Strategi Måltidsturism 2015
Strategi Måltidsturism Turistrådet Västsverige - en del av Västra Götalandsregionen Strategi Måltidsturism 1 www.turistradet.com Strategi Måltidsturism 2 INNEHÅLL INLEDNING OCH BAKGRUND 5 FÖRSTUDIE EXPORTPROGRAM MÅLTIDTURISM 2020 6 Nuläge, trender, konkurrenter Marknad Målgrupp STRATEGI AFFÄRSUTVECKLING MÅLTIDSTURISM 9 Produktutveckling inom måltidsturism Marknad måltidsturism Framtid REFERENSER 12 Strategi Måltidsturism 3 Inledning och bakgrund Turistrådet Västsverige har arbetat med måltidsturism sedan början av år 2000. Turistrådet var tidigt ute med att se trenden i att resa för matens skull och det ökade intresset för regionala och lokala råvaror. Västsverige har fantastiska förutsättningar inom matens område med det rika utbud av råvaror som finns här. Västkustens skaldjur såsom hummer, havskräftor och ostron är bland de bästa i världen. Skogarna i inlandet erbjuder många olika sorters vilt och här finns också välkänd produktion av ostar av olika slag. Den bördiga jordbruksmarken ger förutsättningar för spannmålsodling och djuruppfödning. Alla delar av Västsverige kan på olika sätt bidra till att fylla det stora västsvenska skafferiets olika hyllor. Turistrådets arbete inom måltidsturism började med Västsvensk Mersmak som är ett kvalitets- och utvecklingsprogram som syftar till att utveckla och förädla det västsvenska köket samt att utveckla nätverkssamarbeten mellan krogar och lokala producenter. Västsvensk Mersmak, som idag ingår i den strategiska affärsutvecklingen inom måltidsturism på Turistrådet Västsverige startade år 2000 och år 2015 ingår 43 krogar i nätverket. Att delta i och kvalitetssäkra hela måltidsprocessen, ”från hav, jord, skog och insjö till det dukade bordet” har varit Västsvensk Mersmak ambition sedan initiativet startades. Det innebär att de certifierade krogarna tidigt inledde en dialog med lokala producenter för att i samverkan kunna garantera att krogarna skall kunna erbjuda sina gäster så många rätter som möjligt som baseras på lokala råvaror. Detta samarbete formaliserades år 2007 då Turistrådet Västsverige och organisationen Lokalproducerat i Väst som ingår i Livsmedel i Väst, utvecklade former för samverkan. Det beslöts att gemensamma exponeringar i olika sammanhang skulle ske under namnet Smaka på Västsverige. Syftet med samverkan under varumärket Smaka på Västsverige är att genom de kvalitetssäkrade krogarna, samt de gårdsbutiker, livsmedelsproducenter och förädlare som ingår i nätverket gemensamt utveckla och marknadsföra Västsverige som matregion. Under 2015 har beslut tagits att nätverket bara ska heta Smaka på Västsverige och att det är det som kommer att kommuniceras. Västsvensk Mersmak som namn kommer att tas bort. Mycket har hänt de fem senaste åren och Sveriges måltidsutveckling har gått framåt i snabb takt. Med Vision Sverige – det nya matlandet i Europa, som lanserades av dåvarande landsbygdsministern Eskil Erlandsson år 2008, sattes maten på kartan som en viktig näring för Sverige. Visionen byggde på sex fokusområden: • Primärproduktion •Livsmedelsförädling •Matturism •Restaurang • Offentlig måltid •Handel I arbetet med Matlandet Sverige har Turistrådet haft en betydande roll. Då Västsverige var en av de regioner i Sverige som arbetat längst med måltidsturism och hade väl upparbetade samarbeten med andra organisationer blev vi en självklar samtalspartner i det nationella arbetet. Då vi hösten 2014 fick en ny regering innebär detta att arbetet med matlandet går över i en annan fas. Våren 2015 presenterade Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht startskottet för arbetet med en Nationell Livsmedelsstrategi. I stort innefattas alla de delar som ingick i matlandet, dock är det större fokus på primärproduktion och förädling än tidigare och besöksnäringen ligger lite längre ner i processen. Här är det viktigt att Turistrådet tar en tydlig roll och påverkar i rätt riktning tillsammans med Visit Sweden. Strategi Måltidsturism 4 Förstudie - Exportprogram Måltidsturism 2020 2014 arbetade VisitSweden fram en förstudie - Exportprogram för Sveriges måltidsturism 2020 tillsammans med Kairos future, detta för att visa på