1. No category

HANDLINGAR
UPPDATERADET 2015-04-10
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
RAMPROGRAM3
FÖREDRAGNINGSLISTA4
PROCEDURREGLER5
VERKSAMHETSBERÄTTELSE6
REVISIONSBERÄTTELSE11
PROPOSITIONER13
MOTIONER17
BILAGA 1, OMBUDSFÖRDELNING
42
BILAGA 2, VALBEREDNINGENSFÖRSLAG
43
2
RAMPROGRAM
Lördag den 11 april
12.00 - 13.00 Registrering till Rikskonferensen
13.00 Inledningstal, Tomas Tobé
13.45 Stämmans öppnande
15.30 Personval
17:00 Stämmotal, Niklas Wykman
19:00 Förhandlingarna ajourneras
20:00 Middag
Söndag den 12 april
09.00 Förhandlingarna återupptas
11.00 Stämmotal
13:00 Stämmans avslutande
3
FÖREDRAGNINGSLISTA
Förslag till föredragningslista
§1 Rikskonferensens öppnande
§2 Val av ordförande att leda rikskonferensens förhandlingar
§3 Val av vice ordförande att leda rikskonferensens förhandlingar
§4 Val av sekreterare att föra rikskonferensens protokoll
§5 Val av vice sekreterare att föra rikskonferensens protokoll
§6 Val av två justerare, tillika rösträknare
§7
Fastställande av föredragningslistan
§8
Fastställande av procedurregler
§9
Fastställande av röstlängd
§10 Fastställande av rikskonferensens stadgeenliga utlysande
§11 Rikskommitténs verksamhetsberättelse
§12 Revisorernas berättelse
§13 Frågan om ansvarsfrihet för den avgående rikskommittén
§14 Behandling av förslag från rikskommittén (propositioner)
§15 Behandling av övriga inkomna förslag (motioner)
§16 Val av ordförande i rikskommittén för tiden intill nästa rikskonferens
§17 Val av vice ordförande i rikskommittén för tiden intill nästa rikskonferens
§18 Val av fyra ledamöter i rikskommittén för samma tid
§19 Val av en ordförande och fyra ledamöter, tillhöriga skilda distrikt, i valberedningen för samma tid
§20 Val av en ekonomisk revisor samt ersättare för denna
§21 Val av en verksamhetsrevisor samt ersättare för denna
§22 Övriga frågor
§23 Rikskonferensens avslutande
4
PROCEDURREGLER
Förslag till procedurregler
§1. Yttranderätt tillkommer alla medlemmar i Moderat Skolungdom som betalat medlemsavgiften
för år 2015 samt av rikskommittén särskilt inbjudna gäster.
§2. Begäran om ordet sker genom skriftlig anmälan direkt till fungerande sekreterare eller ordförande.
§3. Yrkanderätt tillkommer rikskommittén, samtliga av distrikten valda ombud som inom av rikskommittén beslutad tid anmält sig som ombud samt betalt medlemsavgiften för 2014.
§4. Yrkande i plenum skall omedelbart lämnas skriftligen till fungerande ordförande eller sekreterare.
§5. Rikskommitténs yrkande är alltid huvudproposition. Motionärens yrkande(n) tas i förekommande
fall upp som kontraproposition eller förslag till kontraproposition. Yrkande i plenum har alltid
karaktären av kontraproposition eller förslag till kontraproposition.
§6. Till behandling upptas motionernas yrkanden (att-satser) och Rikskommitténs yrkanden i anslutning till motionerna samt eventuella tilläggsattsatser som berör sakfrågorna i motionen.
§7. Begärd votering sker i första hand genom handuppräckning. Om så därefter begärs ska rösträkning genomföras. Votering som gäller personval med fler kandidater än vad som för beslutsärendet skall väljas, skall alltid ske med slutna röstsedlar. Därvid skall på röstsedeln uppföras exakt
det antal namn som valet avser. Annan valsedel förklaras ogiltig.
§8. Vad gäller propositioner har rikskommitténs föredragande rätt att föredra propositionen före
det att talarlista på börjas. Vad gäller motioner har rikskommitténs föredragande rätt att föredra
motionen innan det att talarlista påbörjas. Motionären har rätt att föredra motionen före det att
rikskommitténs föredragande får ordet.
§9. Reservation eller annan anmälan om avvikande mening mot fattade beslut i plenum måste inlämnas skriftligen till fungerande sekreterare eller ordförande före stämmans avslutande.
5
VERKSAMHETSBERÄTTELSE
Till rikskonferensen 11-12 april lämnar rikskommittén följande berättelse för verksamheten.
RIKSKOMMITTÉN
Vid rikskonferensen den 8-9 mars 2014 valdes följande rikskommitté:
Riksordförande
Mathilda Hjelm, MSU Halland
Vice riksordförande
Alexander Torin MSU, Värmland
Ledamöter
Adam Agerbrink, MSU Bohuslän
Hanna Canholm, MSU Gotland
Isabella Viktor, MSU Kalmar
Olof af Geijerstam, MSU Södermanland
Sammanträden
Protokollförda styrelsemöten för Rikskommittén.
15-03-14Stockholm
15/16-03-14Stockholm
02-04-14Telefonkonferens
16-06-14Falkenberg
20-07-14Stockholm
19-10-14Telefonkonferens.
22-11-14Stockholm
27-01-15Telefonkonferens
Till styrelsens möten har samtliga i rikskommittén varit kallade även revisorer och generalsekreterare.
Måluppföljelse
Under den arbetshelg som rikskommittén hade den 15-16 mars 2014 fastslog rikskommittén periodens
verksamhetsmål. Rikskommittén fastslog fem verksamhetsområden: Värvning, utbildning, idéutveckling,
distriktsstöd och press.
VÄRVNING
Moderat Solungdom var vid årskiftet 8984st medlemmar.
Kvantitativa mål
•
•
•
•
Att MUF är 15 000 medlemmar vid årets slut och att 75% av dessa tillhör MSU
Att 20st värvarturnér anordnas
Att wefietour anordnas 24-28 mars
Att två turnér anordnas 14-17 April
6
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Att två Turnér anordnas 21-24 April
Att två turnér anordnas under Europaparlamentsvalrörelsen
Att MSU ger sommarturnén allt stöd den behöver för att vara framgångsrik
Att sex turnér anordnas 25-29 augusti
Att tre turnér anordnas 1-5 september
Att två spurtturnér anordnas 7-14 september
Att en turné anordnas i november
Att en turné anordnas den 8-12 december
Att en turné anordnas 12-16 januari
Att två turnéer anordnas under sportloven
Att #onelasttour anordnas i mars
Kvalitativa mål
•
•
•
Att anordna en specifik värvarutbildning med efterföljande turné
Att ge distrikten de stöd som krävs för valseger
Att få en större bredd av värvare med hög kvalité
Följande datum har Rikskommittén arrangerat 20st turnéer:
24-28 MARS Olof af Geijerstam och Mathilda Hjelm
14-17 APRIL Mathilda Hjelm
14-17 APRIL Hanna Canholm
21-25 APRIL Isabella Viktor
21-25 APRIL Adam Agerbrink
25-29 AUGUSTI Adam Agerbrink
25-29 AUGUSTI Mathilda Hjelm
1-5 SEPTEMBER Adam Agerbrink
1-5 SEPTEMBER Hanna Canholm
8-12 SEPTEMBER Mathilda Hjelm
8-12 SEPTEMBER Isabella Viktor
1-5 DECEMBER Adam Agerbrink
8-12 DECEMBER Olof af Geijerstam
12-16 DECEMBER Olof af Geijerstam
12-15 JANUARI Adam Agerbrink
9-13 FEBRUARI Adam Agerbrink
16-20 FEBRUARI Mathilda Hjelm
23-27 FEBRUARI Mathilda Hjelm
30 MARS - 2 APRIL Alexander Torin
7-10 APRIL Mathilda Hjelm
Under 2014 växte Moderat skolungdom med 7,9% eller om man så vill 658 medlemmar. En fantastisk
medlemsökning. Detta är ett steg i rätt riktning. Vi nådde inte upp till den skyhöga målsättning vi hade
satt upp för året. På grund av det snabba tempot detta Supervalåret så har ett flertal av turnéerna flyttats
antingen framåt eller bakåt i tiden för att bättre matcha behoven ute i distrikten.
Vi såg under båda valrörelserna en tydlig trend på att distrikten inte vill skicka ut sina medlemmar på turnéer. På grund av detta valde vi att prioritera om och istället för att satsa på att skicka ut rikskommitténs
medlemmar till de distrikt som var i stort behov av hjälp. Att vi inte nådde upp till målet 20st turnéer ger
därmed en missvisande bild av de kampanjarbetet vi bedrivit. Vår specifika värvarutbildning uteblev till
förmån de utbildningar som arrangerades av MUF inför valen. Rikskommittén har åkt runt i distrikten och
haft talarkvällar om värvning. Vi ser att moderat skolungdom står väl förberett, inför nästa verksamhetsår,
om man ser till antalet värvare som håller en hög kvalité.
7
IDÉUTVECKLING
Kvantitativa mål
•
Att skriva två rapporter tillsammans med en tillsatt arbetsgrupp
•
•Att hålla minst sju talarpass som tar in fler medlemmars idéer och tankar
Kvalitativa mål
•
•
Att få fler att tycka att det är roligt att bedriva idéutveckling
Att kunna använda tydligare skolpolitiska frågor i värvarmaterial
Ansvarig: Adam Agerbrink (A.A)
Moderat Skolungdom är idag mer relevant än någonsin tidigare. Vi pratar individer, inte system. Vi försöker hitta lösningar på den psykiska ohälsan framför hur vi ska behålla monarki. Moderat Skolungdom ska
vara relevant för Sveriges unga och är det mer än någonsin idag, men fler steg måste tas och det vi har
gjort detta år är att ha tagit ett steg på rätt väg.
Kompassen
Arbetsgruppen Kompassen har gjort ett gediget arbete i att skriva två stycken rapporter om idéutvecklingen. En rapport behandlade skolpolitiken och den andra rapporten behandlade skolungdomars vardag
i stort. Det har hållits flertalet talarpass om Moderat Skolungdoms idéer under året, långt fler än den
ursprungliga målsättningen. Med detta arbetet har fler medlemmar fått ta del av vår politiska kraft och
idéerna har även använts på organisationens värvarmaterial.
UTBILDNING
Kvantitativa mål
•
•
•
•
•
•
Anordna höstkonferensen
Anordna en sommarutbildning vid namn Fokus:Valvinst med 30st deltagare
Anordna MÅNS 2015
Att MÅNS 2015 skall ha 20deltagare
Anordna rikskonferensen 2015
Anordna mentorskapsprogrammet MSU-Academy
Kvalitativa mål
•
•
•
•
•
•
Att Höstkonferensen skall ge en energikick efter valrörelsen
Att Höstkonferensens deltagare skall ha stor geografisk spridning.
Att samtliga distrikt skall vara representerade på Fokus:Valvinst
Att samtliga distrikt skall vara representerade på Höstkonferensen.
Att höstkonferens skall ha ett fokus på engagemang och skolpolitiska frågor.
AttFokus:Valvinst skall ha ett fokus på valvinst och skolpolitik
Höstkonferensen
Höstkonferensen är en tradition i MSU och arrangerades även detta år av rikskommittén, denna gång i
Borås. Fokus låg på att alla deltagare skulle känna att de fick ut så mycket som möjligt av utbildningen.
Därför valde rikskommittén att möjliggöra för deltagarna att bland flertal pass detta året. De självvalda
passen kombinerades med gemensamma pass för att alla deltagare skulle få ta del av en bred utbildning.
Vi är också otroligt glada över att utbildningen hade över hela 130st deltagare.
8
MSU-Academy
Målet med MSU Academy var och är att utveckla framtidens ledare inom Moderat Skolungdom. Genom
att se till att tilldela sökande mentorer som passar ihop och som i större utsträckning än tidigare anpassa så att dessa kan träffas hoppas vi att dessa mentorer och adepter också fortsatt skall kunna utveckla
framtidens idéer och ledare inom Moderat Skolungdom. Flera mentorer och adepter har parats ihop.
Fokus: Valseger
Mellan den 19 och 20 juli anordnade rikskommittén spetsutbildningen Fokus: Valseger på Barkarbygård i
Stockholm. Det var en framgångsrik utbildning med många deltagare från runt om i landet. Målet om 30
deltagare blev dock inte uppfyllt på grund av kostnadsmässiga skäl samt att utbildningen var förlagd mitt
under sommarmånaderna. Utbildningen blev dock lyckad, med fokus på små grupper med samma talare
under längre tid lyckades vi få en stringens i utbildningen som sporrade den individuella utvecklingen.
