Mod derna a put sade e fasa ader
Mod derna a putsade e fasa ader En förd djupningssttudie i puts sade fasad ders bestän ndighet Contempora ary stuc cco wallls An in-d depth studyy of the res sistance in stucco wa alls Författa are: Erik Brandh horst-Satzkorrn Amanda A Edlling Uppdra agsgivare: Wilund W arkittekter & antiikvarier AB Handle edare: Paul Wilund d, Wilund ark kitekter & antikvarier AB B Bengt Smideeman, KTH ABE A Examin nator: Zeev Bohbott, KTH ABE Exmens sarbete: 15,0 högskollepoäng inom m Byggteknik k och Design n Godkän nnandedatu um: 2015-06-19 Serienu ummer: BD 2015;47 Sammanfattning Problematik med moderna putsfasader rörande hållbarhet har på senare år uppenbarat sig. Trots modern byggnadsteknik är skaderisken idag större än den var med äldre byggnadsteknik. Sprickbildningar, missfärgningar, mikrobiella angrepp, frostsprängningar, mögelangrepp m.m. är alla exempel på skador som kan uppstå. Rapporten syftar till att identifiera risker och problem med dagens putsfasadkonstruktion, samt undersöka hur dessa problem kan avhjälpas byggnadstekniskt och arkitektoniskt. Projektet avgränsas till fasader på nybyggda flerbostadshus i svenskt klimat. Fokus ligger på att undersöka putsade fasader. Vägguppbyggnaden avgränsas till utfackningsväggar av regelkonstruktion då det är en vanlig ytterväggskonstruktion. Underlaget till rapporten baseras på litteraturstudier, tekniska rapporter och rådgivning från handledare och yrkeskunniga experter. Fördjupningsstudier görs inom putsfasader för att reda ut det bästa lösningsförslaget för hållbara putsfasader. Resultatet av rapporten pekar på att det inte finns en enkel lösning till problematiken. Förebyggs ett problem uppstår ett annat. Det finns dock vissa parametrar som bör tas i anspråk. Ytterväggen bör tvåstegstätas för att förebygga mögelrisk i konstruktionen. Grovkornigt putsbruk bör användas för att förebygga sprickbildning och eventuellt minska adsorption. Vattenavvisande detaljer i det arkitektoniska formspråket bör finnas för att minska vattenbelastningen. Ytfärgen bör vara oorganisk och alkalisk för att ytterligare förebygga uppkomsten av mikrobiella angrepp. För vidare studier föreslås att putsprovväggskonstruktionen konstrueras och testas i praktiken. Faktorer som kornstorlek, vattenavvisande detaljer, adsorption bör vara fokus. Konstruktionernas RF i ytskiktet studeras därefter för att ge en idé över vilken konstruktion som förebygger skador effektivast. Nyckleord: puts, putsade fasader, mikrobiella angrepp, sprickbildning, putsbruk Abstract In recent years, sustainability problems with regards to contemporary stucco facades have revealed themselves. Despite modern construction techniques, the risk of damage today is greater than it was with older techniques. Damage such as cracks, discoloration, microbial attacks, frost damage, mold, etc. are all examples of risk factors. The report aims to identify the risks and problems of today's plaster facade construction, as well as explore how these problems can be remedied through constructional and architectural solutions. The project is constrained to facades of newly constructed apartment buildings in the Swedish climate. The focus is to examine the plastered facades. Wall construction is constrained to prefabricated wall panels of regulatory structure as it is the most common exterior wall construction in Sweden. The basis for the report is based on literature studies, technical reports and guidance from supervisors and skilled experts. In-depth studies have been performed on plaster facades to find the best recommendations for durable plaster facades. The results of the report indicate that there is no simple solution to the problem. However, there are some guidelines that should be followed. The outer wall should be “two way sealed” to prevent the risk of mold in the construction. Coarse plaster should be used to prevent cracking and to reduce adsorption. Water repellent details should be implemented to reduce the water load on the walls. The surface paint should be inorganic and alkaline in order to further prevent the development of microbial attacks. For further study, the report suggests that a stucco sample wall structure is tested in practice. Factors such as particle size, water repellent details and adsorption properties should be the focus. The RH in the surface layer should thereafter be studied to give an idea of which structure that prevents damage most efficiently. Key words: plaster, stucco wall, microbial attacks, cracks FÖRORD Examensarbetet har utförts på Kungliga Tekniska Högskolan som en del av utbildningen Byggteknik och design med inriktning mot arkitektur. Examensarbetet omfattar 10 veckors heltidsstudier per person vilket motsvarar 15 högskolepoäng per person. Vi vill rikta ett stort tack till våra handledare Paul Wilund, Wilund arkitekter & antikvarier AB och Bengt Smideman, Smideman arkitekter AB för goda råd och inspiration under hela arbetet. Ett tack riktas även till Anders Kumlin på Anders Kumlin AB för att du tog dig tid att svara på våra frågor. NOMENKLATUR Beteckningar Symbol Beskrivning Pa Pascal Förkortningar RF Relativ Fuktighet KC-bruk Kalkcementbruk E-modul Elasticitetsmodul BBR Boverkets Byggregler EPS-plast Expanderad PolyStyren plast SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Innehåll 1INTRODUKTION.................................................................................................................................1 1.1 Bakgrund ...................................................................................................................................................... 1 1.2 Syfte ............................................................................................................................................................. 1 1.3 Avgränsning .................................................................................................................................................. 1 1.4 Metod .......................................................................................................................................................... 2 2REFERENSRAM....................................................................................................................................3 3GENOMFÖRANDE................................................................................................................................5 3.1 Allmänt om puts ........................................................................................................................................... 5 Puts genom tiderna .................................................................................................................................................. 5 Dagens putssystem .................................................................................................................................................. 6 Putsens uppbyggnad .............................................................................................................................................. 10 3.2 Beständighet .............................................................................................................................................. 13 Hållfasthet .............................................................................................................................................................. 13 Fukt ......................................................................................................................................................................... 15 Mikrobiella angrepp ............................................................................................................................................... 16 Klimat ..................................................................................................................................................................... 20 4ANALYS...............................................................................................................................................23 4.1 Beständighet och materialval ...................................................................................................................... 