SSMF har i snart hundra år varit med på ett litet hörn när många stora svenska medicinforskare startat sina karriärer 1900 Sverige i början av 1900-talet var ett land där difteri och andra smittsamma sjukdomar skördade tusentals offer. Epidemisjukhusen var fullbelagda och bristen på botemedel mot infektionssjukdomar var stor. Den medicinska utbildningen prioriterade behovet av läkare och forskningen var satt på undantag. Sverige var dessutom smit- 1919 Sällskapet för Medicinsk tat av ekonomisk depression Svenska Forskning (SSMF) bildas för att vitalisera svensk medicinsk i första världskrigets spår. forskning 8 Hans von Euler får Nobelpris för upptäckten av enzymer verksamma vid jäsning av sockerarter. 1920 Nanna Svartz, framstående forskare om reumatiska sjukdomar, blir Sveriges första kvinnliga professor i medicin. 1930 Herbert Olivecrona och Einar Hammarsten är bland de första som får ”understödsmedel ” från SSMF. Bland Herbert övriga mottagare Olivercrona under 20-talet märks bl.a. Gunnar Blix, Axel Höjer, Robin Fåhraeus, Einar Hammarsten Sven Ingvar, John Reenstierna, Yngve Zotterman och SE Henschen. 1938 Clarence Crafoord får stöd från SSMF både 1929 och 1930. Under 30-talet får även många andra, senare namnkunniga Clarence Crafoord forskare stöd, bl.a. Nils Alwall, Ernst Bárány, Erik Jorpes och Torgny Sjöstrand. Salomon Eberhard Henschen Nils Alwalls artificella njure används första gången för dialys på en människa. Uppfinningen lade så småningom grunden till läkemedelsföretaget Gambro. 1940 Göran Liljestrand och Rune Elmqvist beviljas ett gemensamt anslag från SSMF. Ernst Bárány får flera nya anslag för sin forskning. Göran Liljestrand Ernst Bárány 1970 1957 Sune Bergström isolerar prostaglandiner från får. Erik Jorpes Rune Elmqvist SSMF I FORSKARNAS NYHETER I 2014/2015 1958 Första pacemakern opereras in efter långt samarbete mellan läkaren/uppfinnaren Rune Elmqvist och hjärtkirurgen Åke Senning. 1950 Lars Leksell, professor i neurokirurgi, opererar med världens första strålkniv för behandling av hjärntumörer. 1960 1955 får Torsten Wiesel SSMFbidrag för ”en undersökning över Torsten Wiesel experimentell epilepsi”. Åren efter får Birger och Margareta Blombäck bidrag till sitt projekt om ”fibrinogenus och dess omvandling till fibrin”. Även Peter Reichard och Lennart Philipsson finns bland 1950-talets Birger och Margareta Blombäck mottagare av stöd från SSMF. Flera SSMFstipendiater gör senare i sina liv värdefulla insatser inom SSMF. Hugo Theorell Hugo Theorell var SSMF-ordförande 1956-1968 och Börje Uvnäs 1969-2000. Även dagens ordförande Göran Magnusson var en gång SSMFstipendiat. Hugo Theorell var vetenskaplig sekreterare i SSMF 1941-50 och efterträddes av Göran Liljestrand och sedan Sune Rosell, alla Börje Uvnäs tidigt stödda av SSMF. SSMF I FORSKARNAS NYHETER I 2014/2015 FOTO: ULF SIRBORN Lars Terenius och hans team visar att små peptider som produceras i hjärnan kan bindas till särskilda receptorer och framkalla samma effekt som opiater (t.ex. morfin). Ulf von Euler får Nobelpris för upptäckten av noradrenalin. 1965 2000 1977 Tomas Hökfelt finner att de flesta neuroner innehåller flera olika neurotransmittorer, varav många är korta proteiner. 1970 Arvid Carlsson får Nobelpris för sina upptäckter rörande signalsubstanser i nervsystemet. 2003 1982 Bengt Samuelsson och Sune Bergström får Nobelpris för upptäckten av prostaglandiner. 1980 FOTO: OLLE WESTER /TT FOTO: TT Koagulationsforskarna Birger och Margareta Blombäck renar fram f ibrinogen och Faktor VIII vilket gjorde det möjligt att operera blödarsjuka. 1948 Lars Leksell uppfinner den första stereotaktiska utrustningen för ”strålkirurgi” FOTO: JAN COLLSIÖ Ö/ /TT Kerstin Hall gör de första kliniska försöken med tillväxthormon på barn och isolerar tillväxtfaktorn IGF. DRACKE. FOTO: LENNART NILSSON/TT Herbert Olivecrona, svensk pionjär inom neurokirurgi, genomför den första operationen i Sverige på en patient med hjärntumör. Totalt genomförde Olivecrona över 8000 operationer. 