Kvalitetsrapport Skärsätra förskola 2014-2015
Kvalitetsrapport Skärsätra förskola 2014-2015 Verksamhetsidé Förskolans verksamhet bygger på en tro på det kompetenta barnet. Vi vill inspirera barnen, ta tillvara deras spontana nyfikenhet och stimulera deras lust att leka, utforska och lära. Målet är att skapa en trygg, glädjefylld och trivsam atmosfär där alla respekteras och utmanas i sitt lärande Hélène Holm Tappert 2015-06-30 ¤ Förutsättningar för genomförande På förskolan arbetar 16,6 pedagoger och 1,75 resursanställda varav 5 pedagoger har förskollärare/lärarutbildning. Två pedagoger studerar till förskollärare via L-ö stads uppdragsutbildning. Under läsåret har det varit en del personalförändringar p.g.a. fyra längre sjukskrivningar, föräldraledigheter och en hel del korttidssjukfrånvaro vilket medfört en ökad arbetsbelastning på kvarvarande pedagoger eftersom det inte finns tillräckligt med resurser till vikarier samt att det finns svårigheter med att rekrytera personal framförallt förskollärare. Arbetsklimatet är trots alla förändringar trivsamt, trevligt och stimulerande. Pedagogerna är engagerade och de har fortsatt utveckla verksamheten utifrån läroplansmålen och våra utvecklingsområden trots en ökad arbetsbelastning p.g.a. sjukfrånvaro, personalförändringar och brist på pengar för att täcka upp vid frånvaro. Vi har haft 60 timmar extra resurs per vecka för 6 barn på förskolan. Arbetet har fungerat bra tack vare resurstimmarna och ett stort engagemang från personalen på avdelningarna. Under våren har vi fyllt på med fler barn på förskolan p.g.a. efterfrågan av platser och för att förbättra ekonomin. Vi har haft inskolningar under både höstterminen och vårterminen vilket medfört en ökad arbetsbelastning p.g.a. att verksamheten måste anpassas till de nya barnens behov eftersom inskolningstiden är en viktig grund för att skapa trygghet och trivsel. På förskolan finns två förskollärare som är platsansvarig när förskolechefen inte är på plats. Tre förskollärare är inköpsansvarig för olika typer av material. Förskollärarna på avdelningarna är huvudansvariga för det pedagogiska utvecklingsarbetet. En stor del av administrationen sköts fortfarande av mig som förskolechef förutom inköp samt anställningar och tjänstgöringsrapporter vilket är till stor hjälp men arbetsbördan och variationen av arbetsuppgifter är fortfarande alldeles för stor. Varje höst får all personal svara på en arbetsmiljöenkät om den fysiska och psykosociala arbetsmiljön som sedan redovisas i en handlingsplan. Kommunen genomför också en medarbetarenkät vart annat år. Resultatet från medarbetarenkäten redovisas och ligger som grund för nya förbättringsområden. En pedagogista arbetar del av sin tjänst på förskolan under vissa perioder under året. I år har hon endast arbetat på förskolan under delar av vårterminen p.g.a. sjukskrivningar på andra kommunala förskolor. Pedagogistans arbete har i år fokuserats på att implementera projektstrukturen, fortsätta utveckla den pedagogiska miljön och det systematiska kvalitetsarbetet, vilket är oerhört värdefullt för verksamheten. Vi arbetar kontinuerligt med omstruktureringar av miljön för att få en stimulerande och inbjudande miljö med många mötesplatser både inne och ute. Organisationen, kommunikationen och verksamhetsinnehållet på förskolan utvecklas och förbättras ständigt och jag hoppas att pedagogerna kommer att orka fortsätta att utveckla en lärorik verksamhet. Personalen har visat ett stort engagemang, vilja och flexibilitet att samarbeta trots ej tillräckliga resurser. Att få tiden att räcka till är ett bekymmer på förskolan, viljan att t.ex. dokumentera barnens lärande finns men personalen räcker inte till, de hinner inte med p.g.a. att det är ont om personal. Föräldrarna är nöjda och trygga. Detta kan vi utläsa av ett bra resultat från brukarundersökningen samt av den dagliga kontakten med föräldrarna och via utvecklingssamtal med alla föräldrar. Efterfrågan på platser inför hösten 2014 var mycket god. 2 Vi har inte haft råd med några större investeringar. Vi har inte lyckats få en ekonomi i balans för 2014 trots att vi fyllt på med fler barn under