4.2 Principskiss för cirkulationsplats i nytt läge, 50 meter åt söder
Ytterradier för cirkulationsplatsen är 14 meter. Den hamnar väldigt nära både byggnaden på Åsa Stationsväg 3 och fastigheten på Stenviksvägen 2. Gång- och cykelbanor tillkommer också vilket gör lösningen för trång. 4.2 Principskiss för cirkulationsplats i nytt läge, 50 meter åt söder, med nytt gc-stråk Bild 10 – Princip för ny cirkulationsplats i Varbergsvägen med anslutning till Stenviksvägen. Det är möjligt att rymma en ny cirkulationsplats i ett nytt läge 50 meter söder om befintlig korsning, men det är trångt. Den nya kopplingen till Stenviksvägen/Sörviksvägen hamnar nära byggnaden på Sörviksvägen 3. Den befintliga kopplingen in till Stenviksvägen försvinner, på platsen anläggs istället ett torg, och den nya kopplingen går istället via Sörviksvägen. Det nya torget ligger placerat mellan bageriet och den nya exploateringen och tangeras av det nya diagonala gång- och cykelstråket. Sex nya parkeringsplatser har placerats på den västra sidan av torget. v:\44\15\1320012119\3_teknik\t\dokument\pm_150310.docx 4.2.1 Kostnadsberäkning En cirkulationsplats i stadsmiljö kan förväntas kosta 3-5 miljoner. Det beror på bland annat på hur man utformar mitten på cirkulationsplatsen, exakt hur stor den blir, belysning m.m. 8 av 8 Trafikutredning i samband med planprogram Åsa Unr 1320012119 Slutrapport Invånardialog om centrumutveckling i Åsa uniForm KUB667 v 2.0, 2012-12-20 © Utges av Kungsbacka kommun Mars 2015 Kungsbacka kommun Postadress Besöksadress Telefon Webbplats 434 81 Kungsbacka Stadshuset, Storgatan 37 vx 0300-83 40 00 www.kungsbacka.se KUNGSBACKA KOMMUN 2 (70) Innehållsförteckning 1 Bakgrund 3 2 Projektorganisation 4 3 Förutsättningar för dialog 5 4 Genomförande 7 5 Steg 1 - Panelfråga 8 6 Steg 2 – Walk and talk 10 7 Steg 3 - Kafédialog 18 8 Steg 4 – Torgdialog och utställning 30 9 Kostnader 58 3.1 3.2 4.1 5.1 5.2 5.3 5.4 6.1 6.2 6.3 6.4 Kommunens roll i utveckling av Åsa centrum ................................................. 5 Utredningsområde som omfattade område för dialog .................................... 6 Dialogens olika steg samt målgrupper ............................................................ 7 Metod .............................................................................................................. 8 Genomförande ................................................................................................ 8 Resultat ........................................................................................................... 8 Utvärdering ...................................................................................................... 9 Metod ............................................................................................................10 Genomförande ..............................................................................................10 Resultat .........................................................................................................10 Utvärdering ....................................................................................................17 7.1 7.2 7.3 Metod ............................................................................................................18 Genomförande ..............................................................................................18 Resultat .........................................................................................................19 Station hållbart resande .................................................................................19 Vid ”restaurang stråket” ........................................................................................27 7.4 Utvärdering: ...................................................................................................29 8.1 8.2 8.3 8.4 Metod ............................................................................................................30 Genomförande ..............................................................................................30 Resultat .........................................................................................................31 Utvärdering ....................................................................................................56 10 Rekommendation om fortsatt arbete 59 11 Bilagor 60 11.1 11.2 11.3 11.4 Affisch inför utställning ..................................................................................60 Vykort ............................................................................................................61 Förslag bostäder, verksamheter och service ................................................62 Utställningen..................................................................................................65 KUNGSBACKA KOMMUN 1 Bakgrund Kungsbacka kommun kännetecknas av ett bra samarbete med sina invånare och en ambitiös vilja till samtal för ökad förståelse kring kommande beslut, vägval och prioriteringar. Sen några år tillbaka har vi intensifierat arbetet med invånardialog i kommunen. Vi tror på att det krävs ett trepartssamhälle för att skapa det goda samhället; politiken, tjänstemännen och invånarna. Invånarna har en lokalkännedom som kan tas till vara. Tanken med invånardialog är att få med fler tidigt i en beslutsprocess och att öka invånarnas engagemang. I samband med framtagandet av planprogram för Åsa centrum tog kommunstyrelsen beslut (KS/2014:44) om utökad invånardialog om centrumutveckling i Åsa. Invånardialogen var ett unikt tillfälle att låta alla som bor i Åsa vara med att forma centrum. Dialogens främsta syften var att skapa delaktighet, insyn och möjlighet till inflytande i ett tidigt läge när vi är som mest påverkbara. Denna rapport beskriver hur vi gick tillväga i invånardialogen om centrumutvecklingen i Åsa, den presenterar även resultatet av att genomförda dialoger. Resultaten av dialogerna utgör underlag för framtagandet av planprogrammet i Åsa. 3 (70) KUNGSBACKA KOMMUN 2 Projektorganisation För att planera och genomföra invånardialogen i Åsa tillsattes en projektgrupp och en styrgrupp innan sommaren 2014. Då frågan om centrumutveckling i Åsa är en politisk sådan tillsattes en politisk styrgrupp utsedd av kommunalråden. Styrgruppens uppdrag var att godkänna uppläggen på dialogerna samt kunna medverka i dem, lyssna och svara på frågor av politisk karaktär. Projektgruppen planerade och genomförde dialogerna. Styrgrupp Per Stenberg (M) Britt Tönnberg (S) Ann Molander (FP) Projektgrupp Johanna Stenberg, Strateg fysisk planering Siri Himmelman, Planarkitekt Louise Heilborn, Utvecklare Erik Sjöberg, Kommunikatör Jonas Alborn, Planarkitekt 4 (70) KUNGSBACKA KOMMUN 3 Förutsättningar för dialog I all invånardialog vi tar initiativ till i Kungsbacka kommun är det viktigt för oss att definiera påverkbarheten. Vi är tvungna att fråga oss själva om det område inom vilket vi bjuder in invånarna till att tycka till om är påverkbar. Vi som tjänstemän och politiker måste också vara påverkbara och vi måste också tro att invånarna vill vara med och påverka för att det ska kunna bli en lyckad dialog. När vi i början av projektet ställde oss de här frågorna var vår bedömning att möjligheten till påverkan var mycket stor. Kommunen är den största markägare Stort centrum huvudsakligen utan detaljplan Fastighetsägarna i planområdet är positiva till dialog Omfattning och kommunal inblandning och ansvar är en påverkbar politisk fråga. Utformning och tekniska lösningar är en tjänstemannafråga som kan påverkas. Varken från tjänstemannahåll eller politiskt håll fanns några konkreta planer på vad en utveckling av centrum skulle innehålla. Vi var öppna för dialog. När det gäller utvecklingen av övriga allmänna ytor inom centrumområdet var påverkbarheten stor, bortsett från Varbergsvägen som Trafikverket är väghållare för. Vi vet också att människor tenderar vara engagerade i sin närmiljö och då detta handlade om utveckling av ett befintligt centrum hade vi stor anledning att tro att Åsaborna var intresserade av att påverka. Genom invånardialogen i Åsa ville vi få in synpunkter och idéer som vi kunde ta tillvara på i ett tidigt skede av planprocessen. Vi ville få tillgång till åsabornas vardagskunskap, synen på brister och tillgångar på platsen idag och ge åsaborna möjlighet att påverka framtida utveckling i Åsa. Vi hoppades dessutom kunna skapa ett engagemang i frågan och påbörja en förankringsprocess för en möjlig framtida förändring av centrum. 3.1 Kommunens roll i utveckling av Åsa centrum I den antagna fördjupningen av översiktsplanen för Åsa, under ekonomiska konsekvenser för genomförande av planen står: ….”För en önskvärd utveckling i Åsa krävs dock att kommunen är en aktiv part i utvecklingen av Åsa centrum, cykelnätsutbyggnaden och utvecklingen kring stranden. Kommunen är markägare i strategiska delar av Åsa, tex. banvallen i centrum och kring föreslagna torgbildningar. Utvecklingen av ett övergripande nät för cykeltrafiken kommer att drivas av kommunen med kommunalt huvudmannaskap som komplement till övriga cykelbanor. 5 (70) KUNGSBACKA KOMMUN Utveckling av torg och mötesplatser i centrum genomförs i samband med detaljplaneläggning av centrum med ambitionen om kommunalt huvudmannaskap för torgytorna.”…. …..”Sammanfattning av ekonomiska konsekvenser Den samlade bedömningen är att planförslaget medverkar till en hållbar ekonomisk utveckling dels genom blandad bebyggelse och möjlighet till verksamheter men också genom en väl samlad bebyggelse för effektivt utnyttjade av mark och infrastruktur. Som markägare i strategiska delar av Åsa krävs dock att kommunen aktivt verkar för utvecklingen av Åsa centrum och bidrar till förändring både ekonomiskt och med andra resurser. 3.2 Utredningsområde som omfattade område för dialog 6 (70) KUNGSBACKA KOMMUN 4 Genomförande Det övergripande syftet med dialogen i Åsa var att få in synpunkter och idéer som vi kan ta tillvara på i ett tidigt skede av planprocessen, få tillgång till ”vardagskunskapen” samt kunna skapa ett engagemang för frågorna och också påbörja förankringen av förändringar som kommer ske i centrum. Invånardialogen i Åsa genomfördes i fyra olika steg som speglar de delmål som satte för dialogen när planeringen startade. Delmålen för dialogen var följande: 1. 2. 3. 4. Få en indikation om hur Åsa uppfattas. Få ungas åsikter samt kartlägga styrkor och svagheter i centrum idag Få de nära intressenternas tankar och idéer om ett framtida Åsa centrum Få allmänhetens synpunkter på ett förslag till utveckling av Åsa centrum 4.1 Dialogens olika steg samt målgrupper Dialogen i Åsa genomfördes i flera olika steg. Dialogmetoderna som användes var anpassade till målgruppen i respektive steg. På så sätt kunde olika typer av frågor besvaras och olika typer av diskussioner initieras. Det första steget handlade huvudsakligen om att få en indikation om hur Åsa uppfattas. Med hjälp av den informationen togs frågorna till de två efterföljande dialogerna fram. I dialogens steg 2 bjöds skolungdomar in för att kartlägga styrkor och svagheter i centrum samt för att tycka till om centrums utveckling. Ungdomarna var en viktig målgrupp i dialogprocessen eftersom de ofta vistas i den offentliga miljön men sällan kommer till tals i en ordinarie 7 (70) KUNGSBACKA KOMMUN planprocess. I dialogens steg 3 fick fastighetsägarna, näringsidkare och ungdomar i grupper arbeta med att ta fram konkreta förslag för utvecklingen av Åsa centrum. Det fjärde steget var en torgdialog som riktades till alla i Åsa. För att denna breda dialog inte endast skulle utmynna i en önskelista utan snarare i förslag och synpunkter med tydliga argument fanns ett konkret förslag att tycka till om. Förslaget baserades på de tidigare dialogerna samt riktlinjerna i den fördjupade översiktsplanen för Åsa. Nedan presenteras de olika stegen i dialogen. Resultatet av dialogerna presenteras i huvudsak i sammanställningar. Alla inkomna synpunkter går dock att finna i kommunens diarium. 5 Steg 1 - Panelfråga 5.1 Metod Webbenkät till Kungsbacka kommuns invånarpanel 5.2 Genomförande Den 21 oktober 2014 skickade vi via en webbenkät ut tre frågor till Kungsbacka kommuns invånarpanel som vid tillfället bestod av ca 420 panelmedlemmar, bosatta på olika orter i kommunen. Panelmedlemmarna fick webbenkäten via mejl, vi fick in 178 svar. Vi ställde fyra frågor i enkäten, vad är det första du tänker på när du tänker på orten Åsa? Vad är det bästa med Åsa? Vad är det sämsta med Åsa, vad vill du uppleva i Åsa centrum? Det framgick tydligt i enkäten att svaren endast skulle användas som inspiration i den fortsatta dialogen med Åsabor. 5.3 Resultat Resultatet sammaställdes i två ord moln, se nedan, som vi sedan presenterade och resonerade kring när vi hade kafédialogen med näringsidkare, fastighetsägare och ungdomar. Ju större orden i ordmolnet är ju fler gånger har de skrivits i de öppna svaren i enkäten. 8 (70) KUNGSBACKA KOMMUN Ordmolnet på föregående sida kommer från frågan, vad är det bästa med Åsa? Många lyfte upp Åsa som badort, stranden, närhet till natur och hav som det bästa med Åsa. Utifrån sett är det många som förknippar Åsa med sommaren. Det är även dessa svar som i hög grad genomsyrar den första frågan om vad man förknippar Åsa med. Ordmolnet ovan är ord bildade från svaren från den tredje frågan, vad är det sämsta med Åsa? Det är många som lyfter fram centrum, eller frånvaron av ett sådant, som en svaghet i Åsa. Även vägen som enligt några delar samhället, dagvattenutloppet vid Vita Sand, bristande kommunikationer, dåligt utbud av affärer samt att Åsa uppfattas som något rörigt och hopplockat tas upp i de öppna svaren. På den fjärde och sista frågan, ”vad vill du uppleva i Åsa centrum?”, svarade flera att de ville se ett mer levande centrum med folkliv, mötesplatser samt ett större utbud av service, caféer, restauranger och små butiker. 5.4 Utvärdering Genom att använda panelen fick vi in 178 svar från kommunens invånare varav endast ett fåtal bodde i Åsa idag. Vi fick en bred bild över hur Åsa uppfattas, vilket var bra underlag inför dialogen med de nära intressenterna. Panelen visade sig vara ett förhållandevis enkelt sätt att snabbt samla in åsikter som vi tror vi hade haft svårt att få fatt på annars. Tröskeln för att delta var låg; en webbenkät med ett par korta frågor gjorde det enkelt för panelmedlemmarna att delta i en fråga som de kanske inte hade valt att engagera sig i om tröskeln varit högre, exempelvis om det hade handlat om att avsätta tid för ett fysiskt möte. 9 (70) KUNGSBACKA KOMMUN 6 Steg 2 – Walk and talk 6.1 Metod “Walk and talk” 6.2 Genomförande Den 8 oktober samlades två klasser från åsaskolan utanför Ica i Åsa för att tillsammans med projektgruppen ha en så kallad ”walk and talk” i centrum. Eleverna delades in två och två, och fick sedan gå runt i centrum och på en karta markera och skriva vad som var bra respektive dåligt med platsen de befann sig på. 6.3 Resultat Presenteras på nästkommande sida 10 (70) KUNGSBACKA KOMMUN Banvallen anvallen 11 (70) KUNGSBACKA KOMMUN 12 (70) 1. Barnvallen är tråkig och används inte(2) - Bygg cykelbana - Bygg moppebana - Bygg racebana 2. Om denna plats - Bygg ut och bli mer handel (2) - tråkig plats (5) - finns inget bra på denna plats - Tråkig plats som måste göras om - här gör man ingenting idag (3) 3. Tråkig plats, mer grönska 4. Tråkigt och avskilt, mer belysning (2) 5. Bra att det finns lägenheter, bygg fler längst banvallen 6. Detta område: -Här borde det finnas mer handel (2) - detta område borde fixas till, läskigt idag. Tex butiker el allmän plats 7. Fina affärer i magasinet, bra att de öppnat igen 8. Detta hus bör rivas eller renoveras (1) 9. Asfaltera tågrälsen så det blir gång och cykelbana (2) - Om platsen: bra att järnvägen är borta 10. Riv huset 11. Här borde det finnas handel, en kiosk (2) 12. Denna yta används ej, bygg något roligt här 13. Här kan det väl vara en väntsal 14. Vad gör detta tråkiga plåtskjul här? Övrigt. Vi vill att det ska finnas fler kaféer och affärer, ex klädaffärer. Mer saker att göra, ex basketplaner. Hela Åsa är för litet och tråkigt. KUNGSBACKA KOMMUN Runt parkering utanför ICA 13 (70) KUNGSBACKA KOMMUN Runt parkering utanför ICA Kanske fler parkeringar, alltid fullt här Godisaffären är bra (7) Fler bankomater Många hänger här på kvällarna Macken är tråkig och grå, kan förbättras, renoveras (2) Trevligt att det finns små affärer Åsagrillen är det bästa i centrum, har god mat (4) - de skulle kunna bygga ut, ex bistro, inomhuscafé (3) 8. Bra att ICA Finns så man kan handla mat (3) 9. Vi vill ha ett riktigt GYM, det kan byggas här (3) 10. Ett McDonlands här (4) 11. Mer handel på denna plats (4) 12. Bra att busshållsplatsen ligger centralt 13. Det finn mycket skräp i Åsa, finns inga papperskorgar 14. Bra att det finns mycket parkeringsplatser 15. Magnussons sport, stängt ofta, ingen användning (5) 16. Bra att man kan ta ut pengar 17. Ingen användning av detta ytan förutom att sälja julgranar (5) 18. Skulle vara bättre med en fritidsgård här så vi kan vara någonstans än en nyckelaffär som ingen handlar i 19. Denna yta används inte, här kan man ha mer handel 20. Onödig gräsplätt, kan vara bra ibland om man vill rasta hundar 21. Trevligt att det är mycket träd, grönt 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. Övrigt: bra att det är lite träd runt centrum, blir trevligare då. Bättre busslinje till Gårda brygga. Allt i Åsa är bra, för att vi vill inte att det ska bli ett litet GBG. 14 (70) KUNGSBACKA KOMMUN ”Restauranggatan” 15 (70) KUNGSBACKA KOMMUN ”Restauranggatan” 1. Glasskafét - är bra för att vi samlas där - glasskafét är jättebra och mysigt(6) 2. Minigolfen - kan ändras, göras om den är tråkig och ful kan göras mycket roligare - minigolfen är tråkig, ta bort den (3) - minigolfen gör ingen nytta, ser aldrig någon där (2) - bygg om den, den är i dåligt skick - är rolig - för liten - bygg något nytt på platsen 3. Campingen - Förminska den - Den är ofräsch - Ska finnas kvar för det lockar många till Åsa - Trevlig camping 4. Mer belysning allmänt 5. Bra att det finns restauranger, (thai pizzan är bra) (9) - pizzeria, borde ha ny altan 6. På denna plats: - Planteringen vid thairestaurangen är övervuxen och tråkig - Fler sittplatser - Stenplatån ser tråkig ut och används inte till nått - På sommaren skulle man kunna ha mer blommor och kanske en palm så det ser trevligare ut - Måla om väggarna, de är i dåligt skick - Borde vara finare runt omkring för att ge ett bättre intryck 7. Den övergivna tomten ser tråkig ut, man skulle kunna ha en spelhall. 8. Om denna plats säger ungdomarna: - Dåligt att man inte kan sitta här någonstans, fler bänkar. - Riktigt dålig plats, mer bord, stolar osv 9. Hembageriet är bra och mysigt (4) 10. Här skulle det vara bra med mer socialt umgänge, allmän poolplats, vem gillar inte att bada? (2) 11. Om denna platsen: - Fler snabbmatställer, mer socialt - fler rastauranger 12. Thaispa borde ligga här 13. För smalt här och mycket buskage, bättre väg till havet 16 (70) KUNGSBACKA KOMMUN 14. Bättre skyltning generellt ner till havet, det ligger så nära men man ser inte, campingen är i vägen 15. Cykelbanan tar bara slut, måste bli bättre 16. Fult hus men bra att de säljer saker på sommaren 17. Hit kommer turistbussar på sommaren, då finns det ingen plats och blir trångt 18. Spaanläggning här skulle locka mycket folk 19. Dåligt att toaletterna på stranden är ofräscha 20. Svanen är det bästa här 21. Det är mysigt att vara här 22. Här borde det finnas ett övergångställe 23. Gym borde finnas här 24. Dåligt skyltat till havet 25. Borde finnas fler parkeringar här är det alltid fullt 26. Fler affärer så de på campingen kan handla där 27. Plats för fler butiker 28. Om denna plats: - Finns inget att göra här, man vill kunna göra nått förutom att äta. - Skulle kunna bli en gågata på sommaren - Fler parkeringar 29. Något litet matställe affär 30. Ta bort möbelbutiken, byt till annan handel Övrigt. Lekplats på ip. Bygg gym i Åsa, bryr oss inte om vart bara det är i Åsa centrum. Bättre belysning på små vägar i Åsa. 6.4 Utvärdering Tanken var från början att rekrytera en mindre grupp ungdomar som utanför skoltid skulle få i uppdrag att ta fram styrkor och svagheter i centrum idag. Vi bestämde oss för att gå igenom våra befintliga kanaler internt för att locka ungdomarna att delta, fritidsledarna på fritidsgården i Åsa fick innan sommaren i uppdrag att sälja in idén och rekrytera ungdomar i Åsa. Detta lyckades tyvärr inte, det stora hindret verkade vara att detta skulle göras utanför skoltid. Vi valde då att gå genom skolan och kontakta lärare på Åsaskolan och Åsagårdskolan. I Åsaskolan hade två klasser temavecka om kommunen och deras lärare kunde därför tänka sig att avsätta lektionstid för detta ändamål. När väl walk and talken var genomförd hade vi ett bra material om vad ungdomarna tyckte var bra och dålig i centrum och vad man saknade. Vi upplevde att metoden fungerade bra men vi kände att vi skulle ha varit fler som instruerade ungdomarna, några ungdomar skrev ner väldigt lite. När ett förslag till planprogram finns och ska ut på samråd ska en särskild dragning göras för dessa elever kring hur deras tankar tagits tillvara. Vi vet att unga oftast inte kommer till tals i den vanliga planprocessen, trots att det är 17 (70) KUNGSBACKA KOMMUN dom som vistas mycket ute i den offentliga miljön och har många idéer om hur den skulle kunna utvecklas. De har ofta god kunskap om vad man gör på olika platser, vilka ställen som är bra att vara på, vilka som känns trygga och otrygga. Då alla dessa frågor är viktiga i planeringen och då vi vill arbeta för att fler ska kunna känna att de har inflytande och möjlighet att påverka så ser vi stor potential i att ha mer dialog med unga inom området stadsbyggnad och stadsplanering. Här kan skolan komma att spela stor roll för tillgången till de ungas tid. 7 Steg 3 - Kafédialog 7.1 Metod Kafédialog med arbetande stationer 7.2 Genomförande Tjänstemän och politiker träffade den 15 oktober ett 30 tal fastighetsägare, företagare och ungdomar i Åsaskolan för att tillsammans arbeta fram idéer om centrumutveckling i Åsa. Deltagarna hade bjudits in via brev och mejl. Metoden vi använde var en variant på kafédialog. Deltagarna delades in i fyra grupper som vardera tilldelades en station med ett tema hämtat från översiktsplanen. Hållbart resande Utbud av service och bostäder Åsa året om Stråk Stationerna var utformade på olika sätt beroende på vilket tema det behandlande, efter 20 minuter bytte lagen station. Kafédialogdeltagarna fikade under hela dialogen. 18 (70) KUNGSBACKA KOMMUN 7.3 Resultat Station hållbart resande På denna station fick deltagarna med hjälp av en matris tänka kring frågeställningen: Hur kan det hållbara resandet i och till Åsa centrum Öka? Nedan presenteras resultatet utifrån transportsätt Åka bil mindre: ”Gå till skolan tåg” Någon leder tåget (vuxen) och barn ansluter. Skapa träffpunkter för att knyta kontaktnät mer samåkning Mer verksamheter som bidrar till att underlätta trafik/vardagen Ex folk som kan handla åt en eller utföra andra ärenden Dyrare drivmedel Bättre övriga kommunikations-/transportmedel så minskar bilåkandet automatiskt (2) Bättre och fler förbindelser till pendelstationen Fria resor för pensionärer Bilpooler centralt (2) Ta betalt för parkering Färre parkeringsplatser Samutnyttjande Fler stopp för Öresundståget i Åsa (3) Fler trevliga cykelbanor Gör om ”ko-stigen” till cykel/gångvägväg, mellan Hulta stationen Med pendeltrafik Parkeringar utanför centrum Bilfria vägar/stråk Mer gågator Lägre hastigheter på Åsas vägar nära skolor och dagis (2) Cykla och gå mer Promenad och joggingstråk med utegym Mer upplysta gång/cykelbanor (7) även viktigt ur trygghetssynpunkt, uppmuntrar till gång oavsett årstid och tid på dygnet Hyrcyklar i centrum, Gårda brygga, stationen, till havet (5) gärna med barnsäte, korg fram. Fler gång och cykelbanor, och bättre (7), tydligare gång och cykelbanor till förorterna Skylta upp ”smarta vägar”, avstånd, tips på genvägar Bättre gångvägar mellan rondellen och stationen 19 (70) KUNGSBACKA KOMMUN Smidiga sätt att ta sig under eller över Varbergsvägen (ta sig till andra sidan) både för cyklister och gående Styr och ställ cyklar och skrindor för allt strandbagage, för buss och parkering (utkanten av ip), trägator på stranden lättare att dra. Fler hundbajspåsar/ papperskorgar så man går mer och längre Inspirerande ”gå-dagar” utdelning av reflexvästar och stegräknare Gör tävlingar som uppmuntrar till gång Göra mötesplatser för gående/cyklister i centrum med tex parkbänkar, vatten, ledytor Många blommor, lampor, bänkar och mötesplatser längst cykel/gångväg uppmuntrar till att gå där. Bra gångstråk, belysning, bänkar, regnskydd, vindskydd. Gång och cykelbana från Åsa station (6) till strand via Åsagårdsskolan, mor rondellen, mot gamla trädgårdsmästeriet Gång och cykelbana från Kungsbacka-Åsa (4) Fler stråk och cykelvägar i centrum Hundpromenader Cykelparkeringar ej ställ (2) Attraktiva nära destinationer Strandpromenad, från Vita sand till Kuggaviken Motionsstråk med utegym Parkeringsplatser bakom Ica, Torg framför Trevliga sammanhängande gångstråk längst södra sidan av Varbergsvägen Torg där gående styr hastigheten Små butiker ”sommarstråk” Bredda Ölmanäs ringväg eller dra ny led från Bråtaviken till Åsa Stråk från magasinet till Vita sand. Bättre anvisningar och förutsättningar för cyklister och fotgängare. Gång och cykelbana över G:a E6:an (2) Flera promenadstråk som utgår från centrum Till Åsaberget Flera rastplatser utmed stråk, bänkar mm. Uppmanar till paus. Flytta genomfartsvägen som idag går igenom Åsa Mer cykelställ vid busshållsplatsen ”Ölmanäsvägen” Bra cykel och mopedverkstad i ÅSA Käcka överraskningar för dem som går/cyklar, reflexer, cykelsadlar, bananer Anordna cykeltävling varje år för att upptäcka cykelbanor och tycka att det är kul att cykla (3) Skyddade cykelstråk, bilfritt, vindskydda allén Cykelbanor som leder till torget Fler cykelvägar och ”utveckla” befintliga för att underlätta framkomligheten 20 (70) KUNGSBACKA KOMMUN Snygga, roliga cykelställ överallt Förläng cykelbanan från Frillesås mot återvinningsstationen och tågstationen Förläng cykelbana förbi hästholmen/Bråtaviken mot Näsbokrok Cykelbana på gamla järnvägen Fler övergångställen över Varbergsvägen Cykelbanor på båda sidor om Varbergsvägen (mellan stora rondellen & IP ung.) Cykelväg - Stationsvägen vid magasinet Åka kollektivt Ska vara ekonomiskt att åka kollektivt Smartare placerade busshållsplatser i centrum Fler avgångar med tåget på helgerna (3) Gratis busskort till alla ungdomar och pensionärer (4) Lättare biljettsystem, inte lätt att vara turist eller sällananvändare (2) Bättre samarbete mellan Hallandstrafiken och västtrafik om biljetter Varför väntar 777: an i 5-8 min innan den lämnar Åsa station, efter det att tåget kommit och tömts. Bättre tajming = färre som tar bil Fler turer på dagtid och helg (3) Bättre och tätare bussturer Buss från station till strand Trevliga butiker i pendelstationen Lokalbussar Frillesås-Åsa med bättre turtäthet än pendeltåget Pendeln förlängs från Kungsbacka till Varberg (3) Fler anslutningsbussar Linbana Åsa station – Åsaberg- vitasand Sandorm från stranden till centrum Taxi Bättre bussförbindelser skolan och stationen Busstation vid tappen med glass och Åsa hembageri Erbjudande om gratis resor för att folk ska se vinningen Små bussar Inrätta ”ringlinje” med mindre buss i Åsa Åsa-taxa på bussen, borde vara billigare att åka inom Åsa Fler busshållplatser, för långt emellan, ex en vid bageriet Busstrafik i Hulta Utöka busstrafik till platser utanför kärnan Digitala tidtabeller Pendelbuss, liten buss mot stationen och centrum anpassad efter tågtabellen 21 (70) KUNGSBACKA KOMMUN Station Stråk På denna station fick deltagarna med hjälp av kartor markera ut hur de rör sig i centrum idag samt hur de skulle vilja att det såg ut i framtiden. Nedan är en sammanställning av de stråk som pekades ut som befintliga och önskvärda av deltagarna på dialogen. 22 (70) KUNGSBACKA KOMMUN 23 (70) Allmänt Banvallen Cykelbana/Gångbana på del av gamla banvallen som knyter ihop befintlig cykelväg med Åsa villaväg. Asfalt på hela banvallen ner till Frillesås. Gärna samma belysningspinnar/pelare som finns på del av cykelbanan till Frillesås. Ta bort banvallen. Gör om gamla spåret (banvallen) till gång- och cykelbana med belysning. Cykelväg via banvallen och Åsa villaväg.2 alternativ. Cykel- och gångväg över banvallen. Trafiksäkerhet Allmänt bra med rondeller. Ordna en bättre utfart från övre Villavägen till Åsa stationsväg. Någon form av avstängning av trafik vid dagis. Önskar trafikljus vid övergångsstället utanför bageriet. Skyddad skolväg från Åsa Gårdsskola till banvallen. Bilfri enkelriktad väg Åsa stationsväg. Självklart med belysning. Säker övergång: bro över Varbergsvägen någonstans mellan busshållplatsen vid ICA och minigolfbanan. Eller bro på flera ställen för att göra övergången över vägen säkrare. Självklart med belysning. Gårdsgata med start Åsa stationsväg 6. Hela vägen bort till infarten till idrottsområdet. Stråk mellan Villavägen och Åsa stationsväg (som ska vara omgjord till gårdsgata). Rondell utanför bageriet/Ceasar hem – farlig korsning Bredda infart till ICAs parkering så att varutransporterna kan ta sig till ICA. Medskick: Hur ska man gå genom rondellen (Gamla Kläppavägen – Övre Villavägen)? Idag går gångvägen tvärs över, det saknas asfaltskant. Idag cyklar folk åt fel håll. Stråk från handelsplats(ICA m.m.) med bra övergångsställe. Mötesplatser Gör torg vid magasinet för att få ett bra stråk, inklusive banvallen. Mötesplats där Åsa hembageri idag har sin parkering. Gestaltning och tillbehör Soptunnor behövs överlag. Sittplatser överallt. Planteringar längs stråken, bänkar mötesplatser. Dåligt belyst stig från busshållplats till Skytteviken. Kälkbacke/potentiell lekplats; dåligt belyst stråk mot skola + fotbollsplan KUNGSBACKA KOMMUN Gör om Varbergsvägens södra sida, minst fram till bensinstationen, gärna längre, t.o.m. infarten till folkhögskolan, till ett trevligt promenadstråk. Förbättra ”entrén” till stranden, förbättra vägar mot, trevliggöra med t.ex. växtligheter/bänkar m.m. Generellt mer belysning på de mindre vägarna, både bilvägar + gång- och cykelvägar. ”Nöjes”+ restaurangstråk från Åsa hembageri t.o.m. minigolfen. Samtliga stråk ska vara schysst upplysta. Genvägar Genväg vid macken, från Varbergsvägen till Åsa Bäckväg, används. Genvägen över banvallen bakom ICA: Förbättra bron och vägen/stigen (det är knappt en väg nu). Belysning. Gör det enklare att ta sig igenom (genväg från Sörviksvägen till stranden) Naturstig (genvägen över banvallen bakom ICA) görs om till riktig väg banvallen till stranden för både gående och cyklister. Stråk längs stranden, tillgängligt för ung som gammal. Vi önskar gång/cykelväg genomgående i Åsa. Särskilt stråk från stationen till strand via centrum. Det saknas gång- och cykelväg mellan station och centrum. Viktigt ur säkerhetssynpunkt. Utveckla gångstråk sommartid till badet från parkeringen öster om Varbergsvägen. Bättre cykelväg, enklare att ta sig igenom med cykel via badets parkering. Bättre väg från badet upp mot infarten till IP. Tydligare stråk mellan badet och ICA/”grå butikslokaler” via campingen. Gångstråk som knyter ihop bageriet och fik med strand. Stråk från naturlig parkering till havet. Stråk från strand till pendeln via banvallen. Varbergsvägen är en barriär Tydligt stråk från Åsa station via centrum till havet Det behövs ett tydligt stråk som slutar vid havet. Stråket kopplar ihop Åsa stationsväg med havet via ett stråk över Varbergsvägen och campingen. Utveckla stråk från Åsa station till Frillesås. Utveckla stråk från Gräv ned Varbergsvägen i centrum. En biltunnel under hela centrum gör så att vi får bort biltrafiken. Bilarna måste i och för sig kunna komma till ICA m.m. ändå. Tunneln skulle börja strax före busshållplatsen och sluta efter minigolfen. 24 (70) KUNGSBACKA KOMMUN Parkering Flytta parkeringen som ligger öster om Varbergsvägen till en del av det område som idag är camping. Strandstråk från baksidan av minigolfen till ytan som idag är badets parkering. Det som idag är badets stora parkering föreslås göras om till aktivitetsfält kombinerat med matställe – flytta nuvarande strandparkering till IP. Campingen Flytta hela campingen till Krokvik. Gör det enklare att ta sig igenom campingen. Stråk från campingen via Polisvägen till allmän väg. Stråk mot nuvarande ”centrum”(=ICA). Handel? Komplettera gång- och cykelbanor Gång- och cykelbana, men start mittemot färgaffären hela vägen bort till sopstationsrondellen – möta upp Kläppavägen. Åsa berg Bra gångstigar på Åsa berg, fortsätt sköta. Bra gångstigar och fin skog på Åsa berg. Motionsspår på Åsa berg. Elljusspår på Åsa berg. Det finns flera ställen där man kan komma upp på Åsa berg, men tre som är extra lämpliga för att vara startpunkter för elljusspåret: Kvarnen, B.A. Andersson, Härnströms (se karta) Åsa stationsväg och Åsa Villaväg Bättre genomfart från Varbergsvägen till Åsa Villaväg. Gång- och cykelväg via Åsa stationsväg till skolan och stationen. Bilväg genomfart över tomt norr om gamla tågstationen. Gång- och cykelväg från IP till stationen via Varbergsvägen och Åsa stationsväg. Uteserveringar Göra mer uteserveringsgata på pizzeriornas baksida (söderläge). Övrigt Från Vita sand till Krokvik ska gång- och cykelväg finnas. Utfart bilväg + GC från Idrottsvägen till Varbergsvägen via rondellen. 25 (70) KUNGSBACKA KOMMUN Station service och bostäder På denna station fick deltagarna med hjälp av kartor och lappar skriva och markera ut vilken typ av bostäder och vilken typ av service som man ansåg saknades i Åsa centrum idag. I bilaga 11.2 finns en karta som visar hur deltagarna placerade ut önskvärd ny service och bostäder. Nedan presenteras en sammanställning av vad grupperna kom fram till. Bostäder Hyreslägenheter var det vanligast förekommana förslaget. Många ansåg att detta skulle bidra till att unga kunde stanna kvar i Åsa. Ungdomsbostäder/ studentbostäder föreslogs också av många med motivet att Åsa är nära Kungsbacka och Göteborg. Seniorboende och trygghetsboende föreslogs av flera med motivet att det behövdes för att få avlastning och frigöra bostäder. Det var även flera som föreslog bostäder med yta för verksamhet i bottenplan. Främst låg bebyggelse föreslogs, max tre våningar, några kunde tänka sig högre, upp mot 6 våningar. Man ville se blandande storlekar på lägenheter och varierad bebyggelse, de fanns även de som ville se asylboende och semesterlägenheter. Service och verksamheter Aktivitetshus var ett vanligt förslag, både för unga och gamla. Av de aktiviteter som föreslogs var gym det vanligaste. Det föreslogs även utegym, klättervägg, basket och skateboard. Det kom även flera förslag på simhall och ishall i Åsa. När det gällde utomhusaktiviteter så nämndes tennisbanor och belysta löpspår. Flera nämnde även att det önskades lekplatser och att dessa ska kunna fungera för olika åldrar. Aktiviteterna motiverades med att man ville slippa ta bilen till Kungsbacka för att träna. Man ville generellt att aktiviteterna skulle ligga centralt i Åsa. En ny högstadieskola föreslogs, så att man fick byta skola när man börjar högstadiet. Det föreslogs även en Kulturskola. Många önskade bättre kommunikationer med buss och cykel och möjlighet att hyra bil (bilpool) och cykel. Man saknade möjlighet att ha konferenser och lokaler för kontor i Åsa. Flera önskade ett större utbud av livsmedelsbutiker. I centrum önskades även en större variation av butiker, caféer, restauranger och att nuvarande service, som apoteket, skulle flyttas dit för att centrum ska bli levande. En föreslog saluhall för norra Hallands bönder. Många önskade fler mötesplatser. Torg nämndes av flera och en föreslog att det kunde vara vid Åsa hembageri. Andra förslag var bland annat en amfiteater, ute bio, dansbanor, musikscen och marknader. 26 (70) KUNGSBACKA KOMMUN Sammanfattning per områden Vid ”restaurang stråket” Varierande låg bostadsbebyggelse. Lägenheter i centrum för att centrum ska bli mer levande. Deltagarna föreslog bostadsrätter, villor, radhus, hyresrätter, ungdoms/student bostäder. Det önskades mer handel med affärer och butiker. Service i form av träningsaktiviteter som simhall och service inriktad på sommaren i form av hotell, sommarboenden, turistboende. Annan service föreslogs i form av trygghetsboende, seniorboende, serviceboende och föreningslokaler. Högre hus än i dag önskas med allt från 3 till 6 våningar. Flera föreslog kommersiella verksamheter i bottenplan. Vid Ica Här föreslogs fler affärer och mer service. En yta för att leka och umgås på och något som kan ge mer ungdomsaktiviter. Det föreslogs även hyresrätter för att ungdomar ska kunna ha någonstans att bo. I detta område föreslogs det att bebyggelsen skulle vara låg,i max 2 våningar. Åsa stationsväg Här föreslogs affärer och butiker, som exempel nämndes detaljhandel i form av delikatess butiker, skor, textil, glas och porslin. Det föreslogs även service/ verksamheter i form av gym, fler ungdomsaktiviter och fritidsaktiviter och en yta i centrum för att rasta hundar och ha en lekplats på. Hyresrätter och bostadsrättet föreslogs också i området. Här föreslogs låg bebyggelse i max 2 våningar och att man skulle behålla kustsamhället, med träfasader och inte så stora glasytor. 27 (70) KUNGSBACKA KOMMUN Station Åsa året runt På denna station fick deltagarna med hjälp av kartor och matriser skriva och markera ut om hur centrum används idag, hur viktigt aktiviteten är och vilka funktioner man vi se i framtiden. Hur viktigt det är att bevara funktionen och vad som kan utvecklas. Dessutom öppnades frågan upp om på vilket sätt man själv skulle kunna bidra till önskvärd utveckling. Nedan presenteras en sammanställning av vad grupperna kom fram till. Resultat I huvudsak användes centrum till att handla, promenera och träffa folk. Önskemål fanns om både utökat utbud av handeln inklusive livsmedel samt ökade möjligheter att stå och prata med folk och enklare möjligheter att röra sig till fots i Åsa centrum. Ökad trygghet i form av mer belysning var också viktigt samt fler restauranger. Det som saknades var i första hand lekplatser samt utrymme för marknader eller andra sammankomster. Många ansåg att det var viktigt för Åsas utveckling att det fanns möjlighet till ett större utbud av både handel, restauranger och mötesplatser. Campingens framtid delade dock deltagarna i två delar där flera ansåg att den var helt nödvändig för Åsas framtid medan flera ansåg att camping mitt i samhället var slöseri med mark. Få egna initiativ om hur man själv skulle kunna medverka till ett mer livfullt Åsa året runt kom in. . 