opuslistan 2015
Innan vi sätter punkt för 2015 vill vi lyfta fram de musiker, organisationer och fenomen som vi tycker gjort mest avtryck och intryck – som förändrat och förbättrat det klassiska musiklivet. 16 sidor med 20 lovsånger! opus listan D e t ä r i n t e u ta n s t o lt h e t s o m v i f ö r åt t o n d e å r e t i r a d p r e s e n t e r a r 20 Tobias Westman Tobias Westman erövrade rangen som årets bästa Jussi när Mats Larsson Gothes opera om den frejdade och problematiske tenoren, Silverfågeln, uruppfördes i Vattnäs konsertlada i Dalarna. Alla var nog överens om att den krävande uppgiften att gestalta en så speciell, och därtill så näraliggande och omdiskuterad, historisk person hade hamnat i rätta händer – och strupe. Tobias hamnade för sin del i rampljuset direkt efter det att han, en elev nyss utexaminerad från Operahögskolan, fått chansen att använda sin röstbegåvning i en optimal roll. ”En ny tenor, som gick långt över det vanliga.” skrev vi i OPUS 63. Då hamnar man också på OPUS-listan. OPUS 23 foto jacob forsell Tenor opuslista n Kritiker Ett högst personligt sätt att skriva om musik har Sofia Lilly Jönsson, kritiker i Svenska Dagbladet med bas på Gotland. Därifrån följer hon den klassiska skivutgivningen både på djupet och bredden – med ett särskilt öra för folkmusik – och rör sig också hemtamt i den digitala musikvärldens komplicerade härva av streamade tjänster och sorl på sociala medier. Sofias texter lyfter ofta samtalet om musik till en mer existentiell och resonerande nivå. Så är hon även chefredaktör för den webbaserade kulturtidskriften Evangelium, som ständigt håller ögonen på svenska kyrkan och alla dess makthavare. Bra jobbat – fortsätt så! Sofia Lilly Jönsson - den fösta kritikern som erövrat en plats på OPUS-listan. Julia Sporsén som Violetta i Folkoperans La Traviata. Julia Sporsén Sopran 24 OPUS foto markus gårder Först i år har Operasverige på allvar upptäckt Julia Sporsén, som är utbildad i London och mest har sjungit utomlands. I februari förvandlades hon till ett träd i John Adams poetiska, indiska sagoopera A flowering tree på Göteborgsoperan. På Folkoperan smorde hon in sig med svart olja i Verdis La traviata. Den föreställningen i regi av Mellika Melouani Melani blev mest omtalad för reklamkampanjens nakna bröst. Julia Sporséns Violetta fick dock behålla kläderna på. En enhällig kritikerkår sågade regin jäms med de kladdiga fotknölarna, men lika samstämmigt hyllade recensenterna Verdisopranen Julia Sporsén. foto Y vonne Åsell 19 Sofia Lilly Jönsson 17 Helsingborgs pianofestival Festival OPUS gillar när saker sticker ut och är lite nördiga. Ännu roligare tycker vi att det är när det är eldsjäl som ligger bakom det vi får se och höra. I Helsingborg finns en kulturskapelse som innehåller båda ingredienserna. Det handlar om stadens pianofestival, som med oförtrutet kvalitetsarbete och pianospel i världsklass gång på gång överträffar förväntningarna. I år fick man klara sig utan huspianisten Per Tengstrand. Men konstnärlige ledaren Per Nyrén gjorde såklart ingen besviken. Olga Kern, Olli Mustonen, Yeol Eum Son, Jean-Efflam Bavouzet. Mer behöver egentligen inte sägas. Per Nyrén och Mikael Kanarva - drivande krafter bakom Helsingborgs pianofestival. Philip Draglund Trumpetare foto Elias Gammelgård 16 Håkan Hardenberger har fått en tronarvinge. Han heter Philip Draglund och erövrar för varje år allt fler och allt större scener. ”En exceptionell talang som med bländande teknik får sitt instrument att sjunga”. Det är bara att stämma in i Ljunggrenska tävlingens motivering häromåret – precis