1. No category

ENERGIBRANSCHEN FÖRÄNDRAS. Jag är övertygad om
att framtiden bland annat kommer att innebära mer inflytande
Anneli Sjömark,
för kunderna. SIDAN 2
vd, Luleå Energi
EN TIDNING
Nr 1 | 2015
FRÅN LULEÅ ENERGI
OVÄDRET
DRABBADE
NÄTET
Växlande temperaturer,
hård vind och mängder
av snö har präglat vintern
2015. Detta har ställt till
stora problem för elnätet.
Lotta Sundling, som driver
Jopikgården på Hindersön,
har aldrig upplevt något
liknande. SIDAN 2-3
Östen producerar
sin egen elström
Roller Derby är
tufft och jämlikt
Sveriges nöjdaste
kunder – igen
SIDAN 8-9
SIDAN 11
SIDAN 12
Foto: Sofia Fjällström
Trygga företagets värme!
EN TJÄNST FÖR ÖKAD TRYGGHET OCH BÄTTRE EKONOMI
TryggVärme Företag erbjuder service för er fjärrvärmecentral som
ger effektiv funktion och god driftsekonomi. Låt oss hjälpa er!
Vid frågor, ring oss på 0920-26 44 00.
Foto: Bengt Wernesjö.
2
LEDNINGEN
ENERGINYHETERNA
KONTAKT: Luleå Energi AB
Växel: 0920-26 44 00. Fax: 0920-887 39.
E-post: [email protected]. www.luleaenergi.se
ANSVARIG UTGIVARE: Anneli Sjömark.
REDAKTÖR: Ronny Olovsson.
PRODUKTION: Luleå Energi och Vinter.
TRYCK: Tryck i Norr AB.
VD: ANNELI SJÖMARK
Vi finns även på:
18 000
NR 1 2015
kronor kan den som är
mikroproducent av förnybar
el få i skattereduktion.
Se sidan 8.
NR 1 2015
10
NYHETER
ENERGINYHETERNA
kilo. Ungefär så mycket vägde den första bärbara datorn. Den hade en liten
skärm, ungefär lika stor som en smartphone och behövde vara kopplad till ett
eluttag. Idag finns det bärbara datorer som väger lika mycket som ett mjölkpaket och kan leva sladdlöst i över 12 timmar. Källa: Wikipedia
40
För ungefär så många år sedan släpptes världens första mobiltelefon.
Den fick smeknamnet ”Klossen” eftersom den var så klumpig. Efter tio
timmars laddning hade den en samtalstid på 35 minuter. Med de senaste modellerna kan du prata oavbrutet under ett helt dygn. Källa: svt.se
”Vädret har
varit extremt
under vintern”
Foto: Anders Alm
Investeringar
och förändringar
att vänta
2015
startade med ovanligt mycket snö här i
regionen. Vi fick vackra tomteskogar och
fina vinterbilder. Men, stora temperatursvängningar
och det faktum att havet fortfarande låg öppet, skapade tyvärr också problem. Den fuktiga luften band
is och snö på ledningar och träd som till slut orsakade
knäckta träd, skadade och tyngda ledningar med stora
störningar som följd. Den ovanligt långa perioden av
problematiskt väder gav fortsatta störningar under en
ovanligt lång tidsperiod på ett sätt som vi inte har sett
tidigare. Det var främst skärgården och kustbandet som
drabbades.
Vi mobiliserade självklart alla resurser vi hade för att
lösa detta, och faktiskt mer än så. Vi har anlitat ett stort
antal skogarbetare för röjning, extra bandvagnar, helikoptrar, svävare och andra fordon - allt för att åtgärda
skadorna och säkra elnätet.
Vårt arbete att långsiktigt vädersäkra nätet fortsätter
givetvis, men att bygga bort alla möjliga felkällor är
tyvärr orimligt.
Vi satsar stora resurser och mycket pengar på att förstärka och förbättra el- och fjärrvärmeinfrastrukturen,
allt från rör och kabel, till ställverk och pannor.
Förutom att byta ut sådant som blir slitet, för att
förstärka och bevara, är det minst lika viktigt att följa
med i den enormt snabba förändring som nu sker på
energimarknaden.
Energibranschen i världen, Sverige och Luleå är under stark förändring. Inget kommer att förbli som det är
just nu. Jag är övertygad om att framtiden bland annat
kommer att innebära mer inflytande för kunderna.
Traditionell energiproduktion kompletteras med privatpersoners egen energiproduktion, sk mikroproduktion,
som gör att konsumenter också blir producenter, även
kallade prosumenter. Nuvarande affärmodeller/marknader integreras och kopplas ihop till en bransch med
helt nya förutsättningar. Värme-, el-, transport-, IT- och
industriaktörer binds samman och bildar en ”ny” energibransch med helt andra spelregler och utmaningar.
Vi förbereder oss för den nya tiden. Att upprätthålla
ett befintligt ”traditionellt” system samtidigt som vi förbereder oss för nya spelregler kräver inte bara kapital
utan även nya kunskaper med ett fokus på att hushålla
med jordens resurser.
En lite mer konkret framtidsspaning, som kan vara
trevlig att ta del av, är att de historiskt låga elpriserna
väntas bestå. Alla prognoser inom elhandeln tyder på
detta.
a nneli sj ö ma rk,
v d, lu leå ener gi
V
intern har varit extrem ur
vädersynpunkt. Växlande
temperaturer och luftfuktighet, hård vind och snömängden
har ställt till stora problem för elnätet. Inte minst i skärgården, där
strömavbrotten varit många.
– Jag har aldrig varit med om
något liknande, säger Lotta Sundling, som driver Jopikgården på
Hindersön.
Lotta Sundling har drivit konferens- och turistanläggningen Jopikgården på Hindersön sedan 1998.
Tillsammans med sin man Bror-Einar Johansson tar hon emot besökare året runt och är beroende av el
för uppvärmning och matlagning.
Det har hänt mycket sedan 1998,
inte minst vad gäller elleveransen.
– Förr var det ofta problem med
sjökabeln till ön, men det har varit
väldigt bra de senaste åren. Förutom i vinter, för nu har det varit extremt.
HON KAN INTE minnas att hon någonsin sett så mycket snö på träden
i skogen.
– Vi har haft väldig otur med vädret. Det är inlandet som brukar ha
sådant väder, inte vi vid kusten, säger Lotta Sundling.
När vädret varit som värst har
gården haft två till tre strömavbrott
per dag.
– Det är egentligen bara jobbigt
när man lagar något i ugnen, eller
har flera konferensgäster. Jag har en
braskamin i konferensrummet och
en kakelugn i stora salen. Sedan har
jag både en järnspis och en gasol-
spis. Jag har använt min pannlampa så mycket
att jag skojar om
att jag fått skavsår i pannan.
Lotta Sundling
har stor förståelse för att det blir Lotta Sundling.
strömavbrott och tycker att Luleå
Energi gör ett bra jobb.
– Jag är jätteglad över Luleå Energi. De har en hög servicenivå och
det uppskattar vi. Det är inte lätt att
arbeta under dessa förhållanden,
men de är alltid glada och trevliga.