23 4.2 Arkitektur ................................................................................................................................................... 24 Fuktbelastning ........................................................................................................................................................ 24 5DISKUSSIONOCHSLUTSATS........................................................................................................25 5.1 Diskussion .................................................................................................................................................. 25 5.2 Slutsats ....................................................................................................................................................... 27 6REKOMMENDATIONEROCHFRAMTIDAARBETE................................................................29 6.1 Rekommendationer .................................................................................................................................... 29 6.2 Framtida arbete .......................................................................................................................................... 29 7REFERENSER....................................................................................................................................31 Litteratur, tekniska rapporter och elektroniska källor ........................................................................................... 31 Figurer, tabeller och bilder ..................................................................................................................................... 33 BILAGOR.................................................................................................................................................35 1 INTRODUKTION I följande kapitel beskrivs bakgrund, syfte, avgränsningar och metod. 1.1 Bakgrund Problematik med moderna putsfasader rörande hållbarhet har på senare år uppenbarat sig. Trots modern byggnadsteknik är skaderisken idag större än den var med äldre byggnadsteknik. Sprickbildningar, missfärgningar, mikrobiella angrepp, frostsprängningar, mögelangrepp m.m. är alla exempel på skador som kan uppstå. Problematiken ligger som grund för rapporten. 1.2 Syfte Syftet med rapporten är att identifiera risker och problem med dagens putsfasadkonstruktion, samt undersöka hur dessa problem kan avhjälpas byggnadstekniskt och arkitektoniskt. 1.3 Avgränsning Projektet avgränsas till fasader på nybyggda flerbostadshus i Svenskt klimat. Fokus ligger på att undersöka putsade fasader. Vägguppbyggnaden avgränsas till utfackningsväggar av regelkonstruktion då det är en vanlig väggtyp. 1 1.4 Metod Underlaget till rapporten baseras på litteraturstudier, tekniska rapporter och rådgivning från handledare och yrkeskunniga experter. Fördjupningsstudier görs inom putsfasader för att reda ut det bästa lösningsförslaget för hållbara putsfasader. Parametrar har valts ut för att kunna avgöra den bästa konstruktions- och putstypen. Dessa parametrar är: Parametrar för konstruktionen: pris volym, väggtjocklek fuktbeständighet Parametrar för putsen: motstånd mot mikrobiella angrepp fuktbeständighet motstånd mot sprickbildning motstånd mot mekaniska skador Varje konstruktions- och putstyp utvärderas utifrån dessa parametrar och poängsätts på en femgradig skala, där fem är bäst resultat och ett är sämst. Poängen summeras och på så sätt kan den bästa respektive sämsta puts- och konstruktionstypen utses. Denna metod har valts för att på ett enkelt och konkret sätt redovisa de olika typernas styrkor och svagheter. Litteraturstudier har genomförts för att hitta relevanta och pålitliga källor till arbetet. Informationssökning skedde främst via Primo och i relevanta databaser så som BYGGDOK, Scopus, m.fl. Vikt har lagts vid att alla källor redovisas på ett korrekt och regelbundet sätt. 2 2 REFERENSRAM Putsfasader som byggdes i Stockholmsområdet under förra sekelskiftet konstruerades med puts direkt på en stomme av tegelstenar. Under 1970-talet kom systemet puts på isolering till Sverige i samband med energikrisen. Systemet användes med stor framgång för att tilläggsisolera äldre hus av lättbetong- eller tegelstomme. Systemet fungerade sämre på väggar med träregelstomme och organiskt material vilket ledde till många fuktrelaterade skador. Sedan problemen med denna konstruktion uppdagats har det gjorts många utredningar för att ta fram en säkrare väggkonstruktion. Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP) utgav år 2009 rapporten Putsade regelväggar där problem och lösningar kring putsade regelväggar redovisas. I samband med tilläggsisoleringen uppstod även många skador i putsen i form av exempelvis mikrobiella angrepp och sprickbildning. Kring dessa problem har utredningar och tekniska rapporter skrivits, exempelvis Sprickbildning i puts på isolering av Kenneth Sandin vid Lunds tekniska högskola och Mikrobiell påväxt på fasader av Björn Johannesson vid Lunds tekniska högskola. Litteraturstudier och fördjupningsstudier har utförts för att undersöka vilken regelväggskonstruktion och putstyp som är lämpligast på nybyggda flerbostadshus i svenskt klimat och hur putsrelaterade problem kan avhjälpas byggtekniskt och arkitektoniskt. Kunskaper inhämtade från tidigare kurser vid högskoleprogrammet Byggteknik och design har varit till stor hjälp under examensarbetet. Kurser som varit av extra stor betydelse är: Skademekanismer av fukt Byggteknik 1, husbyggnad och design Byggteknik 2, byggfysik och materiallära Tekniskt arbete, metoder och verktyg 3 4 3 GENOMFÖRANDE 3.1 Allmänt om puts En putsad fasad har både en byggteknisk och arkitektonisk funktion. Putsfasaden ger byggnaden ett gott väderskydd och ger även fasaden dess kulör och struktur. I förhållande till andra fasadmaterial som trä, sten och tegel är putsen både brandsäker, lätt att bearbeta och billig att montera. Fasadputs beståndsdelar varierar från olika putsuppsättningar. Den generella uppsättningen består dock av putsbruk, vatten, bindemedel, ballast och eventuella tillsatser. Putsbruket skall vara fabrikstillverkat torrbruk och blandas sedan på plats enligt leverantörens anvisningar. Bindmedlet är antingen byggkalk eller cement. Ballastens kornstorlek kan variera beroende på önskad utformning. [1] Puts genom tiderna Puts som fasadmaterial har påträffas så tidigt som på antiken. Dess utformning har emellertid utvecklats och den bakomliggande konstruktionen ser idag helt annorlunda ut. Syftet är dock det samma då det avser ge fasaden ett gediget klimatskydd, samt förstärka den arkitektoniska utformningen. I Norden har putsade fasader används sedan medeltiden. På 1800-talet började timmerhus putsas och den tekniken kallas revetering. Putsen armerades genom att först slå in träpluggar i timmerväggen och sedan slå på putsbruket. Metoden visade sig ha låg hållfasthet och en produktutveckling blev nödvändig; resultatet, armeringsnät eller armeringsnät på vassrörsmatta. Samma metod för armering av reveterade väggar används än idag. [2][3] En annan traditionell putsmetod är den så kallade traditionella treskiktsputsen. Den metoden har sedan länge används vid putsning av byggnader med murad stomme. Den traditionella treskiktsputsen består av tre skikt; grundskiktet, grovputsen och ytputsen eller färgskiktet. Vid nyputsning består de tre skikten oftast av kalkcementbruk (KC-bruk). [4] Putsfasader som byggdes i Stockholmsområdet under förra sekelskiftet konstruerades med den traditionella treskiktsputsen direkt på en stomme av tegelstenar. Under 1950-talet utvecklades systemet puts på isolering i Tyskland som en putsteknik för tilläggsisolerade befintliga hus. Systemet kom till Sverige under 1970-talet i samband med energikrisen och användes med stor framgång på äldre hus av lättbetong- eller tegelstomme. [5][6] 5 Dage ens puttssystem m När det kommer till fasadm material hoos modernaa flerbostad dshus är pputs det do ominerandee materiallvalet. Putseen utformass ofta helt sslät, med vaarierande färrgmönster i fasadlivet,, med ingenn eller litten takfot. Förutom en sockel i avvikan nde material är puts vanligtviss det endaa fasadmaaterialet. När N det ko ommer till ytterväggsskonstruktio onen är reegelväggar en vanligtt förekom mmande konnstruktion. Idag annvänds i huuvudsak tree olika systtem på reg gelväggar, enstegstätat e t system, tv våstegstätatt