Ersättningen för djurens välbefinnande: frågor och svar (12.5.2015)

Ersättningen för djurens välbefinnande: frågor och svar (12.5.2015)
Allmänt, ingående av förbindelse, hur djurenheter uppkommer, utbetalning, sanktioner,
identifiering av djur
FRÅGA: När ska man anmäla till kommunen om det går så att man inte kan uppfylla villkoren?
SVAR: Förändringar i förutsättningarna för att betala ersättning för djurens välbefinnande ska
jordbrukaren anmäla genast eller senast inom 10 arbetsdagar. Anmälan om oöverstigligt hinder
eller överföring av förbindelsen ska jordbrukaren göra inom 15 arbetsdagar.
° FRÅGA: Sättet att beräkna ersättningen för djurens välbefinnande i fråga om nötkreatur, svin, får
och getter har ändrats?
SVAR: Den ersättning som betalas fastställs på basis av det genomsnittliga djurantalet under
räkningsperioden när det gäller nötkreatur, svin, får och getter. Det betyder att djurantalet tillfälligt
kan vara lägre, förutsatt att det genomsnittliga djurantalet under förbindelseåret är allra minst det
minimum som krävs för djurarten (15 de för nötkreatur och svin, 5 de för får och getter). Djur av den
djurart som förbindelsen omfattar ska förekomma varje dag, med undantag för produktionsuppehåll
som är normala inom produktionsinriktningarna och andra tillfälliga godtagbara anledningar.
° Kan producenten i vår förbinda sig vid ett villkor när det gäller djur som ännu inte finns på gården
(1.5) men för vars del produktionen kommer att starta under år 2015? Investeringen är alltså i gång.
Det är meningen att djuren ska anlända till gården under sommaren.
SVAR: Om djur inte finns, kan en förbindelse inte ingås i det fall som nämns i frågan.
° En förbindelse omfattar åtgärder för två djurarter, nötkreatur och svin. Vad händer om gården gör
sig av med den ena djurarten (nötkreatur) efter 2015, fortgår förbindelsen för den andra djurartens
vidkommande eller återkrävs ersättningen för båda djurarterna?
SVAR: Gården kan fortsätta som svingård, men ersättningen för de åtgärder som gäller nötkreatur
återkrävs. Varför alls ansöka om ersättning för sådan djurhållning som med säkerhet kommer att ta
slut före förbindelseperiodens utgång?
° Om man planerar att i december 2015 göra sig av med alla tjurkalvar, så att man år 2016 inte har en
enda tjur som är över 12 månader, kan man i det fallet ändå välja 3b? Gården skulle i år komma att
ha t.ex. 40 stycken över 12 månader gamla tjurar i slutuppfödningsskedet. År 2016 har den enbart
mjölkkor, inga tjurar.
SVAR: Om man väljer en åtgärd så ska man se till att gården under hela förbindelseperioden har djur
som uppfyller villkoret (med undantag för tillåtna produktionsuppehåll). Vet man att tjurhållningen
kommer att ta slut så är det bättre att inte alls välja 3b. Väljer man ändå det alternativet så har man
återkrav att vänta.
Koppling mellan ersättningen för djurens välbefinnande och Råd 2020: Kan man i efterhand byta
åtgärder via rådgivningen under en pågående förbindelseperiod/under ett innevarande år? Jfr
miljöersättningen och de skiftesspecifika åtgärderna inom den.
SVAR: Det går inte längre att byta åtgärd eller att lägga ner produktionen. Förbindelseperioderna är
kortare än förr. Efter starten är de ettåriga.
° Om man drabbas av en sanktion som hänför sig till stödet för djurens välbefinnande, minskas då
bara det stödet såsom var fallet under den tidigare programperioden?
SVAR: Övervakningen av ersättningen för djurens välbefinnande medför att bara den ersättningen
minskas, utom ifall det blir nödvändigt att utsträcka övervakningen också till tvärvillkoren, t.ex. på
grund av djurantalet.
° Vad händer om huvudmärket har fästs i höger öra och hjälpmärket i vänster öra – det har ställts flera
frågor om det här, när slakteriet har önskat att djurmärket fästs i ”fel” öra. I anvisningarna sägs det
ju hur det ska vara, men hur ska man ställa sig vid kontrollerna? Det är ju inget problem med tanke
på identifiering av djuret, men står i strid med de anvisningar som har getts.
SVAR: Vi ska se hur texten om det här skulle kunna formuleras tydligare i övervakningsanvisningen.
° Om man i år blir tvungen att via övervakningen häva en sådan förbindelse om stöd för djurens
välbefinnande som ingicks år 2012 (djurhållningen lades ned i fjol höstas utan att det hade anmälts
på behörigt sätt), påförs då någon karens? Det är ju möjligt att djurhållningen i något skede inleds på
nytt.
SVAR: Den 2 år långa karens som påförs i samband med stödet för djurens välbefinnande inverkar
också på möjligheten att ingå en förbindelse om ersättning för djurens välbefinnande.