Tendenserna tidigare har varit att ständigt ha talare i stor grupp vilket ofta medför att det kollektiva går
före det individuella, detta har såklart sina fördelar rent logistiskt. Men rikskommitténs mål var att alla
deltagare på Fokus: Valseger skulle ges en egen möjlighet att utvecklas efter sina egna förutsättningar.
Det lyckades vi med, mycket tack vare Louise Meijer & Rasmus Törnblom som var de två talarna för grupperna.
MÅNS 2015
Helgen 16 till 18 januari arrangerades spetsutbildningen i retorik och ledarskap, MÅNS 2015 på Katrineberg. Det var 36 personer som ansökte till utbildningen varav 21 fick delta på utbildningen då vi valde att
utöka med en plats då det var väldigt många bra ansökningar. På utbildningen så talade Gustav Schyllert,
Niklas Wykman, Rasmus Törnblom, Oliver Rosengren, Louise Meijer, Mikael T Eriksson, Ida Drougge samt
Benjamin Dousa.
DISTRIKTSSTÖD
Kvantitativa mål
•
•
•
•
•
Upprätthålla kommunikationen mellan Rikskommitté och distrikt
Följa upp Distriktsfaddrarnas arbete
Se till att flera lokala kampanjer drivs
Arrangera två stycken evenemang för lokala företrädare.
Anordna minst ett besök per distrikt från Rikskommittén
Kvalitativa mål
•
•
•
Förbättrat idé utbyte mellan Rikskommitté och distrikt
Förbättrat idé utbyte mellan distrikt
Förbättrad möjlighet för driften av lokala kampanjer och frågor
Moderat skolungdom har gått i genom ett stort år med två valrörelser i bagaget. Distriktsstödet har
varit en viktigt del i dessa valrörelser då man skapar en kontakt mellan distriktet och rikskommittén och
man kan få en viktig informationsström i båda riktningarna. Detta genom att Moderat Skolungdom
har fortsatt med det som nu kallas distriktsfadderskap, som innebär att varje MSU-ansvarig har fått en
distriktsfadder. Distriktsfaddrarna har bestått av samtliga personer i rikskommittén och ansvarig för distriktsstödet har varit Hanna Canholm. Kontakten mellan rikskommitté och distrikt har fokuserat kring att
informera om evenemang, skapa inspiration till att väcka lokala frågor, samt att hjälpa till vid frågor kring
verksamheten. Distrikten har därigenom också fått möjlighet att lyfta sina svårigheter och på ett aktivt
sätt fått hjälp från rikskommittén.
Det har även arrangerat ett distriktsforum under våren 2015 för samtliga MSU-ansvariga från distrikten.
Fokus var under denna träff att knyta kontakter MSU-ansvariga emellan, samt att bli inspirerade inför
9
de nya krafttag Moderat Skolungdom står inför. Rikskommittén hade gärna även sett ett distriktsforum
under hösten 2014, som då hade uppnått att det blivit två träffar där MSU-ansvariga och rikskommittén
fick utbyta idéer och inspirera varandra. Men detta blev inte möjligt. Rikskommittén såg dock till att träffa
distrikten på annat sätt, bl a genom att under både våren och hösten 2014 besöka alla distrikt minst en
gång.
Distriktsfaddrarnas fördelning
Mathilda Hjelm: MSU Skåne, MSU Göteborg och MSU Stockholm
Olof af Geijerstam: MSU Östergötland, MSU Västmanland, MSU Värmland och MSU Västernorrland
Adam Agerbrink: MSU Halland, MSU Södra Älvsborg, MSU Norra Älvsborg, MSU Skaraborg och
MSU Gävleborg
Isabella Viktor: MSU Gotland, MSU Västerbotten, MSU Uppsala, MSU Jönköping och MSU Kronoberg
Alexander Torin: MSU Dalarna, MSU Norrbotten, MSU Bohuslän och MSU Södermanland
Hanna Canholm: MSU Jämtland, MSU Kalmar, MSU Blekinge och MSU Örebro
PRESS
Kvantitativa mål
•
•
•
Ha aktiva konton på sociala medier så som Facebook, Instagram och Twitter
Öka Moderat Skolungdoms synlighet i media externt och internt
Fortsätta driva en relevant, intresseväckande och inspirerande MSU-pages
Kvalitativa mål
•
•
Stärka Moderat Skolungdoms varumärke internt inom Moderaterna och MUF
Stärka Moderat Skolungdoms varumärke
Under året så har det mediala arbetet ökat för Moderat Skolungdom då synligheten på sociala medier har
ökat avsevärt då vi nu har aktiva konton på Facebook, Twitter och Instagram. Vi har gått från att inte finnas på Twitter och Instagram till att ha över 800 respektive 400 följare. Vi har fått fler idéer att nå ut och
bli en del av partiets politik, exempelvis driva att programmering bör finnas som ämne i skolan. Moderat
Skolungdom har synts mer på debattsidorna, både lokalt och nationellt.
Pressansvarig: Isabella Viktor.
KOMMENTARER:
Moderat Skolungdom har under det gångna året varit ute på fler kampanjer än någonsin tidigare, värvat
fler en någonsin tidigare och haft fler deltagare på Höstkonferensen än någonsin tidigare. Det har varit
ett fantastiskt år och nu ligger två val i bagaget, vi överlevde. Efter en stor form av utmatning efter valet
i september så var vi ändå beredda att ta oss an ett eventuellt nyval. Det går inte att sätta ett pris på
Moderat Skolungdoms medlemmars engagemang för att det tar aldrig slut och blir ständigt större och
starkare. Vi vill tacka för ett väldigt bra år!
10
REVISIONSBERÄTTELSE
MODERAT SKOLUNGDOM, VERKSAMHETSÅRET 2014-2015
Undertecknad har under det gångna verksamhetsåret haft förmånen att få granska Moderat Skolungdoms rikskommittés arbete. Detta har gjorts genom deltagande i arrangemang, granskning av dokument
och målplaner samt närvaro vid rikskommitténs sammanträden.
Moderat Skolungdom lägger ett mycket intensivt år bakom sig med rekordmånga allmänna val. Trots att
Alliansen och Moderaterna inte vann valen kan man inte påstå annat än att Moderat Skolungdom gjort ett
mycket bra jobb och varit en bidragande faktor till att Moderaterna ändå fick så pass många röster som vi
faktiskt fick.
De fina resultat vi sett i skolvalen landet över är också det ett gott tecken inför framtiden och i mångt
och mycket Moderat Skolungdoms förtjänst. Detsamma kan sägas om att Moderaterna blev största parti
bland unga, även i den segern har MSU varit en viktig komponent. Som Moderata Ungdomsförbundets
kampanjmotor har Moderat Skolungdom under det gångna året genomfört ett förtjänstfullt arbete.
Jag kan, efter genomförd granskning, konstatera att Moderat Skolungdom står starkt och är politiskt
relevant för Sveriges unga. Verksamheten är välskött och jag kan med gott samvete ge rikskommittén
betyget mycket väl godkänt för det arbete de genomfört under det gångna verksamhetsåret.
Mot bakgrund av det som presenterats ovan föreslår jag rikskonferensen:
att
Bevilja Moderat Skolungdoms rikskommitté ansvarsfrihet för
verksamhetsåret 2014/2015
Linda Söderberg,
Verksamhetsrevisor
11
12
PROPOSITIONER
13
PROPOSITION 1
EN GIVANDE TID I SKOLAN
1
1
Frihet att välja
2
3
4
5
6
7
8
I Sverige begränsas unga fortfarande av kommun- och länsgränser. Vi kan därför inte heller stoltsera med
att vi har ett fritt skolval när vi egentligen har ett begränsat skolval. Vi vill stärka skolvalet och vi vill att
ungdomars frihet att välja inte ska inskränkas av olika gränser. Vänsterpartierna har talat om att införa ett
veto för kommuner när det handlar om nyetablering för friskolor. Idag har dock kommunerna nästintill ett
veto enligt Skolinspektionen som tillåter kommuner yttra sig angående nyetablering av friskolor. Kommuner ska inte neka en friskolas etablering utifrån de krav som ställs idag, det är en sak som helt kan lämnas
till Skolinspektionen.
9
10
11
12
13
Friheten att kunna välja bygger på kunskap hos den som gör valet. Omedvetna val kan inte ses som riktiga val, varför vi måste ha relevanta idéer även för högstadiet. Idag ser vi ett stort problem i de praktiska
ämnen som lärs ut. Det är inte rimligt att det läggs så mycket tid på praktiska ämnen när elever behöver
bra mycket mer tid och stöd i de mer teoretiska. Dagens praktiska ämnen bör därför reformeras för att på
ett bättre sätt möta framtidens utmaningar.
14
Kvalitet i och utanför skolan
15
16
17
18
19
20
Omvärlden blir allt mer digitaliserad. Trots att allt fler skolor väljer att erbjuda sina elever digitala hjälpmedel är det många lärare som skyr att använda dessa som del i undervisningen på grund av att de inte
har någon solid kunskap kring hur de digitala hjälpmedlen fungerar. Det är ett slöseri att skolor lägger
ner stora summor pengar på digitala hjälpmedel till elever om lärarna inte har någon kompetens och
kan använda dem som verktyg i undervisningen. Alla lärarstudenter bör därför få möjlighet till likvärdiga
förutsättningar och kunskap inom området.
21
22
23
24
Skolan ska främja elevernas kunskaper, men tyvärr möter inte alltid skolan elevernas förväntningar och
ambitioner. Därför blir det viktigt att ta ställning för ett förstärkt läx-RUT. Denna reform, en typ av extern
läxhjälp, gör att en tjänst som tidigare utnyttjades av få, nu är något som kan vara ett komplement även
för elever olika socioekonomiska bakgrunder.
25
26
27
28
Slutligen vill vi även se en förändring i sättet man rättar prov. Idag riskerar relationen mellan elev och
lärare påverka betygssättningen. För att minska risken för att just detta sker vill vi inte bara se externa
examinatorer, utan även ett införande av anonyma prov. Dessa prov kan användas med hjälp av koder för
att i en än större utsträckning göra betygssättningen mer rättssäker.
29
Med anledning av ovanstående yrkar vi Rikskonferensen:
att1 anta propositionen
att2 MSU verkar för ett nationellt fritt skolval
att3 MSU verkar för att avskaffa kommunala veton
att4 MSU uttalar att skolor ska konkurrera på lika villkor
att5 MSU verkar för att reformera och minska antalet praktiska kurser på
högstadiet
att6 MSU verkar för att införa kompetenskrav gällande digitala hjälpmedel
för lärare
att7 MSU verkar för att stärka läx-RUT
att8 MSU verkar för att införa anonyma prov
(http://www.skolinspektionen.se/sv/Tillstandsprovning/Starta-fristaende-skola/Kommunernas-yttranden/).
14
PROPOSITION 2
EN SPJUTSPETS IN I FRAMTIDEN
2
1
2
3
4
5
Antagningen till universitet och högskola bygger idag på enbart studiemeriter, i form av betygen eller
högskoleprovet. Systemet borde också väga in engagemang utanför skolan som meriterande. Moderat
Skolungdom har i alla år främjat engagemang, driv och flitighet, därför är det fullt rimligt att vi verkar för
ett bredare antagningssystem. Detta kommer även sannolikt att öka ambitionen hos unga då det på så
sätt kan löna sig senare efter gymnasietiden.
6
7
8
9
10
Allt för många gymnasieelever är idag ovetande om vad som krävs för att nå sina mål. SYV-verksamheten
bör därför vara ett mer naturligt inslag av elevers skolgång. Dessutom vill vi se en generell genomgång av
valt programs fortsatta yrkes- och studiemöjligheter. Extern kompetens måste även bli en betydlig större
del jämfört med idag. Baserat på gymnasieprogrammets inriktning bör människor, med olika yrken och
erfarenheter, bjudas in för att inspirera, uppmuntra och hjälpa unga människor att nå sina mål i livet.
11
12
13
14
15
16
17
18
Att efter gymnasiet studera vidare på högskola eller universitet är ett stort steg för många i livet. Trots
det finns det idag ett mycket begränsat antal gymnasieskolor som samarbetar med universitet och högskolor. Många gymnasieskolor saknar helt en naturlig kontakt med universitet och högskolor. Genom att
öppna upp för att fler gymnasieskolor ska samarbeta med universitet och högskola, sänks de stora trösklar som idag finns mellan gymnasieskolan och universitet/högskola. Att möjliggöra för elever att pröva
på studier på universitet och högskola under gymnasietiden begränsar ingen elev, tvärtom ger det elever
möjligheten att rusta sig inför framtiden. Vi bör av samma anledning även verka för en fortsatt digitalisering genom hela skolgången.
