PORTFOLIO
Lisa Heller, Chalmers Arkitektur
Kandidatarbete - Highline Heden, våren 2015
axonometri
Highline Heden är en förkroppsligad dröm om
publika funktioner integrerade med varandra på
ett öppet och dynamiskt sätt.
Highline Heden är också Hedens nya entré från
stadens i det närmaste omedelbara centrum,
i form av knutpunkten där Kungsportsavenyn
och Nya Allén möts, samt en försmak och en
förlängning av den utsvävande, urbana park
vars artificiella kullar breder ut sig över Heden i
morgondagens Göteborg.
Highline Heden är ett upphöjt äventyrsstråk, ett
café, ett konstverk och en plats för avskiljdhet
från den brusande trafiken, för sol och skugga
och vindskydd, för vattenlek och träning. För
gemenskap och rofylld ensamhet. Deltagande
och betraktande.
Kandidatarbete - Highline Heden, våren 2015
Masterplanen för Heden utvecklades gemensamt av UNIT-
På Engelbrektsgatan dras en spårvagn förbi Heden för
studion. Temat är urban park och exploationsgraden låg.
att skapa ytterligare liv på platsen och knyta Skånegatan
Siktlinjen tvärs över Heden från Vasagatan bevaras och
stråket lämnas orört. Vid sidan om stråket placeras ett
kulturhus. En annan viktig linje som identifierades var
diagonalen från det nordvästra till det sydöstra hörnet. Detta
har markerats med en parkmiljö uppbyggd på artificiella kullar,
som skapar mindre rumsligheter och skyddar mot vinden.
Här och var i kullarna kan olika verksamheter rymmas och
Längs Södra Vägen placeras lättare bebyggelse i form
av paviljonger där offentlig verksamhet kan äga rum. I det
sydvästra hörnet hamnar en nedsänkt fotbollsplan med
läktare runtom. Bredvid denna förläggs ytterligare ett antal
bollplaner av olika slag. Även i nordöstra delen av Heden
byggs en fotbollsplan.
och Evenemangsstråket närmare Kungsportsavenyn.
Busstationen flyttas från Hedens nordvästra hörn till det
nordöstra. Bussparkering förläggs till annan plats.
Bredvid den nya busstationen byggs en vertikal park
som samspelar med befintlig bebyggelse. Nordväst om
Exercishuset tar ett område för vattenlek plats; detta kan på
vintern byggas om till isbana.
integreras.
Vid Sten Sturegatan byggs ett antal punkthus med offentlig
verksamhet i nedre plan och bostäder högre upp.
axonometri masterplan
Majoriteten av
projekttiden lades på
den gemensamma
masterplanen, men
under projektets sista
veckor fick de enskilda
studenterna möjlighet
att gå närmare in på och
utveckla varsin del av
helheten.
Jag valde då att fokusera
på att skapa en ny entré
till Heden, i form av en
highline.
Kandidatarbete - Highline Heden, våren 2015
sprängskiss
Highlinen är uppbyggd av en
rutnätsstruktur bestående av kuber
i ett fåtal olika utföranden, med
en sida på en meter. På highlinen
kan man klättra, kliva och sitta
på olika sätta. För att underlätta
förflyttningar i höjdled har kuber
med en sida på 25 centimeter
placerats ut som trappsteg. Även
räckena är uppbyggda av dessa
mindre kuber.
situationsplan
e
St
r
n
Pa
n
ta
a
kg
u
St
Charles Felix
1m
1m
0,25 m
ga
ta
Lindbergs plats
1m
re
Exercishuset
n
sektion mot öster
Sö
dr
a
Vä
ge
Highlinen är en struktur
bestående av metallstänger och
glasbetongblock. Vissa block är
helt transparenta, men de flesta är
frostade.