° Vad krävs när det gäller betesgången? Ett exempel: om ett nötkreatur blir 6 månader gammalt i
augusti, ska dagarna då räknas för den individen i någon proportion eller hur blir det med resten av
hösten?
SVAR: Gården ska på gruppnivå föra journal över betesgången/rastningen, och alla nötkreatur som
har fyllt 6 månader ska släppas ut på bete även om de 90 betesdagarna inte fås ihop och åldern 6
månader uppnås vid en tidpunkt då betesperioden redan är på väg att ta slut.
Nötkreatur
° 1.2c. Ska gödselgången räknas in i det 10 m2 stora utrymme som en diko och dess kalv ska ha tillgång
till?
SVAR: Gödselgången ingår i kravet på boxutrymme. Man behöver alltså inte utesluta den.
° 1.3b. Ska också rastningsområdet räknas in i gruppboxens yta? Det är fråga om slutuppfödning av
ekodjur. Djuren har hela tiden fri tillgång till rastningsområdet. Rastningsområdet är asfalterat.
SVAR: Det är tänkt som så att rastningsområdet inte ingår. De kvadratmeter som krävs och där
djuren kan röra sig fritt ska finnas inne i en byggnad, det må sedan vara fråga om en gruppbox eller
en del av en hall.
° 1.3b. Ska det i den här åtgärden finnas 6,5 m2 utrymme inomhus i ett kallt stall, eller kan man räkna
in rastgårdens yta?
”Nötkreatur av hankön som är minst 12 månader gamla ska ha en välströad och mjuk liggplats med
helt golv, eller också ska liggplatserna i boxar med spaltgolv göras bekvämare med gummimatta,
gummibeklädda stavar eller andra motsvarande konstruktioner som gör golvet mjukare. De
konstruktioner som används för att göra golvet mjukare ska hållas i skick och vid behov bytas ut. I
gruppboxar ska varje nötkreatur i varma stallar ha ett utrymme på minst 4,5 m2 och i kalla stallar
minst 6,5 m2. Nötkreatur av hankön får inte hållas uppbundna om inte någon tillfällig, grundad och
godtagbar anledning förutsätter detta.”
SVAR: I ytan inräknas den täckta yta där djuren kan röra sig fritt. Ytan kan bestå av t.ex. en täckt
utfodrings- och liggplats. I exemplet på bilden räknas de båda hallarnas yta ihop, och sedan dividerar
man en sammanräknade ytan med 6,5 kvadratmeter, så får man det maximala djurantalet. Om
gården vill ha tjurar i en fålla, kan den välja åtgärd 1.4a och få ersättning för den. Och ett kallt stall
kan alltid välja åtgärd 1.3a.
° 1.3b. Gården har några betäckningstjurar ”i aktion” bland korna och kvigorna i ett lösdriftsstall, och
dessutom finns ungtjurar som håller på att växa till sig inför slakt. Hur beräknas utrymmeskravet för
betäckningstjurarna när de är över 12 månader och håller till bland korna och kvigorna?
SVAR: För att det krav som ställs i förordningen ska uppfyllas ska det i ett varmt stall finnas 4,5 m2
för varje djur som håller till i samma box eller utrymme som en tjur. Förordningen innehåller inget
undantag för betäckningstjurar som hålls tillsammans med kor. Om kravet inte går att uppfylla, kan
man inte välja åtgärden.
° Är det möjligt att själv göra upp den utfodringsplan/sköta den produktionsuppföljning som behövs
för ersättningen för djurens välbefinnande, eller måste någon utomstående som t.ex. en rådgivare
eller ett slakteri anlitas? Behövs också en avelsplan?
SVAR: I princip kan jordbrukaren själv göra upp en utfodringsplan som baserar sig på en foderanalys.
Då ska jordbrukaren ändå känna till djurens behov av näringsämnen för tillväxt och/eller produktion
samt näringsinnehållet i hela dieten. I praktiken är det här enklast när det gäller gårdar med
köttboskap/dikor.
Produktionsuppföljningen lyckas enkelt på en mjölkgård, om uppgifter om mjölkavkastningen per
djur fås t.ex. från mjölkningsstationen eller en robot. För köttboskapens del kan man ge akt på
produktionen genom att mäta och uppskatta den levande vikten samt med hjälp av slaktrapporter.
Avelsplan krävs inte.
° Åtgärderna 1.3a, 1.3b och 1.5b: godkänns båsmatta som konstruktion som gör golvet mjukare i boxar
med spaltgolv?
SVAR: Om en tjock boxmatta som inte är fjädrande placeras ovanpå spalterna och bekläs med strö så
är liggplatsen OK. Om mattan är tunn kan man under den lägga t.ex. plywood (faner) som fast
underlag.
° Åtgärderna 1.3b och 1.5b: det talas om konstruktioner som gör golvet mjukare, vad menas?
SVAR: Det är fråga om sådant som gör spaltgolvet mjukare, spaltmattor av gummi eller gummikanter
ovanpå stavarna eller vid stavarnas kanter.
° Åtgärd 1.1: över 8 månader gamla nötkreatur av olika kön får inte hållas i samma box: För
avelstjuren stanna kvar i kornas box efter fullgjort värv? Om svaret är ja, så hur länge får man ha
honom där?