19
20
21
22
23
Slutligen vill vi även se ett lyft av jämställdheten inom skolvärlden. För att elever och lärare ska få en likvärdig chans ser vi vikten av att inkludera normkritiskt tänkande som en del av det centrala innehållet i de
två kurserna i Samhällskunskap på gymnasiet. Idag finns detta redan i kurserna syfte, men då det saknas i
det centrala innehållet finns det inget som säger att det måste vara en del av undervisningen. Detta vill vi
ändra på.
24
Med anledning av ovanstående yrkar vi Rikskonferensen:
att1
anta propositionen
att2
MSU verkar för att universiteten själva ska få utforma sin antagning
att3
MSU verkar för att extern kompetens blir en del SYV-verksamheten
att4
MSU verkar för att möjliggöra att läsa kurser på universitet under
gymnasietiden
att5
MSU verkar för att stärka digitaliseringen i skolan
att6
MSU verkar för att införa normkritiskt tänkande som del av det centrala
innehållet i kurserna SAMSAM01a och SAMSAM01b
Gäller ej fristående läroverk, så som Handelshögskolan i Stockholm, som använder ”Särskilda meriter” som en urvalsbas.
15
PROPOSITION 3
EN SKOLA I VÄRLDSKLASS.
1
2
3
4
5
6
Vi står inför stora utmaningar i den svenska skolan. Bristande lärarkompetens, elever utan uppbackning
hemifrån och fallande resultat. En av de delar som skiljer vår skolgång från länder med stigande resultat
är kvalitetskraven på skolledningar och undervisningen. Om inte en skolchef, rektorer eller lärare levererar
en kvalitativ undervisning så upptäcks det och åtgärdas. Sveriges skola består istället av en diffus hierarki
där det inte är uttalat vem som har ett tydligt ansvar för att elevers undervisning. Vem upptäcker och står
som ytterst ansvarig när undervisningen inte håller måttet?
7
8
9
10
11
12
13
14
15
Ett av problemen är skolledningens närvaro i undervisningen. Med skolledningen åsyftas här rektor och
gymnasiechef. De sitter mer på sina kontor än vad de är i klassrummen. Genomgående i europeiska
länder så som Finland och England så är skolledningen i mycket högre grad närvarande i klassrummen
jämfört med Sverige. De tar ett större ansvar för undervisningen. Vidare behöver skolledningar få större
befogenheter att bestämma över sina egen skolor. Många lärare håller idag tyvärr inte måttet. Det är
olyckligt att vi idag då kan påverka detta faktumet ytterst lite. Elever kan klaga, vårdnadshavare kan diskutera med skolledningen, men att en lärare faktiskt får sluta är i det närmsta omöjligt. Snarare så väntar
det då en förflyttning av lärarens tjänster. Det är inte acceptabelt. Det handlar om kvalitén i undervisning,
elevers framtid och då kan det inte finnas några ursäkter.
16
17
18
19
20
21
22
23
Att ”alla kan bli lärare” sägs ofta från flera politiska partier. Vi håller inte med. Om vi vill att läraryrkets
status ska höjas på riktigt måste vi utgå från att alla inte kan bli lärare. Antagningskraven till lärarprogrammen bör höjas och samma program bör även innehålla ett större fokus på personliga egenskaper,
så som auktoritet och förmågan att lära ut. En bra lärare är någon som känner sina elever, är respekterad
och som säkerställer att alla elever når sina individuella mål. Idén om individuella löner har länge drivits
av Moderat Skolungdom. Det är också en reform som Alliansen möjliggjort genom införandet av lektorer
och förstelärare. Men när vi får bättre skolledningar så är det på sin plats att rektorn och skolchefen själva
får dela ut individuella löner och bonus till sin lärarkår.
24
25
26
27
28
Till sist är det självklart att det är eleven själv som står för kunskapsinhämtningen. Även med våra föreslagna förändringar av skolan kommer man inte från att eleverna själva har ett ansvar för att lära sig.
”Lärarna är inga trollkarlar som förmedlar kunskap, likt en frisör klipper kundens hår”, som krönikören
Lena Andersson skrev i Dagens Nyheter. Men ett första steg är att tillse att elevernas undervisning håller
måttet.
29
Med anledning av ovanstående yrkar Rikskommittén:
att1
anta propositionen
att2 Moderat Skolungdom uttalar att skolledningar ska ha en högre närvaro i
undervisningen och säkerställa dess kvalitét till eleverna.
att3 Moderat Skolungdom verkar för att skolledningar ska effektivt kunna
bytas ut på grund av bristande kvalitét.
att4 Moderat Skolungdom verkar för att ge skolledningar större befogenheter.
att5 Moderat Skolungdom verkar för att lärare mer effektivt ska kunna sägas
upp till följd av bristande kvalitet.
att6 Moderat Skolungdom verkar för att skärpa antagningskraven till
lärarutbildningarna.
att7 Moderat Skolungdom uttalar att innehållet i lärarutbildningarna ska
innehålla en högre kunskapsgrad.
att8 Moderat Skolungdom uttalar att ansvarsutkrävandet i skolväsendet ska
bli tydligare
att9 Moderat Skolungdom verkar för en ökad lönespridning inom lärarkåren
16
MOTIONER
17
MOTION 1
ANGÅENDE RETORIKEN I SKOLAN
Markus Bengtsson – MSU Halland
Att tala inför folk är något som många människor fruktar mer än döden.
Man blir nervös, börjar svettas och får svårt att minnas vad man skulle säga.
Konsten att tala- retorik, är något som ständigt är aktuellt i skolan i form av redovisningar, föredrag och
presentationer som eleverna förväntas hålla. Dessvärre är detta saker som många elever skyr. Att kunna
förmedla sin åsikt och att kunna föra sin egen talan är oerhört viktigt i livet, på jobbintervjun, på arbetsplatsen eller för att skapa debatt.
Att kunna prata för sig själv är inte bara viktigt på jobbintervjun, det är också oerhört bra för självförtroendet, om man vid tidig ålder får lära sig och vänja sig vid att tala inför en publik avdramatiserar vi
snabbt det hela, vi lär eleverna att våga uttrycka sig inför andra, något som jag själv anser är en mänsklig
rättighet och viktigt för demokratin.
Det är även en stor jämställdhetsfråga då det generellt är killar som tar mest plats och får mest plats i
skolan och på arbetsplatsen.
Det finns en förutfattad mening i samhället att killar är stökiga, de förväntas höras och synas mer än tjejer
och därför tillåts de också göra det, de nästan uppmuntras till att vara störiga
och ställa till med bråk. Medan normen säger att tjejer ska vara lugna och tysta, inte synas så mycket,
vilket resulterar i just det, för när samhället säger till dig att du inte ska ta plats, så kommer de flesta inte
heller våga göra det.
Om vi istället redan i från första klass låter barnen öva på att prata inför grupp på ett lekfullt sätt, det kan
vara något så enkelt som att säga några ord om sin hund eller sitt gosedjur. Samtidigt som man då tidigt
också lär barnen att lyssna och respektera den som talar och att ge positiv feedback.
Samt att man sedan fortsätter att låta muntliga redovisningar och presentationer inför grupp följa med
som en naturlig del av undervisningen genom hela låg- och mellanstadiet.
Så lär vi barnen att våga ta plats och stå upp för sig själv, det blir naturligt att prata inför
publik, de blir mer självsäkra, vågar säga vad de tycker och får större möjligheter att påverka samhället.
Detta kommer också resultera i att vi bekämpar normen om den tysta tjejen och istället stärker unga
tjejer och killars självförtroende, att alla tjejer och killar i större utsträckning vågar räcka upp handen i
klassrummet, vågar höras och synas på arbetsplatsen, vågar argumentera för sin sak och alltid vågar stå
upp för sig själva och sin kropp när de blir kränka.
Med hänvisning till ovanstående yrkar jag:
att1 MSU verkar för en låg-och mellanstadieskola där muntliga presentationer och redovisningar av elever ska vara en naturlig del av lärandet.
att2 MSU uttalar att muntliga presentationer och redovisningar av elever
inför grupp ska vara en naturlig del av lärandet redan under låg- och
mellanstadiet.
att3
MSU uttalar att övningar i retorik i låg- och mellanstadiet är en viktig
del i att stärka elevers självförtroende.
att4 MSU uttalar att övningar i retorik i låg- och mellanstadiet är en viktig
del i jämställdhetsarbetet.
att5
MSU uttalar att kunskaper i retorik är en mänsklig rättighet.
att6
MSU antar motionen i sin helhet.
18
Motionssvar:
Rikskommittén vill tacka motionären för en välskriven motion som berör ett viktigt ämne. Att införa retorik och muntliga presentationer till att bli en mer naturlig del under skoltiden tycker vi är en bra idé som
kan hjälpa till att lösa ett problem och rädsla som många har. Däremot så anser vi inte att det är något
som radikalt kommer förbättra jämställdhetsarbetet. De mänskliga rättigheterna innefattar trettio artiklar,
bland annat innefattar de rätten till åsiktsfrihet och rätten att ej få hållas som slav. Att därför uttala att
kunskaper i retorik skulle vara en mänsklig rättighet är inget som vi anser är upp till Rikskonferensen och
Moderat Skolungdom att besluta, utan det är upp till Förenta Nationernas generalförsamling att besluta
om.
Med anledning av ovanstående föreslår rikskommittén rikskonferensen:
Att bifalla att-sats 1, 2 och 3
Att avslå att-sats 4, 5 och 6
19
MOTION 2
GÄLLANDE ANTAGNING TILL UNIVERSITET OCH HÖGSKOLA
Sara Göransson – MSU Örebro
I dagens samhälle blir det allt mer vanligt att söka in till universitetet och högskola. För sjunde året i rad,
år 2014, ökade antalet ansökningar till höstterminens kurser och program på högskolan. Hur antagningsprocesserna vid varje universitet och högskola ska gå till finns det tydliga direktiv om. Idag har skolan
själv ingen möjlighet att kunna styra dessa processer helt. Om ett program har fler antal sökande än vad
programmet i fråga kan ta in så fördelas platserna genom olika urval. Till en utbildning på grundnivå skall
alla platser fördelas så att minst en tredjedel av platserna går till betygsurvalet och minst en tredjedel
till de sökande som har gjort högskoleprovet. Resterande tredjedel får universitetet och högskolan själva
styra mer över och kan till exempel handla om en urvalsprocess baserat på intervjuer.
Sveriges universitet och högskolor skall ha rätt att själva kunna styra hur antagningsprocesserna till kurser
och program ska gå till. Vissa skolor kanske vill lägga ett mindre fokus på betygen och en större vikt vid
intervjuer, medan andra vill göra precis tvärtom. Detta skall vara en fråga som skolan själv kan besluta
om.
Med hänvisning till ovanstående föreslår jag Rikskonferensen att besluta:
att1
Moderat Skolungdom uttalar att Sveriges universitet och högskolor
själva skall få bestämma hur antagningsprocesserna till utbildningar ska
gå till.
att2
Moderat Skolungdom verkar för att Sveriges universitet och högskolor
själva skall få bestämma hur antagningsprocesserna till utbildningar ska
gå till.
att3
Motionen vidaresänds till Moderata Ungdomsförbundets arbetsstämma
år 2015
Motionssvar
Vi från rikskommittén tackar motionären för en bra motion som belyser ett viktigt ämne. Idag har vi en
relativt sett stor autonomi på Sveriges universitet/högskolor vilket innebär att de redan har möjlighet att
styra över hur deras antagninsprocesser ska se ut. Anledningen till att så få kurser/program använder sig
av möjligheten att ha intervjuer eller liknande är helt enkelt att det skulle var ett alldeles för stort administrativt arbete samt att man anser att systemet när man söker på poäng fungerar bra. Det finns dock vissa
program där man i större utsträckning använder sig av andra metoder än betygen, detta är ofta program
med väldigt snäv inriktning som till exempel journalistlinjen.
Med anledning av ovanstående föreslår rikskommittén rikskonferensen:
att besvara att-sats 1,2
att avslå att-sats 3
20
MOTION 3
IDROTTENS PLATS I SKOLAN
Olof af Geijerstam – MSU Södermanland,Adam Agerbrink – MSU Bohuslän
Det är dags att vi i Moderat Skolungdom tar idrott och hälsa för vad det är. Det är också på tiden att MSU
börjar engagera sig i frågor som rör våra yngre medlemmar som går på högstadiet.
Diskussionen om idrottens vara eller icke vara har länge varit en het diskussion inom MSU. Givetvis är det
orimligt att man kan stängas ute från sin drömutbildning på grund av att man inte är tillräckligt skicklig i
fotboll. Lika orimligt är det att man ska ta bort det ämne som bekämpar de två största hälsoproblemen
vi har i Sverige idag. Den psykiska ohälsan ökar för var dag som går och vi är på väg att bli den fetaste
generationen någonsin. Idrott och hälsa är ett effektivt sätt att jobba mot dessa utmaningar, samtidigt
som man övas i lagarbete och kreativitet.