LULEÅ ENERGI ELNÄT har jobbat
hårt med förebyggande underhåll
och felavhjälpning hela vintern.
Förutom förstärkt beredskap för
den egna personalen har man tagit
in extrahjälp i form av skogsarbetare, bandvagnar och helikopter.
– Det har varit ett speciellt läge
eftersom våra skotrar inte tog sig
fram, snön kom så plötsligt och i
så stor mängd. I vanliga fall brukar
vi ha problem med snölast ovanför
Niemisel. Det är ovanligt att problemen är så stora vid kusten, säger
driftledaren Stefan Fors.
Som mest har ett 15-tal externa
skogsarbetare och ett 30-tal elnätsmedarbetare varit ute och jobbat
med nedtagning av träd, borttagning av snö- och islast från ledningarna samt felavhjälpning.
– Våra medarbetare har jobbat på
jättebra och kunderna har varit fantastiska. De har haft stor förståelse
för problemen, säger Stefan Fors.
SOFIA FJÄLLSTRÖM
Vinterns tuffa väder har skapat mycket jobb för Luleå Energi Elnät. De har bland
annat fått använda bandvagn eftersom skotrarna inte tagit sig fram i den djupa snön.
Foto: Sofia Fjällström
Nu finns energianvändningen i Mediehuset på kartan
M
ediehusets energianvändning ska bli mer
effektiv. Luleå Energi
har gjort en energiutredning
och gett förslag på hur användningen kan sänkas, något som
ger ekonomiska besparingar.
– Det är jätteroligt att följa
upp det här nu, säger Michael
Ahl, fastighetsansvarig på
Mediehuset i Luleå.
Michael Ahl är nöjd med energiutredningen och ser fram emot
de nya siffrorna. Foto: Linda Sundström
Mediehuset, som inhyser Norrbottens Media, har kartlagt sin
energianvändning för att se vilka besparingar som kan göras. I
tre veckor har mätare kopplats
till ett webbaserat system för
övervakning, mätning, styrning och reglering.
– Vi har mätt ventilationssystemet, tryckpressarna och kompressorerna, säger Andreas Andersson, energiingenjör på Luleå Energi. Resultatet visade att
Mediehusets största elförbrukare var just ventilationssystemet, kompressorer och tryckpressar.
KOMPRESSORN GICK igång var
femte minut, trots att tryckpressarna stod stilla, vilket tyder på
ett läckage. Ventilationens luft-
växling gick på samma nivå,
oavsett antalet personer i lokalerna. Michael Ahl, fastighetsansvarig på Mediehuset, blev
förvånad över det gamla ventilationssystemets höga elanvändning.
– År 2008 utredde vi om vi
skulle byta det, men vi gjorde
en del modifikationer och trodde att det skulle fungera. Tryckpressarna använder mycket el,
men är moderna och användningen går inte att sänka.
Det finns en besparingspotential för Mediehuset och
de stora åtgärderna är en ny
kompressor och planer på ett
nytt ventilationssystem. Bravida har garanterat 55 procents
minskning av elenergi med nya
fläktar och behovsstyrning.
– Är det mycket folk här, så
ska det gå hårdare, är det lite
folk här, då ska systemet känna
av det, säger Michael Ahl.
MINDRE ÅTGÄRDER är byte av
cirkulationspumpen för värme, en närvarostyrd belysning,
byte av lampor i tryckeriet samt
hårdare styrning av motorvärmare. De enda bilar som hålls
varma är redaktionsbilarna.
– Det som också är gjort, en
ganska stor åtgärd faktiskt, är
att vi har bytt alla fönster i hela
huset. Det märks redan nu att
det har blivit mycket bättre.
Michael Ahl ser fram emot
uppföljningen.
– Vi kommer att se effekten
framåt hösten. Ventilationen är
inte billig, men vi tror att vi ska
ha tjänat in det på tre år.
INVESTERINGEN i ett nytt ventilationsaggregat, med en livslängd på cirka 25 år, beräknas
kunna sänka elanvändningen
med 150 000 kWh. Totalt ligger
besparingspotentialen för el på
250 000–300 000 kWh per år, vilket ger en minskning på 20 procent. En undersökning pågår
om byggnaden uppfyller kriterierna för ”green building”.
– Det vore ju jättekul om man
skulle lyckas, säger Ahl.
Mediehuset är en av många
kunder som valt att göra en
energiutredning genom Luleå
Energi.
– Det blir mer och mer vanligt. Vi har som mål att besöka
över 100 företag det här året,
säger Andreas Andersson.
LINDA SUNDSTRÖM
FAKTA:
En energiutredning kan omfatta allt från att man utreder
enstaka delar, till en komplett energikartläggning. En
nulägesanalys jämförs med
tidigare siffror. Vid tolkning av
resultatet tas hänsyn till utomhustemperatur och uppvärmningsbehov. De vanligaste
åtgärderna för en effektivare
energianvändning gäller
ventilation, belysning, motorvärmare och att värmesystem
och kylsystem är injusterade.
3
4
NYHETER
ENERGINYHETERNA
NR 1 2015
NR 1 2015
NYHETER
ENERGINYHETERNA
5
HALLÅ DÄR
Funderar du på vad olika ord
och beteckningar i elsammanhang
egentligen innebär eller betyder?
Då kan du förhoppningsvis
hitta svaren på dina frågor här.
1 kWh (kilowattimme,
1 000 Wh)
Kostar ungefär 1,50 kr och
räcker för att driva en tv i
10 timmar eller en brödrost
i 1 timme.
Björn
Söderlund...
1 MWh (megawattimme)
Motsvarar den energi som
en familj på fyra personer
använder för matlagning
under ett år.
1 MWh = 1 000 kWh.
1 GWh (gigawattimme)
Motsvarar ungefär
elanvändningen för 40
elvärmda normalvillor
under ett år.
1 GWh = 1 000 000 kWh.
1 TWh (terawattimme)
Motsvarar ungefär den
energimängd som Sverige
använder under ett dygn
1 TWh = 1 000 000 000 kWh.
Ampere
Enhet för strömstyrka.
Har beteckningen A.
Energi
Energi kan varken produceras eller konsumeras, utan
endast övergå från en
form till en annan. I vårt
elsystem är vattnet i våra
vattenkraftmagasin exempel på lagrad energi.
Effekt
Den mängd arbete som
kan utföras tillfälligt, till
exempel under en sekund.
Effekt brukar definieras
som arbete per tidsenhet.
W (Watt)
Enhet för effekt. Den
internationella standardenheten är uppkallad efter
James Watt (1783-1819),
brittisk instrumentmakare
och uppfinnare.
Wh (Wattimme)
Den energi som används
då effekten 1 watt utvecklas under 1 timme.
… en av de
studenter
som gjort sitt
exjobb hos
Luleå Energi
Daniel Engman kontrollerar pannan där pelletsen eldas. De heta gaserna från förbränningen värmer vatten som i sin tur ger
värme åt hela biltestanläggningen och det tillhörande hotellet. Foto: Sofia Fjällström
Färdigt koncept värmer
hela biltestanläggningen
O
m man inte kan skaffa fjärrvärme, men ändå vill ha en
trygg och bekymmersfri uppvärmning, kan man köpa en färdigvärmelösning. Det har biltestanläggningen Tjintokk gjort. Anläggningen
är helt biobränslebaserad och drivs
med pellets från Bioenergi.
