1. No category

SUF-nytt:
SAMVERKAN-UTVECKLING-FÖRÄLDRASKAP
Nr 2 2015
Vad är SUF?
Hur blir det för barnen?
Detta nummer av SUF-nytt ägnas i
huvudsak åt SUF Kunskapscentrums
(KC) årliga konferens. Innan KC
bildades var det SUF Uppsala som
ordnade konferenserna. SUF KC
blev en vidareutveckling av SUF.
För femtonde året i rad arrangerade
SUF Kunskapscentrum i Uppsala
den 6 maj en välbesökt konferens
med angelägna föreläsningar och
presentationer. Liksom vid tidigare
konferenser, förmedlas kunskap och
erfarenheter från föräldrar, praktiker
och forskare.
Deltagare kom från Ystad i söder till
Skellefteå i norr och även från övriga
nordiska länder. Många yrkeskategorier och verksamhetsområden var
representerade.
Moderatorn Sven-Erik Pistol välkomnade särskilt att politiker fanns
bland åhörarna och några medverkade senare i paneldebatten.
I sitt invigningstal framhöll Cecilia
Sjölander från stiftelsen Allmänna
Barnhuset vikten av att förverkliga
barnkonventionen.
Första föreläsningen hölls av Anna
Thalén (mamma), ”När mamma har
Asperger syndrom”. Hon framhöll
särskilt det konstanta stresspåslaget.
Likaså beskrev hon den långa vägen
till att få den hjälp hon behövde.
Även när man är hjälpsökande själv
kan man bli bedömd utifrån trånga
kriterier - begåvning, initiativ, språklig förmåga. Trots dessa egenskaper
kan man ha ett kaos omkring sig och
ett behov av mänskligt stöd för att få
vardagen att fungera.
Annas appell var: Ge stöd utifrån en
analys av hela familjens behov! Ta
inte bort stödet när det väl börjar
fungera!
Efter Anna Thaléns föreläsning fick
vi ta del av aktuell praktik och forskning i Nederländerna genom psykolog Marja Hodes. Läs mer om det
under nästa rubrik!
Att underlätta för barnen att göra
sina röster hörda var ämnet för flera
föreläsningar. Logoped Lena Nilsson
föreläste om kommunikationsstöd i
samtal med barn. Vi fick ta del av
intervjuer som barnombudsmannen i
Uppsala, Fredrik Norén, har gjort
med en grupp barn till föräldrar med
Asperger syndrom. Läs mer om
detta under rubriken Barnens röster
SUF står för Samverkan
kring barn och föräldrar i
familjer där någon förälder
har en utvecklingsstörning
eller andra betydande
kognitiva funktionsnedsättningar.
I nätverket finns representanter på regionnivå, men
på kommunnivå än så
länge endast Växjö kommun. De verksamheter
som är representerade är
mödra- barnhälsovård,
socialtjänst omsorgsförvaltning, habilitering och
utbildningsförvaltning.
Läs mer om SUF på
http://www5.ltkronoberg.se
/suf
Möjlighet till konsultation:
SUF-gruppen träffas en
gång i månaden.
Höstens mötestider:
25/8, 22/9, 20/10, 17/11,
15/12.
Samtliga datum kl.8.15-10
Vid den efterföljande paneldebatten
deltog överläkare från mödrahälsovården, representant från Allmänna Barnhuset, chefen för Hälsa
och Habilitering, landstingsråd, chef
för socialtjänsten, ordförande i socialnämnden, Barnombudsmannen i
Uppsala, förälder samt representant
för SUF KC.
ANSVARIG UTGIVARE
Eva Rosén-Sverdén
Psykolog, Vuxenhabiliteringen
e-post: [email protected]
Tel. rec. 0470-58 87 30
Kontakta någon av oss i
nätverket om du vill boka
tid!
Kontaktuppgifter
REGION KRONOBERG
Hjälp föräldrarna att utveckla sina resurser!
”Support children : Empower their
parents!” var titeln på nästa föreläsning, av Marja Hodes, psykolog och
doktorand vid universitetet i
Amsterdam.
Vid en kartläggning av 1500 familjer
med ID (intellectual disability) fann
man att 33% klarade sitt föräldraskap
”good enough”, 16% med vissa problem och 51% ”not good enough”.
Man ställde då frågan vad som förklarar att 1/3 klarar sitt föräldraskap?
mågan. För de med den mest komplexa problematiken finns ”residential family homes” - bostäder utan
institutionsprägel med tillgång till
stöd när man efterfrågar. Fem sådana finns där sammanlagt 60 familjer
får stöd. Föräldrarna har, vad som
hos oss motsvaras av lindrig utvecklingsstörning eller svagbegåvning och
urvalet är f.a föräldrar med multiproblem. Mål: ”tillräckligt gott föräldraskap”
En viktig skyddsfaktor var beredskapen att be om och acceptera stöd.
Den intellektuella funktionsnedsättningen fann man visserligen vara en
riskfaktor, men inte avgörande. Däremot var fattigdom en viktig riskfaktor.
