1. No category

Svenskt deltagande på IAA utvärderat
Leverantörsindustrin ökar i FFI
Stor framgång för Nu ska de små och
samlingsmontern / 4 medelstora med /6
FORDONS
KOMPONENTEN
Nr 1 • 2015
Pris: 69 kr
Medlemstidning för FKG – branschorganisationen
för Skandinaviens leverantörer till fordonsindustrin
Konsultföretaget tror på svenska leverantörer
"Vi vill vara med och utveckla fordonsindustrin"/8
Juristerna om hur du bör agera
Misstänkt intrång
i immaterial­rätten?/ 18
Tema Viktreduktion
Forskning för allt
vad tygen håller...
Ny metalltrikå kan minska
komponentvikt med 40 procent
New Possibilities to Predict Aerodynamic
Performance Including the Vehicle Motion
SIDAHL JANUARI 2015
Fredrik Sidahl är vd för FKG. Nås på [email protected]
Vi är inte bara ingenjörer.
Vi är livräddare.
Full fart mot framtiden efter ett
2014 som slutade över förväntan
Å
R 2014 slutade i dur för vår räkning då riksdagen trots en
parlamentarisk röra röstar igenom ett bibehållet Fouriertransform (FT). FKG:s aktivitet i politiska frågor som berör vår bransch
har givit resultat. Debatten kring FT och ett förmodat förändrat
ägardirektiv från statens sida sker någon gång när denna tidning trycks.
Hoppas bara att man inte kollrar bort inriktningen igen och får för sig att
fordonsindustrin är mindre viktig än…….
Skriver min ledare under mellandagarna i stugan och tänker tillbaka
på 2014 som ett år då FKG lyckades över förväntan utifrån våra tre
basverksamheter: mötesplats, språkrör och kompetensutveckling.
I papperstidningar kom FKG med i 253 artiklar, digitalt 691 artiklar.
Och då är några av de större dagstidningarna som DN och DI samt nyhets­­byrån TT undantagna då upphovsrätten förhindrar enkel uppföljning.
Motsvarande siffra då FKG figurerat i tv- och radioprogram är cirka 50.
Att vara talesperson för en bransch innebär bland annat att man
måste ha koll. FKG genomförde två stycken konjunkturbarometrar
(Vägvisaren) samt en djupanalys baserad på finansiella nyckeltal och
mjuka frågor.
Mina veckobrev skapar debatt och jag får många bra mejl med både
fakta och synpunkter, vilka i slutändan gör att vi ännu bättre kan svara
för branschen.
Under året genomförde vi Go
Global-resor till Ryssland, Kina
och Brasilien samt deltog på
IAA-mässan i Hannover, allt för
att skapa internationella
mötesplatser och möjligheter
utanför Sverige.
Vi genomförde också flera
seminarier, antingen själva eller i
samarbete med andra, och där
finalen var Stora leverantörsdagen som besöktes av bland
andra HKH Prins Carl Philip och
där inspirerande tal levererades
av våra industriledare.
"Vi går in i det nya
året med en försva­
gad krona mot både
euro och dollar, därtill
extremt låga räntor
– alltså mycket som
talar för en ”kickstart”
Om vi var en vanlig stålproducent, skulle det vara omöjligt att leverera den avancerade
stålkvalitet som krävs för att ge högsta säkerhet i bilar. För att klara det räcker det inte med
spetskunskap om höghållfast stål. Vi måste också vara erfarna experter inom bilsäkerhet.
I över 30 år har SSAB utvecklat Docol höghållfast stål. Docol gör bilen lättare, starkare och mer hållbar.
Varje enskild säkerhetskomponent kan optimeras. I slutändan betyder det att fler liv kan räddas.
Det handlar inte om stål. Det handlar om liv.
Fordonskomponenten 1 / 2015
Produced
by Gnotec
Straps for fixation of fuel tank.
Produced using automatic pressing
and special purpose machinery.
More at gnotec.com
Tänk.
2015 kommer att bli ett intressant år för oss. Vi ser med tillförsikt på
vad som sker i regeringskansliet med löften såsom ett nyinrättat
industriråd samt större fokus på vad vår del av industrin bidrar med till
tillväxt och välfärd. Vi går in i det nya året med en försvagad krona mot
både euro och dollar, därtill extremt låga räntor – alltså mycket som talar
för en ”kickstart”.
FKG kommer att fortsätta stötta och hjälpa och vi inleder året med tre
(!) GoGlobal-resor till UK, Mexiko samt Iran. Redan i februari håller vi vårt
numera återkommande seminariepass i samband med Svenska Rallyt,
tätt följt av FKG Strategiseminarie i Stockholm i april, som vi hoppas kan
bli en återkommande mötesplats på våren.
På politiksidan ser jag fram emot ett första dialogmöte med nya
Näringsdepartementet där vi kan lägga fram fakta, lyssna och ge
synpunkter. Det blev ju inget omval, röran är åtminstone för tillfället
mindre rörig och vem vet, kanske vi har med en ”Industrikansler” som ser
möjligheterna med en fungerande fordonsindustri?
Som sagt, 2015 ska bli intressant och kul och jag med mina kolleger
fortsätter med att stötta, tjata, skälla och samla fakta för att stärka vår bransch.
Möt oss på FGKs seminarium om lättvikt, Automotive meeting point i Karlstad, 11 februari.
Kenneth Olsson, Affärsutvecklare Automotive, berättar om hur SSABs höghållfasta stål kan bidra till
viktreducerade lösningar.
www.docol.com
View our video
www.ewes.com
3
4
Fordonskomponenten 1 / 2015
Fordonskomponenten 1 / 2015
IAA-mässan
Svensk FoU-satsning
på 3D-printing
Additiv tillverkning, 3D-printing, är en möjlig framtida produktionsteknik inom leverantörsindustrin.
Det framkom inte minst under det seminarium som
arrangerades i anslutning till Elmia Subcontractor.
Nu ger KK-stiftelsen forskare vid Örebro Universitet
2,5 miljoner kronor för att undersöka hur 3D-printing
kan användas för stålmaterial.
S
Gjorde gemensam sak. I oktober ställde 16 svenska företag av olika storlek ut i den svenska
samlingsmontern på IAA-mässan och kunde därigenom dra nytta av varandra. Foto: Klaus Fricke
Koncept som ger utdelning
Blågula samlingsmontern på IAA hyllas i utvärdering
Det gemensamma svenska deltagandet i den internationella lastbilsmässan IAA i Hannover blev en stor
framgång.
– Den svenska samlingsmontern
var välbesökt och många värdefulla
affärskontakter knöts med såväl
fordonstillverkare som andra leverantörsföretag, summerar FKG:s vd
Fredrik Sidahl.
I
AA i Hannover är världens största mässa
för kommersiella fordon och rymmer allt
från lätta transportbilar till tunga 16-tonslastbilar och specialfordon. Här samsas tillverkare med leverantörer och företag som förädlar
lastfordon med påbyggnationer och tillbehör.
I år ställde 16 små, medelstora och stora
leverantörsföretag ut i den svenska samlingsmontern. Samtliga ser sitt deltagande
som en framgång i form av nya affärer eller
affärsmöjligheter.
Kongsberg, som redan är en stor internationell leverantör inom ett brett spann av
komponenter och system, ser det gemensamma deltagandet som en styrka.
– Vi fick ett gott resultat av mässan med
flera bra möten. Det viktiga är att ha gjort ett
ordentligt förarbete och sedan nyttja mässan
som samlingspunkt, säger Christopher Lindström, marketing manager på Kongsberg.
– Vi har muskler att ha en egen monter,
men samlingsmontern är väldigt kostnadseffektiv, säger han.
Att kunna genomföra förbokade möten
på plats är ett bra sätt att stärka varumärket, tycker Christopher Lindström.
Samlingsmonter ger fördelar
ReformTech, tillverkare av framtidens fordonsvärmare, ställde ut för första gången och
ser mycket nöjt tillbaka på sitt deltagande
som kan innebära nya affärer.
– Vi har aldrig tidigare deltagit på en
mässa och kände oss osäkra på hur våra
produkter skulle tas emot, men det gick
betydligt bättre än förväntat, säger Daniel
Hagström, vd och grundare av ReformTech.
– Det är en enorm fördel att delta i en samlingsmonter av denna typ och utan det upplägget hade vi aldrig varit på plats.
– Vi drog igång ett gäng projekt som mycket
väl kan bli affärer längre fram, säger Daniel
Hagström.
Värdefulla kontakter
Även R-man i Värnamo,
specialist på rörbockning, är av samma uppfattning. Även om några
direkta order inte teck-
nats, har många värdefulla affärskontakter
knutits och utvecklats.
– En bra mässa för oss och den svenska
samlingsmontern har verkligen blivit
ett begrepp där nere, säger Fredrik Hedberg, försäljnings- och marknadschef på
Polstiernan Industri, som genom bolaget
R-man deltog på IAA för första gången.
– Sedan tidigare hade vi bra kontakt med
en tysk lastbilstillverkare och på plats fick
vi ytterligare en väldigt bra kontakt. Det
har inte blivit någon order ännu, men visst
blev vårt kontaktnät förstärkt.
