AKTUELLT AKTU Foto: Clas Göran Carlsson INFORMATION TILL ELEKTRISKA INSTALLATÖRSORGANISATIONENS MEDLEMMAR • NR 5 • MAJ 2009 EIO:s elteknikpris till Gottsundaskolan Gottsundaskolan i Uppsala med fr v Sara Johansson, Andreas Aldin, Frida Ohlström, Alexandra Karlsson och Linda Johansson som vann EIO:s pris för bästa eltekniklösning i årets Future City-tävling. fredagen den 3 april var dagen för den stora riksfinalen i tävlingen future City på World trade Center i stockholm. future City är en tävling för elever i årskurs 6–9 som går ut på att designa, bygga och presentera en modell av framtidens stad. i år vann Myrsjöskolan från nacka med motiveringen: ”för en genomarbetad helhetssyn på energi och miljöteknik”. eiO var förstås på plats. för andra året i rad fick ett lag eiO:s pris för bästa eltekniklösning. i år gick priset till gottsundaskolan i uppsala. de kunde ta emot prissumman på 2 000 kronor med motiveringen: ”laget har tänkt utifrån de flesta existerande metoder, exempelvis vågor, vind och biogas, för att producera elenergi på ett hållbart sätt.” – grattis, linda, alexandra, sara, frida och andreas! hälsar eiO:s vd Jan siezing. – Hoppas att ni får nytta av pengarna och att ni överväger en karriär inom eltekniken. Läs mer om Future City på www.futurecity.nu EIO-AKTUELLT nr 5 • 2009 Samarbetsprojekt kring elolyckor ett samarbetsprojekt mellan eiO, elsäkerhetsverket, svenska elektrikerförbundet och Röda korset har resulterat i ett informationsmaterial om elolyckor. syftet är att förebygga elolyckor men också att informera om hur du går tillväga om en elolycka inträffat. Läs mer på sidan 7 Vi ses hos EIO på Elfack – välkommen! Läs mer på sidan 8 Kom på seminarium om ROT-avdraget g g – 27 maj i Stockholm o l b s .se e n n eio a J Läs på Läs mer på sidan 5 1 Elsäkerhetsverkets elanläggningstillsyn 2009 INLEDAREN Jan siezing, vd, [email protected], tel 08-762 75 77, 0705-32 10 18 Snabb kommunikation från bloggande vd Jag tror på snabb kommunikation. Därför har jag nu startat en blogg på vår hemsida, eio.se. Även om jag tror på bloggen som en av flera bra kanaler för kommunikation så visste jag faktiskt inte innan jag startade min blogg varför en blogg kallas just för ”blogg”. Men en läsare hörde snabbt av sig med informationen att ”beteckningen ’blog’ emanerar från ordet weblog – det vill säga en slags dagbok på nätet”. Tack för upplysningen! Det kom också en fråga från en som säger att han ”undviker datorn så mycket som det går”. Han undrar varför just bloggning ska vara så fantastiskt. Är det inte bättre att träffas och prata med varandra, undrar han. Jo det är nog sant, att det är bra att träffas öga mot öga. Bloggningen utesluter inte möten. Däremot är det ett suveränt komplement. Att ”blogga”, kan man nog säga, är som att skriva mejl. Bara med den skillnaden att flera ser det man skriver – och så kan flera kommentera ens åsikter också. Det som är bra med att blogga är att det går snabbt, och man når alltså ut till många med snabba budskap. Inom EIO är vi ute hos medlemsföretagen i stor omfattning; inte minst gäller det våra företagsrådgivare runt om i Sverige. Och jag ser, som jag nämnde, min nya blogg som ett komplement till sådana möten. Bloggen är också ett komplement till exempelvis den här tidningen. Vi vet att många medlemmar föredrar att läsa tryckt material, och därför är det viktigt att upprätthålla flera olika kanaler ut till olika målgrupper. Snart är Elfack i Göteborg här. Då ska jag passa på att träffa många inom branschen. Välkommen dit – du har väl anmält dig? Om inte, gör det på www.eio.se. Ps. Nu finns EIO:s årsredovisning på eio.se. Trevlig läsning! ds. EIO-AKTUELLT #4691 ansvarig utgivare: Peter Olofsson Redaktör: Sofia Pettersson, 08-762 75 58, [email protected] Redaktionsråd: Peter Olofsson, 08-762 75 71, [email protected], Tord Martinsen, 08-762 74 71, [email protected] Ulf Pettersson, 013-25 30 40, [email protected] Hans Tedesjö, 013-25 30 41, [email protected] eiO-aktuellts adress: Box 175 37, 118 91 Stockholm Besöksadress: Rosenlundsgatan 40 adressändringar: Åsa Anderberg, 08-762 74 72, [email protected] Produktion: Odelius, 08-445 87 80. tryck: Gävle Offset 2 Foto: Peter Hoelstad under innevarande år planerar elsäkerhetsverket att genomföra cirka 800 tillsynsbesök. förutom de sedan tidigare planerade återkommande och förebyggande tillsynerna inkluderas även den indikationsstyrda tillsynen och de särskilda tillsynsprojekt som verket beslutat genomföra under året. Exempel på anläggningar och objekt som är föremål för tillsyn är elektriska bananläggningar, nätägare, entrepre nörer inom eldistribution, elinstalla