1. No category

EIO Aktuellt
För medlemsföretag i Elektriska Installatörsorganisationen EIO • Nummer 1 • 2015
Premiär
för NYA
EIO Aktuell
t!
Tema: Affärsmannaskap och lönsamhet
STARKARE
FÖRETAG
FOTO: JESPER MOTT
Så hjälper Guldpengen dig att utvecklas
iPad
Intro
INNEHÅLL
NUMMER 1 2015
Besök oss på nätet!
Du hittar oss på www.eio.se
Våren är här nu laddar vi!
N
u börjar våren kännas på allvar
och det betyder också att vi
trappar upp tempot i aktiviteterna framöver. Just nu pågår
EIO Gulds juryarbete som bäst – ett
digert arbete att i landets alla regioner
utse det bästa elteknikföretaget. Det ska
bli spännande att se vilket företag som
till sist står överst på prispallen för att ta
emot den nationella utmärkelsen EIO
Guld 2015. Priset delas ut under Elfack
i Göteborg den 7 maj. Missa inte det!
Elfack är som traditionen bjuder ett viktigt tillfälle för EIO att synas i branschen
men också ett tillfälle att stärka relationen
till våra medlemmar. Är ni i Göteborg
och på mässan kom förbi vår monter
för att höra det senaste inom elsäkerhet,
behörighetsutredningen, utbildning eller
kompetens. Eller bara ta en kaffe och
softa i vår monter en stund. EIOs årsmöte
äger också rum under Elfack - det hoppas
jag att ni kommer på.
Vi är särskilt stolta över att kicka igång
Guldpengen, projektet som ska hjälpa
våra medlemsföretag att förbättra sin
verksamhet, öka produktivitet och kunskap inom ekonomi, och redovisning, och
på så sätt bygga hållbara och lönsamma
elteknikföretag. Detta kan ni läsa mer
om i tidningen. Ni kommer också se att
EIO Aktuellt har fått en uppdaterad form
som vi hoppas ska tilltala er läsare. EIO
Aktuellt kommer under 2015 ut med fyra
”Det gäller att hänga med–
nu lyfter vi branschen”
SIDAN 10
nummer, två nu under våren och två till
hösten. Syftet är att ge er en tidning som
innehåller det som är viktigt för er i er
verksamhet och som medlem i EIO. De
kortare och dagsaktuella nyheterna får
ni ta del av i vårt digitala nyhetsbrev som
skickas två gånger per månad och på
eio.se.
”Man lär sig något nytt
hela tiden. Men man inser
samtidigt att man aldrig
kommer bli fullärd”
SIDAN 4
”Ert engagemang är
värdefullt för att vi
ska kunna förbättra
vår service.”
”Vi elinstallatörer måste
helt enkelt bli bättre på att
ta betalt”
Till sist vill jag rikta ett stort tack till alla
er som tog er tid att svara på vår medlemsundersökning, eller NMI-undersökningen som det heter. Ert engagemang
är värdefullt för att vi ska kunna förbättra
vår service, bli mer relevanta och leverera
det ni behöver och önskar av
oss! Resultatet avslöjar vi i
tidningen, och så klart kan
ni även läsa mer på eio.se.
Nu önskar jag er en härlig
stundande vår och – framförallt - en riktigt trevlig
läsning!
SIDAN 6
”Hur ser reglerna ut när det
gäller friskvård för medarbetarna?”
FRÅGA EXPERTERNA SIDAN 13
Följ oss på webben!
Jan Siezing,
vd, EIO
www.eio.se
www.elinstallatören.se
Facebook “f ” Logo
CMYK / .eps
Facebook “f ” Logo
CMYK / .eps
facebook.com/eio.se
FOTO: PETER KNUTSON
EIO Aktuellt
Ansvarig utgivare: Karoline Hammar 08-762 75 58, [email protected] Redaktör: Staffan J Thorsell, [email protected]
Produktion: Jenny Bäckström Skribent: Staffan J Thorsell Tryck: Trydells För uppdatering av medlemsuppgifter, frågor om lösenord
och liknande, kontakta Åsa Anderberg, 08-762 74 72, [email protected]
2 EIO AKTUELLT • Nr 1 2015
32
Aktuellt
Så många företag är med och
tävlar i EIO Guld - Årets elteknikföretag 2015.
HÖG TID FÖR ETT
BRANSCHPRIS
EIO GULD
ÅRETS ELTEKNIKFÖRETAG 2015
Ja, tiden var helt enkelt inne för att börja utse årets
elteknikföretag. I över hundra år har EIO nämligen
arbetat med att stärka medlemsföretagens och elteknikbranschens konkurrenskraft – idag har organisationen nästan 2 800 medlemsföretag med runt 27 000
anställda som tillsammans omsätter cirka 33 miljarder
kronor. Så att bli det första företaget att utses till Årets
elteknikföretag är historiskt.
– Idén till EIO Guld föddes när
vi såg så många goda exempel
på vad en sådan utmärkelse kan
betyda för företag och medarbetare, säger EIOs Charlotte
Printz, projektledare för EIO
Guld, och fortsätter:
– En sådan utmärkelse kan
öka stoltheten, inspirera och
skapa gemenskap. Så nu är det
dags för elteknikbranschen. Vi
vill lyfta fram förebilder bland
de framgångrika elteknikföretag
vi möter varje dag.
Det företag som vinner får,
förutom ett diplom och en statyett, ett utbildningsstipendium på
30 000 kronor hos Elbranschens
Utvecklings – och utbildningscenter (EUU). De övriga fyra
finalisterna får diplom och
utbildningsbidrag på 5 000 kronor hos EUU.
Samtliga finalister får även
marknadsföringsmaterial, och
förslag på hur det kan användas
på deras respektive hemsidor.
Elteknikföretagare och deras
anställda, kunder och leverantörer har under vintern nominerat
totalt 32 företag. Fem regionala
jurygrupper med representanter från bland annat Fastighetsägarna, Svenskt Näringsliv,
Yrkeshögskolan och flera kommuner ska utse varsin finalist –
det arbetet har just börjat. Därefter tar en nationell jury vid och
väljer ut ett företag som ”med
starkt engagemang för kunder,
medarbetare och samhälle, leder
och utvecklar sin verksamhet”.
Vinnaren koras på Elfack i
Göteborg den 7 maj.