vårterminen men för att kunna behålla den goda kvaliteten och för att kunna leva upp till läroplansmålen är det nödvändigt att utöka resurserna för att kunna täcka upp vid sjukfrånvaro och kompetensutveckling. Det är viktigt med kontinuitet för små barn med personal som de känner och som kan verksamheten. Det går inte att spara mer på förskolan, personalen orkar inte mer, barnens välbefinnande och säkerhet måste fortsätta att tryggas. Skärsätra förskola består av sex avdelningar med öppettiden 07.00-17.30 Avdelning Barn ht Barn vt Personal Övrigt Biet 10 11 1 fsk 1-2 år 0,94 bsk 0,1 2 totalt Snigeln 15 16 1 fsk 1-2 år 1 bsk 0,92 bsk /1 from maj 2,92 / 3 totalt Sländan 17 17 1 fsk 1,25 resurs 4-5 år 1 bsk 1 bsk stud till fsk 1 0,55 bsk dag per vecka 2,55 totalt Gräshoppan 18 19 1 fsk 0,25 resurs 4-5 år 0,89 fsk 1 bsk 2,89 totalt Fjärilen 18 18 1 fsk 2,5-4 år 1 bsk 0,87 bsk 2,87 totalt Humlan 18 18 1 bsk - tillförordnad fsk 0,25 resurs 2,5-4 år 0,87 bsk 1 bsk stud till fsk 1 1 bsk dag per vecka 2,87 totalt Kök 1 kokerska Städ 0,875 lokalvård Samt 0,4 på Stockby förskola Ledning 0,6 förskolechef Pool 0,5 ¤ Metoder/verktyg för uppföljning och utvärdering Pedagogerna på förskolan reviderar varje läsårsstart enhetens arbetsplan för att konkretisera läroplansmålen och de gemensamma åtagandena. Läroplansmålen, våra åtaganden och arbetsplanen för enheten utvärderas och redovisas i en kvalitetsrapport varje läsår. I år har vi använt den nya projektstrukturen för pedagogisk reflektion och dokumentation och för att systematisera kvalitetarbetet. I strukturen ingår en reflektionsoch uppföljningsstruktur som delvis har genomförts på dagtid men vi har även avsatt tid på 3 arbetsplastsmötena och avdelningsmötena. Det nya verktyget är fortfarande ett utvecklingsområde för förskolan men det har bidragit till att hitta en bättre systematik av uppfölningsarbetet. Avdelningarna har även gjort en sammanfattning av utvecklingsarbetet av hela läsåret i projektstrukturen där de redovisat sina förbättringsområden. Utifrån avdelningarnas läsårsutvärdering sammanställer förskolechefen förskolans arbete i en kvalitetsrapport. Vi har också arbetat med BRUK vid två tillfällen under läsåret som ett hjälpverktyg för att få syn på våra förbättringsområden. Ett av förbättringsområdena är att utveckla IT/IKT vilket resulterade i workshops på Lärcenter för alla personal samt inköp av tre IPADS. Vår pedagogista har sedan drivit på och hjälpt till att komma igång med arbetet i barngrupperna. Utvecklingsarbetet på förskolan planeras och diskuteras på arbetsplatsmötena med all personal samt en gång i veckan där en representant per avdelning träffas för information, reflektion och diskussion. Enligt ett rullande schema har vi haft utvecklingsgruppsmöten där en förskollärare per avdelning träffas för att planera, reflektera och utvärdera utvecklingsarbetet. Informations- och reflektionsmöten genomförs regelbundet 1,5 timme varje vecka då en pedagog per avdelning är representerad och ansvarig för sin grupps åtaganden, gårdsgrupp respektive administrativ grupp. Ett informationsblad delas ut vid varje informationsmöte. Utvecklingsarbetet och beslut på förskolan planeras och diskuteras på arbetsplatsmötena med all personal samt under reflektions/diskussionsmötena varje vecka och under utvecklingsgruppsmötet där en förskollärare per avdelning träffas regelbundet i 1,5 timme per vecka. Kvalitetsrapporten, resultat från brukarundersökningen, från medarbetarenkäten och BRUK samt den dagliga dialogen med föräldrarna ligger som grund för nya åtaganden på förskolan. Vi har tack vare pedagogernas engagemang, vilja och flexibilitet samt att vi fokuserat på våra mål och åtaganden kunnat fortsätta att förbättra verksamheten på förskolan men att vi i år p.g.a. flera personalförändringar behövt prioritera och fokusera på några utvecklingsområden. Barnen har haft möjlighet att påverka och vara med och planera olika aktiviteter och behov av material genom intervjuer med de äldsta barnen på förskolan och via samlingar på respektive avdelning samt genom att observera och lyssna in barnens behov och intressen. Föräldrarna har via