2013 är snart till ända. Som vanligt sätter vi punkt med några av de viktigaste personerna och organisationerna från musikåret som gått. Drygt 20 artister, profiler och team som alla gjort skillnad, som stuckit ut hakan, som vunnit, som förändrat eller förbättrat. För sjätte året i rad presenterar vi stolt opus listan 20 Uppsala Gitarrfestival Festival 24 OPUS foto anders alm Det finns två sätt att utveckla en festival – göra den större, eller göra den nördigare. I Uppsala gör man båda delarna. Genom att fokusera på ett instrument, men låta genrer korsas hejvilt, möjliggör man för möten som annars inte hade skett. På detta en proffsig inramning och en atmosfär som många av de stora institutionsfestivalerna kan se sig i stjärnorna efter. Gitarren är förstahandsvalet för tonåringen som vill spela rock. Om Klaus Pontvik och de andra i gänget bakom Uppsala Gitarrfestival fortsätter på den inslagna linjen vete tusan om inte gitarren får en renässans även på den klassiska sidan. Christina Nilsson stjärnskott 19 18 foto jimmy svensson Lite extra skojigt blir det när en sångerska med namnet Christina Nilsson tar hem Jenny Lindstipendiet. Men det handlar förstås om den i högsta grad levande sopranen Christina Nilsson som utbildar sig vid Operahögskolan i Stockholm, och inte operalegenden som lämnade jordelivet 1921. Karriären är i sin linda, men det kommer att gå bra för sopranen från Ystad. I stipendiet ingår, förutom 40 000 kronor, en resa till USA för konsertturné och garanterat en spännande fortsatt karriär. Christian Svarfvar Violinvirtuos Även om skivbranschen och intresset för densamma minskat finns det fortfarande ställen att handla skivor från. Tack vare Christian Svarfvar fanns i år en extra god anledning att göra just det. Vi delar utan vidare ut en plats på OPUS-listan för den underbara musikaliska bedrift som Svarfvar och pianisten Helge Kjekshus presterat med den innerligt och personligt framförda Griegskiva som släpptes i somras. Financial Times gav Christian Svarfvars spel högsta betyg – vi svarar med en listplats för årets svensk(norsk)a överraskning på skivfronten. OPUS 25 opuslistan 2013 17 Elisabet Strid sopran Malmö Opera publikbyggare Ge oss lite mer pengar, så ska vi ge er mycket mer opera. Teaterchef Bengt Halls vädjan till politikerna var enkel, men hörsammades. Visst kan man anklaga Malmöoperan för väl populistiska repertoarval emellanåt. Och varför kommersiellt gångbara musikaler som Evita, Jesus Christ Superstar och Les Misérables ska subventioneras med skattekronor kan man också diskutera. Men om det är som teaterchefen hävdar – att musikalerna är inkörsporten till operans värld, ja vad finns då för anledning att sura? Förra årets publikökning på 44 % talar för sig själv. Liksom vårens djärva Lear-uppsättning. Bravo! 16 Nej, det är på inga sätt slut på pärlorna i det långa bandet av svenska Wagnersångerskor. Efter att om och om igen briljerat som Rusalka blev 2013 inte bara ett 200-årsjubileum för Wagner, utan även ett ordentligt startskott för Elisabet Strids Wagnerkarriär. I år har hon medverkat i en handfull olika produktioner, där debuten i årets Bayreuth-uppsättning av Rhenguldet var den mest iöronfallande. Vid pressläggning var det inte avgjort vem som tog hem Tidskriften Operas pris – men nu vet ni att OPUS-redaktionens röst föll på Elisabet Strid. 