1. No category

[b]Lite om Hisingens historia[/b]
[h]Hisingen[/h]
Hisingen är till ytan Sveriges fjärde största ö (Gotland 2 994 km² · Öland 1 347 km² · Orust 346 km² ·
Hisingen 199 km² · Värmdö 181 km² · Tjörn 148 km² · Väddö och Björkö 128 km² · Fårö 113 km² ·
Selaön 95 km² · Gräsö 93 km²).
Vad betyder Hisingen?
Vill du veta mera, läs gärna mer i bilagan.
Namnets betydelse är omtvistad. De äldsta beläggen för Hísing återfinns i den isländska litteraturen
från 1200-talet. Formen Hísingen är belagd först från 1399.
Hisingen tillhörde förr Norge och är troligen ett norskt namn. Grundbetydelsen av förleden Hís- är
klyva, skära av, skilja och finns i till exempel Hisøy i Norge och Hisön på gränsen mellan Bohuslän,
Dalsland och Norge. Tolkningen av namnet skulle då bli den från fastlandet (genom de två
älvarmarna) avskurna ön. Namnformen anses kunna härröra från tiden före Kristi födelse.
Västra Hisings härad (som omfattade socknarna Torslanda, Björlanda, Säve, Backa och Rödbo)
tillhörde Norge fram till freden i Roskilde 1658.
Östra Hisings härad (som omfattade Lundby och Tuve socknar) tillföll Sverige redan under den senare
delen av 1200-talet. Tidigare utgjorde hela ön Hisings skeppsreda och var en del av Älvsyssel.
Skeppsreda (norska skipreide) var en administrativ indelning som användes i Bohuslän ca 1200-1658.
Indelningen infördes av den norske kungen Sverre. En skeppsreda indelades i 40 lider och i varje lid
fanns fyra gårdar. Varje skeppsreda ansvarade för att utrusta ett skepp med 40 krigare eller roddare,
en per lid.
Älvsyssel (norska Elvsyssel, fornvästnordiska Elfarsýsla) är ett äldre namn på södra Bohuslän från
Göta älv i söder till Havstensfjorden och Bäveån vid Uddevalla i norr. Invånarna kallades elvgrimar
(fornvästnordiska elfargrimar).
[h]Tuve socken historia [/h]
6000 f.kr.
Hisingen låg vid den här tiden under vatten och vara bara en skärgård. En av de öar som stack upp ur
havet var Tuveön. De första Tuveborna besökte Tuveön för ungefär 8000 år sedan. De var jägare och
samlare som flyttade runt mellan olika platser allt eftersom tillgången på mat skiftade.
3000 f.kr.
För 5000 år sedan började jägarna bosätta sig. Samtidigt gick livet i fortsättningen ut på att hålla
växter och djur vid liv för att överleva, istället för att jaga för sitt uppehälle.
2000 f.kr.
Gravfältet i Glöstorp, vid nuvarande Tuve Torg, är från den här tiden. Det är rimligt att anta att
platsen dessutom använts som kultplats.
Ca 1050 e.kr.
Legenden berättar att den svenske och den norske kungen vid den här tiden spelade tärning om vem
som skulle bestämma över Hisingen. Och att den svenske kungen förlorade.
1250 - 1550 e.kr.
I slutet av 1200-talet blev Tuve och Lundby socken svenskt tack vare den svenske kungen Birger Jarl.
Från den här tiden och fram till freden i Roskilde 1658 delades Hisingen i en svensk och en norsk del
med Tuve på svensk mark gränsande till Norge. Det tidigaste skriftliga källmaterialet om Tuve handlar
om Skändla by där en gård byter ägare. Priorn i Kastelleklostret i Kungälv byter i början på 1300-talet
gård med Magnus Ladulås son hertig Erik som ville samla ägor för ett eget västsvenskt rike. 27 år
senare är gårdarna i Skändla by på tapeten igen. De skall återigen bytas men denna gång genomdrivs
aldrig affären. Därefter dröjer det ända fram till 1540-talet innan Tuve återigen nämns i skrifterna. Då
i Skara stifts jordebok.
1600-talet e.kr.
Århundradet präglas av krig, missväxt och sjukdom. Det första Göteborg grundas 1603 av Karl IX och
anläggs vid Färjenäs på Hisingen. Åtta år senare bränns staden och förstörs fullständigt av danskarna.
Även så gott som samtliga gårdar på Hisingen bränns. Hela Hisingen blir svenskt genom freden i
Roskilde 1658.
1700-talet e.kr.
Några år efter Karl XIIs död har Tuve 333 invånare. En båt med 12 Tuvebor kapsejsar den 24 juli 1726
mellan Masthugget och Lindholmen och alla drunknar. 12 omkomna på en gång var mycket i en
socken där det sammanlagt dog 21 personer det året. De sista årtiondenas händelser i Tuve det här
århundradet blir en högkonjunktur i och med att Sillperioden inleds.
1800-talet e.kr.
Vid det här sekelskiftet har Tuves befolkning fördubblas till 687 invånare på grund av Sillperioden.
Perioden får ett abrupt slut och på fem år försvinner var fjärde invånare. Finska kriget, fältsjukan,
smittkoppor och kolera var andra faktorer som minskade invånarantalet.