dräneratt system occh tvåstegsttätat ventileerat system. De två förrstnämnda uutförs med tjock- ellerr tunnputts på isolerinng och det tvåstegstäta t ade ventileraade systemeet utförs meed tjock- elller tunnputss på en puutsbärande skiva. s [6] Tunnpuuts kan varaa organisk eller oorgaanisk och har h en tjock klek på 3-88mm. Tjock kputs är enn oorganisk puts medd tjockleken n 8 mm elller större. Tjockputsen T kan dock ffortfarande förses medd ett organniskt ytskikkt. [3] Enstegsstätad putssfasad En ytterrvägg med puts på isollering kan vvara konstru uerad som ett enstegsttätat putssysstem (Figurr 1). En eenstegstätadd yttervägg är en vägg som saknaar luftspalt och o har av dden orsaken n regn- ochh vindskyydd i samm ma skikt. I denna d konsttruktion är putsen appllicerad på iisolering so om i sin turr sitter ppå en gipssskiva fäst direkt moot den bärrande konsstruktionen,, t.ex. trärreglar medd mellanliiggande isoolering eller en stommee av betong. [6][7] [Figur 11] Enstegstäätad putsfassad med trärregelstomm me. Putsen aappliceras på p styv isoleering av anttingen EPS--cellplast eller mineraluull. Isolerin ngen har lågg ånggenoomsläpplighhet och ett högt h ånggennomgångsm motstånd (Taabell 1). [6] [Tabell 1] Materiaal Ånggenoomsläppligh het (m2/s) Ånggenoomgångsmotstånd för skikt 5 cm m (s/m) Styrencellplast EPS S 0,9 -1,4 * 10^-6 35 000 – 55 000 Minerallull 10-20 * 10^-6 2 500 – 5 000 Tabell 11, Ånggenom msläppligheet och ångge genomgångssmotstånd fö ör EPS och mineralull 6 k och h har en brra isolerand de förmåga.. Fördelaarna med deenna konstrruktion är aatt den är kompakt Nackdelarna är att fukt som taar sig in i vväggen har svårt att ta sig ut varviid organiska material i väggen kan bli utsatta för mögel, röta elller annan mikrobiell m påväxt. Dettaa kan i sin tur leda tilll dålig inomhusmiljöö och nedsaatt hållfastheet i väggen. [6] Tvåsteggstätad dräänerad putssfasad Puts på isolering kan k även uttföras som en tvåstegsstätad dräneerad regelväägg (Figur 2). Väggenn utrustass då med enn oventilerad d dräneringssspalt vars uppgift är att a dränera uut eventuelll fukt. På såå sätt förhhindras att väggens v inree delar fukt as upp. Innaanför isolerringen och ddräneringssp palten finnss en fuktttålig vindskkiva som skyddas s avv ett fuktsk kydd. Fuktskyddet är llufttätt, vatttentätt ochh ångenom msläppligt. Eftersom fuktskyddett är ångeno omsläppligtt kan konsttruktion intte bestå avv organiskka material.. Enligt And ders Kumlinn, grundare av ”AK konsult Indooor Air AB” finns f det enn risk för höga RF värden vid vindskivan v vvid höga tem mperaturer. Problemett kan föranleeda risk förr uppkom mst av mögeel eller röta i organiska byggdelar (se ( Bilaga A). A [6][8] [Figur 22] Tvåstegsttätad dränerrad putsfasaad med stållregelstomm me. Fördelaarna med enn tvåstegstättad dräneradd putsfasad är att den är ä kompakt och ger en välisoleradd vägg. F Fukt som taar sig in i fasaden f kann dräneras ut u och detta minskar rrisken för mikrobiella m a angreppp. Nackdelaar är att fuk ktskyddet m måste appliceras så att det d inte finnns några ottätheter ochh detta kkan i prakttiken vara svårt. Vääggens drän nerande fun nktion har bara utväärderats påå enbostaadshus och hur h det fung gerar på höggre byggnad der är ännu okänt. o [6] 7 ntilerad pu utsfasad Tvåsteggstätad, ven En tvåsstegstätad ventilerad v faasad har enn ventilerad d luftspalt vars v uppgifft är att ventilera bortt eventueell fukt (Figur 3). Till skillnad s frånn en enstegstätad fasad d har den veentilerade fasaden fa tackk vare sinn luftspalt, regnr och vindskydd ärr i två olikaa skikt. I en n tvåstegstättad, ventilerrad vägg ärr putsen applicerad på en putsbärande skkiva (oorgan nisk cementbaserad pllatta), som sedan medd hjälp avv reglar fästts på en vin ndskiva för att skapa en e luftspalt. Innanför vvindskivan finns sedann isoleringgen och denn bärande konstruktionnen. [6] [Figur 33] Tvåstegsttätad ventileerad fasad m med träregeelstomme. Fördelaar med konstruktionen är ä att fukt ssom tar sig in i genom putsen lätt ka kan torka ut genom denn ventilerrade luftspallten och att regn- och vvindskyddett är i två oliika skikt. T Tack vare deetta kan denn bärandee konstruktionen bestå av ett organniskt materiial. Nackdelarna är att konstruktio onen inte ärr lika kom mpakt som en e enstegstäätad vägg occh därför taar mer plats.. [6] Tryckföördelning i konstrukttionen I en konnstruktion utan u luftspallt blir den m mekaniska tryckskillna t aden större i det fuktdifffusionstätaa skiktet jjämfört medd en konstru uktion där ddet finns en luftspalt. Konsekvense K en av det blir att riskenn för fuktttransport inn i väggen blir b större i vväggen utan n luftspalt. I en luftspallt tryckutjäm mnas luftenn till uteluuftsförhållannden och fu ukten transpporteras därrmed naturliigt ut ur konnstruktionen n (Figur 4).. [6] [Figur 44] Tryckskilllnad över tvvå olika konnstruktionerr. 8 Kostnader I SP Rapport 2009:16 redovisas ungefärliga kostnader för de tre olika systemen, tvåstegstätad dränerad konstruktion, tvåstegstätad ventilerad konstruktion och enstegstätad konstruktion (Tabell 2). Priset per kvadratmeter för de två förstnämnda konstruktionerna är lika men för den enstegstätade är den ca 400kr lägre ex. moms. Enligt Villaägarnas riksförbund är skillnaden mellan de olika systemen ca 500kr per kvadratmeter inkl. moms. [6][9] [Tabell 2] Tvåstegstätad fasad med Tvåstegstätad med luftspalt dränerande skikt 2 Pris/m 2700 kr 2700 kr Tabell 2, Ungefärliga kostnader för de tre olika systemen. Enstegstätad 2300 kr 9 Putse ens upp pbyggn nad Putsbru ukets inneh håll Putsbruuk är uppbbyggt av ballast, b vattten, bindem medel och innehållerr i mångaa fall ävenn konsisteensgivare occh antifrostm medel. [4] Ballast Sand ärr det vanliggaste ballasstmaterialet.. Sanden utgörs av ollika bergartter som förrekommer i naturen. Olika beergarter harr olika egeenskaper viilket gör vissa v mer aanvändbaraa än andra.. Lämpligga ballastmaterial är grranit, gnejs och kalksteen. Sandenss humus-, leer- och slam mhalt måstee vara lågg för att inte brukets härdning h ochh sluthållfasthet ska ko ompromissaas. Ytterligaare faktorerr som påvverkar brukkets egenskaaper är kornnstorleken och o korngraaderingen. E Ett bruk meed finkornigg ballast kräver meer bindemeedel och hhar därför ökad risk för krym mpning och i sin turr sprickbiildning. Ettt bruk med för grovkorrnig ballastt blir svårarrbetad. Korn rnstorleken kan varieraa mm i diam mellan 1-8 mm. Enn grovkorning ballast har en korn nstorlek större än 3-4 m meter och enn finkorniing ballast är mindre än 3 mm i diameter. Andra matterial än san and kan anv vändas som m ballast fför att uppnnå speciella egenskaperr i bruket. Perlit, P sågsp pån, lättklinnker, cellplaastkulor ochh tegelkrooss är exem mpel på mateerial som geer bruket t.eex. bättre väärmeisolerinng och bättrre motståndd mot högga temperatuurer. [4] Vatten Vattnet som tillsättts i bruket ska vara rennt och fritt från skadliga föroreniingar. Förorrenat vattenn kan ledaa till skada i brukets håårdnande, saaltsprängnin ng eller missfärgning. [[4] Bindem medel Bindem medlet i putssbruk är lufttkalk, hydraaulisk kalk, cement elleer en blandnning av dessa. Ett brukk med lufftkalk som bindemedeel kallas kallkbruk, ett bruk med hydraulisk kalk som bindemedel b l kallas hhydrauliskt kalkbruk och ett bruuk med ceement som bindemedeel kallas cementbruk. c . Kalkbruuk är elastisskt och fuktgenomsläpppligt men är ä inte lika hårt och sttarkt som cementbruk. c . Cementtbruk har enn styv och tät karaktäär och en lägre fuktgeenomsläppliighet än kaalkbruk. Dee olika eggenskapernaa leder till olika o använddningsområden för de tre t bruken. FFör att ta tilllvara på dee tre brukkens goda egenskaper e kan bindem medlet beståå av en blaandning av materialen och putsenn kallas ddå kalkcemeentputs, KC C-puts. Anddelsuppsättn ning i KC-puts anges tiillexempel på följandee vis: 50//50/650. Sifffrorna mottsvarar vikttfördelning i bruket däär 50 står fför 50 kg kalk; k 50 kgg cement;; och 650 motsvarar m an ndelen ball ast. I kalkb bruk kan deet stå 100/8550 där 100 är andelenn kalk ochh 850 är balllast. [2][4] Bindem medel graderras i en fyrrgradig skalla från CS IV till CS I (tidigare benämning g A-E) medd hänsyn till hållfasthhet. Bilden nedan förkklarar schem matiskt förhållanden meellan