1. No category

LPP Nervsystemet, hormoner och genetik
”Det är bara hormonerna” och ”han är full av hormoner” är två vanliga uttryck med
ordet hormon, men vad är egentligen hormoner och hur påverkar de kroppen? Vi har
ett antal sinnen i kroppen som alla skickar signaler till nervsystemet, men vad gör
nervsystemet med dessa signaler och vad händer när nervsystemet inte fungerar
som det ska?
Genetik är läran om det biologiska arvet. Med hjälp av genetiken kan vi bättre förstå
hur livet fungerar och hur egenskaper kan gå i arv från föräldrar till barn. Bioteknik
har blivit allt viktigare för oss, men vad är det och varför är det viktigt? Vilka etiska
frågor dyker upp i samband med genteknik?
Följande förmågor kommer du att få utveckla och bedömas mot:
 Förmågan att använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera
och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk, ekologisk hållbarhet, energi, miljö
och samhälle.
 Förmågan att använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och
förklara biologiska och kemiska samband i människokroppen, naturen och samhället.
För betyget E krävs:
Hormoner
 veta vad hormoner är och vad de har för uppgift i kroppen
 kunna ge exempel på var i kroppen hormoner bildas
Nervsystemet
 veta att nervsystemet delas in i det centrala nervsystemet CNS och det perifera
nervsystemet PNS, samt veta vilka delar av kroppen som ingår i dessa
 kunna namnge en nervcells delar samt kunna beskriva de olika delarnas funktion
 kunna ge exempel på några olika skador och sjukdomar som kan drabba nervsystemet
 veta vad som menas med det autonoma nervsystemet och det somatiska nervsystemet, samt
kunna ge exempel på vad som styrs av dessa
 veta vad som menas med sensoriska och motoriska nervimpulser
Ryggmärgen
 veta var i kroppen ryggmärgen finns
 veta vad ryggmärgen har för funktion
 kort kunna berätta om vad en reflex är och hur den fungerar
 känna till att vi har medfödda och inlärda reflexer samt kunna ge exempel
 kunna ge exempel på vad som kan hända om vi får en skada på ryggmärgen
Hjärnan
 veta att hjärnan delas in i storhjärnan, lillhjärnan och hjärnstammen samt veta vad de olika
delarna har för uppgift i stora drag
 kunna förklara varför hjärnan behöver mycket blod
 känna till att hjärnan har olika hjärncentra samt kunna redogöra för någon uppgift som ett
centra har
 känna till några olika skador och sjukdomar som kan drabba hjärnan
Droger
 veta vad som menas med en drog
 kunna ge exempel på hur droger skadar kroppen
DNA
 veta vad som menas med gener, kromosomer, DNA
 veta hur gener, kromosomer och DNA hänger ihop
 känna till DNA-molekylens uppbyggnad i nukleotider (socker, fosfat och kvävebaser)
 ha förståelse för hur arv och miljö samspelar samt kunna ge exempel på egenskaper som
styrs av miljö och egenskaper som styrs av arv
Celldelning
 veta hur en djurcell är uppbyggd
 veta vad som menas med meios och mitos
 kunna rita och beskriva en celldelning
 känna till att vi har 46 kromosomer i alla celler utom könscellerna som har 23 st
 veta att det är spermien som avgör om det blir en kille eller tjej samt hur det kommer sig
 kunna förklara hur det kan bli tvillingar (enäggs resp. två äggs)
Korsningsschema



kunna rita och avläsa enklare korsningsscheman
veta vad som menas med recessiva och dominanta anlag
veta vad som menas med homozygot, heterozygot, fenotyp och genotyp
Skador på arvet




veta vad som menas med en mutation samt kunna ge exempel på hur mutationer kan uppkomma
veta vad som menas med Downs syndrom
kunna förklara hur en del mutationer kan nedärvas och hur andra inte gör det
veta vad som menas med färgblindhet och blödarsjuka samt kunna förklara varför det oftast bara
drabbar killar
Genteknik







veta vad som menas med genteknik
kunna ge exempel på vad vi använder genteknik till
veta vad en genkarta och en genbank är
veta vad som menas med kloning
veta vad som menas med stamceller
veta vad som menas med växt- och djurförädling
kunna ge exempel på när genteknik är bra respektive mindre bra
För högre mål:
Utöver god säkerhet och förståelse av ovanstående kunskapsmål ska du även
kunna:
Hormoner