SVAR: Avelstjuren får stanna hos korna. Enligt villkoren har avelstjurar ”lov” att vara i samma box
som korna, betäckningssäsongen utgör inte en tidsgräns.
° Åtgärd 1.1, utfodringsplan: ska man låta analysera alla ensilageskördar som tas under växtperioden
eller räcker det med mindre?
SVAR: Utfodringsplanen ska basera sig på en foderanalys och vara giltig (datumen). Men vid
övervakningen börjar man inte reda ut analyseringen av det foder som ligger på bordet, utom i det
fallet att foderanalysen t.ex. är över ett år gammal. Då vill man säkerställa huruvida det ännu finns
kvar av fodret.
° Åtgärd 1.3a: kan gårdar med mjölkkor välja åtgärden om mjölkkorna är uppbundna?
SVAR: Ja. Förbudet gäller bara köttnöt.
° 1.4, betesgång och rastning för nötkreatur. När anses det att djuren föds upp utomhus året runt? Är
det när djuren får gå ut när de vill och också i övrigt hålls i kalla byggnader? Om dikorna tas in i kalla
utrymmen, föds de då upp utomhus året runt?
SVAR: Uppfödning utomhus året runt gäller närmast bara djur som går i skogen eller på bete. Hålls
djuren i driftscentrumet (intill byggnaderna) så är det fråga om normal kall uppfödning, och ofta
finns där en rastgård + ett skydd med tak och väggar, vilket betyder att det område som är täckt är
större än enbart liggplatsen.
° Jag vill ställa en fråga om tilläggsåtgärd 1.4a (Betesgång och rastning utanför betesperioden för
nötkreatur), som vår gård genomförde under den föregående programperioden. Vi har mjölkkor och
båsladugård. Det är meningen att vi för sinkorna ska bygga ett kallt lösdriftsstall med ströbädd.
Därför undrar jag om tilläggsåtgärd 1.4a längre kan väljas för mjölkkorna.
SVAR: Om man väljer den åtgärden så ska alla nötkreatur som är över 6 månader gamla få gå på bete
i minst 60 dagar under betesperioden (för tjurar godkänns också rastgård), och utanför
betesperioden ska de rastas utomhus. Åtgärden kan inte genomföras när det gäller bara en del av
besättningen.
° 1.5a, sjuk-, behandlings- och kalvningsboxar för mjölkkor och dikor: Åtgärden ska omfatta gårdens
alla kor som har kalvat. Räknas då ett medelvärde t.ex. av djurenheterna det sista året, eller ska
djurantalet i praktiken uppfyllas varje dag? Om gården har låt oss säga 100 kor som har kalvat, krävs
det då 6 boxar för varje påbörjat 20-tal kor?
SVAR: Med det första påbörjade 20-talet kor menas 1–19 kor. En andra box behövs om korna är 2039 stycken och en tredje box om de är 40–59 stycken, en fjärde box om de är 60-79 stycken, en
femte box om de är 80–99 stycken och en sjätte box om de är 100–119 stycken.
° 1.5. Hur håller man djuret varmt, ska det finnas en separat uppvärmningsanordning i utrymmet?
SVAR: Djuret ska hållas varmt vid behov. Sätten är många, men t.ex. ett täcke eller ett djurtäcke kan
vara tillräckligt som minimiutrustning.
° 1.4. Betesgång och rastning för nötkreatur: Varför ska djuren ”tvingas” ut ur ladugården trots att de
tycker att det är skönare inomhus – ute finns det t.ex. gott om insekter, solen gassar, det störtregnar
osv. Nötkreaturen är gärna ute när vädret är lämpligt. Hur är det om djuren vid kontrolltillfället är
inomhus av fri vilja, hur tolkar inspektörerna det?
SVAR: Visst får djuren komma tillbaka in, och det gör en del av dem om de inte gillar vädret. Men
eftersom ersättningen betalas för att djuren förflyttas så ska de förflyttas (utom på robotgårdar, där
smarta avskiljningsgrindar styr trafiken). Om djuren är inne ser man först efter om betet ser ut som
så att djuren har varit där tidigare.
° Om gården har både di- och mjölkkor, vilka åtgärder för kalvar kan den då välja när det gäller 1.2?
SVAR: Om villkoren för åtgärden går att uppfylla i fråga om alla kalvar som är yngre än 6 månader så
kan man välja 1.2a eller 1.2b. Kalven/kalvarna ska dock ha så mycket eget utrymme i gruppboxen
som det krävs (1.2a). Kravet kan man uppfylla med hjälp av en kalvgömma (t.ex.
stängsel/grindar/rep) dit modern/mödrarna inte kan ta sig.
° Förbättrande av de förhållanden under vilka dikokalvar hålls (1.2c): ska det finnas en vattenkopp i
kalvgömman, och ska flera kalvar ha rum att äta eller ligga där samtidigt?
SVAR: En kalvgömma är inte obligatorisk, och det ställs inga närmare krav beträffande den i
ersättningen för djurens välbefinnande.