Från det upphöjda stråket har
vissa volymer subtraherats och
ett artificiellt naturstråk har byggts
upp. Vattnet som slingrar sig över
strukturen bjuder både in till lek
och skapar ett intressant ljusspel
nere på marken.
n
ta
n
a
tsg
ek
r
elb
g
En
Strukturen är på de flesta ställen
5-6 meter hög och fri höjd över
vägbanan är 4 meter.
sektion över vägbana
miljöbild Charles Felix Lindbergs plats
miljöbild över Södra Vägen
perspektiv Highlinens sydöstra del
idésektion
Stadslandskapet - stadsplaneringskurs i Tuve hösten 2014
Reflektion
Stadslandskapet - en stadsplaneringskurs i Tuve - var en rolig och lärorik
kurs och jag kände framförallt att den gav mer verklighetsförankring åt mina
stadsplaneidéer. Vad är realistiskt att uppnå? Vad kan bära sig ekonomiskt?
Vidare fick jag ökad insikt i vikten av god lokalkännedom och hur betydelsefullt det är att kunna kommunicera sina idéer på ett enkelt och tydligt sätt
till dem som är mindre insatta än en själv. Det förstnämnda menar jag att vi
lyckades bra med, vilket resulterade i ett fint projekt med varsamma tillägg
till det redan byggda. Det senare gjorde vi klart mindre bra vilket resulterade
i att många inte riktigt förstod vårt projekt.
Projektuppgift
Projektets utgångspunkt är
att bereda plats
för en planerad inflyttning
av 2000-2500
personer med
tillhörande service och sociala
funktioner.
Översiktlig plan för ny bebyggelse
Förbättringsområden
Brist på bostäder för unga och ett slutet torg.
Ett problem i Tuve är den stagnerande befolkningsökningen, som delvis beror på att en minskad
befolkningstäthet i till exempel småhusen, där det många gånger kanske bodde en hel familj tidigare och en
enda person idag.
Ett område som pekades ut av invånarna i en undersökning gjord av Chalmersstudenter var Tuve
torg. Folk var då framförallt kritiska till dess ogästvänliga första intryck med lastbryggor och en sluten fasad
i riktningen mot kollektivtrafik och parkering.
Angreppssätt
Varsamma tillägg och förstärkning av nuvarande karaktär
Då vi anser att Tuve på det stora hela är ett attraktivt och välfungerande område redan idag blev huvudfokus i projektet att genomföra förändringar på ett så hänsynsfullt som möjligt, och att snarare försöka förstärka än förändra karaktären.
Detta har tagit sig uttryck i att den nya bebyggelsen är utspridd över Tuve. Dessutom i första hand på områden där vi ansett att de medfört minst påverkan på intilliggande bebyggelse och infrastruktur.
Flyttkedjor
Förnyelseförslag för Tuve torg
8
Boende anpassat efter livsfas möjliggör bostadskarriär inom Tuve.
8
En viktig förutsättning för de resonemang vi fört kring antalet och typen nybyggda bostäder är
omflyttningar enligt så kallade flyttkedjor. 8
Genom att erbjuda åldern 55+ ett attraktivt boende kan åtminstone 450 småhus frigöras för inflyttande, större familjer. I och med detta kan 30 procent färre bostäder byggas med en minskad investering på
cirka 1 miljard.
Ett grupparbete av Adam Gill, Anders Hall och Lisa Heller
Arbetets rum - förändringsförslag för Lilla Samskolans verksamhet våren 2014
Hur?
Idag har samtliga klasser hemklassrum där större delen av undervisningen bedrivs. Utöver hemklassrummen sker undervisning i
gymnastiksalen, musiksalen, textil- och träslöjden. I projektets vision
för skolan har detta format helt ersatts av något som fått namnet
klubbhus. I varje klubbhus finns det ett antal mindre, ämnesspecifika
rum, där estetiska och praktiska moment lätt ska kunna integreras i
all undervisning.
Varför?
Inlärningen kommer på detta sätt att bli mer i projektform.
Lilla Samskola består av åtta hus på
Föreningsgatan i Göteborg; sex stycken
privatvillor från sekelskiftet och tre nyare
byggnader. Det faktum att lokalerna inte
ursprungligen var tänkta att fungera
som skola har lett till vindlande trappor
och ett virrvarr av smårum. Detta är
av många anledningar en stor tillgång.
Dels lämpar sig lokalerna mycket väl för
den montessoriinspirerade utbildning
som bedrivs där idag, dels gör den lilla
skalan att skolan känns som en trygg
småskola trots att över 500 elever
dagligen rör sig i lokalerna. Och inte
minst; det blir en identitetsskapare. De
så speciella lokalerna tillsammans med
skolans mångåriga traditioner, engagerade lärare och montessoriinspirerade
utbildning gör att Lilla Samskolan omöjligt kan bli en skola vilken-som-helst-imängden.