så låter det när Philip Draglund spelar trumpet. Gå in på hans hemsida, här finns bevisen (om du inte redan haft förmånen att höra Philp Draglund live, då vet du vad vi talar om). OPUS 25 foto x x x opuslista n Sanna Gibbs Sopran Sanna Gibbs från Gävle trippade med stor självsäkerhet in på Kungliga Operans scen i november som den levnadsglada Musette i La Bohème. I José Curas bearbetade version med skandinavisk sekelskiftestouch har målaren Marcel förvandlats till Edvard Munch och hans älskade Musette har fått drag av den eldfängda, rödhåriga Tulla Larsen, som hade ett stormigt förhållande med Munch. Hennes hår och humör blir en röd tråd i föreställningen. Sanna Gibbs fick förra året Barbro Sahléns stipendium för unga lovande sångare. Hennes fina röst har bland annat hörts på Stockholms stadsteater där hon sjöng Maria i West Side story. Men nu är det opera som gäller för Sanna Gibbs – och det är vi väldigt glada för. 14 26 OPUS 26 OPUS Erik Nilsson 15 Skivbolagsdirektör dB Productions Som en av de sista skivproducenterna som satsar på att spela in smal men högintressant musik gör Erik Nilsson en ovärderlig insats i det svenska musiklivet. Det sker med ett stort mått av idealism, men framgångarna har inte låtit vänta på sig. Skivutgivningarna får genomgående höga betyg bland recensenterna och det otroliga har hänt att skivor med nyskriven musik säljer slut och får tryckas på nytt. Detta gör Erik Nilsson till en unik figur i vårt svenska musikliv som vi bör vara mycket rädda om. Ett av de senaste årens mest udda operaprojekt, Den stora Vävoperan, fick sin urpremiär på Textilmuseet i Borås. Två kvinnoöden, skildrade över tid och rum, möttes genom vävningen och förhållandet till textil: Hanna från Lilla Rödde i Sverige och Shapla från Bangladesh. ”Den stora vävoperan närmar sig samma sällsamma suggestion som finns i Philip Glass epokgörande Einstein on the beach” skrev DN:s Martin Nyström. Att bli jämförd med en av de främsta efterkrigsoperorna är då inte alla förunnat. Men det är precis vad upphovsmakarna Stefan Klaverdal (musik) och Lisa Hansson (manus) blev. En plats på OPUS-listan är given. Agnes Wästfelt och Lisa Hansson i vårens operasuccé på Textilmuseet i Borås. Läckö Slottsopera Operakompani 12 foto martin hellström foto Daniel Wirgård 13 Den stora vävoperan Opera Scen från Brittens En midsommarnattsdröm 2013. Ända sedan 1997 presenterar Läckö opera varje år en ny uppsättning på den gamla stormaktsborgen vid Vänern. Stiftelsen Läckö slott satsar långsiktigt på föreställningsverksamheten, som har en synnerligen ambitiös programsättning med många ovanliga verk. Spelplats är borggården med sin utmärkta akustik, ständigt genomborrad av tornseglarnas pipanden. 2015 års föreställning var den efterlängtade Sverigepremiären av Hector Berlioz sista opera Beatrice och Benedict från 1862, byggd på Shakespeares Mycket väsen för ingenting och aldrig tidigare spelad här. Catarina Gnosspelius regisserade med stor finess. 11 opuslista n Anna Eklund-Tarantino Festivalentreprenör & sångerska foto Tilo Stengel Med outtröttlig energi driver Anna Eklund-Tarantino den anrika festivalen Musik på Slottet. Ursprungligen var det en ren sommarangelägenhet som numera dock äger rum i början av hösten. Dessutom har festivalen även en avläggare vintertid, när barnverksamheten Unga Musik på Slottet engagerar en rad av Stockholms musikklasser. Här förekommer ofta ovanliga operaföreställningar. Anna Eklund-Tarantino medverkar ibland själv, senast som Donna Anna i Don Giovanni. Förutom arrangemangen på Kungliga Slottet har hon dessutom festivalen Opera-Fest i Dala-Floda att ta hand om – den sortens brinnande entusiast som bär upp det svenska musiklivet. All heder åt henne! 