potentialen i Sveriges måltidsturism. Medverkande var flera regioner, nyckelpersoner i matlandet och flera utländska researrangörer. Denna förstudie fungerar som underlag för att se potentialen i hur Västsverige kan arbeta för att utveckla regionens måltidsturism. Denna förstudie ligger nu som underlag hos regeringen och är ett bra verktyg för att påverka i rätt riktning. I följande stycken är mycket hämtat från denna förstudie. Nuläge, trender, konkurrenter 2010 var Sverige relativt okänt i världen som matdestination. Faktum är att måltidsupplevelser kom långt ner på listan när globala resenärer tänkte på Sverige, till skillnad från exempelvis Frankrike, där mat och dryck rankades i topp. Fem år senare börjar bilden förändras. Sverige etablerar sig som en destination för god mat och dryck. Enligt TCI Research (1) finns det nu tecken på att Sverige rankas högt bland matintresserade resenärer, och de anger övergripande kvalitet som viktigaste skäl. De viktigaste trenderna och associationerna som påverkar inkommande turism till Sverige är närheten till naturen, jakten på äktheten, förändrade medievanor samt ökande fokus på miljö och hållbarhet. Trender påverkar exporten av Sveriges matupplevelser på olika sätt. Enligt Kairos Future finns det många faktorer som visar på ett fortsatt gynnsamt ”klimat” för Sverige som matdestination, även om det också finns dämpande faktorer. Långsiktiga drivkrafter som äkthet, naturlighet och fortsatt nyfikenhet på den nordiska maten består. Närheten till naturen, äkta råvaror, ökat fokus på hållbarhet – och jakten på det lokala, är faktorer som spelar Sverige i händerna när vi utvecklar måltidsturismen. Maten har även blivit ännu viktigare inom hälsotrenden – ”vi vill må bättre än bra”, där kvalitet är avgörande för att vi ska kunna maximera det allmänna hälsotillståndet. Synen på hälsa har förflyttat sig till en mer holistisk syn på hälsa, där en välbalanserad livsstil bidrar till välmående. Konsumenten har också blivit allt mer kritisk mot innehållet i maten och är på jakt efter den äkta maten, generellt förknippad med att äta efter säsong, specifik region, ursprung och småskalighet. Trenderna ovan ligger i linje med Sverigeprofilen i form av värden som naturlighet, säkerhet och hälsa. Konsumenternas behov ovan återspeglas även i en annan rådande trend – det nordiska köket. Det nordiska köket har legat högt på trendbarometern de senaste åren. Många har spått att trenden håller på att passera för den initierade målgruppen, men enligt omvärldsanalysen finns det indikationer på att trenden befinner sig på tillväxt i en bredare målgrupp. Andra trender som växer sig starkare är ekotrenden och nolltolerans mot matslöseri. Samtidigt är konsumenten orolig för att maten inte ska räcka till när befolkningen växer, vilket leder till att konsumenten letar efter nya, mindre resurskrävande alternativ. Strategi Måltidsturism 5 Upplevelseekonom in visar inget tecken på avmattning. När det gäller upplevelser relaterat till mat, vill konsumenten vara mer delaktig i skapandet och det blir allt viktigare att erbjuda en helhetsupplevelse snarare än enbart en smakupplevelse. Sverige konkurrerar idag med destinationer över hela världen och konkurrensen hårdnar. En lång rad destinationer som tidigare inte räknats till de klassiska matdestinationerna, satsar nu på att utveckla måltidsturismen. Exempel på länder som satsar strategiskt är: Australien, Danmark, Nya Zeeland och Skottland. Det utökar antalet destinationer som kommer i fråga för människor som uppskattar god mat och dryck när de reser. Generellt har människors kunskap om mat och deras krav på goda måltidsupplevelser ökat. Bilden av Sverige i utländska medier beskrivs nu som ”en ny spännande matdestination”. Lonely Planet rankade Sverige på fjärde plats bland de mest intressanta resmålen 2014, och de viktigaste skälen var god mat och dryck, kultur och litteratur. Över 2 500 artiklar om Sveriges mat, till ett sammanlagt PR-värde av 1,1 miljard kronor, har publicerats internationellt de senaste tre åren. Marknad Mat är en mycket viktig del av turismkonsumtionen. Enligt världsturismorganisationen (UNWTO) lägger turister en tredjedel