Alla klasser från årskurs 1 och uppåt fördelas på fem olika klubbhus.
I varje klubbhus finns hemvist, ateljé, snickeri, studio, lärandets rum
och arbetslandskap.
Utanför varje klubbhus finns det pedagogiska uterummet. För vem
har sagt att man inte kan lära sig matte minst lika bra utomhus?
Funktionsblomma för omstrukturerad verksamhet
PEDAGOGISKT UTERUM
SLÖJD
GYMNASTIKSAL
KONTOR
PEDAGOGISKT UTERUM
OMKLÄDNINGSRUM
KURATOR OCH
SKOLSKÖTERSKA
LÄRARRUM
Dessa unika lokaler medför dock även
en del problem. Samarbetet mellan
vissa ämnen försvåras ibland av byggnadernas utformning, här och var är
takhöjden för låg för att lokalerna ska
vara lämpliga för lärande och dagens
tillgänglighetskrav uppfylls inte överallt.
ATELJE/LABB
BIBLIOTEK
FÖRSKOLA OCH FÖRSKOLEKLASS
STUDIO
MATSALAR
PEDAGOGISKT UTERUM
KONTOR
Göteborgs Högre Samskola
KONFERENS
ATELJE/LABB
STUDIO
FÖRRÅD TILL KÖK
KÖK
DRAMARUM
KLUBBHUS
RUM FÖR LÄRANDE OCH
ARBETSLANDSKAP
MUSIKSAL
MATSAL
HEMVIST
STUDIO
ATELJE/LABB
KLUBBHUS
HEMVIST
SNICKERI
PEDAGOGISKT UTERUM
Vad?
Projektets mål är att skapa en mer välfungerande skola, där lokalerna möjliggör ett så enkelt, lustfyllt och
mångsidigt lärande som möjligt. Projektet tar fasta på de idéer Samskolans grundare hade, om en skola där undervisningen fokuserar på barnens individuella förutsättningar och stort utrymme ges för det praktiska och estetiska. Även om detta tankesätt
i viss mån lever kvar idag och tar sig uttryck i en montessoriinspirerad undervisning har projektet som ambition att utveckla skolans montessoriarbete ytterligare
och även göra det enklare att integrera estetiska och praktiska moment i samtliga ämnen.
SNICKERI
RUM FÖR LÄRANDE OCH
ARBETSLANDSKAP
KLUBBHUS
ATELJE/LABB
SNICKERI
KLUBBHUS
STUDIO
RUM FÖR LÄRANDE OCH
ARBETSLANDSKAP
HEMVIST
HEMVIST
PEDAGOGISKT UTERUM
Ett grupparbete av Zhuangzhuang Wang, Max Laskowski och Lisa Heller
Arbetets rum - förändringsförslag för Lilla Samskolans verksamhet våren 2014
Reflektion
Illustrationsplan Föreningsgatan
Arbetets rum var en extremt rolig kurs som egentligen inte innebar
någon form av konkret ritande, utan kom att handla om att strukturera
om och lägga fram ett förändringsförslag för Lilla Samskolans verksamhet på Föreningsgatan i Göteborg.
Exempelplaner hus nya och gamla 15
HUS NYA 17
Klubbhus
HUS NYA 15
HUS NYA 19
Lärare och
administration,
skolsköterska
Klubbhus
Slöjd
Gymnastiksal
HUS GAMLA 19
Klubbhus
Vi fick fördjupa oss i skapandet av logiska rumssamband och vår kunniga handledare drillade oss i konsten att tänka bortanför de av konventionen givna lösningarna. Det var oerhört givande att få samarbeta
med en riktig beställare som intresserade sig för det vi åstadkom. Det
var också lärorikt att se att man som arkitekt ofta måste ha en djupare
förståelse för det som beställaren vill ha än vad beställaren själv har.
Att vara arkitekt handlar om att ge folk det de själva inte vet att de vill
ha - men som när de väl får inser att det är den perfekta lösningen.