10 28 OPUS OPUS 28 Sofie Asplund Sopran “Det är inte varje dag man träffar på en så komplett artist som Sofie Asplund”, skrev juryn som i november tilldelade henne RosenborgGehrmans stora stipendium på 100 000 kronor. Den åländska sopranen gick ut Operahögskolan så sent som 2013 men har redan hunnit med en rad stora partier som Susanna, Gilda, Maria i West Side story och Sophie i Rosenkavaljeren. Vi ser med spänning fram emot nästa sommar då hon ska göra rollen som glasmästardottern Sara Videbeck från Lidköping i en alldeles nyskriven opera av Daniel Fjellström och Maria Sundqvist, efter Carl Jonas Love Almqvists Det går an. I Daniel Börtz nyskrivna opera blir Euripides antika drama – moderniserat av Agneta Pleijel och Jan Stolpe – en intensiv psykologisk upplevelse där Medeas blodiga hämnd står i centrum. MUSIK Daniel Börtz TEXT Euripides DIRIGENT Patrik Ringborg REGI Stefan Larsson I ROLLERNA Emma Vetter, Karl-Magnus Fredriksson, Marianne Eklöf, Susanne Végh,Johan Erik Eleby, Niklas Björling Rygert, Johanna Rudström, Jonas Malmsjö MISSA INTE! OPERAN & DRAMATEN Möte med Medea 22 JANUARI 18.00 KUNGLIGA OPERAN MEDEVERKANDE Daniel Börtz, Agneta Pleijel, Jan Stolpe, Stefan Larsson, Katarina Aronsson. Skådespelare ur Dramatens ensemble läser Medeatexter. Jag GRÅTER när jag tänker på den GÄRNING som sen väntar mig. MEDEA Rasande, blodstörstig och hämndlysten Stolta partners till Kungliga Operan URPREMIÄR 23 JANUARI KPMG MasterCard Nordea Samarbetspartner Savana OPUS 29 Henrik Måwe Pianist Playing for Life-galan i november bjöd på ett pärlband av våra mest etablerade klassiska artister. Men frågan är om inte doldisen i sammanhanget, pianisten Henrik Måwe, stod för konsertens höjdpunkt. Albert Schnelzers Dance with the Devil blev i Måwes händer inte bara ett rytmiskt fyrverkeri. Stycket blev också en mäktig uppvisning i artisteri – och attityd! Att tala om ett nationellt genombrott för den 34-årige stockholmaren är inte att ta till för stora ord. För Henrik Måwe väntar en internationell karriär runt hörnet. Åtminstone om allt står rätt till i den klassiska musikvärlden. En scen som alla klassiska artister borde få stå på någon gång under karriären. Malmö Lives akustik Fenomen 8 30 OPUS foto arne hyckenberg 9 Malmö har inte haft samma förmåga som storebror på andra sidan sundet när det gäller att locka till sig de största artisterna. Men det kan mycket väl bli ändring på det. Sveriges tredje stad erbjuder numera en konsertsal vars akustik kan mäta sig med de bästa i världen. Vi hoppas att artister och orkestrar mangrant skriver upp sig på gästlistan. Ett gig i Jan-Inge Gustafssons akustiska pärla får helt enkelt inte missas! Övriga Sverige får ursäkta: landets bästa rum för klassisk musik finns i Malmö. foto adam mörk opuslista n Måwe tar emot välförtjänta applåder efter framförandet av Dance with the Devil i Berwaldhallen. SVERIGES RADIOS SYMFONIORKESTER RADIOKÖREN TRETTONDAGSKONSERT FRE 8 JAN KL 19.30 & LÖR 9 JAN KL 18.00 Katarina Dalayman sopran Michael Weinius tenor Kristin Lidström musikalartist Philip Jalmelid musikalartist Josep Caballé Domenech dirigent Erik Haag värd Biljetter: 150– 495 kr 08-784 18 00 berwaldhallen.se JILL JOHNSON GÄSTARTIST I samarbete med OPUS 31 foto x x x opuslista n Daniel Blendulf Dirigent Daniel Blendulf började sin musikerbana som framgångsrik cellist men ägnar sig numer mest åt dirigering. Han har just utsetts till ny chef för Dalasinfoniettan, vald av en enig orkester, med första konsert redan i januari. Daniel bildar ett riktigt powerpar tillsammans med Janine Jansen, välkänd nederländsk violiniststjärna. De framförde nyligen Anders Eliassons fiolkonsert med Kungliga Filharmonikerna i Konserthuset och deltog också i den stora välgörenhetskonserten Playing for life i Berwaldhallen. Blendulf vann 2008 Svenska dirigentpriset och förra året fick han det prestigefyllda Herbert Blomstedt-priset. Vad blir det härnäst? Vi följer hans karriär med oavbruten nyfikenhet! 