FORSKARNAS NYHETER NR 2-2015 S V E N S K A S Ä L L S K A P E T F Ö R M E D I C I N S K F O R S K N I N G • G R U N D AT 1 9 1 9 Systrarna Larsson skänkte över 50 miljoner till SSMF S S M F. S E Carolines envisa kamp mot obotlig sjukdom Caroline Ingre vill förbättra vården och forskningen kring den obotliga neurologiska sjukdomen ALS. Ett nationellt register över ALS-patienter är ett första – och stort – steg i det viktiga arbetet. Caroline Ingre Sidan 7 Doktorand – och sedan? Många tips på vägen! Nyblivna stipendiaten Catharina Hagerling pratar med sin tidigare handledare Karin Leandersson om postdoktorperioden, att starta egen forskargrupp och vikten av att kombinera forskning och klinik. Sidan 4-5 Inga-Maja Larsson, till vänster, och systern Anna-Gerd, skänkte över 50 miljoner kronor till Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning, SSMF. Här har systrarna dukat fram en äkta svensk frukost när barnen till deras utvandrande kusiner från Likenäs kom på besök från USA år 2000. När Inga-Maja Larsson från Likenäs i Värmland gick bort visade det sig att hon och den tidigare avlidna systern Anna-Gerd Larsson tillsammans testamenterat över 50 miljoner kronor till SSMF. Systrarna Larssons gåva, som är en av de största i SSMF:s nästan hundraåriga historia, bestod av aktier, skogsegendomar, en gammal handelsbod och huset där systrarna växte upp och där Inga-Maja levde kvar ända till några år före sin bortgång. Det arv som systrar- na fått efter sin pappa, handelsmannen Emil Larsson, växte genom Inga-Majas och Anna-Gerds sparsamma liv och kloka förvaltning till det stora belopp som nu går till SSMF – och blir ett mycket värdefullt tillskott till svensk medicinsk forskning. Se sidan 8-9. Inte mindre än 50 lovande unga forskare belönades av SSMF Catharina Hagerling pratar forskningskarriär med sin doktorandhandledare Karin Leandersson. Hur stoppa epidemiska fripassagerare? 30 september 2015 är en dag som 50 av Sveriges mest lovande unga medicinska forskare länge ska minnas. Då fick de årets eftertraktade anslag från Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning, SSMF. Elin Thysell och Johan Ankarklev, mottagare av SSMF-stipendier. 50 unga forskare utsågs till SSMF-stipendiater, SSMF-forskare eller mottagare av SSMF:s Stora Anslag vid den diplomutdelning där Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning hyllade mottagarna av årets forskningsanslag – 69 miljoner kronor. Forskarnas projekt omfattar en lång rad sjukdomar, inte bara de stora folksjukdomarna utan även mindre vanliga, men lika angelägna sjukdomar. – Förhoppningsvis kommer många av de mycket intressanta projekten att ta oss några steg närmare en bättre vård och effektivare mediciner än vad som finns i dag, säger SSMF:s ordförande, professor Göran Magnusson. Möt Erik Norberg, SSMF-forskare och Qiaolin Deng, SSMF:s Stora Anslag, och övriga SSMF-diplomerade på sid 3 och 10 samt på ssmf.se Anders Johansson Vet du att resenärer till bland annat Indien och Centralafrika sprider resistenta bakterier vid hemkomsten till Europa – utan att själva vara smittade? Anders Johansson kan berätta mer. Sidan 14 Mer i detta nummer: Johans kamp mot malaria Forskarparet tänker stort Hur kan jag stödja SSMF? sidan 6 sidan 12 sidan 16 SSMF belönar 50 av Sveriges mest lovande unga medicinska forskare LEDARE Generösa givare möjliggör forskning Vad hände sedan? Läs här om några SSMF-stipendiater som låtit tala som sig senaste året. Tre tidigare SSMF-stipendiater fick åtta miljoner kronor var som mottagare av Ragnar Söderberg Stiftelsens medicinpris 2015: HELIN VAKIFAHMETOGLU-NORBERG, SSMF-forskare 2014 (läs om Helin på sidan12). NING XU LANDÉN stipendiat 2011 och ANITA ÖST, stipendiat 2010. gångsrika inom medicinsk forskning. Därtill läggs ett omfattande arbete ned på att bland de som söker stöd välja ut de mest lovande unga forskarna. SSMF arbetar också hårt för att förvalta fonderade medel på bästa sätt och hålla kostnaderna för administration på en minimal nivå. Men till slut är det ändå bara de unga forskarnas egna insatser som kan uppfylla donatorernas önskan om medicinska framsteg och en bättre sjukvård. Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning, SSMF, hade nyligen sin årliga ceremoni för utdelning av diplom till stipendiater och mottagare av forskningsanslag. Det var roligt att så många av de unga forskarna hade sina anhöriga i sällskap, så att också de fick uppleva högtidligheten i Svenska Läkaresällskapets historiska lokaler där SSMF bildades för 96 år sedan. Då, strax efter första världskriget, var det ett litet antal unga pionjärer som fick forskningsstöd för att delta i uppbyggnaden av svensk medicinsk forskning. I dag är det cirka 50 unga doktorer som får stöd från SSMF till egen försörjning och forskningsanslag för att tillsammans med många andra säkra och stärka svensk medicinsk forskning. En intressant förändring under senare år är att en allt större del av forskarna som SSMF stödjer har sina rötter i andra länder. Det är en positiv utveckling för ju fler begåvade unga människor som söker sig till forskarutbildning i Sverige desto bättre kommer forskningen att utvecklas här. GENERÖSA GIVARE Att SSMF har möjlighet att i år stödja svensk medicinsk forskning med nästan 100 miljoner kronor är ett stort antal välvilliga privatpersoners förtjänst. Under den senaste 15-årsperioden har gåvorna uppgått till drygt 50 miljoner kr per år. Alla bidrag är viktiga men de många stora donationer som SSMF har fått genom åren har naturligtvis speciell betydelse. De flesta kommer genom testamenten men det finns också många personer som donerar pengar under livet och som själva får uppleva hur medlen gör nytta. Mitt intryck är att SSMF:s välgörare är personer med en anspråkslös livsstil som valt att inte förbruka sina besparingar för egna ändamål. Ett aktuellt exempel är Inga-Maja Larsson från Likenäs som lämnade efter sig en stor förmögenhet till SSMF. Ett arv från fadern, som hon och hennes syster Anna-Gerd fått, förvaltades med omsorg medan systrarna själva valde att fortsätta sina liv som tidigare och i stället låta kapitalet komma till nytta för den medicinska forskningen. STORT FÖRTROENDE FÖR SSMF Inga-Maja Larsson och många andra välgörare visar SSMF ett enormt förtroende. För att motsvara detta utvecklar SSMF olika stödformer för att ge unga doktorer de bästa förutsättningar att bli självständiga och fram- Foto: staffan gustavsson Universalism, forskares bidrag till vetenskapen skall bedömas oberoende av dessas genus, etniska ursprung, politiska uppfattning, religiösa tro etc. Disinterestness, forskare skall i sitt arbete präglas av oegennytta. Organized Sceptisism, inom forskning skall alla påståenden utsättas för kritisk granskning. CUDOS-normerna har tjänat det internationella akademiska forskarsamhället väl under flera generationer genom att nya upptäckter snabbt har spridits och kunnat kontrolleras, vilket inte minst betytt att felaktigheter har kunna korrigeras och att fusk har kunnat avslöjas och därmed förebyggas. Utvecklingsarbete med kommersiell inriktning til�lämpar inte samma uppförandekod och med ökade krav på snabbt nyttogörande av akademiska forskning uppstår ganska ofta normkonflikter i mötet mellan vetenskap och teknik. De delar av CUDOS som med tiden blivit svårast att efterleva är nog kommunalism och oegennytta. Kommersialisering av forskningsrön försenar eller till och med förhindrar allmän spridning av nya rön och forskare kan lockas att sätta personliga intressen före de allmänna av många skäl, inklusive hård konkurrens om resurser och uppmärksamhet. Trots att avsteg från CUDOS-normerna ibland inträffar, fungerar de ändå som sammanhållande länkar i det gränslösa vetenskapssamhället, vilket är betydelsefullt både för forskningens fortsatta framsteg och för att SSMF och andra ideella organisationer skall behålla donatorernas förtroende. Göran Magnusson, professor och ordförande i Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning, SSMF [email protected] Utgiven av Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning, SSMF. Detta är nr 2 år 2015. Anita Öst ELISABET JERLHAG HOLM, mottagare av SSMF:s Stora Anslag 2014, deltar i en ny studie vid Sahlgrenska akademin som visar att behandling med ett läkemedel mot diabetes och fetma eventuellt även kan hjälpa mot alkoholberoende. Communalism, forskare skall göra sina resultat allmänt tillgängliga. Motsatsen till hemlighetsmakeri. FORSKARNAS NYHETER 2 Ning Xu Landén MIA PHILLIPSON, SSMF-stipendiat 2000, står tredubbelt i rampljuset senaste året. Fernströmpristagare, ny medlem av Sveriges Unga Akademi och kommentator när SVT:s Nobelstudio presenterar 2015 års pristagare i medicin. Foto: mikael wallerstedt göran magnusson TILLFÖRLITLIGHET MÄTT I CUDOS Tillförlitlighet är ett nyckelbegrepp inom forskning. Allmänheten måste kunna lita på forskare och dessa måste också kunna lita på varandra. När forskare fuskar – vare sig det är fråga om ”förbättrade”, plagierade eller påhittade resultat – är det inte bara omoraliskt utan också ett allvarligt hot mot all forsknings trovärdighet. Oredlighet och oaktsamhet strider mot allmänna normer för acceptabelt beteende. Inom forskningen ställs dock högre krav än så. Vetenskapens framgång är beroende av ett gränslöst utbyte av nya rön. För att detta skall fungera behövs allmänt erkända normer. Den amerikanske sociologen Robert C. Merton insåg behovet av gemensamma värderingar i den snabbt expanderande vetenskapliga världen och formulerade 1942 forskningens etos i fyra sammanfattande punkter på engelska kallade CUDOS: På Kardiologiska vårmötet 2015 i Örebro presenterade MARTIN UGANDER, SSMF-stipendiat 2011, nya tankar om hjärtats funktion mellan sammandragningarna, medan MARCUS CARLSSON, SSMF-stipendiat 2008, berättade hur modern magnetkamerateknik ger nya insikter om hjärtmuskelns intrikata rörelsemönster. Marcus Carlsson deltog för övrigt som expert i bilddiagnostik i Socialstyrelsens nya nationella riktlinjer för hjärtsjukvård. Martin Ugander