Stödet innehåller bl.a. aktiviteter för
att gynna anknytning, kunskap om
utvecklingspsykologi, övning av
praktisk föräldraförmåga, träning att
sköta hushåll, klara pengar/ekonomi,
bygga socialt nätverk samt försöka få
föräldrarna i sysselsättning eller arbete.
I Nederländerna finns en nationell
plattform för samverkan, bestående
av företrädare för socialtjänst, psykiatri, universitet, skola m.fl. Forskning
bedrivs kring verksamma interventioner för att förbättra föräldraför
Den andra formen är stöd till familjer i deras hem (300 familjer). Dessa
föräldrar har lite bättre förutsättningar. Man arbetar enligt principen
att öka föräldrarnas lyhördhet för
barnet.
Här kan du läsa mer om
SUF-konferensen ”Hur blir
det för barnen”:
SUF-konferensen-2015
Marja Hodes:
[email protected]
[email protected]
Barnens röster
Barnombudsmannen i Uppsala
(BOiU), Fredrik Norén hade under
en tid träffat och samtalat med en
grupp barn i mellanstadieåldern och
lät oss ta del av deras tankar. De gav
uttryck för att de älskar sina föräldrar
och känner sig älskade av dem, men
att det finns områden där det blir
problem som varken de eller deras
föräldrar kan tackla. Familjerna saknar konflikthanteringsmetoder. Därför uppstår samma problem om och
om igen, med urladdningar, men
utan strategi för lösning av konflikten. I skolan vet man ofta om föräldrarnas problem, men barnets behov
tillgodoses inte självklart med ett
stöd relaterat till föräldrarnas pro-
blem. Barnen har kännedom om
familjens dåliga ekonomi och oroar
sig. De tar ofta själva ansvaret för sin
fritid – räknar inte med föräldrarna.
De tar ogärna hem kompisar – orkar
inte förklara det annorlunda i hemmet och hos föräldrarna. Barnen
upplever att de får för få förklaringar
till föräldrarnas svårigheter. Man
behöver få förklarat upprepade
gånger och utifrån sin egen successivt utvecklade förmåga att förstå.
Situationen för barnen kan förbättras på olika sätt. Ett förslag från BO,
förutom att ge familjerna stöd på de
områden som barnen tagit upp, var
gruppverksamhet för barn och att
man ska kunna få en kontaktperson.
Sida 2 av 4
REGION KRONOBERG
SUF Kunskapscentrum – projekttiden slut 2016 –
vad kommer sen?
Styrgrupp
SUF Kunskapscentrum har funnits
sen 2009 och är ett projekt som har
finansierats med medel från såväl
Allmänna Arvsfonden som det offentliga. Även Stiftelsen Allmänna
Barnhuset har bidragit med medel.
SUF Uppsala län har en
styrgrupp med representanter från samtliga
kommuner i länet, landstinget Regionförbundet i
Uppsala län och FUB.
Styrgruppen har ca 5
möten per år.
Sven-Erik Pistol, projektledare i SUF
KC, framhöll att man nu planerar för
en mer långsiktigt hållbar organisation och finansiering.
De län i Mellansverige som man har
haft mest samarbete med erbjuds att
”köpa in sig i SUF” för att fortsätta
att nyttja dess resurser. Man ställer
sig öppen till att erbjuda andra intresserade län del i SUF.
Dialog förs med Allmänna Barnhuset och socialdepartementet för att
göra det möjligt att fortsätta hålla de
årliga nationella konferenserna.
Nedan följer några exempel på vad
SUF KC åstadkommit eller medverkat i (i samarbete med forskare och
praktiker, Universiteten i Stockholm,
Uppsala, Göteborg):
Forskning har initierats kring anknytning och intellektuell funktionsnedsättning (Pehr Granqvist och
Tommy Forsberg, Stockholms Universitet).
SUF KC har medverkat till att ta hit
PYC – Parenting Young Children,
en anpassad stödmodell till föräldrar
med intellektuell funktionsnedsättning som har barn 0-7 år. Forskning
och anpassning av den i Australien
utvecklade modellen pågår. Från och
med våren 2015 kan också utbildningen erbjudas utanför forskningsprojektet. 2016 kommer två utbildningsomgångar att erbjudas – en i
Motala och en i Uppsala. Diskussioner pågår om hur man ska få PYCutbildningen att fortleva över tid.
Berit Högberg, med dr och barnmorska, har anknytning till SUF KC
genom sin forskning, där hon tittat
på hälsan hos mödrar med en utvecklingsstörning och deras nyfödda
barn. Hon har utvecklat ett interaktivt material ” Att vänta, föda och ta
hand om sitt barn den första tiden.”
”Mamma trots allt” gruppverksamhet för mödrar (grupp
för fäder är på gång) som har fått
sitt/sina barn omhändertagna och
placerade, har pågått sedan några år.
och Lydia Springer och Kristin
Matsson utvecklar satsningen vidare
genom att utbilda gruppledare för att
sprida arbetssättet.