° Förbättrande av de förhållanden under vilka dikokalvar hålls (1.2c): Kan en (fast) kalvningsbox ingå i
kravet att ytan ska vara 10 m2?
SVAR: Nej, en kalvningsbox kan inte ingå i den yta på 10 m2 som krävs inom åtgärden. I stället ska en
11 m2 stor kalvningsbox kunna avskiljas från den övriga boxen så att det i den övriga boxen finns
åtminstone 10 m2/mor & kalv-par som är kvar där.
° Är 2 kalvar en grupp, det vill säga är man tvungen att ha fler kalvar i en box? På en gård säger de att
grupper om två kalvar är bäst på grund av sjukdomstrycket (ladugården är ny, och undersökningar
lär ha kommit fram till att det är bättre att hålla kalvarna i par än att ha större grupper).
SVAR: Två kalvar utgör redan en grupp.
° Hur definieras utrymmesbehovet i åtgärd 1.2c: dikorna + kalvarna är utomhus i en inhägnad, där de
har en välströad liggplats under ett skyddstak?
SVAR: När man talar om kraven på utrymme (i byggnader), så kan de inte uppfyllas med sådan yta
som inte är täckt. Ett undantag utgör förstås den tid då djuren befinner sig på en stor åker och äter
betesgräs. Om man tänker som så att i ett kallt lösdriftsstall kan djuren hela tiden gå ut och in och
det i anslutning till byggnaden finns en rastgård/en inhägnad, måste 10 m2 finnas under ett tak. Om
gården har 50 dikor med kalvar, kan det finnas exempelvis 150 m2 välströad liggplats under tak
utomhus och 350m2 inomhus.
° Gårdens åkrar är ekoodlade och det är tänkt att korna ska läggas om till ekoproduktion 2016. Gården
vill trots allt fortsätta med ersättningen för djurens välbefinnande och välja tilläggsåtgärden
betesgång (i annat fall skulle ju ersättningsnivåerna vara väldigt låga). Nu är problemet det att den
förbindelseperiod som gäller ersättningen för djurens välbefinnande pågår till slutet av år 2016. Är
alltså problem i sikte, om gården nu väljer betesgångsåtgärden och går in för ekologisk
husdjursproduktion 2016? Blir det återkrav?
SVAR: Om gården nu väljer betesgång och nästa år inleder ekologisk husdjursproduktion så återkrävs
ersättningen, eftersom åtgärderna inte längre kan bytas. Gården bör antingen vänta till 2017 med
att ingå avtal om ekologisk husdjursproduktion eller låta bli att välja betesgångsåtgärden.
° Hur är det på en dikogård där kalvningarna förskjuts till perioden 1.2–30.10, vilket betyder att också
över 8 månader gamla kalvar (både ko- och tjurkalvar) skulle vara på samma bete som mödrarna?
När de skiljs åt (av allt att döma i november) lämnar ungtjurarna gården helt och hållet. Blir det en
sanktion om kontrollen utförs vid en ”lämplig” tidpunkt?
SVAR: Om gården tänker välja åtgärd 1.1 så är den situation som beskrivs i frågan inte tillåten. De
andra åtgärderna krävs ingen ”könssegregering”.
° Inom åtgärden betesgång och rastning för nötkreatur nämns det i förbindelsevillkoren att
nötkreaturen ska rastas utomhus. I det fallet går det inte längre att dikorna rastas i ett lösdriftsstall,
utan de ska släppas ut någonstans där de inte har ett tak ovanför sig?
SVAR: I åtgärd 1.4a) ska alla nötkreatur som är över 6 månader gamla släppas på bete på sommaren
och rastas utomhus på vintern, de må sedan vara dikor eller inte. Om det inte är möjligt att rasta
dikorna ute under vintern så kan gården välja åtgärd 1.4b.
° Vad tycks om iglor? Om utrymmeskraven en gång uppfylls när det gäller både ensamboxar och
gruppboxar och kalvarna vid behov kan värmas med hjälp av ett täcke eller ett djurtäcke så är det väl
inget som hindrar gården från att för nötkreatur som är yngre än ett halvt år välja åtgärden
förbättrande av de förhållanden under vilka nötkreatur hålls?
SVAR: Det är inget problem, förutsatt att gården använder gruppiglor. Enligt stödvillkoren ska
kalvarna hållas i gruppboxar, därför är 1 djur/iglo inte tillräckligt.
° En gård föder upp djur av lantras. Där finns finsk boskap (dikor). Ett par stora avelstjurar (3 år, 6 år)
står om vintern uppbundna i ladugården, men tjurkalvarna som föds upp till slakt hålls i sådana
förhållanden som uppfyller kraven för åtgärden förbättrande av de förhållanden under vilka minst
12 månader gamla nötkreatur av hankön hålls. Kan den åtgärden väljas? Skulle beräkningen inte
kunna notera de djur vars användningssätt är 3 och strunta i de djur vars användningssätt är 4? Eller
borde gården för att kunna välja åtgärden placera de fullvuxna tjurarna i en box för sig, att tampas
med unga är ju onödigt riskabelt? Får gården alls något bidrag för tjurar vars användningssätt är 4?