Marcus Carlsson Tipsa gärna Forskarnas Nyheter om aktuella stipendier, intressanta publiceringar etc. [email protected] Ansvarig utgivare: Professor Göran Magnusson, ordförande SSMF. Idé: Björn Garenberg, Garenbergs Konsult, & Natalie von der Lehr. NatScience. Redaktionschef: Björn Garenberg. Vetenskaplig skribent: Natalie von der Lehr. Formgivning: Lena Hellström Sparring. Foto: Hans Ericksson (där inte annat anges). Tryck: Åtta45 Tryckeri/Stream Nordic. SSMF I FORSKARNAS NYHETER NR 2 I 2015 DELTAGANDE DIPLOMMOTTAGARE 30 SEPTEMBER. Främre raden från vänster: Johan Ankarklev, Pär Halje, Elin Thysell, Sofie Singbrant Söderberg, Sofia Berglund, Gauti Jóhannesson, Kariem Ezzat Ahmed, Fredrik Piehl (SSMF:s vetenskaplige sekreterare), Caroline Ingre, Ilary Allodi, Gilbert Lauter, Björn Wahlin, Caroline Hansson och Kristofer Nilsson. Bakre raden från vänster: Christoffer Rahm, Patrik Persson, Karin Nordenankar, Marina Franck, David Lindquist, Sara Liin, Cecilia Engdahl, Caroline Olsson, Elisabet Jerlhag Holm, Qiaolin Deng, Erik Norberg, Lasse Dahl Jensen, Lisa Berglund, Muhammad Asghar, Ivaylo Stoimenov, Anna Lindstrand, Shuijie Li, Juan Carlos Fierro González, Erik Wernersson, Abraham Roos, Joachim Burman och Hanna Brauner. Onsdagen den 30 september 2015 kommer forskarna på bilden här ovan inte att glömma i första taget. En efter en fick de kliva upp på scenen i Svenska Läkaresällskapets vackra lokaler i Stockholm och hämta årets skörd av eftertraktade forskarutmärkelser från Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning. De diplom som de mottog visade att de just blivit medlemmar av 2015 års årgång av nya SSMF-stipendiater, SSMF-forskare eller mottagare av SSMF:s Stora Anslag. Totalt fick 50 unga forskare dela på 69 miljoner kronor. Inte mindre än 37 av 50 mottagare av årets nya anslag från Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning, SSMF, fanns på plats för att hämta sina diplom – en anmärkningsvärt hög siffra, inte minst med tanke på att ett tiotal av forskarna bedriver sitt arbete vid utländska universitet, framför allt i USA. NOGGRANN URVALSPROCESS Diplomutdelningen den 30 september var slutet på en lång process där SSMF:s granskningsnämnd bland närmare 400 sökande utsett 2015 års nya SSMF-stipendiater, SSMF-forskare och mottagare av SSMF:s Stora Anslag. de MEST LOVANDE FORSKARNA De eleganta diplom med vilka Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning premierade gräddan av Sveriges unga medicinska forskare delades ut av SSMF:s ordförande, professor Göran Magnusson och SSMF:s vetenskaplige sekreterare, professor Fredrik Piehl. Det var för övrigt här, i Svenska Läkaresällskapets anrika lokaler vid Klara kyrka mitt i Stockholms city, som SSMF grundades 1919. FLER OCH FLER BESÖKARE För vart och ett av de senaste åren har antalet belönade som finns på plats bara ökat. Fler SSMF I FORSKARNAS NYHETER NR 2 I 2015 och fler har också såväl stolta partner och barn som föräldrar med sig. – Glädjande är också, säger SSMF:s ordförande Göran Magnusson, att även en del av våra bidragsgivare är närvarande. Utan generösa donationer och testamenten skulle SSMF inte kunna bidra till den svenska medicinska utvecklingen i så stor skala. EN INSPIRERANDE EFTERMIDDAG Så löd titeln på dagens program och professor Göran Magnusson stod själv för första dosen inspiration när han påminde om de många stora forskare vars karriärer startat med anslag från SSMF. Därefter intog en av medlemmarna i SSMF:s granskningsnämnd scenen, professor Inger Sundström Poromaa. Hon höll ett mycket uppskattat anförande med titeln ”Från SSMF-stipendiat till professor, hur gick det till” – ett ämne som uppenbart låg nära de just belönade unga forskarnas framtidsfunderingar. Du hittar en sammanfattning av Inger Sundström Poromaas anförande på sidan 15 här i Forskarnas Nyheter. På sidorna 10-11 möter du alla årets diplomerade forskare och får en kort presentation av deras forskningsprojekt. Utförligare presentationer av alla forskarna hittar du på ssmf.se de agnusson hälsa ande Göran M dag.” id rm te SSMF:s ordför ef e nd l ”En inspirera välkommen til Inger Sundst röm Poromaa gav kloka råd om vägen från stipendiat till professor. Många stipendiater hade anhöriga med sig vid diplomutdelningen. Johan Ankarklev kom flygande från New York för att träffa sonen Morris och ta emot diplom. Yngsta deltagaren på diplomutdelningen var Majken Berglund, här med mamma Lisa. I vimlet syntes Cecilia Engdahl, Elisabet Jerlhag Holm och Cecilias syster, Birgitta Isaksson. 3 ”Våga ställa de viktiga frågorna” Catharinas forskning Catharina undersöker ett protein som heter Lgr5 i cancerstamceller. De cancerceller som uttrycker Lgr5 har särskilda egenskaper och blir mer invasiva, vilket betyder att de kan spridas till andra organ och bilda metastaser. Catharina undersöker om man kan använda sig av Lgr5 för att upptäcka bröstcancerstamceller som ligger latent i kroppen. Lgr5 fungerar som en receptor och genom att lära sig mer om de signalvägar den aktiverar i cancerstamceller hoppas Catharina hitta nya mål för behandling av metastaserande bröstcancer. När Catharina Hagerling kommer tillbaka från sin postdoktorperiod på University of California i San Francisco ser hon fram mot att, precis som sin tidigare handledare Karin Leandersson, få sätta ihop ett eget forskningsteam kring bröstcancer. Catharina har fått många kloka råd på vägen av Karin. bättre för patienter med en viss typ av tumör och det vore bra att kunna ringa in dem. Det är sådant vi diskuterar kring fikabordet, vi tänker verkligen på patienterna när vi diskuterar vår forskning. ’’ När vi diskuterar vår forskning är patienterna hela tiden i fokus. Vad händer efter SSMF-stipendiet? Catharina: Jag kommer att återvända till Lund och kombinera forskning och klinik. Målet är att bygga upp en egen forskargrupp och då betyder Karins råd mycket. samarbetet mellan klinik ’’ När 2015 års SSMF-stipendiat Catharina Hagerling hälsade på hos sin före detta handledare, lektor Karin Leandersson, SSMF-stipendiat 2004, hamnade de direkt i en livlig diskussion om vikten av att kombinera forskning och kliniskt arbete. Följ deras intressanta samtal, med SSMF:s vetenskapliga skribent Natalie von der Lehr som moderator. Catharina Hagerling fick ett av årets SSMF-stipendier för postdoktorala studier, samma typ av stipendium som hennes doktorandhandledare Karin Leandersson fick för elva år sedan. När Catharina, som just nu forskar i USA, nyligen var på besök i Malmö sammanförde Forskarnas Nyheter henne och Karin. Det blev ett spännande samtal kring bröstcancerforskning och vikten av att kombinera forskning och klinik. Vad betyder ett stipendium från SSMF? Catharina: För mig betyder det oerhört mycket att jag får möjlighet att bedriva min forskning under två års tid hos den välrenommerade cancerforskaren Zena Werb vid University of California i San Francisco. Jag sökte mig till Werb eftersom hennes forskning både berör cancerstamceller och tumörimmunologi. Nu får jag tillfälle att fördjupa mig ytterligare i de båda forskningsområdena och lära mig nya metoder, så jag är väldigt glad över stipendiet från Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning. Karin: SSMF-stipendiet jag fick 2004 möjliggjorde att jag kunde börja utvecklas till en självständig forskare och uppnå docentkompetens. Efter att ha varit SSMF-stipendiat fick jag mitt första anslag från Cancerfonden för min egen forskning 2006. När jag 2008 fick en 4 forskarassistenttjänst från Vetenskapsrådet kunde jag bryta loss mig på allvar och starta en egen forskargrupp. Nu finansieras det mesta av min forskning via Vetenskapsrådets forskningsanslag ”Unga Forskare” 2013 – 2016. ’’ SSMF-stipendiet blev starten för att på allvar börja forska. ’’ Utan SSMF hade jag knappast varit där jag är idag, det första stipendiet som jag fick av dem blev starten för att våga. Jag är evigt tacksam för det stödet. Karin, vilka råd ger du Catharina? Karin: Du ska se till att du utvecklas på alla plan. Du ska alltså inte bara tänka på vetenskapliga publikationer utan även på sådant som undervisning, samarbeten och presentationer på vetenskapliga konferenser. Sedan ska du lära dig av vad andra redan har lärt sig och göra det på ditt sätt. Det gäller att ha ett öppet förhållningssätt till samarbete med andra människor – det behövs många forskare med många idéer både inom bröstcancerforskningen och inom många närbesläktade områden. Det är en balansgång mellan att ha en stor kontaktbas och en egen nisch där man kan ha sin egen kompetens. Catharina: Det rådet tar jag verkligen till mig. Samarbeten är viktiga och jag kommer definitivt att hålla kontakten med de forskare som jag träffar i USA. Det är viktigt att inse att man kan dra nytta av varandras kompetenser genom samarbeten. Som ST-läkare i klinisk patologi kommer jag också att behålla kontakten med den kliniska verksamheten vilket är patienter och läkarnas kliniska expertis. Både i Lund och i Malmö finns samarbeten där grundforskning på cancer kombineras med cancerklinikens arbete. Den prekliniska forskaren vet vilka metoder man kan använda för att få fram information ur prover från patienter, den kliniska forskaren tappar inte patientperspektivet. Kombinationen gör att man kan ställa andra frågor och få svar på dessa. och forskning Karin: Det är mycket viktigt. En preklinisk forskare forskar fram grundläggande kunskap om en sjukdom på labbet, men behandlar inte patienter. Som sådan forskare behöver jag tillgång till prover från viktigt för att kunna ha en helhetsbild. Karin: Samarbeten som knyter an till kliniken är mycket viktiga, då kommer forskningen patienterna till gagn. Våga ställa de viktiga frågorna Catharina, du är kliniker och kan ställa andra frågor än en pre-kliniker. Translationell forskning är viktig. Hur ser läget ut för bröstcancerforskning idag? Karin: Nu är immunoterapi på gång. Det betyder att man förstärker en viss typ av immunceller så att de kan lätta på bromsen, känna igen tumörceller och ta bort dem. Man utnyttjar