törer, kommuner, landsting och indu strier. Återkommande tillsyn görs med ungefär tre till femårsintervaller och är en viktig del i verkets arbete. – Just den återkommande till synen har vi arbetat systematiskt med under många år och det är ett bra instrument för att minska antalet elolyckor, berättar Bosse Johansson vid avdelningen för Elanläggning vid Elsäkerhetsverket. Vid ett tillsynsbesök granskas systemet för hur innehavaren eller entreprenören hanterar ansvar för behörighet, elarbete och elanlägg ningar så att de motsvarar regel verkets krav. Var i organisationen finns den behörige installatören och yrkesmännen, var ligger kontrollan svaret, hur hanteras planerings och säkerhetsåtgärder vid elarbete, hur hanteras innehavarens ansvar för att elanläggningen hålls säker – är några av de frågor som verket ställer. sPeCiella OMRÅden gRanskas Utöver den återkommande tillsynen utför Elsäkerhetsverket även ett an tal tillsyner i projektform. I år kom mer elva olika tillsynsprojekt som inbegriper hela landet att påbörjas. Att genomföra tillsyn i projektform ger en möjlighet att titta närmare på speciella områden. Tillsynen blir mer Vid ett tillsynsbesök granskas bland annat systemet för hur innehavaren eller entreprenören hanterar ansvar för behörighet, elarbete och elanläggningar inom olika företag. riktad och syftet är att tillämpa regelverket och få informations underlag eller att återföra erfa renheter till standardiserings och föreskriftsarbetet. – Det största projektet under året är installatörskontroll som innebär att Elsäkerhetsverket tit tar närmare på utförda elarbeten och på installatörens system för behörighet och kontrollansvar, fortsätter Bosse Johansson. föReBYggande tillsYn En annan viktig del av tillsyns arbetet är den förebyggande tillsyn som sker kontinuerligt och oftast som informationsträffar med olika aktörer i branschen. Den vanligaste formen av indikationsstyrd tillsyn är utredningar av elolyckor, tillbud eller elbränder. Källa: Elsäkerhetsverket Vill du veta mer? Kontakta Tord Martinsen, 08-762 74 71, [email protected] TILLSYNSPROJEKT 2009 Luftledningar och stationer i skärgårdsmiljö Restauranger Sågverk Byggarbetsplatser Reservkraft sjukhus Sol- och vindel OBS! VIKTIGT OM LÖNER OCH SEMESTER EMC i anläggning Explosiva ämnen Industrispår Kvalitet gymnasieutbildning elprogrammet Installatörskontroll Digital-IS har kompletterats med ny mall för Individuell fördelning av lönen inför årets lönerevision. Semestermallen har korrigerats och kommentarerna om semesterutläggning har utvecklats. Nu finns det även en blankett för de anställda att ange semesterönskemål på! Läs mer på www.digital-is.se EIO-AKTUELLT nr 5 • 2009 ljus framtid för branschen och eiO-företagens utveckling Åkes Jonssons sista årsmöte i Luleå i slutet av mars. Bredvid EIO Övre Norrlands ordförande Lars Johansson från J&B El i Boden. Deltagarantalet för EIO Övre Norrland har under de gångna åren varit bra och så var det även i år med totalt 110 deltagare. Foto: Jörgen Wikström – Som arbetsgivare tror jag att det är väldigt viktigt att man pratar mycket med sina medarbetare och alltid har en öppen dialog med dem, så att alla vet vad som gäller och kan arbeta mot samma mål. i fjorton år har Åke Jonsson varit verksam som företagsrådgivare på eiO övre norrlands distriktskontor i skellefteå. Han har arbetat inom elbranschen i hela 49 år, vara över 30 av dessa inom asea/aBB. den sista april arbetade Åke sin sista dag på eiO då det var dags att gå i pension och lämna över helt och hållet till företagsrådgivaren Jörgen Wikström. eiO-aktuellt passade på att prata med Åke, om bland annat branschens framtid, innan han slutade. Hur har branschen utvecklats under din tid på EIO? – Branschen har utvecklats både ekonomiskt och tekniskt. När det gäller ekonomidelen så är utveck lingen glädjande, det går definitivt åt rätt håll. Våra medlemsföretag har lärt sig hur man ska debitera, tidigare levde man i mycket större utsträckning på materielpåslagen. Det är positivt att alltfler företag nu tar betalt för kompetensen istället för materiel, även om det såklart är rimligt att ha ett litet påslag. När jag började på EIO för 14 år se dan omsatte en elinstallatör cirka 500 000–600 000 kr/år. Idag ligger omsättningen på cirka 1,2 miljoner, vilket är en bra utveckling. – När det gäller tekniken har det främst skett en utveckling inom data, larm och liknande områden. Har även branschens kollektivavtal utvecklats? – Inte på samma sätt. Vårt kollek tivavtal är väldigt detaljerat vilket är hämmande, inte minst inom EIO-AKTUELLT nr 5 • 2009 svagströmsområdet. Det är mycket som har blivit bättre under åren, men