1945 Clarence Crafoord genomför den första lyckade större hjärtoperationen. 1946 1929 1975 1958 FOTO: LENNART NILSSON/TT Erik Jorpes publicerar banbrytande resultat om heparinets effekt på blodkoagulationen vilket året därpå resulterar i att heparin lanseras som läkemedel mot blodproppssjukdomar. FOTO: CHRISTO FER 1935 John Reenstierna, en av våra framstående venerologer, upptäcker ett serum mot könssjukdomen mjuk schanker. 1910 Hugo Theorell lyckas isolera myoglobinkristaller. SYDSVENSKA MEDICINHISTORISKA SÄLLSKAPET 1972 Hans G Boman beskriver hur insekter försvarar sig mot bakterieinfektioner med hjälp av peptider. Senare visas det sig att samma system finns hos människan. 2000 FOTO: LENNART NILSSON 1919 FOTO: OWE SJÖBLOM OS/TT Robin Fåhraeus upptäcker Gösta Forsell upptäcker att cancerpatienter kan behandlas blodsänkans betydelse med röntgenstrålning. Bengt Samuelsson upptäcker betydelsen av endoperoxider 1964 för bildning av Curt Franksson, den svenska prostaglandiner. transplantationskirurgin fader, utför Sveriges första njurtransplantation. 1932 Under 30-talet upptäcker Ulf von Euler och Göran Liljestrand den s.k. Euler- Liljestrand mekanismen, en reflex som styr blodflödet till lungorna. 1922 1908 FOTO: PER LINDSTR ÖM 1943 Fritiof Sjöstrand, svensk pionjär för användning av elektronmikroskop i cellbiologi, tar fram första högupplösta närbilderna på mitokondrierna, cellernas energifabrik. Allvar Gullstrand får Nobelpris i medicin för forskning om ögats dioptrik. 1915 1965 FOTO: CLAES LÖFGREN/TT 1911 SYDSVENSKA MEDICINHISTORISKA SÄLLSKAPET I början av 1900-talet upptäcker Salomon Eberhard Henschen dyskalkyli, oförmåga att räkna. Hugo Theorell får Nobelpris för studier av oxiderande enzymer. FOTO: ULF SIRBORN 1914 1900 1955 The Svedberg utvecklar Ulf von Euler upptäcker substans P, ultracentrifugen för mätning en neurotransmittor. av stora molekylers vikt. Robert Bárány får Nobelpris för sin forskning kring balansorganen – sitter i ryskt krigsfångeläger och kan hämta priset först 1916. Återförenas med sin familj i Sverige och gör här, liksom sönerna Ernst och Frans, framgångsrik forskarkarriär. 1981 Torsten Wiesel får Nobelpris för upptäckten av hur synintryck behandlas i hjärnbarken. FOTO: JAQUES BRINON/ AP/T T 1931 /TT 1923 SON FOTO: LENNART NILS 1903 Svante Arrhenius får Nobelpris för disassociationsteorin. En kemisk upptäckt med stor betydelse också inom medicin. Peter Reichard upptäcker ett enzym som deltar i uppbyggnaden av DNA. Yngve Zotterman, framstående neurofysiolog, genomför undersökningar av energiförbrukning och ämnesomsättning hos skogshuggare – första forskningen kring grovarbete. TT 1961 1942 När mikrobiologen och genforskaren Lennart Philipson får Erik K Fernströms Nordiska Pris är det ”för pionjärinsatser inom virologi, särskilt vad gäller virusreceptorer, viral replikation och bildandet av mRNA genom splicing”. 1990 I intervjun på sidan 13 här i Forskarnas Nyheter säger den framgångsrike hjärt-/kärlforskaren Erik Ingelsson: ”Det stipendium som jag fick från Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning (SSMF) var viktigt. Det gav mig en tidig karriärskjuts, både i form av finansiering och som en fin merit att visa upp.” Generationer av framgångsrika forskare har känt likadant – ett stöd från SSMF är en viktig uppmuntran , kanske till och med en förutsättning, för en ung lovande forskare att komma vidare med sin forskning. I kommande årgångar av Forskarnas Nyheter hoppas vi kunna berätta hur nya generationer SSMF-stödda forskare gjort nya avgörande medicinska genombrott. Men för det behövs inte bara nyfikna, hårt satsande forskare utan också generösa givare som stödjer deras forskning – läs mer på tidningens baksida hur du kan bidra till forskningens framsteg. 9