på så sätt kroppens egna immunförsvar. Det har redan gjorts kliniska studier inom den typen av terapi på andra typer av cancer, men det finns även stora möjligheter att utveckla en immunoterapi för bröstcancer. Det gäller särskilt de typer av bröstcancer som har dålig prognos. Karin: Det är viktigt att det finns möjligheter och att man dessutom omkring sig har seniora forskare som vill att man ska lyckas. Själv har jag hittills handlett tre disputerade doktorander varav Catharina var den första. Just nu består min grupp av NAMN: Catharina Hagerling. Bakgrund: SSMF-stipendiat 2015 (två år, heltid). Disputerade 2012, ST-läkare i klinisk patologi. Nu: Postdoktor vid University of California San Francisco, med anknytning till Lunds universitet. Forskningsområde: Bröstcancer. Ålder: 32 år. Familj: Man, ett barn och mopsen Ralph. Fritid: Utforska San Francisco och resten av Kalifornien. Dold talang: Duktig ryttare. Catharina: Fokus ligger också på att hitta olika undergrupper av bröstcancer hos patienterna för att kunna göra mer för dem. En del behandlingar fungerar SSMF I FORSKARNAS NYHETER NR 2 I 2015 SSMF I FORSKARNAS NYHETER NR 2 I 2015 två doktorander och en ny postdoktor. Catharina och jag är goda vänner, vi gillar att prata om forskning och att umgås. Men vi kommer att ha två olika forskningsgrupper, det är viktigt att vara medveten om det. Liten ordlista för icke-medicinare: Translationell forskning. Medicinsk forskning som bygger på nära, ömsesidigt utbyte mellan klinisk (patientnära) forskning och laboratorieforskning. ST-läkare. För att bli läkare krävs fullgjord läkarutbildning samt allmäntjänstgöring (AT) och AT-prov. De flesta läkare genomgår sedan specialiseringstjänstgöring (ST) med minst fem års heltidsarbete inom både sina huvudområden och angränsande områden. Klinisk patologi. Inom klinisk patologi undersöks både den makroskopiska och mikroskopiska bilden av vävnaden på olika sätt. Karins forskning Karin studerar vissa typer av immunceller i bröstcancertumörer. Dessa immunceller hjälper inte kroppen utan gynnar istället cancern. Man ser en sämre prognos för att överleva cancern; dessa celler verkar hindra kroppens eget immunförsvar. Hon försöker förstå exakt vad dessa celler gör i tumören och hur man kan stänga av dem. Hon undersöker också vilka cellsignaler som påverkas för att hitta nya måltavlor att angripa med läkemedel och förhindra utvecklingen och spridningen av bröstcancer. NAMN: Karin Leandersson. Bakgrund: Disputerade 2002, SSMF-stipendiat 2004, egen forskargrupp sedan 2008. Nu: Tog nyligen ett steg uppåt i karriären och blev universitetslektor.. Forskar vid Skånes universitetssjukhus i Malmö. Arbetar vid Institutionen för Translationell Medicin, Malmö, Lunds Universitet Forskningsområde: Bröstcancer. Ålder: 43 år. Familj: Man, två barn, två bonusbarn samt två dansk-svenska gårdshundar. Fritid: Umgås med familjen och hundarna, gärna ute i naturen. Dold talang: Fjärilsentusiast. 5 Johans kamp mot malaria kompetens för att fortsätta bygga upp en egen forskargrupp. Förutom att bygga upp registret, som kan användas nationellt och internationellt av många forskare och läkare, har Caroline nyligen startat en fall-kontrollstudie om livsstils- och miljöfaktorer vid ALS och hon samlar även ihop patientprover till en biobank. – Det är en sak att bygga upp någonting, sedan måste man förvalta och förbättra det hela tiden. Det finns mycket mer vi kan ta med, som till exempel information om de anhöriga eller hur vården skiljer sig på de olika klinikerna. Det behövs också en samordning kring ALS-vården. sporten, dels att inspirera ungdomarna att även satsa på utbildning. I ishockeylagets aktiviteter ingår till exempel läxhjälp, bokklubbar och studiebesök vid olika universitet. FAKTA OM JOHANS FORSKNING Johan studerar regleringen av olika genfamiljer i malariaparasiten som är kopplade till virulens, alltså förmågan att framkalla sjukdom. Han tittar på den så kallade ”var-gen”-familjen där en gen i taget uttrycker de infekterade röda blodkropparna. Det av genen kodade proteinet transporteras till ytan av den infekterade röda blodkroppen. Det orsakar en ansamling i blodkärlen vilket i sin tur motverkar att de infekterade blodkropparna passerar genom mjälten. Genom att frekvent byta genuttryck förändrar parasiten dessutom hela tiden sitt yt-antigen på den röda blodkroppen och därmed sitt ”utseende”, på så sätt kan parasiten vidare undgå immunförsvaret. Jag vill kunna jobba brett, malariaparasiten har en komplex livscykel och det finns väldigt många möjliga projekt, säger Johan Ankarklev, forskare på Karolinska Institutet och Weill-Cornell Medicine i New York, och rabblar snabbt upp ett halvt dussin potentiella möjligheter. Istället för en karriär inom ishockey blev det forskning för Johan Ankarklev. Han lägger så mycket tid han kan på att studera malariaparasitens komplexa livscykel och förhoppningsvis få ner de stora dödstalen i malaria. Men ibland lyckas han ändå hinna med hockeyn – i Harlem, New York. Johan Ankarklev är på ett av sina många besök i Sverige för att umgås med sin son och passar denna gång även på att ta emot SSMF:s tvååriga stipendium för de postdoktorala studier som han bedriver vid Weill-Cornell Medicine i New York. isHockey eller studier? Som 16-åring lämnade Johan Vårberg i södra Stockholm där han växte upp, för att satsa på en ishockeykarriär i Edmonton, Kanada. Flera av hans kompisar gick hela vägen och spelar nu i NHL eller andra professionella ligor. – Men jag kom till ett vägval i slutet av high-school där jag bestämde mig för att fokusera på studier, berättar Johan. Han läste in det som krävdes för att Kortfakta om malaria: • Malaria-parasiten lever i två värdar, myggan och människan, och överförs via myggbett • 3,2 miljarder människor i 97 länder riskerar att bli infekterade • 2014 insjuknade nästan 200 miljoner människor varav över en halv miljon dog komma in på universitetet, fick högsta betyg i de naturvetenskapliga ämnena och hittade så småningom ett ämne han ville fördjupa sig i. – Jag hade en mycket inspirerande föreläsare i zoologi med bakgrund inom parasitologi och när jag fick lära mig mer om parasiter och deras komplexa biologi så klickade det. Fascination för parasiter Efter ytterligare några års studier i Kanada blev det master- och forskarutbildning vid Uppsala universitet där han forskade på tarmparasiten Giardia intestinalis. Som postdoktor återvände Johan till andra sidan Atlanten, närmare bestämt till Harvard University i Boston. Målet var – och är – att utforska parasiten som orsakar malariasjukdom. – Det känns väldigt givande, det är så många människor som drabbas i hela världen och de som drabbas hårdast är barn i min sons ålder eller yngre. Jag har flera kollegor och bekanta nere i delar av östra Afrika som förlorat barn i malaria eller andra infektionssjukdomar. När man får uppleva detta på så nära håll känns det verkligt på ett helt annat sätt. • Förebyggande åtgärder inkluderar användning av myggnät och pesticider. Sjukdomen kan bl.a. behandlas med artemisinin, resistens har redan uppstått i vissa regioner. Det finns i dagsläget inget vaccin. 6 Från människa till mygga På Harvard forskade Johan på nya metoder för att studera övergångsfasen från människa till mygga. Men en annan forskargrupp, vid Weill-Cornell Medicine i New York, lockade. – Det är ett klassiskt genetiskt labb som ställer riktade frågor vilket väl kompletterar de storskaliga analyser som labbet i Boston bedriver. Jag ville ha erfarenhet från båda dessa labb för att bättre utveckla min egen linje som malariaforskare. Johan undersöker i nuläget bland annat parasit-värd-interaktioner hos malariaparasiten och människan. – En bättre förståelse av mekanismen för hur parasiten sätter på och stänger av arvsanlag för att undgå immunförsvaret kan ge viktiga verktyg i kampen mot malaria, sammanfattar Johan. Home sweet home Johan är van att jobba med tydliga mål och har en klar vision för den akademiska framtiden. Efter vistelsen i New York kommer han att återvända till Sverige för att starta en egen forskargrupp vid Karolinska Institutet. Johan är tacksam för finansieringen från SSMF och påpekar att privata donationer till forskningen är mycket vanligare i USA samt att man gärna skyltar med det. Han hoppas på draghjälp av årets Nobelpris i medicin eller fysiologi, som bland annat gick till Youyou Tu som upptäckte artemesinin, ett läkemedel mot malaria. Kanske kommer det att föra med sig att fler privata donatorer kommer att vilja satsa på malariaforskningen. För egen del ser Johan fram mot att bygga upp det han kallar för en ”positive feedback loop”. – Jag vill att min framtida grupp jobbar som ett idrottslag där alla hjälper varandra mot ett gemensamt mål och att vi samarbetar brett med grupper runtom i världen. Jag vill bygga upp någonting nytt och etablera en egen nisch inom malariaforskningen i Sverige och världen. Hockeyrinken i Harlem är utomhus, precis som på Vårbergs IP där Johan tog sina första skär. På isen i Harlem Väl på plats i New York engagerade sig Johan i ”Ice Hockey in Harlem”, en ideell organisation i stadsdelen Harlem på Manhattan. – Det var någonting jag verkligen ville göra fastän jag inte hade stått på isen själv på många år. Johan lockades av möjligheten att dels sprida ishockey till de minoriteter i samhället som annars inte fått kontakt med NAMN: Johan Ankarklev. ÅLDER: 35 år. FAMILJ: Flickvän från Argentina och sonen Morris från ett tidigare förhållande. ARBETAR: Weill-Cornell Medicine of Cornell University, New York. FORSKNINGSOMRÅDE: Mikrobiologi och infektionsbiologi (parasitologi). FRITID: Musik, spelar trummor och besöker gärna jazzklubbarna i Harlem. DOLD TALANG: Matlagning (styvpappan var en Sveriges bästa kockar). SSMF I FORSKARNAS NYHETER NR 2 I 2015 ’’ Det är en älskvärd patientgrupp – Jag brinner så för denna fantastiska patientgrupp att jag gärna jobbar långt in på nätterna, säger Caroline Ingre om sin forskning kring patienter med amyotrofisk lateral skleros, ALS. Relationen