26 OPUS foto Rut Sigurdardot tir Joa Helgesson baryton Många är de som upptäckt kopplingar mellan opera, klassisk musik och hårdrock. Men förmodligen finns inget tydligare exempel på det individuella planet än Joa Helgessons. Först hårdrockare, sedan en sväng till Shanghai och teaterstudier. Men operadrömmar blommade så efter hemkomsten väntade Operahögskolan. I år ville ödet att den radiosända föreställningen av Göteborgsoperans Billy Budd inte omfattade den för produktionen ordinarie Billy – Peter Mattei. Istället blev det Joa Helgesson som fick hoppa in. Det resulterade inte bara i att tusentals lyssnare fick höra Helgessons mäktiga röst, utan även att den långe, mörke barytonen hamnade på nätplatsen barihunks.blogspot.com. 15 bubblare Henning von Schulman Bas Elisabet Strid som Rusalka i Göteborg. foto mats bäcker Med arian Ella giammai m’amò ur Don Carlo vann han övertygande den första Otto Edelmann-tävlingen Wien. Och som han vann: Henning von Schulman tog hem såväl juryns som publikens eget förstapris. Klipp finns på nätet – se och häpna. En bas att lägga på minnet! OPUS 27 opuslistan 2013 foto ellinor collin Maria Lindal (med fiolen i knäet) och Rebaroque. 14 Maria Lindal & Rebaroque barockstjärnor I Sverige får barockmusiken inte sällan åka lite i baksätet, helt oförtjänt. Under de 15 år som den nyskapande ensemblen Rebaroque funnits har man byggt upp en lekfull och flexibel ambassad som sätter sin särprägel på allt de lägger sin kraft och begåvning på. Ambassadören heter Maria Lindal och under 2013 märktes både Mozartskivan The Wolf Gang och bejublade föreställningar på Folkoperan. Men det kanske mest imponerande: att man sedan ett år tillbaka är ”barockt husband” på Konserthuset i Stockholm. Har inte alla konserthus ett sånt? Nej, för det finns bara en Maria Lindal och ett Rebaroque. foto cecilia tr äff Nydesjö spelar in radiorockopera. Jonas Nydesjö dirigent 13 I år gick Jonas Nydesjö i mål med sina två hittills största projekt: Rockoperan Kult tillsammans med Ola Salo och The feeling of going – Skånes dansteaters kritikerrosade uppsättning på Malmöoperan. Vanligtvis hittar vi Nydesjö i gränslandet mellan pop och klassiskt. Men om han inte själv har något emot det ser vi gärna att våra svenska konserthus bokar upp honom för en Brahmstvåa eller en Beethovensjua. Det är han värd, liksom platsen på årets OPUS-lista. 28 OPUS 11 ”Hon desarmerar det anspråksfulla och vårdar det storslagna. Oavsett om det gäller Wagner, Schubert, Strindberg eller andra spöken, lämnar man en föreställning av Engelkes med ett leende på läpparna och en känsla av att man fått kontakt med konstens innersta, i form av en kvinna.” Expressens motivering till det prestigefyllda Spelmannen-priset i början av året kunde inte vara mer träffsäker. Dagen efter prisutdelningen visade Charlotte Engelkes upp sin hejdlösa performancekonst hos Malou i TV4. Det är vi och några hundratusen andra svenskar mycket glada för. Det obetalbara klippet finns kvar på nätet: googla på Engelkes & Svanen om ni inte redan gjort det! foto anna diehl 12 Charlotte Engelkes performanceartist Patrik Ringborg Maestro Ringborg wagnerdirigent Han har åttio operor på sin repertoar. Åttio! Men nog är det få, alltför få, som vet att Sveriges meste operadirigent heter Patrik Ringborg. Kanske beror det på att han spenderar förhållandevis mycket tid i Kassel, där han är Generalmusikdirektor för operan sedan 2007. Tack och lov visar sig Patrik Ringborg då och då på hemmaplan. I år märktes det extra mycket, då det äntligen var dags för en väntat superb debut vid Kungliga Operan i höstens Parsifaluppsättning och en genomhyllad version av Rhenguldet i Dalhalla. OPUS 29 urpremiär 28 december årets familjeföreställning av daniel fjellström och vanja hamidi isacson regi maria sundqvist Biljetter 040–20 85 00 0775–700 400 www.malmoopera.se opuslistan 2013 foto mats bÃ¤cker El Sistema Succéprojekt Draget att engagera Kerstin Ekman som librettist var smart. Men frågan är om inte Vadstena-akademiens beslut att låta Marie Samuelsson stå för musiken var än listigare. ”Långsamt magisk”, ”ett mästerverk”, ”musik man tar med till sig utan reservationer”. När pressrösterna från sommarens operasnackis Jorun orm i öga summerades var det Marie Samuelssons tonkonst som stod i centrum. Om operan får ett långt liv vet vi inte, hoppas kan man ju alltid. Att Marie Samuelsson kommer fortsätta ha en central plats i svenskt musikliv är vi tämligen säkra på. 9 foto Anna Hult 