1 32 OPUS 7 Marinens musikkår & Västerås Sinfonietta Överlevare 6 Musiken ska leva i hela Sverige. En självklarhet kan tyckas, men under 2015 blev vi smärtsamt påminda om att detta inte kan tas för givet. För vilken gång i ordningen Marinens musikkår stod inför en nedläggning vet vi inte. Men vi vet att den för Sverige unika och kulturarvsbärande ensemblen klarade sig (och nu verkar stå stadigare med fötterna på jorden än på länge). Västeråsarna såg å sin sida en sällan skådad proteststorm bre ut sig till deras försvar. Med all rätt. Som en av de flitigaste beställarna av nyskriven musik är orkestern en angelägenhet långt utanför Mälardalen. Musiksverige drog en lättnadens suck när beskedet kom att orkestern får vara kvar. Nu hoppas vi bara att det här är sista gången vi skriver orden nedläggning och orkester i närheten av varandra i denna tidning. www.sandstrom-dewit.com OPUS 33 foto Marios Tar amides foto Marco Borggre ve opuslista n Andreas Brantelid Cellist Är han dansk eller svensk, cellisten Andreas Brantelid? Just nu, här i OPUS, räknar vi honom som svensk. Han är i alla fall född i Göteborg (1987) och utbildad i Sverige. Fader Ingemar, som numera spelar i Det Kongelige Kapel, ledde honom försiktigt in i violoncellens värld, och där har Andreas förblivit. Sin debut gjorde han redan vid 14 års ålder – i Köpenhamn. Sen dess har han turnerat runt jorden några varv och fått tillgång till ett av de sällsynta och Stradivariusinstrumenten, en riktig dyrgrip från 1707. Han har rentav blivit professor. 2015 har Andreas Brantelid utkommit med sin tredje cd, Edvard Griegs musik för violoncell och piano. Det ska vi fira! foto mats bäcker 4 Katarina Karnéus i vårens uppsättning av Erwartung på Göteborgsoperan. 5 Katarina Karnéus Mezzosopran Vilket år som helst skulle Katarina Karnéus kunna platsa på Opuslistan. Hon är en av våra internationella svenska operastjärnor som vi är glada att ofta få höra även på hemmaplan, åtminstone om vi befinner oss i Göteborg. I våras sjöng hon där det supersvåra partiet i Schönbergs Erwartung i en ny, intelligent uppsättning av David Radok. Under hösten har man kunnat se henne i Gefors Notorious, där hon nästan stal hela showen med sin infamt elaka svärmor, som excellerade i mezzokoloraturer. Även kungen har uppmärksammat henne under året och tilldelat henne medaljen Litteris et Artibus. 34 OPUS Hugo Ticciati Violinist & festivalentreprenör foto mik ael wiberg 3 Malin Broman Violinist & konstnärlig ledare Lite i det fördolda håller Hugo Ticciati på att göra sig helt oumbärlig i Stockholms musikliv. Sedan 2011 driver han den högintressanta festivalen O/Modernt på rokokoteatern Confidencen, där gammal och samtida musik möts i nya, oväntade kombinationer. Det engagemanget har också lett till ensemblen O/Modernt Kammarorkester, som numera har ett samarbete med Länsmusiken i Stockholm. I somras utgjorde de musikerna också grunden till orkestern bakom Jussioperan Silverfågeln i Vattnäs konsertlada. Mellan varven hinner den hungrige Hugo Ticciati även turnera världen runt med sitt virtuosa fiolspel. 