Det första svaret på dessa problem blir därför att man ska ha mer idrott i skolan. Bred forskning visar att
de dagar med idrott i skolan är de dagar elever presterar bäst. Vi ska även ha fler olika former av idrott på
högstadiet, tiden med 40 minuters pass av enbart kullerbyttor måste ses som förbi. Det andra svaret blir
att betygssättningen måste förändras. Idrottsbetyget kan inte väga lika tungt som t.ex. betyget i matematik. Vi ser därför att idrott blir ett ämne där du enbart kan få godkänt samt icke godkänt. Detta vill vi se
just för att idrott ska få sin rätt plats i den moderna skolan - där det ses som viktigt men inte något som
bör avgöra en elevs akademiska framtid.
Med anledning av ovanstående yrkar vi:
att1 MUF verkar för ett betyg i ämnet Idrott och Hälsa enbart kan vara E
samt F.
att2 MUF verkar för att fler idrottstimmar införs under högstadiet.
att3 MUF verkar för att ämnesinnehållet i Idrott och Hälsa blir mer varierat.
att4
MUF uttalar att man i ämnet Idrott och Hälsa ska arbeta för att främja
både den fysiska och psykiska hälsan.
att5 MUF verkar för att psykisk ohälsa ska bli en större del av idrotten under
högstadiet
att6 motionen vidaresänds till Moderat Skolungdoms Rikskonferens 2015.
Motionssvar
Rikskommittén vill börja med att tacka för en intressant motion. Som motionärerna skriver så är Idrott
och Hälsa ett väldigt viktigt ämne och att idrottsbetyget skulle vara det avgörande att komma in på sin
drömutbildning känns fel. Idrott och hälsa ska ju finns för elevernas välmående och hälsa. Ämnesinnehållet är idag näst intill så varierat det kan bli, och MSU borde inte gå in och detaljstyra ämnesplanen utan
lämna det åt idrottslärarna själva att bestämma över sina egna lektioner. Idag finns det också redan med i
ämnet att Idrott att främja den fysiska och psykiska hälsan.
Med anledning av ovanstående föreslår rikskommittén rikskonferensen
att bifalla att-sats 1 och 2
att avslå att-sats 3 och 5
att besvara att-sats 4
21
MOTION 4
ANGÅENDE EN FÖRBÄTTRAD SKOLMARKNAD
Christopher Rydeaus – MSU Östergötland
I och med den svenska skolreformen 1992 blev äntligen skolmarknaden en marknad i dess rätta mening.
Skolmarknaden innan 1992 var en marknad där det endast fanns kommunala skolor och elever fick inte
välja vart de skulle studera. Efter skolreformen 1992 kom friskolor att konkurrera med de kommunala
skolorna och elever fick möjlighet att välja vart de skulle studera. För att en marknad ska fungera måste
konsumenten, alltså i detta fall eleven och dess föräldrar, kunna ta ett välinformerat beslut för att kunna
avgöra vad som är bäst för dem, vilket tyvärr inte är fallet för tillräckligt många på skolmarknaden.
På nästintill alla andra marknader har vi tillgång till massvis information kring den tjänst som vi vill konsumera. Vi som konsumenter har på ett enkelt sätt tillgång till massvis olika kvalitetsgranskningar inom andra branscher, till exempel i restaurangbranschen där vi har tillgång till hygienbetyg och betyg från olika
matkritiker genom media, i flygbranschen får man sin verksamhet granskade av flertalet flygmyndigheter
över hela världen, på internet där det vuxit fram massvis olika tjänster som betygsätter och värderar olika
företag och produkter (T.ex Pricerunner) och sjukhus blir utvärderade och bedömda kring deras vårdkvalité. När vi sedan kommer till skolmarknaden finns det inget mått som Michelinguiden eller en tjänst som
Pricerunner som ger ett mått eller en utvärdering av den utbildning och skola man ska välja.
Ett uppenbart mått som skulle kunna användas i detta syfte är betyg och resultat på standardiserade
prov såsom de Nationella proven, dessa tar dock inte hänsyn till ens socioekonomiska situation och betydelsen av att komma från ett hem med studievana. Till exempel kanske en skola i ett område där alla har
god studievana i hemmet kanske får väldigt höga resultat men en skola i ett utsatt område kanske inte får
lika höga resultat men den förbättringen som eleverna har gjort kanske innebär att den skolan är mycket
bättre än den förra. Det finns tre olika verktyg för att utvärdera dessa SALSA, SNED och VAM. SALSA
(Skolverkets Arbetsverktyg för Lokala Sambandsanalyser) är ett verktyg som det svenska skolverket använder sig av men till skillnad från SNED är det inga ekonomiska subventioner eller belöningar kopplade
till utfallet. Modellen använder meritvärdet för elever i nionde klass och relaterar det till bakgrundsfaktorer såsom föräldrars utbildning för att nå fram till ett mått på vad en skola med ett visst elevunderlag
förväntas prestera. Sedan jämför man det med det faktiska meritvärdet för att avgöra om en skola underpresterar eller överpresterar på en viss skala. Man kan dock inte ta det resultatet som SALSA ger som
en skola verkliga prestation då den väger in så få faktorer. Tillskillnad ifrån SALSA använder sig VAM och
SNED ekonomiska incitament men fungerar ändå på ett liknande sätt.
Om man bygger upp ett kvalitetsmått är det viktigt att skolor inte får incitament att höja sina elevers
betyg godtyckligt endast för att höja sin egna standard. Därför är det viktigt att skolresultaten
bestäms utifrån en extern examinator som antingen utgår från de standardiserade proven eller uppgifter
under hela kursens gång.
SALSA är inte tillräckligt omfattande och väger inte in tillräckligt mycket faktorer för att på ett rättvist
sätt för skolor, därför behövs det ett allmänt och lättillgängligt kvalitetsmått för den svenska skolan så att
elever och föräldrar kan ta välinformerade val kring val av skola och utbildning.
att1 Moderat Skolungdom uttalar kvalitetsmåttet som används av Skolverket
måste ta hänsyn till fler aspekter än SALSA.
att2 Moderat Skolungdom verkar för att ett nytt kvalitetsmått som tar
hänsyn till socioekonomisk bakgrund, resultat på de nationella proven,
kvalité i gymnasiearbetet och utbildningens förankring till vidare studier
skapas.
att3 Moderat Skolungdom verkar för att det etableras en nationell sida som
jämför skolor på ett lättförståeligt sätt.
22
Motionssvar
Vi vill börja med att tacka motionären för en mycket viktig och bra motion. Att jämföra skolor är en idé
som diskuterats på många stämmor och rikskonferenser, men diskussionen kring SALSA är ny. Vi ser
givetvis positivt på att stärka kunskapen kring skolorna för att i förlängningen stärka det fria skolvalet.
Val kan endast betraktas som riktiga om de innehåller tillräckligt med kunskap. Därför är fler aspekter än
dagens i kombination med ett jämförelseverktyg önskvärt. Däremot ställer vi oss skeptiska till om kvalitetsmåttets faktorer ska begränsas till de som nämns i att-satsen. Det måste finnas möjlighet att ha andra
- och fler - faktorer i ett sådant kvalitetsmått.
Med anledning av ovanstående föreslår rikskommittén rikskonferensen:
att bifalla att-sats 1,3
att avslå att-sats 2
23
MOTION 5
ANGÅENDE AVSKAFFANDET AV SKOLPLIKTEN
Matilda Ekeblad, Ebba Bragvad – MUF Östergötland
Idag har alla personer som är bosatta i Sverige som är mellan sju och sexton år skolplikt. Det innebär att
man enligt lag är skyldig till att genomföra en nioårig skolgång.
En av de skolor som blivit ansedd som bäst i världens är skolan i Finland. Detta trots att man i Finland
inte har någon skolplikt utan istället läroplikt. Läroplikten säger att alla barn som är bosatta i Finland
enligt lag är skyldiga till att inhämta den grundläggande utbildningens lärokurs. Läroplikten börjar det år
man fyller sju fram till det att man slutfört den grundläggande utbildningens lärokurs. Det som skiljer sig
är att man enligt läroplikten inte behöver inta utbildningen i skolans lokaler utan att man ger friheten till
barnen och föräldrarna att bestämma det själva. Man sätter kunskapen i fokus och inte vilken plats man
befinner sig på när man intar den.
Det finns inget som tyder på att skolplikten leder till att mer kunskap intas eller att bättre resultat ges.
Det borde istället införas en läroplikt som är utformad efter den läroplan vi har i Sverige. Det borde inte
vara upp till oss politiker att styra och ställa över hur barn och ungdomar ska inta sina kunskaper det
viktiga är att den intas. Fokus ligger idag fel och är inte anpassad för att passa alla människor.
Med anledning av ovanstående yrkar vi på:
att1 Moderat skolungdom uttalar att det inte är politikers uppgift att lägga
sig i hur och var den grundläggande utbildningen intas.
att2 Moderat skolungdom verkar för ett avskaffande av skolplikten.
att3 Moderat skolungdom verkar för ett införande av läroplikt för den grundläggande utbildningen.
att4 Moderat skolungdom verkar för att tillåta hemundervisning
att5 Moderat skolungdom verkar för att avskaffa lärarlegitimationen
Motionssvar
Vi vill börja med att tacka motionärerna för en välskriven och mycket intressant motion. I frågan gällande
läroplikt måste många aspekter tas i beaktande. För gymnasieelever bör det vara självklart att kunskap
kommer före närvaro och att den fysiska platsen för inlärning spelar mindre roll. Så länge man hittar en
individuell lösning på gymnasiet är det eftersträvansvärt att just kunskap kommer före närvaro.
Vad gäller låg-, mellan- och högstadium är situationen en annan. Det är vår bestämda åsikt att skolplikten
här fyller en viktig funktion. Skolan förmedlar inte bara kunskap, utan övar också elever i sociala färdigheter som inte går att ersätta. I unga år bör det alltså finnas en skolplikt. Denna skolplikt blir även viktig ur
en integrationsvinkel. Givetvis vill vi se att unga nysvenskar tar del av vår skola för att snabbare lära sig
språket och de sociala färdigheter vi tar för givet. Vill vi se ett samhälle som förbereder unga för arbetslivet och vidare studier är det viktigt att både bevara skolplikten och dessutom säga nej till hemundervisning.
Däremot vill vi understryka vikten av att det måste finnas fall där elever kan bli undantagna från skolplikten och kraven på närvaro även i unga år. Orsaker till detta kan vara psykisk såväl som fysisk ohälsa och
är en del i att varje individ ska bli sedd utifrån sina mål och förutsättningar.
Med anledning av ovanstående föreslår rikskommittén rikskonferensen:
att bifalla att-sats 5
att avslå att-sats 1,2,3,4
24
MOTION 6
ANGÅENDE ATT KOMBINERA SINA DRÖMMAR MED STUDIER
Sasha Steneram – MSU Skåne
Vissa drömmer om att bli elitidrottare, andra drömmer om att bli musiker. Sedan finns det även dem som
drömmer om både, kanske i kombination. Att kombinera sin utbildning med elitidrott är svårt om en vill
gå en skola utan idrottsinriktning. Det är problematiskt på både det sättet att den elev som vill fortsätta
sina studier samt sin idrott ofta väljer ett program de kanske egentligen inte vill gå, men väljer på grund
av sin passion till idrotten. När en människa tvingar sig igenom sin skolgång blir skolresultaten även
sämre. Det som även händer i många idrottsgymnasium är att elever slutar på sin idrott mitt under sin
gymnasiegång. Det kan bero på allt från skador till bråk med sin förening. Det gör alltså att de elever som
först varit motiverade på sin sport och kanske mindre motiverade i skolan, förlorar allt. Många som tränat
idrott på högre nivåer vet att det finns två alternativ inför gymnasiet. Antingen att välja ett idrottsgymnasium som kanske inte erbjuder det man vill läsa och sedan hoppas på att en inte skadar sig. Det andra
alternativet är att sluta på sin idrott och läsa något en tycker är kul. Båda alternativ krossar drömmar.
Idag är det väldigt få idrottsgymnasium som erbjuder exempelvis estetiskt program. Varför ska det vara
problematiskt att kombinera en dröm med en annan?
Det är viktigt att göra idrott lättare att kombinera med skolan, därför behöver den svenska skolan uppmuntras till att erbjuda Specialidrott på kommunala gymnasieskolor. En ung idrottare ska kunna kombinera sina idrottspass med andra drömmar. Moderat Skolungdom bör alltid ha som ambition att hitta
lösningar för att skolan ska vara motiverande och lätt att kombinera sina aktiviteter, i detta fall elitidrott,
med studier. Vi bör ställa kravet på kommuner att det bör finnas en arbetsgrupp för att påbörja samarbetet mellan idrottsföreningar i kommunen med kommunala skolor. Det måste vara obligatoriskt för alla
kommunala skolor att erbjuda Specialidrott som kurs i individuellt val.