Styrka samla små och stora företag
Det är fjärde gången som svenska leverantörsföretag deltar i IAA-mässan med en
samlingsmonter. Deltagandet sker med stöd
från Tillväxtverkets program för leverantörsutveckling. FKG är beställare medan
mässdeltagandet genomförs av Elmia med
Lina Kåvestam som operativ projektledare.
– Även denna gång kan vi se tillbaka på
ett bra mässdeltagande där både mål och
syften infriats. Det är
en stor styrka med en
samlingsmonter där både
"...samlingsmontern
stora och små leverantörsföretag kan ställa ut, säger
har verkligen blivit
hon.
ett begrepp där nere"
– Fredrik Hedberg,Polstiernan/R-man
L E I F S I M O N SS O N
edan tidigare är det
klart att Tillverkningstekniskt centrum, dit
flera av forskarna är knutna,
får 5,2 miljoner kronor från
Vinnova att dela med SP för
forskning med fokus på hur
tekniken kan bidra till en
snabbare, mer flexibel och
anpassad produktion.
Den nya tekniken gör
det möjligt att arbeta med
metaller på ett helt nytt sätt.
säger Lars Pejryd.
Projektet är ett samarbete
mellan Örebro Universitet,
Högskolan i Dalarna, Uddeholm, Lasertech LSH och
Saab Bofors Test Center där
forskarna ska fokusera på
Selective laser sintering, SLS,
för stålmaterial.
– Vi ser att det finns
behov av att utveckla SLStekniken, en typ av additiv
tillverkning som använder
laser för att smälta ihop
metall från pulver.
"Allting går att
tillverka och
komplexitet kostar
inget extra"
Öka förståelsen
– Men vi behöver bättre förstå vilka möjligheter och
begränsningar som tekniken
har, säger Lars Pejryd.
Forskarna ska till exempel
undersöka hur råmaterialets
egenskaper påverkar processen. Med 3D-printing går
det att förändra produkters
vikt och funktion genom att
skapa hålrum och tunna väggar, men vilka begränsningar
ger storleken och formen på
hålrummen? Hur påverkar
ytstrukturen hållfastheten?
Och vad spelar tjockleken
på väggarna för roll?
– Det finns många frågor kvar att besvara innan
3D-tekniken kan få en bredare spridning. Forskningen
inom Tillverkningstekniskt
centrum i Karlskoga kommer att undersöka 3D-printing utifrån många olika
vinklar, säger Lars Pejryd.
– Allting går att tillverka
och komplexitet kostar
inget extra. Men för att
den svenska industrin ska
kunna utnyttja fördelarna
krävs mer kunskap, säger
Lars Pejryd, professor i
maskinteknik vid Örebro
Universitet.
I slutänden handlar det
om flytta fram den kommersiella användningen av
tekniken.
Kan öka konkurrenskraft
Additiv tillverkning är en
process där detaljer byggs
upp lager för lager baserat på
en digital modell.
– Tekniken används redan
av företag runt om i världen
och den svenska industrin
är intresserad. Det kan öka
vår konkurrenskraft på den
internationella marknaden,
Tillverkningstekniskt centrum är ett
samarbete mellan Örebro Universitetet, Saab Dynamics, Lasertech
LSH och Bofors Test Center och
Örebroregionen Science Park.
Lars Pejryd, professor i maskinteknik
vid Örebro universitet, vill öka kunskapen om 3D-printingens möjligheter och
begränsningar.
You want that feeling of security.
You require uninterrupted production.
We bring you safety and reliability.
Vi vill att du ska känna dig trygg under varje fas av vårt
samarbete, och vara säker på att du ökar din produktivitet. Du kan lita på våra specialister samt på kvalitén på
våra produkter och processer – alltid och överallt. Detta
är vad vi står för som ett familjeägt företag med en lång
tradition inom fabriks- och processautomation.
Image_Ad_security_92x130_se.indd 1
Festo AB
020 38 38 40
www.festo.se
11.12.2014 13:21:18
5
6
Fordonskomponenten 1 / 2015
Merparten av svensk leverantörsindustri utgörs av små och medelstora företag.
Då den framtida tillväxten främst väntas ske i dessa företag, måste de också få
en större del av de externa medel som finns inom forskning och utveckling.
För att stimulera innovationskraften ytterligare tar FKG ett omtag i arbetet
med det strategiska fordonsforskningsprogrammet FFI, FordonsForskning
och Innovation.
FFI ger leverantörsindustrin
mer inflytande genom att
jämställa FKG med deltagande
OEM i det strategiska fordonsforskningsprogrammet samtidigt som detta vässas till.
FKG vill öka intresset bland leverantörsföretagen
D
enna viljeförklaring från FKG:s sida
stöds av Vinnova, som är ansvarig för
FFI:s olika program.
En del av omtaget är att Peter Bryntesson,
verksam som teknikkonsult och senior rådgivare till FKG, går in i FKG:s arbetsgrupp
för FFI. Han ersätter Stephen Wallman som
kommer att kvarstå som rådgivare till FKG
under en övergångsperiod.
Det innebär att FKG:s arbetsgrupp från
årsskiftet utgörs av Peter Bryntesson, Kurt
Myhr (tidigare Volvo PV) och Leif Ohlsson
(tidigare DB-Schenker). Vidare kommer
PR- och informationsinsatserna samt den
strategiska kommunikationen kring FFI
mot leverantörsföretagen att öka.
Ansvar för detta har Göran Björklund,
seniorrådgivare till FKG och chefredaktör
för FordonsKomponenten.
Stimulera leverantörsföretagen
– Vi kommer att öka kommunikationen
kring FFI och andra forsknings- och utvecklingsfrågor med leverantörsföretagen. Den
som har funderingar kring FFI-projekt eller
annan FoU ska ta kontakt med oss för att
bolla sina idéer, ställa frågor samtidigt som vi
kan hjälpa till med att formulera ett projektförslag, säger Peter Bryntesson.
– Därför kommer vi att ge FFI ett större
utrymme på FKG:s hemsida där vi även
kommer att utveckla ett frågeforum samt ha
någon form av svar på ofta förekommande
frågor, fortsätter han.
Flytta fram svensk leverantörsindustri
Enligt Peter Bryntesson är den övergripande
målsättningen med omtaget kring FFI att få
bättre balans både beträffande forskningsoch utvecklingsprojekt och fördelade ekonomiska medel mellan deltagande fordonstillverkare och svensk leverantörsindustri.
– En viktig del av detta arbete är att få
FFI:s beredningsgrupp och styrelse att
förstå att även leverantörsföretag kan driva
FFI-projekt utan fordonstillverkare, OEM.
– Minst lika viktigt är att få leverantörer
att inse de möjligheter som FFI innebär även
för dem, menar Peter Bryntesson samtidigt
som han betonar behovet av fortsatt innovationskraft inom svensk fordonsindustri.
Teknikbolagens möjligheter
Dock finns en viktig nöt att knäcka under det
första kvartalet för FKG:s arbetsgrupp. Det
är vilken roll som teknikbolagen ska ha i FFI
eftersom de inte har någon slutprodukt.
– Enligt FKG:s pragmatiska synsätt innebär det att teknikbolagen bör få möjlighet
362
647 558 61
FFI i siffror och fakta 2009–2014:
AB Volvo är enskilt störst
sett till total projektbudget.
Akademien – tekniska högskolor, universitet, högskolor samt
institut och andra nätverk inom
FoU – är enskilt störst mottagare av statlig finansiering.
projekt har ökat kompetens
inom området.
Styrelsen för FFI
Fordonsstrategisk Forskning
och Innovation med fokus på
Klimat, Miljö och Säkerhet):
Ingmar Skogö,
ordförande
Jan Ove Östensen,
AB Volvo
Sven-Erik Svensson,
Volvo Car
Lars Stenqvist, Scania
Fredrik Sidahl, FKG
beviljade projekt varav 385 är avslutade = 262 pågående projekt.
Bertil Moldén, Bil Sweden
6509
Charlotte Brogren,
VINNOVA
mnkr är totalbudgeten hittills
varav 2895 mnkr är statlig finansiering och 3614 mnkr medfinansiering från deltagarna.
artiklar i vetenskapliga
tidskrifter har genererats
genom FFI-projekt.
resultat från avslutade FFIprojekt har använts i utredningar, regelverk, tillstånds­
ärenden och politiska beslut.
FFI: Strategiskt samarbete kring
innovation och konkurrenskraft
Upptäck FFI!
FKG vill få fler svenska leverantörs­
företag att engagera sig som fullvärdig part i det strategiska fordonsforskningsprogrammet, FFI.
– Vi gör ett kraftfullt omtag
framför allt för att få med små och
medelstora företag, säger FKG:s vd
Fredrik Sidahl.
Fordonskomponenten 1 / 2015
Erik Brandsma, Energimyndigheten
Gunnar Malm, Trafikverket
Tony Sandberg, Scania, Jan Ove Östensen, Volvo Truck,
Eva Schelin, Vinnova, Sven Erik Svensson, Volvo Car, och
Fredrik Sidahl, FKG, slår ett slag för FFI.
att tjäna pengar under projektets gång. Annars är
det stor risk att vi går miste om bolagens kompetens, säger Peter Bryntesson.