föräldrarådet och föräldramötet haft möjlighet att påverka innehållet i verksamheten samt varit med och planerant och genomfört den gemensamma fixardagen och de har även haft möjlighet att delta på de gemensamma sociala aktiviteterna som gårdsfesten och fixardagen samt avdelningarnas egna samverkansaktiviteter. En föräldrarådsrepresentant har även deltagit i utbildningsförvaltningens årliga kvalitetsuppföljningsmöte. Vid behov konsulterar vi specialpedagog och förskolepsykolog m.fl. för stöd och rådfrågning för att skapa en verksamhet för barnets/barnens bästa. Medarbetarsamtal och lönesamtal har genomförts. ¤ Måluppfyllelse – Resultat och analys Normer, värden och inflytande Mål: Förankra planen mot diskriminering och kränkande behandling samt informera föräldrarna om arbetet med planen. Att alla ska trivas och att få utvecklas i sin takt. Att lyssna på 4 varandra, visa varandra hänsyn och respekt för att vi alla är olika med olika viljor, önskemål och behov. Att alla barnen ska behandlas lika oavsett kön, etnisk bakgrund mm. Förändra i miljön efter barnens behov och intressen och att barnen i de dagliga rutinerna ges möjlighet till delaktighet och inflytande för att träna och upptäcka sin egen självständighet. Att materialet är synligt och tillgängligt så att barnen har möjlighet att själva bestämma vad de vill arbeta med och själva kan göra sina egna aktivitetsval. Analys: Vi har inte fokuserat på alla diskrimineringsgrunderna i ”planen” p.g.a. att det inte i alla lägen faller så naturligt. Men efter årets utvärdering har vi kommit fram till att vi behöver bli bättre på att ta tillvara den mångfald och mångkulturalitet som finns på förskolan och att barnen känner delaktighet i sin egen kultur och får utveckla känsla och respekt för andra kulturer, etniska tillhörigheter, religioner och trosuppfattningar. Vi behöver också bli bättre på att ta reda på fakta och inspirera barnen via t.ex. böcker och IT. Temat ”Lika - Olika” har stimulerat barnens intresse och kunnande i att vi människor, djur och allt i vår omgivning är både lika och olika samt skapat en respekt för att vi alla är olika med olika behov. Övriga mål har vi uppfyllt och genomfört. Barnen har stärkts i sin självkänsla, fått mer självförtroende och vuxit som individer och grupp. De vågar ta för sig som individer och hävda sin rätt i det sociala samspelet. De är glada, nyfikna och intresserade. De tar ansvar och hjälper och stöttar varandra. De har också visat stort intresse för sin omvärld och ställt många frågor, diskuterat, reflekterat och funderat. Många barn och få vuxna i grupperna gör det dock svårare att ta hänsyn till barnens individuella behov. Kunskap, utveckling och lärande Mål: Utmana barnens kreativitet och lärande med hjälp av miljö och material genom utbyte av material och skapa rum i rummen. Utomhus ska vi fortsätta utveckla miljön med hjälp av olika typer av material och aktiviteter för att stimulera och utmana barnen med nya upplevelser. Vi ska fortsätta förändra i miljön ute så att det finns mer utrymme för kreativt arbete på gården. Förtydliga och förankra läroplansmålen till föräldrarna. Börja använda oss av projektstrukturen i arbetet med nästa års tema. Använda BRUK som en hjälp att utveckla verksamheten. Vi ska bli bättre på att göra våra möten till forum för diskussioner. Analys: Vi har arbetat mot läroplansmålen, med våra åtaganden utifrån brukarundersökningen och kvalitetsrapporter. Implementering av läroplanen pågår ständigt. Vi har påbörjat arbetat med att reflektera och dokumentera verksamheten, temat med hjälp projektstrukturen men det har tagit tid att hitta formerna, framförallt är det svårt att få tiden att räcka till, till allt skrivande och reflekterande tillsammans. Vi har även utvärderat och följ upp verksamheten i projektstrukturen. Att gå ifrån barngruppen enskilt eller i grupp är inte alltid möjligt p.g.a. för få pedagoger och många barn i grupperna och detta läsår p.g.a. flera personalförändringar. Vi har använt BRUK vid två tillfällen och bl.a. kommit fram till att vi behöver utveckla arbetet med IT/IKT. Övriga mål har vi uppfyllt och genomfört. 