– Att vara den första och enda
som fått priset är ju unikt. Men
jag tror att vinnare även i framtiden kommer kunna dra nytta
av EIO Guld, för att få nya kunder och attrahera rätt kompetens. Dessutom får ju vinnaren
ett utbildningsstipendium på
30 000 kronor. Att investera i
utbildning och kompetens ger
företaget fler konkurrensfördelar, säger Charlotte Printz.
Genom att lyfta fram förebilder hoppas EIO på att inspirera
och driva branschen framåt.
Tanken är också att skapa en
större förståelse hos allmänheten för hur viktigt det arbete är
som branschens aktörer utför.
– Idag klarar vi oss inte utan
elteknikbranschens företag och
medarbetare. Nu vill vi visa upp
de elteknikföretag som gör det
där extra, företag som med sitt
starka engagemang är framgångsrika och innovativa, säger
Charlotte Printz.
Den nationella juryn:
Jan Siezing, vd, EIO
Anna-Lena Bohm, VD Uniguide
och ordförande Svensk Näringslivs SME-kommitté
Reinhold Lennebo, VD för Fastighetsägarna Sverige
Isabelle McAllister, designer,
journalist och programledare
Nicklas Mattsson, chefredaktör
för Svenskt Näringslivs tidning
Entreprenör
Matz Nilsson, förbundsordförande på Sveriges Skolledarförbund
Jan Sandred, handläggare på
enheten för Innovationsledning
på Vinnova
Hallå där, jurymedlem Reinhold
Lennebo, VD för
Fastighetsägarna
Sverige …
… vi känner till bedömningskriterierna. Men
vad skulle du personligen
vilja se hos de vinnande
företaget? – Jag vill se trovärdighet i
företagets erbjudande och att de
har ett synnerligen gott rykte på
sin marknad.
Vad kan ett sådant här
pris göra för vinnarföretaget och för elteknikbranschen, tror du?
– Det kan ge råg i ryggen för
företaget och en hel del prestige.
För branschen är det ett sätt att
visa vad som är viktigt och vad
som uppmuntras. Med det här
priset visar branschen på bra initiativförmåga, kvalitetsmedvetenhet och trovärdighet. Det är bra!
Fastigheter och boende
blir allt viktigare frågor
– hur tror du att elinstallatörer och elteknikföretag kan bidra till en bra
utveckling?
– Det handlar återigen om att
leverera trovärdig och bra service
så att kunderna – både beställare
och slutkunder – känner att de får
det de efterfrågar. Det leder i sin
tur till kloka innovationer och lägre
energiförbrukning.
Ser du några särskilda
utmaningar för elteknikföretag och fastighetsmarknaden framöver?
– Lösningarna får inte bli så tekniskt komplicerade att kunden får
svårt att använda dem. Man hör
ibland till exempel om personer
som tvingas använda huvudströmbrytaren på hotellrummet
för att kunna släcka ljuset.
Nr 1 2015 • EIO AKTUELLT 3
Tio frågor till Zabina Edberg
I varje nummer av EIO Aktuellt träffar vi en person någonstans i EIO-sfären. Någon i
ett av våra medlemsföretag, en rådgivare på EIO, en förtroendevald – det kan vara
vem som helst. Men vi ställer ungefär samma frågor varje gång.
1
Berätta kort: Hur kom du till
den position i karriären du är i
dag?
– Jag började som lärling 2005 och
fick snabbt fler och större uppgifter
inom företaget. Jag började ta på mig
lite kontorsuppgifter, parallellt med att
jag även jobbade ute på fält. När jag var
24 år fick jag möjligheten att hoppa in
som lärare på halvtid, 50 på elprogrammet i Enköping. Det var roligt. När jag
fick frågan om att börja på heltid på skolan så frågade min chef om jag istället
ville köpa in mig på företaget, vilket jag
gjorde. Vi är två delägare, han är VD och
jag är platschef med personalansvaret.
Varför är du bra på ledarskap?
– Jag är tydlig och informativ, vilket betyder att jag delar med
mig mycket av information som kan
gynna både företagets och den enskildes utveckling. Dessutom är jag rättvis,
ärlig, förstående och lyhörd.
2
Vad anser du ligger bakom
framgångsrikt företagande?
– Kommunikation och lojala arbetstagare skapar trivsel på företaget. Det
är lättare att skapa ett framgångsrikt
företag om dina medarbetare är delaktiga och trivs. Sedan är det även viktigt
att vara lyhörd mot sina kunder, då man
inte ska underskatta den ”gratisreklam”
som kunderna sprider till vänner och
bekanta. Vi pratar mycket om detta, vi
kallar det mun-mot-mun-metoden.
3
Vad är det svåraste du varit
med om i din karriär?
– Jag tycker att klivet från anställd till
chef var lite jobbigt, då jag mycket tydligt märkte av ett nytt, litet utanförskap.
4
4 EIO AKTUELLT • Nr 1 2015
Sättet att prata med mig förändrades.
En annan jobbig del är när man tvingas
säga upp personal.
Har du någon förebild?
– Jag ser förebilder lite varstans,
ingen specifik. Men jag brukar titta på
andras egenskaper och försöka ta till
mig de jag gillar. I svåra situationer kan
jag komma på mig själv att tänka: ”hur
skulle den här personen gjort i det här
läget.”
5
Vad är spännande med
elteknikbranschen?
– Den ständiga utveckling som pågår.
Man lär sig något nytt hela tiden. Men
man inser samtidigt att man aldrig kommer bli fullärd.
6
”Man lär sig något
nytt hela tiden.
Men man inser
samtidigt att man
aldrig kommer bli
fullärd.”
Vilken av dina egenskaper är
du mest stolt över?
– Svårt att säga, men jag tror att min
ärlighet varar längst. Jag är också rätt
nöjd med mitt tålamod.
7
Om du fick trycka på en knapp
som förändrade en enda sak i
elteknikbranschen, vad skulle det
vara?
– Jag tycker att man borde förändra
utbildningssättet i gymnasiet. Man
borde till exempel även få prova på
8
några dagars praktik i årskurs ett och
två, så att man i ett tidigt skede kan
märka om man valt fel utbildning. Det
vore också bra för dem som senare i livet
kommit på att de vill bli elektriker att ta
ett år som traditionell lärling och bara
läsa in några kurser.