För att reda ut frågan om teknikbolagens roll
kommer FKG att ta upp frågan med Clepa, den
europeiska branschorganisationen för fordonsindustrins leverantörer, samt se hur andra länder
arbetar med motsvarande FoU-projekt.
– En förmodad slutsats är att teknikföretagen
kommer att jämställas med akademi eller tekniska institut, summerar Peter Bryntesson.
Europeisk konkurrenskraft
Avslutningsvis nämner han EU:s stora innovationsprojekt Horizon 2020. Även detta borde innebära en möjlighet till medfinansiering av egen FoU
för svenska leverantörsföretag samt möjlighet till
gränsöverskridande projekt i syfte att stärka europeisk industris konkurrenskraft.
G ö r a n B j ö r k lu n d
105 doktorsexamina,
119 licentiatexamina och
685 examensarbeten är
Deltagande företag ska medfinansiera projektkostnaden
med minst 50 procent.
266 30
resultatet hittills av FFI.
resultat från avslutade FFIprojekt har överförts till andra
avancerade projekt, 212 har
överförts till produktutvecklingsprojekt och 84 har introducerats på marknaden!
Minst 1 miljard kronor per år,
varav max 450 miljoner från
staten till svenska strategisk
fordonsforskning.
leverantörsföretag deltog i viktreduktionsprojektet SåNätt.
FFI har fem delprogram:
1) Elektronik, mjukvara och kommunikation, 2) - Trafiksäkerhet
och automatiserade fordon,
3) Energi och miljö, 4) Hållbar
produktion och 5) Effektiva och
uppkopplade transportsystem
F
KG:s vd Fredrik Sidahl – sedan
tidigare styrelseledamot och leverantörsindustrins representant
– får ett tyngre mandat när de övergripande inriktningsbesluten ska tas.
– Det tillsammans med att leverantörsindustrin, som utgör en mix av
globala aktörer samt en övervägande
del små och medelstora företag verksamma i Sverige, lyfts fram i FFI:s
årsredovisning är en fin avsiktsförklaring, menar Fredrik Sidahl.
Det finns således förväntningar
från leverantörsindustrins sida när
FFI vänder blad från 2014 till 2015.
Bara i fjol skedde förändringar på
sex områden – framför allt för att
tydliggöra och definiera samt förenkla
såväl administrativt som strategiskt:
1. FFI har vässat uppdragen
2. Process – strategiska satsningar
3. Tydligare kommunikation
4. Samverkan mellan akademi – och
institut
5. Små och medelstora företags medverkan
6. Samarbetet med AstaZero
Och nu vässas alltså uppdraget ytterligare, bland annat genom nya projektområdesnamn och förflyttningar. Nya
namn är Elektronik, mjukvara och kommunikation samt Effektiva uppkopplade
transportsystem.
Förflyttningar av projekt har skett
genom att Aerodynamik flyttats till
området Energi och miljö, medan
Material och Automatiserade fordonsprojekt överförts till Hållbar produktion respektive Trafiksäkerhet.
bereder framkomna förslag, medan
styrelsen fattar beslut kring vilka strategiska satsningar som ska göras.
Kommunikation, såväl intern inom
fordonsindustrin som extern till övrig
omvärld, ska tydliggöras. Detta för att
öka kännedomen bland såväl fordonstillverkare, akademi/institut som leverantörer om programmets möjligheter
till stöd inom FoU.
Även den externa kommunikationen under och efter projektens
genomförande ska bli bättre. Exempelvis har FKG föreslagit att medel
budgeteras i projekten för extern
kommunikation, det vill säga ett mer
kommersiellt tänk redan från början.
Inspiration från andra länder
Ett fjärde område där FFI vässas är
det som gäller samverkan mellan akademien och institut. Detta sker efter
inspiration från andra länder med
motsvarande strategiskt fordonsforskningsprogram.
Detta är ett område där FKG som
förslag även vill väva in teknikbolagen,
då de har en avgörande betydelse inom
fordonsindustrins FoU-arbete med sin
kunskap och kompetens.
För att kunna vässa FFI ytterligare
måste de små och medelstora leverantörsföretagen engageras mer. En lott
som fallit på FKG:s del i det strategiska
fordonsforskningsprogrammet.
Ett samverkansforum bildas,
roadshows/informationsmöten ska
genomföras samtidigt som uppsökande verksamhet ska startas och
handfast hjälp med att söka projekt­
finansiering ska erbjudas genom FKG
i samarbete med FFI:s kansli.
Slutligen är det samarbetet kring trafiktestanläggningen AstaZero som måste
befästas då FFI har ett åtagande att utföra
tester samt att köpa tjänster av dem inom
ramen för projekt som drivs inom FFI.
G ö r a n B j ö r k lu n d
Fånga upp
Även processen för strategiska satsningar vässas. Det innebär att det finns
ett samverkansforum för att fånga upp
områden som kräver särskilda insatser
eller där ett skifte kan skönjas och som
behöver stärkas. En beredningsgrupp
Fotnot/ Det var våren 2009 som FFI rullade ut
som en del av ett paket för att stärka den då
krisande svenska fordons- och leverantörsindustrins konkurrenskraft. En annan del var
det statliga riskskapitalbolaget
Fourier­transform.
gsforsknin
s
n
o
d
r
o
sida.
iska f
t strateg rt på FKG:s hem
e
d
r
ö
f
r
rappo
nsivt å
ett inte s mer i FFI:s års
v
le
b
4
201
I. Lä
met, FF
program
7
8
Fordonskomponenten 1 / 2015
Fordonskomponenten 1 / 2015
Ny medlem
"För innovativa företag
finns goda förutsättningar"
Konsulten ser möjligheter för svenska leverantörer
FKG:s medlemmar blir allt fler.
En av de senaste är managementkonsult-bolaget Montell & Partners.
– Vi vill vara med och utveckla
och stödja svensk industri i allmänhet och fordonsindustrin i synnerhet. Fordonsindustrin ligger långt
framme i många avseenden och är
motorn i tillverkningsindustrin både
vad det gäller teknik, tillverkning,
logistik och flera andra områden.
R
affärsplaner. Inom produktion hjälper man
kunderna med att:
• Analysera strukturfrågor för att komma
fram till ”vad ska vi tillverka var?”, det vill
säga vilka produkter företaget ska producera
i vilka fabriker dessa ska tillverkas.
• Hur fabriken kan fungera på effektivast
möjliga sätt för att optimera kring flaskhalsar.
– För oss är varje kund unik. Vi anpassar alltid vårt arbetssätt och skräddarsyr
våra lösningar för att möta uppdragsgivarens behov. Det ger bästa långsiktiga resultat och gör det möjligt att arbeta med såväl
små som medelstora och stora företag. Vår
breda kompetens gör det möjligt att överföra lyckade lösningar och att anpassa dessa
så att de fungerar även i andra branscher.
obert Trolled, partner på Montell &
Partners, ser medlemskapet som en
viktig del i firmans engagemang i forKan ofta konkurrera
donsindustrin.
– FKG är en sammanhållande faktor som På Stora Leverantörsdagen i höstas medverkade Montell & Partners med ett seminariskapar kontakt mellan olika aktörer, och
um om konkurrenskraften hos svenska levedriver förutsättningar för att fordonsindurantörer utifrån en studie de gjort tillsamstrin ska leva och frodas på politisk nivå.
mans med Chalmers
För Robert Trolled personligen är enga– Det har under lång tid pågått en utflytt
gemanget i fordonsindustrin av gammalt
av produktion från Sverige och Europa till
datum. Uppväxten i Trollhättan och med
framförallt Asien. Företagen baserar till
en pappa som arbetat i alla år på Saab där
alltför stor del sina beslut om var produkhan själv startade sitt yrkesliv är en del av
tion ska ske på lönekostnadsläget. När
förklaringen.
faktorer som produktivitet, logistik och
–Tiden på Saab var en väldigt bra start
risker vägs in ser bilden ofta annorlunda
på arbetslivet. Jag fick tillfälle att prova på
ut och Sverige kan därför ofta konkurrera
montering, svetsning, produktionsteknik,
med andra länder även om dessa har lägre
logistik med mera. Det har varit till stor
absoluta lönekostnader.
nytta för mig i min fortsatta roll som konHur ser han då på framtiden för den
sult inom svensk industri, säger Robert
svenska underleverantörs­
Trolled och berättar:
industrin?
- Faktum är att jag kör en av
– För innovativa företag finns
de sista Saab 9:5:orna som var
goda
förutsättningar att bedriva
kvar på bandet när det stan"Företagen
verksamhet med god lönsamhet.
nade. Den vårdar jag ömt.
baserar till
Svenska företagare har ofta bra
Stärker kundernas
kompetens och är förhållandevis
alltför stor
konkurrenskraft
dynamiska. Med FKG som en
del sina beslut sammanhållande faktor tror jag
Konsultföretaget Montell &
Partners medverkar till att
vi kommer att få se framgångsom var pro­
svenska företag stärker sin konrika företag växa fram inom
kurrenskraft genom att utveck- duktion ska
fordonsindustrin, säger Robert
la kostnadseffektiva inköp, väl
ske på löne­ Trolled avslutningsvis.
fungerande logistik, effektiv
M on a H öy n ä- C a r lsson
produktion och väl förankrade kostnadsläget."