På biltestanläggningen Tjintokks
mark står en ny panncentral. Den
drivs med pellets och värmer både
det stora hotellet och testanläggningen med sina 20-tal verkstäder och
uppvärmda testbanor. Bakom konceptet, som kallas färdigvärme, står
Luleåföretaget Bioptima, som startades 2010 av Daniel Engman och Jens
Strömbäck.
– Vi säljer energi till Tjintokk, men
är också en anläggningsleverantör
som bygger upp anläggningar och
säljer till både industrier, statlig förvaltning och energibolag. Den här
panncentralen har vi byggt helt själva,
säger Daniel Engman.
BIOPTIMA BÅDE SÄLJER och leasar ut
sina anläggningar. Anläggningen på
Tjintokk är företagets första färdigvärmelösning. När kunden väljer denna
lösning kan man säga att de köper ett
paket - Bioptima står för hela ansvaret; uppbyggnad, drift och underhåll.
– Vi levererar också anläggningar som kunden själv äger, driftar och
köper bränsle till. Men det finns fall
där de inte vill stå som ägare till anläggningen, utan vill fokusera på sin
kärnverksamhet och då är det här en
bra lösning. I grund och botten handlar det om att förenkla för kunden
och minimera riskerna, säger Daniel
Engman.
PANNCENTRALEN ÄR byggd med hög-
sta möjliga tekniska höjd och är helt
automatiserad. Exempel på detta är
transport av bränsle och aska, sotning,
tändning och släckning av pannan.
Allt går att logga och styra från kontoret i Luleå och eventuella avvikelser meddelas jourpersonalen via mejl
eller sms. Effekten på panncentralen
är 3,5 Megawatt, ungefär lika mycket
som krävs för att värma 500 moderna
villor. Vid full effekt förbrukar pannan
nära 768 kilo pellets per timme, som
Bioptima köper av Bioenergi.
– För oss är det en förutsättning att
samarbeta med en leverantör som kan
stödja hela logistikkedjan ut till kunden. Den bästa pelletsen med den bästa logistiklösningen gjorde att vi valde
Bioenergi, säger Daniel Engman.
Robert Lindbäck, marknadschef på
Bioenergi, är stolt över samarbetet.
– Det är fantastiskt roligt att få leve-
På skärmen som sitter inne i panncentralen kan Daniel Engman se exakt hur
anläggningen fungerar.
Daniel Engman, Bioptima och Robert
Lindbäck, marknadschef på Bioenergi
är båda nöjda med samarbetet.
rera pellets till Bioptima. Genom vårt
samarbete har vi nu möjlighet att erbjuda färdigvärmelösningar med pellets som bränsle.
Målsättningen för Bioptima är att
växa i Norrbotten och Västerbotten.
– Vi siktar på att ha ett antal anläggningar igång inom ett par år. Det
handlar om att hitta affärslösningar.
SOFIA FJÄLLSTRÖM
Beställningar kan göras via vår webshop
eller på telefon 0920-26 44 44.
Luleå Energi arbetar aktivt
för att kunna erbjuda studenter examensarbete. En av dem
är 26-årige Björn Söderlund
från Lund som läser Bilsystemteknik på LTU och har gjort
sitt exjobb på affärsområdena
Elnät och Tjänster.
VAD HANDLAR EXJOBBET OM?
– Projektet syftar till att utreda
hur Luleå Energi kan underlätta för elbilsanvändningen
i kommunen. Jag har bland
annat undersökt tillvägagångssätt från tidigare etableringar
av laddinfrastruktur, framtidprognoser inom elektromobilitet och möjligheter till
samverkan med andra aktörer.
VARFÖR VALDE DU
ATT GÖRA EXJOBBET
PÅ LULEÅ ENERGI?
– Ämnet hade funnits i tankarna ett tag och när det var
dags att påbörja arbetet, tyckte
min handledare att jag borde
kontakta energibolaget. Samtidigt hade Luleå Energi börjat
fundera kring laddinfrastruktur, så det passade bra att jag
dök upp.
HUR HAR DET GÅTT?
– Ibland lättare och ibland
tyngre, men mina handledare
har hjälpt till att driva arbetet
framåt.
VAD SKA DU GÖRA NÄR
DU HAR TAGIT EXAMEN?
– Jag vet inte riktigt. Just nu
håller jag på med en liten
fotokurs på universitetet och
sedan ska jag passa på att vara
lite ledig. Vi får se vad som
händer.
SOFIA FJÄLLSTRÖM
Tesla Model S har vänt upp och ner på den traditionella bilbranschen.
Tuffa Tesla S har gett
bilbranschen ny profil
V
supermiljöbil vars driftkostnad
är noll, så länge du laddar bilen
på någon av Teslas laddningsstationer. Laddar du i hemmet
följer kostnaden elpriset.
ar tionde ny bil som
säljs i Norge är en elbil.
I USA passerade försäljningen av elbilar under 2014
hundratusenstrecket.
Och Tesla skakar om hela
bilvärlden.
Det pratas mycket om elbilar
just nu. Det händer också en hel
del. Marknaden runt om i världen växer och supermiljöbilen
Tesla har vänt upp och ner och
ut och in på den traditionella
bilbranschen.
Elon Musk, Vd och företagets
grundare, har tagit upp kampen mot de amerikanska biljättarna, vilket ansågs vara helt
förkastligt inledningsvis. Men i
dag säljer Tesla Motors 10 000tals bilar, har konkurrerat ut de
stora märkena och 2013 utsågs
Tesla Model S till årets bil av
tidningen Motor Trend, USA:s
ledande motormagasin.
Tesla Motors vd och grundare
Elon Musk.
Tesla Model S har en räckvidd
på imponerande 420 kilometer
men är en bil uteslutande för de
som har gott om pengar – den
kostar 650 000 kronor i grundutförande. Men du får vad du
betalar för. En högklassig, lyxig
TESLA MODEL S har prestanda
som en Ferrari och attityd och
utseende som gör Audi och
Mercedes svaga i knäna, vilket också var Elon Musks mål.
Bilen skulle vara lika snabb,
snygg, stor och lyxig som, exempelvis, en Porsche.
Efter USA är Norge den
största marknaden för Teslas
bilar och under 2014 såldes
1 983 Tesla Model S i grannlandet och siffrorna fortsätter att
öka. Tesla var den mest sålda
bilen i Norge under april 2014.
I Sverige går det långsammare. I slutet av 2014 hade drygt
180 bilar sålts. Målet är att det
ska finnas 15 laddningsstationer i Sverige i slutet av 2015.
Högsta kvalitet!
www.bioenergilulea.se
ANDRA STORA biltillverkare
hänger också på elbilstrenden.
Toyota är igång, Mercedes likaså, precis som Volkswagen och
Nissan.
I november 2014 redovisade
Sverige 7 144 laddningsbara
fordon, vilket är en ökning med
3 922 fordon jämfört med 2013.