till dem ger mig mycket energi, det är bara så hemskt att så många försvinner i denna obotliga sjukdom. Caroline vill förbättra vården och forskningen kring ALS Amyotrofisk lateral skleros, ALS, är en obotlig neurologisk sjukdom som leder till förlamningar. Som läkare och doktor inom neurovetenskap blev Caroline Ingre förvånad över att det inte fanns något kvalitetsregister över patienterna i Sverige. Det är klart det ska finnas, tyckte hon, och bygger nu upp ett. ’’ En sjukdom som berör Från början var det Carolines nyfikenhet som lockade henne till behandling och forskning om ALS. – Jag fascineras av saker vi inte förstår. Inom neurologi finns det mycket vi inte förstår, ALS beskrevs redan på 1800-talet men ändå vet vi nästan ingenting. – ALS är en obotlig sjukdom, allteftersom musklerna förlamas mer och mer blir patienten fången i sin egen kropp med starkt försämrad livskvalitet. Basala funktioner som att kunna röra på sig, äta och till slut att andas slås ut. Caroline sänker rösten och blir mindre ivrig i sina rörelser när hon tänker på patienterna hon möter. – Det är en älskvärd patientgrupp. De är generösa, varma och nyfikna. Stolta och strävande patienter som inte klagar fastän de har mycket att klaga över. Relationen till dem ger mig mycket energi, det är hemskt att alla försvinner. Jag kämpar gärna för dem. Fotnot: – Jag vill utveckla vården parallellt med min forskning och bidra med någonting av bestående värde, förklarar Caroline Ingre. Hon disputerade 2013 på en avhandling som beskrev genetiska förändringar bakom sjukdomen ALS och bestämde sig sedan för att koncentrera sig på helhetsbilden. Ett pris från Ulla-Carin Lindquists Stiftelse gjorde det möjligt för Caroline att börja utveckla ett register över ALS-patienterna i Sverige. Nu, när hon har fått ett av SSMF:s postdoktorala stipendier, kan hon bland annat satsa på att fortsätta att utveckla registret. Register för bättre vård och forskning – Problemet är att läkarna inte hinner lägga in data i registret. Det måste vara enkelt och bör inte ta mer än några minuter från patientbesöket, påpekar Caroline. Registret är viktigt, tycker hon. All information om patienterna och deras sjukdomshistoria samlas så att läkarna lättare kan följa utvecklingen. Detsamma gäller forskarna som kan göra djupdykningar i den samlade databasen för att hitta gemensamma nämnare, markörer eller en förklaring till vad som kan ligga bakom utbrottet och utvecklingen av sjukdomen. Inte minst gynnar registret patienterna. – Patienten får en slags utvärdering om hälsotillståndet och om hur sjukdomen fortskrider. Då blir det lättare att SSMF I FORSKARNAS NYHETER NR 2 I 2015 fatta viktiga beslut för sitt återstående liv – beslut som kan baseras på fakta om sjukdomens utveckling, inte på känslor. Det blir en bättre dialog på kliniken, vi fokuserar på det som patienten är betjänt av. Hon upplever att de flesta patienter och deras anhöriga blir lättade när de får en diagnos, fast prognosen är dyster. – Det bidrar till livskvalitén att veta så mycket som möjligt om sin sjukdom, då kan man förhålla sig till den. Jag skulle själv vilja veta om jag var sjuk, det skulle vara en trygghet. En av Carolines stora hjärtefrågor är ett landsomfattande register över ALS-patienter. Varannan vecka Caroline forskar på halvtid, vilket innebär varannan vecka. Annars tjänstgör hon som specialistläkare och chef för ALS-enheten på neurologkliniken vid Karolinska sjukhuset. Tillsammans blir det mycket mer än en heltid och Caroline tackar sin höga energinivå för att hon hinner med allting. – Jag har alltid haft mycket energi, jag vet inte varifrån den kommer, den bara finns där. Är det en vecka där jag forskar kan jag fortsätta jobba långt in i natten, jag tycker att det är så roligt, utbrister hon. Kontakten med patienterna på kliniken gör dels att hon hela tiden får mer information för registret, dels att hon aldrig tappar helhetsbilden. – Patientbesöken möjliggör min forskning, de är grunden. Det är min vision att jag i många år framöver kan kombinera forskning och klinik. Stipendiet från SSMF gör det möjligt för mig att få loss den tid som krävs, därmed förbättras också kvalitén på det jag gör. Det är inte längre ett sidoprojekt utan någonting som jag verkligen har gått in för. Förvalta och förbättra Caroline har anställt en forskningssjuksköterska som lägger in alla nya uppgifter i registret och så småningom kan det bli aktuellt med en doktorand. Caroline planerar att driva arbetet och forskningen med registret i många år framöver och tänker utnyttja tiden som SSMF- stipendiat för att vinna docent- Ulla-Carin Lindquist, nyhetsankare på SVT Rapport, gjorde ALS allmänt känt i Sverige genom sin gripande bok ”Ro utan åror” och genom den dokumentärfilm som reportern Andreas Franzén och fotografen Pelle Wickman gjorde om Ulla-Carins sista tid i livet. NAMN: Caroline Ingre. ÅLDER: 38 år. FAMILJ: Man och tre barn. ARBETAR: Neurologkliniken på Karolinska sjukhuset och Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet, Stockholm. FORSKNINGSOMRÅDE: Amyotrofisk lateral skleros (ALS). FRITID: Familjen, träning, matlagning. DOLD TALANG: Älskar opera och konst. Hon och hennes man gifte sig på Kungliga Operan och hade bröllopsfest på Moderna Museet. 7 Den fantastiska historien om de två sparsamma systrarna i Värmland som skänkte 50 miljoner kronor till svensk medicinsk forskning. EMILS ANDE LEVDE KVAR Bara ett år efter att Emil Larsson sålde sitt livsverk 1957 dog han. Då visade det sig att systrarna var förmögna. Mycket förmögna. Pappa Emil hade nämligen investerat sina inkomster väl – i stora skogsegendomar och i aktier i svenska storbolag som Ericson och Volvo, samt i lokala skogsbolag som Uddeholm. ’’ Pappa predikade sparsamhet för oss barn och hänvisade ofta till bibelspråk. Eftersom systrarna Inga-Maja, till höger och Anna-Gerd Larsson inte var gifta och inte hade några barn bestämde de sig tidigt för att testamentera merparten av de aktier, skogsfastigheter och andra tillgångar, som de gemensamt ägde, till Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning, SSMF. Även den lokala hembygdsföreningen och kyrkan blev ihågkomna i systrarnas testamente. – Över 50 miljoner kronor? Gudrun Hållars, kanslichef på Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning, SSMF, trodde knappast sina öron när en boutredare i Värmland ringde och meddelade att systrarna Inga-Maja och Anna-Gerd Larsson i det lilla samhället Likenäs testamenterat över 50 miljoner kronor till SSMF för att användas till svensk medicinsk forskning. Att systrarna Inga-Maja och Anna-Gerd Larsson kunde testamentera så mycket till SSMF var en kombination av den förmögenhet som deras far, diversehandlaren Emil Larsson, byggt upp och det sparsamma liv som systrarna själva levde. ALLT BÖRJADE MED EMIL LARSA 1883 föddes en pojke i ett fattigt torp på Sannäsmon i norra Värmlands skogar. Han hette Emil Larsson men kallades Emil Larsa av de flesta i bygden. Han visade tidigt att han var en riktig entreprenör och en framåt affärsman. Han köpte upp hudar i trakten och sålde dem vidare och började så småningom att öka sortimentet med allt från specerier och spannmål till kläder av alla de slag. Efter en tid som handlare i Uggenäs vid Klarälvens östra strand flyttade han till den då snabbväxande grannbyn Likenäs med moderniteter som telegraf, post, Gästis, bensinpump och flera banker. AFFÄRERNA VÄXTE SNABBT Emil, hans fru Hulda och hennes tvillingsyster jobbade i Emils affär som byggdes ut och blev allt större. Så småningom – och Borås och Örebro och köpte in kostymer, blåkläder, skor och hattar. Han var också virkesuppköpare för Uddeholmsbolaget. KLÄDDE HELA BYGDEN – Ända in på 50-talet var det inte många i bygden som inte hade köpt sin kostym hos Emil, berättar Gunilla Wahlberg, som kände familjen Larsson väl. Gunillas morfar var bror till Emil Larsa. Gunilla umgicks mycket med framför allt Inga-Maja Larsson, som bodde i ’’ Pappa Emil efterlämnade också ett annat viktigt arv – sparsamhet. I den tidigare citerade intervjun i VärmlandsBygden sa Inga-Maja: – Pappa predikade sparsamhet för oss barn och hänvisade ofta till bibelspråk. Inga-Majas släkting och gode vän Gunilla Wahlberg tillägger att systrarna var försiktiga med pengar men absolut inte snåla, varken mot sig själva eller andra. Inga-Maja och Anna-Gerd reste en del tillsammans och bidrog gärna till hembygdsgårdens utbyggnad och andra lokala projekt. ARVET GÖR STOR NYTTA Eftersom systrarna Larsson var barnlösa och de inte ville att deras förmögenhet skulle gå till Allmänna arvsfonden skrev de tidigt ett gemensamt testamente. När testamentet öppnades efter att bägge systrarna gått bort, visade det sig att de testamenterat aktier, mark och fastigheter för över 50 miljoner kronor till medicinsk forskning via SSMF. Vid sidan av medicinsk forskning kom systrarna även ihåg kyrkan och hembygds- föreningen i testamentet. – För SSMF:s möjligheter att stödja svensk medicinsk forskning är detta ett förmämligt tillskott, säger SSMF:s ordförande Göran Magnusson. – 50 miljoner kronor motsvarar en stor del av alla de SSMF-stipendier och -forskartjänster som vi nyligen kunde stödja 42 unga medicinska forskare med. Mångsysslerskan Inga-Maja Inga Maja Larssons vän Gunilla Wahlberg berättar att Inga-Maja i sin ungdom studerade i Karlstad, där hon tog studenten, och även hann med en termin på Påhlmans Handelsinstitut i Stockholm innan hon 1939 fick återvända och hjälpa till i butiken och hemmet. – Hon hade tänkt stanna i Stockholm och utbilda sig till handelslärare, berättar Gunilla Wahlberg. – Men kriget kom emellan och Inga-Maja stod i lanthandeln på dagarna och läste korrespondenskurser i bokföring på kvällarna. När butiken såldes 1957 blev Inga-Maja kanslist på kommunalkontoret i Sysslebäck. Där stannade hon ända fram till pensioneringen. Inga-Maja blev med åren en riktig Likenäsprofil, särskilt som hon var med i nästan alla sammanhang: hembygdsföreningen, kyrkvärd, medlem i kyrkofullmäktige, taxeringsnämnden och Första majblomme-kommittén, Lottakåren (i 60 år)… Även om Inga-Maja Larsson var engagerad på många håll i kommunen är det så här de flesta Likenäs-bor minns Inga-Maja, sittande på sin balkong med utsikt över Klarälvsdalen och beredd att sätta på kaffe och få en trevlig pratstund med förbipasserande bekanta. Likenäs fram till sin död. Inga-Maja var mycket tacksam för all den hjälp hon fick av Gunilla och hennes man Lars – först under de sista år hon levde kvar i det stora barndomshemmet, granne med diversehandeln, och även senare, när Inga-Maja flyttat till äldreboendet Dalbygården. – Anna-Gerd träffade vi också en del men eftersom hon arbetade som textillärare i Örebro blev det mest under skollov som hon besökte Likenäs, berättar Gunilla Wahlberg. Den här muggen var det enda som Emil Larsson hade med sig från sitt föräldrahem. 