2 Solist, kammarmusiker och orkesterproffs är violinisten Malin Broman, till vardags förste konsertmästare i Sveriges Radios symfoniorkester och professor vid Edsberg. Dessutom ingår hon tillsammans med maken Simon CrawfordPhillips och Jesper Swedberg i den otaliga gånger prisbelönta Kungsbacka pianotrio, som även har startat en egen kammarmusikfestival. Hon framträder ofta solistiskt, nu senast i Berwaldhallen med Carl Nielsens violinkonsert med Joana Carneiro som dirigent. Sedan september är hon nytnämnd konstnärlig ledare för skickliga stråkorkestern Musica Vitae i Växjö. Som ni ser har Malin Broman med råge samlat ihop till en topplacering på OPUS-listan. OPUS 35 VINNAR INTERVJU PATRIK RINGBORG 1 Två uruppföranden av nyskrivna svenska operor, två andra stora operapremiärer och ett pärlband av högklassiga konserter. Lägg till chefskapet för ett stort tyskt operahus – och du har nog med argument för en förstaplats på årets OPUS-lista. Att Patrik Ringborg i år förmodligen räddade en svensk orkester från nedläggning gjorde inte beslutet svårare. I år säger vi inte grattis. I år säger vi: Hatten av för Patrik! TEXT Hanna Höglund FOTO Mats Bäcker 36 OPUS V issa samtal rivstartar direkt. Vi har precis börjat nosa på Patrik Ringborgs stora intresse för dyra Borsalino-hattar i kaninhår, «modellen Trionfo Verdi såklart», när vi plötsligt befinner oss i aids-epidemins New York 1992, dit en ung Ringborg åkte för att assistera James Levine några veckor under arbetet med Parsifal. Det var nämligen då som Patrik Ringborg köpte sin första fina hatt, berättar han. Den som hette Fellini. Och samtidigt pågick tragisk samtidshistoria: året innan hade femton dansare i New York City Ballet dött. I Metropolitanoperans orkester var det förbjudet att dela instrument. Vänners vänner blev drabbade. Berättelsen kommer spontant. Men sedan byter Patrik ämne: ”Inte ska vi väl prata om det här”. Hattar gärna, James Levine också, men inte aids. Lite motvilligt går jag med på det. Så vad lärde du dig av Levine? – Jag tog framförallt intryck av två saker: Hur han skapade och höll de långa bågarna i Wagner och hur han skapade en fantastisk orkesterklang. Hur tycker du själv att man ska göra Wagner på bästa sätt? – Jag tänker faktiskt inte så mycket när jag gör Wagner, det är som mitt eget blod. Jag är ju lite miljöskadad och grundade bland annat ett Wagnersällskap när jag gick Adolf Fredriks musikklasser, som elvaåring. – För mig är det inte viktigt att kunna alla motivens namn, däremot är det viktigt för mig att förstå varför de är med där de är. Men man kan säga att jag är influerad av Wagners egna tankar om tempi och klang. Till exempel använder jag gärna tidstrogna träsordiner för att få en så transparent klang som möjligt. Fram till idag har Patrik Ringborg dirigerat 80 olika operor. Flera av dem med Wagner och Strauss som upphovsmän, vilket är anmärkningsvärt många för en svensk dirigent. Han är också Generalmusikdirektor på Staatstheater Kassel i Tyskland, vilket innebär att han både dirigerar, är konstnärlig chef för orkestern och har budget- ansvar för operahuset. Dessutom har han grundat husets orkesterakademi och startat en operastudio. – Maktfördelningen i Kassel gör det lättare att genomföra konstnärligt utmanande program, eftersom det – tvärt emot hur det är i Sverige – är en och samma person som har överblick och kan fatta besluten. Patrik Ringborg Ringborg är ett undantag på den internationella dirigenthimlen där svenska dirigenter, till skillnad från till exempel sina finska kolleger, av tradition haft svårt att etablera sig. Men att det skulle