5 Barnen har varit intresserade, kreativa, och tyckt det varit roligt med alla lekar och projekt ute och inne. Alla pedagoger har visat ett stort engagemang och vilja att utveckla verksamheten. Det är oerhört värdefullt med tillgång till en pedagogista som är med och driver vårt utvecklingsarbete. Föräldrasamverkan Mål: Informera föräldrarna om barns lärande och om verksamhetens innehåll. Uppmuntra föräldrarna att vara delaktiga i verksamheten. Analys: Vår upplevelse är att föräldrarna är engagerade och nöjda och trygga. Detta kan vi utläsa av ett bra resultat från brukarundersökningen samt via utvecklingssamtalen med alla föräldrar. Vi har genom en bra daglig kontakt, informationsbrev via e-post och utvecklingsuppföljningssamtal en till två gånger per år fortsatt informera föräldrarna om barns lärande och om verksamhetens innehåll. Vi har fortsatt uppmuntra föräldrarna att vara delaktiga i verksamheten t.ex. under fixardagen på gården som anordnas tillsammans med föräldrarådsrepresentanterna och att de är välkomna att vara med på förskolan. Föräldrarna har även haft möjlighet att påverka och få information om verksamheten via arbetsplan, hemsidan, dokumentation, föräldraråd och föräldramöten på respektive avdelning samt under inskolningen i förskolan. T.ex. har föräldrarna under föräldramötet haft möjlighet att i smågrupper diskutera olika frågor som rör verksamheten. Föräldrarna har via föräldrarådet haft möjlighet att påverka innehållet i verksamheten, planerandet av den gemensamma fixardagen. Vi har tagit del av resultatet från brukarundersökning och genomfört förändringar utifrån resultatet. Samverkan med skolan och övergångar Mål: Fortsätta samverka med vår närmsta skola via gemensamma samverkansträffar och överlämningssamtal och att barnen får besöka skolan några gånger under våren. Analys: Samverkan med vår närmaste skola fungerar mycket bra. För att underlätta övergången mellan förskola och skola har barnen besökt sin skola (de i närområdet) tre gånger detta läsår, två gånger med pedagoger från förskolan och en gång med föräldrarna. Barnen har upplevt besöken som mycket positiva. De har varit med på samlingen i skolan och tagit del av förskoleklassens/skolans verksamhet. De planerade samverkansträffarna med Skärsätra skola har genomförts och fungerat bra. Vi har diskuterat skolstart och informerat varandra om det utvecklingsarbete som pågår i de olika enheterna. Överlämningssamtalen har genomförts och varit mycket viktiga för mottagande pedagoger. Vi lägger stor vikt vid att förbereda barnen inför skolan och vi upplever också att det arbetet sedan får stor uppskattning från skolans personal. 6 ¤ Vart ska vi? Normer, värden och inflytande Vi ska fortsätta förankra arbetet med planen mot diskriminering och kränkande behandling med fokus på interkulturalitet och att känna delaktighet i sin egen kultur och utveckla känsla och respekt för andra kulturer, etniska tillhörigheter, religioner och trosuppfattningar. Fortsätta informera föräldrarna om arbetet med planen samt ta fram nya underlag till utvecklingssamtalen som tydliggör arbetet med planen och barns inflytande. Vi ska ha fortsatt fokus på samverkan på förskolan. Vi ska fortsätta arbeta mot målet att alla ska trivas och att få utvecklas i sin takt. Att lyssna på varandra, visa varandra hänsyn och respekt för att vi alla är olika med olika viljor, önskemål och behov. Att alla barnen ska behandlas lika oavsett kön, etnisk bakgrund mm. Vi ska fortsätta att lyssna in barnens tankar, idéer och förändra i miljön efter barnens behov och intressen. Att materialet är synligt och tillgängligt så att barnen har möjlighet att själva bestämma vad de vill arbeta med och själva kan göra sina egna aktivitetsval. Att barnen i de dagliga rutinerna ges möjlighet till delaktighet och inflytande för att träna och upptäcka sin egen självständighet. Kunskap, utveckling och lärande Vi ska fortsätta utveckla arbetet med projektstrukturen, att avsätta tid för reflektion och dokumentation enskilt och på våra gemensamma möten under läsåret. Vi ska använda projektstukturen för dokumentation av vår verksamhet och använda den i det sytematiska kvalitetsarbetet