Boka in redan nu!
Ladda för framtidens
affärer på FKG:s
strategiseminarium
Vilka möjligheter innebär den globala fordonsindustrins tekniska och strukturella förändringar för svenska leverantörsföretag?
På FKG:s fordonsstrategiseminarium 23 april
i Stockholm kommer framtiden och dess möjligheter att avhandlas.
U
nder temat ”Automotive
Strategy – Capturing new
opportunities in the changing global Automotive Industry”,
har FKG:s analytiker Yasemin
Heper Mårtensson arbetat fram ett
första preliminärt heldagsprogram.
– Seminariet riktar sig till
ledningsgrupp och styrelse hos
Georg, Göran
svenska fordonsleverantörer och
syftar bland annat till att besvara
frågor kring lönsamhet och tillväxt, nya produkt- och tjänste­
områden samt nya marknader,
säger Yasemin Heper Mårtensson.
På programmet står talare från McKinsey, Roland
Berger, Ernst & Young, OEM liksom några av de mest
framgångsrika leverantörsföretagen, som bidrar med
sina kunskaper och erfarenheter till seminariet. Allt för
att ge svenska leverantörsföretag bästa möjliga förutsättningar till ett framgångsrikt strategiarbete.
Rubrikerna under seminariet, som är en del av FKG:s
Automotive Meeting Point, är:
• Vilka megatrender påverkar fordonsleverantörernas
affärsinriktning och behov av investeringar inom produktutveckling och FoU fram till 2020?
• Hur gör de mest framgångsrika leverantörsföretagen
för att nå ökad lönsamhet och tillväxt?
• Hur kommer strukturen och marknaden på lastbilssidan att förändras?
• Vilka framtidsmarknader bör man som svensk fordonsleverantör satsa på och på vilket sätt?
• Vilka produktområden har störst tillväxtpotential?
• Vilka krav ställer framtidens fordonsteknik på anpassning av leverantörernas strategi och vilka möjligheter
finns där för svenska leverantörer?
23
Welcome to
Business!
Torsdag
April 2015
Låga lönekostnader inte allt. Robert Trolled,
partner på Montell & Partners, ser att svenska
företag ofta kan konkurrera med låglöneländer
då andra faktorer vägs in.
Alla talare är i skrivande stund inte klara, men definitivt program och inbjudan kommer inom kort på FKG:s
hemsida. Boka redan nu 23 april för en resa in i framtidens automotiveindustri.
Att köra hårt med sina underleverantörer är
inget unikt när man gör affärer. Affärsracet ger
dig chansen till både och.
Den 27-28 maj samlas tusentals besökare på
Anderstorps motorbana som står som mötesplats
för ett unikt näringslivsforum - som förenar alla
branscher och befattningar i en gemensam
framgångsfaktor - affärsutveckling. Välkommen
till Gnosjöregionen och Affärsracet 2015!
2 B2B dagar
Näringslivsmässa
Tillväxtforum
www.affarsracet.se
9
10
Fordonskomponenten 1 / 2015
Fordonskomponenten 1 / 2015
2015
Tema Viktreduktion
Automotive slimmar
Starkt stål utmanas av nya material
Stålet behåller sin ställning som det
stora volymmaterialet i personbilar och
tunga fordon.
Däremot ökar materialmixen mellan
i första hand förfinade stålmaterial och
aluminium, men också kompositer.
I
sig innebär detta utmaningar inom produktions- och fogningsteknik, inte minst
för att klara trafiksäkerhetskrav.
Men förändringar kostar när produktionslinjer måste förändras.
En högre andel höghållfast stål och
aluminium är framtidens material i personbilar för att minska CO2 och bränsleförbrukning genom viktreduktion. Det menar
Kenneth Olsson, affärsutvecklare inom automotive på ståljätten SSAB.
– Vi ser en ökad materialmix. Det höghållfasta stålet ökar medan det mjuka stålet går
tillbaka. Den stora förtjänsten med höghållfast
stål är att det krävs för att klara fem stjärnor
i trafiksäkerhetstester som EuroNCAP, säger
Kenneth Olsson.
– Det enda material som kan konkurrera med
stål är aluminium. Men materialkostnaden är
till stålets fördel, fortsätter Kenneth.
Magnesium och kolfiberarmerad plast är
ytterligare material som han nämner i jakten på
viktreduktion. Men intresset för dem är ännu
inte så stort i konventionella bilar, inte minst ur
kostnadsperspektiv.
– Nej, det är aluminium
som växer i ytterplåtarna,
karossens regnskydd,
medan höghållfast stål
växer i balkar.
På den tunga sidan anser
Kenneth Olsson att man
fram tills nu haft ett mer
konservativt synsätt. Last- Kenneth Olsson, SSAB
bilstillverkarna har i första
hand inriktat sig på motorerna i jakten på minskade utsläpp och lägre bränsleförbrukning.
– Men en av Europas ledande lastbilstillverkare visar ett växande intresse för viktreduktion
genom nya höghållfasta stål. Och inspirationen
kommer från personbilssidan.
– Kanske är inte heller syftet att i första hand
minska CO2 från tunga sidan, utan snarare att
öka lastförmågan. Det är ju i sig ett sätt att reducera utsläpp genom effektivare transporter, säger
han.
Kenneth Olsson kommer att tala om stålets
framtid på FKG:s seminarium om lättvikt. Där
bjuds på senaste nytt inom forskning kring de
mest höghållfasta stålen och hur de kan användas i fordonsapplikationer på bästa sätt sett till
konstruktion och tillverkning (läs mer på sidan
14). Även aluminium och komposit kommer att
avhandlas.
Göran Björklund
Foto: Pär K Olsson/SSAB
Svetsning, limning och
nitning i salig blandning
Bilkarosser är på väg att bli allt mer multimaterial-sammansatta. Det är en
utmaning för många.
Ökad materialmix ställer till det inte bara för dem som ska sätta samman
karosserna, utan även för dem som ska utföra skadereparationer när olika stålmaterial ska fogas samman med aluminium eller plast och kompositmaterial.
E
tt forskningsprojekt med stöd från Vinnovas FFI-program har tagit fram en
form av stansnitning där man använder en metallplugg för att foga samman de
främmande materialen med varandra.
Arbetsnamnet är PLUGG – stansnitning
av icke kompatibla material. Tekniken testas i ett pressverk hos EBP i Olofström.
Vidare arbetar utvecklingsprojektet med
limfogning av ickekompatibla material.
Syftet är att genom rätt fogteknik behålla
karossens styvhet trots olika material.
Den tilltagande materialmixen ställer
nya krav på fogningsteknik och blir en
utmaning för de verkstäder som reparerar
krockade bilar. För att kvalitetssäkra reparationerna har bland annat den svenska
motorbranschen genom MRF arbetat fram
en branschstandard för skadeverkstäder.
Det finns även ett generellt europeiskt
kvalitetsledningssystem för skadeverkstäder som tagits fram av den europeiska samarbetsorganisationen för billackering och
karosserireparationer, AIRC.
G ö r a n B j ö r k lu n d
Ökad materialmix
spås i viktjakten
– Viktreduktionsprojektet SåNätt
är ett skolexempel på vad svensk
fordonsindustri kan åstadkomma
med gemensamma krafter – både
som forsknings- och utvecklingsprojekt.
D
et menar Anders Holmkvist,
tidigare projektledare för SåNätt
och i dag produktions- och kvalitetschef på Inxide, ett upp-
På FKG:s seminarium
startsbolag med
om viktreduktion komambitionen att bli
mer Anders dels att
en svensk storproberätta om SåNätt, dels
ducent av kompositpresentera Trifilons och
lösningar för volyInxides gemensamma
manvändning inom
arbete för att tillsambland annat formans öka nyttjande av
donsindustrin.
innovativa lösningar
– Trifilon är ett
med kompositer inom
annat uppstarts­
svensk och internatiobolag inom lättvikt
nell fordonsindustri. I
som vi har ett nära
den sistnämnda seminariesamarbete med. De har Anders Holmkvist, Inxide.
punkten medverkar även
ett eget patenterat lättTrifilons vd Martin Lindstrand.
viktsmaterial. Sammantaget är komposit
en spännande teknologi som bär på stora
G ö r a n B j ö r k lu n d
möjligheter, säger Anders Holmkvist.
11
12
Fordonskomponenten 1 / 2015
Fordonskomponenten 1 / 2015
13
Tema Viktreduktion
Textilhögskolans trikålabb vid Högskolan i Borås
har tillsammans med bland andra Swerea IVF (område
processutveckling) och företag från stålindustrin lyckats skapa
ett textilt material som minskar komponenters vikt med 40 procent.