kunna förklara hur hormoner fungerar
kunna berätta om några olika hormoner, var de bildas och hur just de påverkar kroppen
kunna berätta vad som händer om vi får för mycket eller för lite av ett visst hormon
Nervsystemet



kunna förklara hur en nervimpuls kan få en muskel att dra ihop sig och slappna av
använda dig av rätt terminologi (t.ex. säga dendriter och inte inåt ledande nervtrådar)
veta vad som menas med det sympatiska och det parasympatiska nervsystemet

kunna berätta om några olika skador och sjukdomar som kan drabba nervsystemet
Ryggmärgen


kunna berätta om hur nervimpulserna går mellan ryggmärg, hjärna och andra delar av kroppen
veta hur ryggmärgen är uppbyggd
Hjärnan



veta att hjärnan delas in i pannlob, hjässlob, nacklob och tinninglob samt kunna ge exempel på vad
de olika loberna styr
kunna koppla ihop nervsystemets olika delar, för att kunna förklara hur det kommer sig att vi
medvetet t.ex. kan lyfta ett glas och dricka. Hur går signalerna i kroppen för att det ska fungera?
kunna förklara hur vårt minne fungerar
kunna förklara skillnaden på drömsömn och djupsömn

på ett djupare plan kunna förklara varför hjärnan behöver mycket blod (t.ex. cellandning)

DNA
 kunna förklara hur DNA kan skapa en ny människa från en enda befruktad cell
 kunna förklara hur proteiner kan byggas upp samt var det sker
 kunna förklara varför våra celler är olika trots samma DNA
 kunna förklara hur det biologiska arvet kan föras vidare från förälder till barn
Celldelning
 kunna förklara celldelningen på ett djupare plan t.ex. genom att gå in på hur DNAmolekylen kopierar sig
 kunna beskriva likheter och skillnader mellan meios och mitos
 kunna förklara hur det kommer sig att det bara finns 23 kromosomer i könscellerna
 veta hur genuppsättningen ser ut hos en människa och vad som skiljer de båda könen åt
Korsningsschema
 kunna rita och avläsa mer komplicerade korsningsscheman med flera anlag
 kunna förklara hur det kan komma sig att individer i nästa generation kan få en blandning
av den tidigare generationens färger, t.ex. hur en röd och en vit blomma som korsas kan få
en avkomma som är rosa (intermediär nedärvning och kodominanta gener)

kunna rita korsningsscheman för att visa hur skador/sjukdomar nedärvs
Skador på arvet


kunna ge exempel på när mutationer är bra respektive mindre brak
kunna förklara skillnaden mellan att ha en skadad gen som är recessiv respektive dominant
Genteknik




kunna förklara hur vi kan tillverka läkemedel med hjälp av genteknik
kunna argumentera för och emot genteknik
kunna ge exempel på fördelar respektive nackdelar med kloning
kunna berätta om växt- och djurförädling på ett djupare plan
Sidhänvisningar
Spektrum Biologi (upplaga 3)
Nervsystemet (kap 16)
Hormoner (kap 16)
Arvet och DNA (kap 18)
s. 312-327
s.336-339
s.366-395
OBS! Glöm inte att dina anteckningar är viktiga.
Centralt innehåll i kursplanen för Biologi:
 Kroppens celler, organ och organsystem och deras uppbyggnad, funktion och
samverkan. Evolutionära jämförelser mellan människan och andra
organismer.
 Aktuella samhällsfrågor som rör biologi.
 Historiska och nutida upptäckter inom biologiområdet och deras betydelse för
samhället, människors levnadsvillkor samt synen på naturen och
naturvetenskapen.
 Evolutionens mekanismer och uttryck, samt ärftlighet och förhållandet mellan arv och
miljö. Genteknikens möjligheter och risker och etiska frågor som tekniken väcker.
 Aktuella forskningsområden inom biologi, till exempel bioteknik.
 Hur den fysiska och psykiska hälsan påverkas av sömn, kost, motion, sociala
relationer och beroendeframkallande medel. Vanligt förekommande sjukdomar
och hur de kan förebyggas och behandlas. Virus, bakterier, infektioner och
smittspridning. Antibiotika och resistenta bakterier.
 Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i olika källor
och samhällsdiskussioner med koppling till biologi.