10 Marie Samuelsson tonsättare En septemberdag för tre år sedan besökte vi Göteborgsförorten Hammarkullen. Föga anade vi då att scenerna som utspelade sig där nu kan upplevas i snart sagt varje landsände. Idag finns den svenska upplagan av El Sistema på åtta ställen. Vi blir inte förvånade om den om tio år finns på 80. För under de åtta år som vi gjort OPUS har vi helt enkelt inte stött på ett viktigare projekt för barn och ungdomar. Att alla – även de som bor i de mest marginaliserade områdena – ska få en chans att närma sig den klassiska musiken är lika självklart som El Sistemas plats på årets OPUS-lista. OPUS 31 opuslistan 2013 Anders Wall Välgörare På 80-talet blev han riksbekant för sina affärer och investeringar. Trettio år senare är det andra engagemang som gäller: att på olika sätt stötta entreprenörer, även på det musikaliska området. Anders Walls intresse för kultur är välkänt, och de stipendiater som fått stöd från hans stiftelse sätter i hög grad prägel på såväl svenskt som internationellt musikliv. Men frågan är om inte beställningen av Christian Lindbergs färgsprakande klarinettkonsert med Emil Jonason var något extra unikt och värdefullt. Det svenska musikarvet har definitivt blivit ett verk rikare med Herr Grönsteds underliga drömmar. 7 6 foto sandr a lee pe t tersson 32 OPUS 8 Dalhalla Årets comeback! foto markus gårder Gör om, gör rätt brukar det heta i det militära. Om gänget bakom Dalhallaoperans pånyttfödelse har skolats inom Försvarsmakten vet vi inte. Men man började i alla fall om från scratch och man gjorde, ja … helt rätt. Musiksuccé, publiksuccé, kritikersuccé – allt kan man bocka av när verksamhetsrapporten ska lämnas in efter nyår. Vi hoppas vid Wotan att huvudmännen bakom verksamheten – Rättvik, Dalarna och Staten – nu tar sitt ansvar. För i Dalhalla har vi kanske den enda svenska sommaroperascenen med verkligt internationell potential. Den chansen får inte missas igen. Marit Strindlund & Stefan Solyom Svenska chefdirigenter (sic!) foto tony briggs Ett äntligen! ropades nog lite varstans när de bägge chefdirigentposterna för Folkoperan och Helsingborgssymfonikerna offentliggjordes i våras. Marit Strindlund fick förtroendet att leda det progressiva operahuset på Södermalm, Stefan Solyom det kanske inte så radikala, men väl tajta och vältrimmade HSO. Visst var utnämningarna ett uttryck för en kursändring hos våra musikinstitutioner – att man faktiskt vågar satsa på våra egna. Men hade det inte varit för Strindlund och Solyoms kvaliteter som musikaliska ledare hade det blivit ännu en engelsk broiler. Lifetime achievement Sixten Nordström Rollerna är fler än vad vi kan räkna upp, men kör till: musiker, kritiker, pedagog, repetitör, dirigent, konsertpianist, kompositör, tv-profil, föreläsare, författare, ciceron, presentatör, entreprenör. Och – människa. Sixten Nordströms starkaste egenskap är att vara sig själv oavsett vad han gjort genom livet. Genom att bekräfta och möta människor med sin livsbejakande och positiva utstrålning har han fångat in och övertygat även den ljummast inställde figur om musikens fantastiska möjligheter att förändra livet. Den som hört Sixten inför en konsert, eller på en föreläsning kåsera om de klassiska kompositörerna får inte bara fantastiska historier utan även gratislektioner i retorikens och entusiasmerandets ädla konst. Inom musikens värld finns många original, och ett är säkert: det finns bara en Sixten Nordström. Med denna enkla text vill vi ge honom den finaste betygelsen OPUS kan ge för det stora, generösa liv som han delar med sig av. Tack vare Sixten Nordström har fler upptäckt musiken, tack vare honom blir trösklarna lägre och upplevelserna större. Vi bugar oss djupt. Pettersson-satsningen Exportsatsning Ibland sliter man sitt hår över varför saker är som de är. När det gäller frågan om varför Allan Pettersson inte spelas av orkestrar världen över har Christian Lindbergs frustration omvandlats till konkret handling. Tillsammans med Norrköpingssymfonikerna och svenska skivbolaget BIS tar man nu ett ordentligt nappatag: Pettersson ska ut i världen, och det med besked. Det är ett enormt och väldigt välkommet projekt. OPUS delar ut en femteplats utan att blinka. 