28 (70) KUNGSBACKA KOMMUN 29 (70) 7.4 Utvärdering: Projektgruppen upplevde att det var en väldigt bra stämning på mötet. Vi kände att vi träffade rätt i vilka som var de nära intressenterna och de hade ett stort engagemang i frågan. Frågorna tenderade dock att ibland gå in i varandra, vi skulle nog ännu tydligare skilt dem åt. Vi upplevde det som positivt att stationerna var speciellt anpassade efter de teman som skulle samtalas kring. De olika stationerna skapade ett kreativt klimat där man ibland fick sitta, ibland stå, ibland måla och ibland skriva. Alla deltagarna som uppgett en mejladress fick en utvärdering via mejlen dagen efter kafédialogen, svarsfrekvensen var 51%. 63 % av de som svarade ansåg att de i mycket hög utsträckning fick framföra sina åsikter/tankar och idéer under mötet, resterande 37 % ansåg att de i ganska hög utsträckning fick det. Ingen ansåg att de i ganska liten eller mycket liten utsträckning fick det. På frågan om det kändes meningsfullt att delta i dialogen svarade samtliga ja. Från några av de öppna svaren kan vi utläsa: ”Det gavs stort utrymme för att varje persons åsikt fick komma fram” ”Gillade upplägget på träffen! Verkligen kreativt och bra genomfört” ”Det kändes mycket meningsfullt då alla tankar och idéer som vi alla hade togs tillvara på ett positivt sätt samt att bemötandet från Kommunen var i stort sett exemplariskt” ”Skönt att komma till en dialog som är så förberedd gällande vad som ska diskuteras samt materialet som skulle användas TACK” ”Det kändes bra, tycker dock att det var för många samtidigt, hälften hade räckt. Många var ej företagare utan privatpersoner, t.ex. pensionärer. Tycker deras synpunkter skulle samlas in på annat sätt”. Med tanke på den senare synpunkten kunde vi nog ännu tydligare informerat vem träffen riktade sig till vilket inte bara var företagare utan framförallt fastighetsägarna, vi hade också kunnat göra grupperna lite mindre. KUNGSBACKA KOMMUN 8 Steg 4 – Torgdialog och utställning 8.1 Metod Torgdialog och utställning ”Tyck om Åsa”. 8.2 Genomförande Alla idéer och tankar vi fick från de första dialogerna var underlag till framtagandet av ett första förslag till utveckling av Åsa centrum. Detta första förslag presenterades i en utställning som fanns att beskåda på fem olika platser i centrum från och med 10 december 2014 till och med 8 januari 2015. Alla utställningsplatser visade bilder och text på hur just den platsen skulle kunna utvecklas. Under rubrik 11.3 finns alla bilder från utställningen. På alla skyltar uppmanades åsaborna att tycka till om detta första förslag via sociala medier, mejl, telefon eller sms. Vi marknadsförde dialogen genom sociala medier, på affischer i Åsa, genom nyheter på kommunens hemsidor och genom ett vykort som skickades ut till alla hushåll i Åsa. Politiker och tjänstemän fanns på plats för att föra dialog i en monter utanför ICA mellan 16-18 i en och en halv vecka i december och två dagar i januari månad. 30 (70) KUNGSBACKA KOMMUN De olika utställningsplatserna och dess placeringar, namnen är arbetsnamn. 8.3 Resultat Resultatet presenteras nedan i teman utefter områden vi fått in flest synpunkter kring. Alla inkomna synpunkter finns i kommunens diarium. Efter varje tema finns kommentarer om bland annat vilka möjligheter kommunen har att ta tillvara de inkomna synpunkterna. Byggnadskaraktär/Arkitektur Många Åsa-bor har reagerat på de illustrationer som tillhörde utställningsförslaget för Åsa centrum. Illustrationerna beskrivs som alltför stadslika, förortsaktiga, strikt nyfunkis med ett fult, fyrkantigt, trist och hårt uttryck. Paralleller har dragits till 60-70-tals-arkitektur. Citat: Åsa är ingen stad och ska inte ge det intrycket enligt min mening, den föreslagna planen är för mycket åt det hållet enligt min mening. De gamla stationsbyggnaderna passar kanske inte in i den nya arkitekturen och borde rivas. 31 (70) KUNGSBACKA KOMMUN Åsa är idag en salig blandning av byggstilar, material och uttryck. Om syftet är att skapa en mer enhetlig stil i samhället är det en positiv tanke. Dock är stilen som ni har valt mer passande till en förort till Stockholm än ett samhälle vid havet. Kanske tänka om här? Skippa alla glasfasader. Både fult och ger ett hårt uttyck. Inte ens Hovås centrum har det. Ett stort antal synpunkter berör hur man vill att nya byggnader ska gestaltas för att anpassas till Åsas karaktär. Huvudsakligen förordas en äldre eller gammaldags stil. För goda exempel har man hänvisat till gamla gästgiveriet i Åsa, Marstrand, sekelskiftesbebyggelse med snickarglädje, småhus, Åsa hembageri, Fiskebäckskil, en amerikansk mainstreet och de gamla stationsbyggnaderna i Åsa. Det har även kommit in förslag på att kommunen ska ställa krav om att all nybyggnation ska vara ekologisk och energismart samt att fasader ska varieras med hjälp av indrag. Några tycker att byggnaderna runt ICA-torget och längs restauranggatan är fina som dom är. Det finns även önskemål om att äldre bebyggelse ska bevaras eller rustas upp. Citat: Åsa är ett kustsamhälle och man ska bygga anpassade byggnader efter detta och ABSOLUT INGEN MODERN STADSARKITEKTUR. Förslag: T ex. ta en titt på Marstrands bebyggelse, äldre som nybyggt; Sekelskiftes utseende med snickarglädje! Design/ utseende på byggnader runt centrum bör efterlikna småhus med mysiga kvartersbutiker och kvalitet på varor/ utbud. Bra dock att de fräschas upp och får ett enhetligt uttryck. Vi kunde låta oss inspireras av en amerikansk main street när vi ska planera Åsa centrum. Precis som i Åsa är det på en main street så att den kommersiella handeln är uppbyggd kring en lång gata. Dessutom är dessa gator ofta trafikerade och det blir ändå en trevlig ”köpgata”. Bevara/rusta upp äldre byggnader där det går, riv varsamt! Generellt: att man bevarar befintlig äldre bebyggelse, äldre vägsträckningar, hagmarker, ängar osv. och inte bygger bort det unika med Åsa. Det har inkommit synpunkter på det gestaltningsarbetet i den fortsatta planeringsprocessen. Arkitekttävlingar, gestaltningsprogram och mer invånardialog om torget önskas. Kommentar Syftet med utställningens illustrationer var att ge en uppfattning om hur nybyggnation, till viss del på obebyggd mark, och med olika höjder skulle påverka intrycket av orten och de offentliga platserna. Syftet med illustrationerna var inte att föreslå en viss typ av arkitektur och det var därför som fasaderna i illustrationerna saknade detaljer. I så tidiga skedena som detta är det de större strukturerna och kopplingarna som är i fokus. Ställningstaganden när det 32 (70) KUNGSBACKA KOMMUN gäller detaljer såsom fasadmaterial, utformning av tak och fönster tas huvudsakligen i mycket senare skeden. Kommunen kan inte gå in på någon annans fastighet för att riva eller bygga nytt. Däremot kan kommunen genom detaljplan skapa och förtydliga rättigheter för fastighetsägarna. Kommunen har begränsad möjlighet att påverka hur de privata fastigheterna utformar sina hus. Enligt plan- bygglagen 2 kapitlet 6 § ska kommunen vid planläggning och i bygglovärenden se till att bebyggelsen utformas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till bl.a. stads- och landskapsbilden, natur- och kulturvärdena på platsen och intresset av en god helhetsverkan. Åsa centrum har en brokig samling byggnadsstilar huvudsakligen från ca 1940-talet och framåt med tonvikt på de senaste årtiondena. Då det finns många olika typer av byggnadsstilar är det svårt för kommunen att hitta juridiskt stöd för att ställa krav på privata fastighetsägare om att t.ex. bara ett fasadmaterial eller fasaduttryck får användas vid nybyggnation. Där kommunen äger marken finns det större möjligheter att ställa krav på t.ex. utformning av husen. Kommunen äger banvallen och parkeringen utanför ICA i Åsa centrum. Önskemål om arkitekttävlingar och gestaltningsprogram övervägs i senare skeden av planeringsprocessen. Formell invånardialog kommer att genomföras i samband med programsamrådet och detaljplanesamråd. Byggnadshöjder Många har yttrat sig om höjder på byggnaderna i Åsa centrum. Flera av de som lämnat synpunkter tycker att det kan vara lämpligt att bygga mer än 3 våningar i Åsa centrum, framförallt på de platser där det passar att ha verksamheter i bottenvåningarna, vid bensinstationen, vid ICA, vid restaurangstråket, öster om restaurangstråket och på banvallen. Byggnadsvolymerna har föreslagits vara stegvis högre. Citat: Byggnationen kan variera mellan 3-6 våningar där det passar med verksamheter i markplan och bostäder i övriga plan Det är bara bra om det byggs 6 våningar högt och man får ekonomi i det, men 10-20 våningar är för högt. Det har tidigare funnits ett semesterhem/hotell som var högre än dagens Åsa-skala (typ +3 våningar) i närheten av Åsa hembageri. Vill kunna se ut över havet och Vita Sand när man sitter på restaurangerna på restauranggatan. 33 (70) KUNGSBACKA KOMMUN En stor majoritet av de som har yttrat sig om byggnadshöjder vill att höjden ska begränsas till max 1-3 våningar. De huvudsakligen argumenten som framförts för att inte bygga högre handlar om att man vill bevara Åsas karaktär och landskapsbild, undvika att byggnader upplevs som barriärer, undvika ökad skuggning av offentliga platser och befintliga bostäder samt för att undvika att befintliga bostäder förlorar sin utsikt. Citat: Maximalt 2-våningshus i Åsa. Speciellt i "centrum-delarna". Gärna med affärer i bottenvåningen! Inga höga hus. Bygg hellre tätare mellan husen (högst två våningar + vind) med smala gator. Exempel på detta finns i Eksjö och Visby. Inga höga hus längs Varbergsvägen. Det skapar en barriär mot havet som är en viktig del av Åsas själ. Att planera för höga byggnader i en liten by som Åsa är helt förkastligt och skulle förstöra känslan och landskapsbilden helt och hållet. Håll byggnaderna till två våningar. Om det krävs tre våningar för att få ekonomi så gör en trappning så att övre våningen är indragen några meter (t ex med en takterrass) så att inte fasaden känns så hög. Högst 1 våning på banvallen så att man inte skymmer utsikten för nuvarande bebyggelse. Tycker husen vid Varbergsvägen där det idag är thairestaurang och glasskafe inte skall byggas så högt. Blir för mycket skugga på östsidan om man skall göra mysiga sittplatser utmed gångbanan. Restaurangstråket: max 2 1/2 våningar i likhet med närliggande Bohuset. Det blir också en anpassning till befintliga intilliggande bostadshusen åt söder samt bageriet åt norr som har 1 1/2 till 2 plan. På motsatta sidan Varbergsvägen placeras hus med max 3 våningar. En arkitektoniskt och skalmässigt sammanhållen centrumbebyggelse med väl fungerande central mötesplats är något att se fram emot. Kommentar Syftet med förslaget om sex våningar på flera ställen i Åsa centrum har i första hand varit att utmana och skapa diskussion. Samtidigt är det ett faktum att många vill bo i Åsa och ska tillräckligt många lägenheter skapas måste byggherrarna få bygga högre på några ställen. Vill vi skapa ett livfullt centrum året runt med ett varierat utbud av verksamheter är det en stor fördel om fler kan bo i centrum. De referensexempel som åsabor skickat in under utställningsperioden har hjälpt till att ge en uppfattning om vilken bild åsaborna har av orten samt hur man vill att utveckling ska se ut. 34 (70) KUNGSBACKA KOMMUN Dessa exempel kommer dock från städer av en helt annan årgång och med en helt annan historia än Åsa. Tvåvåningsbyggnaderna i trä i gamla stan i Eksjö är uppförda på 1600-1700talet. I Visby finns ett flertal 4-våningshus i den gamla stadskärnan. I Åsa centrum finns det 1-2-våningsvillor med mycket varierande byggnadshöjder och flerbostadshus i 3 våningar. Se även tidigare kommentar. Hustyp och upplåtelseform Många ville se att det byggs fler hyresrätter som passar för både för unga och gamla så att rotationen på bostadsmarknaden fungerar. Man menar att seniorboenden behövs för att människor ska kunna bo kvar i Åsa. Det inkom dock synpunkter på att Åsa var fel plats att satsa på för ungdomslägenheter samt det uttrycktes även en oro för att lägenheterna skulle bli för dyra. Citat: Mest hyresrätter, så unga och gamla kan bo kvar. Efterfrågan på seniorboende kommer troligtvis öka, många behöver annat boende vid försäljning av hus i närområdet. Behovet av bostadsrättslägenheter är stort. Kombinationen verksamheter och bostäder fick ett blandat mottagande. Det inkom synpunkter på att blandningen var väldigt viktig medan andra menade att kombinationen, åtminstone vid restaurangstråket var en dålig idé. Det inkom även synpunkter på att kombinera verksamheter och bostäder vid bensinstationen. Citat: Ingen vill bo över restauranger, för mkt musik och liv. Det kom in önskemål och förslag om att bygga suterränghus i banvallsslänten, bygga kollektivhus samt kedjehus. Citat: Hyresrätter, om det skall byggas större bostadshus gör dem till kollektivhus, utnyttjar ytan bra. Mindre lägenheter o större gemensamma ytor. Släpp fram t.ex. privata näringsidkare som kan tänka sig att bygga i kedjehusform tillsammans med andra som vill bo och arbeta i samma fastighet, näringslokal i suterrängplan, bostad ovanpå (på så sätt byggdes ju små samhällen upp förr). 35 (70) KUNGSBACKA KOMMUN 36 (70) Kommentar Kategoriboende, så som seniorboende och ungdomslägenheter begränsar målgruppen och flexibiliteten i användandet. Bostäder för alla, inklusive ungdomar och äldre, är mycket viktigt och i ortens centrala delar bör lägenheter som kan användas för alla åldrar finnas. Att skapa lägenheter i Åsa skulle öka möjligheten för invånarna att bo kvar i orten hela livet. Det skulle dessutom skapa en större koncentration av människor på gångavstånd till ortens butiker och restauranger. Upplåtelseform, såsom hyresrätt och bostadsrätt, kan kommunen främst påverka där kommunen äger marken. Kommunen brukar förorda att åtminstone en del av bostäderna upplåts som hyresrätt. I de kommande detaljplanerna kommer det troligtvis inte finnas krav på att verksamheter ska etableras i bottenvåningen, men det kan däremot vara lämpligt att ställa krav på en högre våningshöjd i bottenvåningen så att det finns möjlighet för en verksamhet att flytta in när behovet finns. Gång- och cykelvägar Det lämnades in ett flertal synpunkter om gång- och cykelvägar utanför Åsa centrum. Synpunkterna berörde främst gång- och cykelväg utmed Ölmanäs ringväg men det fanns även önskemål om gång- och cykelbana mellan Åsa och Kungsbacka samt mellan Hamragård och Hulta. Det fanns även ett förslag om en bro mellan Gårda brygga och Brämma strand. Citat: Se över möjlighet med gång - och cykelpassage mellan hamragård och hutta. Finns befintlig stig. Belyst cykel och gångväg till Gårda brygga från skolan. Om det inte går att lägga på böndernas mark varför inte göra rödljus förbi de två kurvorna med trottoar på kanten? Bind ihop Åsa med ytterområden som Ölmevalla med cykelbanor. Jag tror många skulle kunna tänka sig att cykla från Ölmevalla till Åsa eller mellan Åsa och Kungsbacka för den delen. Att cykla på Varbergsvägen norr ut från Åsa är inget man gör frivilligt och speciellt inte med barn. Flera efterfrågar ett bilfritt stråk ner till Vita Sand, men det finns även de som menar att det endast behövs ett stråk ned till stranden och det inte finns något större behov att kunna cykla ned till stranden. KUNGSBACKA KOMMUN 37 (70) Citat: Det vore bra om man kunde utveckla ett bättre stråk ner mot vattnet än den ganska tråkiga och inte helt raka väg som finns idag (via campingen). Det ska kännas som den naturliga vägen att strosa när man går eller cyklar. Det räcker med ENDAST EN GÅNG/CYKELVÄG ner till Sörviksstranden från Stenviksvägen! Det kan också verkligen i fråga sättas vem som har behov av cykla direkt ner till Åsa Havsbad? Möjligen några turister under halva juni, juli och halva augusti men övriga tiden på året finns ju det inget behov. När det gäller gång- och cykelvägar i Åsa centrum så fanns det många synpunkter och önskemål. Synpunkterna gällde övergripande behov av större framkomlighet och orienterbarhet för gående och cyklister i centrum, behov av gång- och cykelvägar på båda sidor om Varbergsvägen samt på banvallen, hyrcyklar från och till Åsa station. Att säkert kunna ta sig över Varbergsvägen, genom att bygga t.ex. gångtunnel eller gångbro för att ta sig till vattnet och till skolorna är också ett angeläget önskemål. Citat: Cykelbanor på båda sidor om Varbergsvägen! Från stora rondellen (Åsa Gårdsskola) upp till Kuggaviken. Vi önskar större framkomlighet för gående/cyklister och mindre för bilister. Farthinder längs de "större" vägarna där folk nu kör alldeles för fort. Jag hoppas att Cykelbanan från Frillesås på gamla järnvägsidan nu i förslaget är en enda RAK stäckning på Östra sidan Varbergsvägen hela vägen från Återvinningen till Järnvägsstationen. Inte en massa böjar o stopp! Åsa är geografiskt utsträckt så de flesta cyklar. Kommunen ska inte uppmuntra till gc, alla ska få göra som dom vill. Siktlinjer är löjligt och trafikfarligt. Kommentar Det kommer inte att byggas en cykelbana på banvallen då det innebär att större markområden inte kan utvecklas för de blir för långsmala. Ambitionen är dock ett cykelstråk i samma riktning men delvis på befintliga vägar och delvis på banvallen. Cykelbana på banvallen norr om Kläppavägen finns inte med i några planer. KUNGSBACKA KOMMUN En gångtunnel eller gångbro över eller under Varbergsvägen bedöms inte få så stor användning att det är värt en investering. Att satsa på en annan utformning av Varbergsvägen i ett kortare avsnitt bedöms ge större positiva effekter när det gäller att öka trafiksäkerhet, trygghet och minska barriärkänslan. Kommunen fortsätter att se över möjligheten att skapa ett bilfritt stråk genom centrum ned till stranden. En trafikutredning med fokus på gång och cykeltrafik på Ölmanäs ringväg gjordes 2011. Utredningen ligger till grund för förslaget till kommunens investeringsbudget 2019-2021. Enligt budgetförslaget är utbyggnaden av en gång- och cykelväg längs Ölmanäs ringväg uppdelad i tre etapper; Äppelstigen – Näsbokrokvägen, Näsbokrokvägen-Jute Tvärväg och Jute-Tvärväg- Varbergsvägen. Leda biltrafiken Flera av de synpunkter som lämnades in angående biltrafiken handlade om motvilja till det förslag som presenterades i utställningskartan där infarten till campingen och badet hade flyttats. Det uttrycktes främst en oro om utökat trafikkaos, främst sommartid, trafikstockning, samt minskad framkomlighet för t.ex. husvagnsekpiage. Förslag inkom om bl.a. att öppna infarten från Varbergsvägens rondell till Idrottsvägen för att minska trafikmängden vid bageriet. Ett förslag handlade om att leda trafiken via Åsa bäckväg ned till badet, istället för att den ska gå via bageriet. Citat: Det är väldigt viktigt att förflytta alla bilburna sommargäster till campingen, BORT IFRÅN den hårt trafikerade nuvarande infarten till campingen sommartid! Infarten till campingens parkering SKA GÅ VIA POLISVÄGEN DIREKT TILL CAMPINGENS/ SÖRVIKS PARKERING!! Det är ju jättetrevligt med öppna platser och torg, men glöm inte bort tillgängligheten. Det måste gå att ta sig fram till exempelvis ICA och bageriet, gäller både kunder och varutransporter. Verkar väldigt märkligt att campinggäster ska köra in bakom macken, skapa inte trafikkaos. Hur ska ett långt husvagnsekipage kunna komma emellan husen på den infart som ni tänkt? Ni har också på er ritning ändrat infarten för de som ska till badet och den infarten går ÖVER campingplatser. Hur ersätter ni de platserna? Alla som bor i området kommer att åka mellan husen och sedan ut på den "gamla vägen". Blir inte det ett väldigt svängande i onödan? 38 (70) KUNGSBACKA KOMMUN Några lämnade in synpunkter med förslag om att flytta Varbergsvägen till banvallen. Andra menade att Varbergsvägen behövde breddas för att undvika trafikolyckor samt för att underlätta för utryckningsfordon att komma fram. Citat: Ville bredda Varbergsvägen eftersom utryckningsfordon inte kommer fram. Området mellan Magasinet och återvinningscentralen togs upp i ett flertal inlämnade synpunkter. Synpunkterna gällde förslag på en förändrad trafiklösning för att öka trafiksäkerheten. Synpunkterna gällde även oro för ökad trafikmängd på Åsa villaväg där fordon redan idag framförs i hastigheter över hastighetsbegräsningen. Citat: Åsa Stationsväg bör förbli gårdsgata och genomfartstrafik bör ske på gamla banvallen, där Åsa Stationsväg och Åsa Villaväg kan förenas fram till rondellen norrut. Biltrafik leds från rondellen vid Bilkompaniet och via ga. Banvallen fram till gamla jvgövergången in på Åsa Stationsväg och vidare framåt. Flytta Åsa Stationsväg ca.2m västerut bakom "MAGASINET" och hela vägen fram till Ga. Posthuset och skapa fler parkeringar för besökande till framtida centrumfunktioner. Vi föreslår att biltrafiken norrut från Åsa Stationsväg och Åsa Villaväg till rondellen förläggs till banvallen medan Åsa Stationsväg i första hand blir cykelbana. Ölmanäs ringväg nämndes i ett par synpunkter. Önskemålen gällde ökad bredd och belysning på vägen. Kommentar Ölmanäs ringväg är en statlig väg där Trafikverket är huvudman och ansvarig. Samtal har pågått mellan kommunen och Trafikverket i flera år om vägens framtid men ingen överenskommelse finns ännu. Kommunen är inte huvudman för övriga bilvägar i Åsa utan det sköts av vägföreningar. Alla önskemål och ev klagomål avseende vägarna hänvisas i nuläget till vägföreningen. I dagsläget pågår ingen diskussion om kommunalt övertagande av ansvar för drift och underhåll av vägarna. Infarten till campingen/badet/Åsa hembageri ses över i det fortsatta planarbetet. Varbergsvägen är en statlig väg som kommunen inte bestämmer över. Det har aldrig varit en ambition från kommunens eller statens sida att flytta Varbergsvägen. Det har funnits enskilda initiativ kring detta men aldrig från kommunens sida. Fördjupningen av översiktsplanen 39 (70) KUNGSBACKA KOMMUN konstaterar att det statliga vägnätet skall ligga där det ligger. Att flytta Varbergsvägen till en annan del av centrum innebär inte att problemen löses, de flyttas endast till en annan plats. Verksamheterna och bostäderna längs med Varbergsvägen behöver fortsatt tillgång med bil. Parkering Flera synpunkter angående parkering gäller parkeringsplatserna utanför Åsa hembageri. Man vill värna om parkeringen för att hembageriets verksamhet inte ska påverkas negativt. Några menar att det finns ett stort bilberoende i Åsa på grund av för långa avstånd från centrum och busshållplatser. Citat: En annan central del i bygden är Åsa Hembageri. Området däromkring kan mycket väl göras mer välkomnande och utnyttjas bättre men parkeringsmöjligheter måste finnas kvar eller utökas för ett snabbt stopp "på vägen". Åsa hembageri måste få ha kvar möjlighet till snabb parkering, antingen som idag eller som parkeringsfickor längs med vägen eller bakom Åsa hembageri mot motellet. Infarten bör inte flyttas. I stort sett varje familj i Åsa har två bilar då detta nästan är ett måste för att kunna bo i Åsa. Därför måste man planera centrum väl med parkeringsplatser och möjlighet att lätt kunna stanna vid bageri, restauranger, mataffär osv osv. Det har uttryckts en oro för ökat parkeringsbehov om man bygger nytt i Åsa centrum. Flera ger förslag på nya parkeringslösningar för att tillgodose befintligt och framtida parkeringsbehov. Citat: Undrar var alla bilar som kommer med nya invånare skall parkeras? Parkeringsgarage under torget/ICA när nuvarande parkeringsyrta försvinner och blir ett torg. Vi kan riva det gula huset med den gamla skoaffären och bygga parkering där. Bilparkering sommartid vid idrottsplatsen och andra ytor, t.ex. sommartomma skolgårdar. Besökare får finna sig i att gå en bit till badet och ett bra alternativ är hyrcyklar Bredd på Sörviksvägen och parkeringsplatserna framför bef. villor på samma gata bör åtgärdas. Undvik asfaltsparkering. 40 (70) KUNGSBACKA KOMMUN Kommentar Utställningsförslaget innebar att parkeringsplatserna utanför bageriet skulle flyttas något till en placering i anslutning till föreslaget torg. Vinsten med att flytta parkeringsplatserna ett par meter är att ett bilfritt gång- och cykelstråk kan skapas genom centrum ned till stranden. Kommunen vill verka för fler parkeringsplatser i Åsa centrum, men inte på bekostnad av möjligheten att gå, stå och cykla i centrum. Flexibla parkeringsytor, som kan få en annan användning då parkeringsbehovet är lågt, är något som ses över i det fortsatta planarbetet. Koppling till havet Kopplingen och närheten till havet är inte tillräckligt tydlig i Åsa centrum tycker flera. Man föreslår därför siktstråk och släpp mellan husen i restaurangstråket för att det ska bli enklare och tydligare hur man ska ta sig ned till vattnet. Citat: Man borde göra så att man kan se havet från Varbergsvägen, till exempel riva huset mittemot Åsa hembageri. Planen innehåller inte speciellt mycket som öppnar upp vägarna mot havet. Idag finns de bara några få undangömda passager. Gör havet mer inbjudande. Fokusera på det mer istället. Jag har tipsat om en strandpromenad från Vita Sand både åt Väster och åt öster. Det skulle göra susen. Havet är inte ens med på planskissen. Inte bra! Knyta an centrum till vattnet: Trots att Åsa är en fantastisk ort vid havet så märks det inte så bra när man rör sig i centrum, alltså från ICA och bort mot dagens restauranger. Kommentar Den möjlighet som kommunen ser att knyta an orten bättre till havet är att skapa ett bilfritt gång- och cykelstråk mellan stranden och centrum. Bevarandet av släpp mellan byggnader för att undvika barriäreffekter beaktas i det fortsatta planarbetet. 41 (70) KUNGSBACKA KOMMUN Grönområde utanför Åsa centrum Det finns delade åsikter om Åsa berg. Några tycker att berget bör bebyggas, men de flesta vill att de ska förbli orört för att värna allmänhetens tillgänglighet. Citat: Bygg höghus på Åsaberget det skulle bryta den tråkiga siluetten av villabebyggelse och höja statusen på Åsa. Bebyggelsen på den framtida bergssluttningen kommer att bli Åsas Lidingö. Åsa har de senaste 20 åren förlorat flera fina promenadområden, mossen ovanför Mossvägen pga kalhygge där att stigar förstördes, Kläppa pga storbranden. Nedanför Kläppa avverkades också helt och ett nytt villaområde planeras nu där. Där finns en fantastisk gammal skog utan sly, gott om upptrampade stigar, bär och svamp. Kvar är Åsa Berg som utnyttjas flitigt av många. Dessa värden borde väga mycket tyngre än en markägares önskan om en snabb förtjänst. Flera efterfrågar elljusspår och motionsslingor. Citat: Vi är ute och springer, men då med pannlampa. Det är väldigt många ute. behovet av elljusspår gissar vi är högt. Det hade vart bra med ett motionsspår i Åsa, typ ”trail running”- spår, vilket är på modet numera. Upp i Åsa bergen finns i princip dessa stigar men det behövs skogas lite och en viss skötsel samt lite bark på vissa ställen, sen är det klart. Som jag ser det behövs inte elljus då folk får springa fram och tillbaka till Frillesås (elljus finns numera på den gamla banvallen) på kvällar och nätter. Kommentar Det pågår en utredning som ser över möjligheten att bygga bostäder på Åsa berg. Hur många bostäder det i så fall skulle kunna bli är oklart. Kommunen äger inga större markområden kring Åsa lämpliga för en motionsslinga och kommunen har inte lyckats komma överens med befintliga markägare om en motionsslinga trots vissa försök. Kommunen känner till önskemålen men jobbar inte aktivt med det idag. Önskemålen är kända av kommunen sen tidigare. Önskemålen fanns med i den första versionen av fördjupningen av översiktsplanen men togs bort pga. krav från privata fastighetsägare. 42 (70) KUNGSBACKA KOMMUN Idrottshall/Idrottsområde/Simhall/Ishall Många synpunkter har lämnats in om behovet av en ny idrottshall på grund det stora idrottsintresset i Åsa samt eftersatta, fullbokade och inte ändamålsenliga äldre lokaler. Några önskar sig även en simhall, ishall och ny idrottsplats. Citat: Idag har vi en idrottshall som man skäms över när vi får andra föreningar på besök (inte ens våra egna barn vill duscha där). Ta hjälp av våra aktiva ledare för att få deras idéer och åsikter. Inspiration: Idrottsoasen vid Olympia i Helsingborg. En riktig idrottsanläggning med tillhörande bad behövs. Åsaskolans hall är för liten och även sliten. Gårdsskolans hall är också för liten för cuper etc. Varför byggdes det ingen fullstor hall på Åsagårdskola? Se till att fixa en riktig fullplan med läktare och schyssta omklädningsrum! Vill gärna påpeka vikten av en ny idrottshall eller stor renovering av befintlig. Halmstad är föredömligt när det gäller nya hallar. Planera för en ny stor idrottshall med plats för en riktig fritidsgård för ungdomar i anslutning. Det är svårt att få tider i befintliga hallar och det finns ett stort behov från många idrotter att kunna träna oftare. Kommentar Enligt kommunens lokalplan planeras en utbyggnad av Åsa Gårdsskolas idrottshall vara klar 2017. Några planer för andra större investeringar eller utveckling av idrottsområden finns inte. Torg Ett flertal är positiva till att utveckla ytan framför ICA till ett torg och en mötesplats. Några har lämnat in synpunkter om att anläggning av en torgyta utanför bageriet är en dålig idé. Ett fåtal önskar sig en yta vid Magasinet för bl.a. marknader, utställningar och aktioner. Citat: Lägg torget vid ICA där det redan idag är en etablerad mötesplats/centrum. Kanske borde Lollipopshuset och intilliggande hus flyttas bak mot den gamla banvallen för att öppna upp och få plats med ett större torg för möjlighet till försäljning på sommaren eller tex skridskobana på vintern. 43 (70) KUNGSBACKA KOMMUN Vi motsätter oss torget utanför vårt bageri En torgbildning vid Hembageriet torde kunna ordnas på kommunens campingplats. Åsa behöver ett område centralt med större yta för t.ex. marknadsstånd, Det gamla fina JVGmagasinshuset på stenfot skulle t.ex. kunna användas för Kulturaktiviteter, t.ex. Auktioner, Loppis, Konst-utställningar, Julmarknad etc. etc. Hoppborg, Ponnyridning etc. i samband med aktiviteter kan man också tänka sig på området. Flera resonemang berör behovet av parkering i förhållande till behovet av ett bilfritt torg. De flesta menar att torgytan måste vara helt bilfri, medan andra menar att endast en del av ytan kan ha bilförbud och en del kan användas för parkering. Gör en del av parkeringsplatserna (vid ICA) till ett torg och utöka med parkeringsplatser runt om ICA. Om det ska byggas torg förslår jag att det är totalt trafikförbud på dessa. Att anpassa biltrafiken till “gåendes hastighet“ känns inte som ett säkert alternativ. När det gäller torgets utformning och innehåll är det flera som önskar sig något vackert att titta på, exempelvis konst eller anordnad grönska, men man önskar sig även sittplatser, fler caféer och bodar. Det har också inkommit förslag på att låta torget sträcka sig till båda sidorna om Varbergsvägen för att förbättra kopplingen. Citat: Nytt torg med små bodar, som föreningar kan hyra för försäljning av lotter eller info aktiviteter. En mötesplats som är varm o inbjudande. Park el torg med mycket stort inslag av grönska o vatten. Vindskyddat läge. Bjud in någon känd landskapsarkitekt så blir platsen något för trädgårds turister med. De ytor ni föreslår som torg el grönyta är för små. Kommentar Ytan vid ICA föreslås förstoras så som det har illustrerats i utställningskartan. På så sätt ska det finnas plats för både parkering och en bilfri torgyta att stanna upp på. Kommunen kan genom detaljplanering möjliggöra för byggnation av verksamhetslokaler vid torget, men det är de privata fastighetsägarna och näringsidkarna som måste ta initiativ till byggnation och verksamhetsutövande. Ytan vid Magasinet kan utvecklas med hjälp av privata krafter. 44 (70) KUNGSBACKA KOMMUN Kommunala verksamheter Det har kommit in önskemål om fler och bättre bemannade skolor, förskolor, fritidsgårdar och vårdcentral. Åsa bibliotek föreslås bl.a. få längre öppettider och förflyttas till centrum. Möjlighet att erbjuda /visa teaterföreställningar/uppträdanden i Åsa. På biblioteket och utomhus, eller på någon annan plats. Då blir Åsa mer levande! Kan dessutom locka till lokala teatergrupper, i olika åldrar! Biblioteket bör få plats i centrum. Vi var i Visby och där ligger biblioteket väldigt centralt och var verkligen levande, med många besökare en vacker sommardag! Biblioteket innehöll även en stor caféservering med inne och uteplatser, perfekt samlingsyta! Att kommunen nu planerar omfattande bebyggelse med nyinflyttning utan att först bygga en ny skola och idrottshallar är vårdslöst. En äldrevårdscentral skulle kunna vara betydelsefull för att koncentrera sig på deras behov och bevaka ev. övermedicinering m.m. Det har även kommit in förslag om att flytta återvinningscentralen till ett mer lämpligt läge, längre ifrån skolan och bostadsbebyggelsen. Jag har vid ett tidigare tillfälle lämnat in ett förslag kring att flytta återvinningscentralen (märkt O) i samband med den satsning som nu skall göras i ÅSA centrum, vilket jag vill påminna om nu igen då jag inte sett att detta dokumenterats någonstans i era mötesprotokoll eller tidigare skrivelser. Kommentar Återvinningscentralen ligger utanför centrumområdet. Frågan tas med i det fortsatta arbetet med utvecklingen av hela Åsa tätort. Vid behov så finns det möjlighet i befintlig detaljplan att bygga ut Åsa Gårdsskola. Önskemål om vårdcentralen och bibliotek kommer att lämnas till ansvarig förvaltning. Kommersiella verksamheter Många har lämnat in önskemål om ett gym i Åsa centrum, en menade dock att gymmet bör placeras vid dagens idrottsplats för att inte förstöra torgkänslan i centrum. Citat: Ett motionscentrum med gym och simhall. Det jag saknar allra mest i Åsa är ett gym 45 (70) KUNGSBACKA KOMMUN För att ge ICA en konkurrent och få ett större livsmedelsutbud i Åsa föreslår flera ytterligare en livsmedelsbutik. Flera, olika sorters butiker, gärna då minst 2 st. som kan konkurrera lite med varandra. För att slippa monopolpriser! Dessutom blir det närmare till varuutbudet! Önskvärt vore ju också att Ica fick konkurrens i form av ytterligare en matbutik. Många vill värna om de befintliga verksamheterna och är därför oroliga för verksamheternas överlevnad vid nybyggnation. Några menade att det inte är lämpligt att flytta restaurangernas uteserveringar till restauranggatans baksida eftersom det tar bort folklivet från Varbergsvägen och ger mer störningar för bostäderna söder om restaurangerna. Några ifrågasätter förslaget om att byggnader ska få verksamheter i bottenplan. I era drömmar ska det byggas nya hus där nuvarande pizzerior, glasscafe och andra affärer ligger. Hur ersätts ägarna under byggnationen? Kommer kunderna tillbaka? Våra näringsidkare som restauranger och cafeér bidrar mycket till miljön, säkerställ att deras möjlighet att driva vidare inte påverkas negativt. Ge dom hellre större möjligheter att bygga större uteserveringar och förbättra möjligheten att parkera. En nybyggnation med de avsevärt högre hyror det medför … skulle leda till en restaurangdöd. Det är en dålig idé med verksamheter i bottenplan och menar att det inte kommer finnas underlag för så många verksamheter på lång tid. Några önskar sig systembolag, fler caféer och restauranger samt badhotell, köpcentrum och biltvätt i Åsa centrum. Den befintliga minigolfen föreslå ersättas med en äventyrsgolf i anslutning till campingen. Citat: Förresten. ett utskänkningsställe för systembolaget borde vara bra att ha i Åsa. Då åker färre till Kungsbacka. Ge ICA den rollen. Att det öppnas en gör-det-självhall för biltvätt här. Nästan alla tvättar tyvärr sina bilar på uppfarterna - förorenat vatten rinner direkt ner i dagvattenbrunnar, men även direkt ner i havet. Kommentar Kommunen kan genom detaljplanering möjliggöra för byggnation av verksamhetslokaler, men det är de privata fastighetsägarna och näringsidkarna som måste ta initiativ till rivning av befintliga byggnader, nybyggnation och verksamhetsutövande. Kommunen beslutar inte om 46 (70) KUNGSBACKA KOMMUN uteserveringarna ska flyttas till restaurangstråkets söderläge, men detaljplanen kan möjliggöra för det. Gym, kaféer och butiker kräver ett visst befolkningsunderlag, vilket talar för en utökning av antalet bostäder i verksamheternas närområde. Kommunen vill precis som åsaborna värna de befintliga verksamheterna så långt det är möjligt. Föreningsverksamheter Många har efterfrågat olika typer av aktivitetslokaler i Åsa centrum med inriktning mot bl.a. ungdomar, bilmekanik, dans, teater och alternativa sporter. Några skulle gärna se att aktivitetslokalerna var samlade i ett aktivitets-/kulturhus. Aktivitetshuset föreslås även innehålla replokaler, rymliga lokaler för föreningsträffar samt möjlighet till hantverk. Det har även inkommit önskemål om ett stall. Citat: För tonåringar och pensionärer och alla de emellan önskar jag mig ett riktigt samlande aktivitetshus, där man kunde ha keramik, glas, smide, gym, klätterväggar och replokaler, inte som nu då det finns lite utspritt här och var. Några har föreslagit att Magasinet ska få användas som föreningslokal för bl.a. kulturföreningar och hantverksföreningar. Citat: Många hantverkare i Åsa med omnejd som önskar ett litet lokalt hantverkscentrum. Det gamla godsmagasinet som historisk byggnad är värt att bevara och restaurera för att skapa ett lokalt hantverkscentrum. Eftersom det finns en Folkhögskola i Åsa med estetiska utbildningar kan man utveckla ett samarbete med lärare och elever från skolan. Kommentar Kommunen kan genom detaljplanering möjliggöra för byggnation av föreningslokaler, men det är de privata fastighetsägarna och föreningslivet som måste ta initiativ till byggnation och föreningsaktiviteter. Magasinet ligger inom kommunens fastighet vilket betyder att det är kommunens som beslutar om dess framtid. Kommunen kommer i det fortsatta planarbetet ta ställning till om Magasinet ska bevaras. 