CS IV V- till CS I-bruk. [33] [Figur 55] Schematiisk karta övver vanliga bbruk 100 Konsistensgivare Konsistensgivare tillsäts i bruk för att ändra dess konsistensegenskaper. Ett exempel på en konsistensgivare är luftporbildare. Ett luftporbildande tillsatsmedel gör bruket smidigare och mer frostbeständigt. [4] Antifrostmedel Antifrostmedel används för att undvika frostskador vintertid under och en tid efter arbetsutförandet. Det vanligaste antifrostmedlet är sprit och kan ge en fryspunktnedsättning med 2-3oC. [4] Ytputs Ytputsen är det yttersta skiktet på en putsad fasad om avfärgning inte förekommer. En ytputs kan ha ett organiskt eller oorganiskt bindemedel. Beroende på bindemedlet får ytputsen olika egenskaper. [4] En oorganisk ytputs har normalt ett bindemedel som består av silikat (kalivattenglas). Den öppna porstrukturen gör att vattenånga kan passera ut och att ytputsen kan ta upp vatten. En fuktig fasad riskerar att få frostsprängning och missfärgningar av smuts och mikrobiell påväxt. [3][4] En organisk ytputs har ett bindemedel som oftast består av akrylat eller silikonharts. Den organiska ytputsen har en porstruktur som gör att vattenånga kan passera ut men vatten kan inte passera in. Detta ger en vattenavvisande fasad. Många mikroorganismer och smuts har svårare att stanna kvar på en organisk puts då de sköljs bort av regnvatten som rinner längs fasaden. Trots detta kan en organisk fasad, precis som en oorganisk bli angripen av organismer. Detta gäller främst de organismer som behöver en kolkälla för att kunna överleva. Dessa organismer använder då kolet som finns i det organiska bindemedlet som energikälla. [3] Avfärgning Avfärgning är en metod som används för att ge fasaden dess färg och struktur. Färgen kan vara oorganisk eller organisk. Den oorganiska färgen har ett bindemedel som består av kalk, cement eller hydraulisk kalk eller en blandning av de tre. Genom att tillsätta organiska tillsatser i den oorganiska färgen kan man förbättra vidhäftningsförmågan och strykbarheten. Men dessa tillsatser kan också försämra brukets fuktavgivningsegenskaper. [3] Den organiska färgen har ett bindemedel som består av t.ex. olja, akryl, silikonharts, latex eller alkyd eller en blandning av dessa. En organisk färg har god vidhäftningsförmåga, hög täckningsförmåga och går att få i många kulörer och strukturer. [3] Färgen bör aldrig vara starkare eller tätare än putsen den appliceras på. Är färgens fuktavgivningsegenskaper lägre än putsens finns risk att instängd fukt bryter ner det underliggande putsskiktet. En stark cementbaserad puts tål täta färger bättre än en svag kalkbaserad puts eftersom fuktvandringen är mindre. [3] 11 Puts i oolika skikt Tunnpuuts monterass i ett eller två skikt. A Används tvåå skikt är deet yttre skikktet ofta en ytputs som m ska ge ffasaden desss önskade kulör. Tunnnputs går snabbare attt montera än tjockputss då skiktenn som mååste härda är färre och tunnare än hos tjockputs. Nedan N ses een bild på en skadadd tunnputtskonstruktion där de tv vå skikten ooch armering gen är synliiga (Bild 1).. [Bild 1]] Skadad tunnnputskonsttruktion. Tjockpuuts monteraas normalt i 1-4 skikt. D Det undre skiktet s kallaas grundninng och avserr att ge godd vidhäftnning. Nästa skikt kallas utstockninng och är 6 mm eller tjockare. t Skkiktet avser ge fasadenn önskad ytstruktur. Nästa skikt är målnning eller avfärgning a med oorgaaniska ellerr organiskaa med ett hy ydrofobiskt skikt som m fungerarr som ettt putsfärgger. Iblandd behandlaas ytan m vattenavvvisande skkikt till fassaden. Tjocckputsens in nre skikt har högre håållfasthet än ä det yttree skiktet. Ett mellannliggande arrmeringsnätt monteras för att förebygga sprrickbildning g i fasaden.. Nedan sses en skadaad äldre tjo ockputskonsstruktion fråån Gamla Sttan i Stockhholm (Bild 2), samt enn skiss övver en tjockpputskonstru uktion (Figuur 6). [3] [Bild 2] Ä Äldre tjockpputskonstrukktion i Gamla Stan, Stockkholm. Foto:: maj 2015 [Figu ur 5] Tjockp putskonstrukktion [Figur 6] 6 Tjockputsskonstruktio on 122 3.2 Beständighet Beständighetsproblematik har på senare år uppdagats på nyproducerade putsfasader. Sprickbildning, erodering, frostsprängning, fuktskador och mikrobiella angrepp är exempel på skador som kan uppstå. Enligt en rapport utfärdad av Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP) där 45 putsbyggnader slumpmässig valts ut, visade en inventering att 33 % av byggnaderna var fuktskadade i ytterväggarna. Byggnadsåren för byggnaderna sträckte sig från 1992 till 2005 där de flesta skador påträffats i hus byggda efter 2000 (se Bilaga B). [6] Hållfasthet Tjockputs De sprickproblem som uppstått i samband med putsfasader gäller i överlag putsfasader i tjockputs. Sprickbildningen uppstår när rörelsen i putsen blir för stor och de inre spänningarna överstiger gränsvärdet för vad putsen tål. Putsbruks elasticitetmodul varierar mellan olika bruk. En puts med stor E-modul står emot deformationer bättre än en puts med låg E-modul. Putsbrukets E-modul är en funktion av brukets kornstorlek som i sin tur påverkar vattentalet i bruket. Är bruket finkornigt kärvs en större vattenmängd. Vattenmängden i bruket minskar med tiden då putsen torkar ut och härdas. Vid större vattenmängd blir därmed krympningen större och de inre spänningarna större. Det är därmed rekommenderat att man använder bruk med större ballast för att förebygga sprickbildning. Murare och hantverkare har dock utlyst ett missnöje över för grovkorning ballast då det är mycket svårare att montera än finkorning ballast. [10][11] För att minska krympningen används armering. Armeringen kan antingen vara stålnät eller glasfibernät. Krympningen blir mindre med stålfibernät då dess hållfasthet är större och därmed kan den bättre ta upp de krafter som uppstår vid krympning hos bruket. För att få ut maximal effekt av armeringen skall den placeras minst halvvägs ut mot utsidan av putsen. [10][11] I rapporten Sprickbildning i puts på isolering redovisas krympningen hos fyra typväggar med måtten 5,4x2,5m (Figur 7). Putsens uppsättning redovisas i tabellen (Tabell 3). Samtliga bruk är tillverkade av Weber (tidigare Maxit). [Tabell 3] Putsbruk Kvalitets -klass K/C/Ballast Krympkompen -serare C 50/50/650 Nej Serpo 136 B 35/65/550 Nej Serpo 132 10/90/400 Ja Krympreducer A at A-Bruk 30/70/900 Ja Krympreducer C at C-bruk Tabell 3, Putsens uppsättning i de olika typväggarna. Ballast (mm) Ballast 1-2 mm % Ballast 2-4 mm % 0-1 0-2 0-4 0 20 15 0 0 20 0-4 10 20 13 m 20oC occh 40 % RFF. I Figur 7 kan ses attt Testet ppågick undeer 40 dagar i kontrollerrad miljö med under ddag ett är brruket fortfarrande plasti skt och kry ympningen kan k därmedd inte byggaa upp någraa spänninngar. De två övre kurv vorna är vannligt armeraat tjockputssbruk och dde två undree är armeratt tjockputtsbruk meed krympningsreduceerande medel. Dag g 26 utssätts putsb bruket förr vattenbeelastning. De krypn ningsreduceerade bruk ken får efter bespprutningen en lägree krympnningsökningg än de vanliga bruken.. I det här skedet är bru uken härdadde och därm med orsakarr varje krrympning en spänningsökning i bbruken vilkeet i sin tur kan leda tilll sprickbild dning. I dett här falleet påvisadess det inga sp prickor på nnågon av tesstväggarna. [10][11] [Figur 7] 7 Krympnin ng som funkktion av tideen för testad de bruk. De gennerella metooderna för att förebyggga sprickbiildning i tjo ockputs bliir därmed att a flytta utt armerinngen i putslagret, p använda grövre ballast, fiberinbland nda- samt användaa krympnningsreducerrande medeel i brukett. Resultateet från rapp porten Spriickbildning g i puts påå isoleringg presenterrades år 200 08 och idagg används sllutsatsen i praktiken p m med myckett gott utfall.. [10][11]] Tunnpu uts Tunnpuuts är elastisskt och draabbas på gru rund av dettta sällan av v sprickbilddning. Däreemot är denn känslig för mekaniska skador på grund avv sin tunnheet och den bakomliggan b nde mjuka isoleringen. i . Enligt P Paul Wilundd på Wilund d arkitekter & antikvariier AB, är tunnputsen ttill följd av sin tunnhett betydliggt svårare attt reparera än ä tjockputss. 