det måste bli mer modernt för att vi till exempel ska kunna locka till oss rätt medarbetare. – När det gäller ekonomidelen så är utvecklingen glädjande, det går definitivt åt rätt håll, säger Åke Jonsson. Så hur ser framtidens kollektivavtal ut? – Jag tror på att avtalen ska vara mer av ett ramavtal som går att företagsanpassa. Det är nödvändigt med flexibla avtal eftersom våra medlemsföretag ser så pass olika ut. Ett exempel är ju arbetstider, det är inte säkert att framtidens med arbetare vill jobba mellan klockan 7 och 16 exempelvis. – Vi kommer att bli tvungna att utveckla avtalen. Elbranschen är ju väldigt konservativ och vi ligger ibland steget efter. Export industrin har gått i bräschen när det gäller utvecklingen vilket beror på att de har en helt annan konkur renssituation. Elbranschen – och byggbranschen i stort – har ju historiskt aldrig blivit utsatta för konkurrens utifrån, utan vi har levt lite i en ankdamm. Vad tror du krävs för att våra medlemsföretag ska vara lönsamma i framtiden? – De måste hänga med i utveck lingen och se till att ha rätt kompe tens. Har man inte rätt kompetens kan man inte erbjuda helhetslös ningar, och då kan man inte heller ta bättre betalt. Det kommer att finnas medlemsföretag som leder utvecklingen framåt, och de kom mer att vara vinnarna. De som står bredvid och tittar på kommer att få slåss om priserna. – För att vara lönsam krävs det att man är med på de rätta bitarna. Områden som kommer mer och mer är miljöfrågorna och energi effektivisering, vilket också hänger ihop med kompetensbiten. Ser du några nya målgrupper för EIO i framtiden? – Ja, nischade företag är målgrup per som vi måste vända oss till, till exempel företag som är verk samma inom områden där det inte krävs behörighet. Några exempel är företag som arbetar med data, larm eller ljud och bild. Vad har varit roligast och mest intressant med din tjänst på EIO? – Det har varit väldigt stimuler ande att ha så pass mycket kontakt med företagsrepresentanter och olika människor, som min tjänst har inneburit. Jag har funnit en personlig tillfredsställelse i att – med den bakgrund jag har från ett större företag – kunnat hjälpa de små och medelstora medlems företagen inom områden som till exempel entreprenadjuridik, ar betsrätt och ekonomi. – Jag tycker att EIO har varit en fantastisk arbetsgivare och jag har haft förmånen att få arbeta med duktiga medarbetare. Slutligen, vad ska du ägna dig åt nu i ditt ”nya liv” som pensionär? – Jag ska ägna mig åt diverse pro jekt på fritidsstället vid havet, bygga om till exempel. Jag tycker ju om att arbeta med händerna. Nu i vår och sommar kommer jag att spela golf och vem vet, i vinter kanske jag dammar av en gammal synd – nämligen bordtennisen! Text och foto: Sofia Pettersson 3 t. 1: a upplagan , 20 07, Elförlage Här ska lysröret sitta! lotta ljung mäter upp för installationen i källaren på ett flerfamiljshus, medan praon Johannes Bryngelsson tittar på. foto: Roger gleisner Lotta Ljung, som jobbar som in stallationselektriker och är delägare i familjeföretaget där hon jobbat hela sitt aktiva yrkesliv, är upp vuxen i en riktig elektrikerfamilj. Det var Lottas farfar som startade företaget, och även hans söner blev elektriker. Men Lotta, som var hästtjej som ung och har fortsatt att hålla på med hästar även som vuxen, ville bli veterinär. Hängde Med faRsan PÅ PRYO – Men när vi skulle ut och prya så var det redan upptaget hos vete rinären. Först blev jag tjurig och skulle inte prya alls. Sen hängde jag med farsan när han jobbade ute på byggen. Det var lite roligt faktiskt, och jag ändrade mina planer. Lotta har inte ångrat sitt yr kesval, säger hon. Fast när hon började var det ännu ovanligare än idag med kvinnliga elektri ker, så det fanns de som höjde på ögonbrynen när hon kom ut på arbetsplatser. – En gammal farbror blev så orolig när jag varit hemma hos honom och bytt spisplattor, att han ringde företaget och undrade 4 om han verkligen skulle våga slå på spisen! ensaM i kaRlskOga Lotta är den enda kvinnliga elekt rikern i Karlskoga. – Men vårt företag är nog det enda som haft två kvinnor anställda samtidigt – det hade vi faktiskt ett tag, berättar hon. Lotta ingår också – Ström är farligt och gör ont. Det är viktigt att vara ansvarsfull och göra riskbedömningar, säger Lotta Ljung. Foto: Roger Gleisner i ett nätverk av kvinnliga elektriker i landet, och deltar i deras årliga kongresser. Hon har också tillsam mans med tre kolleger där gjort en utredning om varför kvinnor som utbildat sig till elektriker ganska ofta hoppar av jobbet. Själv har hon inte upplevt några problem med att manliga arbetskamrater ifrågasatt