Moderat Skolungdom talar ofta om valfriheten. Det är självklart som liberal att älska valfrihet. Men som
liberal måste en även älska friheten för att få förutsättningarna att nå sin dröm. Vi diskuterar ofta hur
viktigt det är att de som har förtroendeuppdrag ska kunna få kombinera skolan med det. Det vi glömmer
att diskutera är att det finns andra aktiviteter vi bör tänka på också.
Med denna motion yrkar jag;
att1
Moderat Skolungdom verkar för att elever ska kunna kombinera sin
idrott med studier 2
att2
Moderat Skolungdom verkar för att alla kommunala skolor ska erbjuda
Specialidrott som individuellt val.
Motionssvar
Rikskommittén vill tacka motionären för en välskriven och viktig motion. Vi instämmer med motionären
gällande att det ska vara möjligt för elever att kombinera sina studier med idrott. Idrott skapar målmedvetenhet och tävlingsinstinkt hos sina deltagare. Men vi anser inte att alla kommunala skolor i Sverige
ska införa specialidrott. Snarare anser vi att det kan vara en kurs som särskilda skolor i kommun eller län
erbjuder om det finns efterfrågan. Vi anser att det skulle vara bättre med en skola särskilt inriktad på
specialidrott istället för ett tvång på alla skolor.
Med anledning av ovanstående föreslår rikskommittén rikskonferensen:
att bifalla att-sats 1
att avslå att-sats 2
25
MOTION 7
ANGÅENDE ETT MODERNT SKOLSYSTEM
Filip Wallersköld – Malmö MSU, Erik Tollin – Malmö MUF
Med Alliansen i regeringsställning har svenska elever fått större valfrihet. Man har försvarat det fria
skolvalet, samt infört nya system till fördel för individen. Däremot har man inte varit särskilt kreativa. Man
sitter kvar i tänket att skolan ska se ut och fungera på samma sätt som alltid. Detta gäller ansökningar
till program på skolor. I nuläget söker man sig till ett visst program, på en viss skola, men man har inte
möjlighet att söka enskilda kurser på andra skolor. Detta vill vi se en förändring på.
Införandet av ett enskilt kurssystem
Ett enskilt kurssystem – där man får möjligheten att söka kurser på andra skolor hade gynnat den svenska
utbildningen. Det hade skapat möjlighet till konkurrens inte bara på program och skolor i sig, utan även
på enskilda kurser. Exempelvis hade elever givits möjligheten att söka kurser på enskilda skolor som
erbjuder bättre kvalitet på just den kursen, istället för att vara fast i sin egen skola. Själva ansökningsförfarandet skulle kunna ske på liknande sätt som man ansöker till högskolekurser idag.
Reformen av skolsystemet hade kunnat förändra hur skolor arbetar. Ett enskilt kurssystem hade exempelvis gett nya skolor möjlighet att enbart specialisera sig på enskilda ämnen - såsom fysik, men även
en grupp ämnen - såsom exempelvis fysik, kemi, biologi och matematik. Enskilda lärare hade kunnat
starta skolor där de erbjuder kurser i ämnen de är särskilt insatta i, för vilka de känner att de kan erbjuda
stadens bästa utbildning. Således hade enskilda lärare kunnat göra karriär genom att erbjuda den bästa
utbildningen i enskilda ämnen. Högpresterande elever hade kunnat söka sig till de bästa lärarna i staden
på samtliga ämnen om de så önskade, men även elever med svårigheter i skolan hade gynnats då de
hade getts möjlighet att söka sig till lärare med specialförmågor att undervisa elever med andra behov
och förutsättningar. Kurssystemet hade erbjudit ett individanpassat system som fokuserade på att erbjuda rätt utbildning för alla oliktänkande ambitioner och förutsättningar.
Detta skulle dock innebära att man tar bort kravet på att skolor måste erbjuda kompletta gymnasieprogram. I dagsläget fyller det sin funktion, men med införandet av ett fritt kurssystem skulle det begränsa
skolor som exempelvis vill erbjuda utbildning inom enbart vissa ämnen.
Många kanske skulle undra över hur schemaläggningen skulle fungera om man införde detta system.
Risken att flera kurser skulle krocka är självklart hög. Däremot anser vi inte att detta är ett så allvarligt
problem för att det i sig skulle avskräcka från att införa det. Som elev måste man rimligen själv kunna
bedöma för eller nackdelarna med att söka till vissa kurser, och begrunda huruvida det fungerar schemamässigt eller ej.
Införandet av helgkurser
En annan sak svensk skola har fastnat i, är hur lektionstiden ska disponeras. Exempelvis finns det inte
många skolor idag som erbjuder lektioner på helgerna. Att bedriva undervisning på helger vore nämligen
ett utmärkt sätt att få det enskilda kurssystemet att fungera mer flytande. Krockar lektioner i en viss kurs
som är på en annan skola med ens nuvarande schema skulle man kunna ha
dessa på helgen istället. Varför ska man vara ledig på just lördagar och söndagar? Införandet av lektioner
på helger skulle även ge elever möjlighet att individanpassa skoldagen – vill man exempelvis gå i skolan
även på lördag för att få kortare arbetsdagar – ska man ges denna möjlighet.
Utveckling av sommarkurser
För de elever som ej når skolans kunskapskrav erbjuds idag bland annat sommarskola som en form av
kompensation för att hjälpa dem att komma ikapp med sina studier. Detta är någonting mycket positivt
och något vi ska värna om. Dock måste sommarskola och andra utbildningar som går utöver den grundläggande utbildningen utvecklas. Vi måste möjliggöra för svenska elever att studera på en mer intensiv
nivå och förbättra sina kunskaper. Detta ska inte enbart gälla elever som hamnar efter i skolan, utan även
de som vill fördjupa sig i ämnen eller helt enkelt bara bli duktigare.
Viktigt att komma ihåg när man behandlar denna motion är att ett enskilt kurssystem inte skulle ersätta
dagens system där man kan välja att läsa en komplett utbildning. Motionen handlar om att det ska vara
26
möjligt för skolor och elever att frigöra kurser för en bättrad individanpassning och ökad valmöjlighet.
Välkommen till framtidens skola.
Med anledning av ovan föreslår vi stämman besluta:
att1
Moderat skolungdom verkar för införandet av ett kurssystem som
erbjuder ansökningar till enskilda kurser
att2
Moderat skolungdom verkar för möjligheten att söka in till enskilda kurser oberoende från gymnasieskolan eleven studerar på
att3
Moderat skolungdom verkar för att avskaffa kravet på att gymnasieskolor skall erbjuda kompletta program
att4
Moderat skolungdom verkar för gymnasieskolors möjlighet att erbjuda
enskilda kurser
att5 Moderat skolungdom verkar för att möjliggöra och uppmuntra till ett
större utbud av kurser på helger och lov
att6
Moderat skolungdom uttalar att möjligheten till att läsa kurser på helger skulle individanpassa det svenska skolsystemet
att7
Moderat skolungdom uttalar att det nuvarande skolsystemet begränsar
elevers valfrihet
att8
Moderat skolungdom uttalar att ett enskilt kurssystem skulle ge elever
ökad valfrihet
att9 Moderat skolungdom uttalar att ett enskilt kurssystem ger skolor möjlighet att specialisera sig inom vissa ämnen
att10
Moderat skolungdom uttalar att ett enskilt kurssystem hade inneburit
ett individanpassat system som kan erbjuda utbildning för alla olika
ambitioner och förutsättningar.
Motionssvar:
Rikskommittén vill tacka motionären för en mycket välskriven motion som tar upp en intressant diskussion. Vi tror att det skulle vara bra för det svenska skolväsendet att utöka sin verksamhet till att införa
ett kurssystem som erbjuder enskilda kurser. Om en elev exempelvis vill söka en särskild kurs på en skola
men läsa resterande kurser på en annan skola så ska det finnas möjlighet till det. Motionen attsatser
utesluter inte heller att skolorna i framtiden ska kunna bestämma själva om de vill erbjuda enskilda kurser
men den behandlar att det ska finnas möjlighet till det. Men vi anser att ett sådant system inte skulle vara
praktiskt möjligt idag men är något sträva efter i framtiden.
Vi anser inte att gymnasieskolor ska rätten att inte erbjuda kompletta program då vi anser att det är rimligt krav som gymnasieskolorna ska kunna erbjuda i Sveriges skolväsende. Avslutningsvis tror inte Rikskommittén att ett enskilt kurssystem skulle erbjuda en utbildning för alla ambitioner och förutsättningar.
Med anledning av ovanstående föreslår rikskommittén rikskonferensen:
att bifalla att-sats 1,2,4,5,6,7,8,9,
att avslå att-sats 3,10
27
MOTION 8
ANGÅENDE SEXUALUNDERVISNING/ HBTQIA I SKOLAN
Lina Buhre – MSU Skåne
För att rätten till sin egen kropp också borde innefatta rätten att få definiera den. För att okunskap och
oförståelse är grunden till förtryck. För att skolan har en chans att förhindra att tidigare generationers
okunskap ska få fäste i kommande generationers värderingar. För att varje elev ska känna sig trygg i
skolan. För att HBTQIA-personer1 ständigt undermineras och exkluderas i vårt samhälle. För att skolan har
en chans att krossa normer.
“Läroplanen för grundskolan säger också att skolan har ett ansvar för att motverka traditionella könsmönster. Den ska därför ge utrymme för eleverna att pröva och utveckla sin förmåga och sina intressen
oberoende av könstillhörighet.” 2
Enligt skolverkets hemsida ska svenska skolan bedriva en könsneutral sexualundervisning med ifrågasättande av kön och normer. Trots att undervisningen beskrivs så enkelt i teorin är den betydligt mer komplex i praktiken. För så ser inte verkligheten ut på många skolor. Problematiken med dagens sexualundervisning är att den bedrivs med man och kvinna som förutsättning och heterosexualitet som norm. Det
bidrar till att osynliggöra alla och allt som ej vill eller kan identifiera sig med detta. Genom att exkludera
en så stor grupp främjas det osynliga förtrycket av HBTQIA-personer, ett förtryck som förnekar individers
existens om de inte kan identifiera sig med de traditionella könsidentiteterna “Man” eller “kvinna”. På
grund av den okunskap som finns är det inte många som varken ser eller förstår detta förtryck, och vad
som är än mer skrämmande är hur många som aktivt väljer att förneka dess existens.
Det är här skolan kommer in. Skolan finns till för att bilda människor inför livet. Vad som är relevant att
lära sig förändras i takt med att samhället gör det. HBTQIA-personer har alltid funnits och kommer alltid
att göra, därför är det viktigt att HBTQIA finns med som en del av undervisningen. Okunskap gror rädsla
och rädsla gror fördomar, det är därför oerhört viktigt att elever i tidig ålder lär sig att tänka normkritiskt
även gällande kön, identitet, lägging och relationer. För att förhindra att den oförståelse, okunskap och de
fördomar som finns bland äldre generationer ska få fäste i kommande generationers värderingar måste vi
agera nu.
Skolan har i ansvar att se till varje elevs väldmående och trygghet, därför är det viktigt att se varje elev
för den den vill vara, och inte nödvändigt vis den samhället har konstruerat eleven till att vara.
Till följd av ovanstående föreslår jag
att1 Moderat Skolungdom uttalar att den sexualundervisning som bedrivs i
grundskolan är ofullständig
att2 Moderat skolungdom verkar för att tillsätta en utredning gällande kvalitén på den sexualundervisning som bedrivs i grundskolan
att3 Moderat skolungdom verkar för att grundskolan ska bedriva en mer
inkluderande sexualundervisning med större fokus på könsidentitet och
icke-normativa läggningar
att4 Moderat skolungdom verkar för ett stärkt skydd av unga HBTQIA-personer inom skolan
28
Motionssvar
Rikskommittén vill tacka motionären för en motion som berör ett viktigt och i många sammanhang ett
inte alls tillräckligt belyst ämne i den svenska skoldebatten. Rikskommittén delar motionärens uppfattning
om att den sexualundervisning som bedrivs i den svenska skolan är undermålig och har flera förbättringsområden. Vi anser också att det finns all anledning att stärka skyddet för utsatta grupper i den svenska
skolan överlag, ett steg i detta kan vara att stärka skyddet för HBTQIA-personer. Gällande ett större fokus
på könsidentitet i sexualundervisningen delar dock inte vi motionärens uppfattning, ett av problemen är
snarare att det fästs allt för stort fokus på könsidentitet. Vi anser inte heller att det är rikskonferensens
uppgift att tillsätta utredningar.