8 nu är vi framme vid andra världskrigets utbrott – fick även döttrarna Inga-Maja och Anna-Gerd rycka in. – Det var mest herrkläder som pappa specialiserade sig på, berättade Inga-Maja Larsson i en intervju 2011 i tidningen Värmlands-Bygden. – Han åkte bland annat till Vingåker, Foto: pia holmström/nwt Emil Larsson var en sann entreprenör: gårdfarihandlare, handelsman, grossist, investerare… Genom att Gunilla Wahlberg och hennes man Lars fick överta sin vän Inga-Maja Larssons fotoalbum har de en hel liten skatt med minnen från olika epoker i Inga-Majas liv. SSMF I FORSKARNAS NYHETER NR 2 I 2015 Sommarens auktion i Likenäs, där Emil Larssons gamla lanthandel och kvarlåtenskapen efter systrarna Inga-Maja och Anna-Gerd Larsson klubbades, var en av årets mest välbesökta auktioner i Värmland. Lanthandeln, som skymtar i bakgrunden, sålde Emil Larsson året före sin död 1958 – men den gick efter en tid i konkurs och köptes då tillbaka av Inga-Maja och Anna-Gerd. SSMF I FORSKARNAS NYHETER NR 2 I 2015 9 2015 års SSMF-stipendiater Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning har ända sedan starten 1919 prioriterat de unga forskarna. Tiden efter doktorsexamen är kritisk – äldre, mer meriterade forskare har lättare att få egna forskningsanslag. amtidigt är det ofta unga, självständiga forskare som står bakom stora S medicinska genombrott. Här är årets mottagare av SSMF:s tvååriga heloch halvtidsstipendier för postdoktorala studier för docentkompetens. Kariem Ezzat Ahmed Ilary Allodi Johan Ankarklev Kariem undersöker kopplingen mellan ackumulering av proteinaggregat i hjärnan hos patienter med neurodegenerativa sjukdomar som Alzheimers sjukdom, samt nyttan med nanopartiklar som skulle kunna användas för läkemedelstillförsel. Ilary vill veta om det går att fördröja sjukdomsförloppet av dödliga neurologiska sjukdomar som ALS. Hon undersöker betydelsen av överlevnadsfaktorn IGF-2 i celler från patienter och i djurmodeller. Johan ska öka kunskapen om reglering av faktorerna som orsakar sjukdom hos malariaparasiten Plasmodium falciparum. Han kartlägger uttryck och funktion av en specifik genfamilj. Kunskapen kan leda till utveckling av bättre vaccin och läkemedel. karolinska Institutet Muhammad Asghar Karolinska Institutet Uppsala universitet Sofia utvecklar en ny typ av immunterapi mot återfall i blodcancer efter stamcellstransplantation. Hon undersöker om en speciell sorts vita blodceller, som ansamlas i benmärgen, kan aktiveras för att känna igen och bekämpa cancerceller. Hanna undersöker hur så olika sjukdomar som cancer och eksem uppstår genom att studera vilken roll cellskelettet i så kallade naturliga mördarceller har. Dessa celler är en viktig del av vårt immunförsvar, cellernas inre skelett är av betydelse för interaktion med andra immunceller i blodet. Joachim Burman Cecilia Engdahl Marina Franck Joachim ska ta reda på om det går att behandla patienter med den neurologiska sjukdomen multipel skleros (MS) genom transplantation av blodstamceller. Han undersöker både immunförsvaret och hjärnan hos patienter som har genomgått behandlingen. Cecilia studerar hur så kallade autoantikroppar påverkar lednära benförlust i ledgångsreumatism. Autoantikropparna angriper den egna vävnaden. Genom mer kunskap kan diagnosen av sjukdomen underlättas. Marina ska öka förståelsen för hur smärta och klåda uppstår. Hon studerar de nervceller som deltar i bearbetningen av känselsignaler och kommer att undersöka specifika genförändringar som kan styra aktiviteten i specifika typer av nervceller i ryggmärgen. Muhammed studerar om och hur infektion med malariaparasiten påverkar den mänskliga arvsmassan för att klargöra om sjukdomen kan ha dolda långsiktiga konsekvenser. Han är speciellt intresserad av olika markörer för åldrandet. Uppsala universitet Göteborgs universitet Abraham Roos* Jaime undersöker hur mitokondrierna, cellernas energikraftverk, och cellkärnan kommunicerar med varandra. Dysfunktionella mitokondrier har kopplats till åldrande och en rad sjukdomar och funktionsnedsättningar. Caroline Ingre Seema Jamil Gilbert Lauter Caroline skapar både ett kvalitetsregister och en biobank av prover från patienter med den neurologiska sjukdomen Amyotrofisk lateralskleros (ALS). Syftet är att stödja samarbete mellan sjukhus och forskning för en bättre vård genom att tillhandahålla viktigt material för ALS forskningen i Sverige. Seema undersöker om det finns celler i bröstvävnaden som saknar stamcellsegenskaper men ändå kan vara inblandade i uppkomsten av cancer. Målet är att isolera distinkta cancerceller och att undersöka deras egenskaper genom studier i cellkulturer och i djurmodeller. Gilbert utforskar sambandet mellan en DNA-enhet och utveckling av schizofreni. DNAenheten förekommer i många av de gener som tros vara inblandade i utvecklingen av sjukdomen och är dessutom viktigt för samspelet med andra celler i nervsystemet. Uppsala universitet Uppsala universitet Karolinska Institutet Karolinska Institutet Christoffer vill förebygga sexuella övergrepp mot barn genom en förbättrad riskbedömning och behandling av män som sexuellt dras till barn. Han ska bland annat testa ett nytt läkemedel och identifiera biologiska markörer. Abraham ska öka kunskapen om lungsjukdomen KOL genom att undersöka vilken roll så kallade mastceller spelar i sjukdomsförloppet. Mastceller är immunceller som ackumuleras i lungvävnaden hos KOL-patienter. Anna Staffas Ivaylo Stoimenov Anna utvärderar en ny behandlingsmetod för att lindra komplikationer hos patienter som genomgår en benmärgstransplantation. Tidigare studier har visat att det finns en koppling mellan bakteriekomposition i tarmen och avstötning av transplantatet. Ivaylo ska utnyttja den genetiska mångfalden som uppstår i cancerceller för att hitta nya mål för behandling. Han kommer att utvärdera hur olika genvarianter påverkar cellgifters funktion och om detta kan utnyttjas för att bättre skräddarsy behandlingar. Göteborgs universitet Veronika Tillander Uppsala universitet Anders Tisell Karolinska Institutet Linköpings universitet Zoreh Varasteh Erik Wernersson Bin Zhao Zoreh vill bidra till en bättre behandlingsstrategi för spridd prostatacancer. Hon ska utveckla en radiojod-inmärkt peptid som kan känna igen vissa molekylära strukturer både tidigt och sent i sjukdomsförloppet. Erik studerar organisation av arvsmassan och hur generna samverkar med varandra. Resultaten kan ge värdefull information om hur gener regleras och när olika gener uttrycks. Bin identifierar de gener som är viktiga för uppkomsten av blodcancer (leukemi). Målet är att förstå biologin bakom sjukdomen för att påverka behandling och sjukdomsförloppet. Elin kartlägger förändringar av metaboliter, proteiner och genuttryck i patienter med prostatacancer i syfte att identifiera biomarkörer. Dessa markörer kan sedan användas för en förbättrad diagnostik, prognostik och behandling Pleunie studerar patienter som genomgår operation för viktnedgång för att öka förståelsen av fysiologin bakom kraftigt övervikt. Hon kommer att identifiera både psykologiska och genetiska faktorer som bidrar till viktnedgång efter operation. Karolinska Institutet Christoffer Rahm Umeå universitet Caroline studerar vilka biologiska markörer som kan användas i kombination med annan information för att identifiera individer med en hög självmordsrisk. Hon vill därmed förbättra bedömningen av självmordsrisken hos patienter med bipolär sjukdom. Karolinska Institutet Erik Pettersson Elin Thysell Catharina undersöker om en gen som heter lgr5 kan användas för att upptäcka bröstcancerstamceller. Hon ska också karakterisera de gener som tillsammans med lgr5 ger bröstcancerstamcellerna förmågan att förnya och sprida sig. Göteborgs universitet Maria studerar effekten av två läkemedel som används vid transplantation för att undvika avstötning av det nya organet. Hon kommer att undersöka på vilket sätt läkemedlen kan leda till oönskade bieffekter såsom diabetes och blodfettsrubbningar. Karolinska Institutet Uppsala universitet Pleunie Hogenkamp Lunds universitet Patrik undersöker hur ett specifikt enzym, NOX-5, regleras och bidrar till förändringar i blodkärlen som kan leda till utveckling av högt blodtryck. NOX-5 producerar fria syreradikaler som förändrar blodkärlen och kan vara en måltavla för nya behandlingar. Caroline utvecklar matematiska och statistiska modeller som beskriver sambandet mellan strålningsdos och biverkningar efter strålbehandling. Strålbehandlingen kan sedan anpassas efter patienternas specifika förutsättningar så att färre biverkningar uppstår i samband med cancerbehandling. Jaime Ross Karolinska Institutet Caroline Hansson Catharina Hagerling Patrik Persson Uppsala universitet Erik försöker indentifiera gemensamma nämnare för olika tillstånd av mental ohälsa och psykisk sjukdom bland annat genom att använda det svenska tvillingregistret. Han ska undersöka både påverkan av genetiska faktorer och miljön. Hanna Brauner Karolinska Institutet Maria Pereira Göteborgs universitet Karolinska Institutet Sofia Berglund Karolinska Institutet Caroline Olsson Uppsala universitet Veronika studerar betydelsen av proteinfamiljen thioesteraser i sjukdomsutvecklingen av icke alkoholinducerad fettlever. Hon kommer att använda sig av genetiskt modifierade möss som saknar ett specifikt thioesterasprotein. Karolinska Institutet Anders utvecklar en metod för automatiskt och korrekt klassificering av tumörvävnad och strålskador på frisk vävnad. Metoden ska användas för diagnostik och uppföljning av hjärntumörer samt för att kunna förbättra strålterapin. Karolinska Institutet * medel från Stiftelsen Olle Engkvist Byggmästare Karolinska Institutet 2015 års SSMF-forskare SSMF:s forskartjänster är ett värdefullt nästa steg för tidigare SSMFstipendiater som presterat extra berömvärda forskningsresultat och är på väg att etablera egna forskargrupper. Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning ser dessa forskartjänster som ett viktigt sätt att säkerställa att begåvade forskare inte tvingas ge upp på grund av anslagsbrist. Här är 2015 års mottagare av dessa anslag. Jonatan Leffler Shuijie Li Sara Liin Lisa Berglund Lasse Dahl Jensen Pär Halje Sara undersöker hur ärftliga förändringar i hjärtats jonkanaler orsakar rubbningar i hjärtrytmen. Hon kommer även att undersöka hur felaktiga kanaler kan återfå en normal funktion med hjälp av nya läkemedelssubstanser. Pär studerar hur förändringar i kemiska signaler mellan nervceller kan leda till förändringar i nervcellernas inneboende rytmiska aktivitet. I många hjärnsjukdomar är dessa svängningar förändrade på ett karakteristiskt sätt, mer kunskap kan främja utveckling av bättre behandlingar. Lunds universitet Karolinska Institutet Jonatan ska identifiera faktorer som kan användas för att undvika allergiutveckling. Han ska särskilt studera de celler som tar upp och presenterar allergenet, de så kal�lade dendritiska cellerna, och deras förmåga att styra immunförsvaret mot tolerans eller utveckling av luftvägsallergi. Shuijie studerar genen KIF1Bb och dess betydelse för utveckling av hjärntumören neuroblastom. Genom att studera en genetiskt modifierad mus som saknar genen kan han avslöja detaljer bakom genens verkningsmekanism. Paula Merino-Serrais* Kristofer Nilsson Karolinska Institutet Paula undersöker hur kolesterol, bland annat en riskfaktor för Alzheimers sjukdom (AS), påverkar nybildning och mognad av nervceller. Ett främjande av nervcellernas mognadsprocess kan verka skyddande även i ett senare skede av AS. Örebro universitet Kristofer ska öka kunskapen om magtarmkanalens funktion efter stora kirurgiska ingrepp och vid intensivvård. Målet är att hitta riskfaktorer och nya sätt att undvika och behandla försämrad funktion i magtarmkanalen i samband med operationer. Linköpings universitet Karin Nordenankar* Lunds universitet Linköpings universitet Lisa studerar vilken roll inkretinhormonet GIP, som frisätts från tarmen efter en måltid, har i blodkärl och för reglering av blodtryck. Hon kommer också att studera om detta hormon har betydelse för utveckling av diabeteskomplikationer. Lasse vill förstå skillnaderna mellan blodkärl i olika delar av ögat och hur de påverkar uppkomsten och utvecklingen av vanliga ögonsjukdomar och åldersförändringar i gula fläcken. Han undersöker bland annat påverkan av syrebrist och vilka gener som är viktiga i detta sammanhang. David Lindquist Erik Norberg David undersöker om det är möjligt att använda kunskap om en viss grupp av gener, LRIGgenerna, när man tar hand om patienter med gynekologisk cancer. Syftet är att individualisera behandlingen och därmed förbättra prognos och minska biverkningar. Erik undersöker hur ämnesomsättningen i celler från en viss typ av lungcancer skiljer sig från friska celler. Tumörceller är till en större grad beroende av vissa näringsämnen; mer detaljerad kunskap inom området kan leda till nya sätt att upptäcka och behandla cancer. Umeå universitet Uppsala universitet Karin studerar glutamintransportörer i hjärnan som reglerar glutamatnivåerna. Rubbning av detta system kan leda till sjukdomar som beroende, depression och ångest. Kunskapen bidrar till en ökad förståelse om sjukdomsutveckling och möjligheten att utveckla läkemedel. Karolinska Institutet Lunds universitet Björn Wahlin Karolinska Institutet Björn studerar inverkan av immunsystemet på behandlingseffekten hos patienter med en viss typ av blodcancer, follikulärt lymfom. Han kommer att använda sig av blod- och vävnadsprover från patienter för att hitta de faktorer som kan förutsäga behandlingssvaret. Mottagarna av SSMF:s Stora Anslag presenterades utförligt i Forskarnas Nyheter nr 1 2015. Den kan läsas på ssmf.se eller beställas på 08-33 50 61. 10 SSMF I FORSKARNAS NYHETER NR 2 I 2015 SSMF I FORSKARNAS NYHETER NR 2 I 2015 11 Helins och Eriks motto: Tänk nytt och tänk stort göra allting samtidigt: laborera, handleda, planera forskning, adminstrera och mycket annat. Det betyder att du både står i labbet för att producera resultat och sköter allting runtomkring för att få verksamheten att fungera och expandera. Det innebär mycket ansvar, inte bara för sig själv men också för alla andra. Forskning som livsstil Erik nickar instämmande och berättar att de har delat upp dagen så att de är på plats i labbet på dagtid, antingen för att göra experiment själva eller för att handleda sina doktorander, och att de sköter allting som kan göras på datorn på kvällstid. – Forskningen har ännu mer blivit en livsstil för oss, bekräftar Erik. forskare och föreläsare Både Erik och Helin har också börjat föreläsa, såväl på Karolinska Institutet i Stockholm som utomlands. Dessutom har det blivit en del andra praktiska bestyr, som till exempel kurser i pedagogik för meritering för docentur. ’’ I Boston lärde vi oss att tänka stort. Inte bara en molekyl eller gen i taget. Erik Norberg och Helin Vakifahmetoglu-Norberg omgivna av sina respektive forskarteam. Från vänster: Rongrong Wu, Dominique Smith, Erik Norberg, Lorena Galan-Acosta, Helin Norberg och Tao Cui, På bilden saknas Alexandra Jaskot, Aine Henley and Boxi Zhang som tyvärr inte fanns på plats i laboratoriet när Forskarnas Nyheters fotograf Hans Ericksson hälsade på. För två år sedan besökte Forskarnas Nyheter Helin Vakifahmetoglu-Norberg och Erik Norberg vid Harvard Medical School i Boston där de var postdoktorer. De funderade redan då på hur det skulle bli att återvända till Sverige och starta egna forskargrupper. Nu är de på plats på Karolinska Institutet i Stockholm. Från USA tog de med sig det de lärt sig: att tänka stort och att tänka nytt. – Det är extremt kul att starta ett eget labb. Vi älskar det här. Men det är också otroligt mycket jobb, utbrister Helin Vakifahmetoglu-Norberg. Hon slår sig ner i sitt kontor som pryds av inramade diplom och utmärkelser. Bakom skrivbordet hänger en inramad kopia av det reportage som Forskarnas Nyheter gjorde om henne och maken/forskarkollegan Erik Norberg med titeln ”Forskning i nöd och lust”. En positiv loop Tvärs över korridoren ligger deras två laboratorier, ett rum för odling av cellkulturer och ett rum för övrigt labbarbete. De har hittills haft varsin avsiktligt liten grupp för att få igång verksamheten men håller nu för fullt på med att rekrytera fler medarbetare för att kunna göra mer forskning. Större grupper skapar en positiv spiral; ökad aktivitet på labbet ger mer forskningsresultat vilket blir fler publikationer som i sin tur resulterar i ökade chanser att få fler och större forskningsanslag, påpekar Helin och Erik. 12 SSMF har funnits med oss hela vägen. ’’ Många nya roller Sedan de kom tillbaka har de fått göra det mesta själva – allt ifrån att själva laborera till att organisera arbetet och söka pengar. – Som doktorand utbildar man sig till forskare, som postdoktor använder man sedan vad man har lärt sig och lär sig ännu mer. Som gruppledare blir dina projekt ditt liv och du har ett stort eget ansvar att göra det bästa av det, förklarar Helin. – Som nybliven gruppledare måste du ’’ – Det är lite svårt att släppa de egna experimenten, de är roligast att utföra, erkänner Erik. – För två veckor sedan fick jag ett extra bra resultat, jag skrek rakt ut av glädje men har inte hunnit sätta mig ner och analysera Detta har hänt sedan sist: Januari 2014 – Erik och Helin kommer tillbaka till institutionen för miljömedicin vid Karolinska Institutet och startar egna forskargrupper. 2014 - Helin får SSMF:s treåriga forskartjänst samt Vetenskapsrådets anslag för unga forskare. 2015 – Erik får SSMF:s treåriga forskartjänst samt 2015 års pris och ett tvåårigt forskningsanslag från Malin & Lennart Philipsons stiftelse. Helin får ett stort forskningsanslag från Ragnar Söderbergs stiftelse. Just nu pågår rekrytering av doktorander och postdoktorer, ansökningar för forskningsmedel och flera publikationer är på gång. 2016 – Både Helins och Eriks forskningsverksamhet kommer att flytta till Institutionen för fysiologi och farmakologi vid Karolinska Institutet. – Det betyder också att våra forskningsgrupper blir mer attraktiva vid rekrytering av nya medarbetare, att vi kan erbjuda någonting speciellt, förklarar Erik. ’’ På sin vägg har Helin ett klipp från Forskarnas Nyheters besök hos paret Norberg i Boston. SSMF I FORSKARNAS NYHETER NR 2 I 2015 SSMF I FORSKARNAS NYHETER NR 2 I 2015 Helin och Erik har varsin forskargrupp med egen forskningsinrikting. De delar på labbutrymme och är bihandledare för varandras doktorander. Här diskuterar de resultat som Lorena Galan-Acosta, Helins doktorand, visar upp för sina handledare. data i detalj. Det är så mycket annat som ska göras hela tiden, berättar Helin. Egen forskning med nytt tänk Med sig i bagaget från Boston hade de inte bara många värdefulla erfarenheter och kontakter men även planerna som har lagt grunden till deras egna forskningsprojekt. Samt ett nytt sätt att tänka. – I Boston lärde vi oss att tänka stort. Inte bara en molekyl eller gen i taget, utan i stället att kunna se hela sammanhanget. Vi lärde oss också att våga ta risker och att göra de stora och dyra analyserna i ett tidigt skede, det är de som kan lyfta projektet, förklarar Erik. olika forskningsprojekt Eriks och Helins nya sätt att tänka