Stickat med
sikte pA stAl
Treskiktslaminat. Trikåtekniker
Tommy Martinsson håller upp ett
stycke rundstickat och rostfritt ståltyg. "Rostfritt stål är ett dyrt material
så man kanske inte ska göra hela
karosser med det", säger han. Nedan:
Rundsticksmaskinen med tråd av
rostfritt stål har specialanpassats för
uppdraget. Foto: Jeanette Larsson
S
amarbetet är mycket ovanligt från Textilhögskolans
sida, uppger de.
Visserligen är trikåteknikerna Lars Brandin,
Tommy Martinsson och Kristian
Rödby vana vid att bli utmanade av
olika företag med nya idéer, men det
var första gången som de hade ett
samarbete med stålindustrin.
– Vem kunde tro att textil kunde
"Vem kunde tro att textil
kunde tas in i stålindustrin?
Men det är här på Textil­
hög­­skolan det händer!
tas in i stålindustrin? Men det är här
på Textilhögskolan det händer, säger
Kristian Rödby.
Stickat laminat
Uppdraget var att ta fram ett stickat laminat som ska sammanfoga två
metallplåtar. Eftersom laminatet ska
vara lätt och hållfast så var det svårt
att hitta rätt bindningar som kunde
möta kraven.
– Det har varit en utmaning. Jag
har till och med byggt om en maskin
för att göra det möjligt, säger
Tommy Martinsson.
Minska CO2
För Gestamp HardTech, ett av
företagen som varit involverade i projektet är det viktigt
››
Fortsättning
på nästa sida
14
Fordonskomponenten 1 / 2015
Fordonskomponenten 1 / 2015
Tema Viktreduktion
››
att kunna möta biltillverkarnas krav
när de ska tillverka krocksäkra bilkomponenter.
– Vi utvärderar olika spår för
att få mindre utsläpp från bilarna
i framtiden. De måste bli lättare,
det är ett krav för hela branschen,
konstaterar Lars Wikström från
Gestamp HardTech och tycker att
en textil lösning är intressant.
Ett textilt laminat innebär att
det enkelt kan införas i existerande
produktion utan att kräva dyra
investeringar eller kostsamma produktionsförändringar.
– Vi har hela tiden anpassat tillverkningen för en rundsticksmaskin för
att det ska bli så lönsamt som möjligt
för tillverkarna, säger Lars Brandin.
Pappersindustrin med på ett hörn
Det finns även andra gränsöverskridande projekt med inriktning på
viktreduktion genom nya material
och tillverkningstekniker.
Ett material som det finns intresse kring är cellulosa och hur det kan
användas i karosseriplåtar. Där ligger pappersindustrin bakom.
21–24 APRIL
2015
G ö r a n B j ö r k lu n d
FAKTA
Intressenterna
Projektet, som gått under namnet Metmask är ett samarbete mellan Textilhögskolan,
Swerea IVF, Gestamp HardTech, Lamera, Outokumpu Stainless och Inkubatorn i
Borås och har finansierats av Vinnova med 2,3 miljoner.
Materialet
Fokus har varit att se på ett treskiktslaminat av plåt och ersätta det med ett
metallstickat tyg, en metalltrikå. Laminatets uppbyggnad i skikt och med den
stickade metallen som kärna gör det möjligt att reducera vikten jämfört med
motsvarande plåt. Plåt, metalltråd och fogmetod är anpassade för att klara av
krävande miljöer.
En rad olika tester har gjorts under projektets löptid och en rad olika former
har tagits fram och utvärderats. Formbarhet, 3D-scanning, ytbedömning, materialkaraktärisering är några av de parametrar som laminaten är testade mot.
En parameterstudie är också genomförd för att analysera vilka parametrar i laminatet
som påverkar slutresultatet mest och vad som är mest relevant att fortsatt optimera.
Koll på trådarna. Lars Brandin vid flatstickmaskinen som gör det
möjligt att sticka treskiktslaminatet (ovan).
Samarbetar med stålindustrin. Lilla bilden: (Fr v) Textilhögskolans tekniker Lars Brandin, Kristian Rödby och Tommy Martinsson samt
Foto: Jeanette Larsson
docent Nils-Krister Persson. Viktreduktion temat för vårens heta ste seminarium
Nya lösningar, forskning och supermaterialet grafen på pro grammet i Karlstad
När kommer det Nobelprisade
supermaterialet grafen i bilar?
Och hur kan traditionella
material utvecklas för att
möta krav på lägre vikt för att
reducera bränslekonsumtion
och utsläpp av CO2?
S
var på dessa och ytterligare frågor
kring viktreduktion (WRED)
genom nya material och konstruktioner ges på det branschseminarium som arrangeras i anslutning
till Rally Sweden Biz Week 11 februari i Karlstad.
Bakom seminariet, som är strategiskt för svensk fordons- och leverantörsindustri, står FKG och den
nationella lättviktsarenan LIGHTer.
Valet av mötesplats beror dels på att
bilsport är en viktig del av tillämpning av nya tekniska lösningar, dels
att Rally Sweden som ingår i rallyVM (WRC) under några februari­
dagar är tummelplatsen för några av
världens största personbilstillverkare.
Nya affärsmöjligheter
– Syftet är att beskriva hur EU:s strategiska forskningsprogram Horizon 2020, det svenska strategiska
fordonsforskningsprogrammet FFI
och EU:s grafen-projekt kan skapa
nya affärsmöjligheter för fordonstillverkare, små och medelstora leverantörsföretag, materialtillverkare,
teknikkonsulter och akademi, säger
Peter Bryntesson, seniorrådgivare
på FKG.
Visa innovationskraft
Seminariet ingår i FKG:s mötesplats
för leverantörsindustrin – Automotive
Meeting Point – och har sin utgångspunkt i två större svenska forskningsoch utvecklingsarbeten.
Dels det internationellt uppmärksammade lättviktsprojektet SåNätt,
där 30 leverantörer i samarbete
reducerade vikten med 40 procent
på en Volvo S60, dels forskningsoch utvecklingsarenan LIGHTer,
som inte bara ser till nya material
utan även ny produktionsteknik
kopplat till dem.
Grafen inom automotive
Seminariets huvudtalare är professorn i fysik vid Chalmers Tekniska
Högskola, Jari Kinaret, som pro-
Jari Kinaret
Ingegerd Annergren
jektleder EU:s forskningsprojekt
kring det supertunna framtidsmaterialet grafen.
– Inom kanske ett decennium
kommer vi att se materialet i en
del bilmodeller, men först kommer det att praktiskt användas
inom rymd- och flygindustri
samt andra specialområden,
säger Peter Bryntesson.
Olika material speglas
Andra framstående talare under
seminariet är Stefan Deix, forsknings- och utvecklingsansvarig
inom den europeiska samarbetsorganisationen för fordonsindustrins leverantörer, Clepa. Ingegerd Annergren, verksam inom
nya material på Scania, Kenneth
Olsson, SSAB, och Jonas Bjuhr,
SAPA, båda verksamma inom
affärs- och produktutveckling på
respektive företag samt Martin
Lindstrand, Trifilon, och Anders
Holmkvist, Inxide.
11 februari i Karlstad
FKG och LIGTHer samarbetar
med Vinnova, Tillväxtverket,
Karlstads Kommun och Rally
Sweden kring seminariet som
arrangeras 11 februari.
Parallellt arrangeras en
utställning i Rally Swedens HQ
i Karlstad CCC där även seminariet genomförs. Inbjudan med
program samt anmälan finns på
FKG:s hemsida.
G ö r a n B j ö r k lu n d
PLAST SOM
FORMAR
FRAMTIDEN
15
16
Fordonskomponenten 1 / 2015
Tema Viktreduktion
Konkurrensfördelar med inte grerade funktioner
Semcon vill ta lättviktstänket ett steg längre
– Lättvikt handlar om så mycket mer
än att bara byta till lättare material.
Alla tillverkare kan göra detta och då
blir det inget större konkurrensmedel. Att integrera funktioner på ett
smart sätt ger ofta lägre vikt och kan
samtidigt ge konkurrensfördelar,
konstaterar Stefan Banér, teknikkonsult på Semcon.
F
ör Stefan Banér, teamleader för lättviktsgruppen på Semcon i Göteborg
och tidigare teamleader för Takgruppen i SåNätt, är viktreduktion en komplex
fråga med spännande framtidsutsikter.
Forskningsprojektet SåNätt var ett samarbete mellan 41 aktörer inom bilindustri,
akademi och staten för att stärka svensk
fordonsindustri. Målet var att göra det
möjligt att minska vikten på bilar med
mellan 20 och 40 procent fram till 2020.
Med detta som bakgrund, vilka ser han
som framtidens lösningar inom nya, lätta
material?
– Kolfiberkompositer har länge varit
ett intressant material med bäst specifika
egenskaper jämfört med exempelvis stål
som är starkt och styvt men tungt. Nackdelen är att kolfiberkompositer är relativt
dyrt, men man letar hela tiden lösningar
för att få ner priset.
Materialutveckling för lättvikt sker dock
på många områden, ett exempel är ”Zentallium” som är en ny aluminiumlegering
med inslag av kolnanorör.
– Den har högre styrka och styvhet
än dagens aluminiumlegeringar och har
potential att bli en del av framtidens ”lättviktsmaterial”, säger Stefan Banér.