av sin resebudget på mat (2). Och redan idag lägger utländska besökare totalt 37,6 miljarder kronor på mat och dryck (restaurangbesök 19 miljarder och inköp av livsmedel i butik 18,6 miljarder) i Sverige (3). Kairos Future beräknar en möjlig ökning av utländsk konsumtion av restaurangtjänster och livsmedel i Sverige om 16 miljarder kronor fram till år 2020, totalt cirka 54 miljarder kronor (4), vilket motsvarar en ökning med 44 %. TCI Research uppskattar det totala antalet matbesökare i Europa under 2013 till 122 miljoner människor. Enligt deras undersökning är det knappt en fjärdedel av alla internationella besökare (22,7%). Deras motsvarande siffra för VisitSwedens 12 prioriterade marknader landar på ca 82 miljoner människor (26 %). De utländska (inkommande) besökarnas konsumtion av restaurangmåltider har ökat med 212 % under perioden 2000–2013 (5) och 30 % under perioden 2008–2013 (6). Deras livsmedelskonsumtion har ökat med 182 % under 2000–2013 (7) samt 29 % under perioden 2008–2013 (8). En mycket god utveckling hittills. Men hur ser potentialen ut framåt? VisitSwedens målgruppsanalyser visar att andelen människor i olika länder som kan betecknas som globala resenärer och dessutom har uttryckt ett Sverigeintresse, ligger i genomsnitt på runt 44 % (ca 42 miljoner människor) och kan betraktas som en bas för marknadsföring av semester i Sverige. (9) Den globala resenären som säger sig vilja uppleva svensk mat ligger i snitt på 27 % (ca 25,2 miljoner människor) varav hela 9 % (ca 8,8 miljoner människor av de 25,2 miljoner) definieras som den globala matresenären som vill resa till Sverige för matens skull (10). Målgrupp Måltidsturism är ett förhållandevis nytt affärsområde som nu växer fram globalt och det finns många olika definitioner kring målgruppen matintresserade resenärer. Foodie Efter genomgång av ett flertal studier på temat träder följande bild av en typisk “foodie” fram (11). En ”foodie” reser med maten som huvudintresse och är vanligtvis i åldersgruppen 30–50+. Målgruppen tenderar att vara bättre utbildade är vanliga turister och ha en inkomst som är högre än medel. Några hävdar att de lägger dubbelt så mycket pengar på mat som vanliga turister (12). Målgruppen består till största delen av kvinnor runt 40 år som är akademiker och har inkomster över genomsnittet. Den här målgruppen letar efter autentiska, särskiljande och innovativa matupplevelser. De är aktiva resenärer som vill ha hands-on matupplevelser under semestern. Därför gillar de att besöka lokala restauranger, lokala marknader med lokala råvaror, matfestivaler och gastronomiska evenemang. De brukar leta efter speciella typer av råvaror och dryckesprodukter under semestern och njuter av att Strategi Måltidsturism 6 lära nytt om den lokala kulturen och köket. De har en fascination för autentiska och lokala råvaror. De gillar att ta med sig lokala produkter, recept och vin hem för att dela med sig till familj och vänner. Lokalproducerat och ursprung av mat är två begrepp som lockar den här typen av ”foodies”, eftersom det kopplas samman med autenticitet. Vissa studier visar att det finns en stor sannolikhet att de återbesöker samma ställen, under förutsättning att de haft en bra mat- och vinupplevelse. Klassiska städer och länder som de besöker i syfte att njuta av mat och dryck är Paris, London, Barcelona, New York, Frankrike, Italien och Spanien. “Foodies” med ett särskilt högt matintresse föredrar att träffa kockar och gå på matlagningskurser. De spenderar betydligt mer på mat och matrelaterade upplevelser än ”vanliga” turister. De gillar kulturella upplevelser som exempelvis att besöka konstgallerier, åka till öar och besöka arkeologiska och historiska platser (13). Gastronomituristen Söker enbart exceptionella och unika måltidsupplevelser över hela världen. Upplevelserna är ofta toppupplevelser, t.ex. besök på Michelin-utmärkta restauranger eller andra världskända restauranger. Här inkluderar vi resenärer som är extremt intresserade av mat och dryck. De reser ofta med en restaurang eller upplevelse som huvudmål och jagar till exempel Michelinstjärnor, restauranger från listan Worlds 50 best restaurants och exceptionella