Vanligaste elbilarna i Sverige
var då Nissan Leaf (774 st) och
Renault Kangoo (644 st) och
bland laddhybriderna dominerade Mitsubishi Outlander
(1 958 st) marknaden.
Skänk din fjärrvärmecentral en tanke
Ett riktigt bra sErvicEavtal - för din trygghEt
Vi levererar nu
6 och 8 mm pellets i
ditt område, direkt
från vår fabrik.
Det som förväntas vända trenden och även ge en rejäl boom
världen över, är när Tesla släpper sin Model 3 under 2017. En
modell som kommer att kosta
runt 350 000 kronor, vilket därför gör den synnerligen konkurrenskraftig jämförelsevis.
Som TryggVärmekund får du snabbt hjälp om olyckan är framme.
Ett prisvärt avtal som ger dig trygghet - året runt.
Läs mer på www.luleaenergi.se eller kontakta oss på tel 0920-26 44 00.
LUDDE WÄSTFELT
6
NYHETER
ENERGINYHETERNA
NR 1 2015
NR 1 2015
NYHETER
ENERGINYHETERNA
7
Ett energisystem för det hållbara samhället
uleås energisystem ger inte bara
landets billigaste fjärrvärme, det har
även en mycket speciell uppbyggnad, där SSAB är nyckelspelaren.
– Vi tar tillvara energiresurser som
annars skulle gå förlorade vilket är
fjärrvärmens grundidé, säger Magnus
Johansson, chef Värme och Kyla på
Luleå Energi.
Samarbetet mellan SSAB och Luleå Energi är grunden i Luleås miljövänliga
och effektiva energisystem. Överskottsgaserna från SSAB:s tillverkningsprocesser i stålverket och masugnarna tas
tillvara i kraftvärmeverket Lulekraft AB
där det produceras el, fjärrvärme, ånga
och torkgaser. Det är ett i många avseenden unikt energisystem med återvunnet
FAKTA OM LULEÅS ENERGISYSTEM:
bränsle vilket är ett effektivt och smart
sätt att utnyttja resurserna.
– DET FINNS JU INTE ett SSAB i varje stad
i Sverige, men på många platser väljer
man att fackla bort gaserna ut i luften
istället för att ta tillvara densamma.
SSAB facklar nästan aldrig, förutom vid
driftstörningar av något slag, berättar
Magnus Johansson och beskriver fackling som en öppen eld i toppen på en
hög skorsten. Och det är gaserna som
brinner.
Kraftvärmeverket tar istället hand om
de brännbara gaserna från SSAB där
koksgasen är den bästa att elda; den
har det högsta värmevärdet. Gaserna
från masugnarna har lägre värmevärde
men kommer, i sin tur, ut i mycket större mängder. Gaserna från stålverket och
masugnen blandas ihop till den blandgas som sedan eldas.
– Gasen från koksverket ger sedan
den där extra boosten, konstaterar Johansson.
ATT LULEÅ HAR landets billigaste fjärrvärme är ingen hemlighet och detta är,
självklart, det absolut bästa argumentet
vid försäljning. Men att utbyggnadstakten har varit så hög kanske inte alla
känner till på samma sätt. I tätorten når
Luleå Energi upp till närmare 100 procent.
– LULEÅ ENERGI HAR alltid haft en kraftig utbyggnadstanke för att så många
som möjligt ska ha glädje av det vi producerar. Vi har maxat resurserna, vilket
har gynnat kunderna, miljön och parterna i samarbete. Vi är, mest troligt, störst
i Sverige på fjärrvärme.
I det slutna system som binder ihop
Luleå Energis kretslopp finns också Bio-
relsevis mycket låg miljöpåverkan som
ger råvara för att bygga, exempelvis,
vindkraftverk för förnybar energi.
energi, där torkgaserna som levereras
in används för torkning av det sågspån
som sedan blir till pellet. En del av pelleten går ut på marknaden, men delar
köps av Luleå Energi för att användas
i panncentralerna under vintrarna när
sträng kyla gör att det behövs extra
spetsvärme.
– DET HANDLAR OM det hållbara samhället där vi på detta sätt bidrar och där
SSAB är ett effektivt stålverk med jämfö-
Magnus
Johansson.
Hur ser framtiden ut?
– SSAB har stor framtidstro. Inte minst
efter samgåendet med finska Rautaruukki. 10 000 nya Luleåbor ska ha bostäder och vi kommer, naturligtvis, att
hänga med i den utvecklingen, säger
Magnus Johansson.
LUDDE WÄSTFELT
Kraftvärmeverket Lulekraft AB samägs av Luleå Energi och SSAB.
Här produceras el, fjärrvärme, ånga och torkgaser med hjälp av
överskottsgaser från SSAB:s tillverkningsprocesser som bränsle.
Fjärrvärmen levereras ut till kunderna via Luleå Energis nät.
Elen och ångan levereras till SSAB för användning i ståltillverkningen medan torkgaserna levereras till pelletfabriken Bioenergi
för torkning av sågspån vid tillverkning av pellet. Bränslet till
Lulekraft, det vill säga överskottsgaserna, kommer från SSAB:s
koksverk, masugn och stålverk. Det är brännbara gaser som
måste facklas bort om de inte används.
ENERGIMÄNGDERNA PER ÅR SER UT SÅ HÄR:
Överskottsgaser: 2 000 GWh = 2 000 000 000 kWh.
Fjärrvärme: 800 GWh = 800 000 000 kWh.
El: 500 GWh = 500 000 000 kWh.
Torkgaser: 100 GWh = 100 000 000 kWh.
Ånga: 10 GWh = 10 000 000 kWh.
8
NYHETER
Egen ström
kan ge 18 000
tillbaka
Den som är mikroproducent av förnybar el kan få upp
till 18 000 kronor i skattereduktion, om överskottet av
den producerade elen matas
ut på elnätet. De nya reglerna
trädde i kraft 1 januari i år.
Om man producerar egen
förnybar el i liten skala kallas
man mikroproducent. Med
förnybar el menas främst
den som framställs från sol,
vind och vatten. Producerar
man mindre el än man själv
använder, uppstår inget
överskott och någon skattereduktion blir inte aktuell. Om
man däremot producerar så
mycket att det blir ett överskott matas det automatiskt
ut på elnätet.
ENERGINYHETERNA
NR 1 2015
NR 1 2015
NYHETER
ENERGINYHETERNA
Östen producerar
sin egen
elström
Luleå Energis elhandelschef Patrik Andersson, till vänster, och
Folke Enevi, avdelningschef, Elnät, Luleå Energi. Foto: Sofia Fjällström
”Alla kan bli sin egen
mikroproducent”
A
ntalet mikroproducenter som anmält sin produktion till Luleå Energi
är ännu få, men beräknas växa
stort de kommande åren.
– Vi får frågor varje dag, så
det finns ett tryck, säger Patrik
Andersson, elhandelschef.
FÖR ATT KOMMA ifråga för
skattereduktion måste producenten uppfylla vissa krav.