märks i beskrivningen av deras forskningsprojekt. Både två fortsätter att utforska cancer; Erik forskar om ämnesomsättning i cancerceller och Helin undersöker olika mekanismer för nedbrytning av proteiner. – Istället för att bara analysera en signalväg eller ett sätt att bryta ner ett protein, tittar jag på fler vägar och försöker koppla ihop dem. – Helst vill jag hitta någonting inom ett område som är mer outforskat och som kan bli min egen nisch. Då är chansen större att upptäcka någonting viktigt och att sedan själv få utforska det, säger Helin. Hon gör en liten paus. – Då kan mitt namn bli associerat med någonting och alla vet vem jag är inom detta område. Det är fortfarande mitt mål, säger Helin och påminner om samtalet i Boston där hon förde just detta på tal. Pågående mognadsprocess Både Helin och Erik gillar att tänka innovativt, till exempel för att komma på en ny metod eller nya vägar att initiera samarbeten med olika företag. – Vi lärde oss mycket i Boston, det var verkligen en mognadsprocess. Och vi fortsätter att utvecklas hela tiden på varsitt håll, med våra specifika forskningsprogram. Helin och Erik om SSMF: – SSMF har funnits med oss hela vägen. Först fick vi varsitt stipendium för våra postdoktorala studier i Boston. Det var väldigt bra med flexibla villkor och gjorde det möjligt för oss att satsa. Nu har var och en av oss treåriga forskartjänster vilket ger en värdefull självständighet. Många undrar vilken professor på institutionen vi arbetar hos och de blir förvånade när vi säger att vi är självständiga. Det ger oss också styrka att fortsätta jobba på ett lite annorlunda sätt. 13 Bättre hygien Anders är infektionsläkare och chef på enheten Vårdhygien Västerbotten som servar landsting och kommuner och driver flera olika forskningsprojekt. Gemensam nämnare är att han använder ny teknik för att diagnosticera och spåra spridningen av infektioner och 14 undersöker vilken betydelse hygien har för att bromsa spridningen. – Kartläggning av bakteriernas arvsmassa gör det möjligt att spåra varifrån smitta kommer och hur den sprids. Genom matematiska modeller och beräkningar kan det bli möjligt att varna för framtida utbrott, berättar Anders. ’’ ’’ Anders Johansson, infektionsläkare, docent och ledare för en internationell forskargrupp. fortsatt att satsa på forskningen, stipendiet hjälpte verkligen mig att komma vidare. Tack vare en satsning av den europeiska organisationen EMBL (European ”Seeing is believing. Det finns många misstänkta som kan bidra till ökat fettupptag i hjärtat,” säger Stefan otåligt i korridoren medan han fortfarande väntar på att få bli insläppt. ”Jag tror att fettansamling i hjärtat är en viktig del i oförklarlig hjärtdöd. Vilka mekanismer är det som driver hjärtats upptag och användande av fett? Det är särskilt viktigt att förstå för diabetespatienter som löper fyra gånger större risk att drabbas.” Väl inne på Stefans kontorsrum står på hans bokhylla, bland alla dussintals pärmar, en radda urdruckna burkar av koffeinläsken Trocadero, kallad Norrlands nationaldryck. Den norrländska skogen finns i Stefans hjärta. Stefan började först utbilda sig till jägmästare men valde att bli civilingenjör i stället och tog sedan i snabb takt även ekonom examen, innan han med samma energi och nyfikenhet blev forskare på blodfetter och disputerade. Parallellt med forskningen och familjeliv med två små barn utbildar han sig nu samtidigt till läkare. ”Det tvååriga stipendium som jag fått från Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning (SSMF) är helt avgörande, annars hade jag inte kunnat fortsätta och inte kunnat göra de framsteg vi gjort, säger Stefan.” Vill du att nästa generation ska få bättre mediciner och vård än vad som finns i dag? Ge då ett bidrag till SSMF. Vi stödjer forskning kring både stora folksjukdomar och många mindre uppmärksammade, men lika angelägna sjukdomar. Gör du en större donation kan du starta en egen forskningsfond. Läs mer på ssmf.se eller ring 08-33 50 61. Plusgiro 90 11 09-9. Bankgiro 901-1099. GYNEKOLOGI HJÄRNSJUKDOMAR HJÄRT/KÄRL IMMUNOLOGI INFEKTIONSMEDICIN KIRURGISK ”När hjärnan gör vissa av oss beroende av sprit, mat eller sex är det ofta ett litet mag-/tarmhormon som spökar.” FORSKNING LUFTVÄGAR OCH LUNGOR MAT SMÄLTNING MIKROBIOLOGI MUSKELSJUK DOMAR NEUROVETENSKAP NERVSJUKDOMAR NJURSJUKDOMAR OCH UROLOGI OBSTETRIK ORTOPEDI PARKINSON PSYKIATRI REUMATO- Medicinareberget är precis vad namnet anger. Ett berg i Göteborg fullt av medicinare. Utsikten över staden från denna del av Göteborgs universitetsområde är magnifik. Nedanför breder Slottsskogens grönska ut sig. I en modern byggnad högst upp på Medicinareberget sitter några av Sveriges främsta forskare. I en av korridorerna hänger en affisch med alla Nobelpristagare i fysiologi eller medicin från 1901 och framåt. En av få svenskar bland namnen, Arvid Carlsson, arbetade här och fick priset år 2000 för upptäckter om signalsubstanser i nervsystemet, i synnerhet dopamin. I ett litet rum till vänster om affischen arbetar Elisabet Jerlhag Holm. Hon forskar vidare med att bättre förstå hjärnan och vilka substanser som påverkar den. ”Jag tycker hjärnan är så oerhört spännande,” säger Elisabet. Deras arbetsfält är beroendeforskning. Varför blir vissa av oss beroende? Vad exakt är det i hjärnan som gör att en del blir beroende av alkohol, droger, sex, hetsätning? Det som den forskargrupp, där Elisabet ingår, har kommit fram till har redan gett ekon över världen. Deras upptäckter om ghrelin har citerats i internationella tidskrifter. Ghrelin är ett mag- och tarmhormon som frisätts från mag- LOGI SMÄRTMEDICIN TROPIKMEDICIN TUBERKULOS TUMÖRBIOLOGI ÅLDERSSJUKDOMAR ÄMNESOMSÄTTNING ÖGON ÖRON-NÄSA-HALS Det gör att de forskare som SSMF stödjer har mycket intressant att berätta från olika forskningsområden. Läs både om deras egen forskning i laboratorierna på universiteten här hemma i Sverige och på de internationella, världsberömda institutioner som de samarbetar med. säcken. Med blodet tar det sig till hjärnan där det, med dopamin som budbärare, påverkar hjärnans belöningssystem. Alkoholbereoende drabbar fem procent av Sveriges befolkning. Tre gånger så många är i riskzonen. ”Det är de 15 procenten som är i riskzonen, där bara ett fåtal får behandling, som oroar mig mest,” säger Elisabet. ”Beroende beror inte på en karaktärsbrist som många tror. Det är en sjukdom.” Att Elisabet Jerlhag Holm valde att ägna sitt liv åt beroendeforskning har en bakgrund i – konståkning. Elisabet var konståkare på elitnivå och fortsatte med synkroniserad åkning där lag med 16 åkare strävar efter samspel. ”En kille i laget höll på med beroendeforskning. Jag tyckte att det lät så intressant att jag också så småningom började forska – och på den vägen är det.” Tack vare det Stora Anslag som Elisabet fått från Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning (SSMF) leder hon i dag ett team som synkroniserat och disciplinerat arbetar med forskning som kan rädda människor från beroende. ”Som konståkare tränar man stenhårt sex dagar i veckan. Den målmedvetenheten, det sättet att säga dit ska jag, har jag med mig i forskningen. Efter att ha lämnat barn på dagis, och cyklat upp hit, gäller det att ligga i för att hinna med.” VILL DU SJÄLV STÖDJA FORSKNING? Funderar du på hur du själv skulle kunna stödja forskning kring sjukdomar som intresserar dig extra mycket? Gå då in på ssmf.se och läs foldern som du ser nedan eller ring SSMF på tel 08-33 50 61 och beställ hem den i din brevlåda. SVENSKA SÄLLSKAPET FÖR MEDICINSK FORSKNING (SSMF) Professor Inger Sundström Poromaa Vill du att nästa generation ska få bättre vård och mediciner än vad som finns i dag? Från SSMF-stipendiat 2000 är Inger Sundström Poromaa i dag professor vid Institutionen för kvinnors och barns hälsa på Uppsala universitet, har varit mentor för 20 disputerande doktorander och är medlem av den granskningsnämnd som sållar fram nya mottagare av SSMF:s olika anslag. Här är Inger Sundström Poromaas kortfattade tips till nya stipendiater. Vill du att nästa generation ska få bättre mediciner och vård än vad som finns i dag? Ge då ett bidrag till SSMF. Vi stödjer forskning kring både stora folksjukdomar och många mindre uppmärksammade, men lika angelägna sjukdomar. Gör du en större donation kan du starta en egen forskningsfond. Läs mer på ssmf.se eller ring 08-33 50 61. Plusgiro 90 11 09-9. Bankgiro 901-1099. Gå in på ssmf.se och läs intressanta porträtt av unga forskare och deras framsteg. L Ä S h u R D u K A N h j Ä L PA T I L L AT T Ö K A D E N M E D I C I N S K A F O R S K N I N G E N ! En gåva till SSMF kan se ut nästan hur som helst TVÅ STEG FRAM, ETT TILLBAKA Ställ in dig på en ständig uppförsbacke: avslag på forskningsansökningar, refuserade artiklar, krig med etikprövningsnämnden, läkemedelsverket, forskarutbildningskommittén mm. ÅK UTOMLANDS Själv var jag i New York. Det var jättekallt på labbet, det var jättedyrt – och det var jättenyttigt och jättekul. FLYTTA! Du tappar takten och det kostar på att bygga en ny forskargrupp – men det finns många plus: Du blir bättre behandlad i en ny miljö och får större inflytande. Ingen kan ifrågasätta självständigheten. Systrarna Larssons stora gåva till Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning, SSMF – se sidorna 8-9 – är ett bra exempel på att gåvor till SSMF inte behöver vara i pengar. I Inga-Maja och Anna-Gerd Larssons fall bestod gåvan av framför allt aktier, skog och fastigheter. SSMF får ofta gåvor i de mest skiftande former: bostäder, konst, smycken, antikviteter, veteranbilar och andra tillgångar som auktionshusen hjälper oss att förvandla till pengar till utökad svensk medicinsk forskning. SSMF:s stipendium blev starten 2006 fick Anders ett stipendium av SSMF för postdoktorala studier. – Stipendiet gjorde det möjligt för mig att forska på halvtid vilket ledde till min docentur 2007. Efter det har jag Min dröm är en tjänst där jag kan ägna mig åt forskning tre-sex månader om året DIABETES ENDOKRINOLOGI FARMAKOLOGI Det var ämnet