upplevelser. De är ofta intresserade av råvaror, matlagningsteknik och kultur. Detta är en förhållandevis liten men viktig målgrupp, då dessa ofta delar sina upplevelser med likasinnade. Den globala matresenären som reser till Sverige för maten skull En matturist som reser med mat och dryck som huvudanledning. Upplevelserna kan innefatta allt ifrån restaurangbesök, mat- eller dryckesprovningar, matvandringar till kurser. Den globala matresenären reser till Sverige för att uppleva maten och det är fokus på det lokala köket och matkulturen i landet. Det lokala gäller inte endast maten utan man vill även besöka lokala evenemang och festivaler. Målgruppen vill även ta med sig ett minne från resan, souvenirer som exempelvis lokalt producerade produkter. Den globala resenären som vill uppleva svensk mat Har ett mat- och dryckesintresse. Den primära anledningen för den globala resenären är nödvändigtvis inte mat, men däremot är mat och dryck en viktig del i helhetsupplevelsen av resan. Utmärkande för den globala resenären som vill uppleva svensk mat är att den i jämförelse med andra turister i allt högre grad vill uppleva städer, kultur och måltidsupplevelser. Även här är det stort fokus på det lokala, både vad gäller maten och vad gäller att uppleva kulturen. Strategi Måltidsturism 7 Strategisk affärsutveckling måltidsturism Vår position - Göteborg och Västsverige - en attraktiv matregion med kunskap, kreativitet och vilja. Att profilera Västsverige som en matregion var ett strategiskt val som gjordes av Turistrådet för flera år sedan då man såg en stor potential i måltidsturism. Dock har mycket hänt sedan allt startade år 2000 och syftet med den strategiska affärsutvecklingen kring måltidsturism är att med ett hållbart tänk bereda vägen för Turistrådets produktutveckling och marknadsföring av maten. Genom att ha ett nära samarbete med VisitSweden och andra aktörer, hämta input och trender på vad som är på gång i världen ges förutsättningar för att utveckla måltidsprodukter som ligger i tiden som kan lyfta Västsverige som matregion. Ett viktigt arbete är också att påverka matutvecklingen på nationell nivå. Att medverka i det nationella arbetet med maten sätter Västsverige på matkartan. En annan del i arbetet är att samverka med andra regioner och organisationer i Sverige och utanför Sveriges gränser. I denna bransch krävs det en del hinderröjning och här har Turistrådet en viktig roll, som regional organisation. Inom besöksnäring kan Turistrådet påverka myndigheter och olika beslutsfattare i dessa frågor. Som i många andra branscher finns det mycket lagar och regler kring vad företagen som arbetar med måltidsturism får göra och inte göra. Därför är det viktigt att Turistrådet arbetar med att öka förståelsen för denna bransch. Matsamarbetet Göteborg/Västsverige: 2012 blev Göteborg matlandethuvudstad inom ramen för arbetet med Sverige det nya matlandet, det var också början på ett nära samarbete mellan staden och regionen då det gäller måltidsutvecklingen inom vårt område. Turistrådet Västsverige och Göteborg & Co arbetar nära inom flera områden och maten är ett sådant område. Syftet med måltidssamarbetet är att gemensamt lyfta vår stad och region som en stark matdestination. Vi verkar för att skapa och utveckla reseanledningar så vi kan locka besökare året om. Staden kan även användas som skyltfönster för regionen, genom att t.ex. lyfta den lokala maten på restauranger, i butiker och på evenemang. Västsveriges profilbärare är: Unika råvaror - Vår region har ett brett utbud av fantastiska råvaror. Vårt kalla hav, våra skogar och våra bördiga jordbruksmarker bistår oss med mat av hög kvalitet. Exempel på råvaror: Hummer, ostron, räkor, musslor, havskräfta och krabba. Skaldjuren i Bohuslän anses av många vara världens bästa. Löjrom från Vänern, svensk löjrom håller mycket hög kvalitet och fångas endast utanför Kalix och i Vänern. Ramslök från Kinnekulle. En sällsynt delikatess, som även går under namnet ”skogens vitlök”, sätter smak på många måltider i regionen. Läcker insjöfisk som gös och abborre kan fångas och avnjutas i stora delar av Västsverige. Mångsidiga vatten: I regionen finns allt från salta hav