Inga enkla lösningar
Det pågår en ständig utveckling för att få
fram optimala material som ska ge mest
lättvikt per krona. Mest troligt, enligt Stefan
Banér, är att fordonsindustrin i framtiden
kommer att bli duktiga på att använda fler,
olika material i fordonen som stål, aluminium och kolfiber.
– Av naturliga skäl finns det inga enkla
lösningar. Forskning pågår för fullt för att
få fram det optimala lättviktsmaterialet
och den optimala kombinationen av lättviktsmaterial.
Även om det redan finns bilar som till
stora delar är tillverkade i lättviktsmaterial – BMW har kommit längst, men också
Audi och Mercedes ligger långt framme –
är det främst vissa delar som konstrueras i
exempelvis kolfiber.
– I BMW:s I3-modell är hela kupén tillverkad i kolfiber, men annars är de få tillverkare som har kolfiber i krockstruktur.
Istället är taket en fiberkompositkandidat
liksom fjädrar och bärarmar.
Ett par års forskning återstår innan kolfiber kan användas i större utsträckning.
Detta med tanke på priset och att det i dag
är svårt att göra bra krocksimuleringar som
är ett måste inom bilindustrin. Semcon är
med i ett forskningsprojekt ”Modellering av
krockbeteendet i framtida lättviktsfordon”
där man utvecklar dessa metoder.
Vilka nya konstruktionslösningar kommer vi att få se?
– De nya lättviktsmaterialen innebär
stora möjligheter i form av helt nya konstruktionslösningar och produktionsmetoder. För att realisera dessa krävs nya tankebanor, större resurser på ingenjörssidan
och att nya underleverantörer får möjlighet
att komma in på fordonsmarknaden, konstaterar Stefan Banér avslutningsvis.
M on a H öy n ä- C a r lsson
Aktuellt projekt
Utvecklar lättvikts­
lösningar åt industrin
Ett av de lättviktsprojekt som
Semcon medverkar i just
nu är ett forskningsprojekt
tillsammans med bland annat
Volvo Personvagnar och GKN.
Projektet – Datorstödd struktur
och materialoptimering, DSMO
– syftar till att effektivisera
produktutvecklingen genom
att använda olika metoder
och datorprogram. Det kan
handla om att få fram den bästa
kombinationen av material i en
jetmotor där det finns hundratals möjligheter, eller att finna
den optimala geometrin för en
detalj eller kombinationen av
allt detta.
– Vi i lättviktsgruppen på
Semcon börjar nu bli vana vid
att jobba med dessa komplexa
problemställningar. Det som jag
tror skiljer oss från många andra
inom lättviktsområdet är vår
tvärfunktionella grupp där vi har
med många olika kompetenser
och att vi dessutom har fokuserat
på kreativt arbete och konceptutveckling, säger Stefan Banér.
"De nya lättvikts­
materialen inne­
bär stora möjlig­
heter i form av helt
nya konstruktions­
lösningar och pro­
duktionsmetoder"
Ett exempel på lättviktsprojekt som Semcon medverkat i är Livelos nya transport- och familjecykel där Semcon varit med och tagit fram en patent­
sökt, integrerad sitslösning. För att få en lättare och effektivare lastcykel integreras sitsen i locket, ramen tillverkas i alu6061 och dessutom har
cykeln fått ett elassisterat baknav. Tillsammans med nio växlar, säkerhetsbälten för barnen i sittkorgen och en avancerad färddator anses detta vara
framtidens nya transportlösning för storstadsmänniskor. Cykeln kommer att lanseras våren 2015.
Siktar framåt. Stefan Banér
är teknikkonsult på Semcon.
Foto: Anders Deros
Fordonskomponenten 1 / 2015
17
18
Fordonskomponenten 1 / 2015
Fordonskomponenten 1 / 2015
19
Juristen svarar
En rättighetshavare som misstänker
att en tredje part begår intrång i deras
immateriella rättigheter bör noga
överväga olika handlings­alternativ.
D
et menar Bobi Mitrovic och
Fredrik Roos, advokater på Setterwalls Advokatbyrå. Byrån
är samarbetspartner med FKG
och erbjuder FKG:s medlemmar en första 30 minuters konsultation kostnadsfritt.
Under den tyska eftermarknadsmässan
Automechanika i september genomfördes en
razzia mot misstänkta piratkopior, patent- och
varumärkesintrång. Det var tyska tullen som
genomförde tillslagen mot ett antal företrädesvis
asiatiska utställare efter tips från både fordonstillverkare och leverantörsföretag.
För en lekman kan det vara lätt att fälla en
misstänkt, medan det för en jurist finns alltid
den rörliga faktorn ”det beror på”. En summering av Bobis och Fredriks resonemang är att
inte ska göra något förhastat och ogenomtänkt
eftersom det i sin tur kan ha konsekvenser vid
en framtida rättslig prövning.
Foto: Pixhill
Klargör om det är legalt intrång!
Hur går man enklast tillväga och vilka handlingsalternativ har man vid misstänkt intrång i
en rättighetsinnehavares immateriella rättigheter enligt Bobi Mitrovic och Fredrik Roos?
Efter avslutad teknisk undersökning kring
om en produkt eller tjänst utgör ett intrång
eller inte är det viktigt att avgöra om agerandet
också utgör ett legalt intrång. För det första bör
det säkerställas att produkterna inte utgörs av
Misstänkt intrång i
immaterialrätten?
Gör inget förhastat – det kan straffa sig
originalprodukter eller originalprodukter
avsedda för EES-marknaden.
Ofta råder en viss begreppsförvirring kring
termen parallellhandel. Det är vanligt att termen felaktigt innefattar handel med piratkopior eller originalvaror som satts på marknaden
utanför EES i definitionen av parallellhandel.
Det affärsmässiga intresset för parallellhandel
uppkommer givetvis som ett resultat av de
prisdifferenser som kan förekomma mellan
olika medlemsstater.
Immateriella rättigheter inom EES
Inom immaterialrätten är principen om konsumtion av rättigheter central och utgörs av att
immateriella rättigheter kan konsumeras inom
hela EES-området, vilket aktualiseras när en
produkt med rättighetsinnehavarens tillåtelse
förs ut på en marknad inom EES-området. Det
är således fritt fram för parallellimport av i EES
lovligt (på ett eller annat sätt med rättighetshavarens samtycke) utsläppta produkter, och rättighetsinnehavaren är förhindrad att åberopa
immaterialrätten för att förhindra den vidare
spridningen av det exemplaret.
Ett nyligen avgjort mål från Stockholms
tingsrätt (T-2318-13) med problemställningen
ovan kan exemplifiera problematiken. Där
hade svaranden importerat patentskyddad
utrustning för en hålsåg från ett tyskt företag.
Hålsågarna hade emellertid i sin tur köpts av
det tyska företaget såsom originalprodukter
från ett schweiziskt företag. Således var produkterna satta på den schweiziska marknaden
av rättighetshavaren, men eftersom Schweiz
inte ingår i EES-området innebar importen ett
intrång.
Det saknade betydelse att svaranden var
omedveten om att produkterna hade tagit
denna väg. Tingsrätten dömde ut ett förbud
samtidigt som de fastställde att svaranden var
skadeståndsskyldig och dömde svaranden
att begära tillbaka alla kataloger med utrustningen som de hade skickat ut till kunder och
andra kända mottagare.
Utöver detta ådömdes svaranden att ta bort
all annan marknadsföring av produkten samt
betala drygt en halv miljon kronor i rättegångskostnader till rättighetshavaren.
Spara hot – börja med diskussion
Nästa steg i bedömningen är hur en rättighetshavares missnöje ska kommuniceras till en tredje part. Hot om rättsliga åtgärder bör noga övervägas. Det kan medföra legala konsekvenser
som inte är fördelaktiga.
Vidare bör det också övervägas huruvida
en tidsfrist ska anges då försäljningen av en
produkt eller tjänst ska upphöra. Även det kan
föra med sig oönskade konsekvenser.
Det bör dessutom övervägas om att begära
namnet på intrångsgörarens leverantör för att
kunna stoppa problemet vid dess rot, alternativt för att det är enklare att ta en hårdare
diskussion eller tvist med leverantören om
intrångsgöraren är en befintlig kund.
I fall där intrångsgöraren är kund uppmanas
särskilt till försiktighet, inte enbart då den legala
bedömningen har en mycket starkare koppling
till den kommersiella bedömningen, utan även
då det i dessa fall är mycket mer vanligt att själva
intrånget inte är avsiktligt.
Intrångsundersökning kan säkra bevis
I kampen mot piratkopiering kan intrångsundersökning vara ett effektivt verktyg för att säkra
SVEAs förre ordförande
Anders Lundström har avlidit
bevis för ett immaterialrättsligt intrång. Denna
möjlighet till bevissäkring infördes i de immaterialrättsliga lagarna den 1 januari 1999. Domstolen
får bevilja ett yrkande om intrångsundersökning
om det visas sannolika skäl för att någon har gjort
intrång i en immateriell rättighet.