henne. Men hon säger att det fortfarande är vanligt att ar betsgivare försöker ”värja sig” med argument som att det inte finns tillräckligt med omklädningsrum och duschar, när kvinnor söker elektrikerjobb. – Sådana argument håller inte idag, konstaterar Lotta. tungt OCH skitigt Men fRitt Hon gillar sitt jobb, och konsta terar att en av fördelarna med att välja det framför veterinärbanan var att studietiden var betydligt kortare och hon slapp dra på sig stora lån. – Jobbet är både tungt och skitigt ibland. Man gör allt från att byta säkringar till att dra fram tjocka, tunga kablar och borra i betong. Men det är fritt och om växlande, tycker hon, och betonar att en elektriker också får lära sig en massa annat nyttigt ute på byggplatser, som lite rörmokeri och snickeri. – Det har lett till att jag reder mig ganska bra själv och inte behö ver be om hjälp när något behöver göras hemma, säger hon. ”stRöM göR Ont” När det gäller riskerna så är det viktigt att vara medveten om dem, säger Lotta. – Ström är livsfarligt. Det har hänt ett par gånger att jag fått ström i mig. Det gör ont. Men man måste nog få känna på det någon gång för att man ska ta riskerna på allvar. Lottas jobb är ofta ensam arbete, som när vi träffar henne i en källare där hon byter lysrörs armaturer åt en bostadsrättsföre ning. Men hon tycker det funkar att jobba ensam trots riskerna med att jobba med elektricitet. – Man får noggranna instruk tioner från företaget. Sen måste man ta eget ansvar och göra risk bedömningar! Stina Ericson EIO-AKTUELLT nr 5 • 2009 9 789197 514361 EIO Medlemsservice AB m Box 17537 | 118 91 Stockhol | 08-668 86 17 Telefon 08-762 75 00 Fax [email protected] | www.eio.se Ar t nr : 05 2378, 3 : e utgåvan, Lotta Ljung blev elektriker i stället för veterinär som hon först tänkt sig. Idag efter 30 år i yrket ångrar hon sig inte. – Det är ganska fritt och väldigt omväxlande. Dessutom är det hyfsat betalt – det är ju ett mansyrke! av EIO:s företagshandbok. Detta är den tredje utgåvan 1992 och följdes upp Den första boken gavs ut redan böckerna har tagits emot med en ny utgåva 1997. Bägge branschen. Syftet med i g företa med stort intresse från de tidigare, att på ett den här tredje utgåvan är, liksom bidra till en lönsam utveckenkelt och lättbegriplig t sätt EIO:s medlemsföretag. ling och ett bra ledarskap för ste processerna som föreI boken belyser vi de vanliga tag, alltifrån affärsidé och ikföre kommer i dagens eltekn em för företaget. mål till ett modernt ledningssyst ISBN 978-91-975143-6-1 – blev elektriker Företagshandb Lotta skippade veterinäryrket en trygg hjälpreda i vardagen: föRetagsHandBOken Företagshandboken boken – en guide för ökad lönsamhet Redaktö r Johan Lysholm et – en guide för ökad lönsamh Redaktör Johan Lysholm Här redogörs på ett lättfattligt sätt för merparten av det vi behöver hålla reda på i vårt vardagliga företagande – från marknadsföring till utveck lingssamtal. Den första utgåvan kom redan 1992 för att följas av en upp daterad utgåva redan 1997, och i dag, 12 år senare, kommer en efterlängtad och helt uppdaterad utgåva. Några lästips som ger dig möjlig het att hinna med att läsa hela boken är följande: ge dig sjutton på att läsa ett kapitel om dagen. De är ganska korta och skrivna på ett ledigt och begripligt – en guide för ökad lönsamhet nyttigare för företagarna än vad Maos lilla röda var för kineserna är företagshandboken, och det vill inte säga litet. det är den bild man får när man läser Johan lysholms tredje och reviderade utgåva av föRetagsHandBOken. sätt. Fundera sedan över vad du läst, sov på saken, och ta nästa kapitel dagen därpå. Det här är ett sätt att läsa som också ger tid till reflektion, samtidigt som kunskapen får sjunka in. Viktig tankeställaRe Bokens första avsnitt handlar om företagsstyrning, och är kanske inte den mest spännande delen i boken, men nog så viktig. Kapitlet fungerar litet som en tankeställare för oss alla: hur job bar vi egentligen, och kan vi lära oss något här? Och ja, det kan vi. Det är nyttigt att stanna upp och tänka till, kanske gå tillbaka och läsa en gång extra. Det är bra med repetition innan du blivit varm i kläderna och kommit längre in mellan pärmarna, så hoppa inte över bokens första avsnitt. Du kom mer att tacka dig själv om 10 år Villkor och marknadsmöjligheter i samband med ROt-avdraget Ett seminarium om villkor och marknadsmöjligheter i samband med det förändrade ROT-avdraget för småhus och bostadsrätter arrangerat av Industrifakta, i samarbete med ett antal branschorganisationer, däribland EIO. Tid och plats: 27 maj klockan 13.00–16.30 på IVA Konferenscenter, Grev Turegatan 16 i Stockholm