till lugna insjöar. En stor variation av råvaror och fiske av olika slag kan erbjudas. Kontrastrika Naturområden – Havet, jorden, skogen och insjön utgör grunden i vår kommunikation kring maten. Det är en stor region med stora variationer vilket ger en bra bas för våra råvaror. Inspirerande Människor: I regionen finns starka matprofiler, alltifrån krögare, till lokala producenter och fiskare som alla bidrar till regionens måltidsutbud. Strategi Måltidsturism 8 Produktutveckling inom måltidsturism Maten har potential att skapa profilstarka reseanledningar året runt och inom ramen för måltidsarbetet i Västsverige innebär det att lyfta fram tydliga och paketerade måltidsupplevelser kopplade till råvaror, säsonger, högtider och teman. Turistrådets affärsmodell bygger på marknadsstyrd produktutveckling. Ibland som imageskapande koncept och ibland direkta konkreta utformade paket. Exempel på ett imageskapande koncept som idag utvecklats till konkreta köpbara paket är Skaldjursresan som från början var ett interreg projekt men som Turistrådet tog över 2008 och har drivit och utvecklat sedan dess. Skaldjursresan är ett koncept som bygger på paket baserat på bra boende, genuina fiskeupplevelser och god mat i Bohuslän. Det fungerar som ett verktyg för att sätta Bohuslän på kartan med hjälp av skaldjur i världsklass och i kombination med oslagbara upplevelser. Andra paketerade måltidsprodukter det arbetas med och utvecklas kring är insjökräfta i Skaraborg, ramslök på Kinnekulle, löjrom i Vänern, Matresan – en roadtrip genom Västsverige som knyter ihop Göteborgs skärgård med Göta Kanal och som har de lokala producenterna som en röd tråd genom resan. Det arbetas också med en skörderesa som lyfter vårt inland under hösten och med ett koncept kring fika som är populärt begrepp bland våra utländska besökare. Smaka på Västsverige Det gäller att alla företag håller en hög kvalitet på sin produkt om det är ett paket som innehåller flera olika företag; såsom boende, restaurang, aktivitetsföretag, gårdsbutik eller producent. Som en del i detta kvalitetsarbete arbetar Turistrådet med Smaka på Västsverige som utgör basen i måltidsarbetet i regionen. Varumärket ägs och drivs av Turistrådet Västsverige och Lokalproducerat i Väst som tillsammans arbetar med produkt- och kvalitetsutveckling inom måltidsområdet både utifrån ett besöksnäringsperspektiv och ett producentperspektiv. Smaka på Västsverige omfattar utvalda restauranger, producenter och gårdsbutiker. Restaurangerna som ingår i nätverket genomgår ett kvalitets- och utvecklingsprogram innan de certifieras med fokus på lokala råvaror och hållbarhet. För producenter och gårdsbutiker är kriterier uppsatta för att de ska kunna ingå i nätverket. Kontinuerliga utbildningsdagar och träffar anordnas några gånger per år och löpande kvalitetskontroller pågår på alla företagskategorier. Arbetet med Smaka på Västsverige har som syfte att höja kvaliteten på de företag som ingår i nätverket och därmed höja kvaliteten på de måltidsupplevelser som regionen kan erbjuda. Marknad måltidsturism När det handlar om internationell marknadsföring arbetar Turistrådet Västsverige, Göteborg & Co och Visit Sweden med en gemensam Masterplan där gemensamma resurser, satsningar och aktiviteter synkas. Strategierna och kommunikationen kring måltidsturism på de internationella prioriterade marknaderna går under det nationella kommunikationskonceptet- Try Swedish! Try Swedish! samlar marknadsföringen av svenska livsmedel, restauranger och destinationer utomlands och har tagits fram på uppdrag av VisitSweden och Business Sweden. Turistrådet Västsverige använder #tryswedish! i annonsering kring måltidsupplevelser samt vid de matevent som vi tillsammans med VisitSweden har genomfört i Sverige, London och New York. Framöver kommer aktiviteterna kring #tryswedish!