på ett uppskattat tal som professor Inger Sundström Poromaa höll vid 2015 års utdelning av SSMF-anslag. Och Inger Sundström Poromaa vet vad hon talar om. JOBBA HÅRT MEN INTE ALLTID Sätt gränser – och följ dem. Håll kvällar och helger fria. Och du behöver inte alltid vara nåbar! SKAFFA EN BRA MENTOR Om mentorn inte är bra, strunta i det. NAMN: Anders Johansson. ÅLDER: 49 år. FAMILJ: Fru och tre barn. NU: Chef för Vårdhygien Västerbottens läns landsting och docent i infektionssjukdomar, Umeå universitet. FORSKNINGSOMRÅDE: Spridning av infektionssjukdomar. FRITID: Familjen, forskning och ny musik. DOLD TALANG: Bra på att identifiera röster. SSMF I FORSKARNAS NYHETER NR 2 I 2015 SKAFFA ALUMINIUMSKAL Försök att låta det mesta rinna av. Låtsas inte om knivhugg i ryggen. SSMF har kungligt beskydd sedan 1919 Ända sedan Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning, SSMF, bildades 1919 har det svenska kungahuset hela tiden engagerat sig i den svenska medicinska forskningens framsteg genom att vara sällskapets beskyddare. Drottning Silvia är SSMF:s nuvarande beskyddare. SSMF I FORSKARNAS NYHETER NR 2 I 2015 Drottning Victoria 1919-1930 Drottning Louise 1930-1965 Kung Gustav VI Adolf 1965-1973 Foto: alexis daflos Genom att kartlägga arvsmassan i alla bakterier som fanns i avföringsprov hos 35 svenska studenter som rest till Indien och Centralafrika har Anders Johansson och hans forskarkollegor upptäckt att halten av bakterier med resistensgener mot antibiotika har ökat i tarmen under resan. Ökningen skedde utan att man tagit antibiotika. Dessutom blev en annan typ av gener vanligare bland bakterierna: gener som bidrar till att flytta DNA mellan bakterier, ett fenomen som ytterligare ökar resistensspridning. – Att användning av antibiotika leder till ökad resistens mot antibiotika är redan känt och väl etablerat. Men nu visar vi att det kan räcka att vistas i miljöer där man kommer i kontakt med resistenta bakterier, till exempel genom maten och dricksvattnet. De resistenta bakterierna sprids snabbt mellan kontinenter via resande utan att vi själva blir sjuka. OCH ALLERGI BARNMEDICIN CANCER DEMENS Det är sällan en adress är lika talande: Blodcentralen på Analysvägen. Stefan K. Nilsson tittar in genom dörrens fönsterruta och spanar efter forskarkollegor. Han har glömt sitt passerkort och kommer nu inte in igen efter att ha varit ute och köpt kaffe. ”Vars e onkologerna?” säger Stefan med en dialekt lika omisskännligt västerbottnisk som björkarna på vägen hit i Umeå, björkarnas stad. Att stå utanför och försöka få syn på vad som händer inne i dunklet präglar även Stefans forskning. Tillsammans med kollegor på ett laboratorium i Hamburg, dit han pendlar från Umeå, har han utvecklat en metod för att visualisera vad som händer med blodfetter i hjärtat. Syftet är att lära sig mer för att kunna minska oförklarlig hjärtdöd. Hälften av alla svenskar dör i dag i hjärt- och kärlsjukdomar. Stefan K. Nilsson har utvecklat en hjärtvisualiseringsteknik med hjälp av fluorescerande nanokristaller. I ett mikroskop påminner det om de fluorescerande stavar i grönt och rött som publiken viftar med på konserter med housemusik. Genom att visualisera enskilda detaljer i dunklet kan man utesluta olika faktorer. Foto:J an Delden/Pressens Bild Sommaren 2015 blev Anders Johansson, SSMF-stipendiat 2006 och i dag infektionsforskare och -läkare, mycket uppmärksammad i olika media. Anders forskargrupp kunde visa att många olika sorters antibiotikaresistenta bakterier sprids av fullt friska personer som har varit ute och rest. AMYLOIDOS ALS ALZHEIMERS ANOREXI ASTMA INTRESSANT INBLICK I SPÄNNANDE PROJEKT I SSMF:s informationsannonser som du kan läsa på ssmf.se porträtteras några unga lovande forskare och deras fascinerande forskning. De medicinska illustrationerna är gjorda av världens främsta på området, Frank Netter. Texterna är skrivna av Jan Gradvall, belönad med Publicistklubbens Stora Pris. Fotograf är Hans Ericksson. ”Jag lägger all min kraft på att förstå varför blodfetter samlas i hjärtat och riskerar att utlösa hjärtstopp.” Foto: IMS Anders forskargrupp spårar den globala smittspridningen Bakteriernas utveckling av resistens mot antibiotika är ett globalt problem. I Sverige är risken att insjukna med resistenta bakterier än så länge ganska låg. I södra Europa och många utvecklingsländer är risken betydligt högre. Antibiotikaresistens beror främst på överanvändning av antibiotika, spridning av antibiotikaresistenta bakterier mellan individer och via miljön, spridning via dålig hygien inom sjukvården och samhället. Dessutom förvärras problemet genom bristande utveckling av nya antibiotika. Cirka 25 000 människor dör årligen i Europa på grund av infektion med antibiotikaresistenta bakterier men mörkertalet är antagligen mycket större än så. Visste du att SSMF, till skillnad från andra insamlingsorganisationer, inte bara finansierar forskning kring en viss sjukdom utan kring alla sjukdomar? Allt från stora folksjukdomar till mindre omskrivna, men minst lika angelägna sjukdomar. Foto: IMS Anders Johansson har funnit att europeiska resenärer kan återvända från exempelvis Indien och Centralafrika och, utan att själva vara smittade, sprida antibiotikaresistenta bakterier. En sorts epidemiska fripassagerare som gör att dödliga infektioner skördar allt fler offer även i Europa. Lite fakta om antibiotikaresistens: På ssmf.se, kan du läsa mer om svensk medicinsk forskning och om SSMF:s betydelse för den. Där möter du SSMF-stipendiater och -forskare samt mottagare av SSMF:s Stora Anslag både från i år och tidigare år. Från stipendiat till professor – hur gick det till? Netter Illustration from www.netterimages.com © Elsevier Inc. All rights reserved. Samarbete nyckeln till framgång Anders har två doktorander och jobbar med två postdoktorer. Genom samarbete med flera andra forskargrupper i Umeå, resten av landet och USA kan han hålla alla olika projekt igång fast han själv mest arbetar som läkare på kliniken. Kartläggning av bakteriernas arvsmassa görs till exempel i samarbete med Science for Life Laboratory, en nationell satsning på forskning, och tillsammans med forskare på Göteborgs universitet och på Totalförsvarets Forskningsinstitut, FOI. – Min dröm är en tjänst där jag kan ägna mig åt forskning tre-sex månader om året. De som är yngre än jag kan få chansen nu, till exempel genom satsningar som SSMF:s Stora Anslag för kliniker. Det är mycket viktigt, annars tvingas läkare med forskartalang och hög arbetskapacitet att välja spår för tidigt och då blir det oftast kliniken som går först. Läs om fler framsteg! Netter Illustration from www.netterimages.com © Elsevier Inc. All rights reserved. Molecular Biology Laboratories) och Vetenskapsrådet på ett centrum för molekylär infektionsmedicin (MIMS) vid Umeå universitet har Anders kunnat etablera en stabil forskningsverksamhet. – Jag ingår i MIMS. Det är en viktig satsning där yngre forskare med bra forskningsidéer får ett uttalat stöd. Där finns en kritisk massa av infektionsforskare och mina kunskaper som kliniker gör nytta där. Drottning Silvia 1973- BESTÄM DIN MÅLBILD Vill du vara en fixstjärna eller en lagspelare? När alla hjälps åt att nå ett mål går det nästan alltid bättre än när en ska stå för allt. JOBBA MED DEm DU GILLAR Bästa kittet när man jobbar ihop är att alla tycker om att göra det. 15 Vill du stödja medicinsk forskning? Välj de sätt som passar dig bäst! Vill du att nästa generation ska få bättre vård och mediciner än vad som finns idag? Då är du välkommen att stödja svensk medicinsk forskning genom Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning (SSMF). Välj själv vilken eller vilka sjukdomar som du vill ge forskarna mer resurser att bekämpa. Välj också själv hur du vill stödja forskningen – genom en stor donation eller en mindre gåva. GE EN GÅVA TILL SSMF DÅ OCH DÅ HEDRA MINNET AV NÅGON SOM GÅTT BORT Sätt in ett bidrag på SSMF:s bank- eller plusgirokonto (se nederst på sidan). Eller varför inte bli månadsgivare och ge ett fast belopp via autogiro? Läs mer på ssmf.se eller ring oss på 08-33 50 61. Hedra en närstående som gått bort med forskning. Eftersom SSMF forskar kring de flesta sjukdomar kan du välja att ditt bidrag går till forskning kring den sjukdom som den avlidne led av. Beställ en minnesgåva på ssmf.se eller ring oss på 08-33 50 61. HYLLA MED FORSKNING I STÄLLET FÖR BLOMMOR Välj själv belopp och om gåvan ska gå till medicinsk forskning i stort eller till forskning kring någon speciell sjukdom. Beställ en hyllningsadress på ssmf.se eller ring oss på 08-33 50 61. LÅT AKTIEUTDELNINGEN RÄDDA LIV! Äger du aktier i börsbolag kan du skänka hela eller delar av aktieutdelningen till SSMF – utan att varken du eller SSMF behöver betala skatt. Hela beloppet går till medicinsk forskning. Läs mer på ssmf.se Gör en donation och starta en egen forskningsfond Om du vill ge en större summa till medicinsk forskning kan du göra det genom att starta en egen fond kring den eller de sjukdomar där du tycker att det är mest angeläget med mer forskning. Namnge gärna fonden efter dig själv/din familj eller en nära anhörig. Eftersom SSMF är befriat från kapitalvinstskatt går donationen till SSMF:s verksamhet. Kontakta SSMF på 08-33 50 61. Tänk på SSMF i ditt testamente Många väljer att testamentera testamentera hela eller delar av sin kvarlåtenskap till SSMF för att säkerställa forskning kring en eller flera sjukdomar som man själv eller någon anhörig/nära vän drabbats av. SSMF hjälper dig gärna med rådgivning, formulär och kontakt med en jurist. Kontakta SSMF på 08-33 50 61. Obs! Om man saknar arvingar och inte skrivit något testamente tillfaller hela kvarlåtenskapen Allmänna Arvsfonden. Läs mer på ssmf.se hur du kan stödja medicinsk forskning – eller ring SSMF på 08-33 50 61! Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning (SSMF). www.ssmf.se Telefon 08-33 50 61. Plusgiro 90 11 09-9. Bankgiro 901-1099. Postadress: SSMF, Karolinska Institutet, 171 77 Stockholm. Besöksadress: Fogdevreten 2 A, Solna.