för att du tog dig tid. I kapitlet får vi en guidning kring affärsidé och affärsplan, för att därefter komma in på marknadsanalys och marknadsplan, saker som kan tyckas självklara men är nog så nyttiga att läsa om. VäRdePYRaMiden – en gOdBit En riktig liten godbit i det här avsnittet är figuren och texten kring ”värdepyramiden”. Det tål att läsas både en och två gånger samtidigt som det berör en av ditt företags absoluta nyckelfrågor: vad är det du ska leverera? Och vad är det kunden vill ha? Just de här frågorna måste också ständigt aktualiseras och föras fram i företagets erbjudan de och marknadsföring. Konkurrentstrategi och re sursstrategi tar upp funderingar kring frågor som: S eminariu m 27 maj i Stockholm Kostnad: 1 500 kr exkl moms för medlemmar i EIO (1 900 kr ord pris) inklusive dokumentation med marknadsöversikt PROGRAMMET FINNS PÅ www.eio.se Anmälan: (bindande) till [email protected] eller telefon 042-38 04 50. Lämna uppgift om namn, företag, faktureringsadress och telefon. Rekord! 3 232 elever i årets eCY Cup Årets ECY Cup är nu avklarad och 3232 elever genomförde provet. Det innebär rekord att så gott som 100 procent av Sveriges blivande elektriker genomförde provet. ECY Cup är ett webbaserat prov indelat i två delar, Installationsprov och Elsäkerhetsprov. Det primära är Elsäkerhetsprovet som med godkänt EIO-AKTUELLT nr 5 • 2009 resultat resulterar i ett kompetensbevis i Skötsel av elanläggning, vilket alla aktiva elektriker ska ha. De 40 bästa individuella resultaten och de fem bästa klasserna belönas med priser. Bästa klass blev Teknikum i Växjö. Se resultatlistan och läs mer på www.ecy.com Vilka medtävlare har vi? Vilka styrkor och svagheter har de, och hur ser vår egen resursstrategi ut? Här finns också tydliga uppställningar, där man kan bocka av olika fråge ställningar punkt för punkt. I nästa nummer ska vi konkreti sera kring just marknadsföringsfrågor och försäljning. Hur gör man, och vad handlar det egentligen om? Så då tar vi oss en titt på frågor som kundanalys och mark nadsmix, men också produktmix och olika konkurrensmedel. Ytterligare en fråga som vi tittar på, och som boken tar upp, är hur man bemöter eventuella reklamationer på ett för både kunden och företaget korrekt sätt och dessutom på ett sätt som alla tjänar på. Om du redan har boken i din hylla, ta ner den och läs ett snabbt avsnitt redan ikväll! Vill du ha fler böcker att dela med dig av till dina medarbetare, se nedan. Vill du veta mer? Kontakta Johan Lysholm, 08-762 75 78, [email protected] eiO:s företagshandbok kan beställas på elförlaget, www.elforlaget.se. kostnad: 250 kr för medlemmar. 350 kr för övriga. art nr 052378. Om fora och extrapension eiO-sef Många medlemsföretag kommer att få extrafakturor från fora i april. det gäller den avtalade extrapensionen eiO-sef, där företaget i sin rapportering till fora för 2007 missat att markera att de anställda omfattas. alla anställda som arbetar på installationsavtalets område omfattas av extrapensionen, oavsett om de är med i facket eller inte, och även om de är lärlingar dvs oavsett ålder. fora har också krav på att de berörda företagen kompletterar sin inrapportering för 2007 via en speciell länk på foras hemsida, se www.fora.se, gå in under fliken företagare > Rapportering > extrapension eiO-sef för år 2007 – elektriker. det är viktigt att korrekta uppgifter kommer in snarast, så individernas försäkringskapital stämmer, då flytträtt införs i försäkringen från 15 april 2009. Vid frågor om avtalet kontakta Gunilla Blomberg Rengård, EIO, 08-762 75 00. Vid frågor till Fora, ring kundservice på 08-787 40 10. 5 Meningsfull skattelättnad EIO välkomnar regeringens förslag att inkludera bredbandsutbyggnad i ROT-avdraget. – Det finns en stor marknadspotential för att installera bredbandsnät i villor och bostadsrätter, säger Joakim Carlsson, ansvarig för tele, data och säkerhet i EIO. Idag har majoriteten av landets småhusägare och bostadsrättsin nehavare sitt bredband genom telefonjacket eller via ett separat bredbandsuttag i hallen. Det är ytterst få som har installerat ett eget bredbandsnät i bostaden för tv, telefoni, data och övriga kom munikationstjänster. – Allt fler samhällskritiska tjänster överförs till elektroniska kommunikationsnät. Därför ser EIO positivt på regeringens för slag om ett utökat ROT-avdrag, berättar Joakim Carlsson. fördel för konsumenten – Det ger konsumenten större ekonomiska möjligheter att bygga en framtidssäker lösning. Och med bredbandsuttag i varje rum slipper man dra sladdar kors och tvärs genom bostaden. I höstas kom dessutom en standard för hur man bygger bredbandsnät i bostäder