– Får jag önska en sak till skulle jag
vilja att det var omöjligt att göra timprisdumpningar vid upphandlingar, när alla
redan vet att den som vinner ändå kommer fördubbla tiden.
Vad är utmanande eller roligt
med att ha personalansvar?
– Det är både utmanande och roligt
att få alla att lyssna och dra åt samma
håll. Är man lyhörd så får man ta del av
många olika åsikter och idéer, vilket kan
vara bra vid problemlösning. I större
grupper gäller det att inse att alla inte
kan vara 100 procent nöjda hela tiden.
Men det får man vänja sig vid.
9
Hur ser din framtid ut?
– Det vågar jag inte ge mig på
att säga, men jag hoppas att jag fortfarande trivs med det jag gör och att jag
och resten av familjen är friska och har
det bra. Sen får tiden utvisa vad som
händer.
10
EIO-Profilen: Zabina Edberg
Namn: Zabina Edberg
Född: 17 januari 1985
Jobbar: Platschef och
delägare, Rosendal El AB
Bor: Enköping
Familj: Sambo och ett
barn
Nr 1 2015 • EIO AKTUELLT 5
FOTO: JESPER MOTT
Aktuellt: ”Just nu jobbar
vi jättemycket med
arbetsmiljö och utveckling
av företaget.”
”De största två utmaningarna i
elteknikbranschen är att vi måste
lära oss att ta betalt för det vi gör,
och att få bukt med prispressen på
elektrikers timpenning.”
Reidar Kinderås, Set El, Simrishamn
1
0
1
0
10
1
0
10
KRON
KRON
KRON
OR
KRON
OR
KRON
FOTO: COLOURBOX
OR
6 EIO AKTUELLT • Nr 1 2015
OR
OR
Lönsamhetsprojektet Guldpengen
Tuff resa
mot ny tid
Det är tufft för elteknikföretag i Simrishamn. Regionen på
”andra sidan Skåne” har blivit något av en utflyktskommun
med många som bor här bara på sommaren, färre industrier
och unga som lämnar. Reidar Kinderås, som driver Set El i
området, berättar om en tuff resa med omställningar och
svåra beslut. Men han berättar också om en stark tro på en
elteknikbransch där något oerhört stort håller på att hända.
Och Guldpengen är en del av det, säger han.
– Det var en självklarhet att anmäla oss till Guldpengen. Projektet blir en del av branschens överlevnad. Vi elinstallatörer måste helt enkelt bli bättre på
att ta betalt, och jag personligen hoppas på att lära mig
mer om differentiering, säger Reidar Konderås.
Vi gör en lång historia mycket kort. Set El grundades här på Österlen år 1956, med jordbrukare
som den främsta kundgruppen och med ansvar för
underhållet av byns luftburna elledning. Sedan 20 år
är företaget certifierat för service och återförsäljning
av värmepumpar – och de anställda är både elinstallatörer och kyltekniker. De senaste åren har allt fler
industrier här slagit igen eller skurit ner och de unga
flyttar för att, för det mesta, inte komma tillbaka. Reidar Kionderås tog över Set El år 2010 efter att han
spenderat 20 år i IT-branschen, bland annat som chef
på amerikanska IBM.
Under 2014 har Set El utbildat sina medarbetare
och förberett sig på något som Reidar Kionderås sammanfattar med några få ord.
– Nätverksutrullning, ”Internet of things” och data-
tjänster – det är vad elteknikbranschen kommer
handla om. Och det kommer gå fort, säger han.
Han förklarar närmare:
– Den industri och det jordbruk som funnits här i
generationer finns inte i samma utsträckning längre.
Nybyggnationen står mer eller mindre still. Företagen
har det tufft, vi också. Jag har sett kollegor gå i konkurs. Idag är kommunen den största arbetsgivaren vår
största kund, men det finns även en större plasttillverkare och några andra industrikunder, och så naturligtvis privatpersoner. Vi är å andra sidan på väg in i en ny
tid, en ny elteknikbransch, som handlar allt mer om
fiber till hemmen och alla de datatjänster som bättre
nätverk för med sig. Det kommer handla om sammankopplade maskiner, alltså ”Internet of things”, och om
högteknologi.
Reidar Konderås berättar att kommunen i Simrishamn beslutat att 90 procent av invånarna ska ha
tillgång till fiber senast 2020, här finns alltså den
nya elteknikbranschen, säger han, med till exempel
e-sjukvård, mobila underhållnings- och samhällsfunk-
Nr 1 2015 • EIO AKTUELLT 7
FOTO: WWW.FRIDASGRAFISKA.SE
Lönsamhetsprojektet Guldpengen
tioner och mängder av datatjänster. Idag
hjälper Set El till med just näten – nästa våg
blir tjänsterna.
– Många elteknikföretag har kommit långt. Men jag tror också att ännu fler
inte förstår vad som håller på att hända. Vi
elinstallatörer står inför en öppning. Telia,
till exempel, har startat helt ny enhet för
e-hälsa. De har förstått att sjukvården kommer behöva göra vad bankerna gjorde när de
flyttade pengahanteringen hem till oss. Med
bättre teknik och nätverk kommer vi kunna
få alla sjukvårdtjänster i hemmet också. Ett
annat exempel är Husqvarnas produktenhet, som anställt en IT-expert som just nu
utvecklar en motorsåg som via hörlurar talar
om för användaren hur mycket bränsle det
finns kvar, när klingan måste bytas ut och så
vidare.
Så omställningen är tydlig hos Set El. Det är
där Guldpengen passar in. Reidar Konderås
har haft nytta av sin erfarenhet som chef
8 EIO AKTUELLT • Nr 1 2015
på IBM, och tror på ett öppet, prestigelöst
och transparent ledarskap. Och han jobbar
kontinuerligt med ekonomin. Han tar fram
balansräkningen varje månad, ger medarbetarna merförsäljningsmål och tror på belöning när de målen uppnås.
– Men de största två utmaningarna i eltek-
”Nätverksutrullning,
Internet of things
och datatjänster
– det är vad
elteknikbranschen
kommer handla om.”
nikbranschen är att vi måste lära oss att ta
betalt för det vi gör, och att få bukt med prispressen på elektrikers timpenning. Timpenningen hos bilmekanikern är betydligt högre
än för en elektriker, men elektriker har
definitivt inte mindre kunskap än bilmekanikern. Vi måste ta oss högre upp i värdekedjan. Vi är dåliga på att ta betalt och vi, branschen, har oss själva att skylla för det, säger
Reidar Kionderås.