47 (70) KUNGSBACKA KOMMUN Dagvatten Flera lyfter fram vikten av att ta tag i dagvattenhanteringen på grund av bl.a. återkommande översvämningar av Varbergsvägen, dagvattenutloppet på Vita sand samt på grund av ökad problematik i samband med föreslagen nybyggnation. En uttrycker oro för barn som ska bo nära de föreslagna dammarna och bäckarna. Citat: Vita sand med utloppet mitt i måste också lösas för att Åsa ska kunna vara en “Västkustens pärla” Dagvattnet är redan idag ett stort problem vid Åsa Berg, både ner mot centrum och i Hultaområdet där vi bor. Bebyggelse och vägar upp kommer att förvärra problemen ytterligare. Kommentar Kommunen har tagit fram en dagvattenutredning som visar på vilka åtgärder som krävs för befintligt och framtida dagvattenproblematik. I det kommande arbetet kommer kommunen att försöka lösa skötseln av dessa ytor för en effektiv hantering. Idag avleds dagvatten från Åsa ut på Vita Sand. Stranden är en lågpunkt i området och därmed en naturlig samlingsplats för dagvatten. Möjligheterna till att flytta utloppet till en annan plats längs med kusten är mycket begränsade. En del förbättringar har utförts när det gäller säkerhet och utseende på dagvattenutloppet på Vita Sand, ett arbete som fortfarande pågår. Problemen med föroreningar i badvatten kan sammanfattas i två huvudfrågor. Den första är kapacitetsproblem i systemet. Den andra frågan är källor till de föroreningar som smutsar ner dagvattnet. Kommunen har noggrant kartlagt eventuella bräddningar och har inte hittat något samband mellan något utsläpp från det kommunala spillvattennätet och de provsvar som visat dålig badvattenkvalitet. Kommunen arbetar i nuläget med att ta fram förslag som syftar till att lösa problem i det befintliga dagvattensystemet och förbättra dagvattenhanteringen i Åsa. Flytta bensinstation De flesta som har yttrat som om bensinstationen i Åsa centrum förordar en flytt bl.a. för att tillgängliggöra ytan för annan verksamhet och för att den befintliga verksamheten inte är lämplig i närheten av bostäder. Ett fåtal menar att bensinstation är en viktig faktor för att bevara folklivet i centrum. 48 (70) KUNGSBACKA KOMMUN Citat: Bensinstationen måste flyttas utanför centrum, den kan inte ligga bland bostäderna. Det har tidigare funnits en mack vid rondellen mot Ölmanäs. Tillståndet för miljöfarlig verksamhet borde finnas kvar. Bensinstationen bör flyttas snarast och lokaliseras norr om planområdet. Här fanns tidigare en bensinstation och möjligen finns etableringstillståndet kvar. Att sen snacka om att flytta bensinstationen skulle göra byn helt död på vintern. Fel tänkt. Tänk istället att den skall utvecklas som en mer central punkt o bli en snygg o vettig bensinstation o inte som nu ett ruckel med stängda fönster… Kommentar Bensinstationen kan endast flyttas om fastighetsägaren är intresserad av att göra det. Även om bensinstationen flyttar så behöver inte verksamheterna göra det. Det är hanteringen av drivmedel som är olämplig i ett så bostadsnära område. Utegym, lekplatser I de inkomna synpunkterna har det uttryckts en stor efterfrågan på lekplatser, gärna i form av en äventyrslekplats eller hinderbana, och utegym. Plikta i Göteborg, Sollekplatsen i Malmö och lekplatsen vid Varbergs fästning har angetts som goda exempel på lekplatser. Olympia i Helsingborg har angetts som ett gott exempel på utegym. Tillgängligheten för funktionshindrade har även lyfts fram både när det gäller lek och idrott. Citat: Som det är idag saknas någon form av knutpunkt för barnlek. Det finns lekplats på skolorna men dessa täcker inte behovet å dessutom lämpar det sig inte att besöka skolorna för lek dagtid. Vi önskar en stor lekplats på centralt ställe. Gärna nära Åsa Hembageri eller närmare havet. Det vore kul om Åsalekplatsen är en lekplats med havstema, med något skepp som klätterställning, balansbräda i form av en surfbräda mm. Viktigt att alla åldrar från bebis till äldre kan nyttja lekplatsen. Vi tror att lekplatsen kan bli en välanvänd samlingsplats för barnfamiljer både dagtid och helger. Gör den inte för liten bara, å se till att ha mycket gungor. Inspiration kan hämtas från lekplatsen i Varberg (vid fästningen) samt Plikta i Göteborg. Invånare i Åsa har även önskat sig en skridskobana, kälkbacke, saltvattenpool, tennisbana, spontanyta med ring och en bmx-bana. Grönytor har lyfts fram som viktiga att utnyttja och utveckla. Det föreslås bl.a. en park med bänkar och lekplats på gamla banvallen bakom ICA. 49 (70) KUNGSBACKA KOMMUN Citat: Det är också viktigt att bevara grönområden mellan bebyggelsen som uppmanar till utelek/ aktiviteter. Kommentar Kommunen tar med önskemålen om lekplats, utegym och andra typer av utomhusaktiviteter i det fortsatta planarbetet. På gräsytorna längs med vägen föreslår kommunen öppna dagvattenlösningar, i stil med de som illustrerats i utställningskartan. Det föreslås även en översvämningsbar park. Som också illustrerades i utställningskartan föreslås gröna släpp mellan bostadsområdena. Dagvattenlösningarna på banvallen skulle kunna utformas som mer kvalitativa, översvämningsbara grönytor. Tåg och buss Flera boende i Åsa önskar sig fler tågavgångar från Åsa station. Det finns även önskemål om biljettautomat på stationen och bussar som anpassas bättre till tågtiderna. Citat: Att alla tågen gör stopp i Åsa - för både av- och påstigningar! Även på helgerna! Dessutom ska tiderna hållas! Bussarna som anknyter stationen ska dessutom vara anpassade till tågets tid. Jobba för att öka antalet avgångar med tåget. Nu när stationen är byggd, så ska den väl nyttjas ordentligt. Starkt argument för nyinflyttade att välja Åsa som bostadsort. Det som Åsa behöver allra mest är fler avgångar med Öresundstågen in till Göteborg. I dagsläget går det bara ett tåg i timmen och det är alldeles för lite för att pendling ska bli ett verkligt alternativ. Annars hade jag gärna tagit tåget till jobbet! Kommentar Tågstationen är ett viktigt tillskott och kommunen håller med om att det vore önskvärt med fler stopp vid Åsa station. Tågens och bussarnas avgångstider är en regional fråga men kommunen genomför ett aktivt påverkansarbete för att få fler tåg att stanna. Det finns idag biljettautomat på stationen. Drift, underhåll, skötsel Flera har synpunkter på huvudmannaskapet, d.v.s. ansvaret, för allmänna vägar och platser i Åsa och flertalet menar att kommunen bör ta större ansvar. Man lyfter även fram att 50 (70) KUNGSBACKA KOMMUN Varbergsvägens utformning är viktigt för att den påverkar intrycket av samhället och bidrar till att locka kunder till restauranger och caféer. Det finns även frågor kring vem som har ansvar för dagvattenhanteringen. Citat: Har inte vägföreningarna spelat ut sin roll i Åsa? Det är ju inga sommarstugeområden längre. Vore bättre att kommunen tog ett samlat grepp istället för att dessa små grupperingar ska hävda sig. Vi ser fram emot en allmän uppsnyggning och löpande skötsel av Åsa stationsväg och dess omgivningar i denna del. Många har lämnat synpunkter om behovet av mer gatubelysning. Man har även haft invändningar mot kulören på belysningsstolparna i centrala Åsa. Allmänna toaletter, papperskorgar och hundbajspåsar efterfrågas också. Citat: Gatubelysning är viktigt! Bra belysning gör att det känns mindre "på landet". Fler allmänna papperskorgar runt i Åsa. Då minskar troligtvis skräphögarna. Fler korgar för hundbajspåsar. På flera olika platser. Skötseln av grönytorna och stränderna har i samband med utställningen kritiserats i Åsa. Vid badplatserna efterfrågas upprensning av skräp och tång, i rondellerna efterfrågas blommor och längs med Sörviksvägen efterfrågas hög växtlighet mellan gatan och restaurangerna för att skapa en ombonad känsla. Det har även lämnats in en fråga om att flytta ortsskyltarna eftersom de är felplacerade. Vi som bor på Sörviksvägen, bakom restaurangstråket, ser hur många som tar sina kvällspromenader här. Både små och stora sällskap. Hela gatan känns verkligen som en bakgata, en gränd, och det tror vi att man skulle tjäna på att se över för att alla ska kunna njuta och känna sig trygga under promenader. Vi föreslår växtlighet (förslagsvis hög) mellan gatan och restaurangerna som skulle ge gatan en mer ombonad känsla. Kanske kan man också lägga en trottoar med ljuskällor i samband med dessa planteringar så att man inte känner det som att man går utmed en lastbrygga. Vi har flera bra stränder i området, men fokus ligger på Vita Sand. Detta bör ändras så att även t.ex. Krokvik (Kuggaviken) förskönas med att t.ex. alger tas bort regelbundet under perioden Maj-September, som med fördel kan användas av lokala bönder som gödning. Flytbryggor och rätta till trasiga bryggor i områdena. Rensa upp på badplatserna bättre. I år var de fulla av skräp och tång. 51 (70) KUNGSBACKA KOMMUN Flytta Ortsskyltarna. Som det är nu står ortsskylten ÅSA vid Idrottsplatsen och detta kan stämma för 40 år sedan. Nu börjar ju Åsa strax innan Landabron i söder, och en bit innan vägen in mot Gårda Brygga i norr sett från Varbergsvägen. Kommentar I samband med planarbetet kommer ställning tas gällande ansvar för drift, underhåll och skötsel för vägar, allmänna platser och dagvattenhantering. Allmänna toaletter skulle kunna bli en del av utvecklingen av ICA-torget. Belysning, skötseln av stränderna och skyltning är kommunens ansvar och är en fråga som kommer att skickas till ansvarig förvaltning. Kust, strandpromenad Några har lämnat in önskemål om en strandpromenad för att binda ihop vikar och stränder längs med kusten i Åsa samt för att öka tillgängligheten. Citat: Utveckla gärna strandområdet med en strandpromenad som gör kuststräckan mer tillgänglig för alla. Intresset finns hos markägarna så det handlar främst om att planera och genomföra. Det har även lämnats in många önskemål om utveckling av stranden i form av caféer, restauranger, beachvolleynät, parasoller, bastu, brygga, trampolin, grillplats, omklädningsrum och toaletter. Möjligheten för bad med rullstol har även lyfts fram. Vissa av aktiviteterna har föreslagits för att utöka användningen av stranden året om. Man har även föreslagit att ta bort parkeringen närmast badet för att tillgängliggöra ytan för annan användning. Ett fåtal har lyft fram vikten av att inte glömma bort Kuggavikens badplats. Citat: Det vore också önskvärt med caféer och restauranger närmare vattnet och med utsikt över havet. Detta skulle ju också öka anledningen att ta sig ner mot havet och speciellt då det inte är badsäsong. För att skapa ett intresse för havet året runt (kan kännas lite öde ner vid Åsa strand då det inte är badsäsong) vore det toppen med ett vinterbad (vet att havsvattenpool var på diskussion inför valet) med åtminstone brygga och bastu. 52 (70) KUNGSBACKA KOMMUN avsluta den planerade cykel och gångvägen från tågstationen ner till Vita strand med en brygga/pir som sticker ut i havet en bit. .. utrustas med inbyggda bänkar… några bänkar samt en grill vid landfästet… att man kan gå ner i havet från denna brygga och om djupet räcker till gärna utrustas med en trampolin. Kommentar Ambition om strandpromenad finns med i fördjupningen av översiktsplanen för Åsa och ligger utanför centrumprojektet. Kommunen är väl medveten om önskemålen och har gjort en strandinventering. Det finns privata krafter som jobbar med idéer kring en strandpromenad och förhoppningen är att detta kan ske i samverkan med kommunen framöver. Det arbetet dock är inte uppstartat på något vis. Både Vita Sand och Kuggaviken ligger utanför centrumområdet och kommer därför inte att behandlas i detta planarbete. Camping Synpunkterna angående campingen skiljer sig åt. Några tycker att den borde flyttas eller reduceras för att bl.a. kunna skapa en bra väg ned till badet, några anser att den måste bevaras för att den är en viktig del av Åsas karaktär och några anser att campingen bör utvecklas med stugor. Citat: Flytta campingplatsen till ängen där cirkusen brukar vara. Det blir lungnare för alla och större plats. Man kan inte skapa en bra väg ner till badet utan att ändra på campingen. Man kan inte ta bort campingen för då försvinner en viktig del av Åsas karaktär. Det är den enda riktiga campingen i närheten. Bygg stugor som campingen kan tillhandahålla när det arrangeras så mycket cuper som det gör. Kommentar Frågan om campingen är inte en del av planarbetet för Åsa centrum. Utveckling av Åsa centrum I några av de yttranden som lämnats in ifrågasätts varför Åsa centrum ska utvecklas överhuvudtaget. Argumenten som framförs är att den struktur och byggnation som finns idag 53 (70) KUNGSBACKA KOMMUN är en idyll med en stark bykänsla som kommer förstöras om det byggs mer. Andra argument mot nybyggnationen är att förslaget skulle innebära att alla grönytor bebyggs och medför ökad biltrafik vilket är en risk för framförallt barnen. Man menar även att man har flyttat till Åsa för att man inte vill ha liv över dygnet. Några föreslår att man ska bygga nytt vid stationen istället. Citat: Är starkt emot. När vi gör det FÖR enkelt för biltrafiken att gena ökar biltrafiken och cyklisterna minskar samt utsätts för ökad fara. Mina barn är sex och fyra och vi flyttade in i November för att undkomma biltrafiken. Biltrafiken vid pölagårdens dagis mot skolan är tokig och den vill jag inte ha genandes där mina barn skall cykla. Vi flyttade från stan till grönområde. Era planer på att bygga på varje grön plätt längst med Varbergsvägen motsätter jag mig starkt. Ert resonemang liknar mer en diskussion kring en centralort med 80000 invånare. Seriöst... vem är det som har problem med för lite cykelparkeringar i Åsa? Ni pratar om att skapa "mer liv över dygnet". Men det är ju precis för att undvika detta som folk flyttar hit och trivs så bra. Men visst, som man ropar till skogen får man svar. Om ni frågar vilken ungdom som helst i vilken ort som helst vill de har mer av allt. Hela idén om att bygga upp ett centrum som mest liknar Kortedala torg eller kanske finare (men lika opersonligt) Täby centrum är fel spår. Varför inte bevara det som är charmen med Åsa: allt finns inom korta avstånd men utan ett trist centrum. Många är positiva till utvecklingen av Åsa centrum och menar att den är efterlängtad samt att utställningsförslaget är ett bra utvecklingsförslag. Någon efterfrågar främst en upprustning av byggnaderna. Citat: Planerna och förslagen för ett framtida Åsa ser jättefina ut! Det blir en mer levande by som vi framöver kommer vara stolta över om ni genomför dessa ändringar! Ser mycket positivt på de förlag som ligger till grund för utvecklingen av Åsa. Det kommer de ett trevligare och attraktivare samhälle. Planerna att bygga bostäder vid banvallen är bra samt att ta bort biltrafik på Åsa Stationsväg. Vi är sedan drygt tolv år bosatta i Åsa och trivs fantastiskt bra och tycker det är spännande med de utvecklingsplaner som det skissas på för Åsa! Gillade förslagen på affischerna, tycker det är positivt och på tiden att det händer något med centrum. 54 (70) KUNGSBACKA KOMMUN Gillade förslag på GC-väg och dess sträckning. Gillade torgbildningen vid bageriet och att korsningen flyttas söderut. Rusta upp runt "restaurangstråket". Det ser verkligen skabbigt ut på sina håll. Exempelvis så skulle tappen behöva rustas upp såväl utanpå som inuti. Även husen där restaurangerna håller till är nergångna. Det har kommit in ett fåtal synpunkter på att centrumområdet bör utvidgas för att få ihop helheten samt att man efterfrågar en utveckling av hela Åsa, inte bara centrum. Någon föreslår byggnation på Skantzes Ängar för att komplettera centrum. Citat: Citykärnan Åsa bör vara vidare, och det finns mycket runt omkring som man borde satsa på för att få ihop helheten! Bygg på Skantzes ängar. Låt det bli attraktiv och djärv entré till Åsa. Låt Bovieran i Falkenberg stå som modell för detta inglasade boende med vinterträdgård. Detta är ett boende för 55+ vilket frigör villor för barnfamiljer som vill flytta in i Åsa. Dagvattendamm. Parkering för besökande till olika arrangemang i Åsa, såsom fotbollscuper och motionslopp. En del av marken kan också användas till kolonilotter. Planprocessen och dialogen har kommenterats i ett par av de inkomna yttrandena. Någon besväras av den långa väntetiden innan byggnationen står klar, medan andra menar att Åsa växer för fort. Man har även ifrågasatt syftet med dialogen och kommunens vilja att investera i Åsa eftersom så mycket redan är eftersatt. Någon föreslår att kommunen köper in fastigheter för att förenkla centrumutvecklingen. Det finns även förslag på att låta byggbolagen göra detaljplanerna för att snabba på planprocessen. Kommentar Beslut om att Åsa centrum ska utvecklas togs redan i samband med den fördjupade översiktsplanen för Åsa. Ett centrum vid Åsa station skulle motverka utveckling av Åsa centrum samt konkurrera med de befintliga verksamheterna. För att Åsa ska leva året om och ha fungerande mötesplatser med liv och rörelse krävs att centrum utvecklas och att parallella centrum inom orten undviks. I enlighet med den fördjupade översiktsplanen kommer även andra delar av Åsa tätort att utvecklas framöver, men centrum är högst prioriterat. Det som i detta planarbetet kallas för centrumområdet är den del av Åsa som har störst koncentration av kommersiella verksamheter. Åsaskolan och vårdcentralen med omnejd skulle också kunna kallas för centrum men är inte en del av det aktuella planarbetet. Skantzes ängar ligger utanför centrumområdet och kommer därför inte heller att beröras i det här planarbetet. 55 (70) KUNGSBACKA KOMMUN Kommunen kan inte gå inte på privata fastigheter och rusta upp privatägda byggnader. Det är fastighetsägarna i Åsa som bygger husen och om det byggs nytt är kommunen också beredd att satsa, vilket kommer leda till att Åsa centrum förändras. Åsa kommer att byggas i etapper, men centrumområdet är högst prioriterat. Hela centrumområdet kommer inte att byggas ut samtidigt, utan det hänger på när fastighetsägarna tar initiativ till utveckling. De första delarna kan komma att byggas om ca 2 år, medan andra delar kan ta många år. Kommunen är inte huvudman för de allmänna vägarna och platserna i Åsa, och har därför inte ansvar för skötsel av dem, men det är en fråga som kommer att behandlas i planarbetet. Syftet med dialogen är att i ett tidigt skede så en indikation på vilken typ av utveckling som de som bor och verkar i Åsa anser lämplig. Synpunkterna fungerar som ett underlag i det fortsatta arbetet. Kommunen kommer inte att köpa in fastigheter i Åsa, eftersom det inte är kommunen själva som utvecklar fastigheterna. I Kungsbacka kommun köper kommunen i regel inte in mark. Det finns dock ändå möjligheter att till viss del förhandla med fastighetsägare om en lämplig utveckling. Kommunen kommer inte att låta byggbolagen själva göra detaljplanerna. Även om byggbolagen skulle göra detaljplanerna själva så måste de genomgå samma tidskrävande process som om kommunen själv upprättar detaljplanen. 8.4 Utvärdering Den sista delen av dialogen i Åsa var till för att nå alla åsabor och låta dem få chansen att tycka till, lämna förslag och synpunkter. Utställningsplatserna var väl upplysta och bedömningen är att de var lätta att se och upptäcka om man befann sig i centrum under den mörka vintermånaden. Vi kan inte exakt säga hur många åsabor vi nått men av vad vi upplevde av dem som tog sig ut i vinterkylan och pratade med oss så hade budskapet spridits. Det var många som refererade till att ha pratat med grannar, vänner och bekanta och i stort sett alla vi frågade kände igen vykortet de fått hem i brevlådan. Strax innan jul brottades vi med stormvindar men vi uppskattar ändå att runt 200 personer kom och pratade med oss de tider vi var på plats, nästan 4000 besökte den sida på kommunens hemsida som beskrev utställningen, ca 400 valde att skicka in synpunkter och idéer vilket vi ser som ett bra resultat och vår facebookannons nådde ca 33 000 användare. Vi märkte även att nyheten på vår hemsida delades i flera olika forum och flera medier tog också upp nyheten om utställningen, framförallt radio och tv. Av de samtal vi haft med människor ute i Åsa och av de som valde att skicka in synpunkter så kan vi utläsa att själva dialogen varit uppskattad. ”Trevligt och bra att ni bjuder in oss åsabor i processen!” ”Vill börja med att tacka för att ni frågar oss i Åsa om våra åsikter!...” 56 (70) KUNGSBACKA KOMMUN ”Bra att alla boende får vara med och tycka till om ortens utveckling” ”För det första vill jag tacka kommunens initiativ och nyskapande idéer att sprida information samt förankra dom planer som föreligger kring utvidgningen av Åsa samhälle. Att sätta upp skyltar med information på dom ställen som är aktuella har jag och min fru tagit del av under julledigheten när vi gått promenader..” ”Jättebra att vi boende får komma med synpunkter!” ”Stort tack för att ni öppnat upp en öppen och modern dialog ang åsa. Jag ser fram emot den nya planen. Tack” ”Medborgardialogen är ett väldigt trevligt initiativ. Det ger oss en möjlighet att i ett tidigt skede komma in med synpunkter till kommunen” Det fanns dock några som visade en viss misstänksamhet mot dialogen genom att ifrågasatta syftet med den och kommunens vilja att investera i Åsa. Detta är något vi skulle kunna ha kommunicerat tydligare. Det finns även andra lärdomar vi kan ta med oss om vi gör om denna typ av dialog någon annan stans. Vi skulle tydligare förmedlat att utställningen bara visade ett förslag som fortfarande var högst möjligt att ändra på. Skyltarna skulle suttit i rätt vädersträck med en markering av vad man befann sig på kartan och det hade givetvis varit bättre om vi kunde genomföra dialogen en annan tid på året. Det var denna gång inte möjligt att senarelägga dialogen då planprogrammet skulle blivit försenat men önskvärt för framtida dialoger är att de genomförs under en varmare del av året. Genom invånardialogerna i Åsa ville vi få in synpunkter och idéer som vi kunde ta tillvara på i ett tidigt skede av planprocessen. Vi ville få tillgång till åsabornas vardagskunskap, synen på brister och tillgångar på platsen idag och ge åsaborna möjlighet att påverka framtida utveckling i Åsa. Vi hoppades dessutom kunna skapa ett engagemang för frågan och påbörja en förankringsprocess för att förändring kommer ske i centrum framöver. Mot bakgrund av det som presenterats i denna rapport anser vi att vi uppnått det vi avsåg att uppnå vad det gäller arbetet med dialogerna. Vi ville skapa engagemang, vi ville få in många synpunkter och skapa oss en bild över hur åsaborna själva ser på utvecklingen av deras centrum och detta har vi gjort. Skulle liknande dialoger göras om har vi också identifierat områden vi kan bli bättre på. Vi hade bland annat svårt att rekrytera ungdomar och skulle behövt ha ännu längre framförhållning för att skolorna skulle kunna få chans att planera in dialogen som en del av undervisningen. Ett annat område med förbättringspotential är samverkan internt och till andra myndigheter. ”En dörr in” för dialog i stadsbyggnad är ett önskvärt scenario där vi, om vi exempelvis ska ha en utställning ute i offentlig miljö får stöttning i helheten kring vad som behövs och hur det görs, exempelvis bygglov, tillstånd, underhåll och förvaring av utställningsmaterial så vi kan agera smidigt och effektivt. 57 (70) KUNGSBACKA KOMMUN 9 Kostnader 58 (70) Målning och montering av tryckta OSB-skivor KR exkl moms 12675 10650 1937 3250 Layout och originalproduktion Golv Megalit Inköp golv samt montering Tryck av informationstavlor inkl hål för skruvmontage 5600 Montering av infotavlor inkl. resekostander 5500 Grafisk form, layout och originalproduktion av vykort inkl. textbearbetning 3800 Grafisk form, layout och originalproduktion av affisch 2400 Planskiss, efterbearbetning 1900 Kartillustration, placering Belysning och installation Blommor för lån av el Facebookannons Fika och rekvisita dialogtillfällena Trycksaker Bilpool arbetsmöten med format OSB-skivor Idé, konstruktion och grafisk form Träreglar/stolpar Skruv, lim, beslag Färg, svart Tryck, 4-färg på 8 OSB skivor Byggnation exkl. målning o montering tryckta OSB sidor Projekt- och produktionsledning från format 3000 11769 500 1263 2434 4151 2755 6080 4400 17200 4800 1685 895 9482 10075 19800 6050 933 3960 Bygglov för utställning Nedmontering el Shipping Summa ca 160 000 Kostnaderna avser rena utgifter och inkluderar inte det interna arbete som utförts av flera medarbetare på flera olika förvaltningar. Budget för hela invånardialogen var 350 000:- inkl lönekostnader för medarbetares nedlagda tid. KUNGSBACKA KOMMUN Vid en översiktlig bedömning av nedlagt tid av planarkitekter, kommunikatör, projektledare dialogen, projektledare planen så är bedömningen att de tillsammans lagt ca 15-20 timmar per vecka i 20 veckor med planering, genomförande och sammanställning av dialogen. Utöver det tillkommer ca 165 timmar för bemanning av dialogsteg 4 i Åsa. Totalt är bedömningen att 365 timmar är lagda av tjänstemännen för genomförandet av dialogen. Med ett interntidspris på ca 400 kr/tim blir motsvara detta ca 150 000 kr. Nedlagd tid för dialogen är inte bokförd. Bedömningen är att dialogen totalt kostat ca 310 000 kr varav 160 000 kr är i material enligt tabell ovan och minst 150 000 kr i resurser internt. 10 Rekommendation om fortsatt arbete Även om vi nu formellt avslutat dialogen ”Tyck om Åsa” så har dialogen om centrumutveckling i Åsa egentligen bara startat. Genom den dialog vi fört i ett tidigt läge har vi nu möjlighet att utifrån det underlaget forma planprogrammet för Åsa centrum. Vi har genom dialogen även engagerat många människor, vars engagemang inte tar slut bara för att den tidiga dialogen avslutats. Även om planprogrammet visar riktlinjerna för utvecklingen av Åsa centrum så kommer frågan om hur Åsa centrum i realiteten sedan ska kunna utvecklas, vem som ska stå för vad och hur intentionerna i planen ska kunna förverkligas, behöva föras vidare i en kontinuerlig dialog med intressenterna. Dialogen har till viss del gett oss vissa tvetydiga svar. I huvudsak är Åsaborna positiva till en utveckling men det finns också en tydlig skiljelinje. En skiljelinje som inte beror på ålder, hur länge man bott i Åsa eller något annat vi kan urskilja utan helt enkelt vad man tycker att Åsa är. Är Åsa landsbygd eller ett större samhälle som behöver ett mer ordnat centrum? Det finns önskemål om gym, kaféer och butiker, medan andra tycker att allt är bra precis som det är. I det framtida arbetet med centrum krävs, precis som i den tidiga invånardialogen, en öppenhet och transparens gentemot alla berörda. Om kommunen ska göra investeringar i den offentliga miljön rekommenderas att även då bjuda in åsaborna till dialog angående utformningen och innehållet. Det kan exempelvis handla om hur ett framtida torg ska utformas. Genom kommande planläggning finns utrymme att även prata om detaljerna. Genom engagerade fastighetsägare finns det utrymme att prata om innehåll utöver den struktur som kommunen ansvarar för. Det är viktigt att återkoppling kommer ske kontinuerligt framöver. Denna rapport blir den första återkopplingen av resultatet. Hur resultatet sedan används i framtagande av planprogrammet behöver tydlig framgå i det programmet. Önskvärt är även att bjuda in åsaborna i samband med att planen går ut på samråd och gå igenom hur resultatet från dialogen använts i det då framlagda förslaget till planprogram. Det måste tydligt framgå vilka avvägningar som gjort och vad som har, och inte har, kunnat tas tillvara på. 59 (70) KUNGSBACKA KOMMUN 11 Bilagor 11.1 Affisch inför utställning 60 (70) KUNGSBACKA KOMMUN 11.2 Vykort 61 (70) KUNGSBACKA KOMMUN 11.3 Förslag bostäder, verksamheter och service Bostäder Plupp 1.1: hyresrätter och bostadsrättet, träfasad i max 2 våningar. Ej betong – stora glasytor. Behålla kustsamhället. Plupp 2.1: Ej mer bostäder i centrumkärnan. Plupp 2.3: Max 2 våningar Plupp 3.1: Lägenheter i centrum för att centrum ska bli mer levande. Med kommersiella verksamheter i bottenplan. 46 våningar. Plupp 4.1: Lägenheter flerfamilj, trygghetsboende, seniorboende, särskilt ungdomar. Antal våningar max 6 vån. Kommersiella lokaler i botten vån. Plupp 4.3: Högre hus Plupp 4.4: Bostadsrätter Plupp 5.1: Hyreslägenheter ungdom/ seniorer 2 vån. Plupp 5.4: Bostadsrätter, gärna 4 våningar, ev. butiker i bottenplan Plupp 7.1: Hyreslägenheter. Plupp 6.4: Affärer, butiker Plupp 6.2: Sommarboende, uthyrnings lägenheter- Hotell Plupp 7.3: Fler hyreslägenheter (För ungdomar) Plupp 7.4: Uthyrningsrum under sommaren Plupp 8.3: Fler lägenheter tillåta 3- 5 våningar, ger utsikt, avskildhet Plupp 9.3: Varierande låg bostadsbebyggelse, villor, radhus, hyresbostadsrätter. Ungdoms/student bostäder. ( ev. med affärer i BV) Verksamheter och Service Plupp 1.2 Mer fritidsaktiviteter såsom gym. Plupp 1.3 Affärs och bostäder låghus max 2 vån. Ungdomsaktiviteter. Plupp 1.4 Gym, vi slipper då åka in till Kungsbacka för att träna, det blir också bättre för miljön. Plupp 2.2 Många affärer, taxi, detaljhandel. Textil, skor, glas och porslin, delikatesser. Plupp 2.4 ”Lekmöjligheter” för barn och vuxna med ungt sinne, på olika platser Plupp 3.2 Sommar ”tivoli”, Åsa är ganska dött på sommaren vilket leder till att många unga antingen låser in sig eller festar. Ett ”tivoli” skulle kanske locka ut fler. Plupp 3.3 Restaurang, underhållning kopplat till stranden Plupp 3. 4 Turistboende (ex stugor) kombinerat med folkhögskolan/ studentbostäder. Plupp 4.2 Taxi station Plupp 5.2 Större grönområde med lekplats och hundrastning i centrum. Plupp 5.3 Mer handel, träningsaktivitet integrerad i ny bebyggelse. 62 (70) KUNGSBACKA KOMMUN Plupp 6.1: Träningsanläggning Möjligheter för fik/ restaurang etabl. Plupp 6.3 Lekplats! Skapar umgänge och trivsel. Plupp 8.1: Serviceboende. Trygghetsboende. Simhall, för barn, vuxna, föreningslokaler 63 (70) KUNGSBACKA KOMMUN 64 (70) tJ \ \ KUNGSBACKA KOMMUN 11.4 Utställningen 65 (70) KUNGSBACKA KOMMUN 66 (70) KUNGSBACKA KOMMUN 67 (70) KUNGSBACKA KOMMUN 68 (70) KUNGSBACKA KOMMUN 69 (70) KUNGSBACKA KOMMUN 70 (70) TJÄNSTESKRIVELSE Renovering av konstverket Neptun i Gottskär Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att finansiera renoveringen av Neptun på 575 000 kr med medel ur KSOF. 1 (2) Datum 2015-03-03 Beskrivning av ärendet Neptun och delfinen är ett kännemärke för Gottskär. Konstverket stod först på världsutställningen i Göteborg 1923. Efter utställningen köptes det av Erik Hammarberg, ägaren till Gottskärs restaurang, som lät placera den på en klippa en liten bit ut från hamnen. Skulpturen har varit i privat ägo till 2014 då den donerades till kommunen av Hammarbergs efterlevande. Det är nu konstaterat att såväl konstverket som fastigheten är i kommunal ägo. På grund av konstverkets utsatta plats har det vid ett flertal tillfällen funnits behov av renovering. Vid några tillfällen har detta finansierats med kommunala medel bland annat 1998 då knappt 100 000 kronor avsattes. Skulpturens fundament har nu till stor del vittrat sönder och det är nödvändigt med en omfattande renovering som i princip innebär att fundamentet byts ut. Förslaget innebär en långsiktig lösning med en antagen livslängd upp mot 100 år jämfört med de tidigare åtgärder som har hållit i drygt år per renovering. Några engagerade boende fick tidigt en kostnadsindikation för renoveringen på ca 100 000 kronor. Efter att en oberoende byggkalkylator har analyserat frågan insåg vi att kostnaden var betydligt högre eftersom skadornas omfattning var större än förväntat, att den komplexa byggprocessen på en klippa inte inkluderats i den ursprungliga kalkylen och att förslaget nu är betydligt mera långsiktigt. Kultur & Turism Linus Kron Direkt 0300-83 46 55 [email protected] Kungsbacka kommun Box 10071 434 32 Kungsbacka Besöksadress Borgmästaregatan 6 Telefon 0300-83 40 00 Fax 0300-186 79 [email protected] www.kungsbacka.se KUNGSBACKA KOMMUN 2 (2) Renoveringen har nu upphandlats. Buden för arbetet har varierat kraftigt i storlek och det lägsta är på 575 000 kronor. Kommunen har ingått avtal med den entreprenör som avgett det lägsta budet. Beloppet är givetvis högre än de första kostnadsindikationerna, men är en betydligt mera hållbar lösning och kommer därför inte att en innebära en högre årlig kostnad jämfört med ursprungsförslaget förutom de ovan nämnda fördyrande faktorerna. Ann-Charlotte Järnström kommundirektör Beslutet skickas till Nämnden för Kultur & Turism Linus Kron tf förvaltningschef KT TJÄNSTESKRIVELSE Kungsbacka kommuns omställningsprogram Förslag till beslut HR chefen får i uppdrag att se över omställningsprogrammet under 2015 samt förfoga över budgeterade medel för enskilda insatser inom området omställning och avveckling under översynsperioden. Nuvarande regler om särskild pension, vid övertalighet och att medarbetaren saknar efterfrågad kompetens i omställningsprogramet, gäller inte under översynsperioden. 1 (3) Datum 2015-03-11 Bakgrund Kungsbacka kommun har ett omställningsprogram som gäller åren 2013-2016. I dagsläget används omställningsprogrammet främst för att avsluta anställningar vid övertalighet. Det blir allt viktigare för Kungsbacka kommun att behålla god kompetens och då bör omställningsprogrammet främst användas till att möjliggöra till att arbeta kvar i organisationen. Omställningsprogrammet innefattar tre delar; • Särskild pension, vid övertalighet och att medarbetaren kan saknar efterfrågad kompetens. • Pensionstillägg som innebär att medarbetaren avslutar anställningen på heleller deltid och får ett pensionstillägg på 2000 kr/månad (vid heltid) när medarbetaren är mellan 63 och 65 år. • Minskad arbetstid för äldre medarbetare som innebär att det finns möjlighet för de som fyllt 61 år att minska sin arbetstid med 20 procent men fortfarande behålla inbetalningen till tjänstepensionen fullt ut. KUB1001, v2.0, 2013-02-26 Redovisning och budget 2014 Budgeterade medel för 2014 uppgick till 3 600 000 kronor varav 3 100 000 kronor avsåg nya omställningspensioner och resterande del är en effekt av föregående års omställningspensioner och särskild löneskatt. Service Ulrika Borg Direkt 0300-83 48 44 [email protected] Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 Fax 0300-83 47 51 [email protected] www.kungsbacka.se KUNGSBACKA KOMMUN 2 (3) Den redovisade kostnaden år 2014 för särskilda pensioner är totalt 7 700 000 kronor. Här ingår beslutade utbetalningar avseende 2013-2014 på 3 800 000 kronor, förändring avsättning 2 300 000 kronor samt särskild löneskatt och räntekostnader på sammanlagt 1 600 000 kronor. För år 2014 redovisades ett underskott på 4 100 000 kronor jämfört med budgeterade medel för omställningspensioner. Prognos och budget 2015 Utbetalningarna för de personer som hittills är beslutade uppgår till 800 000 inklusive särskild löneskatt. Budgeterade medel för år 2015 uppgår till 3 200 000. Jämför man utbetalningarna mot budgeterade medel ger det ett överskott på 2 400 000 kronor. Prognosen för 2015 års kostnader totalt avseende utbetalningar, särskild löneskatt och förändring i avsättning är 3 600 000, vilket är ett underskott på 400 000 jämfört med budget. Prognos och budget 2016-2017 Budgeterade medel för 2016 är 3 700 000 och för 2017 4 300 000. För beviljade särskilda avtalspensioner under perioden 2013 -2015 är kostnaden för 2016 4 500 000 och för 2017 är den 600 000 inklusive särskild löneskatt. Kompetensförsörjning I dagsläget används omställningsprogrammet främst för att hjälpa medarbetare att avsluta sin anställning. Systemet har också gynnat mer välbetalda medarbetare och särskilda yrkesgrupper. Kungsbacka kommun är också anslutet till det centrala Omställningsavtalet KOMKL som reglerar omställningsarbetet efter det att en medarbetare blivit uppsagd på grund av arbetsbrist. Omställningsavtalet KOM-KL innebär en omställningsfond där medarbetaren kan få hjälp att hitta ett nytt arbete. Även viss ekonomisk ersättning i form av omställningsersättning och A-kasseutfyllnad kan komma ifråga för medarbetaren. Kungsbacka kommun betalar 0,1 procent av lönesumman. Det blir allt viktigare för Kungsbacka kommun att behålla god kompetens i organisationen och att vara en attraktiv arbetsgivare. Utifrån det perspektivet bör inriktningen på omställningsprogrammet fokusera på att möjliggöra för och stimulera medarbetare till att arbeta kvar så länge som möjligt och genom det underlätta generatonsväxlingen som måste ske. Även de fackliga organisationerna har fram önskemål om att hitta lösningar för att medarbetare ska kunna arbeta kvar så längre som möjligt. Utifrån detta föreslås en översyn av nuvarande omställningsprogram där det bör utredas hur avsatta medel kan användas på ett annat mer ändamålsenligt sätt och vara ekonomiskt hållbart. Ett nytt omställningsprogram bör ha huvudfokus på att stimulera till att arbeta kvar i organisationen och tillvarata kompetens. Ur ett likabehandlings-och jämställdhetsperspektiv är det viktigt att ett nytt omställningsprogram inte missgynnar eller gynnar vissa grupper av medarbetare. Ett nytt omställningsprogram bör även tydligare kopplas till det centrala omställningsavtalet. Under perioden då ett framtida omställningsprogram utreds förfogar HR-chefen över budgeterade medel för enskilda insatser inom området omställning och avveckling. KUNGSBACKA KOMMUN 3 (3) Anette Dahlberg HR chef KUNGSBACKA KOMMUN Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 32 (52) Sammanträdesdatum 2012-11-20 § 253 KS 12-00259/02 Kungsbacka kommuns omställningsprogram för åren 20132016 Beslut Kungsbacka kommuns omställningsprogram för åren 2013-2016, daterat 2012-09-24, godkänns. Sammanfattning Kungsbacka kommun har för närvarande två gällande omställningsprogram, Mål och regler vid omställning av personal vid verksamhetsförändring och generationsväxling, den del som inte frystes 091020 samt omställningspaketet 20102011 med förlängning 2012. När dessa båda omställningsprogram löper ut behövs något nytt inför 2013. Avsikten med ett omställningsprogram är att det skall fylla olika funktioner i samband med behov av omställning i verksanilieten. Det ska underlätta vid behov av omställning samt göra den generationsväxling som pågår till en positiv och smidig övergång. Grundförutsättning för att en medarbetare ska kunna ansöka om en åtgärd är att det finns en konstaterad övertalighet inom respektive förvaltning. Följande åtgärder är aktuella i omställningsprogrammet: Särskild pension, även kriteriet saknad kompetens gör att särskild pension kan erbjudas. Pensionstillägg Minskad arbetstid för äldre medarbetare Beslutsunderlag Kommunstyrelsens förvaltning, skrivelse 2012-09-21 Kungsbacka kommuns omställningsprogram för åren 2013-2016, 2012-09-24 Kommunstyrelsens personal- och organisationsutskott, 2012-10-01, § 44 Kommunstyrelsens personal- och organisationsutskott, 2012-11-12, § 50 Proposition Ordföranden ställer proposition på personal- och organisationsutskottets förslag och finner det bifallet. Beslutsexpediering KSF;CR, SEPE Justerare I"""'"""'"""" Sidan 1 ..-20,120924·, ,,.,. --'·I'· 1 ·~ l ·, .