Vidare var projektet ett väldigt intressant grupparbete, som landade
i ett långt mycket mer spännande resultat än vad någon av oss hade
åstadkommit på egen hand.
Exempelplaner hus nya och gamla 15
Bibliotek
HUS 11
HUS GAMLA 17
Klubbhus
HUS GAMLA 15
Klubbhus
HUS 13
Förskola och
förskoleklass
Förskola
Serveringskök
Föreningsgatan
HUS 12
Konferens
Matsalar, kök,
förråd, skafferi,
kontor till kökspersonal
Musiksal
Närhet
Anledningen till att de ämnesspecifika
rummen återfinns i varje klubbhus är
att det ska finnas en närhet, som gör
de praktiska momenten till en naturlig
och enkel del i vardagen.
Lokalutnyttjande
Utöver att klubbhusen gör lärandet
roligare och mer varierat leder de till
ett mer effektivt lokalutnyttjande, då
rum sällan kommer att stå tomma.
Projektform
De små rummen gör det omöjligt för
alla elever att studera samma saker
samtidigt och därför kommer mycket
av lärandet att ske i projektform. Ett
antal elever får tillsammans genomföra ett projekt som löper över ett
antal veckor, under handledning av
en lärare som hjälper eleverna att
driva projektet framåt. I slutet av varje
projekt ska ett antal förutbestämda
mål ha uppnåtts.
Varierat lärande
Tanken bakom klubbhusen är att de
ska erbjuda ett varierat lärande, där
så många sinnen som möjligt aktiveras. Det ska även finnas möjlighet
för varierade sittställningar och att
eleverna själva i viss mån väljer sin
egen arbetsplats.
Stadsbostaden - bostadsprojekt i Borås hösten 2013
Normalplan Bostadsrättföreningen Samvaron
Reflektion
I Stadsbostaden låg mycket fokus på utformningen av bra planlösningar för lägenheter i olika storlekar. Det här var också en
kurs som tog simultantänkandet till en ny
nivå; allt skulle stämma inne i lägenheterna,
men också med fasaden och trapphuset. Även
hur husets entréplan mötte staden fick en hel
del uppmärksamhet.
TP
PRODUCED BY AN AUTODESK EDUCATIONAL PRODUCT
TP
TP
B
K
F
K/F
B
DM
Personligen tyckte jag att Stadsbostaden var
en hemskt rolig kurs. Jag började verkligen
uppskatta det pusselläggande som utformningen av ett hus är. Det här var även kursen
då vi fick börja lära oss Revit och jag förstod
inte en enda sak under de tre undervisningstillfällen vi hade. Att lyckas åstadkomma det
lilla hus vi skulle rita upp för att bli godkända i Revit var helt omöjligt. Efter en hel del
beslutsamhet (och mycket läsande i handböcker) lyckades jag dock rita upp hela mitt
projekt i Revit. Jag har sällan varit så stolt.
Perspektivbild Bostadsrättsföreningen Samvaron
Vidare så skapade jag för första gången en
perspektivbild i Photoshop och jag började
flörta lite smått med Illustrator. Stadsbostaden
var en kurs där det kändes som att jag utvecklades mycket.
PRODUCED BY AN AUTODESK EDUCATIONAL PRODUCT
Sektion över Bostadsrättsföreningen Samvaron och Viskan
Stadsbostaden - bostadsprojekt i Borås hösten 2013
Konceptuell plan: siktlinjer
Fasader mot öster, norr och väster
TP
A
TP
TP
B
K
F
K/F
B
DM
Fasad mot söder
Illustrationsplan och planlösning för entréplan
I byggnadens bottenvåning ryms
en tvättstuga med dagsljusinsläpp
från fönster och genomsikt till entrén, ett litet gym - även det med
en tydlig koppling in mot entrésituationen - samt en stor gemensamhetslokal med ett väl tilltaget
kök och gott om sittplatser.
På sommaren kan lokalen öppnas
upp och förlängas ut på den skyddade innergården som ramas in
av två lägre byggnader i form av
miljöhus och cykelförråd.
På gården finns ytterligare sittplatser, en liten lekplats och ett antal
grillar som kan utnyttjas av de
boende då vädret tillåter.
Den röda tråd som löper genom
allt är ambitionen att öppna för
möten och umgänge mellan husets invånare.