SVAR: Användningssättet spelar ingen roll i sammanhanget när det gäller tjurar. I
förbindelsevillkoren sägs det att nötkreatur av hankön inte får hållas uppbundna. Om avelstjurarna
tillbringar vintern uppbundna i ladugården, kan gården inte välja den här åtgärden.
Svin
° 2.6b. Hur ska jordbrukaren (= en slaktsvinsuppfödare) kunna förvissa sig om att bara ”okastrerade”
grisar levereras till gården?
SVAR: Det är tänkt som så att ersättningen betalas för hälften av slaktsvinen i åldern 3–8 månader.
Om bara smågrisar av hankön levereras till gården så är det ett problem.
° I det gamla stödet och den nya ersättningen för djurens välbefinnande är en av tilläggsåtgärderna för
svin att suggorna får grisa fritt i en grisningsbox som är över 6 m2. Uppfylls utrymmeskravet av en
box som är över 6 m2 när grinden till gödselgången står öppen men 5 m2 medan gödselgången töms
och ströas?
SVAR: Om ytan är 6 m2 utom när städningen pågår så är det OK.
° Villkor 2.6.a, smärtlindring före och efter kirurgisk kastrering. I villkoren sägs det att åtgärden kan
väljas bara av svinstallar med smågrisproduktion, men nog kan väl också integrerade svinstallar välja
den?
SVAR: Ja, utan vidare kan de välja den.
° Villkoret stimulans för svin: om svinen i boxen har en halmhäck där det hela tiden finns halm/hö, vad
behövs då ytterligare (behövs något alls?) för att villkoret ska uppfyllas?
SVAR: Fasta stimulerande föremål av naturmaterial, exempelvis stamdelar av lövträd, rep, säckväv
eller liknande behövs.
° Villkoret sjukboxar. I villkoret sägs det inte hur många platser för sjuka svin gården ska ha.
Bestämmelser om saken finns ju bland det lagstadgade som gäller djurskyddet, men övergångstiden
pågår till 1.1.2018. För gamla gårdars del krävs det alltså ännu inte i lag ett visst antal sjukboxar, och
inte heller ställs sådana krav inom ersättningen för djurens välbefinnande åren 2015–2017. Har jag
förstått rätt?
SVAR: Den basnivå inom ersättningen för djurens välbefinnande som har definierats är 4 § 5 mom. i
statsrådets förordning om skydd av svin (629/2012). Därför ska också gamla svinstallar ha den
mängd sjukboxar, alltså 5 % av ytbehovet för det totala antalet djur i förvaringsutrymmet, som
definieras i förordningen.
° Smärtlindring vid kastrering: smågrisar av hankön ska ”i samband med och efter kastrering ges
smärtstillande medel …”, det lär finnas långtidsverkande smärtstillande medel. Om det i praktiken
ges bara 1 injektion vid kastreringen så räcker det?
SVAR: Vi känner inte till (2/2015) att det i Finland skulle ha registrerats något långtidsverkande
smärtstillande medel för svin som skulle kunna användas på det sätt frågeställaren beskriver, så att
en enda injektion skulle ha tillräckligt långvarig verkan mot smärta också efter kastreringen för att
villkoret för ersättning för djurens välbefinnande ska uppfyllas. De meloxikampreparat som är i
allmän användning i fråga om svin under olika handelsnamn och i olika koncentrationer har en 24
timmar lång verkningstid när det gäller svin, men det betyder inte att preparatet är
”långtidsverkande”, och en injektion som ges före kastreringen ger inte tillräcklig smärtlindring när
det har gått över ett dygn efter kastreringen. För nötkreatur finns det flera olika parallella
smärtstillande medel (injektionspreparat) där det verksamma ämnet är karprofen; en enda injektion
av dem ger 2–3 dygns verkningstid. Inga karprofenpreparat har emellertid registrerats för
användning till svin, bara till nötkreatur samt hundar och katter. Om den som förde fram påståendet
om ”långtidsverkande smärtstillande läkemedel” kan namnge det preparat som avses så gäller det
att fundera på saken på nytt; i annat fall är svaret på frågan nekande. Dessutom har
interventionsersättningarna för det villkoret inom ersättningen för djurens välbefinnande beräknats
på den grunden att de grisar som ska kastreras tas fast två gånger och båda gångerna injiceras med
smärtstillande medel. I det fallet är arbetskostnaden för att ge två injektioner med smärtstillande
medel större än läkemedelskostnaden.
° Villkoret stimulans för svin: duger lastlinor som fasta stimulerande föremål (se bilagan)? Svinen gillar
dem skarpt, några gårdar använder dem redan. Det blir inget buller när de används, och svinen kan
tugga på dem?
° Villkoret stimulans för svin: menas det att bara sådana trädstammar som har hängts upp eller
säckbitar får användas som fasta leksaker för slaktsvin och att man ska ge grisar bara rep eller
säckbitar av naturmaterial eller motsvarande?