för utvärdering och uppföljning. Fortsätta utveckla det påbörjade arbetet med IT/IKT som verktyg så att barnen ges fler uttrycksätt/språk som därmed bidrar till deras utveckling och lärande. Att fler pedagoger använder våra Ipads i det pedagogiska arbetet med barnen. Köpa in kompletterande hjälpmedel, utrustning, samt fortsätta ta hjälp av Lärcenter och pedagogistan. Att organisera våra möten så att vi tar tillvara tiden till reflektion, diskussion och problematisering för att kunna fortsätta utveckla verksamheten. Fortsätta använda BRUK som en hjälp att utveckla verksamheten. Nya gemensamma projektet för nästa läsår är ”Våra sinnen” Föräldrasamverkan Vi ska fortsätta informera föräldrarna om barns lärande, hur vi arbetar med planen mot diskriminering och kränkande behandling och om verksamhetens innehåll genom en bra daglig kontakt, informationsbrev via e-post och utvecklings-/uppföljningssamtal en till två gånger per år. Vi ska fortsätta uppmuntra föräldrarna att vara delaktiga i verksamheten t.ex. genom att vi ordnar en fixardag på gården tillsammans med föräldrarådsrepresentanterna och att de är välkomna att vara med på förskolan. Att föräldrarna även fortsättningsvis ges möjlighet till inflytande i verksamheten tex via föräldrarådsmötena och föräldramötet. Samverkan med skolan och övergångar Vi ska fortsätta samverka med skolan via gemensamma samverkansträffar, överlämningssamtal och att barnen besöker skolan några gånger under våren för att underlätta övergången mellan förskola och skola. 7 ¤ Sammanfattning Ekonomin är inte i balans trots att vi skrivit in fler barn och jag är orolig över hur vi ska kunna behålla den goda kvalitén och hur vi ska kunna leva upp till läroplansmålen om inte resurserna utökas. Resurser behöver också tillföras för att kunna minska den stress och otillräcklighet som personalen upplever samt för att kunna behålla personal. Vilket tydligt går att utläsa i de senaste årens medarbetarenkäter samt genom personalens egna upplevelser av att inte räcka till. Vi behöver även resurser för att kunna täcka upp vid sjukfrånvaro och kompetensutveckling. Det är viktigt med kontinuitet för små barn med personal som de känner och som kan verksamheten. Barngrupperna kan inte vara hur stora som helst inte om arbetssituationen ska vara rimlig och förskolans kvalitet hög. Det går inte att spara mer på förskolan, personalen orkar inte mer, barnens välbefinnande och säkerhet måste fortsätta att tryggas. Min analys av arbetet på förskolan är att det ständigt är föränderligt, det händer dagligen saker med det enskilda barnet, barngruppen och de om arbetar på förskolan som påverkar vardagen. När personalen är sjuka ska de inte behöva ha dåligt samvete för att de är hemma och att det inte finns ekonomiska resurser för att täcka upp vid sjukfrånvaron. Förskolan måste få kosta, pedagogerna måste få tid för varje barn och dess utveckling och behov. Barnens behov kan inte vänta till nästa dag. Barnen behöver kontinuitet för att kunna utvecklas och må bra. Förskolan har fortfarande behov av att det fylls på med jord eller liknande i slänten på både småbarnsgården och på stora gården, det är fortfarande inte åtgärdat. På småbarnsgården är det en säkerhetsfråga p.g.a. att det har bildats en hög kant i slänten på berget vilket inneburit många olyckor och vissa tider på året går slänten inte att använda p.g.a. att det blir isigt och halt. Vi har fortfarande inte fått våra solskydd uppsatta på gården trots påtryckningar från miljö och stadsledningskontoret Åtgärder av felanmälan och underhåll har blivit bättre, felen har vid några tillfällen åtgärdats snabbare. Återkoppling av felanmälan från fastighetskontoret angående vad och när felanmälan och underhåll ska åtgärdas behöver fortfarande förbättras. Beställning av varor via Agresso är krångligt och tar för lång tid vilket leder till stress och en känsla av inte hinna med, Beställning via Agresso upplevs som ett hinder i arbetet på förskolan. Det är svårt att hitta den vara vi önskar beställa samt svårt att beställa varor från rätt leverantör enligt den turordning som gäller enligt upphandlingsavtalen. 8
© Copyright 2024