En kyrka fylld av musik av folkviseton Även Benny Linblad fortsatte att tala om sinnesro. En påminnelse om att det är något man kan finna varthelst man söker det, på sjön, i skogen, i kyrkan, och att det är viktigt att man ger sig den tiden att söka sinnesro, en stunds meditation inåt. Klockan 18 den 22 april startar kyrkvaktmästaren Jan-Åke Gustavsson tillsammans med dagens yngsta kyrkbesökare, Eleonor Wilke, kyrkklockorna och låter dem ringa samman det 60 tal gudstjänstdeltagare som samlats i Agunnaryds kyrka denna afton. Klockorna ringer samman till en gudstjänst av det lite annorlunda slaget, för så snart klockornas klang tonat ut fylls kyrkan av toner av annat slag… nämligen toner av bl.a. nyckelharpa, fiol, dragspel och gitarr. Anneli Bringmyr talade om temat Helig, att heligheten finns inom oss alla en och var, man behöver inga fina titlar eller utbildningar. Det är sättet man är på, hur man handlar, hur man bemöter andra som speglar det heliga inom oss. Det är spelmännen i Bygdeton, vackert klädda i sina folkdräkter, som till ”Västboås brudmarsch” tågar in i kyrkan och förgyller denna kväll med sin musik av folkviseton. De bjuder denna kväll på flertalet vackra, upplyftande, glädjefyllda toner, så som t.ex. ”Amazing grace”, ”Gånglåt från Storberget”, ”Vigerts hambopolska”, ”Brudmarsch från jämtland”, ”Vals från Åminne”, ” Skänklåt från Hälsingland”, ”Minnen från Hjortseryd” m.fl. Det är musik som skänker just det som Sven Wardhoff inleder denna kväll med att tala om: sinnesro. Bland det han säger, läser och berättar, påminns vi om att det av veckans dagar är två vi inte behöver bekymra oss om: Gårdagen; 8 Sven Wardhoff, Enebacken, inleder denna kväll med att tala om: sinnesro. Kerstin Samuelssons tema handlade om barmhärtighet och exemplet om den Barmhärtige samariten återgavs och avslutades sedan med en dikt om Kärlek… en påminnelse om Kärleken i vardagen, om det stora i Kärleken. Tillsammans med Gunnel Nilsson som läste dagens texter och Elisabeth Lindow som höll en kort predikan blev denna kväll en varierad tänkvärd och vacker afton som avslutades med en stunds gemensam tillvaro över en kopp kaffe, te, ett glas saft och lite gott fikabröd. Med sinnesros bönen: som hur den än har varit och var den än fört med sig aldrig någonsin kommer tillbaka, och det som sades och gjordes då aldrig någonsin kan fås osagt eller ogjort. Lika så morgondagen vad den än må föra med sig har ju ännu inte fötts och ligger utanför vår kontroll… Kvar har vi denna dag, och en dag kan vem som helst klara av, genom att ta just en dag i taget kan vi nå sinnesro. ”Gud ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra, mod att förändra det jag kan och förstånd att inse skillnaden” i ryggen och med lite gott fika i magen lämnar jag kyrkan lite lättare till sinnes, trallandes. Text och foto: Madelene Wilke
© Copyright 2024