Själv vill han lära sig mer om differentiering
under Guldpengen. Och han tror att de allra
flesta behöver lära sig mer om att kontrollera
kostnader.
– Hur räknar jag nu, till exempel, när en
av mina medarbetare ska deltidpensionera
sig? Och så differentieringen, där vill jag bli
bättre. Därför är Guldpengen en självklarhet. När så mycket håller på att hända i branschen vill jag bli så bra som möjligt på detta,
säger han.
Hans Heldring, EIOs branschekonom:
”Jag tror på gott
affärsmannaskap”
Hur föddes idén om ett projekt som
skulle öka lönsamheten i elteknikbranschen?
– Under slutet av1990-talet och början
på 2000-talet genomförde EIO ett lönsamhetsprojekt vid namn 5-öringen. Vi hörde
sedan att många tyckte det var ett fantastiskt
initiativ och det föll väl ut hos medlemsföretagen. Så EIOs huvudstyrelse har under lång
tid haft på agendan att följa upp med ett nytt
lönsamhetsprojekt. Under 2013 enades styrelsen om en övergripande strategiplan till
2018, som innehåller en punkt om förbättrad lönsamhet för hela elteknikbranschen.
Jag har fått möjligheten att leda projektet,
och i början på 2014 satte vi igång på allvar.
– Syftet är att alla medlemsföretag ges
möjlighet att få information, verktyg, utbildning och coaching som ska ge bra förutsättningar för dem som vill, att öka sin lönsamhet.
Varför tror du att en del elteknikföretag inte
så lönsamma som de skulle kunna vara?
– Det brister troligtvis i affärskunskaperna
– och det är helt naturligt. Branschen består
till stor del av hantverkare, alltså elektriker
och elinstallatörer, som driver sitt eget företag, inte av affärsmän eller rena ekonomer.
Det är snarare ett historiskt problem i hela
hantverkarbranschen, som vi nu arbetar för
att lösa tillsammans med våra medlemsföretag.
”Syftet är att alla
medlemsföretag ges
bra förutsättningar för
att öka sin lönsamhet.”
FOTO: PETER KNUTSON
Han heter Hans Heldring, är branschekonom
på EIO och leder EIOs lönsamhetsprojekt
Guldpengen. Många har träffat honom, ännu
fler har talat med honom i telefon. Nu frågar
vi Hans om Guldpengen – vad tycker han är
”den stora grejen”.
annan nivå. Guldpengen kommer bidra
till en attraktivare bransch för kommande
generationer, en bransch som kommer vara
”inne”.
Vilken inställning hoppas du att deltagarna har när de kommer till seminarierna?
– Jag hoppas att de är lite förberedda, att de
är intresserade, lyhörda och öppna för att ta
till sig och ta med sig hem nya kunskaper.
Vad gör dig så engagerad?
– Återigen, att jag kan hjälpa medlemsföretagen med att lyckas ännu bättre. Dessutom
Varför brinner du för Guldpengen?
tror jag på gott affärsmannaskap. Och så
– Därför att det känns fantastiskt att
är det den personliga kontakten, att
tillsammans med mina kollegor på
få återkoppling och respons ger
EIO få vara med och stötta medLäs mer om
mig ännu mer energi. Att medlemsföretagen och hjälpa till med
Guldpengen på
lemsföretagen förstår det vi gör
att ge dem en lite bättre vardag.
eio.se
betyder allt.
Kontakten med människor, och
att se dem lyckas, är oerhört värdefullt för mig.
Vad tror du att Guldpengen kommer
göra för elteknikbranschen?
– Elteknikbranschen kommer lyfta till en
Nr 1 2015 • EIO AKTUELLT 9
”DET GÄLLER ATT HÄNGA MED
– NU LYFTER VI BRANSCHEN”
Det finns två stora utmaningar för de flesta elteknikföretag idag.
Den första är tiden – det finns för lite. Den andra är prispressen.
Under vårens ELRÄTT-seminarier har fokus därför varit kundmötet
– det är där det går att ta sig an utmaningarna.
E
N
AE
SO
IK
UT
M
N
R
10 EIO AKTUELLT • Nr 1 2015
riktigt bra lösningarna
som leder till lönsamma
affärer, säger Jessica
Eriksson.
Dessutom har
ELRÄTT startat
webbutbildningar –
webbavsnitt där deltagaren får en introLS
duktion till ELRÄTT
SO
N
Avsnitten är runt 15
minuter och mobilanpassade,
men de fungerar på en läsplatta eller dator också.
: PE
Jessica Eriksson är projektledare för
ELRÄTT. När hon får frågan om övriga
tips för ett bra kundmöte börjar hon berätta
om Idébanken. Elektrikerns nya verktyg ska
presenteras på Elfack i Göteborg, i maj, och
hon säger att det är lika mycket en inspirationssajt som ett säljverktyg. Kunderna kan
följa med elinstallatörerna ”in” i verktyget
för att ta del av lösningar och kostnadsförslag – och alla förslag presenteras visuellt,
med bilder. Det blir alltså enklare att plocka
ihop rätt produkter och skräddarsy lösningsförslag.
– Idébanken digitaliserar kundmötet i
elteknikbranschen. När
man frågar fastighetsägare får elinstallatörerna
höga poäng när det gäller
kompetens och
förtroende.
Men när det
gäller att
komma med
idéer och förslag blir det
lägre. Med
vår digitala
idébank blir
det lättare
att hitta de
F O TO
IOs Hans Nyblom, ansvarig för
ELRÄTT, ger deltagarna under
vårens ELRÄTT-seminarier tips
som att lyssna bättre under kundmötet, ställa öppna frågor, ge tydliga besked
och inte lova för mycket.
– Försök att förstå kundens behov. De kan
ha mycket bredare behov än vad de specifikt
frågar om. Utgångspunkten är en förståelse
för prisets och lönsamhetens betydelse för företagets utveckling, sa Hans Nyblom.
Han talade även om
hur viktigt det är att
skapa en säljkultur
där merförsäljning är
ett naturligt inslag.
