd blick”
 Mindre nöjd med situationen
 Självkänslan sjönk!!
www.peterstrang.se
Cyberball Experiment
K Williams: Behav Res Methods 2006; 38: 174-180
 Man får veta att man skall spela bollspel med två
okända motspelare (över nätet)
 Först får personen ”bollen” på ett rättvist sätt
 Sedan börjar de två bara passa bollen mellan
varandra, personen hamnar i ”utanförskap”
 Personen blir frustrerad, arg och ledsen!!!
 Även när personen får veta att han spelar mot en
dator blir han arg och ledsen!!
www.peterstrang.se
Psykologiska effekter av ofrivillig
ensamhet /utanförskap
 Vid ofrivillig ensamhet/ utanförskap/ mobbning
väcks mycket starka känslor!
 Antingen nedstämdhet
 … eller våldsam ilska
 Risk för våldshandlingar vid utanförskap
 Bl.a. skolskjutningar (Leary et al. 2003)
 Bilbränder
www.peterstrang.se
Avslutande reflektion
 Hur arbetar ni på er enhet?
 Jobbar ni medvetet för att skapa gemenskap (även för
stunden)
 Med orden/ språket?
 Med blicken (blir bokstavligen sedd)
 Med beröringen
 Med medveten närvaro?
 Märker ni att patienter som känner gemenskap mår bättre
 Även rent kroppsligt?
Namn Efternamn
1 oktober 2015
25
 Vill du ha mitt kostnadsfria Palliativa Nyhetsbrev: anmäl dig på:
www.peterstrang.se
 Vill du hitta kostnadsfria utbildningar på PKC: pkc.sll.se
 Vill du läsa mer?
www.peterstrang.se