Mikroproduktionsanläggningens in- och utmatning på
elnätet måste ske från samma
anslutningspunkt, huvudsäkring och elmätare. Säkringen
i anslutningspunkten får
heller inte överstiga 100
ampere. Man måste anmäla
till sitt elnätsföretag att man
producerar förnybar el och
matar ut på elnätet. Elnätsföretagets skyldighet är att
lämna en kontrolluppgift till
Skatteverket på hur mycket el
man matat in och tagit ut från
elnätet under kalenderåret.
SKATTEREDUKTIONEN mikroproducenten har möjlighet
att få är 60 öre/kilowattimme
(kWh). Underlaget är antalet
kilowatttimmar man matat in
i anslutningspunkten under
ett kalenderår, dock högst
så många kilowattimmar
som man tagit ut i anslutningspunkten under samma
kalenderår. Underlaget kan
högst uppgå till 30 000 kWh,
eller 18 000 kronor per år.
MAN KAN ÄVEN sälja överskottsproduktionen av sin
förnybara el, men måste
då vara momsregistrerad
eftersom ersättningen från
elhandels- och elnätsföretaget
räknas som ekonomisk verksamhet och är momspliktig.
Däremot behöver man inte ha
F-skattsedel.
SOFIA FJÄLLSTRÖM
”Jag är uppvuxen med skiftnyckeln i hand”, säger Östen, som byggt sin solpanelanläggning helt på egen hand. Ö
sten Larsson var tidig
med att satsa på förnybar energi. Han har satt
upp solpaneler hemma och nu
funderar han på att sätta upp
ett vindkraftverk på tomten.
– Jag är väldigt intresserad
av teknik. Smarta lösningar är
min grej, säger Östen Larsson.
in i det lilla röda huset i Selet,
då han satte upp solpaneler för
att värma sitt vatten. Panelerna
köptes ihop med ett gäng vänner och kom från en försöksanläggning i södra Sverige.
– Jag satte upp dem mest på
skoj, säger Östen.
Östen Larsson tillhör den växande skaran mikroproducenter,
det vill säga de som producerar
sin egen el och kan sälja överskottet till sitt energibolag.
Allt började några år efter
att Östen och hans fru flyttade
na till husets södra gavel och
kopplat in dem på en ackumulatortank upptäckte han
att hans dieselförbrukning för
uppvärmning minskade med
500 liter per år. Några år senare investerade han i vacuumrör
Foto: Sofia Fjällström
som han seriekopplade med
den gamla panelen och satte på
vardera sidan fönstret som vetter mot söder.
– Sedan skulle jag inte göra
något mer, men då dök det här
med solenergi upp, att man
kunde producera sin egen el.
Man kan köpa färdiga lösningar, men jag ville göra allt själv.
EFTER ATT HA flyttat paneler-
Solpanelerna hjälper till att
minska Östen Larssons elanvändning och överskottsenergin
går tillbaka ut på elnätet.
SAGT OCH GJORT. Han köpte
solpaneler via en auktion på
nätet, svetsade ihop ett stativ,
byggde en mast, gjöt betongfundament och satte upp konstruktionen på gården. Efter-
PRISADE
som han har en växellåda kan
han styra panelerna som han
vill. Nu flyttar de sig en grad
var fjärde minut per automatik
och kan därför följa solen från
morgon till kväll.
DEN EL SOM solpanelerna pro-
ducerar går till husets användning och överskottet säljer han
till Luleå Energi.
– På en årsbasis kanske jag
”får” el för två månader. Det
handlar inte om så mycket
pengar, men det var inte därför jag satte upp panelerna, jag
gjorde det för att jag är intresse-
rad. Sedan kanske man måste
tänka på jordklotet också – vi
har ju bara ett. Att jag bidrar
till att minska elanvändningen i
mitt hus kanske hjälper.
TEKNIKEN GÅR FORT och det
går att köpa paneler som är betydligt effektivare än de Östen
nu äger.
– Hade jag råd skulle jag vilja satsa ännu mer, göra mig fri
och kunna köra helt på egen el.
Sedan funderar jag på att bygga en vindsnurra, men det kan
hända att det blåser för lite.
Vindmätning pågår och resulta-
tet får utvisa om det är möjligt.
Östens tips till de som funderar på att bli mikroproducenter
är att börja prata med elleverantören så att man får veta vad
man får sätta upp och vilken utrustning som de godkänner för
att koppla upp sig mot elnätet.
– Sedan kan man börja producera. Det är bara att montera upp anläggningen så sköter
den sig själv. Det tar cirka 20 år
att få tillbaka investeringen jag
gjort, men jag ångrar aldrig att
jag satsat på detta.
SOFIA FJÄLLSTRÖM
Genom att bli mikroproducent
får man både minskad elanvändning, lägre energikostnad
och bidrar till att skapa ett
mer hållbart energisystem,
något som Luleå Energi
uppmuntrar. Funderar man
på att sätta upp solpaneler
eller kanske ett litet vindkraftverk på tomten finns det dock
saker som Luleå Energi tipsar
att man ska tänka på.
– Läs på om mikroproduktion och ta reda på förutsättningarna där du bor, kanske
behövs det bygglov? Överväg
också val av teknik, undersök
tillståndskrav och möjlighet
till ersättning och bidrag,
säger Folke Enevi, avdelningschef på Luleå Energi Elnät.
NÄR DET ÄR dags att göra slag
i saken måste en behörig elinstallatör kontaktas, som gör en
föranmälan om elproduktion
hos Luleå Energi. Elinstallatören skickar sedan en färdiganmälan när arbetet är klart.
Elmätaren måste bytas, till en
som mäter både elen som produceras och konsumeras. Det
kostar inget, upp till 63 A.
– Vi är med vid driftsättningen för att se så att allt
fungerar som det ska. Om det
blir strömavbrott i Luleå Ener-
gis nät är det viktigt att kundens anläggning inte fortsätter
att mata ut el på elnätet, för
att vår personal som arbetar
med felavhjälpning inte ska få
ström i sig, säger Folke Enevi.
VILL MAN SÄLJA den el man
producerar, kan man teckna
ett tilläggsavtal om överskottsproduktion med valfritt
elhandelsbolag.
– Vi köper elen till spotpris,
vilket är timme för timme.
Det gynnar kunden eftersom
spotpriset ofta är högre under
dagen när solen lyser. Allt
hamnar på samma faktura och
syns som en minuspost för
den el som matas in i elnätet.
Det är enkelt för kunden,
säger Patrik Andersson.
LULEÅ ENERGI köper el av en
handfull mikroproducenter,
en del privatkunder men mest
bostadsrättsföreningar. Vissa
kunder har minskat sin årsanvändning av el med i snitt
5 000-10 000 kilowattimmar
(kWh) per år. En villakund
med solceller på ungefär 20
kvadratmeter producerar
cirka 3 000 kWh.
– Man blir inte rik på att
sälja överskottsel, utan den
största nyttan är att kunden
minskar sin elanvändning.
Det betyder att de inte behöver köpa lika mycket el och
slipper då även betala energiskatt, elcertifikat och moms
på den. Man betalar till sig
själv helt enkelt, säger Patrik
Andersson.
