Teoriboken
praktisk musikteori
7
Förstå musikens
språk
Hasse Nylén, Petra Andersson
Kurs sju
förstå musikens språk
innehållsförteckning
Lektion ett
Lektion två
Lektion tre
Lektion fyra
Lektion fem
Lektion sex Lektion sju
Lektion åtta
Lektion nio
Lektion tio
skalor – dur, ren moll, harmonisk och melodisk moll
tonarternas tonförråd, stegteori
färgade ackord
färgade ackord i flera tonarter
pentatoniska skalor, kyrkotonarter
att läsa rytmer – åttondelar
att läsa rytmer – sextondelar och trioler
taktarter
prima vistaspel, musikord
kursprov
2
4
6
8
10
12
14
16
18
20
Intro
Alla konstiga skalor och främmande ord. Vad har man dom till?
Den här kursen är till för dig som tänker söka musikgymnasium eller annan högre musikutbildning. Om du vill klara de teoretiska intagningsproven och gehörsproven med säker marginal
ska du noga studera det som finns här. Det finns folk på musikhögskolorna som inte kan allt
detta.
Vi ska stoppa in de sista pusselbitarna och täppa igen en del hål. Sådant som du inte riktigt
förstått hittills kommer säkert att klarna nu.
Fundera på...
Hur känns tonen f i ett Csus4 jämfört med i ett C11?
3
Lektion ett
skalor – dur, ren moll, harmonisk och melodisk moll
Till varje durskala hör en parallellskala i moll. Den kallas ren mollskala. De bägge skalorna är närbesläktade och har samma förtecken. Den rena mollskalan startar ett och ett halvt tonsteg lägre än motsvarande
durskala.
I en vanlig durskala ligger halvtonsstegen mellan tredje och fjärde samt mellan sjunde och åttonde tonen.
Det finns även andra sorters durskalor, alla durskalor har en stor ters mellan första och tredje tonen. I en
ren mollskala ligger halvtonsstegen mellan andra och tredje samt mellan femte och sjätte tonstegen. Det
finns flera olika sorters mollskalor också och det som är gemensamt för dem alla är att det är en liten ters
mellan första och tredje tonen. Dur betyder hård och moll betyder mjuk på italienska.
Den rena mollskalan är på sätt och vis en teoretisk konstruktion. När man spelar eller skriver låtar i
moll brukar man istället använda den harmoniska mollskalan. Varför man gör det har att göra med
vilka ackord man använder. Mer om det senare.
Mellan sjätte och sjunde tonen är det ett och ett
halvt steg! Mellan sjunde och åttonde ett halvt steg,
precis som i durskalan. Det låter lite märkligt när
man spelar den som skala men fungerar bra ihop
med ackord.
En annan mycket vanlig mollskala är den melodiska mollskalan. Den är lite knepigare. Den ser
ut på ett sätt när man rör sig uppåt
i melodin och på ett annat sätt när
man rör sig nedåt.
Du kan tänka på det här sättet. Uppåt är det en A-durskala fast med mollters, nedåt är det en helt vanlig
ren A-moll.
Här kommer ett exempel på en låt som använder melodisk moll.
Kurs sju
4
Nu kommer lite repetition och uppmjukning i ackordgehör. Ringa in rätt svar.
Gehör 45
1
dur
2
moll
7
maj7
5
dur
dur
3
moll
7
maj7
dur
6
moll
7
maj7
dur
4
moll
7
maj7
7
moll
7
maj7
dur
dur
moll
7
maj7
moll
7
maj7
8
moll
7
maj7
dur
Melodigehör. Går låten i dur eller moll? Ringa in rätt svar.
Gehör 46
1
dur
2
moll
dur
3
moll
dur
4
moll
dur
moll
Övningar
Läxa till:
1. Leta reda på en låt i moll som använder sig av harmonisk moll och en som använder melodisk moll. Ett
tips är att leta bland folkmusik, visor, julmusik etc.
2. Skriv in ren moll, harmonisk moll och melodisk moll som passar till förtecknen. En av skalorna behöver
två takter.
5
Lektion ett