144 Fukt År 20077 slog Sveriges Teknisska Forskninngsinstitut (SP) larm i tidsskriftenn Bygg och Teknik om m fuktprobblem i sam mband med d enstegstäätning av putsfasader p r med bako komliggandee organisktt materiall. [12] Problem met uppstår då det regn nar på putseen och fukten långsam mt transporteeras in i väg ggen. Finnss där inggen luftspallt eller dräänerande sppalt stannarr fukten kv var. Fuktenn anrikas tillslut i dee organiskka byggnaddsdelarna ex xempelvis trräreglar, vilket leder tilll mögelpåvväxt och eveentuell röta.. Figurenn nedan redoovisar kritisska gränser för mögelp påväxt på trä i förhållannde till tid, temperaturr och relaativ fuktigheet. [13] [Figur 8] 8 Kritiska ggränser för mögelpåväxxt på trä Det finnns hydrofobberande1 ytsskikt vars ssyfte är att motverka fuktvandring f g in i väggen. Det harr dock visat sig opållitligt i prak ktiken då deet räcker med m en liten spricka i yytskiktet förr att vattnett skall träänga in. Rennoveringsko ostnaderna för utsatta hus h är redan n stort och kommer med tiden blii större. R Reperationsskostnaden för att byt a alla fyra fasader på en villa m med enstegsstätad fasadd uppskatttas till 5000 000 – 1 500 5 000 kr. Enligt en rapport av Boverket från 2010 där 10 0000 småhus och flerboostadshus undersöktes, u , var det enbart 20 % (2000 huus) som intte riskeradee fuktskaddor. [9][14]] m en mottion som sk kall förbjudaa byggnadspprincipen vid v framtidaa Boverkeet jobbar föör tillfället med byggnattioner. I en konsekvensbeskrivninng från 2012 2 pekar Bov verket på attt en lagänd dring skullee ge besparingar på 320 3 miljoneer kronor peer år, samt minska m mög gelbesvär i hus som i sin s tur lederr till besvvär som astm ma och allergier. I dagg framgår det d i BBR attt entreprenö nören skall bygga b så attt risken fför fukt- ochh mögelskaador undvikks. Den bristfälliga form muleringen har föranleett juridiskaa tvister m mellan entreeprenörer occh bostadsäägare. [14] ”Byggn nader ska utformas så s att fukt inte orsaka kar skadorr, lukt ellerr mikrobielll växt som kan påverkka hygien eller hälsa ” BFS 20 014:3 1 Vattenaavvisande 155 Mikro obiella angrep pp Skador på putsadee fasader i form av ollika mikrob biella angrep pp påträffass ofta i sam mband medd fuktkännsliga delar av fasaden.. Typiskt käänsliga omrråden är yto or runt fönstter och dörrröppningar,, balkongger och mötte tak/ytterv vägg. Faktoorer som pååverkar gro oningen på fasadens yta y beror påå dess beståndsdelarr, den relativa fuktigheeten, temperraturen, väd derstreck, PPH-värde, struktur s ochh materiallets adsorpttionsförmåg ga. De vanlligaste angrreppen på faasader är möögelsvamp och alger. En E alg behööver inget näringsämnee från fasaden utan växer v helt självständigt på en yta. En E svamp fu ungerar som m en parasitt och kräverr att fasadden har insllag av kolb baserat mateerial. Alger påträffas normalt n i maarina miljöeer med högg luftfuktiighet medann en svamp p kan överlleva i ett to orrare klimaat. Enligt Paaul Wilund på Wilundd arkitektter & antikvvarier AB, är ä den rödfäärgade grön nalgen betyd dligt vanligaare på cemeentbaseradee putser ooch ses därfö för sällan påå äldre fasadder. [15][16] [Bild 3]] Putsfasad i Hammarb by Sjöstad i Stockholm, där en röd dfärgad gröönalg angrip pit ett hus i möte ytttervägg/tak.. Foto: apriil 2015 Isolertjocklek En obseervation som m gjorts ärr att probleematiken med m mikrobiiell påväxt i huvudsak k berör nyaa konstrukktioner med puts på isolering ooch inte äld dre putskon nstruktionerr med bako omliggandee skalmurr i tegel. Ennligt grundläggande byyggnadsfysik kan probllemet härleddas till att ytskiktet y påå de nya ffasaderna blir kallare nattid n till fö ljd av högree energikrav v från BBR R. På grund av detta fårr ytskikteet ett högre RF-värde. Sänks ytteemperaturen n 1oC, höjs RF med 5 %. Enligt nedståendee diagram m (Figur 9) ger 50 mm m isolering een yttemperratursänknin ng med cirkka 1,3oC, vilket v bidrarr till en R RF ökning på 6-7 %. Yttemperaaturskillnad den minskarr med tjockkare isoleriing och RF F differennsen kan eftter 200 mm m antas försuumbar. Diag gramet är baserat på innnetemperattur på 22oC och utettemperatur på p 0oC. [16] [Figur 9] Yttemperatu Y ur vid olika isolertjockllekar. 166 Värmek kapacitet Väggenns värmekappacitet påveerkar RF nivvån i ytskik ktet. En tunn nputs på isoolering har mycket lågg värmekaapacitet ochh kan därmeed antas föllja luftens teemperatursv vängningar.. När solen lyser på enn putsväggg alstrar deen solens en nergi och göör om den till t värme. En E yta med mörk kulörr kan underr en varm m sommardaag i juni antta temperatu turer upp mot 60-70oC (se Bilaga C). Väggen n blir underr dagen m mycket torrr om förutsättning för uppfuktnin ng inte exissterar. Undeer klara nättter sker enn utstrålniing från fassaden till himlen h som medför attt yttemperaaturen i fasaaden blir läägre än denn omgivannde lufttem mperaturen. RF kan häär antas blii 10-15 % högre än lluftens RF som underr normalfförhållandenn är cirka 80-90 8 %. R RF i ytskikteet blir därm med 90-100 % och det uppstår enn betydannde risk för kondens och o mikrobiiell påväxt. En putsfasad med bakkomliggand de tegelmurr uppnår nattid 85-92 % RF. Op ptimala förh rhållanden för f tillväxt av a mögelsvvamp är melllan 80-1000 % RF. F För att varaa helt säker på att undvvika påväxt av mögelsv vamp måstee RF vara under u 60 %.. [16][17]] Prickigg fasad I vissa fall kan puutsfasaden anta a ett pricckigt utseen nde. Det beeror på att isoleringen n fästs medd metallkrramlor i fasaden fa som m i sin turr fungerar som köldb bryggor. V Vid kramlorrna kan enn temperaaturökning på p cirka 1oC uppmätass vilket i sin n tur leder till t lägre RFF i den pun nkten (Figurr 10). Fassaden blir därmed d torrare vid kram mlorna och h möjligheteen för mikroobiell påväxt minskar.. Bilden nnedan är fråån ett utsatt hus i Kristiianstad (Bild d 5). [22] [Figurr 10] Tempperaturskilln nad mellann fasad och krramlor. [Bild 5] Prickig P fasadd i Kristiansstad. pH Olika leevande orgaanismer triv vs olika braa beroende på ytans pH-värde. F lertalet mögelsvamparr trivs opptimalt i pH H-intervall mellan m 5-7 (neutralt). Cladosporium2 trivs i pH-värde mellan 3-88 (surt/neutralt). KC C-bruk får relativt r snabbbt ett lågtt pH-värde på ytan viilket kan fö örväntas gee upphov till mikrobbiell påväxt i form av aalg- eller sv vampangrep pp. För att fförebygga uppkomsten u n den behanddlas med ettt alkaliskt material, eexempelvis en alkaliskk av surhhet i fasadenn kan fasad kalkfärgg. Vissa moossor trivs däremot d bra på basiskt underlag u occh påväxt kaan därmed även ä uppståå på ett allkaliskt undderlag. [20][[21] 2 En vanligt förekomm mande luftburen svamp. 177 Klimat Vid varrmt klimat krävs ett läägre RF-vär ärde för mik krobiell påv växt. Generrellt gäller att en höjdd temperaatur leder tiill en sänkt fukthalt i m materialet. Ju högre lu uftens relatiiva fuktighet är, destoo högre bblir materiallets jämnvik ktsfukthalt. Då RF gen nerellt är läg gre på somm maren lederr det till ettt torrare m material. Dåå temperatu uren är kallaare på Vinteern leder till ett fuktigaare materiall men kylann förebyggger påväxt (Figur 11). [4] [Figur 111] Medelårrsvärden fö ör temperatuur, ånghalt och relativ fuktighet f iB Bromma. [Bild 4]] Angripen putsfasad p i Hammarbyy sjöstad, Sttockholm. Foto: F april 22015 ur Struktu Fasadenns struktur kan även den d antas ppåverka mö öjligheten till påväxt. En fasad med m grövree kornighhet har lättarre att få väx xtporer att faastna och grro medan en n helt slät ytta kan ”självrenas” vidd regn ochh blåst. Enlligt Sanne Johanssons J ddoktorsavhaandling upp penbarade ssig alger ofttare på grovv ytstuktuur medan enn svamp lätttare växte påå en slät ytsstruktur. [16 6][19] Porstrukkturen i ett material pååverkar mateerialets förm måga till ad dsorption3. O Orsaken tilll adsorptionn beror påå att materialytan har ett e energiövverskott som m gradvis minskar m när vattenmoleekyler bindss till ytann. Ett finpooröst material har ett sttörre kapilläärt undertry yck och stigghöjd än ett grovporöstt materiall. Detta meddför att ett finporöst f m material sugeer åt sig merr fukt från ffuktig luft jäämfört medd ett grovvporöst mateerial. Ett grovporöst m material sugeer däremot in i fukt medd högre hasttighet än ettt finporösst material. Detta lederr till att ett ggrovporöst material suger åt sig m mer fukt vid d regn än ettt finporösst material medan ettt finporöst material su uger åt sig mer fukt vid hög RF R i luften.. Adsorpttion från lufft till fast material m kan ske redan