•·1 !"1 ~ ._ 1 f\J•\. t - KL:. 0 .'1S-r.T1LL::~glJ 2012 -10- (f)Z Dnr.. Kungsbacka kommun har för närvarande två gällande omställningsprogram (Mål och regler vid omställning av personal vid verksamhetsförändring och generationsväxling, den del som inte frystes 091029 samt omställningspaketet 2010-2011 med förlängning 2012). När dessa båda omställningsprogram löper ut behövs något nytt inför 2013. Ett nytt omställningsprogram bör kunna fylla olika funktioner. Det skall underlätta vid behov av omställning i verksamheten samt göra den generationsväxling som pågår till en positiv och smidig övergång. Omställningsfond - enligt centralt avtal Ett nytt incitament inför 2013 är den centrala överenskommelse om omställningsavtaI KOMKL som trädde i laaft den 1 januari 2012 och som reglerar omställningsarbetet efter det att en medarbetare blivit uppsagd pga arbetsbrist. Syftet med avtalet är att ge hjälp via omställningsfonden att hitta ett nytt arbete för den uppsagde. Även ekonomisk ersättning kan utgå i fonn av omställningsersättning och Akasseutfyllnad. Kungsbacka kommun betalar 0, I% av lönesumman till omställningsfonden. Till detta tillkommer kostnader som uppkommer i det enskilda fallet. Kungsbacka kommuns åldersstruktur Antal personer 1 november respektive år 2011 2010 2009 24 och yngre 164 183 130 25-29 370 356 323 30-34 520 527 500 35-39 732 797 775 40-44 863 806 784 45-49 873 844 834 50-54 810 809 800 55-59 794 699 706 60 och äldre 883 738 939 :! /<.Jf_l~..Q.Q,~.FfL2}: ;1 Kungsbacka kommuns omställningsprogram .för åren 2013 - 2016 Ålder 'l Tabellen visar för 2011 att 28 % av medarbetarna är 55 år och äldre. För gruppen 60 år och äldre är siffran 15 %. Medelåldern på kommunens anställda är ca 45 år. 111 personer valde 2011 att avsluta sin anställning och gå i pension. 65, I år var medelåldern för dem som slutade med pension. (2010=64,9 år, 2009=64,8 år.) 13 medarbetare valde att Sidan 2 20120924 arbeta till 67 år och 9 till 66 år. Detta följer trenden i dagens samhälle där man väljer att ta ut pension senare och senare. Sveriges kommuner har ungefär samma åldersstruktur vilket innebär att det blir konkunens om samma arbetskraft i generationsväxlingen. En konkunensfördel för kommunen skulle vara att vissa nyckelgrupper väljer att stanna kvar och arbeta längre upp i ålder. Sjukfrånvaro°: under perioden 2009-2011 Obligatorisk redovisning av sjukfrånvaron i % av arbetad tid 2011 2010 2009 Samtliga anställda 5,0 5,0 5,4 Ålder: 29 år el yngre 4,9 4,3 4,9 Ålder: 30-49 år 4,7 4,6 4,7 Ålder: 50 år el äldre 5,5 5,6 6,4 Kvinnor 5,4 5,3 5,8 Män 3,3 3,3 3,9 Andel av sjukfrånvaron i % som är 60 dagar eller mer 32,0 36,0 50,8 Tabellen visar att gruppen 50 år eller äldre har en högre sjukfrånvaro än yngre medarbetare. Omställningsprogrammets möjliga åtgärder Följande omställningsåtgärder har som syfte att underlätta framförallt en organisationsomställning . Det är viktigt att Kungsbacka kommun ses som en god arbetsgivare både vid rekrytering, att utveckla och behålla medarbetare samt vid avslutandet av anställningar. Man kan tillägga att de åtgärder som redovisas nedan inte ska ses som rättigheter utan som möjligheter och de kommer att bedömas strikt individuellt. Beslut om åtgärd tas av respektive förvaltning efter kontakt med kommunens personalchef. Ett skriftligt beslut skrivs av respektive förvaltning till den sökande. Förvaltningen kan söka ersättning för faktiska kostnader från de centrala medel som finns avsatta.( Beslut tas 15 oktober om respektive förvaltning får kostnader täckta.) 2 Sidan 3 20120924 Övertalighet Grundförutsättning för att en medarbetare ska kunna ansöka om en åtgärd under rubriken, är att det finns en konstaterad övertalighet inom respektive förvaltning. Särskild pension En åtgärd som Kungsbacka kommun prövat sedan 90-talet och som fungerat väl är särskild pension.För att kunna söka en särskild pension ska medarbetaren vid ansökningstillfället ha fyllt 62 år och vara tillsvidareanställd. Anställningstiden i Kungsbacka kommun ska vara minst 10 år. Medarbetaren ska omfattas av pensionsavtalet KAP KL. Ersättningen är 70 % av den lön vederbörande har.( I pensionsunderlaget inräknas utöver månadslön endast tilläggsersättningar i form av OB, jour och beredskap.) Den särskilda pensionen gäller fram till den månad som medarbetaren fyller 65 år. Förutsättningen för att en medarbetare skall kunna beviljas en särskild pension är att kommunen kan använda det arbete som medarbetaren har till den som är övertalig eller att tjänsten kan dras in. Även kriteriet* salrnad kompetens gör att en särskild pension kan erbjudas. Kostnad: 70 % av den lön medarbetaren har i x antal månader till 65 år. Särskild pension räknas inte som pensionsgrundande inkomst. Under det första året bekostas den särskilda pensionen av förvaltningen som har möjlighet att söka ersättning av centralt avsatta medel. Därefter övergår kostnaden till ett centralt konto för pensionsutbetalningar. Pensionstillägg Avsluta anställningen på hel- eller deltid med ett pensionstillägg på 2000 kr/månad (vid heltid) mellan 63-65 år. Kostnad: Upp till 2000 kr/månad och medarbetare. Åtgärden bekostas av respektive förvaltning som årsvis kan söka medel från centralt avsatt konto. Minskad arbetstid för äldre medarbetare För arbetstagare som fyllt 61 år och vill minska sin arbetstid med 20% kan erbjudas att de får behålla inbetalning till tjänstepension fullt ut. Kostnad: Kostnaden betalas av centralt konto för pensionsutbetalningar. *Undantag 3 TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2015-03-24 Diarienummer KS/2015:126 Utökad budget 2015 till KS Beslut – förslag till kommunstyrelsen Kommunstyrelsens budgetram för 2015 utökas med 5 miljoner kronor från kommunstyrelsens oförutsedda medel. Sammanfattning Inför 2016 är det inplanerat i budgeten att kommundirektören har en utökad budget med 5 mkr för vidare utveckling och ledning av kommunen. Det finns ett antal aktiviteter som kommunen behöver genomföra redan under 2015 och som fortsätter 2016. Några är påtalade av revisionen, andra är en del av vår gemensamma verksamhetsutveckling. Dessa är: • Handlingsplan IT 2 -Dokumenthantering -Beslutsstöd -Samarbete -Identitetshantering • Revidering av visionen • Ny översiktsplan • HR-utveckling, ledarplattform, ledarprogram och medarbetarskap • Revidering av miljömål • Utveckling av ny organisation för ledning och samordning (ett kommunledningskontor och ledningssystem) Marcus Neck Controller Kommunstyrelsens förvaltning /0300-834375/ [email protected] 1 (2) Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 www.kungsbacka.se KUNGSBACKA KOMMUN 2 (2) Beslutet skickas till GJ, IBB Ann-Charlotte Järnström /Kommundirektör/ TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2015-03-03 Diarienummer KS/2015:51 Samrådsunderlag avseende verksamhetsinriktning och budget för GR 2016 Förslag till beslut i kommunstyrelsen Kungsbacka kommun har inget att erinra mot föreslaget samrådsunderlag 2016. Sammanfattning Enligt GRs förbundsordning ska förbundsstyrelsen bereda medlemskommunerna tillfälle att yttra sig över ett samrådsunderlag avseende budget för nästkommande år. Under arbetet med samrådsunderlag inför budget 2015 startade en diskussion kring behov av att fr.o.m. 2016 ta fram en flerårig verksamhetsinriktning för GR som åtföljs av en årligen framtagen rambudget. Syftet med en flerårig verksamhetsinriktning är att befästa långsiktigheten i GRs uppdrag, förtydliga förbundets målformuleringar samt bättre tillgodose kraven på uppföljning. Medlemsavgiften för 2016 föreslås ligga kvar på 74,11 kronor per invånare. För Kungsbacka kommun innebär det en avgift på 5.787.000 kronor 2016. Medel för avgiften finns avsatt i budget. . Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, 2015-03-03 GRs samrådsunderlag Beslutet skickas till GR Gunilla Josefsson Kommunstyrelsens förvaltning 0300-83 42 27 [email protected] 1 (2) Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 www.kungsbacka.se KUNGSBACKA KOMMUN 2 (2) Gunilla Josefsson Ekonomichef Göteborg 2015-02-10 Till Medlemskommunernas styrelser Samrådsunderlag avseende verksamhetsinriktning och budget för GR år 2016 Liksom tidigare år översänder GR ett förslag till verksamhetsinriktning och budget för kommande år, 2016, till medlemskommunerna med hemställan om synpunkter senast den 1 april. Förbundsstyrelsen godkände förslaget 201502-06. Under arbetet med samrådsunderlag inför budget 2015 startade en diskussion kring behov av att fr.o.m. 2016 ta fram en flerårig verksamhetsinriktning för GR som åtföljs av en årligen framtagen rambudget. Föreliggande verksamhetsinriktning är innehållsmässigt att betrakta som flerårig men eftersom det är ett nytt arbetssätt som initierats i styrelsen, styrgrupperna och verksamheten är tanken att det under 2015 ska finnas utrymme för komplettering och justering. I juni 2016 ska sedan beslut om verksamhetsinriktning 2017-2019 och rambudget 2017 fattas. För att underlätta er planering vill vi meddela vår tidplan inför besluten om 2016 års verksamhetsinriktning och budget. 10 feb Förbundsstyrelsens förslag till samrådsunderlag inför verksamhetsinriktning och budget 2016 översänds till medlemskommunerna. 1 april Senaste dag för inkomna synpunkter från kommunerna till GR. 20 april Förbundsstyrelsens presidium tar ställning till förslag till verksamhetsinriktning och budget 2016 med beaktande av kommunernas synpunkter i samrådet. 8 maj Förbundsstyrelsen fattar beslut om förslaget. 16 juni Förbundsfullmäktige fastställer budget och medlemsavgift för år 2016. Med vänlig hälsning Göteborgsregionens kommunalförbund Enligt uppdrag Gunnel Rydberg g a l r e d n u s d å r m a S Så utvecklar vi tillsammans det goda livet i Göteborgsregionen Verksamhetsinriktning och budget för Göteborgsregionens kommunalförbund 1 2016 2 M ed denna verksamhetsinriktning vill vi på ett tyd ligt sätt lyfta fram de av medlemskommunerna gemensamt beslutade långsiktiga strategierna för det regionala arbetet inom Göteborgsregionens kom munalförbund (GR). Den bygger på och utgår från måloch strategidokumentet Hållbar tillväxt med en utveckling av det sociala perspektivet för att täcka GRs hela verksam hetsområde. Vi har en flerårig ansats eftersom vi bedriver en långsiktig verksamhet, men dokumentet beslutas for mellt för ett år. I kompletterande ettåriga verksamhets planer beskriver vi vilka insatser vi planerar under det kommande året. Verksamhetsplanerna innehåller också en mer detaljerad budget. Medlemskommuner i Göteborgsregionens kommunal förbund (GR) är Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö. 3 Vet du att … • regionen växer vart tionde år med lika många invånare som det finns sammantaget i kommunerna Partille, Lerum och Alingsås. • GR är en av landets största projektägare när det gäller projekt finansierade av den Europeiska Socialfonden (ESF). • varje år deltar omkring 45 000 personer i kurser och konferenser som GR arrangerar i samarbete med de tretton medlemskommunerna. • GR anordnar Gymnasiedagarna som brukar ha drygt 20 000 besökare varje år. • FoU i Väst/GR medverkar som en aktör i ett antal forskningsnätverk tillsammans med universitet och högskolor, bland annat CERA som verkar för forskning och utbildning om riskbruk, missbruk och beroende. CERA vann Göteborgs universitets samverkanspris år 2014. • GRs gymnasieantagning hanterar drygt 12 000 ansökningar till cirka 400 utbildningar vid 70 skolor, både kommunala och fristående. • GR-kommunerna erbjuder en gemensam och regional samhällsorientering för alla nyanlända som deltar i etableringsreformen. Under 2014 deltog runt 2 000 personer. • Cirka 700 000 av Göteborgsregionens invånare får sitt dricksvatten från Göta älv. • GRs mediebibliotek har omkring 17 000 artiklar fria för skolorna att använda. Huvuddelen är strömmande distribution för åtkomst via internet. Runt 35 000 elever har registrerat sig för användning av medietjänsten. • det planeras 75 km nya cykelvägar på kort sikt (fram till 2015) och 164 km nya cykelvägar på längre sikt (fram till 2021) i Göteborgsregionen. • det ESF-finansierade projektet Gro stärkte kompetensen för organisatoriskt lärande och omfattade cirka 1 000 anställda inom funktionshinder- samt måltidsverksamhet i GR-kommunerna. • under 2014 erbjöd GR-kommunerna feriejobb till närmare 5 500 ungdomar. • GR har tagit fram ett femtiotal rapporter inom äldreområdet sedan år 2010, bland annat efterfrågade studiematerial om palliativ vård och äldres läkemedelsbehandling. • Omkring 5 000 företag engageras genom GR i olika typer av samverkansaktiviteter och varje år förmedlar vi cirka 10 000 praktikplatser. 4 En stark Göteborgsregion skapar förutsättningar för det goda livet G vårt unika samarbete på utbildningsområdet. Det arbetssättet kan vi vidareutveckla när vi under de närmaste åren fortsätter att arbeta med den regionala utvecklingen ur flera perspektiv och ännu tydligare ser till att arbetsmarknad och utbildning, social välfärd, bostadsförsörjning, infrastruktur och näringsliv länkas samman och bidrar till hållbar tillväxt i en inkluderande region. Verksamhetsinriktningen tar sin utgångs punkt i de av medlemskommunerna politiskt antagna strategiska dokument som ligger till grund för arbetet i Göteborgsregionen. Vi visar hur vi med vårt gemensamma långsiktiga arbete inom GR bidrar till de övergripande regionala målen för Västra Götalandsregionen och visio nen Det goda livet. Vi berättar också hur vi tar oss an de särskilda utmaningar som en växande storstadsregion som vår står inför. öteborgsregionen ska vara en stark, framgångsrik och tydlig tillväxtregion. En framgångsrik region är en region som är attraktiv att leva och verka i och som många vill besöka. Regionens kvaliteter stärker vi allra bäst genom att arbeta målinriktat tillsammans. Då kan vi också aktivt möta framtidens utmaningar. Vi ser ett starkt näringsliv och en hållbar tillväxt som förutsättningar för ett fortsatt välstånd – det goda livet – för alla. För människor som lever och bor i Göteborgsregionen utgör inte kommungränserna hinder. Medborgarna kan bo i en av GRs medlemskommuner, utbilda sig i en annan och arbeta i en tredje. Det är en utveckling som kommer att bli ännu mer markant i takt med att arbetsmarknadsregionen växer. Inom GR har vi nått stora framgångar med Helena Söderbäck Förbundsdirektör Jonas Ransgård Förbundsordförande Vi vill tillsammans utveckla det goda livet i Göteborgsregionen och Västsverige 5 GR – arenan som gör samverkan möjlig GR Västsveriges och Göteborgsregionens utveckling bestäms och genomförs inte av ett fåtal aktörer utan ställer krav på samverkan mellan offentliga, privata och frivilliga organisationer, både inom regionen och nationellt och internationellt. Genom en aktiv dialog mellan samhällets aktörer och regionens invånare förstärks regionens utveckling. Vi skapar en gemensam bild av vad som ska åstadkommas och har en kontinuerligt pågående dialog. Det gör att startsträckan blir kort när vi påbörjar processer och projekt. GR är ett av de fyra regionala kommunalförbunden i Västra Götalands län. De fyra kommunalförbundens samarbetsorganisation heter VästKom. Genom vårt delägarskap i Göteborg & Co utvecklar vi också regionen som destination. Vi strävar efter ett utvecklat och fördjupat samarbete med Business Region Göteborg, länsstyrelserna i Västra Götaland och Halland, Västra Götalandsregionens (VGRs) olika nämnder och beredningar, Region Halland, kommunalförbunden i Västra Götaland, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), statliga verk och departement, näringslivet, intresseorganisationer samt universitet och högskola. Som ett led i vår egen kunskapsuppbyggnad och omvärldsbevakning är vi medlemmar i en rad nationella och internationella organisationer. s uppgift är att verka för samarbete över kommungränserna och vara ett forum för idé- och erfarenhetsutbyte inom regionen. Vi ska medverka till att skapa en gemensam plattform för omvärldsorientering, debatt och förmedling av framtidsbilder. För att nå målen måste den politiska viljan omsättas till praktisk handling och det kräver ett samstämt och konsekvent agerande över lång tid. GRs verksamhet ska vara till kommunal nytta och skapa mervärde för medlemmarna inom ramen för den kommunala självstyrelsen. Inom GR har medlemskommunerna möjligheter att samverka för att gemensamt nå målen för en hållbar tillväxt. Vi verkar också för att utveckla mötesarenor för samarbete och erfarenhetsutbyte mellan regionens politiker på alla nivåer. På så sätt kan kommunikationen mellan politiker och tjänstemän öka för samsyn kring de gemensamma målen. Inom GR finns både stora och små kommuner som är ömsesidigt beroende av varandra. Vi arbetar för att hantera de skiftande behoven hos alla våra medlemskommuner. GR skapar och driver nätverk och erbjuder medlemskommunerna service och samverkan på områden där det ger större effekt att agera tillsammans än på egen hand. Samverkan kan bidra till att effektivisera, förenkla och förbättra och öka kvaliteten på det kommunala serviceutbudet för medborgarna. Traditionella planeringsarbeten ersätts alltmer av process- och delaktighetsmodeller. 6 Vi förstärker varandras arbete – det ger mervärde både för regionen och för den enskilda kommunen. EU Staten Västra Götalandsregionen GR och medlemskommunerna GR och medlemskommunerna är en del av en stark och tydlig tillväxtregion och agerar som sådan i samklang med många andra aktörer och som ett led i en nationell tillväxtstrategi. Kommunal samverkan ger regional styrka, samtidigt som den regionala samverkan är kommunernas styrka. Utveckling i balans Vi ska integrera jämställdhetsperspektivet, barnperspektivet och perspektiv som omfattar de sju diskrimineringsgrunderna – etnisk tillhörighet, religion, kön, könsidentitet eller könsuttryck, sexuell läggning, funktionshinder, ålder – i analys och planering samt i alla insatser vi genomför. GR ska bidra till en hållbar utveckling i medlem skommunerna. Den kan beskrivas i tre grund läggande och inbördes beroende dimensioner; den ekonomiska, den miljömässiga och den sociala. Genom ekonomisk hållbarhet hushål lar vi med mänskliga och materiella resurser på lång sikt. Miljömässig eller ekologisk hållbarhet handlar om att långsiktigt bevara vår jord och att minska påverkan på naturen och människans hälsa. Social hållbarhet innebär att bygga ett långsiktigt stabilt samhälle där grundläggande mänskliga behov uppfylls. Ett hållbart samhälle ska tillgodose dagens behov utan att även tyra kommande generationers. Alla beslut ska utformas på ett sätt som balanserar dessa tre dimensioner. EU och det internationella perspektivet Det internationella perspektivet och EU-frågor na ska genomsyra förbundets verksamhet och bidra till tillväxt och utveckling i medlemskom munerna. GR ska bidra till att det internationella perspektivet integreras som en naturlig del i medlemskommunernas verksamheter. Detta 7 av nationella riktlinjer. GR ska även bygga vidare på den uppskattade traditionen av mötesplats arrangemang. GR-kommunerna står dessutom inför en stor utmaning när det gäller personalförsörjning, dels på grund av att en stor andel av arbetskraften går i pension och dels för att allt färre deltar i arbetslivet. Kommunernas möjlighet att kompetensförsörja vård, omsorg och skola samt nyckelpositioner är en stor utmaning. Att stärka medlemskommunernas attraktivitet som arbetsgivare är en viktig del i att attrahera ny arbetskraft och det är angeläget att såväl kvinnor som män ser välfärdssektorn som en spännande arbetsmarknad. kan ske i form av gemensamma utvecklingspro jekt, men GRs uppgift är också att omvärldsbe vaka och stärka kunskapen på EU-området. En utgångspunkt är de möjligheter som EUs fonder och program erbjuder under den innevarande programperioden 20142020. Jämfört med tidigare programperiod ligger ett ökat fokus på implementering, uppföljningsbarhet och resultat. När det gäller Europeiska Socialfonden finns även ett ökat fokus på den transnationella dimensionen. Forskning och utveckling GR ska bedriva integrerat forsknings- och utvecklingsarbete (FoU) som ska bidra till att synliggöra och skapa ny kunskap samt att ge stöd i att sprida och implementera kunskap. Re sultaten ska återföras i GRs olika nätverk genom exempelvis publikationer, studiematerial och seminarier. Resultaten ska vara användbara i kommunernas förbättringsarbete och stödja ut vecklingen mot en praktik som bygger på bästa tillgängliga kunskap. Detta innebär en sam manvägning av relevant forskning, brukarens erfarenhet och vilja och den professionellas kompetens. Kunskap är också en förutsättning för god samverkan. Finansiering Verksamheten, huvudsakligen våra grundläg gande processer och basverksamhet, finansie ras till viss del genom årliga medlemsavgifter från kommunerna. 2014 utgjorde de cirka 20 procent av den totala omsättningen. Med lemsavgiften från kommunerna utgörs av ett fastställt belopp per invånare vilket gör att den står i proportion till kommunens storlek. Huvuddelen – omkring 80 procent år 2014 – finansieras på andra sätt, exempelvis genom statsbidrag. intäkter från kurser, konferenser, utredningsarbeten, forskningsuppdrag och EU-projekt. Medfinansiering är vanligt förekommande och innebär att GR står för en del av finansieringen tillsammans med en aktör, exempelvis staten eller EUs fonder och program. Vi har historiskt varit framgångsrika i att generera denna typ av extern finansering, vilket sker på uppdrag av en eller flera kommuner. Kompetensutveckling i medlemskommunerna Den samverkan som GR som kompetensresurs har etablerat har som mål att främja och ut veckla en kunskapsbaserad praktik. Målgrupper är i första hand yrkesverksamma och förtroen devalda i kommunerna. Syftet med kompetensutvecklingsinsatser är att lyfta och dela erfarenheter samt hämta inspiration i aktuell kunskap från olika håll. Detta ska ske genom omfattande kursverksam het samt professionsinriktade fortbildningar och utvecklingsprogram. På så sätt hjälper vi medlemskommunerna att hålla sig uppdaterade i ny lagstiftning, nya regelverk och olika former 8 9 Utmaningar och strategier för Göteborgsregionen de kommande åren Vi har här valt att lyfta ett antal områden där vi ser utmaningar för regionen och för de enskilda kommunerna under de kommande åren. Utgångspunkten är fastställda mål och strategier samt nuläges- och omvärldsanalyser. GRs roll är att vara ett stöd och utgöra en resurs för kommunerna i deras arbete på dessa områden – inte att ha en utförarroll. Vi ska tillsammans bidra till att uppnå det goda livet genom: • Goda livsvillkor och framtidsutsikter för barn och unga. • En inkluderande region för goda livsvillkor hela livet. • Livslångt lärande. • Boende och bostäder. • En fungerande arbetsmarknad. • En hållbar livsmiljö. • Infrastruktur för effektivt och klimatsmart resande. • Digital utveckling och välfärdsteknologi. 10 Goda livsvillkor och framtidsutsikter för barn och unga Vid sidan av föräldrarna är skolan ofta den viktigaste resursen under barns uppväxt. Skolresultaten spelar stor roll för alla barns och ungas livsvillkor. Möjligheten till fortsatt utbildning, arbete och egen försörjning är viktig för att unga människor ska nå oberoende, vuxenidentitet och delaktighet i samhället. Barn och unga som lever med sämre socio ekonomiska resurser och/eller i riskmiljöer har sämre förutsättningar för goda livsvillkor och hälsa än andra barn. Den relativa fattigdomen bland barnfamiljer har ökat på senare år och störst risk för ekonomisk utsatthet för barn finns i hushåll med en ensamstående utlandsfödd förälder. En annan utmaning är att allt fler barn anländer till Göteborgsregionen utan vårdnads havare. Sociala risker i lokalsamhället måste också uppmärksammas. För barn som riskerar utsatthet kan tidiga och förebyggande insatser ha stor betydelse. Personalomsättning och rekryteringssvårigheter inom den sociala barn- och ungdomsvården har lett till brister i kompetens och stabilitet som riskerar att den vård som socialtjänsten ger inte blir trygg och säker. GR ska bidra till kunskaps- och verksamhets utveckling för att föräldrar ska kunna få stöd i sitt föräldraskap samt att barn och unga ges förutsättningar för att kunna fullfölja och lyckas i skolan. Genom GR kan kommunerna få stöd för goda insatser riktade till ensamkommande barn och unga. Att stärka arbetet med tidiga och förebyggande samordnade insatser samt en trygg och säker vård ska fortsatt vara en uppgift för GR. Vi ska samordna strategiska introduk tions- och fortbildningsinsatser för kommu nerna i syfte att stärka den sociala barn- och ungdomsvården. Risker för att unga människor ska utveckla ett missbruk ska uppmärksammas. GR ska vara en resurs för att skapa, sprida och göra utvecklingssatsningar tillgängliga för elever, lärare, skolledare och andra aktörer på skolans område. Vi ska fortsätta att tillsammans med medlemskommunerna bedriva skolutveck lingsprojekt för att bland annat motverka utan förskap, tillvarata framgångsfaktorer samt göra kartläggningar, utvecklingsarbeten och stödja lokala processer direkt riktade till medlems kommunerna. Likaså ska GR vara den självklara samarbetspartnern för alla skolformer när det gäller samverkan mellan skola och arbetsliv. 11 En inkluderande region för goda livsvillkor hela livet Delaktighet har nära samband med upplevelsen av goda livsvillkor. Trots att mycket pekar på att allt fler människor fått det bättre har de sociala skillnaderna mellan olika grupper ökat. Kommunerna står för en stor del av de välfärds insatser som ska bidra till att främja människors ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor och aktiva deltagande i sam hällslivet. Kommunerna har ett särskilt ansvar i förhållande till vissa grupper som riskerar en utsatthet. För att människor ska vilja bo och leva i Göteborgsregionen ska den sociala välfärden vara tillgänglig och hålla en hög kvalitet. Den demografiska utvecklingen, som inne bär att vi blir allt fler som lever allt längre, stäl ler krav på kommunerna. Den ökande andelen äldre beskrivs ofta som en utmaning ur ett vårdoch omsorgsperspektiv, bland annat för att klara personalförsörjningen. I både kommuner och landsting bedrivs hälso- och sjukvård. Behovet av en sammanhållen vård och omsorg ökar i takt med att andelen äldre ökar och ställer krav på god samverkan såväl inom som mellan olika huvudmän för att vården och omsorgen ska bli god, säker och effektiv. GR ska fortsatt bidra till kunskapsutveckling i samverkan med olika vårdaktörer för att stärka en sammanhållen vård och omsorg. GR ska arbeta för att bidra till att stärka ut vecklingen av tidiga och förebyggande insatser som anpassas utifrån individen för att främja ett gott liv och förlänga den aktiva tiden av livet. Vi ska ta vara på och utveckla kunskaper som ökar förutsättningarna för äldre människors och anhörigas engagemang och delaktighet. Utbildning är nyckeln till en god folkhälsa. En väl fungerande förskola och skola är avgörande för att som ung människa få chans till ett bra liv. Medlemskommunernas samarbete med GR syftar till att ge alla människor förutsättningar för att gå ur skolan med goda betyg och därmed en möjlighet till en god framtid. Ekonomisk utsatthet har ett nära samband med möjligheten till arbete och därigenom egen försörjning. GR-samarbetet ska öka möj ligheten att finna lösningar som kan bromsa utvecklingen av långvarigt utanförskap. Sociala indikatorer vid upphandling samt utvecklingen av sociala företag kan ge en alternativ arbets marknad för personer med långvarigt utanför skap. Det är även angeläget att involvera den privata arbetsmarknaden genom företagens samhällsansvar. Flyktingmottagandet är ett nationellt åta gande som kräver samarbete mellan kommun och stat och aktörer som arbetsförmedlingen, migrationsverket och länsstyrelsen. Ett bra eta bleringsarbete främjar tillväxten och bidrar till att klara framtida arbetskraftsbehov och välfär dens framtida finansiering. Göteborgsregionen står inför en stor utmaning vad gäller ett ökat mottagande av nyanlända vuxna asylsökande, ensamkommande barn samt en betydande anhöriginvandring. Inom GR samordnas de re gionala insatserna som samhällsorientering och yrkesutbildning med språkstöd och ytterligare områden som kan bli aktuella. Ohälsan är generellt sett högre bland per soner som har funktionsnedsättningar än i den övriga befolkningen. Det har oftast inte med funktionsnedsättningen att göra utan med bris ten på delaktighet i samhället. Viktiga förutsätt ningar för delaktighet är möjligheten till arbete och ett så självständigt boende som möjligt. GR ska bidra till en kunskapsutveckling som stärker att människor med funktionsnedsättningar och i alla åldrar ges stöd som bidrar till delaktighet i samhället. 12 Livslångt lärande Vid sidan av ett tillväxtfrämjande perspektiv bidrar investeringar i livslångt lärande till människors möjligheter att leva ett rikt liv i en levande demokrati. Gemensamma satsningar på livslångt lärande blir en garanti för medborgarkraft, bärkraft, konkurrenskraft och för fortsatt utveckling av ett demokratiskt samhälle. Arbetet på det livslånga lärandets område inrymmer två utmaningar; dels att utveckla lärmiljöer och pedagogisk kompetens hos de utbildningsverksamma i medlemskommunerna, dels att skapa ett så öppet utbildningslandskap som möjligt. Arbetet med att kvalitetssäkra utbildningsområdet genom att utgå från en vetenskaplig grund har ökat markant de senaste åren. Medlemskommunerna i GR har etablerat en för landet unik samverkan på utbildningsområdet som idag inbegriper alla skolformer – från förskola till vuxenutbildning. Genom fortsatt satsning på regional samverkan inom GR kring utbudet av gymnasieutbildningar får kommunerna bättre möjligheter att i tider av minskande elevkullar kraftsamla kring vissa utbildningar, samtidigt som de tillsammans kan tillhandahålla ett utbud som tillgodoser elevernas önskemål om valfrihet. Genom den gemensamma gymnasieantagningen står elevens perspektiv och möjlighet att välja i centrum. På samma sätt anordnar och samordnar GR ett utbud av yrkesutbildningar för vuxna, tillgängliga för alla i hela regionen. GR arbetar för att den som studerar ska ha stor frihet att, i progressiva och spännande fysiska och digitala lärmiljöer av god standard, utveckla sina kunskaper och insikter. Det ska vara tillgängligt för alla oavsett socioekonomiska faktorer, geografisk hemvist, administrativa, tekniska, sociala eller kulturella skillnader. Studerande ska också ha likvärdiga möjligheter oberoende av etnisk bakgrund, kön, ålder eller funktionshinder. För många grupper av äldre är samhället inte tillgängligt och skapar upplevelser av ofrivillig ensamhet. Det ger sämre förutsättningar för ett aktivt åldrande. GR ska verka för att idén om det livslånga lärandet tas på allvar och inkluderar alla åldrar. För den som har yrkeserfarenhet men saknar den formella kompetensen är validering en möjlighet att få formell behörighet i sitt yrke. Valideringsinsatser är en del av den regionala kompetensplattformen och GR ska bygga upp en regional valideringskompetens för metod och kvalitetstöd. Vi ska fortsätta utveckla delregionala strukturer för att koppla samman valideringens aktörer, kartlägga behov samt planera och implementera verksamhet. 13 Boende och bostäder Att ha en bostad som fungerar är en av de viktigaste grundförutsättningarna för möjligheten till trygga levnadsförhållanden och att bli självförsörjande. En regional utmaning är att skapa boende för de grupper i samhället som inte själva har förutsättningar att realisera önskat boende. För att Göteborgsregionen ska fortsatta utvecklas positivt krävs ett ökat och varierat bostadsbyggande. Näringslivets investeringar styrs i hög grad till regioner där människor väljer att bosätta sig. Genom att stimulera befolkningstillväxten kan vi ta vara på de möjligheter en fortsatt regionförstoring ger. GR har som regionplaneorgan uppgiften att arbeta med och skapa en gemensam plattform kring boendefrågan. Vi ska verka för att ny bebyggelse stärker en hållbar regionstruktur, en samsyn i boendefrågan genom en regional boendeplanering samt effektivisera bostadsbyggandet som en av förutsättningarna för en ökande befolkning. GR bidrar genom detta till att skapa möjligheter till effektivare infrastruktur och större rörlighet på arbetsmarknaden. Med regionalt kunskapsbyggande får kommunerna lokalt underlag för sin bostadsförsörjning. Bostadssituationen är kritisk för många grupper i regionen. GR ska beakta behovet av bostäder för grupper som har en svag förankring på bostadsmarknaden, som exempelvis nyanlända, och i samverkan finna gemensamma lösningar. GR ska också fortsätta verka för strategisk bostadsplanering och arbeta med tillgänglighetsfrågor. 14 En fungerande arbetsmarknad Arbetslösheten har under en längre tid legat på en hög nivå samtidigt som många branscher aviserar att de inte kan rekrytera rätt kompetens. Det råder en obalans på arbetsmarknaden mellan utbud av och efterfrågan på arbetskraft. Det beror bland annat på generationsskifte och att nya arbetsuppgifter kräver ny kompetens. Arbetsmarknadspolitiken är egentligen ett statligt ansvarsområde, men det ligger ett intresse hos kommunerna av att arbetsmarknaden fungerar och att arbetslösheten i regionen hålls nere. De som står utanför arbetsmarknaden ska ha möjlighet till kompetensutveckling och att delta i arbetsmarknadsinsatser så att deras anställningsbarhet ökar. Det behöver också ske en rörelse på arbetsmarknaden genom att de som har en anställning får möjlighet att vidareutvecklas och ta mer kvalificerade arbetsuppgifter. På så sätt skapar vi tillgång till fler ingångsjobb. Vi behöver också skapa incitament för en ökad rörlighet. Där spelar bland annat vår satsning på bättre pendlingsmöjligheter, främst med kollektivtrafik, en viktig roll. För personer som befinner sig i en ekonomisk utsatthet och tillhör en grupp där kommunen kan ha ett särskilt ansvar ska samverkan inom GR sträva efter att kontakterna stärks mellan kommunerna och Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan samt hälsooch sjukvården. GR arbetar aktivt och strategiskt tillsammans med medlemskommunerna kring kompetensförsörjning. Arbetet innebär att synliggöra kompetensbehov och skapa samverkansformer för arbetsmarknadens parter. Det är viktigt att identifiera rekryteringsbehov inom branscher som har en bristsituation och skapa förutsättningar för samverkan som stödjer en struktur som minskar obalansen och den så kallade missmatchningen på arbetsmarknaden. 15 En hållbar livsmiljö Vår livsmiljö ska värnas från skadlig påverkan. Alla ska tillförsäkras ren luft och friskt vatten. I en storstadsregion är grönska och vatten ovär derligt. Med ökad urbanisering måste miljöer utformas så att de inbjuder till ett rikt vardagsliv och erbjuder attraktiva mötesplatser. GR har på börjat ett långsiktigt arbete för att ta tillvara och utveckla regionens grön- och blåstruktur. När Göteborgsregionen växer krävs ökad samverkan för att hitta bra helhetslösningar när ny bebyg gelse och infrastruktur tillkommer. Vi ska också verka för att ta fram gemensamma kunskaps underlag om grön- och blåstrukturens värden, bland annat för att få beslutsunderlag som speglar effekter över kommungränserna. Kusten och havet är en gemensam resurs som kräver mellankommunalt och regionalt samarbete för att förvaltas och nyttjas på ett klokt sätt. Avfalls-, vatten- och avloppshantering är en grundläggande del av samhällets infrastruktur. Allt högre krav ställs på god service, robusta sys tem och effektivitet för att klara morgondagens utmaningar och behov. För avfallshanteringen gäller att bryta sambandet mellan ekonomisk tillväxt och tillväxt i sopberget. GR bistår kom munerna i arbetet med att omsätta intentioner na i praktiken i de gemensamt antagna planerna Avfallsplan A2020 och Vattenförsörjningsplan för Göteborgsregionen. En ökad befolkningstillväxt ställer större krav på en säker vattenförsörjning av god kvalitet. Dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel och en trygg och långsiktigt hållbar vattenförsörjning är därför avgörande för ett fungerande samhälle. Allt detta ställer i sin tur krav på väl fungerande avloppssystem som knyter samman kretslopps cirkeln. Detta är viktiga delar i arbetet med att skapa en stark och långsiktigt hållbar regional struktur som utgår från storstadsområdets möjligheter. Samarbetet i GR ger kommunerna möjlighet att fortsätta följa utvecklingen och ta initiativ till åtgärder så att kommunerna klarar gällande miljökvalitetsnormer och når klimat målen. Vi ska också fortsatt samverka med öv riga delar av Västra Götaland för att effektivisera miljö- och hälsoskyddsarbetet samt vara aktiva i vattenvårdsförbundens och vattenrådens arbete. I storstadsmiljöer är avvägningen mellan kvaliteter i stads- och tätortsmiljöer ofta svåra. Inte sällan står frågor om ett gott läge för olika etableringar i konflikt med exempelvis miljö störningar från trafiken. Genom Luftvårdspro grammet i Göteborgsregionen fortsätter vi att kartlägga luftmiljön och därigenom ge underlag för att verka för en bättre luftmiljö i regionen. GR bygger också kunskap för framtiden och är en av flera aktörer bakom Mistra Urban Futu res – ett internationellt centrum med koppling mellan forskning och praktik för hållbar stadsut veckling. Centrumet ska bidra till att göra verklig skillnad för miljön och människors liv i staden. 