SOFIA FJÄLLSTRÖM
ELNÄT
Farzana och Stefan blev 10 000:e fjärrvärmekunden
Farzana Aspari och Stefan Lundstig, blev den 10 000:e fjärrvärmekunden hos Luleå Energi.
9
Luleå Energi har uppnått
en efterlängtad milstolpe –
10 000 fjärrvärmekunder. Den
10 000:e kunden uppmärksammades med tårta, blommor och
presenter.
– Vi är nyblivna Luleåbor så
det känns jätteroligt, säger Farzana Aspari som tillsammans
med Stefan Lundstig bygger
hus på Kronanområdet.
– Det var självklart att vi
skulle dra in fjärrvärme i huset, vi har hört så mycket gott
om Luleå Energi. Det kändes
tryggt helt enkelt, säger Stefan
Lundstig.
Parets husbyggande har blivit försenat på grund av olika
orsaker och firandet som den
10 000:e kunden kom som ett
positivt avbrott i vardagen.
Firandet var stort även för
Luleå Energi.
– För oss var det jättestort att
nå 10 000 kunder, det trodde
jag aldrig för några år sedan.
Det var i mitten av 90-talet som
vi beslutade att vi skulle växa
på villasidan och nu har vi nästan konverterat alla bostäder
med direktverkande el, säger
Hans Engström, avdelningschef på Värme och Kyla.
Luleå Energi har även det
lägsta fjärrvärmepriset i landet.
Nej, det är inget skämt – här smäller det på riktigt
Mycket tack vare det unika
samarbetet med industrin.
– Vi har alltid haft fin respons från våra kunder, vilket
vi är mycket glada för. Det fina
energisamarbetet med SSAB
där överskottsenergin från
industrin kan nyttiggöras till
fjärrvärme har gjort alla till
vinnare, säger Magnus Johansson, chef Värme och Kyla.
SOFIA FJÄLLSTRÖM
Axel Nordmark och Ulf Johansson monterar utrustningen som ska skarva ihop linan till högspänningsledningen i Altersund. Foto: Tommy Haapala
Det låter som ett aprilskämt, men för att skarva
ihop linor till högspänningsledningar använder
man sig av sprängmedel.
Tillvägagångssättet kallas
sprängskarvning och
har bland annat utförts i
Altersund.
Luleå Energi Elnät bytte
våren 2014 ut den gamla
högspänningsledning-
en mellan Sundom och
Altersund, en sträcka på
6,5 kilometer. Eftersom
linorna ”bara” mäter ca
två kilometer behöver de
skarvas ihop.
– Ledningen var byggd i
slutet på 40-talet så vi har
både bytt ut linorna och
stolparna. Det är mycket
högre belastningar i nätet
nuförtiden och vi byter
ledningarna för att skapa
säkra elleveranser, säger
Axel Nordmark, montör
på Luleå Energi Elnät.
”Bom”! En smäll och
sedan är den grova linan
skarvad. Hade det rört sig
om tunnare linor skulle
de ha pressats ihop, men
eftersom linan är grövre
är sprängskarvning det effektivaste sättet. Under tre
dagar smällde det ungefär
nio gånger i trakterna
kring Altersund.
Den gamla linan som tas
ned kastas inte bort.
– Det är återvinningsbar
lina, så den samlar vi in
och återanvänder i andra
delar av verksamheten,
vilket känns bra, säger
Axel Nordmark.
SOFIA FJÄLLSTRÖM
10
NYHETER
ENERGINYHETERNA
NR 1 2015
NR 1 2015
ENERGIBERIKAT
ENERGINYHETERNA
Snöfria trottoarer ett stort plus
ELKOSTNAD
Hur mycket
el får man
för en
semla?
BJÖRNFROSSA
Bättre fly
än illa fäkta
D
Köper du
en semla på ett
café får du betala ungefär 30
kronor. Om man lägger samma
pengar på el räcker de till: att
ladda mobiltelefonen varje natt
i ett helt år, duscha varmt i 10
minuter, spela Xbox eller PS3 i
10 timmar samt titta på tv i 12
timmar.
ELANVÄNDNING
Rekordlåg
elanvändning
under 2014
2014 blev året med den lägsta elanvändningen i Sverige
sedan 1986, visar statistik från
Energimyndigheten. Den totala användningen av el var 135
TWh (terawattimmar), vilket
är tre procent lägre än under
2013. Vindkraften slog nytt
produktionsrekord med 11,5
TWh. Det är en ökning med 16
procent från året innan och står
för åtta procent av den totala
elproduktionen.
elar av Luleå centrum
är fria från snö under
vintern. Kommunens
markvärmeanläggningar drivs
med överskottsenergi från
Luleå Energi. Därmed används
energi som annars skulle gå
förlorad och centrum blir en
mer lättillgänglig plats.
När medarbetarna från Luleå
Energi Elnät skulle laga en
luftledning i skogen blev de
överrumplade av vad de tror
var en björn – och lade benen
på ryggen.
– Fast jag tror inte det var en
björn, säger rovdjursforskaren
Ole-Gunnar Stöen.
Det är nio markvärmeanläggningar som avtinar gator i centrum. Kommunen köper överskottsenergi av Luleå Energi till
ett specialpris.
– Istället för att kyla bort vatten i havet, så värmer vi upp
gatorna i centrum, säger Hans
Engström, avdelningschef på
Luleå Energis affärsområde
Värme och Kyla.
BÅDA PARTERNA avser att hålla nere energianvändningen.
Kommunens behov av markvärme är störst vid snöfall,
och då är det ofta milt väder.
De försöker effektivisera användningen av markvärmen
med en prognosstyrning. Ett
projekt i samarbete med energioptimeringsföretaget Noda
och Luleå Energi avser att buffra värme i marken för att få en
snabbare smältning. Värmen kan
stängas av när behovet inte finns.
– Om det inte är snö på
marken så behöver vi inte
köra ut värme, säger Torbjörn
Åhléns entré ligger på Storgatan och butikschef Lena Lundström tycker det är skönt att slippa få in snö i
butiken. Foto: Linda Sundström
Körlof, energisamordnare på
Luleå kommun.
Sedan 90-talet har kommunen successivt byggt ut markvärmesystemet. Idag tinas Storgatan, delar av Rådstugatan och
ett antal andra platser upp. Under trottoarerna finns plaströr
kopplade till fjärrvärmenätet.
Alternativet hade varit mekanisk snöröjning, men markvär-
men ger en bättre upptining.
– Det är skönt att ha en snöfri yta närmast fastigheterna,
säger Patrik Ruumensaari, produktionsledare på Stadsbyggnadsförvaltningen.
BARA TROTTOARER är också en
fördel för butikerna.
– Det är inte så mycket snö
som drar in i entrén, säger
Lena Lundström, butikschef på
Åhléns.
Avtal för upptining hos privatpersoner är inte aktuellt,
men villaägare kan själva koppla det till husets värmesystem.
– Har man stora problem med
is framför garageporten så är det
möjligt, säger Hans Engström.
LINDA SUNDSTRÖM
Roller derby är en kontaktsport och visst förekommer skador, främst på fotleder, men Luleåklubben poängterar att det inte sker så ofta.