Med anledning av detta föreslår rikskommittén rikskonferensen:
att bifalla att-sats 1,4
att avslå att-sats 2,3
29
MOTION 9
ANGÅENDE MER KONKURRENS OCH SPECIALISERING PÅ SKOLMARKNADEN
Christopher Rydaeus – MSU Östergötland
Idag har vi en skolmarknad där skolor konkurrerar med varandra och där elever får välja fritt. Vi fastnar
ofta vid att endast försvara denna marknad istället för att faktiskt våga erkänna denna marknads brister.
Det är idag mycket svårt att starta nya skolor, 2011 godkändes endast 24% av ansökningarna om att starta
upp en ny skola1, reglerna kring att starta upp skolor är oklara och kraven är enorma och skolor har problem att specialisera sin utbildning på grund av regleringar.
När det gäller specialisering finns en särskild lagstiftning som begränsar möjligheten för skolor att utveckla sitt erbjudande. Enligt Skollagen kapitel 23 paragraf 3 gäller att:
”Inom grundskolan, grundsärskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan får uppgifter som inte är
hänförliga till undervisningen överlämnas på entreprenad.”
En förutsättning för skolledningar i både fristående skolor och kommunala skolor att bemöta den utomstående konkurrensen är att de ges en frihet att organisera och planera sina utbildningar. Om skolorna
ges denna frihet främjas den förbättrings- och innovationprocess som kännetecknar alla fungerande
konkurrensutsatta marknaderna.
För att skolmarknaden ska fungera på ett bra sätt krävs det att det föreligger konkurrens på riktigt. Med
det menas en marknad med en konkurrensprocess som innehåller både nystart, expansion av framgångsrika skolor, kontraktion av mindre framgångsrika och i slutändan nedläggning. Denna konkurrensprocess
fungerar idag relativt bra men det innebär inte att den kan förbättras. Under 2011 godkändes endast 24%
av ansökningarna om att etablera en ny fristående skola. Idag är reglerna alldeles för oklara och kraven
för många när det kommer till att etablera nya fristående skolor. Går man in och letar efter regler eller
krav när det kommer till att få starta upp en fristående skola hittar man endast var man kan skicka in en
ansökan om att få göra det.
att1
Moderat Skolungdom uttalar att konkurrensen på skolmarknaden bör
förstärkas
att2
Moderat Skolungdom verkar för att skolor ska kunna lägga ut enskild
undervisning på entreprenad.
att3
Moderat Skolungdom verkar för att Skollagen kapitel 23 paragraf 3
avskaffas 1 Skolinspektionen 2011
att4
Moderat Skolungdom verkar för att reglerna och kraven kring uppstart
av en fristående skola tydliggörs och minskas.
Motionssvar:
Rikskommittén vill tacka motionären för en välskriven motion. Skolmarknaden har en lång väg att gå för
att uppnå ett bra klimat för konkurrenskraft inom skolväsendet. Motionen tar upp viktiga punkter för en
fortsatt utveckling. Vi ser det som viktigt att Moderat Skolungdom står upp för elevers valfrihet och dessa
förslagen är viktiga för att den ska utökas.
Med anledning av ovanstående föreslår rikskommittén rikskonferensen:
att bifalla att-sats 1,2,3,4
30
MOTION 10
ANGÅENDE KUNSKAPSPLIKT I GRUNDSKOLAN
Christine Ohlsson – MSU Skåne
Grundskolan bör vara den del av skolgången där man lär sig alla grundläggande kunskaper som man
behöver i livet och för att leva i samhället. Idag finns en skolplikt som gör grundskolan obligatorisk och
en närvaroplikt som säger att man måste närvara på alla lektioner under hela sin skoltid. Trots detta finns
det ingenting som säger att man har ett krav på att lära sig det som undervisas under den obligatoriska
närvaroplikten. Detta i sin tur leder till att elever går ut med olika kunskapsnivåer och även att elever går
ut utan behörighet till gymnasieskolan. För att lösa den bristfälliga kunskapen som många elever går ut
grundskolan med, bör det finnas en kunskapsplikt. Denna kunskapsplikt ska verka för att man måste lära
sig grundskolans innehåll istället för att bara ha en plikt att vara närvarande. Kunskapsplikten ska därför
innebära ett krav på att man ska vara godkänd inom minst svenska, engelska och matte för att kunna gå
ut grundskolan.
Idag finns det ett behörighetskrav till gymnasiet, som efter införandet av Gy11, innebär att man måste
ha minst åtta godkända betyg för att kunna söka till yrkesprogram. För högskoleförberedande program
krävs det 12 godkända betyg. För båda dessa är det även krav på att man måste vara godkänd i svenska,
engelska och matte. Om man väljer att inte söka till gymnasiet spelar det dock ingen roll vilket betyg
man får i något ämne, vilket jag anser är ett problem då elever går ut utan grundläggande kunskaper i
viktiga ämnen. Införandet av en kunskapsplikt, som innebär att man istället måste ha godkänt i minst de
tre grundämnena, skulle förhindra att man gick ut grundskolan utan dessa kunskaper. På sikt skulle även
resultaten i fler teoretiska ämnen förbättras om de inkluderades i en kunskapsplikt i grundskolan.
En kunskapsplikt är viktig för att det sedan ska vara helt valfritt att välja att läsa vidare på gymnasiet, för
oavsett om man väljer att gå gymnasiet eller inte ska man ha en bra och grundläggande kunskapsbas.
Detta kan endast nås genom att ställa högre krav på innehållet i grundskolan och även kravet på att eleven faktiskt måste lära sig det som undervisas.
Idag är gymnasiet frivilligt, men ändå har man inte någon större individuell frihet vad gäller gymnasiets
innehåll. Det är idag möjligt att välja gymnasieprogram, men alla program har obligatoriska ämnen som
alla gymnasieelever läser, till exempel idrott och hälsa. Idrott och hälsa är ett ämne där man bedöms
utifrån sina fysiska färdigheter, vilket många inte anser vara relevant för fortsatta studier på universitetet
eller för arbetslivet. Idrott och hälsa är inte heller ett högskoleförberedande ämne. Detta borde istället
vara en frivillig kurs, liksom många andra kurser som idag är obligatoriska för alla som går gymnasiet.
Avskaffandet av fler obligatoriska ämnen skulle ge ökad möjlighet för elever att skräddarsy sin utbildning
utifrån sina egna intressen. Med det menas att man i större grad kan kombinera till exempel entreprenörskap med biologi och musik, eller något annat som man är intresserad av och vill bära med sig som
kunskap i framtiden, då eleven får välja fler ämnen själv. En ökad valfrihet och mer individuell frihet leder
till ökad studiemotivation och således bättre resultat i skolan.
Med anledning av ovanstående föreslår jag rikskonferensen att besluta:
att1 Moderat skolungdom verkar för att införa en kunskapsplikt i grundskolan
att2 Moderat skolungdom verkar för en kunskapsplikt som ska innehålla
ett krav på godkända betyg inom svenska, engelska och matte för att
kunna gå ut grundskolan
att3 Moderat skolungdom verkar för att fler teoretiska ämnen än grundämnena ska ingå i kunskapsplikten i grundskolan
att4 Moderat skolungdom verkar för att elever ska få möjlighet att välja fler
egenvalda kurser på gymnasiet
att5 Moderat skolungdom verkar för att eleverna i större utsträckning ska få
utforma sin studieplan
att6 Moderat skolungdom verkar för att göra idrott och hälsa till ett frivilligt
ämne på gymnasiet
31
Motionssvar
Rikskommittén vill börja med att tacka motionären för en bra och välskriven motion. Dock så delar inte
rikskommittén åsikten om att det ska vara kunskapsplikt i grundskolan. Det finns mycket värde i att elever
i så låga åldrar träffar med lärare och klasskamrater på plats för att skapa en trygghet och rutin i skolan,
som kommer att bidra till elevernas inlärning och sociala färdigheter. Vi vill även understryka till motionären att grundskola inte endast syftar till högstadie utan även då lågstadium. Det är den fas i ens utbildning där de kraven som finns för att få en bra utbildningsgrund lärs ut. På gymnasiet ser vi det annorlunda, då man är äldre och kan förväntas att kunna ta mera eget ansvar för sina egna studier.
Med anledning av ovanstående föreslår rikskommittén rikskonferensen
att bifalla att-sats 4, 5 och 6.
att avslå att-sats 1, 2 och 3.
32
MOTION 11
MOTION ANGÅENDE ENTREPRENÖRSKAP I SKOLAN
Fabian Solberg, Karl Melin – MSU Lund
Idag erbjuds inte entreprenörskap som valbar kurs på alla gymnasieskolor, vi vill se en förändring på
detta.
Den moderna ekonomiska utvecklingen gynnas av småföretag och deras möjlighet till expansion. Sveriges ungdom skall vara i framkant i världens utveckling där småföretag blir en allt större del av BNP.
Därför tycker vi att entreprenörskap som kurs skall erbjudas till alla gymnasieelever som valbar kurs eller
kunna kombineras med gymnasiearbetet som görs i slutskedet av gymnasietiden. Man ska uppmuntra entreprenörskap och ge eleverna motivationen att stå på egna fötter efter att utbildningen är avslutad. Att
ge elever modet och kunskapen som krävs att jaga sina drömmar och driva sina idéer till företag. Många
av de nya jobb som skapas idag skapas utav småföretag, företag som i ett företagsvänligt Sverige driver
ekonomin framåt. Entreprenörskap hjälper också till med att utveckla elevers kreativitet och arbetsförmåga.
att 1 Moderat skolungdom uttalar att alla gymnasieskolor ska ha entreprenörskap som valbar kurs
att 2 Moderat skolungdom verkar för att alla gymnasieskolor ska ha entreprenörskap som valbar kurs
att 3 Moderat skolungdom uttalar att entreprenörskap är något som svenska
skolan bör lägga större fokus på.
Motionssvar:
Vi från rikskommittén tackar motionärerna för en bra motion som belyser ett viktigt ämne.
Möjligheten att läsa entreprenörskap på gymnasiet tror vi är något de flesta ser som något positivt då
man istället för att lära sig att ta ett jobb får kunskapen om hur man driver eget företag och skapar nya
arbetstillfällen. Dock ser vi från rikskommittén de problematiskt att man skulle införa tvång på alla gymnasieskolor att erbjuda entreprenörskap då de kan sätta onödiga käppar i hjulen för skolor som väljer att
ha fokus på andra områden.
Med anledning av ovanstående föreslår rikskommittén rikskonferensen:
att bifalla att-sats 1,2
att avslå att-sats 3
33
MOTION 12
ANGÅENDE PRIORITERING AV UNGDOMARS OCH BARNS PSYKISKA VÄLMÅENDE
Mikaela Jonsson, Amanda Lilja, Vera Ehn – MUF Vara
I dagens samhälle ser vi en stark nedåtgående spiral hos ungas psykiska hälsa. Denna nedåtgående
trend hotar inte bara ungdomars och barns psykiska hälsa utan även den fysiska, deras betyg samt deras
drivkraft till att komma ut på arbetsmarknaden. Ungas psykiska välmående har på den senaste tiden lyfts
fram i debatter, men detta är en fråga som kräver än mer uppmärksamhet.
Vi vet idag att den psykiska ohälsan hos ungdomar och barn har ökat och är idag ett av de största samhällsproblem som vi har i modern tid i Sverige. Sverige är egentligen ett väldigt bra land att leva i. Vi har
god koll på vår ekonomi och har en utvecklad arbetsmarknad där vi har rätten att uttrycka och utveckla
våra drömmar. Med tanke på Sveriges välstånd är det viktigt att vi även tar tag i de problem som belastar
vår folkhälsa.
Vi bör sträva efter att ha fler obligatoriska och regelbundna hälsokontroller för psykisk hälsa i Sveriges
skolor. Idag kontrolleras främst den fysiska hälsan, vilket gör att man inte upptäcker när ungdomar och
barn mår psykiskt dåligt. Därför är det viktigt att varje skola i Sverige ska ha resurserna till att hantera
dessa former av problem.
Med anledning av ovanstående yrkar vi:
att1
Moderat Skolungdom verkar för att fler obligatoriska hälsokontroller ska
genomföras i alla Sveriges skolor.
att2
Moderat Skolungdom verkar för att resurserna för hälsokontroller prioriteras i framtida budgetar.
att3 Moderat Skolungdom verkar för att utbildningsnämnden ger plats för
hälsokontroller av den psykiska hälsan i deras budgetar.
att4
Moderat Skolungdom verkar för att ändra den bild lärare och elever har
på mobbing, till exempel: lärare borde inte säga ”det krävs två för att
stöta”. Lärare borde istället säga ”Om någon är elak mot någon annan
så är det för att den personen mår dåligt, därför borde ni berätta om
det händer för deras skull”.
att5
Moderat Skolungdom verkar för ett större samarbete mellan skolor och
vårdsektorn.
att6 Att Moderata Ungdomsförbundet i Skaraborg skickar motionen vidare
till Moderat Skolungdoms rikskonferens 2015.