16 Infrastruktur för effektivt och klimatsmart resande Idag konkurrerar Västsverige på en global marknad. För att behålla arbetstillfällen och möjligheter att bo och verka i regionen behöver arbetsmarknaden växa. Det är också viktigt för att ge fler tillgång till arbetsmarknaden. Kollektivtrafikprogram för Göteborgsregionen (K2020) och Västsvenska paketet är viktiga pus selbitar för att utveckla en attraktiv region där fler får tillgång till jobb, studier, bostäder, kultur, natur och fritidsaktiviteter. Göteborgsregionen har satt som mål att Göteborgs lokala arbetsmarknad år 2030 ska öka till 1,75 miljoner invånare, vilket kommer att förbättra arbetsmarknadens villkor. Både arbetstagare och arbetsgivare får fler valmöjlig heter. Med strategiska satsningar skapar vi möjlig heter för fler att välja var de vill bo och arbeta och därför verkar medlemskommunerna inom GR för att utveckla ett långsiktigt hållbart transportsystem med en attraktiv och tillgäng lig kollektivtrafik. Det sker genom att skapa strategiska förutsättningar för investeringar i väg och järnväg. Det ska också ske genom överenskommelser om enhetliga regelsystem i kollektivtrafiken, exempelvis när det gäller resor med färdtjänst. För att nå klimatmålet om en fossilfri ekonomi i Västra Götaland år 2030 krävs en omställning till ett hållbart transportsystem. En överflyttning av fler arbets- och fritidsresor till cykel är en viktig del i den omställningen. GR fortsätter att för medlemskommunerna bevaka och delta i statens och Västra Götalands regionens infrastrukturplanering med syftet att kunna tillvara Göteborgsregionens intres sen. GR medverkar och stödjer arbetet med att genomföra K2020 och Västsvenska paketet. GR är också medlem i Europakorridoren som verkar för att förverkliga Götalandsbanan – en järnväg mellan Göteborg och Stockholm via Jönköping. Människors köp- och resmönster har regio nal betydelse. Det är därför viktigt att handels etableringar som kan få betydande påverkan på den regionala strukturen och trafiken lokaliseras i lägen som bidrar till hållbar utveckling. För att kunna bedöma enskilda projekt och framförallt den samlade effekten behöver vi baskunskap om handelns utveckling i regionen. GRs arbete ska syfta till att tydliggöra handelns villkor och betydelse som näringsgren i Göteborgsregio nen, bland annat genom att lyfta strategiska frågor som rör handelns utveckling och skapa gemensam kunskap om utmaningar inför fram tiden. All samhällsbyggnad förutsätter en väl fungerande och långsiktigt hållbar materialför sörjning, det vill säga samhällets behov av sand, grus och sten. En mycket begränsad tillgång på grustäkter i regionen, stora transportkost nader, miljöpåverkan med mera ställer krav på en effektiv och hållbar materialförsörjning. GR ska medverka till en god regional hantering av materialförsörjning till bygg- och anläggnings verksamhet. 17 Digital utveckling och välfärdsteknologi Den digitala utvecklingen utgör både en möjlighet och en utmaning för den enskilda kommunen. Här kan samverkan inom Göteborgsregionen vara den avgörande faktorn. E-förvaltning är verksamhetsutveckling i offent lig förvaltning som drar nytta av informationsoch kommunikationsteknik kombinerad med organisatoriska förändringar och nya kompe tenser. E-förvaltningsarbetet ska leda till att det ska vara så enkelt som möjligt för så många som möjligt att utöva sina rättigheter och fullgöra sina skyldigheter samt ta del av service. Of fentlig information och e-tjänster är samhälls gemensamma resurser som kan användas av andra aktörer och därigenom bidra till samhäl lets tillväxt. Den höga förändringstakten i samhället förutsätter att även utbildningslandskapet fortsätter vara en arena för innovation. Detta gäller såväl processer och former som relevanta verktyg för digitaliserat och interaktivt lärande. Vi har via våra egna IT-system för antagning och kommunal ungdomsuppföljning tillgång till data som gör det möjligt att göra jämförelser mellan kommuner. De ska ligga till grund för strategisk och regional utbildningsplanering. Genom de samordningsverktyg GR utvecklat samlar vi ut bildningsdata och kan koppla samman den med prognoser på arbetsmarknaden samt effektivi sera anskaffning och förmedling av praktikplat ser och andra arbetslivskontakter. Utvecklingen på utbildningsområdet ställer allt högre krav på digital kompetens. För unga människor innebär det bland annat en förmåga att hantera digitala verktyg och att finnas på digitala arenor. GR stödjer skolor och skapar förutsättningar för att både elever och personal ska kunna följa med i den digitala utvecklingen på bästa sätt. IT skapar möjligheter för att utveckla en individanpassad vård och omsorg och effektivera insatserna samt att underlätta kommunernas samverkan med olika samhällsaktörer. GR kommer fortsatt att ansluta till det arbete med e-Hälsa som pågår nationellt och regionalt för att skapa tillgänglig och säker information inom vård och omsorg. 18 Detta styr vår verksamhet Det finns ett antal beslutade och väl förankrade strategier som styr och vägleder verksamheten inom Göteborgsregionens kommunalförbund. sociala hållbarheten. I denna fleråriga verksam hetsinriktning är därför den sociala aspekten inkluderad. Förbundsordningen, som beslutas av förbunds fullmäktige i GR, beskriver vårt uppdrag som är att verka för samarbete över kommungränserna i Göteborgsregionen. Verksamheten ska vara till kommunal nytta och skapa mervärde för medlemmarna. Strukturbild för Göteborgsregionen är en över enskommelse mellan kommunerna inom GR att gemensamt ta ansvar för att den regionala strukturen är långsiktigt hållbar. Den beskriver också hur medlemskommunerna lokalt ska ta ansvar för att den regionala strukturen blir långsiktigt hållbar genom att i sin planering utgå från och följa strukturbild och överenskom melse. Verksamhetsinriktning och budget – På uppdrag av förbundsstyrelsen har vi för första gången utvecklat denna verksamhetsinriktning med ett långsiktigt, strategiskt perspektiv. Verksamhetsplan (ettårig) – Varje år från och med 2016 kompletteras inriktningen med mer konkreta handlingsplaner för det kommande året. Hållbar tillväxt – mål och strategier med fokus på regional struktur är resultatet av ett brett politiskt samarbete mellan samtliga GRs medlemskommuner. Det lägger en stabil grund för vårt gemensamma arbete med att utveckla Göteborgsregionen till en stark och tydlig till växtregion i Europa – en region som är attraktiv att leva och verka i samt besöka. Kort samman fattat handlar det om att skapa ett framtida, hållbart Västsverige som är välmående och attraktivt. Hållbar tillväxt har ett särskilt fokus på hållbar regional struktur, men uttrycker också vikten av att samtidigt ta ett ansvar för den 19 Handelsstrategi för Göteborgsregionen – Den regionala handelsstrategin är en överenskom melse om att vi gemensamt tar ansvar för att den regionala handelsstrukturen är långsiktigt hållbar och bidrar till att stärka Göteborgsregio nen och Göteborg som handelscentrum. K2020 – är en målbild för utvecklingen av kol lektivtrafiken i Göteborgsregionen. Vision Västra Götaland – Det goda livet – är en ledstjärna i GRs arbete. Den har tagits fram i samverkan mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna genom GR och de tre andra kommunalförbunden. Visionen är en plattform för arbetet med att stärka regionen som attrak tiv att bo och verka i. VG2020 – strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götaland – är det gemensamma styrdo kumentet och den gemensamma vägvisaren för hela Västra Götalands utveckling 2014–2020 under huvudområdena En ledande kunskapsregion, En region för alla, En region där vi tar globalt ansvar samt En region som syns och engagerar. Strategin syftar till att ytterligare stärka Västra Götaland som en attraktiv, ansvarsfull och internationellt konkurrenskraftig kunskaps region. GRs samverkan i dessa frågor omfattar samtliga de 49 kommunerna inom Västra Göta landsregionen. Klimatstrategi för Västra Götaland – Vi har ställt oss bakom den klimatstrategi som har som huvudmål att den västsvenska ekonomin ska vara oberoende av fossil energi till år 2030. Samtliga dokument hittar du direkt på vår hem sida grkom.se eller via länkar. 20 Så här är vi organiserade Förbundsledning Högsta beslutande organ Förbundsdirektören rapporterar ll förbundsstyrelsen De poliska styrgrupperna bereder frågor ll förbundsstyrelsen ADA Administrava avdelningen Arbetsmarknad Avdelning Välfärd Sociala Förbundsfullmäkge Förbundsstyrelsen Miljö och samhällsbyggnad Utbildning Avdelning Planering Avdelning Utbildning Cirka 50 nätverk Nätverken utgörs av tjänstemän i kommunerna FAKTA Dotterbolag och delägarskap ISGR – Internationella skolan i Göteborgsregionen (helägt) Gryning Vård (delägt) Göteborg & Co (delägt) GR samarbetar i stiftelseform med: Universeum, Västkuststiftelsen GR samarbetar avseende näringslivsutveckling med: Business Region Göteborg GRs högsta beslutande organ är förbundsfullmäktige. Mandatperioden är densamma som för riksdags- och kommunalval. Förbundsfullmäktige utser GRs förbundsstyrelse och Utbildningsgruppen, en politisk styrgrupp som bland annat ansvarar för den regionala gymnasiesamverkan och även regionalgemensamma satsningar på det livslånga lärandets område. 21 Övriga styrgrupper ma aktiviteter. Styrgrupperna tar också egna politiska initiativ inom sina respektive verksam hetsområden. Idé- och erfarenhetsutbyte är en annan viktig del. Förbundsstyrelsen utser ytterligare tre politiska styrgrupper med olika ansvarsområden: Arbetsmarknad: följer arbetsmarknadens utveckling, nyanlända flyktingars etablering, validering och kommunernas roll som arbetsgi vare. Nätverken Sociala området: verkar för en socialt hållbar utveckling med social sammanhållning och tryg ga levnadsförhållanden för god social välfärd. Miljö och samhällsbyggnad: företräder det regionala perspektivet i olika planprocesser och samordnar planering av transportinfrastruktur. Styrgrupperna, som består av förtroendevalda politiker från medlemskommunerna, har en vik tig roll i att omsätta förbundsstyrelsens antagna mål och strategier till olika kommungemensam Nätverk och arbetsgrupper för olika kategorier kommunanställda och förtroendevalda träffas regelbundet i GRs regi. I dessa nätverk föds de idéer och tankar som så småningom leder fram till utvecklingsprojekt eller andra gemensamma aktiviteter i regionen. Idag är flera hundra personer från med lemskommunerna engagerade i de omkring 50 nätverken. Styrgrupperna och nätverken är kärnan i GRs verksamhet 22 Myndighetsutövning GR är ett kommunalförbund, en offentligrättslig form för frivillig samverkan mellan kommuner. Men GR har även kommunförbundsuppgifter. GR har viss myndighetsutövning inom två om råden: • GR svarar för antagningen till gymnasieskolan enligt skollagen och anordnar lärandet för vuxna. • GR är av regeringen utsett till regionplaneorgan enligt plan- och bygglagen. Genom det ska GR bära det regionala perspektivet i olika planprocesser. Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad har förbundsstyrelsens upp drag att leda det arbetet och bereda frågor som kräver förbundsstyrelsens ställningsta gande. GR strävar efter att vara en flexibel organisation där verksamhet och insatser snabbt anpassas till förändringar i omvärlden och i medlemskom munernas behov. Arbetet med den politiska beredningen i styrgrupperna och den professionella utveck lingen i nätverken är helt centrala i GRs verk samhet. Frågeställningarna som bereds inom respektive sakpolitiskt område är komplexa och gränsöverskridande och interaktionen mellan styrgrupperna och nätverken värdefulla. Initiativ till ett projekt eller uppdrag vid GR kan komma från de politiska styrgrupperna, förbundsstyrelsen, ett nätverk eller direkt från medarbetare eller chefer i en av medlemskom munerna. Det är i kommunerna det händer 23 24 Ekonomi Budgetöversikt 2014-2016 I planeringen för 2015 ingår bland annat start av ny programperiod för EU-projekt, ökad efterfrå gan på GR-tjänster och en flytt till nya kontors lokaler. GR har i detaljbudgeten för 2015 budgeterat ett underskott på 4,4 mkr. Det budgeterade underskottet är hänförbart till GRs flytt till nya lokaler i september 2015. Förbundsstyrelsen har beslutat att bevilja nyttjande av eget kapital för att finansiera budgeterat underskott avseende flyttkostnaderna. I övrigt har GR budgeterat ett nollresultat med en budget i balans. Enligt SCBs befolkningsprognos per den 30/9 2014 beräknas antalet invånare i Göteborgsregionen 2016 uppgå till 968 995 invånare, vilket är en ökning med 10 969 invånare jämfört med 2015. Faktisk årsavgift för 2016 baseras på befolkningstal per 31/12 2014 och ska därmed ses som preliminär. Årsavgiften utgör cirka 21 procent av den totala omsättningen på GR. Resterande del av omsättningen utgör 79 procent och består av flera olika finansieringskällor, såsom staten, EU, Västra Götalandsregionen och medlemskommunerna genom samverkansavtal. Kostnadsnivån är anpassad efter erhållen finansiering där prognosen för rambudgeten 2016 är ett nollresultat. Budgetöversikten nedan visar horisontellt budgeten uppdelad på styrgruppernas verksamhet och övriga verksamheter. För varje verksamhet anges en totalsumma för intäkter samt en specifikation av summan av intäkter som utgörs av årsavgiften till GR från kommunerna (medlemsavgift). Vertikalt är indelningen för respektive år (2014-2016) budgeterade intäkter, budgeterade kostnader och budgeterat resultat. 25 Tabell sammanställning budget 2014–2016 VERKSAMHET ÅR 2014 Budgeterade intäkter ÅR 2015 ÅR 2016 BudgeBudge- Budge- BudgeBudge- Budge- BudgeBudgeterade terat terade terade terat terade terade terat kostnader resultat intäkter kostnader resultat intäkter kostnader resultat STYRGRUPPERNAS VERKSAMHET Sociala området 26 094 varav årsavgi 6 138 Arbetsmarknad 24 067 varav årsavgi 3 457 Miljö och samhällsbyggnad varav årsavgi Utbildningsgruppen varav årsavgi Styrgruppernas verksamh. totalt 22 050 -26 194 -100 24 715 -24 467 -400 0 -24 715 0 -15 314 -15 314 0 -19 219 0 -234 715 0 -293 963 0 -14 583 0 -27 661 0 -1 451 0 43 695 -43 695 0 -4 400 337 658 -337 658 0 0 3 457 -22 450 -400 -238 284 19 219 -19 219 0 -311 395 12 952 -13 452 19 219 8 654 -2 560 234 715 -234 715 0 234 715 15 093 307 935 15 314 3 457 8 654 15 093 24 715 6 229 15 314 8 654 235 724 -24 715 6 185 15 093 -3 460 293 963 -293 963 0 293 963 ÖVRIG VERKSAMHET Gemensam verksamhet varav årsavgi 7 755 Transfereringar 27 543 varav årsavgi 27 543 Polisk organisaon 1 584 varav årsavgi 1 585 Övrig verksamh. totalt Verksamhet totalt -500 13 871 -18 271 -4 400 8 555 -27 543 0 9 267 27 604 -27 604 0 27 604 -2 284 -700 -43 279 350 014 -354 674 -1 200 27 661 27 661 1 538 -1 538 0 1 451 42 079 14 583 1 451 1 451 43 013 -47 413 -4 660 336 976 -341 376 -4 400 Balansbudget och nyckeltal GR använder sig av nyckeltalen Soliditet och Likviditet för att säkerställa den finansiella ställ ningen på kort och lång sikt. Soliditet definieras här som eget kapital i förhål lande till totala tillgångar. Soliditeten anger den finansiella ställningen på lång sikt, det vill säga den visar vilken beredskap det finns för att möta oförutsedda händelser, till exempel framtida resultatförsämringar. Kassalikviditet definieras här som förhållandet mellan omsättningstillgångar (exklusive varu lager) och kortfristiga skulder. Kassalikviditeten visar vilken beredskap som finns för att klara de löpande betalningarna. 26 Belopp i mkr Bokslut 2013 -12-31 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella och materiella anläggningstillgångar 9,6 Finansiella anläggningstillgångar 18,8 Summa anläggningstillgångar 28,4 Prognos 2014 -12-31 Budget 2015 -12-31 Budget 2016 -12-31 7,6 18,8 26,4 7,1 17,6 24,7 7,1 17,6 0,0 Omsättningstillgångar Varulager m.m. Kortfristiga fordringar Likvida medel Summa omsättningstillgångar 3,3 40,5 74,6 118,4 8,6 46,4 75,0 130,0 8,0 43,4 68,6 120,0 8,1 43,5 68,7 120,3 SUMMA TILLGÅNGAR 146,8 156,4 144,7 120,3 49,7 -1,1 45,0 -4,7 40,6 -4,4 40,6 0,0 1,1 0,0 0,0 0,0 96,0 111,4 104,1 104,4 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 146,8 156,4 144,7 145,0 Soliditet Likviditet Kassaflöde mkr 33,9% 123% 17,6 28,8% 117% 0,4 28,1% 115% -6,4 28,0% 115% 0,1 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital – därav årets resultat Avsättningar Kortfristiga skulder Eget kapital För att säkerställa god ekonomisk hushållning har vi tagit fram en beräkningsmodell som identifierar GRs behov av eget kapital i riskhän seende specifikt för varje år. GR har ett eget kapital per 2013-12-31 som uppgår till 49,7 mkr. GRs behov av eget kapital i riskhänseende beräknat per 2013-12-31 be döms vara ca 35 mkr. GR har ett tillräckligt stort eget kapital i risk hänseende och är därmed väl konsoliderade. 27 Medlemskommunernas årsavgifter GRs årsavgift beräknas sedan 2011 som 74,11 kr per kommuninvånare och föreslås vara oföränd rad år 2016. Befolkningsutvecklingen inom Göteborgs regionen kommer att ge en ökning av den totala årsavgiften till GR på cirka 1 procent. Av den totala budgeterade årsavgiften från medlems Årsavgiftens fördelning. Utbildningsgruppen 34% Gemensam verksamhet och politik 24% Styrgruppen för sociala området 14% Miljö och samhällsbyggnad 20% Arbetsmarknad 8% kommunerna år 2016 beräknas cirka 39 procent eller 28,50 kr per kommuninvånare transfereras vidare till andra regionala organisationer (se tabell Transfereringar år 2016). Tabell: Årsavgiftens fördelning per kommun 2014-2016. Kr Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum Lilla Edet Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Öckerö Summa kr/inv 2014 2 063 371 2 842 489 38 988 456 2 610 377 5 690 610 3 094 315 2 895 478 932 304 4 569 548 2 655 880 1 842 967 1 109 723 929 265 70 224 783 74,11 2015 2 080 564 2 862 054 39 520 714 2 648 099 5 735 373 3 120 698 2 913 931 950 757 4 593 190 2 678 854 1 847 711 1 115 356 931 859 70 999 159 74,11 2016 2 100 352 2 898 739 40 029 183 2 685 598 5 787 843 3 134 408 2 941 871 962 022 4 648 031 2 702 273 1 868 461 1 118 394 934 898 71 812 071 74,11 Årsavgiften 2016 är beräknad utifrån uppgifter från SCB om befolkningen den 30/9 2014. Årsavgiften ska baseras på befolkningstal per 31/12 2014, och ska därför ses som preliminär. GR transfererar till följande organisationer: Business Region Göteborg (BRG): ett aktiebolag som är helägt av Göteborg stad. Uppdraget är att bidra till hög sysselsättning, investeringar och ett diversifierat näringsliv i Göteborgsregionens medlemskommuner. Västkuststiftelsen: en stiftelse med huvudmännen Västra Götalandsregionen, Region Halland och Göteborgsregionens kommunalförbund. Uppdraget är att bevara och vårda den västsvenska naturen och stimulera friluftslivet. Västsvenska kommunalförbundens samorganisation (Västkom) är en sammanslutning av kommunalförbunden i Västra Götaland. Uppdraget är att företräda och samordna kommunernas intressen på en regional nivå. Göteborg & Co är ett aktiebolag med Göteborgs stad som huvudägare. GR äger 15 procent. Uppdraget är att Göteborg & Co ska vara en, i internationell jämförelse, ledande samverkansplattform för destinationsutveckling. 28 Europakorridoren är en ideell förening där medlemmarna är kommuner och andra offentliga företrädare i Sverige, Norge och Tyskland. Uppdraget är att verka för att Europakorridoren byggs ut och knyter samman Sveriges höghastighetsnät med Europas. är att balansera de ekonomiska fördelarna med att ha en flygplats i regionen mot dess miljöpåverkan och livskvalitet för medborgarna. Logistik- och transportstiftelsen (LTS) är en stiftelse med 70 intressenter. Uppdraget är att etablera och utveckla forskning och utbildning rörande logistik, transporter och anknytande IT för att öka konkurrenskraften i samhälle och näringsliv genom sänkta logistikkostnader. Mistra Urban Futures är en verksamhet inom Chalmers och ett centrum för hållbar stadsutveckling med ambitionen att på några års sikt bli världsledande. Reväst är en enhet inom Handelshögskolan. Uppdraget är att genom seminarier, konferenser och samtal stärka banden mellan de olika aktörerna samt vara ett informationsforum och kontaktnät för regional forskning, både inom och utanför Västsverige. Europa Direkt är EU-kommissionens informationsnätverk. Uppdraget är att kostnadsfritt sprida information om den Europeiska Unionen till allmänheten och främja den lokala och regionala debatten. Miljösamverkan i Väst drivs av Västra Götalandsregionen, Länsstyrelsen i Västra Götaland, de fyra kommunalförbunden och länets fyrtionio kommuner. Uppdraget är ett samverkansprojekt i Västra Götaland för effektivare miljö- och hälsoskyddstillsyn. Airport Region Conference (ARC) är en ideell förening. Medlemmarna på frivillig basis är regioner, kommuner och andra offentliga organisationer i Europa som har en internationell flygplats i grannskapet. Uppdraget Transfereringarna till Västkuststiftelsen, Västkom och Europakorridoren ökar då bidraget är rörligt och antalet kommuninvånare i medlemskommunerna ökar. Detta innebär att totala transfereringar ökar mellan 2015 och 2016. Årsavgiften till GR beräknas uppgå till 71,8 mkr år 2016. Efter transfereringar till andra organisationer beräknas kvarvarande del av årsavgiften år 2016 uppgå till 44,1 mkr. Nedan illustreras hur årsavgiften exklusive transfereringar fördelas på GRs styrgrupper och övrig verksamhet. Tabell: Prognos transfereringar år 2016 Tkr Kr/inv. BRG Västkuststiftelsen Västkom Gbg & Co Europakorridoren Mistra Europa Direkt Övriga bidrag såsom Miljösamverkan, ARC, Reväst m.fl 20 000 3 394 1 775 1 100 467 400 200 20,92 3,55 1,86 1,15 0,49 0,42 0,21 259 0,27 Summa transfereringar 27 595 28,86 29 Bilaga GR och medlemskommunerna strävar efter att utveckla det goda livet i Göteborgsregionen och bidrar därmed till att uppnå Vision Västra Götaland. Västra Götalandsregionen har identifierat 32 prioriterade frågor på vägen mot visionen. Dessa frågor har vi tagit hänsyn till och arbetat in i de utmaningar och strategier för GR som beskrivs i detta doku ment. 1. EN LEDANDE KUNSKAPSREGION 1.1 Ett gott klimat för kreativitet, entreprenörskap och företagande 1. Stimulera ökat entreprenörskap och intraprenörskap 2. Skapa starka förutsättningar för att förverkliga idéer och starta företag 3. Främja utvecklingen av konkurrenskraftiga små och medelstora företag 1.2 Internationell konkurrenskraft genom regional kraftsamling kring styrkeområden 1. Attrahera fler studenter och forskare och öka utbytet med omvärlden 2. Positionera internationellt konkurrenskraftiga forsknings- och innovationsmiljöer 3. Utveckla test- och demonstrationsarenor där nya idéer omsätts till praktik 4. Stimulera internationella allianser och samarbeten inom forskning och innovation 5. Stärka den stödjande infrastrukturen för en ledande kunskapsregion 2 EN REGION FÖR ALLA 2.1 Bryta utanförskap och segregation och stärka kopplingarna mellan utbildning och arbetsliv 1. Skapa en sammanhållen arena för ungas möjligheter till praktik, ferieplatser, mentorer 2. Kraftsamling på ökad samverkan mellan eftergymnasial utbildning och arbetslivet 3. Främja ett arbetsliv som aktivt engagerar sig för barn och ungdom 4. Lösa urbana utmaningar i de större städerna 2.2 Livslångt lärande för ökad delaktighet och konkurrenskraft 1. Fler ska bedriva eftergymnasiala studier och avhoppen från skolan ska minska 2. Förkorta och förenkla vägen till arbetsmarknaden genom vägledning och validering 3. Effektiv kompetensförsörjning och livslångt lärande i företag och organisationer 4. Utveckla samordning inom utbildningssystemet för att möta framtidens kompetensbehov 2.3 Tillgång till kommunikation för arbete, utbildning och livskvalitet 1. Investera i transportinfrastruktur som driver regional och nationell utveckling 2. Bygga ut en kollektivtrafik som är ett föredöme när det gäller kvalitet och hållbarhet 3. Bidra till en IT-infrastruktur med hög kvalitet för alla och som främjar hållbarhet 4. Utveckla en regional framtidsbild som stödjer hållbar utveckling i Västra Götaland 3 EN REGION DÄR VI TAR GLOBALT ANSVAR 3.1 Ett resurseffektivt samhälle med minskad klimatpåverkan 1. Göra offentlig sektor i Västra Götaland ledande på utveckling av hållbara lösningar 2. Genomföra fler breda överenskommelser för hållbar utveckling i Västra Götaland 3. Göra Västra Götaland till modell för hållbar landsbygdsutveckling och samspel stad/land 4. Utveckla miljölösningar med ambition att påverka globalt via affärsdriven miljöutveckling 3.2 Hållbar konsumtion som driver ansvar, utveckling och innovationer 1. Driva frågan om resurseffektiv konsumtion och kommunicera hållbara värderingar 2. Samverka kring inköp som driver hållbar utveckling, innovation och lokal utveckling 30 4 EN REGION SOM SYNS OCH ENGAGERAR 4.1 En ledande kulturregion och ett rikt kulturliv med fokus på barn, unga och delaktighet 1. Främja en aktiv och nyskapande kulturregion för alla i hela Västra Götaland 2. Utveckla Västra Götaland som en plats där unga möts, främja ungdomskultur 4.2 Ökat utbyte med och påverkan på omvärlden 1. Öka närvaro och påverkan nationellt och internationellt 2. Satsa på internationell mötesindustri, evenemang och på att stärka besöksnäringen 3. Riva gränshinder och öka samverka med Norge, etablera region Oslo/Göteborg/Öresund 4. Driva offensiva insatser för att etablera nya arbetsplatser i Västra Götaland 31 GR är en samarbetsorganisation för 13 kommuner i Västsverige. Tillsammans har medlemskommuner na cirka 960 000 invånare och omkring 70 000 medarbetare. Göteborgsregionens kommunalförbund Post Box 5073, 402 22 Gbg • Tel 031–335 50 00 Fax 031–335 51 17 • e-post [email protected] • www.grkom.se 32 TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2015-03-24 Diarienummer KS/2014:265 Samverkansavtal om gemensam överförmyndarorganasation för Härryda, Kungsbacka, Mölndal och Partille kommuner Beslut – förslag till kommunstyrelsen Samverkansavtal om gemensam överförmyndarorganisation för Härryda, Kungsbacka, Mölndal och Partille kommuner godkänns. Sammanfattning Sedan Härryda, Kungsbacka, Mölndal och Partille kommuner utrett möjligheten att samverka i överförmyndarfrågor, har kommunfullmäktige i samtliga kommuner tillstyrkt en samverkansorganisation för överförmyndarverksamhet med säte i Mölndal och har uppdragit åt respektive kommunstyrelsen att för detta ändamål ingå samverkansavtal med övriga kommuner. Kommunfullmäktige i Kungsbacka kommun fattade beslut i frågan 2014-10-14 § 117. Stadsledningsförvaltningen för Mölndals stad har tillsammans med övriga samverkande kommuner arbetat fram ett gemensamt samverkansavtal för godkännande av respektive kommunstyrelse. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, 2015-03-24 Utkast till avtal 2015-03-17 med kommentarer från Kungsbacka Beslutet skickas till Överförmyndarnämnden Verksamhetschef för överförmyndarenheten i Mölndal Annika Ewe Sjöberg Härryda och Partille kommuner Beskrivning av ärendet Bakgrund och beredning Katarina Eiderbrant Kommunstyrelsens förvaltning /RedigerareTelefon/ [email protected] 1 (5) Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 www.kungsbacka.se KUNGSBACKA KOMMUN 2 (5) Kraven på överförmyndarens arbete har med åren blivit allt mer komplext i och med större och tydligare krav i lagstiftningen samt fler och svårare ärenden. I många fall har emellertid inte resurserna för de kommunala överförmyndarverksamheterna ökat i paritet med de ökade kraven. Många kommuner har haft svårt att ensamma möta de krav som ställs på överförmyndaren och det har därför under de senaste åren vuxit fram många samverkansorganisationer på området. Härryda, Kungsbacka, Mölndal och Partille kommuner har hittills drivit sina egna överförmyndarverksamheter. De ökade kraven och sårbarheten i de enskilda verksamheterna har dock blivit allt mer kännbara. För att möta de ökade kraven på verksamheten har därför undersökts möjligheten att skapa en gemensam samverkansorganisation. Förutsättningarna för en sådan samverkan utreddes under våren 2014 vilket utmynnade i ett förslag om en avtalsbaserad samverkansorganisation på tjänstemannanivå. Utredningen presenterades för kommunfullmäktige vilket resulterade i att fullmäktige i samtliga samverkanskommuner i under senhösten 2014 tillstyrkte en samverkansorganisation och uppdrog åt sina respektive kommunstyrelser att ingå samverkansavtal med övriga kommuner. Därefter har stadsledningsförvaltningen i Mölndals stad i samråd med övriga samverkanskommuner tagit fram ett samverkansavtal vilket nu underställs kommunstyrelsen för beslut. I beredningen har deltagit tjänstemän från respektive överförmyndarverksamhet, HR-avdelning och ekonomiavdelning samt jurister. Avtalets giltighet är beroende av att det godkänns av kommunstyrelsen och utgår från att detta kan ske under april månad. Därefter börjar avtal gälla den 1 juni 2015 och löper till och med den 31 december 2018 varefter det förlängs med fyra år i taget vid utebliven uppsägning (sammanfaller med mandatperioderna). För att säkerställa att samtliga kommunstyrelser fattar beslut om samma avtal har avtalet sidosignerats på förhand. Avtalet har upprättats i fyra original varav varje kommun, efter undertecknande, ska erhålla var sitt. Ett förslag till avtal har översänts till kommunerna den 17 mars för synpunkter. Kommunstyrelsens förvaltning har översänt synpunkter på det förslaget. Synpunkterna behandlas av Mölndal och ett reviderat avtal kommer att skickas över till kommunerna innan ärendet behandlas i arbetsutskottet. Avtalet med synpunkter bifogas tjänsteskrivelsen och det reviderade avtalet skickas till arbetsutskottet snarast möjligt. Avtalets innebörd Innebörden i avtalet är i huvuddrag att det under 2015 skapas en avtalsbaserad samverkansorganisation med sitt säte i Mölndal och med Mölndal som värdkommun. Samverkansorganisationen ska vara till fullo genomförd per den 31 december 2015. Organisationens namn ska vara Överförmyndare i KUNGSBACKA KOMMUN 3 (5) Samverkan – Härryda, Kungsbacka, Mölndal och Partille (ÖFS). På gemensamma brevpapper, blanketter etc. ska samtliga samverkande kommuner anges. Omfattningen av samarbetet framgår närmare av § 1 i samverkansavtalet. Tjänstemannaorganisationen ÖFS ska utföra den absoluta lejonparten av de uppgifter som enligt föräldrabalkens regler kan delegeras till tjänstemän och ska serva överförmyndarnämnderna i samverkanskommunerna. Varje samverkanskommun behåller sin egen nämndorganisation som även fortsatt måste hantera de uppgifter där beslutanderätten inte kan delegeras. Nämndadministrationen behöver därför ligga kvar på samverkanskommunerna. Varje samverkanskommun kommer även fortsatt att behöva administrera respektive kommuns utbetalningar till ställföreträdare. Eftersom det ska vara möjligt för besökande att boka tid i samtliga samverkande kommuner behöver varje samverkanskommun tillhandahålla lokaler för sådana besök. Regleringen beträffande personal Avtalet utgår från en tjänstemannaorganisation med ett tydligt chefskap. För detta ändamål har sedan den 1 januari 2015 rekryteras en chef som också ansvarar för projektets genomförande. (Samverkanskommunerna har tecknat ett särskilt avtal kring detta.) Den nuvarande totala tjänstgöringsgraden om sammanlagt 11-12 heltidstjänster behålls i samverkansorganisationen. Mölndals stad blir formell arbetsgivare och övertar befintlig personal genom verksamhetsövergång. Varje samverkanskommun måste samverka förändringen (enligt MBL) i sin respektive kommun innan dess kommunstyrelse fattar beslut om samverkansavtal. I Kungsbacka kommun har förslaget och den rådgivningsrapport som ligger till grund för fullmäktiges beslut samverkats med berörda fackförbund på den 30 september 2014. Regleringen beträffande kostnaderna för den gemensamma organisationen Kostnaderna för den gemensamma organisationen fördelas mellan kommunerna utifrån kommunernas invånaravtal per den 31 december året före budgetens fastställande. Samverkanskommunerna ska betala sin del av kostnaderna halvårsvis i förskott efter faktura. Kungsbacka kommuns andel av kostnaderna är ca 37 procent. Värdkommunen, det vill säga Mölndals stad, ska årligen upprätta budget för ÖFS i samråd med övriga samverkande kommuner. Förslag till preliminär budget ska tillställas övriga kommuner senast den 1 maj varje år. Detta med undantag avseende 2016 då underlaget ska tillställas övriga kommuner så snart som möjligt efter att avtalet har trätt i kraft. Därutöver ska ÖFS varje år senast 15 februari redovisa föregående års räkenskaper. Överskott ska överföras till kommande år. Underskott ska fördelas enligt de principer som gäller för kostnadsfördelning och faktureras samverkanskommunerna. Arvodet och kostnadsersättningar åt gode män och förvaltare ska inte omfattas av samarbetet. Inte heller omfattas kostnader för arvoden och kostnadsersättningar till överförmyndare/-nämndens och överförmyndarens/-nämndens administration. För dessa kostnader ansvarar respektive kommun. KUNGSBACKA KOMMUN 4 (5) Övrigt Avtalet reglerar givetvis även en rad övriga omständigheter som måste beaktas vid en samverkan såsom arkivfrågor, kanslifrågor, besökstider, uppföljning av verksamheten, rätt till insyn i förvaltningen, omförhandling, uppsägning/upphörande av samarbete m.m. Hur dessa frågor reglerats framgår av avtalet. Vidare har bedömts att åtminstone tre av kommunerna bör omfattas av en samverkan för att den ska vara rationell att genomföra. Det är dock fullt möjligt att genomföra en samverkan även om en av kommunerna skulle visa sig inte acceptera samverkansavtalet. Kommunfullmäktiges beslut gäller under förutsättning att samverkansavtal kan ingås med åtminstone två ytterligare kommuner. Därför är avtalet skrivet så att det ska gälla även om en av kommunerna inte skulle godkänna avtalet alternativt att beslutet inte vinner laga kraft. Ekonomi/finansiering Såsom framhållits inför kommunfullmäktiges ställningstagande i november 2014 är syftet med en samverkan att öka rättssäkerheten och effektiviteten samt minska sårbarheten i verksamheten. Inte att spara pengar. Inledningsvis beräknas de årliga kostnaderna för Mölndal, Härryda och Partille bli något högre jämfört med 2013. Detta ska ställas i relation till ett behov av att ändå utöka verksamheten för det fall en samverkan inte kommer till stånd. Kostnaderna för överförmyndarverksamheten i Kungsbacka är för 2015 avsatta i budgeten för kommunstyrelsens förvaltning och är beräknade till 3,1 mkr (personalkostnader och övriga kostnader) och budgeten för nämnden och arvoden för ställföreträdare är 1,4 mkr. Därutöver tillkommer kostnader för förberedelse och genomförande av en samverkan. Utredarna uppskattar förberedelsekostnaderna till sammanlagt 400 000 kr vilket troligen är något i underkant. Kungsbacka kommuns del av förberedelsekostnaderna bedöms kunna rymmas inom befintlig budget inom kommunstyrelsens förvaltning. Ytterligare finansiering behövs således inte avseende införandeprojektet och egna förberedelsekostnader. Undertecknande av avtal Avtalet ska skrivas under av samtliga samverkanskommuner som därefter ska få varsitt exemplar av avtalet. Samtliga avtalsexemplar i original kommer i ett paket att distribueras till samverkanskommunerna i följande ordning: Kungsbacka (KS 2015-04-14), Härryda (KS 2015-04-27), Partille (KS 2015-04-28) och Mölndal (KS 2015-04-29). Förutsatt att kommunstyrelsen godkänner avtalet ska samtliga exemplar undertecknas av kommunstyrelsens ordförande och kommun/stadsdirektören och skickas vidare till nästa kommun i ordningsföljden. Mölndals stad får i uppdrag att distribuera varsitt ex av avtalet till samverkanskommunerna när samtliga avtal är underskrivna av samtliga samverkanskommuner. KUNGSBACKA KOMMUN 5 (5) Kommunstyrelsens förvaltning Ann-Charlotte Järnström /Kommundirektör/ Samverkansavtal 2015 om gemensam öveiförmyndarorganisation för Hänyda, Kungsbacka, Mölndal och Partille kommuner Samverkansavtal om gemensam överförmyndarorganisation för Härryda, Kungsbacka, Mölndal och Partille kommuner Bakgrund Sedan Härryda, Kungsbacka, Mölndal och Partille kommuner utrett möjligheten att samverka i överförmyndarfrågor har kommunfullmäktige i samtliga samverkanskommuner under hösten 2014 godkänt en samverkansorganisation för kommunernas överförmyndarverksamheter med säte i Mölndal samt därvid uppdragit åt respektive kommunstyrelse att för detta ändamål ingå samverkansavtal med övriga kommuner. Inledning och definitioner Detta avtal reglerar samarbete mellan Härryda, Kungsbacka, Mölndal och Partille kommuner avseende gemensam tjänstemannaorganisation för utförande av lagstadgad överförmyndarverksamhet. Organisationens namn ska vara Överförmyndare i Samverkan - Härryda, Kungsbacka, Mölndal och Partille (ÖFS). På gemensamma brevpapper, blanketter etc ska namnen på samtliga samverkande kommuner anges. Organisationens säte ska vara i Mölndals stad, som nedan benämns värdkommunen. Övriga kommuner benämns övriga samverkande kommuner. Samtliga kommuner (inklusive Mölndal) som ingår i samverkan benämns samverkanskommuner. Det som sägs nedan angående överförmyndarnämnd gäller också för överförmyndare. Samverkansorganisationen ska genomföras under 2015. V erksamhetsövergång ska ske den 1 oktober 2015 då en fysisk sammanslagning av verksamheterna ska ske. Sammanslagningen ska förberedas genom ett införandeprojekt. Värdkommunen ska, i samråd med övriga samverkande kommuner, leda införandeprojektet. Det åligger samtliga samverkande kommuner att bidra till införandeprojektet och att genomföra sina respektive åligganden för att möjliggöra projektets genomförande inom stipulerad tid. Följande kommuner ingår i samverkan. Härryda Kungsbacka Mölndal Partille Totalt Invånare per 2014-12-31 Total andel 36 291 78 219 62 927 36 528 213 965 0,17 0,37 0,29 0,17 1,00 Syftet med samverkan är att gemensamt nyttja resurser för att få en organisation som långsiktigt klarar av såväl ökad ärendetillströmning som skärpta lagkrav på 1 (8) Samverkansavtal 2015 om gemensam öveifönnyndarorganisationför Härryda, Kungsbacka, Mölndal och Partille kommuner överförmyndarnämndens verksamhet. Strävan är att långsiktigt kunna upprätthålla nödvändig kontinuitet, kompetens, kvalitet (rättssäkerhet) och att uppnå kostnadseffektivitet. Var samverkanskommun ska utse sin egen överförmyndarnämnd och ersättare. Den gemensamma organisationen ska utföra de uppgifter som ankommer på överförmyndarnämnden i respektive samverkanskommun. Samverkan bygger på att samtliga överförmyndarnämnder, i så stor utsträckning som möjligt, delegerar de ärenden, som lagligen kan delegeras, till tjänstemännen i den gemensamma organisationen. Överförmyndarnämnden kan enligt 19 kap 14 § föräldrabalken inte delegera beslutanderätt i följande ärenden: • • • • • • Framställning eller yttrande till kommunfullmäktige Beslut om att entlediga en god man eller förvaltare på grund av olämplighet Beslut om att häva avtal om sammanlevnad i oskiftat dödsbo Vitesförelägganden A vslagsbeslut Beslut i tveksamma fall Beslut som fattats på delegation behöver, enligt 19 kap 14 § föräldrabalken, inte anmälas till respektive överförmyndarnämnd. § 1 Omfattning För samarbetet ska det finnas en gemensam tjänstemannaorganisation (ÖFS) som ska utföra följande. • Samtliga de uppgifter som delegerats till den gemensamma organisationen enligt 19 kap, 14 § föräldrabalken • Inom ramen för delegationen ansvara för överförmyndarnämndens tillsynsverksamhet över gode män, förvaltare och förmyndare enligt 16 kap föräldrabalken • Övriga uppgifter för överförmyndarnämnden som inte är beslutsfattande såsom hållande av personakter, registerhållning och diarieföring • Initiera, presentera och föreslå beslut eller åtgärder till respektive överförmyndarnämnd i de ärenden som inte kan delegeras • Informera samverkanskommunerna om förändringar och tillhandahålla statistik, budgetuppföljningar etc • Rekrytera ställföreträdare • Erbjuda utbildning till ställföreträdare och framställa informationsmaterial och blanketter • Fullgöra i framtiden samtliga ställda lagkrav på överförmyndarverksamheten Övriga samverkande kommuner ska, å sin sida, utföra följ ande. • Tillhandahålla informationsmaterial och blanketter avseende överförmyndarverksamheten till allmänheten 2 (8) Samverkansavtal 2015 om gemensam övetförmyndarorganisationför Härryda, Kungsbacka, Mölndal och Partille kommuner • • • • Tillhandahålla och vid behov boka lokal för besök Ta emot arvodesbeslut och administrera kommunens utbetalningar av arvoden till ställföreträdare Ta emot och vidarebefordra handlingar som inkommit till eller upprättats av överförmyndarnämnden till ÖFS Egen nämndadministration § 2 Organisation/ arbetsgivare • Mölndals stad ska vara värdkommun för ÖFS. • ÖFS ska ingå i Mölndals stads organisation. • ÖFS ska ha sitt säte och arbetsställe i Mölndal. Mölndals stad ska vara arbetsgivare för de tjänstemän som arbetar hos ÖFS. § 3 Bemanning ÖFS beräknas i initialläget behöva en bemanning om 11-12 heltidstjänster, i lämplig omfattning fördelat på verksamhetschef, jurister, handläggare och administratör. § 4 Besökstider, telefontider mm Besökstider ska i möjligaste mån upprätthållas enligt följande. • Två timmar varje helgfri vardag på kontoret i Mölndal • Möjlighet till tidsbokning till besök utanför den ordinarie besökstiden när så krävs • T.o.m. år 2016 ska det vara möjligt att boka tid i övriga samverkande kommuner vid ett tillfälle varje vecka. Efter 2016 ska omfattningen utvärderas och eventuell justering beslutas av verksamhetschefen. ÖFS ska i lämplig omfattning ha telefontid varje helgfri vardag. ÖFS ska ha en myndighetsbrevlåda för mottagande av e-post. § 5 Akter/register Akter ska förvaras av värdkommunen i för ändamålet lämpliga aktskåp. Värdkommunen ska bevara handlingarna i enlighet med samverkanskommunernas dokumenthanteringsplaner, i för närvarande 10 år, varefter personakt överlämnas enligt dokumenthanteringsplan till kommunarkiv i respektive samverkanskommun. Datasystem och register som förs av ÖFS ska ständigt ajourhållas. Värdkommunen svarar för att akterna och registren, både fysiska och digitala, hålls ordnade och strukturerade på så sätt att de utan omfattande åtgärder kan återbördas till respektive samverkanskommun vid t.ex. samverkansavtalets upphörande, beslut av respektive nämnd eller arkivmyndighet. Värdkommunen råder över dokumenthanteringsplanens utformning. Övriga samverkande kommuner ska anta värdkommunens dokumenthanteringsplan såsom sin egen. 3 (8) Samverkansavtal 2015 om gemensam överförmyndarorganisation för Hänyda, Kungsbacka, Mölndal och Partille kommuner ÖFS ska verka för digital ärendehantering med möjlighet till export av information till e-arkiv och ska ta fram en projektplan för detta. Samverkanskommunerna åtar sig att medverka till digital ärendehantering genom att tillåta budget för detta. § 6 Budget ÖFS ska, i samråd med samverkanskommunerna, årligen upprätta sin budget inom de ekonomiska ramar som samverkanskommunerna enats om. Fr.o.m. 2016 ska ÖFS senast den 31 mars upprätta samrådsunderlag till budget för ÖFS:s verksamhet nästföljande år samt bereda övriga samverkande kommunerna tillfälle att yttra sig häröver. Värdkommunen ska därefter, senast den 30 juni varje år, fastställa ÖFS:s budget och därvid ange varje samverkanskommuns del av kostnaderna enligt§ 8. Fastställande av budget avseende 2016 ska ske på motsvarande sätt dock att angivna tider ska justeras på så sätt att ÖFS ska upprätta samrådsunderlag respektive fastställa budget med tillbörlig skyndsamhet efter att avtalet börjar gälla. § 7 Underlag för kostnadsfördelning Värdkommunen upplåter erforderliga lokaler och utrustning samt svarar för erforderliga investeringar avseende lös egendom. I underlag för budget ska kostnaderna tas upp utifrån i vart fall följande poster. • • • • • Lön och personalomkostnader inklusive företagshälsovård Administration IT/telefoni Lokaler/hyra Övriga till verksamheten hörande kostnader såsom exempelvis kompetensutveckling, fackliga kostnader, kostnader för biträde avseende upprättande av budget, redovisning, revision och annan nödvändig intern eller extern experthj älp Arvoden och kostnadsersättningar åt ställföreträdare (gode män, förvaltare och förmyndare) omfattas inte av samarbetet. Inte heller omfattas kostnader för arvoden och kostnadsersättningar till överförmyndarnämnden och överförmyndarnämndens administration. För dessa kostnader ansvarar respektive kommun. ÖFS ska i rimlig omfattning förse samverkanskommunerna med underlag för budget avseende arvode till ställföreträdarna. § 8 Kostnadsfördelning Kostnaderna (totala faktiska kostnaderna) för den gemensamma organisationen ska from 2016 fördelas mellan samverkanskommunerna utifrån kommunernas invånarantal per den 31/12 året före budgetens fastställande. 