Foto: Anders Alm
VÄLJ MILJÖMÄRKT EL
FÖR MINSKADE UTSLÄPP!
Till det blygsamma priset av en Magnum-glass* kan
vi garantera dig el som är producerad hållbart utifrån
förnyelsebara lösningar. Ett val som bidrar till minskade
utsläpp av skadliga växthusgaser. Gör en god gärning för
klimatet och minskad miljöpåverkan - välj Miljömärkt El!
11
Så här enkelt är det
Gå in på www.luleaenergi.se och välj ”Miljömärkt El” under
”Teckna elavtal”. Eller kontakta Kundtjänst på 0920-26 44 44.
*) Avser VattenEl för villa med fjärrvärme, 25 kr/år.
Roller derby – tuff sport
där alla är välkomna
D
et började som en underhållningssport i USA
på 30-talet. Nu är roller
derby – den tuffa kontaktsporten på rullskridskor – på
frammarsch i Sverige.
– Det är världens roligaste
sport, säger Terése Taaveniku,
sponsringsansvarig för Luleå
Roller Derby.
Daughters” som är med i elitserien, där sex lag ingår.
– Även om det inte är så stort
i Sverige än så är vi en riktig
sport - det är budskapet vi vill
nå ut med. Alla är välkomna
och man kan komma som man
är. Man behöver inte ha någon
erfarenhet, konstaterar Terése
Taaveniku.
Det är ett gäng glada tjejer och
killar som möter EnergiNyheterna i Hertsö sporthall. Det
första som slår en är utstyrseln
med alla skydd och rullskridskorna som kallas quads, samt
de coola smeknamnen på träningslinnena.
– Smeknamnen kommer från
USA. Där hade man artistnamn
och det har följt med, säger
Terése Taaveniku, eller Wicked
Rosie som hon också kallas.
HON BÖRJADE själv åka 2011
och tycker att roller derby är
världens roligaste sport.
– Allt är så roligt, gemenskapen och den härliga stämningen. Det är tufft, men man
utvecklas hela tiden. Folk är lite
rädda för att prova, men det
finns något för alla nivåer, man
behöver aldrig skämmas.
Sponsring är viktigt i föreningen, där det mesta sker
på ideell basis. Eftersom Luleå spelar i elitserien innebär
det långa resor och tack vare
sponsringen, där Luleå Energi
bidrar, kan föreningen ge ett litet resebidrag till varje medlem.
– Det hjälper jättemycket, säger Terése Taaveniku.
NÄR FÖRENINGEN startade 2010
fanns det bara två i Sverige,
Luleå och Stockholm. Nu finns
det närmare 30 registrerade föreningar i landet.
Luleå Roller Derby har cirka
50 medlemmar. 16 av dem spelar i tävlingslaget ”Slaughters
SOFIA FJÄLLSTRÖM
Höga knän i korridoren. Innan
varje träning är det viktigt med
uppvärmning.
I mars firar Luleå Roller Derby
fem år och Terése Taaveniku
(mitten) är glad över att sporten
växer i Sverige. ”I USA är den
megastor”, säger hon.
Luleå Roller Derby är noga med
att alla är välkomna och att man
får komma som man är. Någon
särskild erfarenhet behövs inte
heller. På bilden syns Ingrid
Fridesjö (Hellsparx) och Åsa
Larsson (Luci SlayHer).
FAKTA: SÅ FUNKAR DET
Roller derby utförs på en oval inomhusbana. Varje lag har fem
spelare på banan, en jammer (med stjärna på hjälmen) och fyra
blockers. De två lagen som möts ska ta poäng genom att deras
jammer ska passera motståndarlagets blockers, som i sin tur ska
förhindra motståndarna att ta sig förbi, samtidigt som man hjälper
sin egen jammer. Detta görs med hjälp av olika strategier. Laget
med flest poäng vid matchens slut, har vunnit.
Händelsen
utspelade
sig för några år
sedan utanför
Bensbyn där de tre kollegorna
skulle byta en trasig brytare
till en luftledning. Platsen gick
inte att ta sig till med bil så
de parkerade, gick genom en
hästhage med elstängsel och
vidare genom skogen. När de
närmade sig ledningen hörde
de plötsligt två höga vrål från
den täta växtligheten.
– Alla hårstrån på kroppen
ställde sig rakt upp. Man blev
helt paralyserad, berättar en av
elnätsmedarbetarna.
”En björn”, utbrast kollegorna och tittade på varandra.
Någon konstaterade att man
inte ska springa från björn och
alla började backa.
– Vi hann bara gå två steg så
sprang alla. Jag hörde någon
säga att björnen inte följde
efter oss men sprang vidare.
Jag minns inte hur jag tog mig
över elstängslet, jag måste ha
hoppat, säger medarbetaren.
Efter att ha väntat en tid
återkom man till platsen för att
reparera felet, denna gång med
traktor. Då var djuret borta.
Enligt den norske rovdjursforskaren Ole-Gunnar Stöen,
som arbetar i det Skandinaviska Björnprojektet, var det
mest troligt ett annat djur som
skrämde elnätsmedarbetarna.
– Björnen vrålar inte för att
skrämma folk, det händer bara
i filmer, konstaterar han.
I projektet har man gjort över
300 försök att gå mot björn och
i inget av fallen har björnen
vrålat. Den kan däremot fnysa
och göra utfall. Om du möter
en björn i skogen, som inte lagt
märke till dig, råder forskaren
att man ska backa försiktigt
från platsen och gärna gå så
att björnen får vittring. Har
björnen däremot sett dig, kan
man agera annorlunda.
– Prata med lugn stämma
och gå försiktigt därifrån,
spring inte. I de allra flesta fall
springer björnen därifrån.
Björnskräck är ett välkänt
begrepp, men i de flesta fall
helt obefogad.
– Det är nästan bara jägare
och vandrare som hamnat i
speciella situationer som blivit
angripna, till exempel om de
överraskat honor med ungar.
De allra flesta attackerar inte,
men det är klart att man inte
ska provocera dem, säger
Ole-Gunnar Stöen.
Vilket djur som kan ha
skrämt de tre elnätsmedarbetarna förblir ett mysterium.
SOFIA FJÄLLSTRÖM
12
KUNDSERVICE
Tävla & vinn
en ryggsäck!
Fyra snabba frågor – fyra
rätta svar – och du tar
hem priset. Lycka till!
1
Hur många Tesla
Model S såldes i
Norge under år 2014?
1. 1 983 st
X. 1 839 st
2. 3 898 st
ENERGINYHETERNA
Sveriges nöjdaste kunder – igen
F
2
Vad har en jammer
i roller derby för en
symbol på sin hjälm?
1. En stjärna
X. Ett hjärta
2. Ett J
3
Vilket energibolag i
Sverige har billigast
fjärrvärme?
1.Luleå
X.Boden
2.Piteå
4
Hur många gånger i
rad har Luleå Energi
prisats av SKI?
1.Åtta
X.Fem
2.Sju
Mejla in din svarsrad till:
[email protected]
ör åttonde året i rad har
Luleå Energi Sveriges
nöjdaste och mest lojala
kunder.