-konceptet att utvecklas och breddas. Internationell press- och media får kontinuerligt utskick med info om vad som är på gång i Västsverige, ofta med maten i fokus. Ett flertal press- och bloggresor arrangeras årligen till Västsverige med maten som reseanledning. På svenska marknaden pågår ett stort arbete med att marknadsföra Västsverige som destination och återigen har maten stort fokus. På sociala medier, via pressmeddelanden, press- och bloggresor lyfts Västsverige som en måltidsdestination genom paketerade produkter, matevenemang eller andra aktiviteter. Profilskapande evenemang som positionerar Västsverige som en måltidsdestination är exempelvis de Nordiska Mästerskapen i Ostronöppning i Grebbestad, Passion för Mat, EM i ostronöppning i Trollhättan, Löjrommensdag på Spiken, Ramslökens dag på Kinnekulle m.fl. Mer om marknadsarbetet på Turistrådet finner du här >> Strategi Måltidsturism 9 Framtid Utvecklingspotentialen kring arbetet med måltidsturism är stor och med ett tydligt fokus på utveckling av måltidsprodukter som håller en hög kvalitet finns stora möjligheter att locka hit fler besökare från Turistrådets prioriterade marknader. Genom Turistrådets fokusområden måltidsturism, outdoor och kultur ska vi fortsätta med produktutvecklingen och gärna kombinera dessa områden mer än vad som görs idag. Vissa årligen återkommande evenemang har stor potential att utvecklas och kvalitets höjas och bli en reseanledning i sig. Genom ett nära samarbete med Göteborg och fokuserade marknadsaktiviteter sätter vi Göteborg och Västsverige på den internationella matkartan. Det är viktigt att Turistrådet fortsätter att ha en position i det nationella arbetet med maten och är med och påverkar i rätt riktning när det gäller måltidsturism. Detta arbete sker i samarbete med Visit Sweden och Tourism in Skåne. Skåne och Västsverige är de två regioner i Sverige som kommit längst i arbetet med måltidsturism och ska därför fungera som dragare i det nationella matarbetet. Tillsammans blir vi starkare och har möjlighet att påverka och driva på utvecklingen av arbetet med måltidsturism i Sverige på rätt sätt. Övergripande handlingsplan måltidsturism >> Strategi Måltidsturism 10 Referenser 1) TCI Research (Tourism Competitive Intelligence) är ett Brysselbaserat, oberoende undersökningsföretag som fokuserar på mätning av olika destinationers konkurrenskraft. De utför den av UNWTO belönade TRAVELSAT © Competitive Index, en global undersökning och jämförelse av olika destinationers konkurrenskraft baserad på besökarens erfarenhet och uppfattning utifrån sitt besök. Indexet mäter 80+ olika kriterier relaterat till exempelvis logi, mat, transport, värdskap etc. 2) Global report on food tourism, World Tourism Organization 2012. 3) Tillväxtverket/SCB. 4) Kairos Future på uppdrag av Besöksnäringens Forsknings- och Utvecklingsfond (2014): TILLVÄXTVÄRK? Kartläggning av kompetensbehovet inom hotell-och restaurangbranschen till år 2023. Anmärkning: Beräkningen baseras på den rapporten och har kompletterats med beräkningar för år 2020. 5) År 2008 genomfördes en SNI-omläggning vilket innebär att produkterna inte är helt jämförbara för åren 2000– 2007 och åren 2008–2013. 6) Tillväxtverket/SCB. 7) År 2008 genomfördes en SNI-omläggning vilket innebär att produkterna inte är helt jämförbara för åren 2000– 2007 och åren 2008–2013. 8) Tillväxtverket/SCB. 9) Målgruppsanalyser 2013, Visit- Sweden/GfK . Anmärkning: Kina är ej inkluderad i VisitSwedens målgrupps-analyser. 10) Målgruppsanalyser 2013, Visit- Sweden/GfK . Anmärkning: Kina är ej inkluderad i VisitSwedens målgruppsanalyser. 11) ”A study of travelers’ foodie activity dimensions, demographic characteris¬tics, and trip behaviors” av Erin Green (2013); ”Food Tourists: Who are they, what do they want, how do you package offers, and reach them?“ av Sanja Vujicic, PhD, Professor Donald Getz, och Richard Robinson, PhD. Queensland Universitet och Experience Consulting. Studie gjord för Göteborg&Co; “Revi¬siting Food Tourism”, Business Insights Series 2011/2012 Mintel Ireland (2012); ”The profile of culinary travelers” (2006) ediBon, Travel Industry of America. 12) Ontario Culinary Tourism Alliance. 13) Food tourists: Who are they, what do they want, how do you package offers, and reach them? av Sanja Vujicic, PhD, Professor Donald Getz och Richard Robinson, PhD. Queensland University och Experience Consulting Studie gjord för Göteborg&Co. 35) Tourists Attitudes Strategi Måltidsturism 11 Strategi Måltidsturism 12
© Copyright 2024