råda en svensk dirigentkris ifrågasätter han. – Ett tag var det fem svenskar som var chefdirigenter i Tyskland och inga finnar. Och under senare år har det glädjande nog kommit fram ett flertal bra svenska dirigenter. Om det beror på en förbättrad utbildning vet jag inte. Helt säkert är att den öppenhet som svenska orkestrar numera har gentemot unga svenska kollegor är avgörande för att många ska komma in i yrket på riktigt efter avslutade studier. Patrik Ringborg lägger dock till att kvalitet alltid måste gå före vilken nationalitet eller vilket kön en dirigent har. – Då gläder det mig extra att ha fyra kvinnliga dirigenter i Kassel i år, varav tre fast anställda. Du uruppför inte mindre än två svenska operor denna säsong: Hans Gefors Notorious i Göteborg som fått fina recensioner, och Daniel Börtz Medea i Stockholm. Berätta lite om arbetet med dem. – Notorious har inneburit ett oerhört intensivt arbete med partituret tillsammans med Hans Gefors, både vid en inspelning som gjordes redan före sommaren och under höstens repetitioner. Familj Två döttrar, 14 och 17 år. Ålder 50 år Yrke Dirigent och debattör. Generalmusikdirektor (GMD) i Kassel fram till 2017. Jobbar parallellt i Sverige och är eventuellt på väg tillbaka hit efter avslutad tjänst i Tyskland. Bröder Har tre stycken, varav en är Tobias Ringborg, violinist och dirigent. ”Om det är någon konkurrens mellan oss? Nej, jag är alltid glad när det går bra för honom.” Räddade Patrik Ringborg Västerås Sinfonietta med sin debattartikel? Otänkbart är det inte. ”Det saknas förståelse i Sverige för vad som kan hända när politikerna vill styra kulturens innehåll och den slutar att vara fri. I Tyskland, med sin skrämmande 1900-talshistoria, vet man det.” OPUS 37 VINNAR INTERVJU Sedan tolv föreställningar med stående ovationer nästan varje gång! Det är ovanligt för ett nyskrivet verk och det har varit fantastiskt roligt att få vara med om hur produktionen har hyllats även internationellt. Medea ska just börja repeteras och hittills har det varit en väldigt pragmatisk process, berättar han: – Det känns som att alla strävar mot samma mål. Även fast han inte har hört operan med orkester än kan Daniel Börtz ändra på saker i partituret – om han vet att det inte kommer att passa bra till den sångare som sjunger. – Jag hade även glädjen att få ansvara för instuderingen av Börtz första opera, Backanterna, som regisserades av Ingmar Bergman. Det är en fröjd att nu möta Daniel och hans musik igen. Ett problem för nyskrivna operor är ofta att de uruppförs för att sedan glömmas bort. Ringborgs tankar om hur man kommer runt det problemet handlar om att inte stirra sig blind på att operan är skriven för ett visst sångarlag. Att inte fokusera på att ”just denna roll har Gefors specialkomponerat för just Katarina Karnéus hösten 2015». Vad tror du är bästa sättet att göra svenska, nyskrivna operor till exportsuccéer? – Det är viktigt att det görs bra översättningar som finns tillgängliga för dem som är intresserade. Och inte minst att ha bra kontakter. Han ler lite snett vid det sistnämnda. Man hade ju kunnat hoppas att det räckte med ett riktigt bra verk? – Jo, men precis som det inte räcker med att vara en bra sångare eller dirigent, så räcker det inte att vara en bra tonsättare. När det gäller komponister och deras verk styr visserligen inte agenturer karriärerna i samma mån som hos artister, men ett bra förlag kan till exempel betyda otroligt mycket för en ung, oprövad tonsättare. Två uruppföranden på en och samma säsong är annars bara toppen på arbets-isberget som är Patrik Ringborgs liv