– Det är vi stolta, glada och
tacksamma för. Vi hoppas att
kunderna vill hjälpa oss att bli
ett bättre energibolag, säger
Susanne Eriksson, tf chef Marknad och Utveckling på Luleå
Energi.
Resultatet
kommer
från
Svenskt Kvalitetsindex som
intervjuat 15 000 personer om
energibranschen. Svaren från
undersökningen ger Luleå Energi högsta betyg i fyra av de
sex kriterierna, både på privatoch företagsmarknaden.
– Anledningen till att vi är
med i SKI är att vi vill mäta oss
med andra i branschen, samt få
veta kundernas synpunkter om
oss, så att vi kan bli bättre. Vi
jobbar med ökad kundnöjdhet
och då vill vi också ge kunderna
möjlighet att tycka till, säger Susanne Eriksson, som varit chef
för Kundservice i närmare 15 år.
Vad är det då som gör Luleå
Energi så framgångsrika
bland kunderna?
– De har en lokal förankring
som är mycket mer än bara
namnet, som kunderna verkligen värdesätter. Många är
kund inom flera områden och
ELKOSTNAD
Susanne Eriksson, tf chef för Marknad och Utveckling, Luleå Energi,
gläds över kundernas positiva omdömen.
Foto: Sofia Fjällström
Luleå Energi upplevs hålla en
riktigt hög och jämn kvalitet
över dessa verksamhetsområden. Man kan säga att Luleå
Energi är bra på att hålla vad
de lovar, säger Maria Söder,
projektledare för Svenskt Kvalitetsindex.
LULEÅ ENERGI har varit med i
SKI sedan 2006. För tre år sedan
började man också mäta företagskundernas nöjdhet. Efter
att resultatet av undersökningen presenteras vid jul varje år,
börjar det stora arbetet.
– Under 2015 ska vi titta på
de punkter där vi har förbättringspotential. Under 2014 bytte vi bland annat vårt kundinformationssystem. Krav från
våra kunder och branschen
gjorde att det gamla systemet
inte höll måttet. Förhoppningen för 2015 är att vi ska bidra
med fler kanaler där vi kan nå
våra kunder, som sms-aviseringar och en app, säger Susanne Eriksson.
HON TYCKER DET är roligt att
kunderna är nöjda, men också
att de har höga förväntningar
på Luleå Energi.
– Tittar vi på resultatet är åtta
av tio kunder väldigt nöjda
med oss. Vi arbetar med att behålla vår kundnöjdhet, men naturligtvis är målet att alla våra
kunder ska vara nöjda med oss.
Jag hoppas att kunderna känner att de är med och påverkar
kundnöjdheten.
SOFIA FJÄLLSTRÖM
ELBILSREKORD
163 mil på en laddning
Rekordet för hur långt en
elbil kan köra på en enda laddning, lär vara hela 163 mil och
innehas av den batteridrivna
bilen Schluckspecht. Det är sex
mil längre än om man skulle
köra genom Sverige, från den
nordligaste till
den sydligaste
spetsen. Rekordet slogs 2011
på en testbana och fyra förare
turades om att köra under
den 36 timmar och 12 minuter
långa färden.
STRÖMAVBROTT
Rätt till ersättning vid avbrott
Latte på stan eller el
i villan hela dan?
30 kronor, för det får du en
latte på ett café på stan eller
hushållsel hemma i villan hela
dagen. I genomsnitt betalar
en villa 9 300 kronor för sin
hushållsel per år (beräknat på
1,50 kr/kWh) vilket innebär
en daglig kostnad på knappt
26 kronor. Detta kan jämföras
med snittkostnaden för en latte
på stan som är drygt 30 kronor.
Om du drabbas av ett elavbrott som varar under en sammanhängande period på minst tolv timmar, kan du ha rätt till ersättning. Lägsta ersättningsnivå är 900 kr, förutsatt att ersättningen
inte jämkas. Har du haft avbrott kan du ha rätt till ersättning
för skadestånd, oavsett hur länge avbrottet varat. Skadeståndet
omfattar ersättning för utgifter, inkomstbortfall och annan förlust.
För vägledning om jämkning av skadestånd eller undantag kan
du vända dig till Konsumenternas Energimarknadsbyrå eller
din kommunala konsumentvägledare. Vill du få beslutet prövat:
Allmänna reklamationsnämnden eller allmän domstol.
NR 1 2015
Frågor
svar
om energi
Här kan du hitta svaren
på de vanligaste frågorna
rörande din energi.
Du är naturligtvis välkommen att kontakta oss
om du har några andra
frågor eller funderingar.
Kundservice når du på
telefon 0920-26 44 44 eller
via epost kundservice@
luleaenergi.se
VARFÖR SKA JAG TECKNA
MILJÖEL?
– Med Miljömärkt El väljer
du hur din el produceras. Förnybar el har liten
miljöpåverkan och bidrar
till att minska utsläppen av
skadliga växthusgaser. Väljer du Miljömärkt El gör du
en god gärning för klimatet.
Som kund till Luleå Energi
erbjuder vi dig tre typer av
miljötillägg; VattenEl EPD,
VindEl och Bra Miljöval.
Att välja Miljömärkt El
är inte heller en kostsam
historia. Väljer du exempelvis EPD-el från Luleälven,
s.k. VattenEl, betalar du ett
tillägg på 0,5 öre/kWh. Om
du har en årsanvändning
på 15 000 kWh innebär
det alltså 7,80 kr extra per
månad.
VARFÖR SKA JAG VÄLJA
E-FAKTURA?
– Med e-faktura skickas fakturan till din internetbank.
Du kan kontrollera innehållet i fakturan och betala
den när som helst och var
som helst. Du behöver inte
fylla i fakturans uppgifter
eller OCR-nummer. Om du
vill ha e-faktura så väljer du
det i din internetbank.
BEHÖVER JAG INFORMERA
ER NÄR JAG FLYTTAR?
– Du som är nätkund hos
Luleå Energi har 30 dagars
uppsägningstid av ditt
elnätsabonnemang. Anmäl
därför gärna flyttning till
oss 30 dagar i förväg.
VARFÖR SKA JAG VÄLJA
TRYGGVÄRME?
– TryggVärme är en trygghetstjänst och serviceavtal
för dig som har fjärrvärme.
Med TryggVärme får du en
vältrimmad och energioptimerad fjärrvärmecentral,
jourhavande tekniker och
kostnadseffektivt underhåll.
Mer information hittar du på:
www.luleaenergi.se
HÄR ÄR NÅGRA PERSONER DU KAN MÖTA NÄR DU RINGER ELLER BESÖKER OSS
Du når oss alltid på telefon
0920-26 44 44 eller via e-post
[email protected].
Varmt välkommen att ta
kontakt med oss. Vi finns
här för att hjälpa dig!
Viktor
Marie
Ann-Sofie
Pernilla
Anna
Annika
Hemsida: www.luleaenergi.se | E-post: [email protected] | Telefon: 0920-26 44 00 | Fax: 0920-887 39 | Besöksadress: Energigränden 1, Luleå | Postadress: Luleå Energi AB, Box 50100. 973 23 Luleå