vid v låga RF--värden i lufften. [4][15] 3 ”En bilddning mellan två t material där d ena materiialets molekyller attraheras av och binds vid ytan av deet andra materialeet” [4] 188 Väderstreck Vädersttrecken påverkar vilka sidor på huuset som är känsliga fö ör mikrobiellla angrepp. Söder ochh väst utssätts för sollstrålning på p dagen viilket gör att fasadsidorrna kan laggra solenerg gi i putsen.. Putsen bblir därmedd varmare och o torrare uunder natteen. Tjockaree puts möjliiggör störree lagring avv solenerggi. Norrsiddan utsätts ej e för solstrrålning vilket gör fasad dsidan kall och fuktig (Figur 12).. Under nnatten förstäärks effekteen vilket kann föranledaa mikrobiell påväxt. Enn sydsida med en mörkk kulör laagrar mer solenergi s än n en sydsidda i en ljuss kulör vilk ket gör denn torrare un nder natten.. Nordsiddans energiiinnehåll berrörs lite av kkulören då den d knappt utsätts u för ssolstrålning.. [18] [Figgur 12] Solin nstrålning ppå fasader i olika väderrsträck. Enligt en doktoravhandling g utförd av Sanne Johansson vid Luunds univeersitet därr putsprovvkroppar sttuderats un nder fyra årr, visade reesultatet att alger oftar are växer påå norrsidann medan svampangrepp oftare uppenbaarar sig på p sydsidan n. Påväxteen på provkropparnaa uppenbaarade sig vaanligen under vår och hhöst och såg gs ibland försvinna undder sommarr och vinter.. [19] niska och organiska yttskikt Oorgan Putsens ytskikt kann variera fråån oorganisskt till att haa inslag av organiska ttillsatser. Dee organiskaa tillsatsernas syfte är ä att stöta ifrån sig fuukt för att bland b annat motverka m mikrobiell påväxt. p Dett dilemm ma som uppstår är emeellertid att vvissa mikro oorganismerr inte kan vväxa utan tillgång tilll organiskka material, medan andra bara krräver en fuk ktig yta. Ettt vattenavviisande skiktt kan ocksåå fungeraa som en biddragande faaktor till miikrobiell påv växt då fuk kten stannarr på ytan isttället för attt torka inn i konstrukttionen. [15][16] För att förebygga påväxt tillssäts därmedd ofta gifterr i fasaden (fungiciderr4, biocider5). Tidigaree användees kvicksilvver som bio ocid i fasadder men deet är idag förbjudet f ppå grund av v miljöskäl.. Gifternaa måste av miljöhänsy yn vara vatttenlösliga och o urlakas efter viss ttid från fasaaderna. Dett förefalleer därmed meningslöst m t att förebyggga påväxt under lång g tid med biiocider och fungicider.. [16] Arkitek ktur Arkitekktur som förrsvårar vatteenavrinninggen i fasadeen kan föran nleda diversse påväxt på p ytskiktet.. Samtidiigt kan arkkitektur som m minskar vattenbelasstningen påå ytskiktet förebygga mikrobielll påväxt. [16] 4 5 Fungicidd: latin, Funguus (svamp), ciid (död) Biocideer: ämne som dödar d biologisska organismeer. 199 Klima at Klimateet påverkar i stor utstrräckning enn putsad fassads beständighet. Klim matrelaterad de problem m som puutsade fasadder kan utssättas för äär exempelv vis slagregn n och probblem relaterrade till ettt kustnäraa läge. [23] Slagreggn Slagregn uppkomm mer då regn och vind fö förekommerr samtidigt. Vinden görr att vattend droppar kann träffa veertikala bygggnadsdelarr då de får bbåde en verttikal och en horisontelll rörelse. Slaagregn som m träffar een fasad kan k leda till en uppfuuktning av putsen. En n fuktig fassad har ökad risk förr mikrobiiella angreppp och frostsprängning . Förekomm mer sprickorr eller andraa skador i fasaden f kann fukt trännga in och skada orgaaniskt materrial i väggeen. Slagregn n kommer ooftast från sydväst s ochh förekom mmer olika mycket i olika o delar av Sverigee. Mest draabbade är dde svenska fjällen ochh västkustten och minnst drabbadee är områdeen mitt i landet (Figur 13, 1 Tabell 44). [23] [Tabell 4] FRITT SL LAGREGN N I REGNMÄ ÄNGD KG/M M2 Zon Årssmedelvärdee 1 150 0 2 300 0 3 450 0 4 550 0 5 100 0-400 UTSAT TT LÄGE,, Maxdy ygnsvärde 30 45 55 70 Lokaltt beroende [Figur 113] Karta övver fritt slag gregn i Sverrige. 200 prängning Frostsp ”De vaanligaste skkadorna påå putsfasadeer beror på frostspräängning”, ssäger Lars Johansson,, byggnaddsteknisk exxpert på Villla-ägarnas riksförbund d. [24] Frostsprrängning skker då vatten n tar sig in bbakom putssen eller i pu utsens porerr och sedan fryser. Närr vatten ffryser till is ökar volym men med 9 %. Expanssionen som sker kan gee direkt sprrängverkan.. Nedan sses en bild på ett hus i Hammarbby sjöstad, färdigställt 2007, där ffrostsprängn ning skadatt fasadenn (Bild 6). [224] fa i Ham marby sjösttad, Stockho olm. Foto: aapril 2015. [Bild 6]] Frostspränngning på fasad n Fasaderr i kustnärra områden Saltspräängning är en skada so om specielllt påverkar putsfasaderr i kustnäraa områden. Havsvattenn innehålller salt i form av klorider. k K Kloriderna kan komm ma i kontaakt med faasaden vidd uppstännkande havssvatten och vindar som m för med sig salt. Saaltsprängninng uppkomm mer då saltt löst i vaatten tar sigg in i putsen ns porer occh där bildaar saltkristalller. Saltkrisstallerna kaan skapa ettt expansivt tryck ochh fasaden kaan då sprickka eller fallaa sönder. [25][26] I kustnäära områdenn är även klimatet fukttigare. Det betyder att det finns m mer vattenån nga i luftenn som kann fukta uppp fasaderna i dessa omrråden. Som m tidigare näämnts har enn fuktig fassad en ökadd risk för frostspränggning och mikrobiell m pååväxt. [27] 21 Montering Klimatet spelar en betydande roll vid uppförandet av en putsad fasad. Allmänt gäller att utomhustemperaturen inte bör understiga +5oC under härdningstiden. Sjunker temperaturen i bruket till under 0oC bildas iskristaller i bruket. Dessa iskristaller expanderar och utsätter då bruket för ett tryck som påverkar hållfasten mycket negativt. Utförs putsning när det finns risk för frost måste fasaden täckas och värmas med jämnt fördelade värmekällor. Risken för frostskador under produktionsskedet minskar om man använder frostskyddsmedel i bruket. Frostskyddsmedel ska dock inte användas i kalkbruk, ytputser eller färger. [3][28] Fasader bör under härdningstiden även skyddas från direkt solsken, regn och andra stora vattenflöden från ställningar och tak. Detta gäller vid applicering av alla skikt, grundskiktet, utstockningen och ytskiktet. Vid val av ytskikt bör även tidpunkten för arbetsutförandet spela in. Vid kalla årstider är vattenbaserade ytskikt extra känsliga för frostskador och missfärgningar. [3] 22 4 ANALYS I följande kapitel analyseras rapportens genomförandedel. Analysen avser att vikta konstruktionsegenskaper mot varandra för att redovisa den mest hållbara puts- och konstruktionstypen. Vidare analyseras hur arkitektonisk utformning påverkar fuktbelastningen på fasaden. 4.1 Beständighet och materialval Här följer en sammanställning av de olika väggkonstruktionernas byggnadstekniska egenskaper, styrkor och svagheter. Rapporten betygsätter egenskaper på en femgradig skala, där 5 är bäst resultat och 1 är underkänt. Betygsättningen är baserad på personliga åsikter som grundar sig i det tekniska underlag rapporten lagt fram. Konstruktionstyper Pris Volym, väggtjocklek Fuktbeständighet Totalt Enstegstätad putsfasad Tvåstegstätad putsfasad med ventilerad luftspalt Tvåstegstätad putsfasad med dränerande skikt 5 5 3 4 3 5 1 11 5 12 3 11 Beständighet Motstånd mot angrepp Fuktbeständighet Motstånd mot sprickbildning Motstånd mot Mekaniska skador Totalt Oorganisk tjockputs 5 Organisk tjockputs 3 Oorganisk tunnputs 4 Organisk tunnputs 2 4 4 5 4 3 5 5 5 5 5 2 2 18 17 14 14 Enligt tabellerna är väggkonstruktionen tvåstegstätad pustfasad med en ventilerad luftspalt bäst och den enstegstätade putsfasaden sämst. Av putstyperna är den oorganiska tjockputsen bäst medan den organiska tunnputsen är sämst. Därmed kan det konstateras att en konstruktion med oorganisk tjockputs på en tvåstegstätad ventilerad konstruktion är lämpligast. Konstruktionen är dyrast, men förebygger bäst mikrobiell påväxt och uppkomst av diverse ytliga fasadskador. Konstruktionen är applicerbar på alla stomsystem inklusive trästomme. 