Det gör man genom
att kunden alltid står
i
centrum,
att försäljK
ER
ning
uppmärksammas
och
ET
P
O:
F OT
genom att framgångar firas.
Samtidigt ska en stark teamkänsla uppmuntras och belönas – alla på företaget bör känna
sig delaktiga.
– De här utbildningarna
testar vi först på utvalda
elinstallatörer, för att innehållet ska träffa rätt. De två
första avsnitten finns redan
ute, och är en inledande del
om ELRÄTT. Resterande
fem avsnitt kommer lanseras
var tredje vecka under våren,
på www.elratt.se, säger
Jessica Eriksson.
Vad kan en elektriker
hjälpa dig med?
Louise Bernstedt
inköpskoordinator, Stockholm
– En elektriker ser väl till att
en elinstallation görs säkert
och tryggt. Sedan tror jag nog
att en kunnig och engagerad
elektriker skulle kunna erbjuda
olika moderna helhetslösningar i huset. Sådant skulle
vara avgörande för mig i valet
av elektriker. Men jag känner
egentligen inte till vad de kan.
På plats med ELRÄTT:
”Det har öppnat våra
och kundernas ögon”
Under våren är ELRÄTT ute på en seminarieturné
bland de elteknikföretag som är med i ELRÄTT.
Sandströms Elfirma i Rosersberg utanför Stockholm
fanns på plats när turnén nyligen nådde Stockholm. Vi
fick en stund med Anders Nyström, projektledare på
företaget.
informera kunderna om möjligheterna till ny teknik och
energismarta lösningar.
ANDERS NYSTRÖM, PROJEKTLEDARE
SANDSTRÖMS ELFIRMA
Hur har ELRÄTT förändrat er
verksamhet?
– Det är en seriös och
proffsig satsning från EIO.
ELRÄTT har gett mig insikten
att vi gör mycket som vi kan ta
betalt för på ett annat sätt än
vi tidigare gjort. Nu använder
vi flera olika timdebiteringar
och sporrar våra elektriker att
Vad tror du om det nya
verktyget, Idébanken?
– Bra idé! Det verkar lovande,
och det ska bli spännande
att se hur det funkar i skarpt
läge. Jag tror att detta blir ett
enklare sätt att få en beställning när elektrikern är på plats
hos kunden, eftersom det går
att få fram en budget på en
gång istället för att kunden ska
behöva vänta tills någon på
kontoret har gjort en offert.
Dessutom blir det roligt för
elektrikern att kunna sälja
direkt till kund.
Hur ser du på elteknikbranschen idag – hur jobbar ni
och hur behöver ni anpassa
er för att branschen ska
förbli attraktiv?
– Vi matas med mycket
nytt hela tiden, och det gäller
att hänga med och inte bara
erbjuda traditionella elinstallationer. Vi har kontinuerligt
utbildningsträffar med olika
leverantörer där vi samlar alla
elektriker, så att hela företaget ska vara informerade om
de nyheter som dyker upp. Vi
behöver lyssna på marknaden
och anpassa vårt utbud efter
den.
Vad vill du berätta för andra
i branschen om ELRÄTT?
– Att ELRÄTT har öppnat
ögonen på både oss installatörer och på kunderna.
Christoffer Cederschiöld
vd, Stockholm
– Elektriker installerar och
säkrar att elinstallationen är
fackmannamässigt gjord. En
påläst och erfaren elektriker
kan nog kanske hjälpa mig att
spara mycket pengar genom
kreativa lösningar och förslag.
Men jag vet inte tillräckligt om
vad de kan om sådant.
Christopher Martinsson,
student, Stockholm.
– En elektriker fixar belysning,
eluttag, larm och drar kablarna
till det, men kan även komma
med idéer och förslag till helhetslösningar för smarta hus.
Jag tror absolut att de kan
bidra med tekniska lösningar
som gör huset energieffektivt,
snyggt och bekvämt. En elektriker kan säkert hjälpa till med
mycket mer än det också.
Nr 1 2015 • EIO AKTUELLT 11
Aktuellt
Tack!
Stor majoritet
nöjda med EIO
Åttio procent av EIOs
medlemsföretag tycker
att EIO bidrar till att skapa
en positiv bild av elteknikbranschen. När EIO nu fått
resultatet av årets NMIundersökning, eller Nöjd
Medlemsindex, står det
även klart att antalet svarande är det högsta hittills
– 679 personer har bidragit
med sina synpunkter.
– Det är med stor glädje jag kan
konstatera att vi återigen fått
höga siffror i årets NMI-undersökning, säger Jan Siezing, vd på
EIO, och fortsätter:
– Aldrig tidigare har heller så
många deltagit i undersökningen
och det har ett stort värde för oss
i vår ambition att hela tiden bli
bättre. Hela 83 procent av medlemmarna säger sig vara nöjda
med oss som organisation och
det är ett kvitto på att vi verkar
göra rätt saker.
Utöver siffran som visar att 83
procent är nöjda med EIO som
organisation, så står det även
klart att, till exempel, 74 procent
av medlemsföretagen anser att
EIO erbjuder produkter och
tjänster som håller hög kvalitet. 70 procent tycker att EIO
är en öppen och lättillgänglig
organisation och 82 procent är
nöjda med den kontakt de haft
med EIO.
Du kan ta del av hela
resultatet på www.eio.se
12 EIO AKTUELLT • Nr 1 2015
Nytt behörighetssystem behövs
Den 13 januari 2015 överlämnade Bo Diczfalusy
betänkandet Elsäkerhet – en ledningsfråga (SOU
2014:89) till energiminister Ibrahim Baylan. Rapporten är resultatet av Elbehörighetsutredningens arbete sedan augusti 2013. Elbehörighetsutredningens uppdrag har varit att göra en översyn
av regelverken om elsäkerhet och behörigheten
att utföra elektriska installationer.
Elektriska Installatörsorganisationen EIO har
under lång tid efterlyst en
reformering och välkomnar
förslaget som ett första steg
i en nödvändig moderniseringsprocess av de regler
som styr elteknikbranschen
och påverkar elsäkerheten i
samhället.