vilket kan påskynda utbyggnaden ytterligare. Ett bra bredbandsnät i hemmet blir givetvis meningslöst om man inte har en bra anslutning till hem met, så kallat accessnät. Där finns mycket stort behov av utbyggnad. Dock råder det i nuläget en osäker het om ROT-avdraget verkligen är tillämpbart på det fastighetsnät som ansluter lägenheterna. Flera kritiska röster har höjts mot att maskinkostnaderna vid grävarbetet för nedgrävning av kabel inte är avdragsgillt vid bred bandsutbyggnad till småhus. En Villaägarna köper idag byggnads- och hantverksarbeten för mer än 25 miljarder kronor per år. Här finns det stora möjligheter att öka elteknik företagens andel. sådan utökning av avdraget skulle ytterligare påskynda utbyggnaden. Trots detta anser EIO att regering ens nuvarande förslag är ett steg i rätt riktning. – ROT-avdraget verkar redan ha ökat intresset för renovering av småhus. Idag köper villaägarna in byggnads- och hantverksarbeten Revisioner ger positivt nytänkande Det speciella samarbetet startade i slutet av februari med att Sara Jern och Andreas Werner, båda projektledare på Johanssons i Skara, åkte till Elektro-Emanuels huvudkontor i Veddige. För att på ort och ställe studera detta företags verksamhetssystem: – Vi utgår från samma frågor som vid vår egen internrevision, det här ger oss nya idéer och ny 6 energi att köra vidare på hemma. Det är ju väldigt positivt att kunna bolla ISO-frågorna med ett an nat företag, anser de båda Skararevisorerna. Foto: JS media Det är lätt att bli hemmablind. Men Elektro-Emanuel i Varberg och Johanssons Elektriska i Skara har hittat botemedlet mot slentrian mässiga internrevisioner. De granskar varandras kvalitets- och miljöarbete: – Att få impulser utifrån och utbyta erfarenheter gör oss bara bättre, säger Jan Florén, vd på Elektro-Emanuel. Byter tjänster för internrevision. Först ut var Sara Jern och Andreas Werner från Johanssons Elektriska i Skara som under två dagar granskade verksamhetssystemet hos Elektro-Emanuel i Veddige utanför Varberg. Ledning, konstruktion, infor mation och avfallshantering var några av punkterna man satte fokus på under de två dagarna. Och visst blev det tips att också ta med sig hem till det egna företaget: – Elektro-Emanuels nyhets brev är ett sådant, väldigt trevligt och något vi nog ska dra igång med själva också, säger Sara Jern. Även Elektro-Emanuels egna internrevisorer var förstås med un der besöket och diskussionerna: – Det här gav hundra gånger mer än en normal internrevision vi gör, nu hittade vi många fler punkter som vi kan förbättra oss på, de fick oss att se med lite nya ögon på vår egen verksamhet, säger en entusiastisk Bengt-Olof Jansson. EIO:s kvalitetschef Pär Lanner ser mycket positivt på samarbe tet som de två medlemsföretagen dragit igång: för mer än 25 miljarder kronor per år. Här finns det stora möj ligheter att öka elteknikföretagens andel, kommenterar Jan Siezing, vd i EIO. Vill du veta mer? Kontakta Joakim Carlsson, 08-762 75 59, [email protected] – Fördelarna är ju flera; man får mer oberoende internrevisio ner, det blir också kostnadseffektivt och ger möjligheter till utveckling, säger han. Enligt honom ser många svå righeter med att ha en revisorskom petens inom det egna företaget. Att det ändå är ovanligt att byta av tjänster på detta sätt tror han konkurrensskäl satt p för: – Men man kan ju granska delar av systemet, företag som jobbar inom olika affärsområden eller skilda geografiska områden bör ju överväga den här möjlig heten, anser Pär Lanner. På Elektro-Emanuel i Ved dige tycker vd:n Jan Florén att förväntningarna uppfyllts mer än väl så här långt: – Vårt system har fått en vita mininjektion, vi har fått in lite nytt tänkande, och jag tror man kommer att känna likadant i Skara också när vi varit där till hösten, säger han. Jan Söderlind EIO-AKTUELLT nr 5 • 2009 samarbetsprojekt i branschen kring elolyckor ett samarbetsprojekt mellan eiO, elsäkerhetsverket, svenska elektrikerförbundet och Röda korset har resulterat i ett informationsmaterial om elolyckor. syftet är att förebygga elolyckor men också att informera om hur du går tillväga om en elolycka inträffat. Informationsmaterialet består av en affisch, en folder och ett fick kort. Fickkortet är anpassat för att få plats i en plånbok och kan enkelt bäras med och finnas till hands. Målgruppen är elyrkesmän, till exempel elinstallatörer, elektriker och arbetsledare, men även sjuk vården samt allmänheten. – Vi har tagit fram det här materialet eftersom det är vik tigt att veta vad man ska göra om en olycka inträffar – det vill säga uppsöka sjukvård, säger Rickard Lindberg, arbetsmiljöansvarig på EIO. Målet