SVAR: Också andra naturmaterial får användas, och de stimulerande föremålen får också hängas upp
på andra sätt eller placeras på golvet så länge som de alltjämt fungerar bra. De material och sätt för
fixering av dem som nämns i villkoren är avsedda att vara exempel på god och fungerande praxis.
Det som är väsentligt för att de stimulerande föremålen ska fungera är att svinen har lätt att nå dem
och att de hålls rena. Väsentligt med tanke på att svinen når dem är att föremålen inte befinner sig
högre än svinets tryne, eftersom det då blir svårt att sträcka sig efter dem. Hur rena de stimulerande
föremålen håller sig på golvet är en fråga om var någonstans i boxen föremålen finns samt huruvida
de är lösa på golvet eller har fixerats vid boxstaketet t.ex. med en kedja. Stimulerande föremål som
placeras på spaltgolv smutsas lätt ner, och då tappar svinen intresset för dem. På helt golv, särskilt
på liggplatsen, är det sannolikare att de stimulerande föremålen förblir rena, men då måste man å
andra sidan se till att svinen har tillräckligt med sådan liggplats där de inte behöver ligga obekvämt
på träbitarna. Om fasta stimulerande föremål såsom trä placeras på golvet är det bra att fixera dem
t.ex. med en kedja så att de inte kan knuffas omkring i boxen, för om de knuffas runt är det lätt hänt
att de av nisstag landar i en hög med spillning i ett hörn. Då börjar svinen tycka att de är
motbjudande, och de fungerar inte längre som stimulerande föremål.
° Kan man använda gummileksaker som stimulerande föremål för svin?
SVAR: Gummiföremål (t.ex. gummislangar) har testats i någon mån som stimulerande föremål, men
erfarenheterna av dem är inte särskilt goda, framför allt därför att svinen snabbt tappar intresset för
de flesta gummiföremål. Skillnaden jämfört med bland annat rep av hampa och sisal, färskt trä,
papper, kartong, jutesäckar och andra stimulerande föremål av naturfiber tycks vara den att svinen
tycker att alla de sistnämnda doftar ätbart i någon mån, därför tuggar svinen på dem till och med
månader i sträck. Det är orsaken till att man inte har tänkt på gummileksaker i samband med den
här åtgärden.
° Grisningsförhållandena: finns det något krav som gäller hur stort det hela golvet i boxen för fri
grisning ska vara, annat än att det golv där smågrisarna vistas ska vara helt? Kan man t.ex. göra
boxar för fri grisning av sådana boxar där det finns bara spaltgolv, om man i smågrisboet byter golvet
till helt golv + ströar?
SVAR: Inget annat krav som gäller helt golv finns. Ett viktigt inslag i fri grisning består i att
bomaterialet är rikligt, så att suggan kan bygga ett riktigt bo av det. Vid fri grisning är det bra om
golvet till största delen är helt också i suggans område, förutom i smågrisboet. För att fri grisning ska
lyckas är det över huvud taget viktigt att man när boxen planeras använder någon testad och
välbeprövad modell där detaljerna har finslipats. Förutom mängden helt golvutrymme menas här
bl.a. boxens yta, stödkonstruktionernas placering och placeringen av utfodrings- och dricksplatserna.
Om man försöker spara kostnader på fel ställe när grisningsboxen planeras – t.ex. genom att ha en
mindre yta med helt golv än vad som visat sig fungera i undersökningar och i praktiken – hämnar det
sig snabbt när suggan som följd av det använder boxen på ett annat sätt än den skulle använde en
optimalt planerad box (exempel: suggan grisar i en sådan del av boxen som producenten inte
önskar), eller så liggs fler smågrisar ihjäl än i en optimalt planerad box.
° Utomhusvistelse för suggor: vad krävs det av den plats där suggorna rastas? Underlaget, hur det är
täckt, dricksanordningar? Ska det finnas en dricksanordning utomhus, om suggorna hela tiden har
möjlighet att gå in för att dricka?
SVAR: Bara den underliggande lagstiftningen, och i den ställs det krav bara på stängslen.
Dricksanordning krävs inte.
° Produktionsplanen för svinstallar med smågrisproduktion (åtgärd 2.1), ska den finnas på papper eller
kan uppgifterna finnas på dator i ett program för produktionsstyrning?
SVAR: Planen kan vara i elektronisk form så att den kan läsas på datorskärmen och skrivas ut från
datorn. Det väsentliga är att man ser och planerar de framtida djurantalen.
° Vad är det som krävs av utfodringsplanerna för svin, och ska dagstillväxten mätas?
SVAR: Det väsentliga är att man känner till svinens näringsämnesbehov (t.ex. hos slaktsvin under
olika veckor och hos suggor i olika produktionsstadier). Sedan följer fodergivans fodervärden (energi,
protein) och de fodermängder som ska ges, så att man ser hur behovet fylls. Mätning av
dagstillväxten krävs inte, men utfodringen planeras i praktiken i överensstämmelse med något mål
när det gäller slaktsvinen.
° Kan ett slaktsvinsstall med fastgödselsystem välja åtgärd 2.5? Vad kräver ströningen av boxar allt
som allt, och kan stallar med enbart slaktsvin välja åtgärden?