Motionssvar
Vi vill även här börja med att tacka motionärerna för att de lyfter ett mycket viktigt ämne. Den psykiska
ohälsan måste bekämpas på alla skolor, för att varje elev ska nå sin fulla potential. Det är en självklarhet.
Däremot ställer vi oss kritiska till att ha fler av de hälsokontroller som idag finns, Att mäta sin längd, vikt
samt undersöka framtida längd är inte något vi vill se mer av i skolan. Istället bör man ändra sättet dessa
kontroller utförs. Vi vill t.ex. se en större vikt vid just psykisk hälsa framför att ta reda på hur lång man är.
Därför tycker vi inte heller att dagens hälsokontroller bör prioriteras i kommande budgetar. Det är dessutom inte upp till oss att avgöra hur enskilda kommuner väljer att lägga sin budget. Vi hoppas istället att
man helt gör om hälsokontrollerna och prioriterar den psykiska hälsan.
Med anledning av ovanstående föreslår rikskommittén rikskonferensen:
att bifalla att-sats 5
att avslå att-sats 1,2,3,4
34
MOTION 13
KUNSKAP FÖRE NÄRVARO!
Anna-Beata Stenberg – MUF Lidköping
Skolan är en fyrkantig arbetsplats som enbart passar en viss procent av oss alla elever som besöker den
dagligen. Det funkar inte att ha skolan i det system vi har idag. Vi måste göra den möjlig för alla även hon
som inte är en morgonmänniska eller han som har svårt för stora grupper av människor.
Skolan är uppbyggd på lektioner mellan klockan 08.00-15.00 och jag är trött på det. Jag vill se en uppfräschning av den svenska skolan.
Man kan ställa sig frågan ”varför är det så här egentligen?” Om man skulle ställa samma fråga till sin lärare skulle man fått svaret ”arbetsmarknaden är uppbyggd på klockan 08.00-17.00 jobb och vi förbereder
er för det.”
Men det är fel. Arbetsmarknaden kommer att utvecklas och den håller på att utvecklas otroligt. Det är fler
och fler som blir egenföretagare och fler som tar initiativet att forma sin arbetsdag utifrån de behov man
som individ har.
Det råder inga tvivel på att psykisk ohälsa ökat bland unga på senare år. Detta kan vara allt ifrån inre
stress, prestationsångest, panikångest och depression.
Inte nog med psykisk ohälsa. Mobbning är en stor del av skolans värld också. Ingen ska behöva känna
sig orolig över att gå till skolan. Det finns till och med de fall där elever som inte känt sig trygga i skolans
miljö och med sina klasskompisar valt att hoppa av gymnasiet helt för att de helt enkelt inte klarar av det.
Är det så här vi ska ha det? Nu är det dags. Dags för oss att sätta fötterna i rätt riktning och arbeta för en
mer individanpassad skolgång, en bredare frihet och en mindre otrygg samt oroande skola.
Så den stora frågan är ”hur får man en bättre skola som passar ALLA?”.
Det är viktigt att det finns vissa schemalagda genomgångar som är obligatoriska sen att det ska finnas en
möjlighet för både de som trivs i den fyrkantiga skolmiljön och de som inte gör det. På så sätt att det ska
finnas lärare på plats dagligen precis som det är nu men att det ska finnas den möjlighet att elever
ska kunna plugga på distans på valfri plats men ändå ha skolan som ett nätverkssafari där du kan finna
kunskap och hjälp hos lärare.
Alla genomgångar ska även filmas och läggas upp på den läroplattform skolan använder sig av så att alla
elever har samma förutsättningar till kunskapen som mäts i slutet när man tentar av de olika ämnena.
Alltså ett exempel är att ha olika lektionssalar som ”Engelska 1a-4c” där engelska lärarna är samlade och
arbetar ihop, samt ett ”svenska 1a-3c”, osv. Alla lärare inom de speciella områdena är på samma plan och
arbetar med eleverna tillsammans. Det vill säga att det blir fler lärare per elever. Därav mer hjälp och stöd
till de som behöver det.
Det är viktigt att kunna forma sina studier utifrån sina egna behov och livssituationer. Eftersom gymnasiet
är ett fritt val tycker jag även att man ska kunna tenta av och göra inlämningar samt visa upp de kunskaper man har, på det sättet som passar en själv mer. Det är viktigt att känna att det är en själv som äger
sina egna studier samt att det är kunskapen som räknas och inte närvaron.
Med denna motion yrkar jag:
att1
Moderat Skolungdom verkar för att utbildningen i Sverige ärkunskapsbaserad och håller en hög kvalité.
attt2
Moderat Skolungdom verkar för att varje elev i det svenskaskolsystemet
mår bra.
att3
Moderat Skolungdom verkar för att gymnasieskolan ska utgå mer från
den enskilda eleven.
att 4
Moderat Skolungdom verkar för att skolsystemet ska motverkapsykisk
ohälsa hos elever.
35
att5
Moderat Skolungdom verkar för en kunskapsplikt före närvaroplikt i
gymnasieskolan.
att6
Motionen skickas vidare till Moderat Skolungdomsrikskonferens 2015.
att7
Att ett system tas fram för vidare analys om varje individ i fråga anses
vara passande för ett eget ansvar gällande planering av skolgång.
Motionssvar
Vi vill tacka motionären för en viktig motion. Givetvis ska kunskap komma före närvaro och på gymnasieskolan ser vi ett stort behov av att verka för just en kunskapsplikt. Det är också en självklarhet att motverka den psykiska ohälsan bland elever och alltid sätta individen i fokus. Däremot ser vi inte ett behov av
ytterligare ett system, utan är övertygade om att ramarna för en kunskapsplikt bäst sätts av elev, vårdnadshavare och lärare.
Med anledning av ovanstående föreslår rikskommittén rikskonferensen:
att bifalla att-sats 1,2,3,4
att avslå att-sats 6
att besvara att-sats 5
36
MOTION 14
ANGÅENDE NATIONELLA PROVEN SOM BETYGSGRUNDANDE
Adam Johansson – MUF Falköping
Det nuvarande betygssystemet bygger på att varje lärare betygssätter de elever som den undervisat.
Undersökningar bland lärare har visat på att i över 26 % av fallen väljer läraren att sätta ett högre betyg
än vad eleven uppnått på de nationella proven. I vissa av skolorna är dock denna siffra oroväckande
hög, närmare 80 %. Således innebär detta att lärarna ger elever för höga betyg. Att sedan betygssystem
tolkas på väldigt olika vis, från lärare till lärare och skola till skola, innebär att betygssystemet är allt annat
än rättvist.
I dagens läge med höga antagningskrav på universitet och högskola är det viktigt att betygssystemet
på gymnasiet är rättssäkert. Ett sätt att lösa detta på är att införa de nationella proven som betygsgrundande samt att dessa sedan rättas centralt. Proven skall ha upplägget att de ska täcka en större del av
kursen, vilket innebär att eleven måste kunna uppvisa att den har tagit till sig av de kunskaper läraren
förmedlat. Det främjar även att eleverna tar de nationella proven på ett större allvar.
Proven ska dock ej vara den största grunden för betyg, utan det ska vara en balanserad bedömning mellan de nationella proven och vad eleven har presterat till läraren i form av prov och inlämningar.
En central rättning av de nationella proven främjar kvalitetssäkringen av den svenska skolan. Då det råder
meningsskiljaktigheter bland lärarna om hur betygskriterierna skall tolkas är det viktigt att proven rättas
av experter. Det leder till att det blir jämlikt rättat och risken för fel betyg minimeras. Den centrala rättningen innebär också att arbetsbördan för lärarna runt om i Sverige minskas, vilket leder till mer tid för
undervisning.
Med anledning av ovanstående yrkar jag:
att 1
Moderata Ungdomsförbundet i Skaraborg verkar för att de nationella
proven skall rättas centralt.
att 2
Moderata Ungdomsförbundet i Skaraborg verkar för att de nationella
proven skall vara betygsgrundande.
att3
MUF Skaraborg är för fler nationella prov.
att4
Att skicka vidare motionen till Moderat Skolungdoms rikskonferens
2015.
att5
Att skicka vidare motionen till Moderaterna i Skaraborgs länsförbundsstämma 2015.
Motionssvar:
Rikskommittén vill börja med att tacka motionären för en bra och välskriven motion. Rikskommittén delar
motionärens uppfattning om att det behövs fler nationella prov och att dessa skall ligga till grund vid
betygssättningen. Nationella prov ger skolverket och skolorna möjlighet att jämföra kvalité och utveckling
med varandra och gentemot de mål som satts. Det är också ett viktigt komplement för att förhindra den
betygsinflation vi såg i samband med det gamla betygssystemet. Vi delar också motionärens uppfattning
om att de nationella proven skall rättas centralt men då vi redan beslutat detta ser vi ingen ytterligare
anledning att bifalla en att-sats två gånger.
Med anledning av detta föreslår rikskommittén rikskonferensen:
att besvara att-sats 1
att bifalla att-sats 2,3
att avslå att-sats 4,5
37
MOTION 15
ANGÅENDE HÖGSKOLANS ANTAGNINGSPROCESSER
Amanda Broberg – MSU Stockholm
Vi lever idag i ett modernt samhälle med fler valmöjligheter, ökad informationsexponering och växande
samhällsengagemang. I ett friare samhälle ökar fokuset på individerna och deras unika egenskaper och
erfarenheter, samtidigt som konkurrensen blir allt hårdare i en värld i snabb utveckling. Svenska ungdomar växer upp i ett friare samhälle men kommer mötas av hårdare konkurrens på arbetsmarknaden när
det växer upp. Det moderna svaret på ungas problem i svensk skola heter inte mer detaljstyrning eller
hårdare reglering av till exempel undervisningstimmar i matematik. Vi kommer i framtiden konkurrera,
inte med våra resultat i PISA utan med kreativitet, innovation, entreprenörskap och samhällsengagemang.
Skolan har en viktig uppgift i att förbereda unga för arbetsmarknaden och skapa självständiga individer,
något som måste synas även i antagningsprocesserna till högre studier.
Om man tittar på andra utvecklade länder baseras antagning till högre studier på mer än ett meritvärde.
Idag tvingas gymnasieelever nedprioritera engagemang och fritidsaktiviteter för att få de betyg som
krävs för att ta sig in på de bästa utbildningarna. Även om de intressen eleven har eller erfarenheter
denne har tillförskaffat sig utanför skoltid är meriterande tillgodoräknas inte detta när man ska söka till
högre studier. Detta leder till att unga har två val. Antingen läggs fokus på studierna och man får därigenom höga betyg ett bra snittvärde att söka in till universiteten på, eller så väljer man kanske att prioritera kårengagemang, fotboll eller unga aktiesparare vilket kan gå ut över skolan och därmed betygen.
Detta minskar incitamenten för unga att ha intressen utanför skolan. Det handlar om unga som hoppar
av innebandylaget trots att de älskar sporten när träningstillfällena och cuperna blir för många, de som
aldrig upptäcker samhällsengagemang för man inte har tid och istället ser det som spännande teorier på
samhällskunskapen och om nästa svenska musikunder som slutar ta sånglektioner för att denne börjar
läsa naturprogrammet.
Vi skapar en skola och ett samhälle där budskapet är att du ska vara kompetent på pappret, i ett genomsnitt av de bedömningar du får. Unga behöver snarare få känna mervärde och ökad motivation i sina
tonårsår. Genom att få utöva din favoritsport istället för att se den på TV någon gång i månaden, genom
att få sjunga och skriva egen musik istället för att lyssna på Spotify och genom att få delta i samhällsdebatten istället för att höra om den på samhällslektionerna, så får unga göra det kanske viktigaste i livet,
hitta det de älskar att utöva och förbättras inom det. Idag väljer många ungdomar bort det de älskar
i hopp om att de ska ge dem en bättre framtid. Om man tittar på flickor och pojkar mellan 10 och 12
år uppges mellan 70 och 80 % (en marginellt högre siffra bland pojkar) träna idrott i en förening eller
klubb minst en gång i veckan. I åldern 16-18 ligger samma siffra på under 60 % #. Många unga väljer bort
fritidsaktiviteter i takt med att skolan blir svårare. Men i verkligheten uppskattas ofta sidoengagemang,
tidiga extrajobb eller hobbies. Men det handlar också om någonting större än så - nämligen rätten att få
vara vem man vill. En identifikation som är bredare än dina betyg. Om att hitta det man brinner för och
växa som person i olika sammanhang, inte bara i skolan.
Det är dock förklarligt att många unga väljer att prioritera skolan framför fritidsintressen. Frågan är varför
länder som USA har en kultur som är tvärtom när det kommer till aktiviteter och intressen utanför skoltid? Där är det toppeleverna som också är med i skolans idrottslag, tävlar i debatt och sitter i elevrådet.