är att få flera att gå till läkare för undersökning om man fått ström genom kroppen. – Många låter kanske i dagslä get bli att säga till arbetsgivaren om de fått ström i sig på arbetsplatsen, man kanske inte ser så allvarligt på det just när det händer, säger Göran Söderlund på SEF. Som en följd av det anmäls aldrig olyckan till För säkringskassan eller av arbetsgiva ren till Arbetsmiljöverket. öka kunskaPen OM elOlYCkOR Samarbetsprojektet startade 2005 med syfte att just öka kunskapen om elolyckor bland elyrkesmän och på så sätt öka rapporteringsvil jan även avseende de olyckor som inte medfört sjukdagar. Under de senaste åren har antalet anmälda elolyckor till Elsäkerhetsverket varit över 300 per år. Tidigare undersökningar visar att endast ett fåtal av de som sagt sig få ström genom kroppen har rapporterat händelsen till arbetsgivaren. – När du arbetar på eller i när heten av elektriska starkströms anläggningar är det viktigt att eiO kommer att dela ut informationsmaterialet under elfack i maj. dessutom kommer ett exemplar av affisch, folder och fickkort att skickas ut till alla medlemsföretag i eiO. sef planerar också att skicka ett fickkort till alla sina medlemmar. Vidare information om ytterligare beställningar i kommande nummer av eiO-aktuellt. säkerhetsåtgärder vidtas för att säkerställa att du inte skadas av strömgenomgång, verkan av ljus båge eller kortslutning, menar Lars Kilsgård, elinspektör på El säkerhetsverket. Elyrkesmännens olyckor uppkommer i fyra av fem fall i samband med ett arbete och strömgenomgångsolyckor är den vanligaste typen av olycka. I de flesta av dessa olyckor har stark strömsanläggningen inte frånkopp lats, berättar Lars Kilsgård vidare. När sedan elyrkesmannen missar att kontrollera spänningslöshet, är olyckan ett faktum. – Att vi alla hjälps åt att infor mera om risker med el är en viktig process i arbetet med att förebygga elolyckor. Vi ser det här som ett till fälle att påminna om hur viktigt det är med kunskaper i första hjälpen, om olyckan ändå är framme. Första hjälpen kan rädda liv”, slutar Lars Adamsson på Röda Korset. Vill du veta mer? Kontakta Rickard Lindberg, 08-762 75 08, [email protected] Uppskattad dag med EIO-Q Intressegrupp eiO-Q dagen är en årlig mötesplats för att kunna utbyta erfarenheter och sprida information i syfte att ge inspiration och drivkraft till ett levande ledningssystem. den första eiO-Q dagen hölls i mars 2009 på arlandia i stockholm. Text och foto: Sofia Pettersson – Det är väldigt bra att träffa de andra företagen i intressegruppen för att höra hur de arbetar, säger Tomas Larsson, vd på Teknikservice i KatrineholmVingåker AB som deltog på EIO-Q dagen tillsammans med kollegerna Ewonne Ek och Ronny Ferdinandsson. Tomas Larsson menar att företagen har mycket att lära av varandra, de kan dela med sig av både lyckade projekt samt problem som dykt upp i samband med kvalitetsarbetet. På Teknikservice är Ewonne Ek ansvarig för att se till att arbetet fortskrider och att de tre EIO-AKTUELLT nr 5 • 2009 delägarna verkligen gör vad som krävs för att lyckas med kvalitets- och ledningsarbetet. Hon är också den som till exempel gör alla uppdateringar i förbättringssystemet System C2 TM. – Nästa steg är att miljöcertifiera oss, fortsätter Tomas Larsson och säger att också det arbetet förutsätter en ansvarig person som avsätter tid och hänvisar återigen till Ewonne Ek. Tomas Larsson och Ewonne Ek, båda från Teknikservice i Katrineholm-Vingåker AB uppskattar samvaron med de andra företagen i EIO-Q Intressegrupp. Vill du veta mer? Kontakta Pär Lanner, 08-762 74 93, [email protected] eiO-Q dagen är ett arrangemang exklusivt för medlemmar i eiO-Q intressegrupp och användare av eiO-Q Bas (= Bättre arbetssätt med eiO-Q: inkluderar system C2 tM, samt kund- och medarbetarenkäter). 7 POSTTIDNING B RETURADRESS: Elektriska Installatörsorganisationen EIO Box 17537 118 91 STOCKHOLM Välkommen till EIO på Elfack EIO finns självklart på plats under Elfack 4–8 maj. Du hittar oss i monter C01:02 där vi bland annat ska ha en tävling, bjuda på riktigt kaffe samt visa upp nya produkter från Elförlaget. Passa gärna på att besöka något av våra intressanta seminarier. EIO:s SEMINARIER PÅ ELFACK Säkra el- och kommunikationsanläggningar för din fastighet – onsdag 6 maj, kl 14.15 Talare: Daniel Eriksson, EIO EIO som branschorganisation verkar för säkra och funktionella installationer i och till fastigheterna. Detta gör vi genom att ta fram hjälpmedel och driva aktuella frågor för branschen. Hur vet jag om min elanläggning är säker? Hur vet jag att kommunikationsnäten i och till min fastighet har god funktion och