23 4.2 Fasadens utformning I 4.1 konstaterades att konstruktionen med en oorganisk tjockputs på en tvåstegstätad ventilerad konstruktion är lämpligast. Konstruktionen förebygger bäst mikrobiell påväxt och sprickbildning men fuktrelaterade problem kan fortfarande uppkomma i utsatta lägen. I följande kapitel analyserar rapporten om det på ett modernt byggnadstekniskt vis går att förhindra dessa fuktrelaterade problem genom arkitektonisk utformning. Fuktbelastning Putsade fasader har visat sig känsliga för skador där fuktbelastningen blir stor. BBR’s allt strängare krav på isolering gör att fasaden samtidigt blir kallare och därmed fuktigare. Skador till följd av fuktbelastning uppenbarar sig ofta i möte tak/vägg, under fönster, vid skarvar och hörn. Genom att bygga utkragande takfötter och vattenavvisande detaljer i fasaden kan fuktbelastningen flyttas ut från de mest utsatta delarna. Eventuell uppkomst av mikrobiell påväxt och missfärgningar kan därmed förväntas förebyggas. Exempel på vattenavvisande detaljer är fönsterbläck och fasadlister. Utformas detaljer så de hämmar vattenavrinningen kan däremot uppkomsten av mikrobiell påväxt gynnas. Exempel på sådana detaljer är strukturerad puts och ornament som leder fukten in mot fasaden. 24 5 DISKUSSION OCH SLUTSATS I detta kapitel diskuteras och sammanfattas den analys som presenterats i föregående kapitel. 5.1 Diskussion I rapporten har problem rörande hållfasthet, sprickbildning, mikrobiell påväxt och missfärgning undersökts. Sprickproblematik och hållfasthetsproblem kan idag förebyggas på ett effektivt sätt. Däremot är mikrobiell påväxt och missfärgningar fortfarande ett problem till följd av kalla ytskikt och svenskt klimat. Kalla ytskikt till följd av strängare energikrav, kombinerat med Sveriges klimat bidrar till att det nästan oundvikligt uppstår problematik med mikrobiell påväxt på ytskikt. Tidigare biocidlösningar som kvicksilver är på grund av dagens miljöpolitik inte aktuella. Härefter diskuterar rapporten alternativa lösningsmetoder som är applicerbara på dagens putsfasader. Metoderna innefattar adsorption i porstrukturen, vädersträck och ytstruktur samt arkitektonisk utformning. Metoderna är hypoteser baserade på materialet som rapporten lagt fram. Adsorption Adsorptionens inverkan hos porstrukturen i putskonstruktioner är odokumenterad. Det är emellertid känt att en grövre porstruktur medför en lägre adsorption från luften. En grövre puts har samtidigt mindre bindemedel i förhållande till ballast jämfört med en finkorning puts vilket innebär att bruket har mindre bunden fukt. Om det finns något samband mellan ytfuktighet i putsen och kornstoleken är dock oklar. Vidare forskning inom området är rekommenderat. Vädersträck och ytstruktur Vädersträck och ytstruktur påverkar olika sorters mikrobiell påväxt. Alger växer oftare på norrsidan och föredrar en grov ytstruktur medan mögelsvamp tenderar att uppenbara sig på sydsidan och växer bättre på en slät ytstruktur. En slät fasad förebygger därmed uppkomsten av alger men gynnar uppkomsten av mögelsvamp. En fasad med grov ytstruktur förebygger uppkomsten av mögelsvamp men gynnar uppkomsten av alger. För att undvika detta problem kan tänkas att norrsidan av huset där algangrepp är vanliga, putsas med en slät ytstruktur och sydsidan där mögelsvampangrepp är vanliga putsas med en grov ytstruktur. I teorin skulle detta ge en ogynnsam ytstruktur för både alger och mögelsvamp. Vidare forskning inom området är rekommenderat. 25 ktonisk utfoormning Arkitek Genom att förse huset h med en takfot kan fuktbeelastningen på fasadenn minskas. Nedan sess exempeel på hur olika o utkrag gande detalljer kan tän nkas flytta ut fuktbellastningen (Figur 14).. Sektionnerna komm mer från Stocckholm stadds stadsbygg gnadskontorr. [Figur 114] Utkragaande detaljeer kan tänkaas flytta ut fuktbelastnin fu ngen. Fasadenn vid Liljehholmskajen blir utsatt fför stor fukttbelastning då regn och ch slagregn som träffarr tak och vägg rinnerr obehindraat ner längs fasaden. Påå huset i Haammarbyhöjjden flyttar takfoten utt fr den öv vre delen aav fasaden. Vid slagreegn är docck fasaden fortfarandee fuktbelaastningen från känslig då takfotenn inte skyd ddar mot deetta. Fasadeen vid Tjärhovsplan hhar både en takfot ochh detaljer i fasaden som s ytterlig gare flyttar uut fuktbelasstningen. Taakfoten flytttar ut fuktbelastningenn vid vanlligt regn och vid slagreegn hjälper övriga detaljer till att minska m uppffuktningen. Samtidiigt som konstruktion k nen förebyygger vatteenbelastning gen i ytskkiktet minsskar ocksåå möjlighheten till självrensning g i sambannd med ned derbörd. Ko onstruktioneens styrkor respektivee svaghetter är oprrövade i praktiken. Det reko ommenderass därför att provvääggar medd vattenavvvisande deetaljer konsttrueras och RF-nivån mäts m i ytskik ktet. Väggenn bör jämfö öras med enn likvärdiig konstrukttion utan vaattenavvisannde detaljer för att ge ettt vetenskappligt resultaat. 266 5.2 Slutsats Det finns idag en god kunskap över hur det bör byggas för att förebygga skador på putsväggar. Weber erbjuder fyra P-märkta putssystem godkända av Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP) som lovar en hållbarhetsgaranti på minst 10 år. Systemen måste monteras av utbildad specialistpersonal. Systemen är alla av mineralisk tjockputskaraktär och monteras på tvåstegstätad putsfasad med dränerad spalt. Det ter sig därmed som att rapportens analys till stor del stämmer överens med SP’s slutsats om hållbar putsfasad. Systemen förebygger enligt SP skador efter marknadens behov och myndighetskrav. SP’s rapport täcker dock inte ballastens kornstoleks inverkan på vattenuppsugning och inte heller till vilken grad vattenavvisande tak har inverkan på RF nivån i ytskiktet. Enligt teorin borde en sådan konstruktion förebygga uppkomst av mikrobiell påväxt. Nedan presenteras ett putssystem som i teorin ytterligare förebygger uppkomst av skador baserat på hypoteserna presenterade i diskussionen: Väggkonstruktion med ventilerande luftspalt och grovkorning, oorganisk, alkalisk, och diffusionsgenomsläpplig tjockputs med krympreducerande medel och utkragande takfot. Konstruktionens för- och nackdelar presenteras nedan. Konstruktionstyper Fördelar Nackdelar Tvåstegstätad, ventilerad konstruktion Den ventilerade konstruktionen förebygger eventuell uppkomst av mögelangrepp inne i regelkonstruktionen Nackdelen är att konstruktionen jämfört med den enstegstätade konstruktionen är dyrare att producera. Ger putsskiktet högre värmekapacitet än tunnputs, vilket gör ytskiktet varmare och torrare under kritiska tillfällen. Ger även bra motstånd mot mekaniska skador. Armering i putsskiktet förebygger uppkomst av sprickbildning Mögel och alger trivs sämre på alkaliska Alkalisk putsfärg underlag. Den oorganiska putsen förebygger Oorganisk diffusionsgenomsläpplig uppkomst av mögelsvamp då svampen kräver ett kolbaserat underlag. Mindre puts risk för fritt vatten på ytan då putsen motverkar fuktig hinna. Tjockputs Grovkornig puts Diffusionsgenomsläppligheten transporterar bort ytfukten in i konstruktionen (ingen fuktig hinna). Fukten ventileras därefter bort i luftspalten. Grovkornigheten och krympreducerande medel ger putsen en bättre beständighet mot sprickbildning. Putsen är dyrare jämfört med tunnputs och tar även längre tid att montera då alla lager ska härdas var för sig. Vissa mossor trivs på basiskt underlag. Konstruktionen kan eventuellt ge upphov till frostsprängning i putsen (vid kraftigt väderomslag med kallare temperaturer kan det tänkas att fukten inte hunnit transporterats bort och därmed expanderas och sprängs). Allt för grovkorning puts blir svår att montera. Adsorptionens inverkan (Se 5.1 Adsorption) 27 Takfot Takfoten flyttar ut fuktbelastningen på fasaden och det förebygger mikrobiell påväxt och frostsprängning. Vidare kan ”fasadlister” och ”fönsterornamentik” användas för att ytterligare minska fuktbelastningen Limiterad vattenavrinning under takfot kan eventuellt föranleda att mikrobiella organismer inte sköljs bort vid regn. Konstruktionens fördelar väger tyngre än dess nackdelar. Risken för frostsprängning som den oorganiska och diffusionsgenomsläppliga putsen kan ge upphov till förebyggs vid användning av takfot och vattenavvisande detaljer. Den alkaliska putsfärgen kan gynna uppkomsten av vissa mossor men förebygger uppkomsten av mögelsvamp och alger som är de vanligaste mikrobiella angreppen. För att ytterligare förebygga uppkomsten av alger och mögelsvamp bör byggnadens sydsida ha grov ytstruktur och nordsidan slät ytstruktur. Vi anser baserat på rapportens underlag att ovannämnda konstruktion är hållbar och står emot mikrobiella angrepp under ett långt tidsperspektiv. 