-Vi bedömer att det finns
tre huvudsakliga brister med
nuvarande regler. Till att
börja med är det idag oklart
vad som är behörighetskrävande. Elinstallationsarbete
måste i dag utföras av behörig installatör eller under
översyn av en sådan, men
vad som inbegrips i begrep-
pet installationsarbete är
inte reglerat, förklarar Jan
Siezing, vd på EIO.
-Dessutom är den nuvarande lagstiftningen otydlig
mot konsument. Konsumenter är enligt lag ansvariga för de elanläggningar de
är innehavare av. Men eftersom det inte är klarlagt vilka
installationer som kräver
behörighet och vem som får
utföra dessa är det mycket
svårt för normalkonsumenten att fullfölja sitt ansvar,
säger Jan Siezing.
Ytterligare en brist
Läs mer om
Lagstiftningsproär att överinseenbehörighetscessen fortsätter nu.
det inte fungerar.
utredningen på Under våren har
Både samhälle
eio.se
bland andra mynoch elteknikbrandigheter och berörda
schen har förändaktörer inom elteknikbranrats och i dag är det vanschen möjlighet att lämna
ligt att behörig installatör
synpunkter på betänkandet.
och yrkesmannen inte ens
EIO förbereder ett remis�finns på samma ort och att
arbeten utförs av underleve- svar som kommer att lämnas
rantörer och bemanningsfö- in till Miljö- och energidepartementet senast den 22
retag. Därmed blir det svårt
maj 2015.
för behörig installatör att
utöva överinseende så som
det var tänkt.
Så här tycker vi...
Fredrik Hermansson,
vd på Lundgrens EL AB:
− Jag är en av många som
sett fram emot att utredningen blivit verklighet. Blir
förslagen om egenkontrollprogram för företagen samt
anmälningsplikt till Elsäkerhetsverket genomförda, är
det ett steg i rätt riktning.
Men enbart nya kontrollsystem är inte hela lösningen
- det återstår fortfarande
mycket att göra. Vi har efterlyst en utredning om antalet
behörighetsnivåer och hur
begreppet elinstallation
egentligen ska tolkas. Det är
positivt att Elbehörighetsutredningen tagit till sig våra
synpunkter, och att de nu
föreslår att Elsäkerhetsverket
ska definiera detta.
Mikael Vestlund, vd
på Midroc Electro AB:
− Det måste bli tydligare
vilka elarbeten som kräver
behörighet och vilka arbeten
som kan utföras av andra
yrkesgrupper. Regelverket
är alldeles för oklart i det
avseendet. När trenden går
mot att alltfler yrkesmän
och lekmän utför elarbeten
och elektricitet spelar en allt
större roll i vår vardag, då är
det viktigt att säkerställa att
elarbetena är utförs säkert till
våra konsumenter så måste
reglerna spegla branschens
behov men också stärka
tryggheten för konsumenterna. Förslagen är ett viktigt
steg i den moderniseringsprocess elteknikbranschen
befinner sig i.
Thomas Carlsson, vd
på Eltaktik i Sverige AB:
− Betänkandet är ett både
viktigt och positivt steg i
en nödvändig moderniseringsprocess av de regelverk
som styr vår bransch. Som
företagare och styrelseordförande i EIO är jag övertygad
om att de nya krav som
utredningen föreslår kommer
att gynna alla de företag som
aktivt arbetar för att ha en
hög nivå på elsäkerheten.
Går förslagen igenom kommer elinstallatören fortsätta
att vara en förutsättning för
elteknikföretagens verksamhet, däremot får företagen
en större frihet att anpassa
den egna organisationen.
Experterna
FOTO: PETER KNUTSON
Du ställer frågorna – vi svarar. Mejla dina frågor
till [email protected] eller ring 08-762 75 00.
Hans Heldring
Branschekonom
Skattefri motion
och friskvård
Vi skulle vilja satsa
mer på friskvård för
medarbetarna, eftersom vi
tror att det gynnar hela
företaget. Hur ser reglerna
egentligen ut?
SVAR: Motion och annan
friskvård räknas som en
skattefri personalvårdsförmån
om förmånen är ”av enklare slag
och mindre värde” och den
”erbjuds till hela personalen”.
Skatteverket har tagit fram en
lista med exempel på motionsoch friskvårdsförmåner, som
arbetsgivaren kan erbjuda
skattefritt.
Hanns-Lotta Nielsen
Affärsjurist
Vissa sporter räknas som lyxsporter och är alltid skattepliktiga
förmåner oavsett värde, som
till exempel golf, segling, ridning
och utförsåkning på skidor.
Detsamma gäller sporter som
inte innebär motion i betydelsen
fysisk prestation, som till exempel
bilsport och schack.
Enklare utrustning ”av mindre
värde”, som idrottsredskap och
träningskläder med företagets
logga, räknas också som en personalvårdsförmån.
HANS HELDRING
BRANSCHEKONOM
Prissättning och
lönsamhet
Vi vet att syftet med
Guldpengen är att ge
verktyg och modeller till
medlemsföretagen så att
företaget kan föra in de
värden de anser är relevanta
utifrån den egna affärsverksamheten. Men vilka
bestämmelser gäller
egentligen kring konkurrens
och så vidare när vi diskuterar prissättning och lönsamhet?
SVAR: Det är EIOs och EIOs
medlemmars ansvar att se
till att eventuella diskussioner om
exempelvis priser eller andra
villkor som ska tillämpas
gentemot kunder eller andra
aspekter på medlemsföretagens
affärsstrategier, inte sker. Varje
företag måste självständigt
avgöra hur det ska agera på
marknaden.
Konkurrenslagen innehåller
bestämmelser som förbjuder
konkurrensbegränsande samarbeten mellan företag med vissa
undantag. Sådana samarbeten
kan till exempel vara att företag
kommer överens om priser, delar
upp marknader eller motverkar
att nya företag kommer in på
marknaden. Även beslut och
överenskommelser inom en
branschorganisation kan på
samma sätt vara förbjudna. Det
kan bland annat röra sig om att
man gör upp om riktlinjer eller
praxis som är konkurrensbegränsande, såsom uppdelning av
geografiska marknader, kunder
eller produkter, om bojkotter eller
leveransvägran, om priser, inbegripet rabatter, påslag, marginaler
med mera. Det kan också vara
förbjudet att utbyta information
eller föra diskussioner inom en
branschorganisation som kan
leda till att medlemsföretagen
uppträder på ett likartat sätt på
marknaden. Även rekommendationer från en branschorganisation till sina medlemmar i
situationer när medlemmana inte
behöver följa dessa kan omfattas
av förbudet.