tillförlitlighet för mina behov bredband, telefoni, larm styr o regler m m. Vilka krav kan jag ställa? EIO reder ut begreppen. Seminariet är kostnadsfritt. Nya Elinstallationsreglerna SS 436 40 00 – varje dag, kl 13.00 Talare: Svante Skeppstedt och Joakim Grafström, SEK Svensk Elstandard Arrangeras av EIO, Elförlaget och SEK Svensk Elstandard. Den nya utgåvan fastställdes i slutet av mars. Bland nyheterna kan nämnas att standarderna för kontroll före idrifttagning (SS 436 46 61) och installation av värmekablar (SS 436 47 53) har inarbetats. Anledningen till att en ny utgåva ges ut är att dels att de internationella standarder som Elinstallationsreglerna är baserade på har omarbetats och dels att Elsäkerhetsverket har reviderat sina föreskrifter om hur elinstallationer ska vara utförda. Vi pratar också om badrum, sladdar, skyddsutjämning, korta frånkopplingstider och jordfelsbrytare. Seminariet är kostnadsfritt, men om du är anmäld och inte dyker upp faktureras du 500 kr. Välkommen till EIO! Nya medlemsföretag i mars 2009 EIO Mellersta Norrland Perssons Elmontage AB, Bert, Sundsvall Langenbergs El & Industriservice AB, Bollnäs EIO Stockholm El & Bredbandsinstallationer i Täby KB, Täby Löfgren & Kalén Elektriska AB, Sundbyberg 8 El-Installations AB ELYX, Norsborg TMP Alarm AB, Solna EIO Gävle-Dala El & Industriservice Svenska AB, filial, Sandviken E.K.M. i Svealand AB, Avesta EIO Uppsala-Västerås Infrainstallationer Svenska AB, filial, Arboga KRÖNIKAN Släpp fram den yngre generationen Som kvinnlig elektriker gäller det att ha lite skinn på näsan. Jag är den enda tjejen på installationssidan hos Everöds Elbyrå och arbetsklimatet ute på byggena är stundtals ganska tufft. Jag tror att branschen hade tjänat på att rekrytera fler tjejer för att skapa en bättre balans på arbetsplatserna. Många tjejer är tekniskt lagda och vid vissa arbetsmoment är det en fördel att ha lite mindre fingrar. Samtidigt gillar jag killarnas uppriktighet, de snackar inte bakom ryggen på varandra i samma utsträckning som tjejer gör. Mitt tips till arbetsgivarna i elteknikbranschen är att våga släppa fram den yngre generationen. Ta emot fler praktikanter för att lära känna dem och se vad de går för. Har du tur är det en jätteduktig kille eller tjej som kan utvecklas till en värdefull medarbetare i framtiden. Det är också viktigt att ge nyanställda lärlingar en ärlig chans och inte hänga upp sig på prestationen de 3–4 första veckorna. Jag vet av egen erfarenhet att man lär sig väldigt mycket under det första året. Var rak mot dina yngre medarbetare och tala om när de Kajsa Erikssongör fel. Det är svårt att utvecklas om man Rosenqvist inte får någon feedback. ANSTÄLLNING DIREKT EFTER STUDENTEN Det var under en tekniklektion på högstadiet som jag insåg att jag ville bli elektriker. Vi hade ellaborationer och jag blev helt såld. Därför var elprogrammet med inriktning elteknik på Österänggymnasiet i Kristianstad ett naturligt val för mig. Genom att vinna ECY Cup, en tävling för gymnasieelever på elprogrammet, kvalificerade jag mig till Yrkes-SM i Jönköping den 15–17 maj 2008. Det var en annorlunda men väldigt rolig upplevelse. Som första tjej lyckades jag vinna tävlingen vilket var en stor överraskning. Jag minns att jag gick lite som i trans på väg fram för att hämta första pris och en biljett till Yrkes-VM i Calgary, Kanada. Under gymnasiet praktiserade jag på Everöds Elbyrå där jag fick anställning som lärling direkt efter studenten. Till sommaren blir jag fullbetald tredjeårsmontör. Jag arbetar med hushållsinstallationer i nybyggen och renoveringar, bland annat av värmepumpar. Det roligaste med mitt arbete är att hitta smarta lösningar på alla oväntade problem som dyker upp när man är ute och jobbar. Det gäller att tänka själv för verkligheten skiljer sig en hel del från skolboken. SER FRAM EMOT YRKES-VM Jag tror att deltagandet i Yrkes-VM den 1–7 september kommer att gynna mig enormt, både erfarenhetsmässigt och genom alla nya kontakter som knyts under resans gång. Jag ska jobba hårt för att komma väl förberedd till tävlingarna. Framför allt gäller det att förbättra konditionen så att man orkar hålla sig fokuserad och prestera på topp under många timmar i sträck. Deltagare från 33 länder tävlar i elinstallation och min målsättning är att förbättra Sveriges placering från 2007, det vill säga att bli sämst 11. Jag är lite pedant av mig och gillar inte att göra något halvdant. Det ska helst vara perfekt vilket är en bra egenskap när man tävlar med millimeterprecision. Kajsa Eriksson-Rosenqvist, född 1987 Elektriker, Everöds Elbyrå, www.everod-el.se EIO-AKTUELLT nr 5 • 2009
© Copyright 2024