5 Camerata Nordica Klassiskt rockband foto gunnar k ällström foto christoffer lomfors Folkbildare 4 Hur ska våra orkestrar fånga upp framtidens publik utan att tumma på kvalitén? Lär av Camerata Nordica är vårt enkla svar. Den småländska ensemblen – vi kallar dem hellre bandet – har allt man kan begära för att möta ökade förväntningar på scenisk medvetenhet. Att alla som kan står upp och spelar är bara det fantastiskt. Att de i somras uruppförde ett verk av självaste Benjamin Britten på The Proms, ja det slår det mesta. Ovationer! (Givetvis stående) OPUS 33 foto staffan cl aesson opuslistan 2013 Michael Weinius Hjältetenor Vad gör en hovsångare egentligen? Den som undrar kan fråga Michael Weinius. Från och med november kan han, liksom Elin Rombo, lägga titeln till sin meritlista. 2013 har bjudit på två omgångar Parsifal. Den senaste på Kungliga Operan resulterade i ett enhälligt hyllande av insatsen. Om man av någon anledning inte hört Weinius ytterst flexibla tenorstämma bör man hålla utkik – för tillfällena att höra honom i Sverige lär bli färre för varje månad som går. Med andra ord är Kungen att gratulera. 2 foto mat thias alm 34 OPUS 3 Elin Rombo Supersopran 2013 var ännu ett år med idel triumfer. I jubileumscapricen i januari stal hon showen från OD och Henrik Dorsin. I aktuella Kärleksdrycken på Göteborgsoperorna är hon den klarast lysande stjärnan. Utnämningen till hovsångerska var bara en bekräftelse på det vi vetat länge: att Elin Rombo tillhör det yppersta skiktet av svenska operasångerskor den här sidan millennieskiftet. Låt oss hoppas att den ärofyllda titeln öppnar dörrarna också till de största scenerna ute i världen. För med Elin Rombo garanteras man inte bara en sångerska i vokal världsklass. Man får en sällsynt begåvad skådespelerska på köpet. Vita duken nästa? 1 Aurora Chamber Music Varje år vallfärdar de i hundratal, musikstudenterna från världens alla hörn. Är det något Sverige är känt för i unga internationella musikkretsar är det Aurora Chamber Music. Men det växande festivalimperiet i Västergötland är också en rejäl succé på hemmaplan. När du vänder blad och läser om visionerna och idéerna bakom Aurora förstår du varför. Eldsjälarna som gör det hela möjligt heter Ola Larsson och Per Nyström. Vi kallar dem Superduon. Grattis Ola & Per! I år är det ni som toppar OPUS-listan. OPUS 35 opuslistan 2013 2012 [auro´raland] s. -et • Område i Västergötland. Norra Europas centrum för kammarmusik. Växer konstant, nu fyra årliga festivaler. Auroraland har två huvudstäder, Trollhättan och Vänersborg. ”Jag hade kunnat dö nu och det hade inte gjort något.” r epliken kommer från en dam i publiken efter Mischa Maiskys andra konsert under Aurorafestivalen Music Star i Trollhättan i augusti. Tidigare under dagen ser jag att någon, på en vägg ett kvarter från festivalnavet Folkets hus, har klottrat HITTA JOBB TILL OSS. Sysslolösa tonåringar driver omkring på gågatan och röker, Gina Tricot i gallerian säljer ut allt på femtio procent. Detta är Trollhättan i ett nötskal. Nedläggningar och högborgerlig klassisk kammarmusik i ogenerad blandning. För en utanförstående ser det ut som en omöjlig ekvation. Hur har en klassisk musikfestival (egentligen är det fyra festivaler per år, men det kommer vi till senare) med världsstjärnor som Mischa Maisky och Midori kunnat uppstå i den här regionen? Svaret är: en kulturvänlig politik och framför allt, eldsjälarna Ola Larsson, festivalgeneral och Per Nyström, konstnärlig ledare och cellist. Själva är de dock ödmjuka med sina roller för festivalen och mer måna om att ge cred till både Vänersborg och