4 (8) Samverkansavtal 2015 om gemensam öveiförmyndarorganisation för Hänyda, Kungsbacka, Mölndal och Partille kommuner Anser någon kommun att fördelningen är oskälig äger kommunen uppta förhandlingar med övriga kommuner (se§ 17). Träffas överenskommelse om annan fördelning av ÖFS:s kostnader anses avtalet inte uppsagt utan löper vidare med överenskommen fördelning. Kan överenskommelse inte träffas gäller vad som stadgas i§§ 17 och 22. § 9 Kostnadsfördelning avseende 2015 (införandeprojekt m.m.) Fördelning av samtliga kostnader under 2015 avseende införandeprojekt och övriga kostnader för ÖFS fördelas enligt ovanstående fördelningsprinciper och i enlighet med det interimistiska avtal som parterna tecknat inför rekryteringen av chef samt projektledare/ processhjälp. Värdkommunen ska redovisa kostnaderna för övriga samverkande kommuner och i efterskott fakturera övriga parter. Samverkanskommunerna ska erlägga betalning inom trettio dagar från fakturadatum. § 10 Ersättning Ersättning enligt § 8 ska av övriga samverkanskommuner betalas till värdkommunen halvårsvis i förskott efter faktura. § 11 Ekonomisk redovisning och hantering av överskott/underskott Värdkommunen ska årligen redovisa föregående års räkenskaper för ÖFS. Redovisning ska ske före den 15 februari. Eventuellt överskott eller underskott ska fördelas mellan kommunerna enligt vad som anges i detta avtal avseende kostnadsfördelning enligt § 8. Överskott ska utbetalas till övriga samverkande kommuner. Värdkommunen kan dock bestämma att överskottet istället ska överföras till kommande år. Underskott ska faktureras övriga samverkande kommuner. Om överskott/underskott uppstår och samverkanskommun anser att överskott/underskott är orimligt stora, gäller vad som stadgas avseende utvärdering/omförhandling i§ 17. § 12 Övertagande av personal Om samverkanskommun har anställd handläggare (tjänsteman) inom överförmyndarverksamheten åvilar det värdkommunen enligt 6b § LAS och skyldigheterna vid övertagande av verksamhet, att överta denna personal. Verksamhetsövergång sker per den 1 oktober 2015. Värdkommunen ska senast tre månader efter startdatum för den gemensamma organisationens verksamhet, från övriga kommuner erhålla en ersättning som motsvarar kostnaden för övergången personals outtagna semester och icke kompenserad övertid, fyllnadstid, jour- och beredskap. Eventuellt flextidssaldo hos aktuell personal ska inte överföras till värdkommunen utan slutregleras innan övergången från samverkanskommunen. § 13 Förändring av verksamhetens omfattning Förändring av verksamheten enligt detta avtal ska ske efter samråd och godkännande av samtliga samverkanskommuner. 5 (8) Samverkansavtal 2015 om gemensam öveiförmyndarorganisationför Härryda, Kungsbacka, Mölndal och Partille kommuner § 14 Utökning av antalet samverkanskommuner Om utökning av antalet samverkanskommuner aktualiseras ska samtliga samverkanskommuner sammankallas av värdkommunen. Värdkommunen och övriga samverkanskommuner kan, efter samråd, besluta om utökning av antalet samverkanskommuner samt om villkor för en utökning. För att utöka antalet samverkanskommuner krävs att en majoritet av samverkanskommunerna, däribland värdkommunen, är överens om villkoren. § 15 Kontaktperson Ordföranden eller vid dennes förfall vice ordföranden i respektive överförmyndarnämnd ska vara kontaktperson för samverkanskommunen. Överförmyndarnämnden har rätt att utse annan kontaktperson. Nämnden ska i så fall underrätta ÖFS om detta. Överförmyndarnämnden företräder sin kommun i de fall samråd eller andra kontakter enligt detta avtal ska ske. § 16 Tillägg/ ändringar Tillägg och ändringar av detta avtal ska ske skriftligen för att vara gällande. Beslut om ändringar/tillägg ska fattas enhälligt om inget annat anges. § 17 Utvärdering/omförhandling ÖFS:s verksamhet och ekonomi ska utvärderas årligen. Vid utvärderingen ska särskilt beaktas: • Att verksamheten bedrivs med hög kvalitet och rättssäkerhet och inte ådrar sig kritik från tillsynsmyndigheter • Att verksamheten bedrivs så kostnadseffektivt som möjligt • Att verksamheten har tillräckliga resurser till sitt förfogande i förhållande till eventuell ökning av antalet ärenden eller tillkommande uppgifter Det är samverkanskommunernas gemensamma ansvar att säkerställa att årlig utvärdering sker. Omförhandling av avtalet kan påkallas av samverkanskommun efter skriftlig underrättelse till ÖFS. ÖFS ska då kalla till gemensamma överläggningar mellan samverkanskommunerna. Om kommunerna efter omförhandling inte kan enas om ändringar/tillägg gäller avtalet på oförändrade villkor intill dess att avtalet upphör för samverkanskommun enligt vad som stadgas i bestämmelsen om uppsägning(§ 22). § 18 Insyn i förvaltningen Samverkanskommunema har genom sina överförmyndarnämnder rätt till löpande insyn i ÖFS:s verksamhet och de personärenden som är hänförliga till den egna kommunen. § 19 Överlåtelse av avtal Detta avtal får inte överlåtas på annan utan skriftligt medgivande från samtliga samverkanskommuner. 6 (8) Samverkansavtal 2015 om gemensam öveifönnyndarorganisationför Härryda, Kungsbacka, Mölndal och Partille kommuner § 20 Tvist Tvist ska i första hand lösas genom förhandlingar. Om detta visar sig ogörligt ska tvist prövas enligt svensk lag av svensk allmän domstol. § 21 Force Majeure Värdkommunen och övriga samverkande kommuner är befriade från att fullgöra sina skyldigheter enligt detta avtal endast om utförandet hindras eller oskäligt betungas på grund av händelser utanför partens kontroll samt att dessa händelser inte kunnat förutses. Sådan befrielsegrund kan utgöras av exempelvis naturkatastrof, krigsutbrott eller strejker bortom partens kontroll. Befrielsegrund får inte åberopas med mindre än att part kan visa att alla skäliga åtgärder för att undanröja eller begränsa hindrets verkan vidtagits och att part efter att hindret eventuellt undanröjts försökt fullgöra sitt åtagande. § 22 A vtalstid och uppsägning Avtalet gäller från och med den 1 juni 2015 till och med den 31 december 2018 (sammanfaller med förtroendevaldas mandatperiod). Avtalet ska sägas upp för att upphöra att gälla. Om avtalet inte sägs upp senast 18 månader före avtalstidens utgång förlängs avtalet med fyra år för varje gång med 18 månaders uppsägning. Uppsägningstiden om 18 månader ska ses mot bakgrund av att såväl värdkommunen som övriga samverkande kommuner ska få rimlig tid för anpassning av sina personalresurser. Uppsägning av avtalet gäller endast för den samverkanskommun som säger upp avtalet. För övriga fortsätter avtalet att gälla såvida omständigheterna inte är sådana att samarbetet uppenbarligen inte kan fortsätta. § 23 Samarbetets upphörande I det fall ÖFS upphör eller samverkanskommun sagt upp detta avtal enligt§ 22 ska eventuella överskott/underskott enligt§ 11, övriga eventuella tillgångar/skulder samt avvecklingskostnader fördelas på samma sätt som kostnaderna för organisationens verksamhet enligt § 8. ÖFS ska överlämna personakter och register till respektive kommun vid samarbetets upphörande. § 24 Avtalets giltighet Detta samverkansavtal är giltigt under förutsättning att det godkänns av kommunstyrelsen i samtliga samverkanskommuner senast den 31 maj 2015 och att beslutet därefter vinner laga kraft. Skulle en av de samverkande kommunernas kommunstyrelse inte godkänna avtalet alternativt att godkännandet inte vinner laga kraft ska avtalet ändå gälla för övriga kommuner såvida omständigheterna inte är sådana att samarbetet uppenbarligen inte kan fortsätta. 7 (8) Sam verkansavtal 20/ 5 om gemensam öveiförmy ndarorga11isatio11 f ör Härryda, Kungsbacka, Mölndal och Partille kommuner § 25 Originalavtal Detta avtal har upprättats i fyra original varav parterna tagit var sitt. Härryda den 2015 För Härryda kommun Per Varberg Kommunstyrelsens ordförande Karina Djuner Kommundirektör Kungsbacka 2015 För Kungsbacka kommun Ann-Charlotte Järnström Kommundirektör Hans Forsberg Kommunstyrelsens ordförande Mölndal den 2015 För Mölndals stad Marie Östh Karlsson Kommunstyrelsens ordförande Håkan Ahlström Stadsdirektör Partille den 2015 För Partille kommun Stefan Svensson Kommunstyrelsens ordförande Robert W edberg Kommundirektör 8 (8) TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2015-03-09 Diarienummer KS/2015:57 Kommunens yttrande till Skolinspektionen angående ansökan från Fullriggaren Malevik Skola AB om godkännande som huvudman för fristående förskoleklass, grundskola och fritidshem Förslag till beslut Kommunen har inte några invändningar mot att Fullriggaren Malevik Skola AB godkänns som huvudman för fristående förskoleklass, grundskola och fritidshem. Kommunen har inte för avsikt att hyra ut eller sälja Maleviksskolan. Motivering till beslut Kommunen har som princip att inte sälja väsentliga verksamhetslokaler då dessa är en strategisk resurs för kommunen. Kommunen måste ha en beredskap för områdets elever i fall en privat aktör inte längre kan erbjuda skolverksamhet. Kommunen är beslutat positiv och uppmuntrar till privata skoletableringar men huvudprincipen är att den privata aktören själv får ombesörja sina lokalbehov. Konsekvenserna att hyra ut en lokal och frångå praxis, kräver en stor utredning. Sammanfattning Fullriggaren Malevik skola AB har lämnat in en ansökan om att starta en friskola för årskurserna F-9 med tillhörande fritidshem hos Skolinspektionen. Totalt som mest omkring 350 elever och 140 elever i fritidshem. Skolinspektionen ger kommunen möjlighet att yttra sig över ansökan för att Skolinspektionen ska kunna göra en bedömning om etableringen av en ny skola medför påtagliga negativa konsekvenser för det kommunala skolväsendet. Av yttrandet ska framgå vilka ekonomiska, organisatoriska och pedagogiska konsekvenser som kan uppstå på kort och lång sikt för kommunen. Nämnden för Förskola och Grundskola har inte några invändningar mot att Fullriggaren Malevik Skola AB godkänns som huvudman för fristående förskoleklass, grundskola och fritidshem under förutsättning att skolan genom avtal med kommunen kan etableras i nuvarande lokaler. Sven Erik Bergström Kommunstyrelsens förvaltning 0300-83 40 58 [email protected] 1 (2) Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 www.kungsbacka.se KUNGSBACKA KOMMUN 2 (2) Fullriggaren Malevik Skola AB har samtidigt i en annan ansökan till kommunen angett önskemål om att i första hand få hyra nuvarande skollokaler där den kommunala skolan Fullriggaren Malevik idag bedrivs, inklusive inventarier, i andra hand förvärva skolan och i tredje hand hyra skolan i tre år för att sedan förvärva. Kommunen har som princip att inte sälja väsentliga verksamhetslokaler då dessa är en strategisk resurs för kommunen. Kommunen måste ha en beredskap för områdets elever i fall en privat aktör inte längre kan erbjuda skolverksamhet. Kommunen är beslutat positiv och uppmuntrar till privata skoletableringar men huvudprincipen är att den privata aktören själv får ombesörja sina lokalbehov. Konsekvenserna att hyra ut en lokal och frångå praxis, kräver en stor utredning. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, 2015-03-09 Nämnden för Förskola & Grundskola, 2015-03-XX, FG/2015:49 Förfrågan från Fullriggaren Malevik Skola AB om att få hyra alternativt köpa Maleviksskolan, KS/2015:71 Beslutet skickas till Nämnden för Förskola & Grundskola Fullriggaren Malevik Skola AB Beskrivning av ärendet Sven Erik Bergström Verksamhetschef Remissvar Datum 2015-03-03 Diarienummer FG/2015:49 Kungsbacka Kommunstyrelsen Yttrande till Skolinspektionen angående ansökan från Fullriggaren Malevik Skola AB om godkännande som huvudman för fristående förskoleklass, grundskola och fritidshem; ansökan nr 31-2015:878 Beslut Nämnden för Förskola & Grundskola har inte några invändningar mot att Fullriggaren Malevik Skola AB godkänns som huvudman för fristående förskoleklass, grundskola och fritidshem under förutsättning att skolan genom avtal med kommunen kan etableras i nuvarande lokaler. Sammanfattning Nämnden för Förskola & Grundskola ska i remiss yttra sig till kommunstyrelsen med anledning av ansökan från Fullriggaren Malevik skola AB om att starta fristående skola i Kungsbacka kommun. Skolan ska bestå av förskoleklass till och med årskurs 9 med tillhörande fritidshem i berörda årskurser. Totalt mest omkring 350 elever och 140 elever i fritidshem. Kommunstyrelsens yttrande ska utgöra grund för Skolinspektionens bedömning. I beskrivningen ska det framgå vilka ekonomiska, organisatoriska och pedagogiska konsekvenser som kan uppstå på kort och lång sikt för kommunen. Ett godkännande av ansökan innebär att den kommunala skolan i Malevik övergår i fristående regi. Det innebär utöver övergående omställningskostnader för den kommunala verksamheten inte några negativa konsekvenser för det kommunala skolväsendet. Beskrivning av ärendet Fullriggaren Malevik skola AB har lämnat in en ansökan om att starta en friskola för årskurserna F-9 med tillhörande fri tidshem hos Skolinspektionen. Skolinspektionen ger kommunen möjlighet att yttra sig över ansökan för att Skolinspektionen ska kunna göra en bedömning om etableringen av en ny skola medför påtagliga negativa konsekvenser för det kommunala skolväsendet. Av yttrandet ska framgå vilka ekonomiska, organisatoriska och pedagogiska konsekvenser som kan uppstå på kort och lång sikt för kommunen. 1 (3) Förskola & Grundskola Udo Weis V erksamhetschef Planering 0300-834034 [email protected] Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 www.kungsbacka.se KUNGSBACKA KOMMUN 2 (3) Fullriggaren Malevik Skola AB har i ansökan angett önskemål om att få hyra nuvarande skollokaler där den kommunala skolan Fullriggaren Malevik idag bedrivs, inklusive inventarier. Frågor kring uthyrning av lokaler faller utanför nämndens reglemente. Inventarierna ägs av Förskola & Grundskola. Förskola & Grundskola kan sälja inventarierna till marknadspris om de inte behövs i den egna kommunala utbildningsverksamheten. Förskola & Grundskola kan inte ta ställning till en försäljning i nuläget eftersom det egna behovet vid den framtida tidpunkten en etablering kan bli aktuell ännu inte är utrett. Ekonomiska konsekvenser Barn- och elevantal i Malevik minskar enligt prognos 2014-2018. För att friskolan ska ha ett tillräckligt elevunderlag 2018 kommer friskolan behöva attrahera elever från andra områden. Det kan innebära att de kommunala skolorna främst i Kullavik och Särö kan behöva minska sin verksamhet år 2018 med ca 30 elever med övergående omställningskostnader som följd. I övrigt uppstår inte några ekonomiska konsekvenser av en etablering. Delårsprognos som sträcker sig över längre tid saknas för närvarande, vilket innebär att ännu längre konsekvenser än 2018 inte kan beskrivas i detta ärende. Organisatoriska konsekvenser De kommunala skolornas upptagningsområden måste ändras och bli större om friskolan etableras i Särö-Malevik-Kullavik. Utifrån den webbenkät som gjorts har vårdnadshavare på nuvarande Fullriggaren Malevik angett att de flesta elever kommer att välja friskolan. Resterande elever kan beredas plats i de kommunala skolorna i Särö-Kullavik. De organisatoriska konsekvenserna utifrån ett skolplatsperspektiv bedöms därmed som små. Ett eventuellt godkännande och start av friskola i Malevikskolans nuvarande lokaler kommer att följas av kommunens beslut att avveckla den kommunala skolan och att fördela eleverna i dess upptagningsområde på Särö skola och Kullaviksskolan. I det fall personalen på nuvarande Fullriggaren Malevik inte väljer anställning i nya Fullriggaren Malevik Skola AB uppstår övertalighet med övergående omställningskostnader för kommunen. Sannolikt blir övertaligheten inte stor eftersom huvudmannen anger i ansökan att de flesta bland personalen vill arbeta i friskolan. Pedagogiska konsekvenser Friskolan kommer enligt ansökan inte ha någon särskild inriktning och breddar därför inte det pedagogiska utbudet i kommundelen. Nämnden är i grunden positiv till valfrihet och att det ska finnas flera möjligheter för elever och föräldrar att välja skola. Ett godkännande av ansökan ökar den valmöjligheten. Andra lokalalternativ KUNGSBACKA KOMMUN 3 (3) I detta svar utgår nämnden i sina bedömningar från att en etablering kan ske i nuvarande lokaler. Förutsättningar för en etablering i andra lokaler inom Malevikskolans upptagningsområde föreligger knappast, varför detta alternativ inte har beskrivits. Befolkningsprognoser Skolinspektionen har angett att kommunen bör bifoga en befolkningsprognos över aktuella åldersgrupper av elever i kommunen. Progonosen ska sträcka sig minst fem år framåt, men helst tio år. Nämnden har endast tillgång till delområdesprognos som sträcker sig fram till och med 2018, varför kommunstyrelsens förvaltning behöver komplettera sitt yttrande med aktuellt befolkningsunderlag under längre period. Beslutsunderlag Ansökan från Fullriggaren Malevik Skola AB med bilagor Beslutet skickas till Kommunstyrelsen, FG verksamhetschef planering Anette Liedström Hj orth Förvaltningschef Ordförande beslut enligt delegation (14:5) _ :~k_____ Anders Ekström Ordförande Nämnden för Förskola & Grundskola Bilagor ----* &"'lovlr ",,.,"_ ~ Mont2550rl FS (!ingbei yssiYJ!an cra-· ö"'llaskdan J O!tsskclan I c5urulidsskclan cl'resseskolan 6""'1D5 grundskola ~ontessorlsklllan Onsala ~rNI Mol ...... 16-9 ~ I Forsglänmn Kungsbacka kommun Delområdesprognos 2014-2018 Skolans upptagningsområden Särö Särö Ålder 2013 2014 2015 2016 2017 2018 0 38 38 37 36 37 39 1-5 263 262 247 245 243 256 6-12 526 522 523 507 495 466 13-15 189 188 206 216 226 233 Summa 1016 1010 1012 1004 1001 993 Ålder 0 1-5 6-11 12-15 Summa Bräckan Bräckan Ålder 2013 2014 2015 2016 2017 2018 0 72 79 79 80 82 82 1-5 482 475 471 470 480 465 6-12 623 635 642 660 685 707 13-15 246 258 272 266 257 260 Summa 1423 1447 1464 1476 1504 1513 Ålder 0 1-5 6-11 12-15 Summa Gällinge Gällinge Ålder 2013 2014 2015 2016 2017 2018 0 22 23 23 23 23 23 1-5 102 101 107 109 119 125 6-12 113 124 127 127 130 138 13-15 64 60 55 60 55 52 Summa 301 308 313 319 328 338 Ålder 0 1-5 6-11 12-15 Summa Frillesås Frillesås Ålder 2013 2014 2015 2016 2017 2018 0 32 39 41 44 45 45 1-5 214 216 230 242 255 256 6-12 319 335 329 350 348 351 13-15 119 122 137 126 137 141 Summa 684 713 737 762 784 792 Ålder 0 1-5 6-11 12-15 Summa 457 466 476 485 38 38 37 36 37 263 262 247 245 243 459 447 450 431 413 256 263 279 292 307 1016 1010 1012 1004 1001 39 256 384 314 993 2013 2014 2015 2016 2017 2018 72 79 79 80 82 82 482 475 471 470 480 465 534 540 560 582 587 609 335 353 354 345 355 358 1423 1447 1464 1476 1504 1513 2013 2014 2015 2016 2017 2018 22 102 96 81 301 23 101 107 77 308 23 107 101 81 313 23 109 114 73 319 23 119 117 69 328 23 125 123 67 338 2013 2014 2015 2016 2017 2018 32 214 281 157 684 39 216 283 175 713 41 230 296 170 737 44 242 301 176 762 45 255 291 194 784 45 256 304 187 792 492 Furulid Ålder 0 1-5 6-12 13-15 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Furulid 2013 2014 2015 2016 2017 2018 18 167 255 82 22 157 263 90 23 158 272 101 24 154 288 109 24 150 294 105 25 156 291 109 Ålder 0 1-5 6-11 12-15 2013 2014 2015 2016 2017 2018 18 167 214 123 22 157 230 124 23 158 241 132 24 154 250 146 24 150 256 143 25 156 249 151 Summa 522 532 553 575 573 581 Summa Gullregn Gullregn Ålder 2013 2014 2015 2016 2017 2018 0 76 81 83 85 85 85 1-5 446 448 441 443 441 439 6-12 573 598 622 625 611 632 13-15 248 236 222 224 259 258 Summa 1343 1363 1367 1377 1396 1415 Ålder 0 1-5 6-11 12-15 Summa Hede Hede Ålder 2013 2014 2015 2016 2017 2018 0 31 37 39 41 43 48 1-5 254 237 232 247 262 288 6-12 398 418 437 435 444 452 13-15 120 126 139 162 177 197 Summa 803 818 846 885 927 986 Ålder 0 1-5 6-11 12-15 Summa Kullavik Kullavik Ålder 2013 2014 2015 2016 2017 2018 0 54 44 43 44 45 47 1-5 344 330 317 307 297 293 6-12 635 627 602 578 568 541 13-15 252 280 293 305 295 290 Summa 1285 1281 1255 1234 1205 1171 Ålder 0 1-5 6-11 12-15 Summa Kolla Kolla Ålder 0 1-5 6-12 13-15 Summa 0 1-5 6-12 13-15 Summa 553 575 573 581 2013 2014 2015 2016 2017 2018 76 81 83 85 85 85 446 448 441 443 441 439 507 527 537 523 539 544 314 308 306 326 330 347 1343 1363 1367 1377 1396 1415 2013 2014 2015 2016 2017 2018 31 254 356 162 803 37 237 365 178 818 39 232 374 202 846 41 247 379 218 885 43 262 375 247 927 48 288 382 267 986 2013 2014 2015 2016 2017 2018 54 44 43 44 45 47 344 330 317 307 297 293 537 525 499 490 471 459 350 381 396 393 392 373 1285 1281 1255 1234 1205 1171 Ålder 2013 2014 2015 2016 2017 2018 70 76 81 92 104 117 329 361 383 417 490 560 399 440 461 517 542 581 177 158 169 181 218 223 975 1035 1093 1207 1353 1481 0 1-5 6-11 12-15 Summa 70 76 81 92 104 117 329 361 383 417 490 560 356 375 404 441 475 509 220 223 226 256 285 295 975 1035 1093 1207 1353 1481 Tingberget 2013 2014 2015 2016 2017 2018 47 280 396 153 876 46 282 398 147 873 46 276 388 162 873 45 266 393 167 871 47 251 408 178 883 48 253 402 177 880 Malevik Ålder 532 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Tingberget Ålder 522 Ålder 0 1-5 6-11 12-15 Summa 2013 2014 2015 2016 2017 2018 47 280 349 200 876 46 282 334 211 873 46 276 335 216 873 45 266 336 224 871 47 251 346 240 883 48 253 343 236 880 Malevik 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Ålder 2013 2014 2015 2016 2017 2018 0 1-5 6-12 13-15 Summa 15 113 243 100 471 14 106 237 114 470 351 14 105 215 123 457 338 14 92 213 125 444 338 14 88 202 119 423 321 14 90 183 108 395 291 Fjord Ålder 0 1-5 6-12 13-15 Summa 15 113 204 139 471 14 106 190 160 470 14 105 176 162 457 14 92 180 159 444 14 88 166 155 423 14 90 156 135 395 Fjord 2013 2014 2015 2016 2017 2018 26 231 525 207 989 30 221 507 209 968 31 209 489 238 966 31 195 473 242 941 31 192 451 233 908 31 195 418 227 872 Iserås Ålder 0 1-5 6-11 12-15 Summa Ålder 0 1-5 6-11 12-15 Summa 2013 2014 2015 2016 2017 2018 26 231 449 283 989 30 221 426 291 968 31 209 407 320 966 31 195 405 310 941 31 192 375 309 908 31 195 341 304 872 Iserås 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Ålder 2013 2014 2015 2016 2017 2018 0 60 71 73 73 71 70 1-5 416 430 432 439 442 441 6-12 621 616 647 672 682 679 13-15 204 220 250 252 249 268 Summa 1301 1338 1402 1436 1443 1459 0 1-5 6-11 12-15 Summa 60 71 73 73 71 70 416 430 432 439 442 441 532 531 573 585 577 573 293 305 324 339 354 375 1301 1338 1402 1436 1443 1459 Kyrkby Kyrkby Ålder 0 1-5 6-12 13-15 Summa 2013 2014 2015 2016 2017 2018 5 57 80 49 191 7 56 81 43 187 7 50 84 41 182 7 47 87 33 173 7 41 90 36 174 7 40 86 38 170 Presse Ålder 0 1-5 6-12 13-15 Summa 0 1-5 6-11 12-15 Summa 2013 2014 2015 2016 2017 2018 5 57 71 58 191 7 56 68 56 187 7 50 74 51 182 7 47 75 45 173 7 41 75 51 174 7 40 73 50 170 Presse 2013 2014 2015 2016 2017 2018 33 247 403 113 796 37 244 404 133 818 34 235 409 143 821 33 217 419 158 826 31 204 413 169 816 29 203 389 181 802 Torås Ålder Ålder Ålder 0 1-5 6-11 12-15 Summa 2013 2014 2015 2016 2017 2018 33 247 354 162 796 37 244 351 186 818 34 235 353 198 821 33 217 359 218 826 31 204 348 234 816 29 203 331 239 802 Torås 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Ålder 2013 2014 2015 2016 2017 2018 0 54 65 61 58 54 50 1-5 347 357 367 360 357 339 6-12 560 564 557 559 547 568 13-15 187 198 222 233 249 232 Summa 1148 1183 1206 1210 1207 1190 0 1-5 6-11 12-15 Summa 54 65 61 58 54 50 347 357 367 360 357 339 492 481 474 474 482 467 255 281 305 318 314 333 1148 1183 1206 1210 1207 1190 Åsaskolan Åsaskolan Ålder 2013 2014 2015 2016 2017 2018 0 39 44 43 43 43 42 1-5 291 292 269 261 257 256 6-12 511 496 508 500 465 456 13-15 167 173 191 214 236 232 Summa 1008 1006 1012 1018 1002 987 Ålder 0 1-5 6-11 12-15 Summa Åsa Gårdskola Åsa Gårdskola Ålder 2013 2014 2015 2016 2017 2018 0 27 30 31 31 32 33 1-5 182 181 177 169 183 188 6-12 232 246 260 273 264 267 13-15 75 76 83 94 106 113 Summa 516 534 551 567 585 600 Ålder 0 1-5 6-11 12-15 Summa Älvsåker Älvsåker Ålder 2013 2014 2015 2016 2017 2018 0 52 54 54 53 54 54 1-5 300 293 291 295 297 300 6-12 375 398 412 405 411 427 13-15 150 142 149 162 169 165 Summa 877 887 906 915 931 946 Ålder 0 1-5 6-11 12-15 Summa Björkris Björkris Ålder 2013 2014 2015 2016 2017 2018 0 22 21 29 30 34 32 1-5 132 137 152 157 164 166 6-12 53 67 101 135 174 196 13-15 19 19 22 20 20 23 Summa 226 244 305 342 392 417 Ålder 0 1-5 6-11 12-15 Summa Rest Rest Ålder 2013 2014 2015 2016 2017 2018 0 0 0 0 0 0 0 1-5 0 0 0 0 0 0 6-12 1 1 1 1 1 1 13-15 2 2 2 2 2 2 Summa 3 3 3 3 3 3 Ålder 0 1-5 6-11 12-15 Summa 2013 2014 2015 2016 2017 2018 39 44 43 43 43 291 292 269 261 257 442 427 433 408 400 236 242 266 306 301 1008 1006 1012 1018 1002 42 256 383 306 987 2013 2014 2015 2016 2017 2018 27 182 206 101 516 30 181 216 107 534 31 177 223 120 551 31 169 235 132 567 32 183 227 143 585 33 188 231 149 600 2013 2014 2015 2016 2017 2018 52 300 327 198 877 54 293 346 194 887 54 291 350 211 906 53 295 350 217 915 54 297 364 216 931 54 300 365 227 946 2013 2014 2015 2016 2017 2018 22 132 48 24 226 21 137 64 22 244 29 152 94 29 305 30 157 131 24 342 34 164 165 28 392 32 166 178 41 417 2013 2014 2015 2016 2017 2018 0 0 1 2 3 0 0 1 2 3 0 0 1 2 3 0 0 1 2 3 0 0 1 2 3 0 0 1 2 3 Antal elever per skola och årskurs i Kungsbacka kommun Enhet Björkris skola F-5 Förskoleklass Björkris skola F-5 Grundskola Hedeskolan 4-9 Grundskola Hedeskolan 4-9 Särskola Hedeskolan F-3 Förskoleklass Hedeskolan F-3 Grundskola Förskolekl Åk 0 Åk 1 Åk 2 Åk 3 Åk 4 Åk 5 integrerade 28 18 integrerade integrerade Nova montessoriskola Förskoleklass Nova montessoriskola Grundskola integrerade Vittra i Forsgläntan Förskoleklass Vittra i Forsgläntan Grundskola integrerade Gullregnsskolan F-5 Förskoleklass Gullregnsskolan F-5 Grundskola integrerade 13 10 64 66 50 55 54 70 30 30 27 28 28 46 46 49 49 47 36 41 26 44 41 23 37 37 42 29 26 17 21 1 18 19 30 43 40 Hålabäcksskolan 6-9 Grundskola Tingbergsskolan A-C Förskoleklass Tingbergsskolan A-C Grundskola Tingbergsskolan A-C Särskola Tingbergsskolan B Förskoleklass Tingbergsskolan B Grundskola Tingbergsskolan B Särskola Varlaskolan norra Grundskola Varlaskolan södra Grundskola Varlaskolan södra Särskola Kollaskolan 3-5 Grundskola Kollaskolan 3-5 Särskola Kollaskolan 6-9 Grundskola Kollaskolan 6-9 Särskola Kollaskolan F-2 Förskoleklass Kollaskolan F-2 Grundskola Kollaskolan F-2 Särskola Kollaskolan grundsär 1-5 Särskola Kollaskolan grundsär 6-9 Särskola Kullaviks montessoriskola Förskoleklass Kullaviks montessoriskola Grundskola Kullaviks montessoriskola Särskola Kullaviksskolan 4-6 Grundskola Kullaviksskolan 4-6 Särskola Kullaviksskolan 7-9 Grundskola integrerade integrerade integrerade 37 1 19 integrerade 31 integrerade 56 66 49 11 10 2 18 23 72 77 1 integrerade integrerade integrerade 54 61 51 integrerade 1 integrerade integrerade 3 2 1 9 17 16 22 19 Kullaviksskolan 7-9 Särskola Kullaviksskolan F-3 Förskoleklass Kullaviksskolan F-3 Grundskola Kullaviksskolan F-3 Särskola Fullriggaren Malevik 4-9 Grundskola Fullriggaren Malevik F-3 Förskoleklass Fullriggaren Malevik F-3 Grundskola Särö montessoriskola Förskoleklass Särö montessoriskola Grundskola Särö montessoriskola Särskola Särö skola 4-9 Grundskola Särö skola F-3 Förskoleklass Särö skola F-3 Grundskola Särö skola F-3 Särskola integrerade integrerade 74 61 72 79 integrerade integrerade integrerade integrerade 1 32 36 12 7 52 61 28 24 26 39 8 1 7 9 10 48 62 66 1 57 63 49 85 integrerade Kullaviksskolan su-grupp Fjärås Bräckaskolan Blå Förskoleklass Fjärås Bräckaskolan Blå Grundskola Fjärås Bräckaskolan Gul Grundskola Fjärås Bräckaskolan Röd Förskoleklass Fjärås Bräckaskolan Röd Grundskola Smedingeskolan A Grundskola Smedingeskolan B Grundskola Smedingeskolan B Särskola Frillesåsskolan 4-9 Grundskola Frillesåsskolan 4-9 Särskola Frillesåsskolan F-3 Förskoleklass Frillesåsskolan F-3 Grundskola Gällingeskolan Förskoleklass Gällingeskolan Grundskola Gällingeskolan Särskola Åsa Gårds skola 4-9 Grundskola Åsa Gårds skola 4-9 Särskola Åsa Gårds skola F-3 Förskoleklass Åsa Gårds skola F-3 Grundskola integrerade 27 69 integrerade 73 19 48 77 integrerade integrerade integrerade integrerade 51 36 11 22 32 31 85 83 1 54 63 51 61 14 15 11 20 integrerade integrerade integrerade 34 30 Åsaskolan 4-9 Grundskola Åsaskolan 4-9 Särskola Åsaskolan F-3 Förskoleklass Åsaskolan F-3 Grundskola integrerade integrerade Fjordskolan Kungen Förskoleklass integrerade 58 2 58 61 33 71 33 70 Fjordskolan Kungen Grundskola Fjordskolan Nidingen Grundskola Iseråsskolan 4-6 Grundskola Iseråsskolan 4-6 Särskola Iseråsskolan F-3 Förskoleklass Iseråsskolan F-3 Grundskola 1 83 69 integrerade integrerade 61 73 71 62 51 19 1 22 75 73 39 58 65 68 21 18 19 1 12 17 7 Kapareskolan A-D Grundskola Kapareskolan E-H Grundskola Onsala montessoriskola Förskoleklass Onsala montessoriskola Grundskola Onsala montessoriskola Särskola integrerade Pontos grundskola Förskoleklass Pontos grundskola Grundskola integrerade Presseskolan 4-6 Grundskola Presseskolan F-3 Förskoleklass Presseskolan F-3 Grundskola Presseskolan F-3 Särskola Furulidsskolan Förskoleklass Furulidsskolan Grundskola Toråsskolan 4-9 Grundskola Toråsskolan F-3 Förskoleklass Toråsskolan F-3 Grundskola Toråsskolan F-3 Särskola Älvsåkersskolan 4-9 Grundskola Älvsåkersskolan F-3 Förskoleklass Älvsåkersskolan F-3 Grundskola Har fristående huvudman integrerade integrerade integrerade 8 16 62 1 77 1 28 36 31 83 82 49 52 66 85 integrerade integrerade 83 1 41 32 integrerade 74 60 1 52 92 1 54 64 40 Åk 6 Åk 7 Åk 8 Åk 9 Åk 10 Totalt 28 41 51 1 34 49 1 43 307 1 3 50 179 30 29 28 29 30 259 46 26 33 30 372 43 40 188 55 61 66 64 246 37 169 2 2 19 101 1 48 43 1 90 93 73 96 98 70 309 333 1 171 1 44 1 1 45 1 1 54 112 1 5 1 5 12 9 22 20 18 1 41 30 19 23 1 85 1 179 1 234 1 74 3 57 59 190 1 1 74 212 1 45 37 43 45 238 28 89 10 43 1 57 62 60 45 337 48 185 1 1 2 3 2 8 27 197 69 73 144 105 77 97 89 182 186 1 57 1 48 50 1 45 287 1 54 175 20 73 1 30 1 33 1 27 28 1 181 2 34 96 58 51 35 1 40 352 2 58 204 58 145 284 71 64 177 1 1 39 191 70 98 82 61 65 73 217 232 13 1 16 20 168 3 8 20 16 36 65 213 62 235 2 41 127 78 61 62 49 415 66 241 1 36 36 37 32 242 60 147 Från: Malin Jern [mailto:[email protected]] Skickat: den 16 februari 2015 12:12 Till: Kungsbacka kommun Kopia: [email protected] Ämne: ansökan 2015:878 - Remiss från Skolinspektionen Kungsbacka kommun Remiss 2015-02-16 1 (1) Dnr 31-2015:878 Remiss från Skolinspektionen Fullriggaren Malevik Skola AB har hos Skolinspektionen ansökt om godkännande som huvudman för en nyetablering av en fristående förskoleklass, grundskola och fritidshem vid Fullriggaren Malevik i Kungsbacka kommun fr.o.m. läsåret 2016/17. Ni ges nu möjlighet att yttra er över ansökan i enlighet med 2 kap. 5 § skollagen (2010:800). Lägeskommunens yttrande är ett viktigt underlag för att Skolinspektionen ska kunna bedöma om en etablering av den sökta utbildningen skulle medföra påtagliga negativa följder för den del av skolväsendet som anordnas av det allmänna i kommunen (kommunal verksamhet). Kommunens yttrande Till ert yttrande bör ni bifoga en konsekvensbeskrivning. Av konsekvensbeskrivningen bör det framgå vilka ekonomiska, organisatoriska och pedagogiska konsekvenser som kan uppstå på lång sikt vid start av sökandens planerade utbildning. Med lång sikt avses cirka fem-sex år. För att Skolinspektionen ska kunna göra en helhetsbedömning av vilka följder en etablering kan medföra bör kommunen även bifoga följande: 1. En befolkningsprognos över aktuell åldersgrupp av elever i kommunen. Prognosen ska minst sträcka sig fem år framåt, men helst tio år. 2. En sammanställning över samtliga kommunala och fristående fritidshem, förskoleklasser och grundskolor i kommunen. Av sammanställningen bör både årskurser och elevantal per årskurs i varje skola framgå. 