Real Care Baby – Gunnel Janeslätt
SUF KC, forskar kring hur användande av babysimulator kan hjälpa
föräldrar att göra ”mer informerade
val”
Etablerande av en referensgrupp av
föräldrar knuten till SUF KC. Föräldrarna ingår i olika samråd och
föreläser i olika sammanhang.
En årlig nationell konferens med
föreläsningar utifrån aktuell forskning (både internationell och svensk)
och nydanande praktik. Vid dessa
konferenser deltar såväl professionella, som föräldrar och politiker.
Konsultationer till SUF-grupper i
landet.
SUF
KC
Slutrapport
PYC
FILMTIPS:
Film, producerad av
SUF-Kunskapscenter i
samarbete med FUB och
stiftelsen ala:
Familjestöd en mänsklig rättighet
LÄNKTIPS:
Nya texter på 1177.se
med bl.a. film om pappan och alla kontakterna
http://www.1177.se/Krono
berg/Tema/Barn-ochforaldrar/Barn-ivarden/Barn-medfunktionsnedsattning/Samordnadindividuell-plan--ettsamarbete-med-barnet-ifokus/
Sida 3 av 4
REGION KRONOBERG
Arbetet i vår egen region
En kartläggning (2012) visar att det
bara i Växjö kommun uppskattningsvis finns 340 barn under 18 år
som lever i en familj där en eller
båda föräldrarna har sådana kognitiva svårigheter att de bedöms försvåra föräldraskapet. Knappt hälften
av dem har en pågående insats i
form av stöd till familjen. Det finns
risk att många av dessa barn hamnar
i utanförskap. Enligt hälsoekonomiska beräkningar kostar varje utanförskap samhället stora summor.
Samhället och familjerna har allt att
vinna på att samverkan förbättras
och insatser till familjerna utformas i
ett helhetsperspektiv och långsiktigt.
I den länsgemensamma handlingsplanen för barns och ungas uppväxtvillkor 2015-2018, antagen av Regional ledningsgrupp folkhälsa 201412-18, finns under länsgemensamma
åtgärder följande formulering:
AKTUELLT:
”Utveckla strategier för föräldrastöd riktat
till föräldrar med särskilda behov och identifierade utsatta grupper. Exempelvis barn
eller föräldrar med funktionsnedsättning,
kognitiva svårigheter inklusive intellektuell
funktionsnedsättning, unga föräldrar, föräldrar med psykosocial problematik eller
med annat språk än svenska.”
Förberedelser pågår för
att möjliggöra en anpassad föräldrautbildning för
föräldrar med kognitiva
svårigheter- ”Hudikmodellen” av Aktivt föräldraskap. Åtta personer
som redan har kompetens att leda Aktivt föräldraskapsgrupper har
nu gått en utbildning i
Hudikmodellen (25/5)
Mer om detta i nästa
SUF-nytt
SUF-nätverket har sen 2005 tillägnat
sig en fördjupad kunskap kring dessa
familjer och hur stödet kan bli bättre
anpassat och med bättre resursanvändning. SUF-nätverket kan ses
som en resurs i arbetet med att förverkliga handlingsplanen.
Välkommen att dela med dig av dina
erfarenheter till SUF-nytt till
[email protected]
TEMADAG 2015-06-02
För dig som arbetar
inom socialtjänsten:
”Föräldrar med kognitiva
svårigheter”
Föreläsare: familjeterapeut Anna Nylén
Ringsbergsgården, Västergatan 21, Växjö
Vid detta nyhetsbrevs
utskick har utbildningen
ägt rum, mer om den i
nästa SUF-nytt
Mer information
Riktat föräldrastöd – utbildningsdagar i Växjö den
4 och 5 maj.
PRIO-projektet kring familjestöd i
Växjö kommun och Vuxenhabiliteringen arrangerade i samarbete med
Regional utveckling två uppskattade
utbildningsdagar kring föräldraskap
och kognitiva svårigheter. Utbildningsdagarna vände sig till boendestödjare och familjebehandlare som
möter föräldrar med kognitiva
funktionsnedsättningar och deras
barn. Växjö, Alvesta, Lessebo,
Tingsryd och Uppvidinge kommuner var representerade.
Formerna var föreläsningar, visning
av kognitiva hjälpmedel samt rundabordsdiskussioner. Föreläsningarna syftade till att belysa hur neuropsykiatriska funktionsnedsättningar kan påverka vardag, relationer
och föräldraskap. En mamma och
hennes dotter berättade utifrån egna
erfarenheter. En föreläsning om
anknytning och samspel tog bl.a.
upp hur den professionelle kan underlätta ett gott samspel.
Ett annat inslag var om kognitivt
stöd och kognitiva hjälpmedel.
Rundabordsdiskussionerna var livliga
och stor enighet rådde om behovet
av ökat samarbete mellan boendestödjare och familjebehandlare.
”Viktigt att en dialog är startad”,
uttryckte en deltagare. ”Familjeperspektiv istället för individperspektiv”
var en annan önskan. Återkommande gemensamma utbildningsdagar önskades och att samarbetet
måtte utvecklas på alla nivåer.
Sida 4 av 4
PRIO-projektet kring