SVAR: En gård kan förbinda sig till att genomföra åtgärd 2.5 fastän gården har bara slaktsvin. Ett
slaktsvinsstall med fastgödselsystem kan i princip välja åtgärden, om djupströbädd används där eller
om svinstallet har täckta 2-klimatsboxar / golvvärme + mycket strö och alla slaktsvinen kan ligga ned
samtidigt på den välströade liggplatsen.
° I förbindelsevillkoren nämns 2-klimatsboxar i samband med åtgärd 2.5. Krävs det golvvärme eller ett
fristående skyddstak så att temperaturen i avdelningen kan vara lägre, eller vad är det som krävs för
att man ska kunna genomföra åtgärden?
SVAR: Det minimum som krävs är en täckt (skyddstaket kan höjas efter hand som grisarna blir äldre)
och välströad liggplats, så att det är varmare på liggplatsen än utanför den. Golvvärme eller
värmelampor är möjliga men inte obligatoriska.
° Om gården väljer åtgärden utomhusvistelse så räcker det att svinen vistas ute under ett skyddstak,
eller måste de vara under bar himmel?
SVAR: Hela rastgården kan inte ha ett skyddstak.
Fjäderfä:
° Räknas gallersektionerna i hönshus med flervåningssystem för frigående höns som golvyta eller kan
de räknas som nivåer?
SVAR: Nivåerna i hönshus med flervåningssystem för frigående höns kan räknas som nivåer bara när
djurtätheten är max. 9 hönor per kvadratmeter golvyta som hönsen har till sitt förfogande (alltså
utan den yta som nivåerna utgör). Om djurtätheten är större, kan kravet i samband med
ersättningen för välbefinnande uppfyllas genom att man monterar in ytterligare nivåer eller
ytterligare ramper.
° Åtgärd 4.3, förbättrande av luftkvaliteten i hönserier: Gäller kravet på utgödsling 3 gånger/vecka
också golvhönserier?
SVAR: Undantag finns inte, alltså kan golvhönserier i praktiken inte välja åtgärden. Hönshus med
flervåningssystem för frigående höns där det under gallersektionerna finns gödselband som är i bruk
och andra hönserier där man kan utgödsla 3 gånger/vecka har möjlighet att välja åtgärden.
° Hurdana är sittpinnarna och nivåerna?
SVAR: Till höger på bilden syns ett bräde som har ställts på kant för att det ska fungera som
sittpinne. Lösningen är illa för fotsulorna, eftersom fåglarnas tår tvingas in i en onaturlig ställning (de
kan inte kröka sig runt sittpinnen så som de borde). Dessutom riktas trycket från brädet till en alltför
smal del av fotsulan, vilket inte är hälsosamt det heller.
SITTPINNAR
Sittpinnarna är ganska tunna stänger (t.ex. är diametern för sittpinnar för värphönor ca 4 cm,
kalkoner behöver avgjort grövre sittpinnar), varvid fåglarnas tår kröker sig runt dem. I
genomskärning är sittpinnarna antingen runda eller kvadrater med rundade hörn. Material som
rekommenderas är trä eller ett av tyskarna utvecklat syntetiskt sittpinnematerial för fjäderfästallar.
Metall och vanlig plast är inte särskilt bra, eftersom de pressas lufttätt mot fotsulan och därför ökar
risken för att inflammationer och bölder utvecklas i de små skråmor som ibland förekommer i
fotsulan. Fjäderfäna går på sittpinnarna på samma sätt som på tunna grenar, alltså litet försiktigare,
så att tårna kröks runt sittpinnen vid varje steg.
Sittpinnarna för dunungar bör vara så lågt nere att det är lätt att kliva upp på dem. Den bästa
lösningen när det gäller slaktfjäderfä upp till 6 veckors ålder och för en del av slaktfjäderfäna också
efter det är att man placerar en del av sittpinnarna strax ovanför dunungarnas huvuden, en del
precis ovanför de 6 veckor gamla dunungarnas huvuden och en del ovanför de fullvuxna individernas
huvuden. Placeringen planeras så att de lägre sittpinnarna/nivåerna bildar lättillgängliga stigar till de
högre och helheten är sådan att det är så lätt som möjligt också för de fullvuxna fåglarna att röra sig
i hallen.
NIVÅER
Som namnet säger är en nivå något brett och platt, som en bred bräda eller hylla, och fågeln står på
den med tårna uträtade. På en nivå går fåglarna på samma sätt som på marken. Det väsentligaste för
fjäderfäna är att de över huvud taget har något som de kan kliva upp på till natten för att sova och
att detta något befinner sig högre än byggnadens golvplan samt att de här konstruktionerna är säkra
för fåglarna (exempel på konstruktioner som inte är säkra: vassa hörn på metallkonstruktioner som
lätt ger upphov till fotsår; såren kan inflammeras och utvecklas till bölder). Till slaktfjäderfä använder
man dock i stället för sittpinnar ofta nivåer därför att slaktfjäderfäna till följd av avelsarbetet har fått
en tung kroppsbyggnad så att de är klumpigare än de ursprungligen varit – därför finns det en liten
risk för att de trillar ner när de försöker ta sig upp på en sittpinne.