3. En karta som tydligt visar placeringen av de kommunala och fristående grundskolorna i kommunen. Skolinspektionens bedömning Skolinspektionen ska, enligt 2 kap. 5 § skollagen, lämna ett godkännande om den enskilde har förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för utbildningen och utbildningen inte innebär påtagliga negativa följder på lång sikt för eleverna eller för den del av skolväsendet som anordnas av det allmänna i den kommun där utbildningen ska bedrivas. Remissvar Kommunens remissvar i form av inscannad kopia på justerat protokoll från beslutande organ ska vara Skolinspektionen tillhanda senast den 13 april 2015. E-postadress: [email protected]. Postadress: Skolinspektionen, Registrator, Box 23069, 104 35 Stockholm. Vänligen ange ansökans 31-2015:878 i yttrandet. Avser yttrandet flera ansökningar hos Skolinspektionen ska ett yttrande per ansökan skickas in. Varje yttrande ska då vara märkt med aktuell ansökans diarienummer. På Skolinspektionens vägnar file:///G|/...om%20huvudman%20för%20fristående%20skola%20-%20Fullriggaren%20Malevik%20Skola%20AB%20(31-2015_878).html[2015-03-23 11:45:18] Malin Jern Utredare Bilaga Ansökan från Fullriggaren Malevik Skola AB Kopia till Fullriggaren Malevik Skola AB file:///G|/...om%20huvudman%20för%20fristående%20skola%20-%20Fullriggaren%20Malevik%20Skola%20AB%20(31-2015_878).html[2015-03-23 11:45:18] Ansökan om godkännande som huvudman för en nyetablering av en fristående förskoleklass, grundskola och fritidshem Skolinspektionen prövar om sökanden har förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för utbildningen enligt 2 kap. 5 § skollagen (2010:800). Det är sökanden som ska visa att denne har förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för den sökta utbildningen. En ofullständig ansökan kan komma att prövas på inlämnat underlag. Beslut från regelbunden tillsyn och/eller anmälningsärenden avseende sökandens eventuella befintliga skolenheter kan komma att vägas in vid bedömning av aktuell ansökan. Vid Skolinspektionens handläggning inhämtas upplysningar om sökandens ekonomiska status hos UC AB. Läs mer om aktuell lagstiftning, förordningar och propositioner Läs mer om personuppgiftslagen Ansökan avser Förskoleklass Fritidshem Grundskola Ange vilket läsår skolenheten avser att starta 2016/2017 Ange vilken kommun skolenheten ska vara belägen Kungsbacka kommun Kungsbacka kommun Kungsörs kommun Sökandens namn (exempel Bolaget AB) Fullriggaren Malevik Skola AB Organisationsnummer/personnummer 559001-7793 Organisationsform Aktiebolag Aktiebolag Ekonomisk förening Skolenhetens namn Fullriggaren Malevik Fullständigt ifylld ansökan med bilagor ska lämnas till Skolinspektionen senast den 31 januari kalenderåret innan utbildningen avser att starta. Den eller de personer som är behöriga firmatecknare för företaget/föreningen/stiftelsen undertecknar ansökan. Det undertecknade försättsbladet finns på sista sidan av ansökningsblanketten. Undertecknade försättsbladet kan antingen bifogas till ansökan eller skickas till Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm alternativ till [email protected] Fullmakt - Lägg till bilaga file:///G|/...Godkännande%20som%20huvudman%20för%20fristående%20skola%20-%20Fullriggaren%20Malevik%20Skola%20AB.html[2015-03-23 11:44:47] 1. Sökanden och kontaktperson Läs mer 1.1 Uppgifter om sökanden Sökandens namn (exempel Bolaget AB) Fullriggaren Malevik Skola AB Organisationsform Aktiebolag Aktiebolag Ekonomisk förening Organisationsnummer/personnummer 559001-7793 Utdelningsadress Skogbovägen 25 Postnummer 428 34 Ort Kållered 1.2 Bifoga sökandens registeruppgifter Handlingar som styrker sökandens rättsliga handlingsförmåga ska bifogas ansökan. Se nedan vilken handling som ska bifogas för respektive organisationsform. Registreringsbeviset som bifogas ansökan ska vara aktuellt. Observera att det är de personer som står angivna som firmatecknare som också måste underteckna ansökan för att ansökan ska vara giltig. Efter att ansökan skickats in kan sökanden inte ändra vem som ansöker som huvudman. Sökanden kan alltså inte ändra från ett bolag till ett annat under pågående handläggning. Läs mer Lägg till bilaga 1.3 Offentligt inflytande Offentligt inflytande innebär att en kommun eller ett landsting har aktier eller andelar i bolaget eller föreningen eller rättsligt inflytande över verksamheten på något annat sätt. Se 2 kap. 6 § skollagen. Om detta är fallet, redogör utförligt för - bestämmanderätten i bolaget eller föreningen samt kommunens inflytande i bolaget eller föreningen - orsakerna till att samverkan är nödvändig mellan en kommun eller ett landsting och en enskild för att verksamheten ska komma till stånd, samt - vilka särskilda skäl som finns med hänsyn till utbildningens innehåll eller utformning. 1.4 Kontaktperson Under handläggningstiden kommer Skolinspektionens kontakter att ske med utsedd kontaktperson. Om kontaktpersonen undertecknar ansökan eller undertecknar via e-legitimation ska en fullmakt från behörig firmatecknare bifogas ansökan. Läs mer om förenklad delgivning av beslut file:///G|/...Godkännande%20som%20huvudman%20för%20fristående%20skola%20-%20Fullriggaren%20Malevik%20Skola%20AB.html[2015-03-23 11:44:47] Kontaktperson Peter Jonsson E-postadress [email protected] Telefon arbetet 0300-836209 Mobil 0703-175986 Utdelningsadress Skogbovägen 25 Postnummer 428 34 Ort Kållered 1.5 Inriktning Ange om skolenheten kommer att ha någon av nedanstående inriktningar Waldorf Konfessionell. Redogör för de konfessionella inslagen i utbildningen. 2. Elevantal och elevprognos Läs mer 2.1 Årskurser Ange de årskurser ansökan avser: F-klass Åk 1 Åk 2 Åk 3 Åk 4 Åk 5 Åk 6 Åk 7 Åk 8 Åk 9 2.2 Elevantal Ange planerat antal elever per skolform samt vilket år verksamheten är fullt utbyggd. Läs mer F-klass Åk 1 Åk 2 Åk 3 Åk 4 Åk 5 Åk 6 Åk 7 Åk 8 Åk 9 Totalt Läsår 1 35 28 24 26 39 32 37 45 37 42 345 Läsår 2 25 35 28 24 26 39 32 37 45 37 328 Läsår 3 20 25 35 28 24 26 39 32 37 45 311 0 Fullt utbyggd verksamhet 2.3 Antal elever i fritidshemmet Ange planerat antal elever samt årskurser på fritidshemmet för läsår 1-3 samt vid fullt utbyggd verksamhet. Fritidshemmet ska enligt 14 kap. 7 § skollagen erbjudas till och med vårterminen det år då eleven fyller 13 år. file:///G|/...Godkännande%20som%20huvudman%20för%20fristående%20skola%20-%20Fullriggaren%20Malevik%20Skola%20AB.html[2015-03-23 11:44:47] Antal elever Årskurser Läsår 1 140 F-6 Läsår 2 130 F-6 Läsår 3 100 F-6 Fullt utbyggd verksamhet 2.4 Läsår skolenheten är fullt utbyggd Ange vilket läsår skolenheten planeras vara fullt utbyggd. Om fullt utbyggd verksamhet ligger längre fram än fem år, ange skäl till detta. Skolan är fullt utbyggd redan från start läsåret 2016/2017 då samtliga årskurser är igång. Därefter kommer elevantalet att variera något över tid beroende på elevkullarnas storlek och inflyttning. Den prognos som är angiven ovan är baserad på nuvarande antal elever på den kommunala skolan, kommunens egen prognos för kommande år samt utifrån den enkät vi själva har gjort inför etableringen till fristående skola. Med anledning av detta har vi inte angivit några siffror på fullt utbyggd verksamhet under punkt 2.2 och 2.3. 2.5 Elevprognos En elevprognos ska säkerställa att sökanden får ett tillräckligt stort elevantal för att verksamheten ska kunna startas upp och bedrivas långsiktigt. Elevprognosen kan grundas på en intresseundersökning som bifogas ansökan eller därmed jämförbara uppgifter som visar ett riktat intresse från målgruppen till den planerade utbildningen och skolenheten. Om elevprognosen grundar sig på en intresseundersökning ska följande framgå av undersökningen: - hur intresseundersökningen är genomförd - urvalsmetoden - hur många elever/vårdnadshavare som blivit tillfrågade - vilken information elev/vårdnadshavare fick om sökanden och den planerade skolenheten i samband med intresseundersökningen - att elev/vårdnadshavare vid undersökningstillfället fick information om att den planerade skolan är en fristående skola - när intresseundersökningen genomfördes - vilka frågor som ställdes vid undersökningen - resultatet från undersökningen och hur svaren är fördelade per sökt årskurs. Läs mer Intresseundersökningen är genomförd via webbenkät där länk skickades ut via epost till 262 vårdnadshavare med barn i klasserna F-7 på den kommunala skolan Fullriggaren Malevik, samt vårdnadshavare som har barn på Maleviks förskola. Dessa 262 vårdnadshavare har i många fall fler barn på skolan, men kunde svara för alla sina barn via samma länk. I medföljande brev fick de bland annat information om att personalen önskar ombilda enheten till en fristående skola samt varför. Det framgick också vilken bolagsform skolan kommer att drivas som. Enkäten skickades ut tisdag den 21 januari och gensvaret har varit väldigt positivt. Fram till dags datum (150129) har 218 vårdnadshavare svarat, och av dessa har 202 har varit positivt inställda till att sitt/sina barn ska gå på friskolan. Antalet barn som dessa vårdnadshavare har visat intresse för att gå i friskolan motsvarar 378 barn i olika åldrar (då flera vårdnadshavare har flera barn), bifogar sammanställning över svaren. Detta snabba inflöde av svar är ett tecken på att vårdnadshavarna i de allra flesta fall önskar att skolan arbetar vidare för att bli en fristående verksamhet och att de då gärna ser att deras barn går kvar på skolan även fast den övergår till att bli en fristående enhet. Frågorna som ställdes var "JA, jag är intresserad av att mitt/mina barn ska fullfölja sin grundskoleutbildning på Fullriggaren Malevik när den blir en fristående skola" samt "NEJ, jag är inte intresserad av att mitt/mina barn ska fullfölja sin grundskoleutbildning på Fullriggaren file:///G|/...Godkännande%20som%20huvudman%20för%20fristående%20skola%20-%20Fullriggaren%20Malevik%20Skola%20AB.html[2015-03-23 11:44:47] Malevik när den blir en fristående skola" . Sammantaget tolkar vi utifrån intresseundersökningens resultat att vi har väldigt goda förutsättningar att uppnå den elevprognos vi angivit under punkten 2.2. Utöver dessa svarande finns det också ett visat intresse från vårdnadshavare från andra skolor i området att byta till friskolan. Utöver våra egna undersökningar har vi också analyserat kommunens egen prognos för kommande år. Av erfarenhet sedan tidigare brukar kommunens prognos visa lägre siffror än vad verkligheten sedan blir. Vi har ändå valt att redovisa en resultatbudget utifrån kommunens prognos tillsammans med vår intresseundersökning för att säkerställa att vi uppnår vår målsättning/prognos. (Alternativet barn f. 2000 finns med som svarsalternativ eftersom några elever som går i skolan idag går ett sk. plusår och är då äldre än sina klasskamrater i år 7.) Vårdnadshavarna kommer under våren 2015 att kallas till informationsmöte där bl a frågan kring ansökan om plats på den fristående skolan kommer att ske. De kommer då att informeras att de aktivt måste söka till skolan för att få plats, men att de elever som går här idag automatiskt har förtur och att alla som går på skolan idag också kommer att beredas plats. Så snart ett tillståndsbeslut delgivits huvudmannen kommer eleverna/vårdnadshavarna som önskar fortsätta sin utbildning på den fristående skolan få fylla i och underteckna en blankett för detta. Lägg till bilaga 3. Ekonomi Läs mer om aktuell lagstiftning, förordningar och propositioner Läs mer om inhämtning av kreditupplysning 3.1 Sökandens budget Läs mer Sökanden ska lämna in en likviditetsbudget för läsår 1 samt en resultatbudget för läsår 1, 2 och 3. Likviditetsbudgeten består av två delar: Del ett visar in- och utbetalningar och investeringar för etablering, det vill säga in- och utbetalningar som sker innan skolstart. Del två visar in- och utbetalningar under läsår 1. Resultatbudget lämnas för de tre första läsåren och visar bokföringsmässiga intäkter och kostnader. Se vidare under avsnitt 3.7 för likviditetsbudget samt 3.8 för resultatbudget. Beskriv nedan hur sökanden med inlämnad likviditets- och resultatbudget avser att bedriva en verksamhet med god kvalitet och med varaktighet. Utgå exempelvis från Skolverkets jämförelsetal och kommentera eventuella större avvikelser från genomsnittskostnader/bidrag. Om sökanden inte uppger någon post i budgeten för till exempel elevhälsa eller försäkringar, ange skälet till detta. Om ansökan avser ett nystartat bolag/förening, beskriv hur sökanden avser att täcka ett eventuellt underskott i likviditetsbudget läsår 1 samt förlust i resultatbudget läsår 1. Resultatbudget visar på en vinst varje år de kommande tre åren. Denna vinst ska läggas till aktiekapitalet för att på så vis bygga upp en soliditet så att vi kan bedriva verksamhet av samma goda kvalitet även om elevantalet skulle vid något tillfälle understiga prognosen. Efter att soliditet är uppnått kommer efterföljande överskott att återinvesteras i verksamheten genom t ex personalens kompetensutveckling, större läromedelsinvesteringar, förtätad IKT-park samt ökad lärartäthet. För att ytterligare skapa varaktighet kommer personalen att få möjlighet till delägarskap i aktiebolaget. Vi säkerställer även på detta sätt den goda kvaliteten genom personalens engagemang. 3.2 Årsredovisning/årsbokslut file:///G|/...Godkännande%20som%20huvudman%20för%20fristående%20skola%20-%20Fullriggaren%20Malevik%20Skola%20AB.html[2015-03-23 11:44:47] Bifoga den senaste årsredovisningen/årsbokslutet om sådan finns. Om sökanden har gått med förlust de senaste åren/perioderna eller om bolagets/föreningens ekonomi visar låg likviditet och/eller soliditet, redogör i förekommande fall för bakgrunden till detta. Redogör dessutom för hur sökanden ska stärka den ekonomiska situationen. Läs mer Lägg till bilaga 3.3 Grundbelopp Redovisa hur sökanden har beräknat kommunens grundbelopp per sökt skolform. Beloppet ska stå i överensstämmelse med det angivna elevantalet inom respektive skolform. Av redogörelsen ska framgå - beloppets storlek och hur det har beräknats - vilka kontakter som tagits med kommunen Läs mer Beloppet är beräknat utifrån kommunens elevpeng för 2015. Beloppet varierar utifrån elevens ålder enligt följande: F-barn: 52582 kr år 1-3: 62014 kr år 4-6: 70062 kr år 7-9: 80811 kr Fritidshem: 48221 kr Fritidsklubb: 36414 kr Utöver ovanstående har också Kungsbacka kommun ett sk strukturbidrag som fördelas till skolor utifrån socioekonomiska faktorer, beloppet baseras på elevantal och grundsumman ändras år för år. För läsåret 2016/2017 bedömer kommunen att Fullriggaren Malevik tilldelas ca 330 000 kr, detta är upptaget i likviditetsbudget och resultatbudet för år 1, men inte efterföljande år eftersom vi inte kan räkna med att få detta utbetalt varje år. Kommunens ekonomienhet har delgivit oss beloppen. 3.4 Lån/ägartillskott/aktieägartillskott samt finansiering med egna medel Om lån/ägartillskott/finansiering med egna medel upptagits i budgeten, inkom med nedanstående uppgifter. Lån - Styrk posten lån med aktuellt undertecknat lånelöfte från till exempel bank. Av lånelöftet ska framgå vilket belopp som kan/kommer att lånas ut. Läs mer Aktieägartillskott/ägartillskott - Om medel tillskjuts av ägarna ska detta framgå under denna post och styrkas med aktuellt intyg som är undertecknat av behörig firmatecknare samt till exempel kontoutdrag, årsredovisning eller liknande som visar att medlen finns att tillgå. Finansiering med egna medel - Med detta avses till exempel medel som finns tillgängliga i redan bedriven verksamhet. Styrk posten med till exempel sökandens senaste årsredovisning och förklara vilka medel sökanden avser nyttja. Angående aktieägartillskott på 50 000 kr, se bifogat bankintyg Lägg till bilaga 3.5 Övriga inbetalningar/intäkter Om övriga inbetalningar/intäkter ingår i budgeten ska dessa redovisas. Ange i så fall vad posten omfattar och med vilket belopp. Om det finns utbetalningar/kostnader som kan hänföras till inbetalningarna/intäkterna file:///G|/...Godkännande%20som%20huvudman%20för%20fristående%20skola%20-%20Fullriggaren%20Malevik%20Skola%20AB.html[2015-03-23 11:44:47] ange belopp och var de återfinns i budgeten. Tillskott av medel som inte omfattas av lån/ ägartillskott/finansiering med egna medel, styrks till exempel med intyg och kontoutdrag från privatperson, sponsoravtal, inbetalningar från medlemmar eller liknande. Läs mer Lägg till bilaga 3.6 Investeringar och etableringsutbetalningar vid en ny skolenhet Investeringar och etableringsutbetalningar ska redovisas i budgeten. Läs mer Av budgeten ska följande framgå - vilka belopp och i vilka poster etableringsutbetalningar respektive investeringar upptas i budgeten. Av beskrivningen ska följande framgå - hur investeringar och etableringskostnader är beräknade - hur investeringar och etableringskostnader ska finansieras - när i tiden in- och utbetalningarna kommer att uppstå. Eftersom vi idag är en fungerande verksamhet kommer vi fortsätta att hyra lokaler och inventarier, därför uppstår inga etableringskostnader. 3.7 Likviditetsbudget för in- och utbetalningar innan skolstart samt likviditetsbudget för läsår 1 Inkom med en likviditetsbudget för in- och utbetalningar innan skolstart samt en likviditetsbudget för läsår 1. Observera att eventuellt över- eller underskott från investerings- och etableringsbudgeten flyttas till likviditetsbudgeten läsår 1. Eventuella inbetalningar utöver bidrag ska vara sådana som inte redan angivits i investerings- och etableringsbudgeten. Detta innebär alltså att sökanden inte kan ta upp samma inbetalning i både ”likviditetsbudget in- och utbetalningar innan skolstart” och i ” likviditetsbudget läsår 1”. Läs mer Likviditetsbudget in- och utbetalningar innan Likviditetsbudget läsår 1 skolstort Inbetalningar Inbetalningar Läsår 1 Totalt år 1 Kommunalt bidrag förskoleklass 1840370 1840370 Innan skolstart Kommunalt bidrag grundskola 22754352 22754352 Kommunalt bidrag fritidshem 5914520 5914520 Avgift fritidshem 109200 109200 Lån 0 Aktieägartillskott/ägartillskott 50000 Finansiering med egna medel Finansiering med egna medel 0 Annan finansiering Annan finansiering 0 Lån Aktieägartillskott/ägartillskott 50000 file:///G|/...Godkännande%20som%20huvudman%20för%20fristående%20skola%20-%20Fullriggaren%20Malevik%20Skola%20AB.html[2015-03-23 11:44:47] Övriga inbetalningar Övriga inbetalningar 0 Summa inbetalningar 50000 Summa inbetalningar 30618442 30668442 Utbetalningar - innan skolstart Utbetalningar - läsår 1 Utbildning och personal Utbildning och personal Skolledning Skolledning 1151245 1151245 Personal/lärare Lärare förskoleklass 484163 484163 Lärare grundskola 11844715 11844715 Personal fritidshem 3911186 3911186 Övrig personal 2413045 2413045 Administration Administration 557105 557105 Rekrytering Rekrytering Fortbildning Lokaler/Utrustning Lokaler/Utrustning 0 55000 55000 Lokalhyra Lokalhyra Speciallokaler Speciallokaler 0 Möbler Möbler 0 Datorer Datorer 15000 15000 Kontorsutrustning Kontorsutrustning 25000 25000 Telefon, kopiator mm Telefon, kopiator mm 150000 150000 Läromedel Litteratur/utrustning/skol bibliotek (ink program varor, licenser) Litteratur/utrustning/skol bibliotek (ink program varor, licenser) Övrigt Läromedel 4407000 Information och annonsering Övrigt 4407000 450000 450000 Information och annonsering 0 Elevhälsa 1764010 1764010 Skolmåltider 2780000 2780000 Studieresor 45000 45000 Försäkringar 100000 100000 Studie- och yrkes vägledning 100000 100000 Försäkringar Övriga utbetalningar Övriga utbetalningar Finansiella poster Finansiella poster 0 Räntor Räntor 0 Amorteringar Amorteringar 0 Summa utbetalningar 0 Summa utbetalningar 30252469 30252469 Över/Underskott 50000 Över/Underskott 365973 415973 file:///G|/...Godkännande%20som%20huvudman%20för%20fristående%20skola%20-%20Fullriggaren%20Malevik%20Skola%20AB.html[2015-03-23 11:44:47] 3.8 Resultatbudget för läsår 1, 2 och 3 Inkom med en resultatbudget för läsår 1, 2 och 3. Utgå från Skolinspektionens budgetmall nedan. Observera att angivna kostnader läsår 1 bör överensstämma med totala utbetalningar i likviditetsbudgeten. Förklara eventuella avvikelser. Läs mer Resultatbudget Intäkter Läsår 1 Läsår 2 Läsår 3 Kommunalt bidrag förskoleklass 1840370 1314550 1051640 Kommunalt bidrag grundskola 22754352 21807741 20904204 Kommunalt bidrag fritidshem 5914520 5673235 5576793 Avgift fritidshem 109200 105000 103320 Summa intäkter 30618442 28900526 27635957 Kostnader Personal Övriga intäkter Skolledning 1151245 1151245 997745 Lärare förskoleklass 484163 48163 48163 Lärare grundskola 11844715 11318283 11066783 Personal fritidshem 3911186 3349427 3154027 Övrig personal 2413045 2413045 2263045 Administration 557105 557105 557105 55000 50000 50000 Rekrytering Fortbildning Lokaler/Utrustning Lokalkostnad 4407000 4407000 4407000 170000 165000 160000 Kostnader för speciallokaler Kontorsutrustning/förbrukningsinventarier Läromedel Litteratur/utrustning/skolbibliotek (ink programvaror, licenser) Övrigt 450000 430000 410000 Information och annonsering Elevhälsa 1764010 1764010 1764010 Skolmåltider 2780000 2640000 2509000 Studieresor 45000 45000 40000 Försäkringar 100000 95000 90000 file:///G|/...Godkännande%20som%20huvudman%20för%20fristående%20skola%20-%20Fullriggaren%20Malevik%20Skola%20AB.html[2015-03-23 11:44:47] Studie- och yrkesvägledning 100000 100000 100000 Övriga kostnader Finansiella poster Summa kostnader 30232469 28533278 27616878 Vinst/förlust 385973 367248 19079 Räntor Avskrivningar Möbler Datorer Telefon, kopiator mm 3.9 Resultatbudgeten Om resultatbudgeten visar ett negativt resultat läsår 1 och bolaget/föreningen inte har ett eget kapital som täcker förlusten, redovisa hur förlusten ska täckas. Om resultatbudgeten visar ett negativt resultat år 3, redovisa när verksamheten beräknas generera som lägst ett nollresultat samt hur sökanden ska arbeta för att uppnå detta. 3.10 Avgift fritidshemmet Avgifter som en enskild huvudman för ett fritidshem tar ut ska vara skäliga. Om sökanden avser att ta ut avgift för eleverna i fritidshemmet ska följande framgå - avgiftens storlek - hur den har beräknats (exempelvis kommunens maxtaxa). Läs mer Avgiften för fritidshemmet baseras på kommunens maxataxa, 840 kr per elev och månad. 4. Lokaler Läs mer 4.1 Lokaler Redogör för skolenhetens planerade lokaler. Ange i vilken stadsdel/kommundel skolenheten planeras vara belägen. Läs mer Skolenheten kommer verka i samma lokaler som den kommunala skolan Fullriggaren Malevik idag använder sig av. Lokalerna är belägna i Malevik som ligger i norra delen av Kungsbacka kommun (gränsar till Göteborgs kommun). I byggnaden finns alla slags lokaler som en F-9-skola behöver. Det finns s.k. hemvister för alla klasser, de innefattar två rum och kök samt en stor hall med egen ingång utifrån, i fem av hemvisterna file:///G|/...Godkännande%20som%20huvudman%20för%20fristående%20skola%20-%20Fullriggaren%20Malevik%20Skola%20AB.html[2015-03-23 11:44:47] kommer fritidshemmen också inrymmas, två till F-1-fritids, två till 2-3-fritids och en till fritidsklubben. Utöver det finns en kombinerad hem- och konsumenskunskapssal/bildsal, en musiksal, två slöjdsalar, en no-sal, en gymnastiksal, ett bibliotek, personalrum, personalarbetsrum, ett flertal grupprum, ett elevcafé/uppehållsrum, arbetsrum för administrativ- och elevhälsopersonal samt en stor samlingssal som också kommer användas som matsal för lunch och mellanmål. Frukosten kommer att ätas i hemvisterna där F-1-fritids där även morgonfritids kommer att hålla till. Utöver detta finns en del korridorer. 4.2 Speciallokaler Redogör för tillgången till speciallokaler och om de kommer att inrymmas inom skolenheten eller om de ska hyras externt. Redogör för speciallokaler för nedanstående ämnen Hem- och konsumentkunskap Lokalen inryms inom skolenheten och är utrustad med bl.a. spisar, kyl och frys Idrott och hälsa Gymnastiksal inryms inom skolenheten. Utomhus finns direkt tillgång till exempelvis löparbanor, längdhoppsgrop samt två konstgräsplaner. Naturorienterande ämnen (biologi, fysik, kemi och teknik) NO-sal inryms inom skolenheten och är utrustad med dragskåp, brandsläckare, brandfilt, dusch samt ögondusch. Dessutom finns diverse laboratorieutrustning dvs. allt från bägare till nödvändig elektronik. Det finns ett förberedslerum där mycket av materialet förvaras. Brännare förvaras i särskilt skåp i slöjdsalen. Vask finns tillsammans med en rostfri diskbänk. Ett låst "gIftskåp" där alla kemiklier förvaras inryms inom salen. Slöjd Två slöjdsalar inryms inom skolenheten och är fullt utrustade med bl a material, maskinpark och säkerhetsutrustning för att kunna bedriva undervisning inom ämnet slöjd för både mjuka och hårda material. 4.3 Skolbibliotek Beskriv hur sökanden kommer att säkerställa elevernas tillgång till ett skolbibliotek. Av beskrivningen ska framgå - skolbibliotekets innehållsmässiga funktion - skolbibliotekets pedagogiska funktion. Om skolbiblioteket inte inryms inom skolenhetens lokaler redogör för hur sökanden avser tillförsäkra eleverna tillgång till ett skolbibliotek. Ett skolbiblioteket inryms inom skolenheten. Målet är att erbjuda ett brett litterärt utbud som ska vara en viktig resurs i den dagliga undervisningen samt för elevernas undersökande arbetssätt. Lokalen kommer också att vara utrustad med informationsteknologi så att möjlighet finns för direkt informationssökande. Biblioteket ska locka och stimulera till läsning samt vara en central plats för informationssökning. Detta kommer att främjas bl a genom bokprat och undervisning inom bl a informationssökning och källkritik. Att lära elever bibliotekskunskap och rutiner för ett bibliotek kommer vara en viktig del i bibliotekets verksamhet. 5. Skolenhetens ledning och personal Läs mer file:///G|/...Godkännande%20som%20huvudman%20för%20fristående%20skola%20-%20Fullriggaren%20Malevik%20Skola%20AB.html[2015-03-23 11:44:47] 5.1 Rektor För ledning av skolenheten ska det finnas en rektor. Sökanden kommer att anställa en rektor som genom utbildning och erfarenhet har pedagogisk insikt enligt 2 kap. 11 § skollagen. 5.2 Lärare – behörighetskrav För undervisning i förskoleklass och i grundskolan ställs krav på lärarnas utbildning. Endast den som har legitimation som lärare eller förskollärare och är behörig för viss undervisning får bedriva sådan undervisning. Undantag får göras i vissa fall. Sökanden för förskoleklassen/grundskolan kommer att följa kraven på lärares utbildning enligt 2 kap. 13 § och 17-22 §§ skollagen. 5.3 Personal i fritidshemmet - utbildning För undervisning i fritidshemmet ställs krav på personalens utbildning. Utöver lärare eller förskollärare får det i undervisningen i fritidshemmet finnas annan personal med sådan utbildning eller erfarenhet att elevernas utveckling och lärande främjas. Sökanden för fritidshemmet kommer att följa kraven på personalens utbildning och erfarenhet enligt 2 kap. 14 § skollagen. 5.4 Antal lärare - förskoleklass Ange beräknat antal lärare i förskoleklassen uttryckt i antal personer och antal heltidstjänster. Om du anger lärarantalet med decimaler, ange det med punkter (t ex. 4.5) istället för kommatecken (4,5). Läs mer Läsår 1 Antal personer 2 Läsår 2 Antal heltidstjänster 1 Antal personer 2 Läsår 3 Antal heltidstjänster 1 Antal personer 2 Antal heltidstjänster Fullt utbyggd verksamhet Antal personer Antal heltidstjänster 1 Antal elever per lärare, läsår 1 35 Antal elever per lärare, läsår 2 25 Antal elever per lärare, läsår 3 20 Antal elever per lärare, fullt utbyggd verksamhet NaN 5.5 Antal lärare - grundskola Ange beräknat antal lärare i grundskolan uttryckt i antal personer och antal heltidstjänster. Lämna även en redogörelse för hur lärarresurserna ska organiseras på skolan. Om du anger lärarantalet med decimaler, ange det med punkter (t ex. 4.5) istället för kommatecken (4,5). Läs mer Läsår 1 Läsår 2 Läsår 3 Fullt utbyggd verksamhet file:///G|/...Godkännande%20som%20huvudman%20för%20fristående%20skola%20-%20Fullriggaren%20Malevik%20Skola%20AB.html[2015-03-23 11:44:47] Antal personer 25 Antal heltidstjänster 22 Antal personer 24 Antal heltidstjänster Antal personer 21 22 Antal heltidstjänster Antal personer Antal heltidstjänster 19.5 Antal elever per lärare, läsår 1 14 Antal elever per lärare, läsår 2 14 Antal elever per lärare, läsår 3 15 Antal elever per lärare, fullt utbyggd verksamhet NaN Lämna en redogörelse för hur lärarresurserna ska organiseras på skolan. Lärarna kommer att vara organiserade i tre olika arbetslag, F-3,4-6 och 7-9. Vi kommer att sträva efter breda ämnesbehörigheter och varje pedagog ansvarar för sina ämnen i minst två klasser för att på så sätt ytterligare fördjupa sina ämneskunskaper. Utöver lärarna som redovisas ovan arbetar fritidspedagoger och elevassistenter i klasserna under skoldagen därför blir personaltätheten högre än talen ovan. 5.6 Antal tjänster - fritidshem Ange beräknat antal personal i fritidshemmet uttryckt i antal personer och antal heltidstjänster. Om du anger lärarantalet med decimaler, ange det med punkter (t ex. 4.5) istället för kommatecken (4,5). Läs mer Läsår 1 Antal personer 11 Läsår 2 Antal heltidstjänster 7.5 Antal personer 10 Läsår 3 Antal heltidstjänster 6.5 Antal personer 9 Antal heltidstjänster Fullt utbyggd verksamhet Antal personer Antal heltidstjänster 6 Antal elever per lärare, läsår 1 19 Antal elever per lärare, läsår 2 20 Antal elever per lärare, läsår 3 17 Antal elever per lärare, fullt utbyggd verksamhet NaN 5.7 Övrig personal Om sökanden angett övrig personal i budgeten lämna här en beskrivning av vilken personal som avses. Till övrig personal hör: elevassistenter vaktmästeri skolmåltid/lokalvård 6. Elevhälsa och studie- och yrkesvägledning Läs mer file:///G|/...Godkännande%20som%20huvudman%20för%20fristående%20skola%20-%20Fullriggaren%20Malevik%20Skola%20AB.html[2015-03-23 11:44:47] 6.1 Elevhälsa Beskriv hur eleverna får tillgång till elevhälsa. Av beskrivningen ska framgå - vilka personalkategorier som kommer ingå i elevhälsan - elevhälsans förebyggande och hälsofrämjande roll. Skolans elevhälsoteam (EHT) kommer att bestå av rektor, bitr. rektor, skolsköterska, kurator, skolpsykolog, speciallärare med inriktning mot språk, läs- och skrivutveckling samt speciallärare med inriktning mot matematik. Elevhälsoteamet kommer att arbeta operativt i verksamheten samt med förebyggande elevhälsoarbete. EHT kommer att ha möte vid ett tillfälle per vecka, under två timmar, för att samtala om aktuella elevhälsoärenden på individ-, grupp- och skolnivå, samt planera det hälsofrämjande arbetet. Vid några tillfällen per termin kommer EHT att ha enskilda möten med varje arbetslag utifrån ett förebyggande elevhälsoperspektiv. Vid dessa träffar kommer det att ske kollegial handledning med övergripande frågeställningar rörande elevhälsa. Arbetslagen kommer också ha kontinuerliga elevhälsomöten tillsammans med speciallärare, då handledning sker på individ- och gruppnivå. Elevhälsan och pedagogerna kommer att träffa elev och vårdnadshavare regelbundet på elevhälsokonferenser då behov finns. Skolpsykolog kommer att vara deltidsanställd kommer t ex att arbeta med psykologisk handledning och konsultation till personal och rektorer, råd och stödsamtal till barn, ungdomar och vårdnadshavare. För att anpassa och utforma lämpliga stödinsatser och underlätta lärandet används då psykologisk utredningsmetodik. Skolurator är en viktig del i arbetet mot mobbning och för likabehandling bl a genom att vara den som leder och utbildar kamratstödjarna. Kurator kommer också att arbeta med exempelvis samtal med elever, vårdnadshavare, trepartssamtal och gruppsamtal, men också handledning och konsultation till personal. Elevhälsans medicinska del kommer att erbjudas alla elever år F-9. Skolsköterskan kommer att finnas på skolenheten och ha sin mottagning där. Vid vissa åldrar kommer hälsosamtal med skolsköterskan ske samt hälsoundersökningar och vaccination enligt rutinprogram. En skolläkare kommer också att kopplas till skolenheten där det också kommer finnas möjlighet för eleverna att boka tid. 6.2 Studie- och yrkesvägledning Beskriv hur eleverna får tillgång till studie- och yrkesvägledning (SYV). Redogörelsen ska avse samtliga årskurser som ansökan avser. Av beskrivningen ska framgå - hur elevernas behov av vägledning inför val av framtida utbildning och yrkesverksamhet tillgodoses. Vi kommer att deltidsanställa en utbildad studie- och yrkesvägledare (SYV) på skolenheten. SYV kommer att vara ett stöd gentemot personalen i de lägre årskurserna och ha grupphandledning för elever år 8, samt klassinformation och individuella samtal med elever i år 8 och 9. 7. Elevens utveckling mot målen Läs mer 7.1 Särskilt stöd Beskriv hur skolenheten kommer att arbeta med elever i behov av särskilt stöd. Av beskrivningen ska framgå file:///G|/...Godkännande%20som%20huvudman%20för%20fristående%20skola%20-%20Fullriggaren%20Malevik%20Skola%20AB.html[2015-03-23 11:44:47] - hur behovet av särskilt stöd identifieras och hur stödet anpassas till eleven - arbetsgången avseende det särskilda stödet - samrådet med elevhälsan. Elevers behov av stöd kan identifieras genom att pedagoger, elev eller vårdnadshavare känner en oro över skolsituationen och då kontaktar mentor. Stödbehov kan också komma att uppmärksammas genom screeningar i matematik, svenska och engelska. Beskrivning av arbetsgång avseende extra anpassningar och särskilt stöd finns i bilaga 1 ”Arbetsgång vid elevärende”. Fullriggaren Maleviks kultur kommer att präglas av ett systemteoretiskt förhållningssätt. Det innebär att vårt arbete med kultur och bemötande är avgörande för vårt förebyggande arbete för alla elever. Pedagogerna på skolan kommer ständigt vara närvarande under skoldagen då vi i vår grundläggande organisation och struktur arbetar för en sammanhängande skoldag. Detta gör att vi kommer att se och bemöta alla våra elever utifrån flera olika stiuationer. Detta innebär även att vi snabbt kan se och uppmärksamma alla elevers behov av olika stöd för att nå sin fulla potential. I pedagogens profession ingår att analysera, bedöma, bemöta och verka för elevens utveckling. I de fall elever bedöms ha behov av särskilda insatser kommer skolan arbeta mycket nära vårt elevhälsoteam. Pedagogers möten med elevhälsa kommer att genomföras löpande och kontinuerligt för att ständigt ha beredskap och kännedom om elevernas utveckling och behov. Samråd med elevhälsan kommer att ske kontinuerligt genom ovan beskrivna möten. Elevhälsoteamets personal får då uppdrag via rektor och samverkar med elev, mentor och vårdnadshavare. Utifrån elevens behov kan det inledningsvis ske extra anpassningar inom ramen för ordinarie undervisning. Om eleven bedöms att ha ett mer omfattande stödbehov kan också särskilt stöd ges. Vid behov av särskilt stöd kommer en pedagogisk utredning alltid att ske, vilken beskriver elevens styrkor och behov. Utifrån utredningen upprättas ett åtgärdsprogram där det särskilda stödet beskrivs i konkreta och utvärderingsbara åtgärder (se bilaga 1 "Arbetsgång vid elevärende"). Stödinsatserna kan se olika ut t.ex. enskilt, i mindre grupp, inkluderat i klassrummet, träningspass eller genom kompensatoriska hjälpmedel. Mentor kommer att vara huvudansvarig för pedagogiska utredningar, åtgärdsprogram och extra anpassningar i samarbete med speciallärare. Omfattande eller fördjupade utredningar, såsom läs- och skrivutredningar eller psykologutredningar, genomförs av någon profession ur elevhälsan. 8. Kvalitet och inflytande Läs mer 8.1 Systematiskt kvalitetsarbete Beskriv sökandens och skolenhetens rutiner avseende det systematiska kvalitetsarbetet. Av beskrivningen ska framgå - hur sökanden avser att fördela ansvaret mellan huvudmannen och rektorn gällande det systematiska kvalitetsarbetet - hur krav, mål och riktlinjer följs upp - vilka som ges möjlighet att delta i arbetet - hur det systematiska kvalitetsarbetet kommer dokumenteras. Vi kommer att följa skollagens krav på att ett systematiskt kvalitetsarbete ska bedrivas både på huvudmannanivå och skolnivå. Det innebär i det här fallet att styrelsen är ytterst ansvarig för verksamheten och att det finns förutsättningar för ett systematiskt kvalitetsarbete. Därutöver åligger det rektorn på skolan att operativt ansvara för skolans verksamhet och kvalitetsarbete utifrån gällande styrdokument. Det systematiska kvalitetsarbetet är i form av en årscykel och vi utgår då från Skolverkets stödmaterial. Kvalitetsarbetet följer då processerna "följa upp", analysera", "planera" och "genomföra". Den regelbundna uppföljningen sker dels på övergripande nivå men även på klass- och individnivå. Vi kommer regelbundet att följa upp och utvärdera bland annat elevernas närvaro och måluppfyllelse utifrån betyg och nationella prov men även elevernas måluppfyllelse i yngre årskurser. Likaså kommer vi regelbundet att följa upp mer "mjuka" värden genom årliga enkäter till elever och vårdnadshavare, uppföljningen handlar då främst om trivsel, file:///G|/...Godkännande%20som%20huvudman%20för%20fristående%20skola%20-%20Fullriggaren%20Malevik%20Skola%20AB.html[2015-03-23 11:44:47] nöjdhet med skolan/lärarna och undervisningen i stort. Utöver uppföljningen på skolnivå gör även varje lärare en utvärdering av sin undervisning med sina elever/klasser. Analys utifrån ovanstående uppföljningar görs av rektor och i respektive arbeslag, identifierade utvecklingsområden leder därefter till åtgärdsplaner/handlingsplaner. Återkoppling av analys/identifierade utvecklingsområden och vilka åtgärderna är kommuniceras till elever och vårdnadshavare och följs sedan upp vid kommande utvärdering. Ovanstående processer innebär att såväl elever, vårdnadshavare och personal ges möjlighet att delta i arbetet. Dokumentation sker av genomförda analyser och åtgärder och en årlig sammanfattande kvalitetsrapport planeras att skrivas, motsvarande tidigare kvalitetsredovisning. Rektor redovisar kvalitetsrapporten till huvudmannen som då får ett underlag för bl a kommande läsårs resurstilldelning. 8.2 Rutiner för klagomål Beskriv sökandens rutiner för klagomålshanteringen. Av beskrivningen ska framgå - sökandens kommande rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen - hur information om rutinerna görs tillgänglig för elever, vårdnadshavare och andra. I första hand vänder sig den klagande till berörd lärare eller mentor. Om problemet kvarstår eller om den klagande av annan anledning inte vill vända sig dit så är nästa möjlighet att vända sig till rektor. När ärendet går vidare till rektor så finns då även en blankett för klagomålshantering som med fördel kan fyllas i. På blanketten ska det framgå vad klagomålet gäller, skolans kartläggning, vem som ansvarar samt återkoppling till den klagande (om denne själv önskar) Som ytterligare instans efter rektorsnivå kan den klagande vända sig ill styrelsens ordförande som företräder huvudmannen. Det finns också en möjlighet att anmäla direkt till skolinspektionen alternativt Barn- och elevombudsmannen. Rutinerna, tydliga kontaktuppgifter samt tillhörande blanketter kommer att göras kända via föräldramöten, den digitala plattformen samt skolans hemsida. 8.3 Inflytande och samråd Beskriv hur skolenheten kommer att arbeta för att eleverna ska ges inflytande över sin utbildning. Av beskrivningen ska framgå - hur eleverna kommer att få inflytande över sin undervisning - vilka forum för samråd som kommer att finnas för eleverna. Elevens mentor kommer regelbundet att påminna eleven om de mål som är uppsatta vid senaste utvecklingssamtalet. Varje lärare kommer därför att föra en aktiv dialog med eleverna för god kunskap om kunskapskraven, inför (och under) varje nytt arbetsområde vilket visualiseras genom matriser. Genom en digital plattform, föräldrautbildning och utvecklingssamtal kan elever och vårdnadshavare fortsätta diskussionen på hemmaplan. Lärare kommer ofta att diskutera med skolans elever om hur de skall ta sig till angivna mål (kunskapskrav). Lärarna kommer också ofta att lyssna in elevernas tankar om hur förmågorna kan visas/synliggöras, ex i form av att de redovisar på olika sätt, mentorstid kommer att finnas avsatt på schema för detta varje vecka. Lärarna kommer att arbeta formativt både genom att ge eleverna konkreta exempel på hur eleven ska nå en högre kvalitet, samt hur läraren når sina mål med sin undervisning. Eleverna kommer att ha regelbundna elevråd som också kommer att vara åldersindelade i F-5 samt 6-9. Ordförande för de äldre eleverna kommer också att vara ordinarie ledarmot i Brukarrådet, för de yngre eleverna kommer det vara en lärare som för deras talan. Varje klass har både inför och efter elevrådsmötena även klassråd för att lyfta frågor inför elevrådsmötena och att elevrådsrepresentanterna därefter också återkopplar till klasserna vad som har beslutats. 