Vill du veta mer om vad som gäller? Läs mer på www.kkv.se.
HANNA-LOTTA NIELSEN
AFFÄRSJURIST
Nr 1 2015 • EIO AKTUELLT 13
Inblick
Köp dina e-böcker från Elförlaget!
Nu kan du alltid ha boken i fickan när du är ute på jobb. Enklare kan
det inte bli. Läs mer på elforlaget.se
EIO och Svensk Byggtjänst
i avtal om e-böcker
Avtalet, som gäller från
februari 2015, betyder
att EIO via Elförlaget
får tillgång till Svensk
Byggtjänst alla e-böcker,
förutom AMA. Svensk
Byggtjänst får möjlighet
att sälja och distribuera
alla Elförlagets e-böcker.
Var med och
utveckla
Sveriges nya
fibernät
Fram till 2018 kommer det
att satsas flera miljarder
på att bygga ut fibernät
till både bostäder och
kommersiella fastigheter i
Sverige.
De flesta fiberoperatörer ställer höga krav på kompetens
på den som ska arbeta i deras
nät.
EUU erbjuder kurser i olika
steg, som tillsammans med
färdighetsträning på fältet,
ger dig kunskaper för att klara
examination.
Några av nyheterna är kurserna Optofiber skarvteknik
och Optofiber mätteknik. Vi
har även en preparandkurs
för dig som behöver förnya
din certifiering - Omcertifiering CFT.
Läs mer på euu.se, under
området Tele/Data/Fiber
14 EIO AKTUELLT • Nr 1 2015
– Avtalet ligger helt rätt i tiden,
dels för att det är viktigt att
samarbeta mellan olika tekniska förlag men också för
att e-böcker är betydligt mer
tillgängliga än tryckta böcker,
säger Johan Lysholm Marknadschef på EIO.
Vilka titlar som Elförlaget
kommer att ta in är ännu inte
bestämt.
– Men det är Elförlagets
kunder och medlemsföretagen
i EIO som i slutändan bestämmer det genom att efterfrågan
på fler e-böcker ökar, säger
Johan Lysholm.
Beast blir mer
betydelsefullt
Den ideella föreningen Beast – eller Bygg- och fastighetsbranschens Elektroniska Affärsstandard – växer i
takt med att e-affärer, som till exempel e-fakturering,
blir allt mer populärt. EIO är medlem i Beast, och
hoppas att fler företag ska börja se fördelarna med
arbetssätten. I april håller Beast årskonferens.
8 000 företag använder för
– Vi har tagit fram en standard
e-fakturering.
för att branschen enklare ska
Idag har föreningen drygt
kunna sköta processen från
90 medlemmar. Tio är
inköp till faktura digibranschorganisatiotalt, säger Peter Fredner, som EIO, medan
holm, vd på Beast,
Läs mer på
andra är företag. De
och fortsätter:
eio.se
är bland annat till– Standarden
verkare, grossister och
omfattar både arbetsentreprenörer som är
sätt och tekniska gränsverksamma inom byggsektorn.
snitt som man bygger in stöd
Peter Fredholm rekommenför i system. I Beast finns också
derar den som vill bli medlem
en branschportal som mer än
För mer information kontakta:
EIO och Elförlaget,
Johan Lysholm, e-post:
[email protected]
AB Svensk Byggtjänst, Helen
Strandgren, e-post:
[email protected]
att börja med att titta på Beasts
webbplats. Avgiften är anpassad
efter ett företags storlek.
– Sedan tipsar jag gärna om
vår årliga konferens om e-affärer i byggsektorn den 21 april, i
Solna, säger han.
”Branschen ska
enklare kunna
sköta processen
från inköp till
faktura digitalt.”
Johan Martinsson, branschoch affärsutvecklingschef på
EIO, hoppas att fler ska upptäcka Beast.
– Med den tekniska utveckling och den digitala revolution
som sker i samhället borde det
vara en självklarhet att jobba
elektroniskt, säger han.
2822
AVGIFTER 2015
Avgiften till EIO är:
förening meddelar storleken på den lokala
avgiften.
0,05 procent av den totala lönesumman.
Denna avgift avsätts till konfliktfond, är
avdragsgill och inte momsbelagd.
För företag som har Branschmedlemskap i EIO gäller följande:
Minimiavgift: 300 kr
Serviceavgifter till EMA
Serviceavgifter till EIO Medlemsservice
AB (EMA)
Fast avgift:
0 anställda: 1 600 kr per medlem
1-3 anställda: 3 500 kr per medlem
4-10 anställda: 5 300 kr per medlem
> 10 anställda: 7 000 kr per medlem
Rörlig avgift:
(Minimilönesumma 2014: 295 000 kr).
Fast avgift
0 anställda: 1 600 kr per medlem
1-3 anställda: 3 500 kr per medlem
4-10 anställda: 5 300 kr per medlem
> 10 anställda: 7 000 kr per
Central Serviceavgift: 0,46 procent på den
totala lönesumman. (Minimiavgift 2 957 kr
per år, alltså 1 357 kr + 1 600 kr).
Samtliga serviceavgifter är avdragsgilla och
momsbelagda.
Rörlig avgift
(Minimilönesumma 2014=295 000 kr)
Branschservice
0,20 procent på total lönesumma.
(Minimiavgift 2 190 kr per år, alltså 590kr +
1 600kr)
Samtliga serviceavgifter är avdragsgilla och
momsbelagda
Förutom ovanstående avgifter tillkommer
en lokal medlemsavgift. Respektive distrikts-
Lokala avgifter till EIO
Förutom ovanstående avgifter tillkommer
en lokal medlemsavgift. Respektive distriktsförening meddelar storleken på den lokala
avgiften till de lokala medlemsföretagen.
Avgifter till Svenskt Näringsliv
anställda inklusive VD och ägare
Företag och koncerner med högst 249
anställda inklusive VD och ägare
0,07 % x summan av lönesumman och
rörelseresultatet efter avskrivningar (eller
motsvarande).
Lokala avgifter till EIO:
0,09 % x lönesumman minskad med ett
grundavdrag på 500 000 kr.