Utöver det krävs att skälen för åtgärden ska
uppväga de olägenheter eller men i övrigt som
den innebär för den som drabbas. Sökanden
Bobi Mitrovic och...
måste också ställa tillräcklig säkerhet. Huvudregeln stadgar att motparten ska få tillfälle att
höras innan ett beslut om intrångsundersökning
meddelas. Med tanke på att syftet med undersökningen kan gå förlorat om motparten hörs, är det
vanligt att undantagsregeln tillämpas. Det innebär att beslut om intrångsundersökningar i praktiken meddelas mer frekvent utan att motparten
hörts. Beslut om intrångsundersökning verkställs
av kronofogdemyndigheten.
...Fredrik Roos,
Anders Lundström var
en aktiv och drivande
ordförande i SVEA under
många år, där han i sitt
ordförandeskap inspirerade oss inte bara med
teknik, utan även med
humor och medmänsklighet.
advokater på Setter­
Ipred-direktivet
walls Advokatbyrå,
manar till eftertanke i
Vid implementeringen av det så kallade ipreddirektivet (direktivet om säkerställande av skyddet intrångsfrågor.
för immateriella rättigheter) infördes nya bestämmelser i den immaterialrättsliga lagstiftningen från
och med den 1 april 2009. Innebörden av bestämmelserna är att allmän domstol, under vissa förutsättningar och efter ansökan från en rättighetshavare eller licenstagare, kan ålägga vissa aktörer att
till sökanden lämna ut information om intrångsgörande varors och tjänsters ursprung och distributionsnät (så kallat informationsföreläggande).
En sådan ansökan kan göras både av rättighetsinnehavare och licenstagare. Skyldigheten att
lämna ut sådan information gäller för alla som
(I) har gjort eller medverkat till intrånget, (II) i
kommersiell skala har förfogat över en produkt
som intrånget gäller, (III) i kommersiell skala har
använt en tjänst som intrånget gäller, (IV) i kommersiell skala har tillhandahållit en elektronisk
kommunikationstjänst eller en annan tjänst som
har använts vid intrånget, eller (V) har identifierats av någon som anges i (II)–(IV) såsom delaktig
i tillverkningen eller distributionen av en produkt
eller tillhandahållandet av en tjänst som intrånget
gäller.
Den information som ska lämnas får särskilt
innehålla namn och adress på producenter, distributörer, leverantörer och andra som innehaft
produkterna eller tillhandahållit tjänsterna, samt
"Hot om rätts­
tilltänkta grossister och detaljister. Informationen kan dessutom innefatta de kvantiteter som
liga åtgärder
produceras, tillverkas, levererats, mottagits eller
bör noga
beställts samt om erhållet pris på produkterna
eller tjänsterna i fråga.
övervägas.
Agera med lugn
Sammanfattningsvis bör en rättighetshavare dels
konstatera om det rör sig om ett intrång eller om
det utgör parallellimport, dels beakta om det är
avsiktligt eller inte, samt noga överväga tonen i ett
eventuellt varningsbrev samt om det är aktuellt med
intrångsundersökning för att säkra bevisningen.
Det kan med­
föra legala
konsekvenser
som inte är
fördelaktiga"
A
nders var en väl aktad,
respekterad och
omtyckt person och
gjorde stora insatser för bland
annat Scania.
Under sin tid var han aktiv
inte bara i SVEA utan även i
IFRTT och på KTH.
Anders hade inte bara ett
stort tekniskt intresse utan
Anders Lundström blev 68 år.
ägnade sig mycket åt humaniora, museum och litteratur.
Anders var verksam in i det
sista då han efter en tids sjukdom avled.
Anders blev 68 år.
Vi har mist en god vän och
glad skåning. Frid över Anders
Lundström.
L enn a r t B e r g qvist
You want that feeling of security.
You require uninterrupted production.
We bring you safety and reliability.
Vi vill att du ska känna dig trygg under varje fas av vårt
samarbete, och vara säker på att du ökar din produktivitet. Du kan lita på våra specialister samt på kvalitén på
våra produkter och processer – alltid och överallt. Detta
är vad vi står för som ett familjeägt företag med en lång
tradition inom fabriks- och processautomation.
Image_Ad_security_92x130_se.indd 1
Festo AB
020 38 38 40
www.festo.se
11.12.2014 13:21:18
20
Fordonskomponenten 1 / 2015
FORDONSTEKNIKERNAS
INFORMATIONS- OCH DEBATTORGAN
Redaktör för SVEN-sidorna:
Håkan Danielsson
Lunnevägen 18 C, 461 44 Trollhättan
Telefon: 0704-53 02 99
SVEN är medlemsorgan för Sveriges Fordons­
tekniska förening, SVEA, vars målsättningar
är att:
Ordförande: Lars-Gustaf Hauptmann
Tel: 0731-40 25 09
E- post: [email protected]
• ... göra fordonsteknikernas stämma hörd i
den allt tätare samhällsdebatten om olika
fordonstypers och transportmedels för- och
nackdelar, såväl nationellt som globalt.
• ... skapa ett nätverk för snabb spridning av
fordonsteknisk information inom yrkeskåren.
• ... attrahera duktiga ungdomar som arv­
tagare till dagens fordonstekniker.
Korporativa medlemmar i SVEA:
AB Volvo, Autoliv AB, BT Product, Gnutti Powertrain, LeanNova, Scania, Vicura AB, Volvo Cars
The vehicle’s sensitivity to crosswind
and the corresponding driver interpretation
of handling quality of the vehicle depends
on the aerodynamics and chassis design.
Forces and moments, from changing road
or wind conditions, will move the vehicle
sideways and make it yaw, roll and pitch,
which affects traction, stability and the vehicle’s response to steer input. The direction
of forces and moments acting on the vehicle are shown in Figure 1. This is a transient
driven event exerted by crosswind gusts,
obstacles, near-road topography or wind
disturbances caused by other vehicles.
A vehicle design optimised for low drag,
usually gives a vehicle that is more prone to
deviate from the original path in the direction of the crosswind than a less optimized
shape. This is considered to be an unstable
behaviour, which the driver has to correct
for. This is tiring for the driver and therefore
not desired. When the design group decides the main requirements of the vehicle,
the work for the aerodynamicist is to reshape the design with minimal impact on the
styling. By small changes in radii, angles or
other dimensions, relatively large improve-
ment in aerodynamic efficiency and crosswind sensitivity can be gained.
Figure 1. Direction of forces and moments
acting on the vehicle.
In the vehicle design process, both virtual and real wind tunnels are used to test
the vehicle’s sensitivity to crosswinds. This is
most often done at steady wind conditions
with the vehicle at different yaw angles, even
though it is a transient phenomenon.
Apart from the difficulty to include a
transient crosswind, especially in a real
wind tunnel, it is not possible to include
the movement of the vehicle from the aerodynamic loads. When the vehicle rotates
in yaw, the head wind should follow the
motion of the vehicle and always approach
the vehicle from ahead. This is not possible
to achieve in a wind tunnel as the wind is
blown onto the vehicle. Hence, the sensitivity to crosswinds can only be properly
tested once the first prototypes are built.
A new computational approach is therefore proposed to test the crosswind sensitivity, including the effect from the vehicle
motion in the early design stage.
As computer power is increasing, there is
more and more emphasis to develop vehicles virtually. The desire is to get a more optimised design before the first prototypes are
built, to reduce development time and cost.
Additionally, computations may give
information that is difficult to obtain experimentally, since information of the whole
flow field surrounding the vehicle is available.
However, computer-aided design puts high
demands on the computational tools to predict vehicle performance with high accuracy.
The aerodynamic performance is usually predicted using Computational Fluid Dynamics
(CFD). The governing equations are solved
on a domain surrounding the vehicle, existing of up to hundreds of million discretisation volumes. This gives the drawback of the
need of large computational resources.
The new computational approach proposed,
enables the vehicle to move in the computational domain dictated by a vehicle dynamics
model [1]. The aerodynamic loads are input to
the vehicle dynamic model, which computes
the change in vehicle position.
For the aerodynamic computations, the
Detached Eddy Simulation (DES) approach is
used. It is a hybrid method aimed at simulating high Reynolds number, massively sepa-
... this new computational approach
enables evaluation of future vehicles
for crosswind sensitivity before any
prototypes are built
New Possibilities to Predict
Aerodynamic Performance
Including the Vehicle Motion
In the design of today's vehicles there is a strong emphasis on reducing
vehicle weight and to lower the aerodynamic drag in order to leave a
smaller ecological and economical footprint. This has shown to affect
the crosswind sensitivity for ground vehicles, which is of importance for
handling and safety.
A new computational approach is developed by researchers in Centre
for ECO2 Vehicle Design to predict aerodynamic performance including
the vehicle motion, when the vehicle is exposed to crosswind gusts. This
approach gives new possibilities to test vehicle’s sensitivity to crosswind
in the early design stages without the cost to build prototypes.
Fordonskomponenten 11//2015
2015
Figure 2. Crosswind velocity profile.
Figure 3 (below). Air motion (left) and
pressure field (right) in a sequence when
the bus is passing the crosswind passage.
rated flows and known for its capabilities to
predict the aerodynamic performance for both
flight and ground vehicles. The motion of the
vehicle in the aerodynamic computations is
permitted through the overset mesh approach.