9. Åtgärder mot kränkande behandling file:///G|/...Godkännande%20som%20huvudman%20för%20fristående%20skola%20-%20Fullriggaren%20Malevik%20Skola%20AB.html[2015-03-23 11:44:47] Läs mer 9.1 Målinriktat arbete Beskriv hur sökanden ska bedriva ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av elever. Av beskrivningen av sökandens arbete ska följande framgå - främjande och förebyggande åtgärder - hur sökanden ska arbeta för att upptäcka trakasserier och kränkande behandling - elevers delaktighet i arbetet exempel på aktiviteter, åtgärder etc. på skolenheten för att motverka kränkande behandling. Läs mer Främjande och förebyggande åtgärder: Fullriggaren Malevik kommer att präglas av ett inkluderande förhållningssätt. Det förebyggande arbetet är avgörande för att förhindra att elever känner sig kränkta eller på något vis felaktigt behandlade. Vår grundläggande organisation med en hel skoldag möjliggör för pedagoger att vara bland eleverna hela dagen. Den åldersintegrerade starten i skolan ger barn och elever en ökad förståelse för olikheter. Fullriggaren kommer anordna återkommande kulturdagar där äldre elever möter yngre och arbetar tillsammans. Vårt förebyggande arbetssätt kommer att vara väl integrerat i vår årsstruktur då vår beprövade erfarenhet visar att kulturarbete måste vara något som ingår i verksamhetens löpande arbete. Vidare kommer vi arbeta med att skapa en trygg miljö genom att skolans personal har ett gemensamt förhållningssätt baserat på vår värdegrund, i bemötande av barn/elever och varandra. Nära och löpande kontakt kommer att ske med vårdnadshavare för att öka förståelsen och medvetenheten även i hemmet kring den värdegrund som präglar vår skola. Elevhälsoteamet kommer att träffa arbetslagen kontinuerligt för att diskutera det förebyggande arbetet mot kränkningar. På Fullriggaren Malevik kommer vår värdegrund att användas i det förebyggande arbetet då elever och lärare i början av varje läsår går igenom dessa och utför ett arbete på gruppnivå för att förtydliga för eleverna vad värdegrunden, ordningsreglerna och åtgärder (Lgr11 kap5) innebär. Värdegrunden, ordningsregler och åtgärder anslås i alla klassrum och avdelningar. Vi kommer också att löpande föra en dialog med vårdnadshavare för att skapa en samsyn kring våra värderingar. Som en del i det förebyggande arbetet kommer Fullriggaren Malevik att starta upp en trygghetsgrupp där representanter från elevhälsa och lärarna deltar. Trygghetsgruppen kommer att diskutera insatser i främst enskilda ärenden men även på grupp- och organisationsnivå och kan på så vis förbättra arbetet mot kränkande behandling och trakasserier. Skolans skolsköterska kommer också att utföra en del av det förebyggande arbetet. Genom att, under elevhälsoteamets möten, bidra med avidentifierad information som kan framkomma i enskilda hälsosamtal, kan skolsköterska ge en bredare bild kring om det skulle förekomma kränkande behandling och trakasserier på skolan. Metod: I det dagliga arbetet för att förebygga kränkningar kommer skolan att arbeta med normer och värden på schemalagd tid, exempelvis under mentorstid, för att motverka kränkningar. Trygghetsgruppen kommer att göra regelbundna kartläggningar, vid behov tar rektor och/eller kurator med sig informationen till EHT. Information till elever, vårdnadshavare och personal om de sju olika diskrimineringsgrunderna: kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder, könsöverskridande identitet eller uttryck och ålder samt innebörden av annan kränkande behandling, dvs sådan behandling som inte har samband med någon av de särskilt skyddade diskrimineringsgrunderna. Mentorer inkl. all personal ska agera enligt systemteoretisk teori och arbetar då förebyggande med dess olika verktyg. I det dagliga arbetet med normer och värden kommer det även att finnas schemalagd tid, exempelvis mentorstid, för att arbeta med att främja likabehandling. Det förebyggande arbetet mot diskriminering görs då inom arbetet med värdegrunden och EQ i olika former (både skola och fritidshem). Personalen kommer att ges kompetensutveckling, ex. systemteori, ledarskap och grupprocesser. Elevernas delaktighet: Skolans kamratstödjare kommer att bidra till det förebyggande och främjande arbetet mot kränkande behandling. Kurator träffar kamratstödjarna en gång per vecka för att förvissa sig om elevernas trivsel och om det förekommer någon form av diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling. Skolans kamratstödjare bidrar även till att säkerställa elevernas deltagande i detta arbete genom att vara ett stort stöd i att upptäcka trakasserier och kränkande behandling och sedan informera kurator om det förekommer trakasserier/kränkande behandling mot både enskilda individer och grupper. Kamratstödjarna deltar då även i att upptäcka om det finns platser på skolan där elever känner sig otrygga. Eleverna kommer genom tvecklingssamtal, klassråd, kamratstödjarna, elevrådet och råd på fritidshemmen kartlägga olika file:///G|/...Godkännande%20som%20huvudman%20för%20fristående%20skola%20-%20Fullriggaren%20Malevik%20Skola%20AB.html[2015-03-23 11:44:47] situationer och områden där kränkande behandling och trakasserier kan förekomma. 9.2 Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling Beskriv sökandens rutiner för att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling. Av beskrivningen ska framgå - lärarens roll och ansvar - rektorns roll och ansvar - huvudmannens roll och ansvar. Så snart någon i verksamheten får kännedom om att ett barn eller en elev upplevt sig ha blivit utsatt för trakasserier eller annan kränkande behandling skall detta utredas. Elev och personal formulerar sig då tillsammans i blankett "Tillbud barn/elev" som lämnas in till rektor samt till mentor. Huvudmannen ansvarar för att en utredning görs skyndsamt. Utredningen genomförs snarast av berörd personal i samråd med mentorerna för både den som känner sig kränkt och den/de som uppfattas som kränkande. Blankett ”Utredning av en händelse som uppfattas som en kränkning” ska då användas. Rektor ska alltid informeras om händelsen samt om utredningens resultat. Dokumentationen kring anmälan och utredning kommer alltid att arkiveras i en elevmapp. Uppföljning ska göras och dokumenteras på blankett ”Uppföljning av händelse som uppfattas som en kränkning”. Flera uppföljningar kan komma att behöva göras. Detta kommer att göras av mentorerna alt. ansvarspedagog på fritidshemmet till berörda elever och lämnas till rektor. Vid alla former av kränkningar informeras vårdnadshavare till berörda. Sker kränkningen via internet/sociala medier (ex. bild- och/eller textburen) sker utredning som ovan och vårdnadshavare ansvarar för att kränkningen tas bort på nätet. Rektor kommer vara den som beslutar om åtgärder vid kränkningar. Det kan t ex innefatta beslut om disciplinära åtgärder ska vidtas och/eller att ett åtgärdsprogram skall upprättas. Det kan även bli aktuellt med anmälan till andra myndigheter (socialnämnd i Kungsbacka, Individ och familjeomsorg, arbetsmiljöverket eller polis). Beslut kan också komma att tas om att flytta någon från en klass till en annan och i undantagsfall till en annan skola för att därigenom garantera andra elevers trygghet och undervisningskvalitet. Om en utredning visar att ett barn blivit kränkt av en vuxen ska rektor då vidta disciplinära åtgärder enligt gällande arbetsrättslig lagstiftning. Rektor ska informera huvudmannen att kränkning har skett. Huvudmannen gör en samlad bedömning och följer upp att det funnits förutsättningar för att vidta åtgärder. 9.3 Grundläggande demokratiska värderingar Beskriv hur skolenheten ska arbeta med värdegrundsfrågor. Av beskrivningen ska framgå - hur skolenheten ska arbeta med värdegrundsfrågor utifrån mål och riktlinjer i läroplanen. Hur ska skolenheten arbeta med värdegrundsfrågor: Vårt mål är att alla barn/elever, personal och vårdnadshavare inom förskoleklass och skolan ska känna till och vara väl förtrogen med och verka utifrån vår gemensamma värdegrund. Skolan kommer att arbeta utifrån rådande styrdokument som tydligt slår fast att verksamheten skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och att var och en som verkar i förskolan/skolan skall främja respekten för varje människas egenvärde och respekten för vår gemensamma miljö (SFS 2010:800, 1 kap 5 §). "Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på." (Lgr11 s.7) Skolans ledning och personal ska ta starkt avstånd från alla tendenser till trakasserier och andra former av kränkande behandling. Vi kommer att arbeta med värdegrund under hela vår dagliga verksamhet. Genom att alltid hälsa på alla elever, ha stor tillgänglighet samt se möjligheter istället för problem kommer vi att visa att vi ser varje enskild individ. Skolan ska arbeta utifrån läroplanens(lgr11) mål och riktlinjer vad gäller värdegrund: Mål Skolans mål kommer att vara att varje elev • kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter, • respekterar andra människors egenvärde, • tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor, • kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa file:///G|/...Godkännande%20som%20huvudman%20för%20fristående%20skola%20-%20Fullriggaren%20Malevik%20Skola%20AB.html[2015-03-23 11:44:47] för ögonen, samt • visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv. Riktlinjer Alla som arbetar i skolan ska: • medverka till att utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor också utanför den närmaste gruppen, • i sin verksamhet bidra till att skolan präglas av solidaritet mellan människor, • aktivt motverka diskriminering och kränkande behandling av individer eller grupper, samt • visa respekt för den enskilda individen och i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt förhållningssätt Skolan kommer varje år upprätta en likabehandlingsplan som ska vara känd och förankrad i hela verksamheten samt hos vårdnadshavare. Elever och personal ska medverka i arbetet med planen och vårdnadshavare göras delaktiga. I likabehandlingsplanen ska det finnas konkreta åtgärder för det förebyggande arbetet utifrån kartläggning av verksamhetens behov. Personalen ska medverka i att upprätta planen varje år och eleverna ska vara delaktiga genom kamratstödjarna samt att planen diskuteras och godkänns på klassråd och elevråd. Likabehandlingsplanen ska också tas upp med vårdnadshavare i skolans Brukarråd. Skolan kommer att ha kamratstödjare (två från varje klass) som är demokratiskt valda av sina klasskamrater. Kamratstödjarna ska arbeta förebyggande i klasserna med värdegrundsfrågor med handledning av kurator och lärare. Kamratstödjarna och kurator ämnar träffas varje vecka för att förvissa sig om elevernas trivsel och om det förekommer någon form av diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling. Skolan kommer att ha ett trygghetsteam som träffas varje vecka. I teamet är rektor, kurator och några ur personalen med. Kurator är även med som länk mellan kamratstödjare och trygghetsteam. På mötena tas det upp om det finns oro kring elever och eventuella konflikter, diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling. Teamet fungerar som ett stöd till personal och elever vid utredning av konflikter, diskrimineringar, trakasserier eller annan kränkande behandling. 10. Förskoleklass Besvaras endast om ansökan avser förskoleklass. Läs mer 10.1 Utbildningens syfte Beskriv hur utbildningen i förskoleklassen kommer att genomföras. Av beskrivningen ska framgå - arbetssätt och arbetsformer, ge exempel på hur man ska arbeta med språk, matematik, motorisk utveckling och social gemenskap - hur förskoleklassen ska samverka med grundskolan (om skolenheten omfattar grundskola). Förskoleklassen är en frivillig skolform som ska stimulera varje barns utveckling och lärande, samt ligga till grund för den fortsatta skolgången. I förskoleklassen möts förskolans och grundskolans pedagogik. Verksamheten för barnen i förskoleklasserna kommer att bedrivas tillsammans med barnen i årskurs ett. Här kommer barnen ges möjlighet att, genom lek, skapande och ett lustfyllt lärande, möta skolan. Den gemensamma läroplanen för förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmet, Lgr 11, kommer att ligga till grund för hela vårt pedagogiska arbete. Förskoleklassen ska vila på demokratins grund. Det handlar till stor del om att personalen ska skapa ett öppet och demokratiskt klimat där varje elev får uppleva sitt eget och andras värde. Arbetsformer och arbetssätt Vi väljer arbetssätt och arbetsformer som ger eleverna möjlighet att utvecklas i riktning mot de kunskapskrav som senare kommer att ställas. Vi kommer att arbeta i riktning mot de övergripande målen i läroplanens andra del så att alla elever ges möjlighet att utveckla förmågorna så långt som möjligt. Vi kommer att arbeta ämnesövergripande med förberedande läs- och skrivinlärning, förberedande matematik, NO/SO, idrott/hälsa, skapande, musik och IT. Vi kommer att ha behörig personal med breda kompetenser. I förskoleklassen planerar och arbetar förskollärare och grundskollärare tillsammans. Vi kommer att arbeta med Bornholmsmodellen för att öka den språkliga och fonologiska medvetenheten hos barnen. Vi kommer också att använda läsförståelsestrategier när vi läser texter tillsammans, då vi kommer att förutspå, file:///G|/...Godkännande%20som%20huvudman%20för%20fristående%20skola%20-%20Fullriggaren%20Malevik%20Skola%20AB.html[2015-03-23 11:44:47] sammanfatta, reda ut oklarheter och ställa frågor. Vi kommer arbeta med att skapa trygga grupper genom att skolans personal har ett gemensamt förhållningssätt baserat på värdegrunden i bemötande av barn/elever och varandra. Detta genom kompissamtal och förebyggande arbete där barnen övas i att ta eget ansvar för sina handlingar och hur det påverkar andra. Leken kommer att vara en viktig del i vår förskoleklass. Vi lär genom leken där vi använder hela kroppen för att utvecklas. Eftersom vi kommer vara integrerade med åk 1 har vi idrott en gång i veckan i gymnastiksalen tillsammans med behörig idrottslärare. Vi kommer att arbeta med grundläggande matematik genom att använda våra sinnen, kroppen och naturen som redskap. Vi kommer att upptäcka och undersöka genom experiment, lek och enkla problemlösningar. 10.2 Omfattning Förskoleklassen kommer att omfatta minst 525 timmar per läsår enligt 9 kap. 7 § skollagen. 10.3 Information till vårdnadshavare Vårdnadshavare till elever i förskoleklassen kommer att erbjudas utvecklingssamtal minst en gång varje läsår enligt 9 kap. 11 § skollagen. 10.4 Mottagande till förskoleklass Huvudregeln är att fristående förskoleklass ska vara öppen för alla elever som ska erbjudas utbildning i förskoleklassen. Detta innebär att skolan ska vara öppen för alla och i mån av plats ta emot alla sökande som har rätt till utbildning i förskoleklassen. Utbildningen får dock begränsas till att avse elever som är i behov av särskilt stöd för sin utveckling. Läs mer Om sökanden avser att begränsa mottagandet ska sökanden ange vilken grupp av elever som avses i nedanstående ruta. Ange de villkor för mottagande som kommer att gälla för att en elev ska beredas plats i förskoleklassen enligt 9 kap. 17 § skollagen. Förskoleklassen kommer att vara öppen för alla elever som ska erbjudas utbildning i förskoleklassen. Mottagande i förskoleklassen kommer att begränsas till elever som är i behov av särskilt stöd för sin utveckling. Redogör närmare för vilka elever som avses. 10.5 Urvalsgrunder Sökanden avser att tillämpa de urvalsgrunder till förskoleklassen som Skolinspektionen godkänt enligt 9 kap. 18 § skollagen. De urvalsgrunder som Skolinspektionen tidigare har bedömt som godtagbara är syskonförtur, geografisk närhet och anmälningsdatum, förtur för elever som t.ex. har erfarenhet av en viss pedagogik (t.ex. Waldorf eller Montessori) eller för elever som har gått i sökandens förskola. Om sökanden avser att tillämpa en annan urvalsgrund än de Skolinspektionen tidigare har godkänt, ange vilken urvalsgrund sökanden vill tillämpa och skälet till urvalsgrunden. Urvalsgrunden kommer att följa principen (enligt följande ordning): 1.Plats på Maleviks förskola (vi avser att söka tillstånd hos kommunen att bedriva förskoleverksamhet) 2. Syskonförtur 3. Närhetsprincip 4. Kölista 11. Grundskola file:///G|/...Godkännande%20som%20huvudman%20för%20fristående%20skola%20-%20Fullriggaren%20Malevik%20Skola%20AB.html[2015-03-23 11:44:47] Besvaras endast om ansökan avser grundskola. Läs mer 11.1 Utbildningens syfte Beskriv hur utbildningen i grundskolan kommer att genomföras. Av beskrivningen ska framgå - hur undervisningen kommer att organiseras - vilka arbetsformer som kommer att karakterisera utbildningen. Om den sökta verksamheten är en mindre skolenhet, dvs. skolenheten har ett lågt elevantal, beskriv hur sökanden med det sökta antalet elever ska kunna bedriva en verksamhet långsiktigt och med god kvalitet. Det är viktigt att eleverna ges möjlighet till flexibla studiegrupper och till social fostran i olika grupperingar. Elevantalet är en väsentlig faktor för att bedöma en enskild huvudmans förutsättningar att kunna bedriva en långsiktig skolverksamhet av god kvalitet. Av redogörelsen kring mindre skolenhet ska det framgå följande - avser att säkerställa skolans ekonomi om det blir förändringar i det planerade elevantalet - ska kunna anställa behörig personal för samtliga grundskolans ämnen - kommer att organisera undervisningen för att eleverna ska kunna nå målen i läroplanen - avser att leva upp till kravet på att eleverna ges möjlighet till flexibla studiegrupper och till social fostran i olika grupperingar. Hur kommer undervisningen att organiseras? Undervisningen som kommer att bedrivas på Fullriggaren Malevik vilar på beprövat skolutvecklingsarbete och forskning. Därför kan också undervisningen ske utifrån elevens individuella behov. Den formativa bedömningen är ett sätt att säkerställa elevens utveckling. Den löpande medvetna återkopplingen för att öka motivationen är ett annat beprövat verktyg som vi kommer att arbeta aktivt med. Undervisningen organiseras därmed huvudsakligen efter dessa faktorer. Eleverna kommer att organiseras i åldersintegrerade grupper i klass F-1, och vidare i åldershomogena grupper från år 2-9. Vi strävar efter att vara en tvåparallellig skola då vi anser att detta ger oss den dynamik som olika gruppkonstelationer kan ge men samtidigt bevarar småskalighetens fördelar i form av nära kontakt med elever. Personalen ska arbeta i mindre arbetslag i F-3, 4-6 och 7-9 så att alla de lärare som arbetar med den enskilda eleven är fullt insatta i elevens hela skolsituation vilket underlättar och möjliggör ett individuellt anpassat lärande. I ett mindre arbetslag finner vi såväl större transparens som kortare beslutsprocesser. Arbetslagen leds av arbetslagledare som en gång i veckan tillsammans med rektor stämmer av hur verksamheten fortlöper. Vid flera tillfällen under läsåret ska vi samverka F-9 i samband med fadderverksamhet, temaperioder och elevens val för att bibehålla en stark Vi-känsla på hela skolan och en röd tråd som genomsyrar hela verksamheten. Vi ser också att fadderverksamhet skapar trygghet för eleven då personliga möten skapar goda relationer och avdramatiserar olikheter. Vilka arbetsformer kommer att karaktärisera utbildningen? Elevens utveckling är avgörande för vilka arbetsformer som kommer tillämpas. Det betyder att pedagogerna på skolan löpande kommer att stämma av och bedöma elevens nuläge. Den formativa bedömningen är avgörande för elevens goda resultat och fortsatta progression. Vi kommer tillsammans med eleverna välja de arbetssätt och de arbetsformer som passar syftet bäst och som ger eleverna möjlighet att utvecklas och utmanas i arbetet mot målen i läroplanen. På så vis tar vi tillvara på elevernas intressen och erfarenheter vilket vi tror bidrar till en pedagogisk framgångsfaktor för lustfyllt lärande. Lärandemiljön ska vara så stimulerande och utvecklande att barn/elever känner entusiasm och finner egen drivkraft för sin lärandeprocess. Eleverna som lämnar Fullriggaren Malevik skall vara kritiskt tänkande medborgare med goda möjligheter att påverka sin framtid. Elevernas delaktighet innebär dessutom att arbeta formativt under hela lärandeprocessen och kontinuerligt återkoppla och utvärdera såväl elevernas som vårt arbete. Vår verksamhet kommer att ta avstamp i EU:s 8 nyckelkompetenser • Kommunikation på modersmålet • Kommunikation på främmande språk. • Matematiskt kunnande och grundläggande vetenskaplig och teknisk kompetens. • Digital kompetens. • Lära att lära. • Social och medborglig kompetens. • Initiativförmåga och företagaranda. • Kulturell medvetenhet och kulturella uttrycksformer. Vi har ambitionen att bli en skola som lär eleverna att en viktig nyckel till framgång är att äga ett språk. Därför kommer vi att använda oss av ett file:///G|/...Godkännande%20som%20huvudman%20för%20fristående%20skola%20-%20Fullriggaren%20Malevik%20Skola%20AB.html[2015-03-23 11:44:47] språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen. Skolan kommer också att erbjuda ett tredje språk inom ramen för Elevens Val. Det internationella perspektivet ska vara en integrerad del i skolans verksamhet och vara ett naturligt inslag i hela utbildningen t. ex. genom täta kontakter med stöd av IKT-verktyg . Vårt mål är att våra elever ska bli världsmedvetna och ha en god förståelse för omgivande samhälle, lokalt, regionalt, nationellt och internationellt. Genom samverkan mellan länder ser vi att förståelse för den globala förändring som sker ökar vilket i sin tur skapar oändliga möjligheter för våra elever. Ett internationellt samarbete kan komma att leda till nya sätt att undervisa och nya tankar kring den egna skolutvecklingen. Genom mobilitet och samverkan mellan länder vidgas den professionella och personliga perspektivet och lärandet. Vi för redan idag samtal med skolor i Tyskland, Spanien, Skottland och Frankrike angående elevutbyten. Vi kommer att ge de estetiska ämnena stort utrymme. Detta ger eleverna möjlighet att knyta samman känslor och kunskaper och själva pröva nya uttryckssätt för att förmedla kunskap och tankar. Vi tror att ämnesintegrering med utgångspunkt i ett upplevelsebaserat, konkret och kreativt arbetssätt, genererar stor arbetsglädje. Genom att belysa arbetsområden utifrån flera olika perspektiv har vi större möjligheter att möta alla barn. 11.2 Timplan Ange undervisningstid i timmar om 60 minuter per ämne för de årskurser ansökan avser. Läs mer Timplan för grundskolan enligt bilaga 1 i skollagen. Timplan för den sökta grundskolans årskurser Bild 230 Bild Hem- och konsumentkunskap 118 Hem- och konsumentkunskap 118 Idrott och hälsa 500 Idrott och hälsa 500 Musik 230 Musik 230 Slöjd 330 Slöjd 330 Svenska/svenska som andraspråk 1490 Svenska/svenska som andraspråk 1490 Engelska 480 Engelska 480 Matematik 1020 Matematik 1020 Historia Historia 220 Geografi Geografi 220 Religionskunskap 220 Samhällskunskap Samhällskunskap 225 Biologi Biologi Fysik Fysik 200 Kemi 200 Teknik 200 Religionskunskap Kemi 885 800 Teknik Antal timmar som reducerats till förmån för skolans val 230 200 Språkval 320 Språkval 320 Elevens val 382 Elevens val 382 file:///G|/...Godkännande%20som%20huvudman%20för%20fristående%20skola%20-%20Fullriggaren%20Malevik%20Skola%20AB.html[2015-03-23 11:44:47] Skolans val 600 Skolans val 160 Totalt garanterat antal timmar 6785 Totalt garanterat antal timmar 6945 0 11.3 Språkval, elevens val och skolans val Sökanden kommer enligt 10 kap. 4 § skollagen samt 9 kap. 5 § skolförordningen att erbjuda elever minst två av språken franska, spanska och tyska. Sökanden kommer enligt 10 kap. 4 § skollagen samt 9 kap. 8 § skolförordningen att erbjuda eleverna ett allsidigt urval av ämnen som elevens val. Sökanden kommer enligt 10 kap. 4 § skollagen samt 9 kap. 9 § skolförordningen att använda skolans val för undervisning i ett eller fler ämnen. Beskriv vilka ämnen som reduceras till förmån för skolans val samt i vilken omfattning. Vi kommer inte reducera några ämnen, men däremot erbjuda ett tredje språk inom ramen för elevens val. 11.4 Utvecklingssamtal och individuella utvecklingsplaner (IUP) – årskurs 1-5 Beskriv hur skolenheten kommer att arbeta med individuella utvecklingsplaner (IUP) för årskurs 1-5 samt hur elever och vårdnadshavare informeras om elevernas kunskapsutveckling. Av beskrivningen ska framgå - vad de individuella utvecklingsplanerna kommer att innehålla - hur lärarna följer upp elevernas kunskapsutveckling - hur skolenheten kommer att arbeta för att eleverna ska nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling - hur elever och vårdnadshavare får information om elevernas kunskapsutveckling. Vi kommer att ha en digital plattform för elevens IUP. Den individuella utvecklingsplanen kommer innehålla: • En blogg – där vi kommer att kommunicera med elever och vårdnadshavare. • Planeringsverktyg, där vi ska publicera våra pedagogiska planeringar och göra våra individuella bedömningar enligt Skolverkets mall. • Portfolio – där elever ska ha möjlighet att dokumentera sin process och sina framsteg. • Samtalet – här kommer eleven göra en egen bedömning/självskattning, utifrån läroplanens normer och värden. Den kommer också att innehålla den framåtsyftande planen, enlig Skolverkets mall. (Var är vi, vart ska vi, hur gör vi, hur gick det?) Denna del kommer också innehålla överenskommelser, mål och eventuella extra anpassningar. Uppföljning av elevernas kunskapsutveckling: Genom det formativa arbetet kommer kontinuerlig utvärdering av lärarens undervisning och elevernas kunskaper ske. Dokumentationen av elevers kunskaper kommer ske enligt ovan. Hur kommer vi arbeta för att eleverna ska nå så långt som möjligt i sin kunskapsinhämtning? Genom vårt bemötande av eleverna ska vi verka för att synliggöra elevens styrkor. Vi ska anpassa undervisningen till varje enskild elevs behov av stöd och stimulans, genom att kartlägga och samverka i små arbetslag runt eleven. Hur elever och vårdnadshavare får information om elevernas kunskapsutveckling? Vi kommer att kommunicera med elever och vårdnadshavare via vår digitala plattform, utvecklingssamtal, elevhälsokonferenser samt regelbunden kontakt med vårdnadshavare. 11.5 Utvecklingssamtal och kunskapsutveckling – årskurs 6-9 Beskriv hur skolenheten kommer att informera elever och vårdnadshavare om elevernas kunskapsutveckling för årskurs 6-9. Av beskrivningen ska framgå - hur lärarna följer upp elevernas kunskapsutveckling - hur skolenheten kommer att arbeta för att eleverna ska nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling file:///G|/...Godkännande%20som%20huvudman%20för%20fristående%20skola%20-%20Fullriggaren%20Malevik%20Skola%20AB.html[2015-03-23 11:44:47] - hur elever och vårdnadshavare får information om elevernas kunskapsutveckling. Vi kommer att använda en digital plattform för elevens IUP. Den individuella utvecklingsplanen kommer innehålla: • En blogg – där vi kommer att kommunicera med elever och vårdnadshavare. • Planeringsverktyg, där vi ska publicera våra pedagogiska planeringar och gör våra individuella bedömningar inom de olika arbetsområdena, utifrån ämnenas förmågor. • Portfolio – där elever ska ha möjlighet att dokumentera sin process och sina framsteg. • Samtalet – här kommer eleven göra en egen bedömning/självskattning, utifrån läroplanens normer och värden. Den innehåller också den framåtsyftande planen, enlig Skolverkets mall. (Var är vi, vart ska vi, hur gör vi, hur gick det?) Denna del kommer också innehålla överenskommelser, mål och eventuella extra anpassningar. Uppföljning av eleverna kunskapsutveckling: Genom det formativa arbetet sker kontinuerlig utvärdering av lärarens undervisning och elevernas kunskaper. Dokumentationen av elevers kunskaper sker enligt ovan. Hur kommer vi arbeta för att eleverna ska nå så långt som möjligt i sin kunskapsinhämtning? Genom vårt bemötande av eleverna ska vi verka för att synliggöra deras styrkor. Vi anpassar undervisningen till varje enskild elevs behov av stöd och stimulans, genom att kartlägga och samverka i arbetslag runt eleven. Hur elever och vårdnadshavare får information om elevernas kunskapsutveckling? Genom vår digitala IUP, utvecklingssamtal, elevhälsokonferenser samt regelbunden kontakt med vårdnadshavare. 11.6 Mottagande till grundskolan Huvudregeln är att en grundskola ska vara öppen för alla som har rätt till utbildning i grundskolan. Detta innebär att skolan ska vara öppen för alla och i mån av plats ta emot alla sökande som har rätt till utbildning i grundskolan. Läs mer Om sökanden avser att begränsa mottagandet ska sökanden ange vilken grupp av elever som avses i nedanstående ruta. Ange de villkor för mottagande som kommer att gälla för att en elev ska beredas plats i grundskolan enligt 10 kap. 35 § skollagen. Mottagandet kommer att begränsas till elever som är i behov av särskilt stöd enligt 10 kap. 35 § skollagen. Redogör närmare för vilka elever som avses. Mottagandet kommer att begränsas till vissa elever som utbildningen är särskilt anpassad för. Redogör närmare för vilka elever som avses. 11.7 Urval Sökanden avser att tillämpa de urvalsgrunder till grundskolan som Skolinspektionen godkänt enligt 10 kap. 36 § skollagen. De urvalsgrunder som Skolinspektionen tidigare har bedömt som godtagbara är syskonförtur, geografisk närhet och anmälningsdatum, förtur för elever som t.ex. har erfarenhet av en viss pedagogik (t.ex. waldorf eller montessori) eller för elever som har gått i sökandens förskola eller förskoleklass. Om sökanden avser att tillämpa en annan urvalsgrund än de Skolinspektionen tidigare har godkänt, ange vilken urvalsgrund sökanden vill tillämpa och skälet till urvalsgrunden. Urvalsgrunden kommer att följa principen (enligt följande ordning): 1.Elev som gått i Fullriggaren Maleviks förskoleklass 2.Syskonförtur 3. Närhetsprincip 4. Kölista Urvalsgrunden läsåret 2016/2017 kommer att att särskilja sig på så vis att den fristående skolan Fullriggaren Malevik kommer att ge förtur till de elever som idag går på den kommunala skolan Fullriggaren Malevik. I övrigt gäller ovanstående antagning. file:///G|/...Godkännande%20som%20huvudman%20för%20fristående%20skola%20-%20Fullriggaren%20Malevik%20Skola%20AB.html[2015-03-23 11:44:47] 12. Fritidshem Besvaras endast om ansökan avser fritidshem. Läs mer 12.1 Öppettider Sökanden kommer enligt 14 kap. 5 och 8 §§ skollagen att erbjuda eleverna fritidshem den del av dagen då eleverna inte går i förskoleklass eller grundskola och under lov. Hänsyn kommer även tas till vårdnadshavares förvärvsarbete eller studier eller till om eleven har ett eget behov på grund av familjens situation i övrigt. 12.2 Utbildningens syfte Beskriv hur utbildningen i fritidshemmet kommer att genomföras. Av beskrivningen ska framgå - hur verksamheten kommer att anpassas till elevens behov, förutsättningar och erfarenheter - hur eleverna kommer att få inflytande och delaktighet över utformningen av verksamheten. Utifrån styrdokumenten kommer vi att anpassa verksamheten genom tydlig och kontinuerlig planering, kompetensutveckling och resursfördelning. Eleverna kommer att vara med och påverka verksamhetens innehåll och utformning genom: - att lämna förslag i början av terminen så att detta kan tas med i grovplaneringen, att ordna veckovisa samlingar då eleverna kan ställa frågor och framföra önskemål, - att vi kommer också att använda oss av ett system där eleverna lämnar förslag på lappar. Dessa sammanställs och presenteras av fritidspedagogerna och eleverna röstar på förslagen genom demokratiskt val, - samtal, samt - vuxennärvaro i leken och på så vis fångar upp det som är aktuellt, idéer och aktiviteter. 12.3 Elevgrupperna och miljön Beskriv hur sökanden kommer att se till att elevgrupperna i fritidshemmet kommer att ha en lämplig sammansättning och storlek. Av beskrivningen ska framgå - hur verksamheten ska organiseras med avseende på elevgruppernas sammansättning och storlek - utformningen av tilltänkt lokal för verksamheten (utomhus- och inomhusmiljö). Sammansättningen av grupperna sker åldersintegrerat enligt följande: fritidshem F-1 samt år 2-3, fritidsklubb år 4-6. Grupperna kommer att organiseras utifrån elevantal och sammansättning. Aktiviteterna anpassas också efter önskemål och behov. Fritidshemmets lokaler kommer att vara förlagda i klasshemvister vilket gör att det blir en naturlig övergång från skoldag till fritids som på så vis skapar trygghet. Aktuella ämnen från skoldagen kan även komma att tas upp under fritidsverksamheten, planering för detta kommer att ske mellan arbetslagen. Uteverksamheten kommer att förläggas till skolgården där det finns ett stort utbud av aktiviteter, t ex. fotbollsplaner, klätterställningar, basketkorgar, gungor osv. I närområdet finns också tillgång till skog där eleverna får träna sina motoriska förmågor genom att klättra, hoppa, bygga och leka olika lekar. Vi kommer ibland att tillaga och äta mellanmålet i skogen. Intill skolan finns också havsmiljö som vi regelbundet kommer att nyttja under alla årstider. Där kommer vi att undersöka havets djur och växter och eleverna kommer även att träna sin simkunnighet under sommarmånaderna. På vintern åker vi skridskor och pulka när vädret tillåter. Vi kommer också kunna nyttja andra lokaler i skolan som t ex musiksal där vi bl a kommer att erbjuda körverksamhet och gymnastiksal där olika typer av idrottsaktiviteter kommer att erbjudas. I bildsalen och i hemvisterna kommer vi erbjuda skapande aktiviteter som t ex färg och form, smyckestillverkning, arbete med lera och fri lek. file:///G|/...Godkännande%20som%20huvudman%20för%20fristående%20skola%20-%20Fullriggaren%20Malevik%20Skola%20AB.html[2015-03-23 11:44:47] 13. Övrigt 13.1 Övriga upplysningar Eventuella övriga upplysningar som sökanden önskar framhålla anges här. kommentar till punkt 3.8. Den procentuella löneökningen räknar vi med att den motsvarar uppräkningen av grundbeloppet, därför har inte ökningen lagts på i resultat- och likviditetsbudet. Fullriggaren Malevik är idag en kommunal skola, F-9, som bedriver mycket god undervisning och eleverna har en historik av att redovisa mycket goda kunskapsresultat. Resultatet av skolinspektionens senaste granskningar 2009, 2014) har varit till vår fördel eftersom vi där fått goda vitsord för vår verksamhet. Frågan kring att ombilda nuvarande verksamhet till fristående kommer ur att vi varit kommunalt självstyrande mellan åren 2006-2014. Från maj 2014 blev vi en del i den vanliga kommunala verksamheten och upplever att vårt friutrymme som skulle öka, snarare har minskat. Vi har inte längre möjlighet att anpassa undervisning, kompetensutveckling och övrig verksamhet utifrån våra elevers behov i samma utsträckning som tidigare. Detta har medfört både sämre ekonomi, men personalen känner också att det kreativa engagemanget minskar. Personalen står därför också bakom ansökan om att ombildas till en fristående enhet så att man återigen kan bedriva individanpassad undervisning med hög kvalitet. Av enkäterna framgår att vårdnadshavarna är mycket positivt inställda och i projektgruppen kring ansökan finns också vårdnadshavare med. Våra styrande politiker i kommunen är också positivt inställda till att en ombildning kan ske eftersom Kungsbacka kommun har tagit beslut om att den offentliga verksamheten ska konkurrensutsättas. 13.2 Övriga bilagor Lägg till bilaga (1) Lägg till bilaga (2) Lägg till bilaga (3) Lägg till bilaga (4) Lägg till bilaga (5) Lägg till bilaga (6) Lägg till bilaga (7) Lägg till bilaga (8) Lägg till bilaga (9) Lägg till bilaga (10) 13.3 Angående bilagor Redogör för orsaken till att de efterfrågade bilagorna inte bifogats ansökan. file:///G|/...Godkännande%20som%20huvudman%20för%20fristående%20skola%20-%20Fullriggaren%20Malevik%20Skola%20AB.html[2015-03-23 11:44:47] KUNGSBACKA KOMMUN KOMMUNS1YRELSEN 2015 -02- 19 Februari 2015 Förfrågan till Kungsbacka kommuns kommunstyrelse Dnr....................................... . Aktiebolaget Fullriggaren Malevik skola AB, organisationsnummer 559001-7.793, planerar att driva förskole- och grundskoleverksamhet i nuvarande lokaler för Fullriggaren Malevik, kommunal skola och förskola. Den 30/1-15 lämnades en ansökan om tillstånd in till Skolinspektionen avseende skolverksamhet och under våren kommer en ansökan om förskoleverksamhet lämnas in till Kungsbacka kommun, För- och Grundskolenämnden. Med denna skrivelse vill vi ställa frågan om möjlighet att få tillgång till lokalerna. 1. Vi önskar besked om möjlighet att få hyra nuvarande lokaler, för förskola och grundskola. Om detta innebär ett positivt besked vill vi också få besked om en summa avseende hyreskostnad. 2. Om KS lämnar ett negativt svar på fråga 1 vill vi begära en fastighetsvärdering av fastigheten Hålan 1:102 och ett pris på densamma samt ett svar på om kommunen kan tänka sig att sälja fastigheten inkl. inventarier. I värderingen vill vi alltså att även inventarier och ex. läromedel räknas in. 3. Ett tredje alternativ är ett hyreskontrakt de tre första åren och därefter en förvärvsprocess, allt avtalat dag 1. Vi vet att KF, 2010-11-03, tagit ett inriktningsbeslut att ställa sig positiv till privata etableringar inom områden där kommunen bedriver verksamhet och hoppas därför att vi får ett positivt svar på denna förfrågan. I detta beslut/detta dokument (om Konkurrensprövning i Kungsbacka) framgår att: • "Kommunen skall se positivt på initiativ från medarbetare som vill starta eget i någon form." • "Kommunen ska se positivt på personalens initiativ. Stöd som troligen kan lämnas utan att strida mot lag är information, utbildning och konsulterande hjälp inför start samt tjänstledighet." • "Kommunens välfärdsverksamheter ska vara öppna för alternativa utförare och driftsformer." • "Konkurrensutsättning syftar till ökad valfrihet, kvalitetsutveckling och kostnadseffektivitet." • "Det avgörande är inte vem som driver en verksamhet, utan det resultat som levereras till medborgarna i Kungsbacka kommun." Det finns även ett delkapitel om s.k. avknoppning {2.3.1). Vi behöver ett svar senast augusti-15 för att kunna starta augusti-16, under förutsättning att tillstånd ges från Skolinspektionen. För Ful riggaren Malevik skola AB, Peter Jonsson
© Copyright 2024