En liknande kultur i Sverige skulle leda till att fler elever får göra det de älska samtidigt som de blir mer
motiverade i skolarbetet och därmed får fler kvalitéer att konkurrera med när de kommer ut på arbetsmarknaden. Skillnaden är att USA, tillsammans med andra välutvecklade länderna som Storbritannien etc.
har en antagningsprocess till universitetet där du söker in på mer än dina betyg. En ansökan inkluderar
också meriter, rekommendationer och en personlig ansökan. Delen med rekommendationsbrev skulle
också vara ett incitament för unga att utöka sitt nätverk i unga år och prestera inför äldre förebilder så
som lärare eller arbetsgivare.
Att söka extrajobb eller praktik blir också mer attraktivt om den erfarenheten underlättar för att komma
in på din drömutbildning. Med extra meriter har unga mer att konkurrera med på arbetsmarknaden och
blir mer motiverade.
En annan viktig aspekt är bredare identifikationsfaktorer. Många unga lider av psykisk ohälsa och även
om man inte bör generalisera detta beror många ungas ohälsa på stress orsakad av för hårda krav på sig
själv, att de känner sig omotiverade i skolan och livet och att de har svårt att hitta sin plats. Genom att
38
uppmuntra högskolor och universitet att se till hela individen vid antagning skapar man också incitament
för ett utökat nätverk och att ha jobb, praktik och andra meriterand och utvecklande verksamheter vid
sidan om sin skolgång.
Systemet tillämpas idag i många länder men också på vissa skolor i Sverige, men då i särskilda kvotgrupper. Handelshögskolan i Stockholm har kvotgruppen särskilda meriter och många yrkeshögskolor/
utbildningar inom specifika områden tar upp arbetsprovet och har mer omfattande ansökningar en bara
ett meritvärde. Även om det är upp till lärosätena själva idag att utforma sina antagningsprocesser är det
extremt få, speciellt de stora universiteten och de teoretiska utbildningarna, som gör det i praktiken och
därför skapas inte några av de ovan nämnda incitamenten. Vi ser istället en negativ utveckling. Vi ska inte
detaljreglera universitetens antagningsprocesser, men vi har en viktig roll i att gymnasieungdomar ska
få vara sig själva och göra det som stimulerar dem, utöka sina kontaktnät och samla erfarenheter redan
i ung ålder samt bli sedda som individer och inte bara som ett meritvärde när de tar sig vidare till högre
studier.
Med anledning av ovanstående yrkar jag
att1
Moderat Skolungdom uttalar att högre lärosäten bör utforma sina antagningsprocesser så de tar hela individen i beaktande.
att2
Moderat skolungdom verkar för att högre lärosäten bör utforma sina
antagningsprocesser så att de tar hela individen i beaktande.
att3
Moderat skolungdom verkar för att högre lärosäten utformar sina
antagningsprocesser så att de ser till särskilda meriter och rekommendationer i betygen.
att4
Moderat skolungdom uttalar att för att högre lärosäten utformar sina
antagningsprocesser så att de ser till särskilda meriter och rekommendationer utöver betygen.
att5
Moderat skolungdom vidaresänder motionen till MUF:s arbetsstämma
2015.
Motionssvar:
Rikskommittén vill börja med att tacka motionären för en motion som belyser ett mycket viktigt ämne.
Det ska vara en självklarhet för Moderat Skolungdom att vilja se en skola som tar hela individen i beaktande och som ger de förutsättningar och möjligheter som just hen behöver. Däremot är det redan så att
högskolor i en stor utsträckning bestämmer hur antagningen ska se ut. På olika program och olika skolor
ser alltså antagningsprocessen olika ut. Vi anser att det är bra att lärosäten själva har denna makt och tror
att den används bäst just så. Ett exempel är Handelshögskolan i Stockholm som använder sig av just särskilda meriter som grund för antagning. Lärosäten ska fortsätta ha denna makt, varför vi inte håller med
motionären om att utforma riktlinjer för antagningsprocessen är rätt väg att gå.
Med anledning av ovanstående föreslår rikskommittén rikskonferensen:
att avslå att-sats 1,2,3,4,5
39
MOTION 16.
ANGÅENDE AVSKAFFANDET AV STUDERANDES MEDBORGARLÖN
Filip Wallersköld, Erik Tollin – MSU Skåne
Överallt i världen är en utbildning något som eftersträvas, något som ses som en möjlighet till ett framtida jobb. Utbildningen ses som en möjlighet till ett väl ställt framtida liv. I Sverige däremot, är synen på
utbildning egenartad. Det egentliga syftet med, och värdet av, en utbildning är allt för sällan anledningen
till att man väljer att gå gymnasiet. Något som bidrar till detta är att staten i dagsläget betalar alla elever
för att gå i skolan. Detta anser vi vara fel. Idag framstår det som att staten ser utbildningen så nödvändig
att man måste betala eleverna för att de ska studera. Problematiken med detta är att skolgången ska vara
en investering, en investering för en framtida försörjning. Man ska vilja utbilda sig, och incitamentet att gå
utbildningen ska inte vara för att få ett studiebidrag. Hade andra lärosäten fungerat på samma sätt hade
det sett ytterst märkligt ut, exempelvis: “Få 1050 kr varje månad för att ta körkort!”. Bilden av skolgången
måste förändras. Avskaffandet av studiebidraget skulle vara ett sätt för att ändra bilden på studierna, och
med det, kanske motivera elever till att skolgången faktiskt är något för dem själva och inte något staten
tvingar dem till, där bidraget fungerar som motivering.
Studiebidraget är ett föråldrat verktyg för att utjämna klassklyftor i den svenska skolan i tider då man
som elev var tvungen att införskaffa utrustning såsom böcker, block och pennor. Däremot har svenska
studenter vid gymnasiet inget behov av ett studiebidrag för att klara sin utbildning längre. Som elev blir
man tilldelad studiematerialet som krävs för att klara skolgången, och i många fall t.o.m. datorer. Om så
inte vore fallet går man emot skollagen, som menar följande: “Utbildningen ska vara helt avgiftsfri.” (Skollag, 10 kap, 10 §, 1 st) samt “Eleverna ska utan kostnad ha tillgång till böcker och andra lärverktyg som
behövs för en tidsenlig utbildning” (Skollag, 10 kap, 10 §, 2 st).
Varje år delar staten ut en summa på över 3 400 000 000 kr i form av studiebidrag, då räknat endast till
studerande vid gymnasium. Som det fungerar idag, går dessa till att finansiera elevers fritidsintressen. I
nuvarande skick liknar bidraget snarare en medborgarlön, istället för en metod för elever att klara sina
studier. Pengarna borde rimligtvis prioriteras på annat, såsom att förbättra elevernas utbildning, i ett
Sverige där resultaten går ständigt utför.
När man studerar på högskola finns dock ett visst syfte med studiebidraget, då man själv måste finansiera sitt studiematerial. Detta är dock inte ett tillräckligt stort motiv för att behålla bidraget. Svensk
högskola är redan gratis, och har man inte råd till böcker finns det möjlighet till att söka studielån så man
ges denna möjlighet. Dessutom, i samband med internets ökade omfattning finns det inte längre samma
behov av böcker i fysisk form.
Slutligen: idag inför man statliga bidrag och subventioner med syfte att fylla en viss funktion. Problematiken ligger i att man låter åtgärden finnas kvar trots att den inte längre fyller önskad funktion. Det innebär
att staten får omotiverade utgifter från statskassan, vilket är ett slöseri av skattepengar. Studiebidraget är
ett sådant, och det måste åtgärdas snabbast möjligt.
Med anledning av ovanstående föreslår vi stämman besluta:
att1 Moderat skolungdom verkar för att avskaffa studiebidraget
att2
Moderat skolungdom uttalar sig positivt för ett avskaffande av studiebidraget
att3 Moderat skolungdom uttalar att skattefinansierade bidrag utan funktion är en påfrestning för Sveriges ekonomi
att4
Moderat skolungdom uttalar att studiebidraget inte längre fyller sin
ursprungliga funktion
att5
Moderat skolungdom uttalar att studiebidraget är en felprioriterad
satsning
att6
Moderat skolungdom skickar vidare motionen till Moderata ungdomsförbundets arbetsstämma 2015
40
Motionssvar:
Rikskommittén vill tacka motionärerna för en bra, ideologisk och välskriven motion. Studiebidraget är en
ständigt återkommande fråga, ofta handlar det om dess utformning, kraven som ställs för att få det eller
villkoren för det. Huruvida studiebidragets ursprungliga funktion uppfylls tycker dock vi inte är intressant utan det handlar snarare om att oavsett funktion så är bidrag principiellt fel. Studiebidraget belastar
statens budget med ofantligt mycket pengar, pengar som kunde använts till att sänka skatter eller öka
resurserna i skolan. Utöver det har vårdnadshavare ett försörjningsansvar fram tills den dag den unge fyllt
20 år eller tagit studenten.
Med anledning av detta föreslår rikskommittén rikskonferensen:
att bifalla att-sats 1,2,3 & 5
att avslå att-sats 4 & 6
Reservation:
Adam Agerbrink
Studiebidraget är idag en stor utgift, precis som motionärerna lyfter. Givetvis ska det vara eftersträvansvärt att minska de utgifter som inte fyller någon funktion. På t.ex. högskola är det en god idé att
slopa studiebidraget helt, till förmån för en ökad lånedel. På gymnasiet är dock situationen annorlunda.
Vårdnadshavare har förvisso försörjningsplikt för sitt barn, men här finns anledning att tycka att studiebidraget fyller en viss funktion. Många gymnasieprogram kräver en ojämlik andel utgifter som kan vara
en stor påfrestning för vissa hushåll. Därför bör det vara eftersträvansvärt att låta studiebidraget vara
behovsprövat, snarare än avskaffat helt. Även en generell sänkning hade varit möjligt att diskutera. Hade
formuleringen i att-satserna varit annorlunda hade det alltså varit möjligt att stå bakom dessa. Att bifalla
den nuvarande lydelsen vore alltså att vilja avskaffa allt sorts studiebidrag, för alla åldrar, imorgon. Eftersom frågan är betydligt mer komplex än så, kan jag inte stå bakom förslaget.
Jag reserverar mig till förmån för avslag på att-sats 1 och 2.
41
BILAGA 1
OMBUDSFÖRDELNING
Moderat Skolungdom
2015
Distrikt/Förening
Medlemsantal
Antal ombud
Blekinge län MSU
Bohuslän MSU
Dalarna MSU
Gotland MSU
Gävleborgs län MSU
Göteborgs stad MSU
Hallands län MSU
Jämtlands län MSU
Jönköpings län MSU
Kalmar län MSU
Kronobergs län MSU
Norra Älvsborgs län MSU
Norrbottens län MSU
Skaraborgs län MSU
Skåne MSU
Stockholms län MSU
Södermanlands län MSU
Södra Älvsborgs län MSU
Uppsala län MSU
Värmlands län MSU
Västerbottens län MSU
Västernorrlands län MSU
Västmanlands län MSU
Örebro län MSU
Östergötlands län MSU
136
279
195
90
211
672
326
65
219
119
152
202
44
259
1617
2509
183
290
197
162
47
74
166
128
641
1
1
1
1
1
3
2
1
1
1
1
1
1
1
8
13
1
2
1
1
1
1
1
1
3
Totalt antal
8983
50
42
BILAGA 2
VALBEREDNINGENSFÖRSLAG
Till Moderat Skolungdoms rikskonferens i Linköping den 11-12 april föreslår valberedningen följande
personer till ny rikskommitté. Förslaget är baserat på intervjuer av kandidaterna samt nomineringar från
MSU-distrikten. Valberedningen är helt enig i sitt förslag.
Riksordförande: Vice riksordförande: Mathilda Hjelm, MSU Halland (Omval)
William Elofsson , MSU Gävleborg (Nyval)
Ledamöter i bokstavsordning:
Adam Agerbrink, MSU Bohuslän (Omval)
Christopher Rydaeus, MSU Östergötland (Nyval)
Jolly Bou Rahal, MSU Södra Älvsborg (Nyval)
Nils Paulsson, MSU Skåne (Nyval)
Verksamhetsrevisor: Isabella Viktor, MSU Kalmar (Nyval)
Ersättare till verksamhetsrevisor:
Linda Söderberg, MSU Stockholm (Nyval)
Motivering till förslaget kommer att framföras och finnas tillgänglig på rikskonferensen.
Valberedningen har bestått av
Klas Vestergren (sammankallande)
Julia Persson
Mattias Askerson
Emma Ophus
Christopher Rydaeus (Begärde sig själv entledigad den 11 februari och har ej deltagit i valberedningens
arbete)
43