Trollhättans kommuner: 36 OPUS – Sedan Saab-nedläggningen 2011 har Trollhättans kommun uttalat satsat på utåtriktad verksamhet. Och där passar vi in, säger Per Nyström. Ola Larsson fyller i: – Vi tar hit unga artister från olika länder och det är attraktivt för bygden. Vi sätter igång saker med konserterna – publiken konsumerar mer, bor på hotell och så vidare. Men sedan ska man komma ihåg att Trollhättan också har satsat på Film i väst och forskningscentret Innovatum. Det här är viktigt för kommunen och därför blir det aldrig någon tydlig krock mellan kulturen och politiken, varken i Vänersborg, som av tradition är mer akademiskt, eller i Trollhättan. När jag pratar med Trollhättans kommuns kulturchef Christer Olsson – som för övrigt extraknäcker som ljudtekniker på festivalen – tonar bilden fram av en gynnsam lokal klassisk musik-grogrund som kommer sig av en vettig budgetpolitik och kanske också en socialdemokratisk kulturpolicy. Med blick för Aurorafestivalens potential. – Men vi borde samarbeta mycket mer med kulturskolans Foto joachim ny wall TEXT HANNA HÖGLUND elever och personal och föräldrar, säger han. Det är dem vi måste nå om vi ska nå ut till fler än de redan frälsta. Aurora är å andra sidan redan en “ung” festival, i alla fall om man ser till publik och artister. Det finns två grupper bland åhö rarna: de gråhåriga medelåldersplussarna från trakten som utgör den största delen, samt musikstudenterna från hela världen som besöker festivalen för dess masterclasses. De senare bor hos lokala värdfamiljer och hårdanalyserar musiktolkningarna på scenen så snart sista tonen klingat ut. Det här gör att det är en unik lägerkänsla över Aurora – yviga skägg, långa hår och språk som blandas. En levande festival. Vad är det som driver er? Vad är meningen med Aurora? – En av drivkrafterna är att få ungdomar mer engagerade i genren, säger Ola Larsson. Att nå en ny publik. Ett år hade vi 40 fagottister från hela världen som ville komma till Trollhättan! säger Ola. Åtta av dem erbjöds plats. Sådana wow-upplevelser är det hela tiden. – Vi vill att de unga artisterna ska ha med sig upplevelsen av sin egen kapacitet när de åker härifrån. Att de vågar lita på sin egen talang och kan lägga ner rädslorna och därigenom lyfta sig själva, säger Per Nyström som själv håller i masterclasses under festivalen. Ola kommer från näringslivet med musikutbildning i bakfickan och Per från musiklivet. Ola är från Stockholm och Per har rötterna i regionen. Kanske är det just den typen av cross over-tänkande som behövs för att hålla något sådant här vid liv, tänker jag. Är anledningen att det gått så bra för er – festivalen växer ju hela tiden, ni lanserade en ny festival i Mariestad i år som sålde väldigt bra – att ni kommer från olika världar? – Det är nog mer våra likheter respektive olikheter som skapar en kraft, en kompletterande dynamik, som kanske är unik, sä- Ola Larsson General Manager Ålder 48 Bakgrund Musikerutbildad i Danmark, försäljningschef i näringslivet, kulturentreprenör och projektledare. Var under 2012 biträdande prefekt på klassiska musikinstitutionen på Kungliga Musikhögskolan i Stockholm. Bor Södermalm i Stockholm. På fritiden “Jobbar mer än heltid med Aurora. Fritiden går åt till att vara en stolt och lycklig pappa till Edvin, två år och make till Wendy Mercier.” Per Nyström Artistic Director vanlig syn i auroraland Foto joachim ny wall Foto jerry lövberg ”En av drivkrafterna är att få ungdomar mer engagerade i genren. Ett år hade vi 40 fagottister från hela världen som ville komma till Trollhättan! Åtta av dem erbjöds plats. Sådana wow-upplevelser är det hela tiden.” Ålder 45 Bakgrund Utbildad vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm. Solostudier för bland andra Guido Vecchi, Ola Karlsson, Torleif Thedéen, William Pleeth, György Kurtag och Norbert Brainin. Per var med och grundade Yggdrasilkvartetten 1990. Varvar sitt