just nu. Jag undrar hur han hinner med allt. – Man lär sig väldigt mycket och får arbeta hårt vid varje ny produktion upp till ungefär den 25:e operan. Men sedan går det lättare. Därför har den här säsongen, som förutom Notorious! och 38 OPUS Medea även innehåller två andra stora premiärer, inte känts så betungande. Men nu handlar det ju inte bara om fyra premiärer. Två dagar före vår intervju har Patrik Ringborg dirigerat Rosenbergs fjärde symfoni i Tyskland – med 39 graders feber. Och under hösten har han dessutom gett sig in i svensk kulturdebatt med sin rekorddelade Svenska Dagbladet-artikel med rubriken ”Varför får kultur inte kosta i Sverige?”. Debattinlägget fick troligtvis stor effekt för beslutet att rädda nedläggningshotade Västerås Sinfonietta. En artikel till är på gång till nästa år. Och mitt i allt säger han: – Jag översätter tyska dikter också! Från Goethe fram till nutid. Kanske kommer de ges ut snart. Men… när gör du allt det här? – På nätterna. «Man lär sig väldigt mycket och får arbeta hårt vid varje ny produktion upp till ungefär den 25:e operan. Men sedan går det lättare.» John Lundgren och Nina Stemme i Notorious på Göteborgsoperan. "Patrik Ringborg svarar för ett strålande arbete tillsammans med orkestern" skrev Svenska Dagbladet. Aftonbladet fyllde i: "Patrik Ringborg har total kontroll över det hela." Patrik Ringborg om … Hur karriären började i gosskören på Kungliga operan. ”Vi blev hemkörda med limousin efter föreställningarna. Det var billigare än taxi eftersom man kunde få plats med fler barn i varje bil. Och på den tiden var det inte tal om att föräldrarna skulle komma och hämta.” Sig själv som liten ”I pauserna bakom scenen på operan satt jag väl och skrev på min första symfoni. Jag var inte som andra barn.” Recensenter ”När man är konstnärlig ledare är recensioner viktiga på ett annat sätt än om man ‘bara’ är medverkande. Kunniga kritiker uppskattar jag oerhört. Där handlar det inte bara om att jag är intresserad av deras betyg, utan att de visar på sammanhang och detaljer som jag ibland inte ens själv visste om eller har tänkt på. Och de som läser recensionen kanske får en fördjupad upplevelse av verket när de sedan lyssnar. Sen är det förstås alltid roligare när någon är positiv till det man gör.” Drömprojekt «Bergs Lulu och Wozzeck. Och att få göra hela Ringen.» Men hallå, när sover du? – Det gör jag inte, säger Patrik Ringborg och rör inte en min. Jag får gräva lite tills det kommer fram att han på grund av omständigheter i familjen inte har kunnat sova så bra under en period, men mer vill han inte säga i reportaget. – Om jag gör ett sommarprogram någon gång får jag väl berätta allt. Tills dess översätter Patrik Ringborg tysk lyrik på nätterna och sover kanske inte så mycket. Men han pratar gärna om kulturpolitik, som han tycker är viktigt eftersom det egentligen är en fråga om frihet. Han kan visa på skillnaderna mellan Tysklands kultursyn och Sveriges. Patrik Ringborgs utifrånperspektiv verkar vara en fördel i debatten: – Det saknas förståelse i Sverige för vad som kan hända när politikerna vill styra kulturens innehåll och den slutar att vara fri, säger han med eftertryck. I Tyskland, med sin skrämmande 1900-talshistoria, vet man det. – Att svenska politiker tar bort konst med bara bröst i Riksdagen – var ska det sluta? Tänk när Jimmie Åkesson börjar bestämma vad som ska tas bort. – Kultur ska vara politisk men politik får inte styra kulturen. Om Patrik Ringborg själv har ett motto för sin konstnärliga gärning lär det vara just detta: en fri kultur för alla. OPUS 39
© Copyright 2024