It uses two overlapping mesh regions that
can move in relation to each other. Between
the two regions there is also an intermediate region where the solution is interpolated
between the two.
The vehicle dynamics model is in this
study a simplified vehicle dynamics model
taking side and yaw motion into account
with the steering wheel held constant.
The model used is the so-called bicycle or
single-track model.
As an example, a bus is here simulated
on a road, when it passes a crosswind passage to get the correct head wind angle
onto the bus. The crosswind velocity profile
is shown in Figure 2 with a relative yaw
angle of 20 degrees. Figure 3 shows the air
motion (velocity field) and the pressure
field in a sequence of pictures when the bus
is passing the crosswind passage and is therefore deviating from the original path in
the direction of the crosswind. The forces
and moments extracted from the pressure field on the vehicle body are shown in
Figure 4. As the bus enters the crosswind
passage, the loads increase and then decay
during the crosswind passage. The decaying behaviour is captured by including the
vehicle motion and updating the vehicle
position along the passage, which cannot
be done in wind tunnel experiments.
Another interesting phenomena are the
wiggles, most clearly shown in the curve
for yaw moment. These appear from the
pulsating separation bubble appearing after
the A-pillar of the bus.
Figure 4. Aerodynamic loads for the bus
when passing the crosswind passage.
Velocity: Magnitude (m/s)
Pressure (Pa)
0.008.0016.0 24.0 32.0 -5000.0 -3500.0 -2000.0-500.00 1000.0
Including a driver model as well as a more
complex vehicle dynamics model is an ongoing work to better capture real driving scenarios. Other important aspects are to include
a curved road, different road conditions and
evaluation of different vehicle dynamics
parameters. Hence, this new computational
approach enables evaluation of future vehicles
for crosswind sensitivity before any prototypes are built. This will contribute to future
vehicles with less sensitivity to crosswinds,
as well as a reduction in time and cost from
design to production.
References: [1] N. Winkler, L. Drugge, A. Stensson Trigell,
G. Efraimsson, Aerodynamics of road vehicles in transient
crosswinds - coupling aero to vehicle dynamics, presented
at the 14th Mini Conference on Vehicle System Dynamics,
Identification and Anomalies (VSDIA 2014), 10-12 November,
Budapest, Hungary, 2014.
Artikelförfattare:
Niklas Winkler, Lars Drugge, Annika Stensson
Trigell, Gunilla Efraimsson,
Centre for ECO2 Vehicle Design,
KTH Royal Institute of Technology
SE-100 44 Stockholm, Sweden
21
Fordonskomponenten 1 / 2015
BR
AN
SC
HN
YT
T
22
Ökad konkurrens
på eftermarknaden
Den europeiska bileftermarknaden
visar åter tillväxt. Det skriver europeiska bilindustriföreningen ACEA
i en strategisk rapport.
P
å ACEA:s uppdrag har konsultbyrån
Boston Consulting Group tecknat en
snabb nulägesbild över servicemarknaden i fem länder; Storbritannien, Frankrike, Polen, Tyskland och Spanien.
Enligt rapporten finns det numera stark
konkurrens mellan märkesauktoriserade
verkstäder respektive allbilverkstäder på
marknaderna.
Vidare konstaterar BCG att en del aktörer genomgår en konsolideringsfas. Som
att nya aktörer (ej från branschen) förändrar serviceaffären, biltillverkarna kraftsamlar genom att paketera nya serviceerbjudanden, verkstäderna blir aggressivare
i sin marknadsföring och att reservdelar
och däck blir en nätaffär.
Dessutom är telematik, uppkopplade
fordon, en snabbt växande trend.
Tillväxten pekar uppåt för servicedelar och tillbehör i Europa. FORDONS
KOMPONENTEN
Fordonskomponenten
ges ut av FKG, bransch­­
organisationen för
Skandinaviens under­­
leverantörer inom fordons­
industrin. Tidningen utkommer med
fyra nummer. Utgivnings­plan, se www.
fkg.se, länk ”Annonsera i FKGs tidning”.
Bild sidan 1: Masterstudenten Elias
Högberg och Kristian Rödby laddar
stickmaskinen med tråd av rostfritt
stål. Läs mer på sid 12–14.
Foto: Jeanette Larsson
Tryck: Billes Tryckeri, Mölndal
TS-kontrollerad upplaga:
3 200 (svensk),
500 (engelsk)
 FKG kansli:
Fredrik Sidahl
Vd, ansvarig utgivare
Tel: 031-711 89 01
Mobil: 0706-805 953
E-post:
[email protected]
GABRIELLA BANEHAG
Branschkoordinator
Tel: 031-711 89 01
Mobil: 0725-14 55 14
E-post:
[email protected]
Fjärrstyrd bilservice och digitala reservdelar är nya utmaningar för bileftermarknadens
aktörer. De skapar även konkurrensrättsliga frågor när EU:s
regelverk inte hänger med i
utvecklingen.
Sveriges Bildelsgrossisters
Förening, SBF, har vänt
sig till Konkurrensverket,
KKV, med önskemål om
att den svenska konkurrensmyndigheten ska
uppmärksamma utveckChrister
lingen inom telematik
Liljenberg
och uppkopplade fordon.
Inte minst mot bakgrund av att den automatiska nödsignalen eCall blir obligatorisk
på nykonstruerade bilar.
– Utvecklingen går snabbt inom området, 1.0 är snart 2.0 utan någon form av
legal prövning, säger Christer Liljenberg,
ordförande för SBF.
Han uttrycker stor oro över utvecklingen
inom telematik. Som branschorganisation
kämpar SBF för öppna system som alla
bilverkstäder, både märkesauktoriserade
och allbil, kan komma åt.
Christer Liljenberg menar att lagstiftarna
i Bryssel och därmed EU-kommissionen,
inte förstår innebörden av allt mer elektronik och IT i både personbilar och tunga
fordon.
– Men det finns signaler på att ett
uppvaknande kan vara på gång, säger
Liljenberg.
Foto: Automässan/Swefair
 FORDONSKOMPONENTens redaktion
 FKG huvudkontor:
Bror Nilssons gata 4,
417 55 Göteborg.
Tel: 031-711 89 01.
Webbplats: www.fkg.se
E-post: [email protected]
Lagstiftning på
efterkälken då
telematik drar ifrån
KURT MYHR
Senior-rådgivare (FFI)
Tel: 0730-21 63 02
E-post:
[email protected]
PETER BRYNTESSON
Senior-rådgivare (FFI)
Tel: 0709-66 67 08
E-post:
peter.bryntesson@
fkg.se
LEIF OHLSSON
Senior-rådgivare (FFI)
Tel: 0705-83 43 33
E-post:
[email protected]
Chefredaktör
Göran Björklund
Newsroom, Göteborg.
Tel: 031-712 40 06,
Mobil: 0705-28 17 51
E-post:
[email protected]
Projektledare
LEIF SIMONSSON
Newsroom
Tel: 031-712 40 11,
Mobil: 070-607 43 08
E-post:
[email protected]
Reporter
MATS EKENDAHL
Newsroom
Tel: 031-712 40 12
E-post:
[email protected]
Fotograf
JEANETTE LARSSON
Newsroom
Tel: 031-712 40 16
E-post:
[email protected]
A STRONGER
SOLUTION
Bulten är en ledande leverantör av
fästelementslösningar och en av få
europeiska aktörer med styrkan och
kompetensen att kunna erbjuda hela
fullservicekoncept (FSP) till internationell fordonsindustri.
Som leverantör av lösningar till
de främsta internationella fordonstillverkarna hanterar vi allt som rör ut-
veckling, testning, dokumentation, produktion och logistik. Våra kunder får
därmed mer tid till att fokusera på de
strategiska aspekterna av sitt arbete.
Våra verksamheter återfinns i
Europa, Asien och Nordamerika och
vårt huvudkontor ligger i Göteborg.
Aktien (BULTEN) är noterad på
Nasdaq Stockholm sedan 2011.
Layout/redigering
Tommy Apelqvist
Newsroom
Tel: 031-712 40 15
E-post: [email protected]
 Annonser
Alexander Moreno
Ad 4 You Media
Stockholm
Tel: 08-556 960 18
Fax: 08-556 960 19
E-post:
[email protected]
Den 1 september 2014 bytte FinnvedenBulten AB
namn till Bulten AB. Koncernen fokuserar nu helt
på fästelementslösningar till internationell fordonsindustrin.
BULTEN.COM
PosttidningB Port payé
Economique B
Avsändare/Returadress: FordonsKomponentGruppen AB
Bror Nilssons gata 4, SE-417 55 Göteborg. Sweden
Bli FKG-medlem du också
FKG är språkröret och mötesplatsen för Skandinaviens leverantörer till fordonsindustrin. I dag är
vi nästan 370 medlemmar, men borde vara fler.
För ju fler vi är, desto större förmåga att påverka
så att vår bransch får rätt affärsförutsättningar.
Vill du bli medlem, kontakta Gabriella Banehag,
0725-14 55 14 eller [email protected]