RAMPER
En ramp är ett sluttande plan längs vilket fjäderfäna kan ta sig från golvet upp till en sittpinne/en
nivå.
° Vad är utfodring på papper?
SVAR: I praktiken breder man ut papper på golvet från en stor bred rulle. Tidningspapper är inte bra,
eftersom trycksvärtan innehåller lösningsmedel och olja av olika slag. I fråga om kalkoner kan man
använda t.ex. papp, kartong eller äggkartonger. Längre fram fungerar underlaget som stimulerande
material. Det väsentligaste är att fodret är lättillgängligt på golvnivå, så att alla kycklingar hittar det.
Utfodring av det här slaget är alltså en lösning på problemet att om fodret är svårare att hitta än så
här så svälter en del av dunungarna ihjäl för att de inte hittar fodret i tid.
° Varför ska hela korn ges när fjäderfäna utfodras?
SVAR: Ju yngre fjäderfäna är när man börjar ge dem hela korn, desto större effekt har kornen när det
gäller att styra fåglarnas senare beteende i en sund riktning.
Att ge hela korn ända från det att fåglarna är små är viktigt för de fåglar som man låter bli fullvuxna
eller nästan fullvuxna, vilket betyder kalkoner och värphöns. Broilrarna är så unga när de slaktas att
de inte hinner uppnå den ålder där de i egentlig mening skulle börja skada varandra. Också när det
gäller broilrar är hela korn ändå ett välkommet tidsfördriv, därför rekommenderas kornen.
När det gäller att anpassa hackbeteendet är kornen alltså desto effektivare ju tidigare man börjar ge
fåglarna sådana. När mängden hela korn och annat foder beräknas ska man beakta att de hela
kornen inte ersätter motsvarande mängd spannmål i fodret, eftersom kycklingarnas matsmältning
inte tillgodogör sig hela korn lika effektivt.
Får och getter
° Hur gör man upp en plan för bekämpning av parasiter hos får och getter, sker det vid ett gårdsbesök
eller på kontoret, och hur lång tid tar det?
SVAR: Båda sätten kan användas. Det är nästan lättare att göra upp planen på kontoret utgående
från föruppgifter och prover. Tidsåtgången är omkring en timme, när man har föruppgifterna och
provsvaren färdiga.
° Vad innehåller en plan för bekämpning av parasiter? Görs den en gång per år, uppdateras den och
kan den vara i kraft längre?
SVAR: Det gäller att omsorgsfullt läsa föruppgifterna, uppgifterna om tidigare behandlingar med
läkemedel, inköp av djur, betesrotationen, de olika djurgrupperna på betena och hur betesgången
kommer att ske under sommaren (olika kön/åldersgrupper/får för olika ändamål), tillväxten (=
vägning och slaktuppgifter / andra uppgifter om tillväxten) samt sjukdomsuppgifter. Man gör en
syntes av dem + rekommenderar åtgärderna och betesgången samt hur situationen ska följas upp
genom provtagning. Planen ska alltså göras upp en gång per år och följas upp genom prover.
Om situationen på gården är mycket god och stabil kan den årliga planen göras upp så snabbt som
på 30 minuter, men det är alltjämt viktigt att man med hjälp av avföringsprov (ca 3 prover/år) följer
upp (”övervakar”) också en situation som är god. Om gården har problem med parasiter kan 4–5
prover behövas, men å andra sidan underlättas arbetet de följande åren när problemen avhjälps.
Gårdar med möjligheter till god betesrotation kan klara sig med så litet som 2 prover /år.
° Ska får-/getgårdarnas plan för bekämpning av parasiter utarbetas varje år?
SVAR: Planen för bekämpning av parasiter ska göras upp eller åtminstone uppdateras varje år.
° Kan det i rastningsskyldigheten för tackor (eller åtminstone i övervakningsanvisningen) nämnas att
tackorna inte behöver rastas t.ex. de 2 första månaderna efter lamningen? Nu för tiden är det
många som låter tackorna lamma redan mitt i vintern och då är lammen svaga, tackorna riskerar att
förfrysa juvren och avskiljningen (de diande lammen behöver avskiljas från mödrarna för att
tackorna måste vistas ute) stressar djuren, lammen löper också risk att bli nedtrampade. I grupperna
kan det ändå finnas lamm av olika åldrar och deras mödrar, som gården är skyldig att rasta. Det
främjar nog inte djurens välbefinnande och är inte etiskt heller, om smålammen tillsammans med
sina mödrar tvingas ut i kölden/regnet – om mödrarna tvingas ut så följer lammen efter. Risken för
att djuren ska bli sjuka eller skada sig är stor.
SVAR: I förbindelsevillkoren sägs det att modern ska släppas på bete med lammet en vecka efter
lamningen. På vintern kan man ändå släppa ut modern och lammet om vädret tillåter. Vid sträng
köld behöver man alltså inte rasta djuren.