28 6 REKOMMENDATIONER OCH FRAMTIDA ARBETE I följande kapitel ges rekommendationer och förslag till framtida arbeten. 6.1 Rekommendationer Även om konstruktionen som rapporten lagt fram är den lämpligaste lösningen byggnadstekniskt är det oklart om de byggnadstekniska fördelarna väger upp de ekonomiska nackdelarna. Vi rekommenderar dock att byggherren vid nyproduktionen minst använder sig av P-märkta system för putsfasader. Konstrueras en fuktkänslig vägg kan de ekonomiska reperationskostnaderna med tiden bli enorma. 6.2 Framtida arbete Till framtida arbeten rekommenderas enligt diskussionen en rapport som undersöker olika putsuppsättning i praktiken. Provväggarna bör placeras i utsatta förhållanden för att ge ett relevant resultat. Två proväggar, en med vattenavvisande tak och en utan. De två väggarna bör därefter putsas med olika putsuppsättning och kornstorlek där både organiskt- och oorganiskt putsuppsättning samt finoch grovkorning puts testas. Baserat på de resultat som hämtas från väggarna kan konstareras vilken väggprincip som fungerar bäst i praktiken. Väggarna bör även RF mätas för att undersöka vid vilka förhållanden eventuell påväxt kan tänkas uppstå på olika underlag. Därifrån kan härledas vilken inverkan kornstolek och vattenavvisande tak har på uppkomsten av mikrobiella angrepp. Ett samband borde även kunna dras mellan RF-värden på ytskikten och uppkomst av angrepp. 29 30 7 REFERENSER Litteratur, tekniska rapporter och elektroniska källor [1] Svensk Byggtjänst, Hus AMA 08, AB Svens Byggtjänst 2009, ISBN: 978-91-7333-310-8 [2] Per Hemgren, Henrik Wannfors, Husets ABC, Ica bokförlag, andra utgåvan 2012, ISBN: 97891-534-3822-9 [3] Michael Åström, Rätt murat och putsat, Svensk byggtjänst, 2005, ISBN: 91-7333-126-0 [4] Per Gunnar Burström, Byggnadsmaterial, Studentlitteratur 2007, ISBN: 978-91-44-02738-8 [5] Cecilia Björk, Laila Reppen, Så byggdes Staden, Svenskt byggtjänst, 2000, ISBN: 91-7332954-1 [6] Ingemar Samuelsson, Anders Jansson, Putsade regelväggar, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, 2009, ISSN: 0284-5172 [7] Frågor och svar Fasad, STO, inhämtad: 2015-05-04, (http://www.sto.se/sv/produkter_system/fasad/fr-gor_svar/fr-gor_svar.html) [8] Anders Kumlin, Anders Kumlin AB, Korrespondens via e-mail 2015-05-04 [9] Enstegstätade fasader. Villaägarnas riksförbund, 2009, inhämtad: 2015-04-15, (https://www.villaagarna.se/global/pressrum/2009/bilaga2_2009-12-14.pdf) [10] Kenneth Sandin, Sprickbildning i puts på isolering, Avslutande försök på provväggar, Lunds tekniska högskola, 2008, ISSN: 0348-7911 TVBM [11] Kenneth Sandin, Sprickbildning i puts på isolering, Slutrapport, Lunds tekniska högskola, 2008, ISSN: 0348-7911 TVBM [12] Linda Nohrstedt, Så ska fuktproblem på putsfasader stoppas, Ny teknik, publicerad 201404-11, inhämtad: 2015-04-10, (http://www.nyteknik.se/nyheter/bygg/fastighetsbyggen/article3818382.ece) [13] Lars Olof Nilsson, Lägesrapport 2009, Lunds tekniska högskola, Lund 2009, ISSN: 03487911 TVBM [14] Stopp för putsfasader skjuts upp, Linda Nohrstedt, Ny teknik, publicerad: 2012-12-14, inhämtad: 2015-04-11, (http://www.nyteknik.se/nyheter/bygg/byggartiklar/article3604724.ece) [15] Sanne Johansson, Algerochmögel trivs på ytor av tunnputs, Husbyggaren nr. 2, 2008, inhämtad: 2015-05-25, (http://www.bygging.se/husbyggaren/artiklar/2008_2_16.pdf) [16] Björn Johannesson, Mikrobiell påväxt på fasader, Lunds tekniska högskola, 2003, ISSN: 0348-7911 TVBM [17] Kenneth Sandin, Putsade fasader Teori och praktisk erfarenhet, Byggforskningsrådet, 1984, ISBN: 91-540-4174-0 31 [18] Sanne Johansson, Lars Wasdö, Kenneth Sandin, Estimation of mould growth levels on rendered façades based on surface RH and surface temperatures measurements, Lunds universitet, 2010, (http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=1542791&fileOId=1579740 ) [19] Sanne Johansson, Lund University, Biological growth on rendered Façades, Lund 2011, ISBN: 978-91-7473-127-9 [20] Kenneth Sandin, Mögelpåväxt på mineraliska fasader, pilotstudie, Lunds Tekniska Högskola, Lund 2002, ISSN 0348-7911 TVBM [21] Kenneth Sandin, Mögelpåväxt på mineraliska fasader, Bygg och Teknik, nr 8, 2002, http://www.lth.se/fileadmin/fuktcentrum/Publikationer/Bygg-Teknik/8_02_12.pdf [22] Sanne Johansson, Kenneth Sandin, Biologisk påväxt på mineraliska fasader, Bygg & teknik 8/05, sida 12-14, (http://www.lth.se/fileadmin/fuktcentrum/Publikationer/ByggTeknik/8_05_12.pdf) [23] Lars Erik Nevander, Bengt Elmarsson, Fukthandbok, praktik och teori, Ab Svensk Byggtjänst 2013, ISBN: 978-91-7333-156-2 [24] Villaägarna, Ta hand om putsfasaden, inhämtad 2015-04-15, (http://www.villaagarna.se/Tips-artiklar/Underhallsskolan/Del-14-Ta-hand-om-putsfasaden/) [25] Kenneth Sandin, Puts- och ytskiktsproblem, Lunds tekniska högskola, 1983, ISSN: 03487911 [26] Arne Strömberg, Vittringsskador på byggnadsmaterial, Särtryck ur Byggmästaren 1964 nr 3, Stockholm 1964, (http://www.byggnadsmaterial.lth.se/fileadmin/byggnadsmaterial/BFRpubl/BFR_1964-9_reprint.pdf) [27] Anders Björnström, Maritimt klimat, Nationalencyklopedin, inhämtat 2015-04-24 (http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/maritimt-klimat) [28] Vinterklimatets inverkan på putsbruk, Saint-Gobain Byggprodukter AB, november 2010, inhämtad: 2015-04-10 (http://www.weber.se/fileadmin/user_upload/pdf/fasad/broschyrer/putsning_vintertid.pdf) 32 Figurer, tabeller och bilder [Figur 1] Ingemar Samuelsson, Anders Jansson, Putsade regelväggar, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, 2009, ISSN: 0284-5172 [Tabell 1] Ingemar Samuelsson, Anders Jansson, Putsade regelväggar, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, 2009, ISSN: 0284-5172 [Figur 2] Ingemar Samuelsson, Anders Jansson, Putsade regelväggar, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, 2009, ISSN: 0284-5172 [Figur 3] Ingemar Samuelsson, Anders Jansson, Putsade regelväggar, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, 2009, ISSN: 0284-5172 [Figur 4] Ingemar Samuelsson, Anders Jansson, Putsade regelväggar, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, 2009, ISSN: 0284-5172 [Tabell 2] Ingemar Samuelsson, Anders Jansson, Putsade regelväggar, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, 2009, ISSN: 0284-5172 [Figur 5] Erik Brandhorst-Satzkorn, 2015 [Bild 1] Paul Wilund, Wilund arkitekter & antikvarier AB [Bild 2] Amanda Edling, maj 2015 [Figur 6] Erik Brandhorst-Satzkorn, 2015 [Tabell 3] Kenneth Sandin, Sprickbildning i puts på isolering, Avslutande försök på provväggar, Lunds tekniska högskola, 2008, ISSN: 0348-7911 TVBM [Figur 7] Kenneth Sandin, Sprickbildning i puts på isolering, Avslutande försök på provväggar, Lunds tekniska högskola, 2008, ISSN: 0348-7911 TVBM [Figur 8] Lars Olof Nilsson, Lägesrapport 2009, Lunds tekniska högskola, Lund 2009, ISSN: 0348-7911 TVBM [Bild 3] Amanda Edling, april 2015 [Figur 9] Björn Johannesson, Mikrobiell påväxt på fasader, Lunds tekniska högskola, 2003, ISSN: 0348-7911 TVBM [Figur 10] Björn Johannesson, Mikrobiell påväxt på fasader, Lunds tekniska högskola, 2003, ISSN: 0348-7911 TVBM [Bild 5] Sanne Johansson, Kenneth Sandin, Biologisk påväxt på mineraliska fasader, Bygg & teknik 8/05, sida 12-14, (http://www.lth.se/fileadmin/fuktcentrum/Publikationer/ByggTeknik/8_05_12.pdf) [Figur 11] Lars Erik Nevander, Bengt Elmarsson, Fukthandbok, praktik och teori, Ab Svensk Byggtjänst 2013, ISBN: 978-91-7333-156-2 33 [Bild 4] Amanda Edling, april 2015 [Figur 12] Erik Brandhorst-Satzkorn, 2015 [Figur 13] Lars Erik Nevander, Bengt Elmarsson, Fukthandbok, praktik och teori, Ab Svensk Byggtjänst 2013, ISBN: 978-91-7333-156-2 [Tabell 4] Lars Erik Nevander, Bengt Elmarsson, Fukthandbok, praktik och teori, Ab Svensk Byggtjänst 2013, ISBN: 978-91-7333-156-2 [Bild 6] Amanda Edling, april 2015 [Figur 14] Stockholm stad, Stadsbyggnadskontoret, inhämtat 2015 34 BILA AGOR R BILAG GA A: Maillkorrenspondens m ed Ande ers Kumlin n 355 366 GA B: Byggnadsår för f de inv venterade e slumpmässiga by yggnaderna BILAG Källa: Inngemar Sam muelsson, Anders A Janssson, Putsad de regelvägg gar, SP Sveeriges Tekniiska Forskningsinstitut, 2009, ISSN N: 0284-51772 377 GA C: Ytte ertempera aturens dy ygnsvaria ation en solig s junid dag. BILAG Källa: K Kenneth Saandin, Putsa ade fasaderr Teori och h praktisk erfarenhet, Byggforsk kningsrådet,, 1984, IS SBN: 91-5440-4174-0 388
© Copyright 2024