2015-01-30
Frågor och svar gällande Djuromsorgsprogrammet
Kommunikationsunderlag gällande förslag till djuromsorgsprogram för svensk
grisuppfödning.
Vad är Djuromsorgsprogrammet?
Med djuromsorgsprogrammet ska omsorgen om varje gris förstärkas samtidigt som de
senaste vetenskapliga och tekniska landvinningarna tillvaratas. Djurvälfärdsprogrammet ska
även stärka konkurrenssituationen för svenska grisföretagare. Programmet ska ge ökad
djurvälfärd, bättre djurhälsa, ökad investeringsvilja samt stimulera innovativ ny
teknikutveckling. Programmet kommer att vara öppet för alla grisföretagare i Sverige när det
blir klart, men nu ska det först testas i en pilotstudie ute i fält och därefter utvärderas av
bland annat Jordbruksverket och andra experter. Djuromsorgen och konkurrenskraften ska
stärkas genom nytt djuromsorgsprogram för svensk grisuppfödning
Varför Djuromsorgsprogrammet?
Sverige har en av världens mest omfattande djurskyddslagar och många duktiga
djuruppfödare. Det har bäddat för en djuromsorg som det finns all anledning att vara mycket
stolt över. Ett uttryck för att svenska grisar mår bra är att de har knorren kvar, en högre
tillväxt per dag och bättre foderutnyttjande jämfört med grisar i många andra länder.
Användningen av antibiotika (som endast ges till sjuka djur) är den lägsta i EU.
Svensk grisuppfödning är dock inte världsbäst på alla områden. Antalet överlevande
smågrisar per sugga är exempelvis lägre än i flera andra länder och påfrestningen på
suggorna är hög. Djuromsorgsprogrammet är en vidareutveckling av den svenska
djuromsorgen med särskilt fokus på smågrisarnas överlevnad, suggornas hållbarhet och en
fortsatt låg användning av antibiotika. Programmet öppnar för en individuell anpassning på
den enskilda gården för att förbättra svagheter i dagens djuromsorg i syfte att uppnå en
ökad djurvälfärd. Dessutom ska programmet samtidigt öka konkurrenskraften i svensk
grisproduktion.
Vem utför programmet?
Förslaget till djuromsorgsprogram har tagits fram av en expertgrupp med bred och mångårig
erfarenhet från svensk grisuppfödning. Svenska Pig och Sveriges Grisföretagare samt
veterinärer på Svenska Djurhälsovården och Lundens Djurhälsovård har gemensamt
utvecklat programmet. Arbetet har skett i nära samråd med Jordbruksverket och LRF.
Initiativtagare och huvudman för djuromsorgsprogrammet är Sveriges Grisföretagare.
1
Vad händer nu?
Djuromsorgsprogrammet har testats under praktiska förhållanden. En pilotstudie kommer
genomförs i 12 besättningar under 1 år. Studien följs kontinuerligt av Jordbruksverket och
håller nu på att avslutas. Då kommer den att utvärderas av en expertgrupp tillsatt av
Jordbruksverket
Om man inför detta i full skala – innebär det att svenskt djurskydd är i samma nivå med
resten av Europa?
Nej. Djuromsorgsprogrammet är en vidareutveckling av den svenska djuromsorgen med
särskilt fokus på smågrisarnas överlevnad, suggornas hållbarhet och en fortsatt låg
användning av antibiotika. Programmet öppnar för en individuell anpassning på den enskilda
gården för att förbättra svagheter i dagens djuromsorg i syfte att uppnå en ökad djurvälfärd.
Dessutom ska programmet samtidigt öka konkurrenskraften i svensk grisproduktion.
Ska ni sänka avvänjningsåldern?
Grisbranschen har tillsammans med veterinärer arbetat hårt för att förhindra smittspridning
och bibehålla hög djurhälsa. Det har vi gjort genom att föda upp grisarna omgångsvis. För att
vi ska klara av detta i en 4-veckors avvänjning så kommer vi hamna på 26-27 dagar istället
för 28 dagar. Smågrisarna är i dag också betydligt mer utvecklade och större än för 25 år
sedan.
Ska det in en till gris i slaktgrisboxen?
I Sverige vill vi hålla ihop grupperna så långt det är möjligt . Vårt system idag bygger på att vi
placerar in alla grisar i den box de ska vistas i hela tiden, ofta tillsammans med sina syskon
och i Sverige är golvytan ca 40 % större hos slaktgrisar inom övriga EU . I andra länder sätts
grisarna in på minimiytan vartefter de växer. Det innebär att grisarna tvingas flytta och delas
upp flera gånger under sin uppväxt vilket leder till risk för slagsmål och sämre djuromsorg.
Är det sant att ni ska fixera suggorna i grisningsboxen?
Ett grundläggande naturligt beteende för suggan är att hon får utöva sitt
bobyggnadsbeteende innan hon ska grisa. Det gör att hon föder och mjölkar bättre. Det ska
hon göra även i omsorgsprogrammet. Men efter hon fött sina kulltingar är det viktigt att vi
har djuromsorgsfokus på de små kultingarna. Vi har en smågrisdödlighet i Sverige som vi inte
accepterar. Ca 80 % av spädgrisar som dör gör det de tre första dagarna i sitt liv, vanligtvis
beroende av att de liggs ihjäl av suggan eller att de inte hittar fram till värme och spenen.
Om vi kan använda skyddsgrind i ett fåtal dagar efter grisningen
minskar risken att smågrisen trampas ihjäl av suggan .
2
Ska ni fixera suggorna i betäckningsavdelningen?
När suggorna ”återsamlas” efter digivningen så blir det lätt slagsmål kring rangordning och
inte minst då det kommer i brunst efter 3-4 dagar. Lågt rankade suggor blir ofta rejält
”misshandlade” och risken för skador ökar drastiskt. Suggorna behöver lugn och ro efter en
påfrestande digivningstid Att skydda suggorna från varandra under några dagar är
djuromsorg. Märk väl att skillnaden jämfört med EU där djuren står i burar 165 dagar om
året och vi talar 5-10 dagars användning av skyddsgrind. Det skiljer avsevärt i utformningen
av en grisningsbox med bur och grisningsbox med skyddsgrind.
Varför vill ni gå från begränsningen om 400 grisar/avdelning?
Tidigare var systemen uppbyggda på att man planerade för 40 suggor som avvande 10 grisar
var. Idag avvänjs mer är 11 st. Begränsningen innebär att vi tvingas slå sönder fungerande
grupper. Vi vill kunna hålla ihop grupperna så mycket som möjligt ur djuromsorgs-och
smittskyddsskäl
3