uppdrag som konstnärlig ledare för Aurora med att vara solocellist i kammarorkestern Camerata Nordica. Bor Stora Essingen i Stockholm. Fritiden ”Kör bil och matar mina fiskar.” OPUS 37 Världscellisten Mischa Maisky i Vänersborgs kyrka. Folkets hus i Trollhättan - en mötesplats för världens musikstudenter. Under 2013 startade Aurora Chamber Music en helt ny festival i Mariestad, Old Ox Festival, med världsartister som Midori (bilden) och Roby Lakatos. ger Per. Dessutom jobbar vi hela tiden på att förankra festivalen i det lokala. – Vi är båda glada amatörer på området, tillägger Ola. Den viktigaste marknadsföringen för oss är att gräva oss ner här i myllan genom att engagera föreningslivet och värdfamiljer som gör ett fantastiskt jobb. Marknadsföringen brukar ofta sluta i “världens bästa violinist på torsdag”. Det är för att hjälpa publiken hela vägen. Och framtidsvisioner finns. Aurora vill växa ännu mer. – Det viskas att vi nog skulle vilja göra något på vintern också, säger Ola och ler gåtfullt. – Vi vill också bli mer konsertanta, med turnéer och så, säger Per. Det skulle i så fall innebära att Aurora växer till fem festivaler om året. En siffra som verkar lika absurd som fantastisk – redan nu är det en festival på våren, två på sommaren och en på hösten. 38 OPUS Som besökare kan man bara stå bredvid och gapa. Det är en alldeles speciell känsla att se hur köerna ringlar långa till Mischa Maiskys första festivalkonsert i Vänersborgs kyrka i augusti. Stämningen är nästan hätsk: kommentarer som “Ta inte min plats!” hörs sida vid sida med “Tänk att cello kan låta så – som den djupaste bas och den ljusaste fiol”. Det senare sagt av en lyrisk herre i pensionsåldern efter Tjajkovskijs Rokokovariationer med Maisky i glansig, blå skjorta. FÖRE de fyra extranumren. Aurora har dock sina begränsningar. En är att organisationen är liten, bara fyra personer. Till exempel får festivalgeneralerna själva vara dörrvakter på konserterna. Ändå lyckades de i år alltså locka till sig en klassisk världsstjärna som Maisky. Hur gick det till? – En flerfrontsattack, säger Per. Vi har jobbat på det i flera år med våra nätverk som växt och växt under åren med festivalen. Foto medsols: Kent Eng / TTELA , andreas olsson, åsa norrby, jerry lövberg opuslistan 2013 Dessutom upplät en familj på orten sitt fina hus till Maisky med familj, som var ute och gjorde turistgrejer medan Maisky spelade. Den typen av ”special treatment” krockar något med det kommunistiska manifest (Olas och Pers egen formulering) som festivalen annars stoltserar med: att artisternas villkor och uppehälle ska vara lika och att alla masterclass-deltagarna ska uppträda, oavsett sin bakgrund. Men annars funkar det för det mesta. Ola säger att det i allmänhet inte är svårt att få artisterna att gå med på manifestet. Alla är inte som Maisky – till exempel den berömda violinisten och festivalgästen Midori. – Hon är helt fokuserad på eleverna, undervisning är allt för henne. Hon bryr sig inte om var hon bor, bara detaljerna fungerar i organisationen. Och det gör det här. Man hör om andra festivaler i världen där det är fint på ytan och kaos under. Här råder tysk disciplin! Varför ville ni ha just Maisky hit? För att ni älskar det han gör eller för att hans namn drar? – Både och, säger Ola. Han är lite udda i Aurorasammanhang eftersom han inte är pedagog också. Och om något är det blandningen av masterclasses och konserter som är Auroras signum. Dirigenten Johannes Gustavsson som jobbar med Aurora Symphony Orchestra och sedan fyra år tillbaka är en av festivalens återkommande slitvargar: – Aurora har den fantastiska intentionen att inte separera allting. Festivalen är den felande länken mellan ungt- och professionellt spel och här blir vi alla nästan som ett kollegium. De andra lärarna sitter med på repetitionerna och kommer med sina tips och trix. Ola Larsson menar att det på andra festivaler med