Svenskt Näringsliv 0,055 % föreningsavgift,
ej moms, ej avdragsgill
Svenskt Näringsliv Service AB 0,035 % serviceavgift, momsbelagd och avdragsgill
Svenskt Näringsliv 0,043 % föreningsavgift,
ej moms, ej avdragsgill
Svenskt Näringsliv Service AB 0,027 % serviceavgift, momsbelagd och avdragsgill
Minimiavgift till Svenskt Näringsliv är
500 kr.
Så många medlemsföretag har EIO idag.
Nya cirkulär
Cirkulär 15-014 Om ledighet i
samband med Nationaldagen
Cirkulär 15-013 Lönerevision 2015
enligt Lageravtalet för anställda i
EIOs medlemsföretag
Cirkulär 15-012 Lönerevision 2015
enligt Butiksavtalet för anställda i
EIOs medlemsföretag
Cirkulär 15-011 Ferie ‐ och praktikarbete, rekommendation om
anställningsvillkor 2015
Cirkulär 15-010 Lönerevision 2015
Löneavtalet med Unionen
Cirkulär 15-009 Installationsavtalet Lönerevision 2015
Cirkulär 15-008 Rehabilitering
av anställda, möjlighet att söka
ekonomiskt stöd till arbetsgivaren
Cirkulär 15-007 Rätt till högkostnadsskydd för företag med
höga sjuklönekostnader, nu via
arbetsgivardeklarationen
Cirkulär 15-006 Avgifter för pensioner och försäkringar enligt lag
och kollektivavtal 2015
Cirkulär 15-005 Avgångsersättning från Trygghetsrådet TRR
Cirkulär 15-004 Anställning av
personer från land utanför EU
Cirkulär 15-003 Lönerevision
Ledaravtalet 2015
Cirkulär 15-002 Lönerevision
2015 – Löneavtalet med Sveriges
Ingenjörer
Cirkulär 15-001 Sociala kostnader
2015
KALENDARIUM
17 mars
Seminarium: Guldpengen startar,
Stockholm
22 april
Kurs: Installationsavtalet
23 april
Kurs: Arbetsrätt
28-29 april alt 27-28 oktober
Kurs: ATL för projektledare,
chefer och kalkylatorer
Företag och koncerner med > 249
5-8 maj
Mässa: Elfack, Svenska Mässan,
Göteborg.
Vill du veta mer? Kontakta din distriktsförening.
En utförligare kalender och mer
information hittar du på eio.se
Nr 1 2015 • EIO AKTUELLT 15
B
Posttidning B
SVERIGE
PORTO BETALT
PORTO PAYÉ
EIO Medlemsservice AB, Box 17537, SE-118 91 Stockholm
Den 5-8 maj 2015 är det dags för
Elfack på Svenska Mässan i Göteborg. Mässan är en dag kortare
än vanligt men inte desto mindre
fullmatad med givande aktiviteter.
EIOs monter (C01:02) går inte att missa - med en
central placering vid mässans entré kan du återkomma till oss flera gånger under ditt mässbesök. Ta
en kopp kaffe och träffa våra företagsrådgivare och
experter. Som vanligt har vi tagit med det mesta av
det bästa:
EIO - senaste nytt om elsäkerhet, Guldpengen,
ELRÄTT och andra projekt
EUU - kompetensutveckling & ledarskapsutbildning
•
Elinstallatören - firar 80 år med ny layout och
redaktionen på plats
•
Elförlaget - nyheter och erbjudanden
•
EIO Rabatt - utvalda representanter på plats
•
Yrkestävling, el- och teleinstallation - traditionell landskamp Sverige-Norge
Seminarier på mässgolvet - Forum för el
Nytt för i år är att seminarierna under ”Forum för
el” flyttar ner på mässgolvet och presenteras av
ELRÄTT, EIO och KNX. Det blir ett späckat seminarieprogram hela veckan lång.
Obs! Ingen föranmälan krävs! Det finns 55 sittplatser
vid scenen, så först till kvarn. Ur programmet, bland
annat (preliminära uppgifter och tider):
ELRÄTT lanserar Idébanken, ett helt nytt digitalt
säljverktyg, tisdag-torsdag
Presentationer av unika helhetslösningar som får dig
att sälja mer
•
Björn Högborn, moderator
•
Inspirationsföreläsare
EIO bjuder på ”Elsäkerhetslunch”, varje mässdag kl. 11.30
(ingen föranmälan, först till kvarn, 55 sittplatser)
•
Rapport från EIOs senaste undersökning;
Hur mycket fulel finns i Sverige? Är våra hem
eltrygga?
16 EIO AKTUELLT • Nr 1 2015
•
•
Senaste nytt om behörighetsutredningen, var
står vi nu?
Medverkande: Johan Martinsson, bransch- och
affärsutvecklingschef EIO och representanter
från Elsäkerhetsverket. Läs mer på www.eio.se.
EIO delar ut EIO Guld torsdag 7 maj kl. 16.00
•
Trendföreläsning av Isabelle McAllister, medieprofil mm
•
Presentationer av finalisterna
•
Vinnaren presenteras av Jan Siezing, vd EIO
•
Moderator: Donnie Lygonis, entreprenör och
innovatör, KTH
Yrkestävlingen - Landskampen Sverige-Norge
•
Snabbtävlingar på scen onsdag och torsdag kl 9.15
•
Prisutdelning torsdag 7 maj kl 14.00
ETG Sverige (EIO/SEF) ti, on, to 9.40-9.55, fre 11-11.15
•
Jonas Andersson presenterar ETG:s utbildningskoncept som innebär att man kan bli elektriker
redan efter tre år på gymnasiet
KNX
•
frukost- och lunchseminarium tisdag, onsdag,
torsdag.
Detaljerat program presenteras på www.elfack.com
inom kort.
EIOs årsmöte
Under torsdagen kl. 13-15 äger EIOs årsmöte rum på
Elfack. Mer information kommer.
Ta bussen till Elfack
Du kan redan nu gå in och boka
en kostnadsfri bussresa till
Elfack, det går en tur dagligen
från 13 orter i södra och mellersta Sverige. Läs mer och boka
din resa på
www.elfack.se
Läs mer om Elfack på ww.eio.se
Du hittar r
te
EIO i mon
C01:02