Några årtionden in på seklet bestod Tuve av ett sextiotal gårdar och en befolkning på 529 personer
fördelade på ett 140-tal hushåll. Ett visst välstånd infann sig eftersom invånarantalet sakta men
säkert steg och uppgick till 903 personer vid mitten på seklet, trots att hushållens antal var
oförändrat. 1860 infördes Kommunalstämma och två partier var representerade i Tuve kommun,
Högern och Lantmannapartiet. Fler partier tillkom inte förrän på 1930-talet. Samtidigt flyttades
gårdarna i Arendal, Härröd och Syrhåla över till Lundby socken, en avtappning på befolkning Tuve
inte hämtade in förrän så sent som vid Andra Världskrigets utbrott.
1900-talet e.kr.
Tuve är fortfarande en renodlad jordbruksbygd och har bara 628 invånare, 59 färre än hundra år
tidigare. I början på seklet inträffar Stora slagsmålet i Grimsbo Norgård. Slagsmålet är omtalat för att
100-tals personer deltog. Striden stod främst mellan Skändlabor och folk från Kvillebäcken. Vad man
slogs om är däremot glömt sedan länge.
Det första företaget i modern mening, Bröderna Sundqvists Handelsträdgårdar, flyttar i mitten på 20talet till Tuve från Godhem i Majorna, Göteborg.
Under tiden mellan världskrigen söker sig göteborgare, invånare i Lundby och arbetare och
tjänstemän vid Lillhagens sjukhus egna hem i Tuve varvid villaområden bildas med början i Grimbo.
Under en 25-årsperiod i mitten på seklet, 1940 - 1965, fördubblas befolkningen två gånger och
uppgår 1965 till 1 992 personer.
Samma år grävs det 4000-åriga gravfältet i Glöstorp ut under maj och juni 1965. Därefter började
samma år schaktningsarbetena för dagens Tuve. Strax innan millennieskiftet, 1998, byter Norums
torg namn till Tuve Torg.
Under en 25-årsperiod i mitten på seklet, 1940 - 1965, fördubblas befolkningen två gånger och
uppgår 1965 till 1 992 personer. Samma år grävs det 4000-åriga gravfältet i Glöstorp ut under maj
och juni 1965. Därefter började samma år schaktningsarbetena för dagens Tuve. Strax innan
millennieskiftet, 1998, bytte Norums torg namn till Tuve Torg.
2006 påbörjades en omfattande ombyggnation av torget för att öka tillgängligheten.
[h]Lundby socken historia [/h]
Områden: Brämaregården, Kvillebäcken, Slättadamm, Kärrdalen och
Sannegården
Lundby är ett urgammalt bysamhälle kring en lund. Lundby kyrkby har anor från förhistorisk tid och
vid byn låg häradets tingsplats. Lundby gamla kyrka uppfördes på 1300-talet. Byn brändes av
danskarna men kyrkan av sten klarade sig. Bygden kristnades under tidig medeltid och mycket talar
för att socknen haft en kyrka tidigare.
Till 1200-talet var hela Hisingen norskt område men vid mitten av århundradet erövrade Sverige
bland annat Lundby socken som sträckte sig ner till Göta Älv. Sverige fick nu land på båda sidor om
älven och för att skydda den viktiga passagen ut mot havet byggdes Lindholmens slott på en
bergknalle ute vid havet.
I början av 1600-talet var Nya Lödöse Sveriges hamnstad mot väster. 1603 tillkom ytterligare en, Karl
IX:s Göteborg, som placerades i Lundby socken vid Färjestaden. Redan 1611 innan staden var
färdigbyggd ödelades den av danskarna. Även senare under 1600-talet och fram till 1700-talets
början drabbades socknen av krigshandlingar.
På 1700-talet förbättrades förhållandena i Lundby, bland annat genom det goda sillfisket. Lundby
kyrkby var vid denna tid länets största by med 22 hemman. Med 1800-talets industrialisering ökade
befolkningen i Lundby och nya bostadshus tillkom i kyrkbyn. 1886 uppfördes en ny sockenkyrka en
halv kilometer söderut och Lundby gamla kyrka användes allt mer sällan.
När Lundby införlivades med Göteborg 1906 hade socknen 13.000 invånare och södra delen var
redan ett väl utvecklat industriområde med nära anknytning till staden. Efter inkorporeringen med
Göteborg uppfördes några landshövdingehus mellan kyrkbyn och Lundby nya kyrka.
1950-55 tillkom ett större bostadsområde väster om byn kring Kyrkbytorget och i övriga delar
byggdes framför allt småhus. 1955-60 kompletterades bebyggelsen med flerbostadshus. Idag
används Lundby gamla kyrka flitigt, särskilt för bröllop, dop och begravningar. Lundby gamla kyrka
med kyrkogård ligger placerad på en höjd, med en damm nedanför berget strax öster om
kyrkogårdsmuren. Söder om kyrkan ligger de bevarade delarna av den gamla kyrkbyn, i väster och
öster större bostadsområden från 1900-talet och norr om kyrkan har kyrkogården utvidgats på den
gamla prästgårdstomten. I nordväst ligger en bevarad gårdsanläggning från den gamla byn. Den
gamla kyrkbyn har förändrats både genom rivningar och nybyggnader men miljön kring
medeltidskyrkan med den relativt täta och oregelbundna bebyggelsen och det gamla vägsystemet
har fortfarande kvar en stor del av sin bykaraktär.
Källor
Nybyggare i Kärrdalen/Alf Jacobsson
Lundby på Hisingen/Folke Eriksson
Björlanda socken genom tiderna/1955
Göteborg Förr och nu/Göteborgs Hembygdsförbunds skriftserie I
Hisingens historiska marker/Göte Kildén
Historiska platser på Hisingen/Eriksson, Cavallin
Anteckningar ur Lundby historia/P Rydholm
En bok om Tuve/1966