masterclasses lätt kan det bli en tävling mellan eleverna, där vissa hamnar i en gräddfil och andra räknas som ett b-lag och inte får spela upp. – På Aurora däremot måste alla prova på allt, lämna rankingtanken och istället få en möjlighet att blomma ut. – Det är återkommande i allt vi gör, tillägger Per. Man måste lämna tävlingen utanför rummet för att det ska bli bra. Lämna tankarna på “revir, revir, revir” som annars är vardag för de här unga musikerna. Och det verkar fungera för de unga masterclass-deltagarna. När jag frågar dem säger de att de gärna vill komma tillbaka fler gånger, att de namnkunniga professorerna imponerar och att stämningen är så speciell. Att EU-medlemmar dessutom har rätt till gratis masterclasses under festivalen spelar troligen också in, detta genom ett Foto åsa norrby ”Vi vill att de unga artisterna ska ha med sig upplevelsen av sin egen kapacitet när de åker härifrån. Att de vågar lita på sin egen talang och kan lägga ner rädslorna.” Masterclass med Knut Erik OPUS 39 Sundquist. opuslistan 2013 ”Man skäller och gnäller så mycket på politiker i allmänhet men här förtjänar de både respekt och applåder. Vänersborgs smått sanslösa mod och ärliga ambitioner har varit extremt viktigt för Auroras bygge.” AURORA CHAMBER MUSIC Aurora Chamber Music startades 2006 av Ola Larsson och Per Nyström, som alltjämt leder verksamheten i rollerna som festivalgeneral respektive konstnärlig ledare. Varje år besöker ca 400 musiker från 40 länder de fyra Aurorafestivalerna. Dessa är utspridda över året. Flera av världens ledande musiker har medverkat som lärare och artister, däribland Midori, Mischa Maisky, Roby Lakatos, Barbara Hendricks, Lawrence Power, Ivry Gitlis, Kim Kashkashian, Gary Hoffman, Charlotte Hellekant, Frans Helmersson och Thorleif Thedéen, för att nämna några. Omsättning: Cirka 4,5 miljoner kronor. Omsättning: Cirka 4,5 miljoner kronor. Lawrence Power, Ivry Gitlis, Kim Kashkashian, Gary Hoffman. ”På Aurora måste alla prova på allt, lämna ranking-tanken och istället få en möjlighet att blomma ut.” samarbete med Kungliga Musikhögskolan i Stockholm som har mästarkurserna som en del i sitt utbud av fristående högskolekurser. Om man ska kritisera något med Aurora är det att festivalen så sällan satsar på modernare konstmusik. Ni har valt att köra en tydlig vinkel på stora namn och mainstream-repertoar på festivalen. Varför? – Det finns en enkel förklaring, säger Ola. Vi tar hit artister som inte träffats förr och som ska kunna leverera på konsertnivå på kort tid. Då ligger det nära till hands att välja stycken ur den klassiska kanon, som är hemmaplan för dem. Det andra hinns helt enkelt inte med. När OPUS gjorde ett reportage om Aurora för några år sedan, före finanskrisen, hade Trollhättans grannkommun Vänersborg satt upp visionen om att bli Sveriges bästa musikkommun. Det fanns även planer på ett nytt konsert- och kongresshus i staden. 40 OPUS Foto åsa norrby 2006-2013 i siffror • 25 festivaler • 200 mästarkurser • 300 konserter • 2500 artister • 60 000 konsertbesökare Per säger att planerna på konserthuset numera ligger i malpåse. – Men annars har det gått bra. Vänersborg har blivit utnämnd till svensk jazzkommun 2012. Dessutom har man Polstjärnepriset för unga solister. – Man skäller och gnäller så mycket på politiker i allmänhet men här förtjänar de både respekt och applåder, säger Ola. Vänersborgs smått sanslösa mod och ärliga ambitioner har varit extremt viktigt för Auroras bygge. Återigen: en framgångssaga sprungen ur de krassaste ekonomiska förutsättningar. Visst borde fler svenska städer kunna ta efter Trollhättan- och Vänersborgsregionens modell, kan man tänka. Om inte annat för att fler ska kunna få en musikupplevelse som den en dam i publiken fick efter att Mischa Maisky spelatBrittens cellosonat: – Nu går man hem som en annan människa. Jag vet inte riktigt som vad, men någon annan är det i alla fall.