Ett tankehäfte med saker att diskutera, vuxna emellan.
Ett tankehäfte med saker att diskutera, vuxna emellan. Det svenska språket är vackert – men svårt. Det var mitt allra första intryck, då jag kom till Sverige för 30 år sedan. Men jag bestämde mig ändå för att försöka lära mig svenska, precis som Du som läser dessa ord har gjort. Utan språket, som är en stor del av ett lands kultur, kan man lätt bli isolerad och känna sig utanför. BRIS utför ett stort och viktigt arbete för barn, som på olika sätt har det svårt i Sverige. Ibland handlar det om stora problem, ibland kan det vara mindre saker, som BRIS kan hjälpa till att lösa på ett enkelt sätt, kanske bara genom ett telefonsamtal. Alla vi som är föräldrar har ju varit barn och vet att man kanske inte vill tala med sina föräldrar om allting. Jag har stor respekt för det fina arbete BRIS utför. Initiativet med en video och denna lilla bok, som ni som är föräldrar från andra kulturer, skall kunna använda för att lära er mera om barns och ungdomars situation i Sverige, är utmärkt. Med dessa ord vill jag gärna hjälpa BRIS att fortsätta hjälpa barn och vuxna i Sverige. H E N N E S M A J E S T Ä T D R OT T N I N G S I LV I A 3 Innehåll Förord 3 H E N N E S M A J E S T Ä T D R OT T N I N G S I LV I A Inledning 6 I N G E L A T H A L É N, G Ö R A N H A R N E S K #1 Tankehäfte och samtalsredskap 8 CECILIA BENGTSSON #2 Att vara förälder 12 G U N I L L A H AG B E R G T E G E N R OT #3 Språket som medel och mål 18 NIHAD BUNAR #4 Språk i ett nytt land 22 C H R I S T I N A S K AG E R B O R G #5 Individen eller gruppen – vem bestämmer? 26 HANNA CINTHIO #6 Vad kan man vinna på att ”släppa taget”? 32 A R H E H A M E D N ACA #7 När familjen blir ett hot 36 KARIMA LINDBERG #8 Jämställda på svenska eller Sverige som ett jämställt land? 40 KICKI SCHELLER #9 Jag finns här och bor här i Sverige, men min själ finns i ett annat land. 45 ARAS SALIH #10 Att våga och vilja Illustrationer: Burhan Misirli 48 N A N G YA L A I G H A I R AT 5 Inledning För de allra flesta pappor och mammor är kärleken till deras barn det viktigaste av allt. De stora glädjestunderna i våra liv är ofta de vi har med våra barn. När de föds eller fyller år. Kanske när de är med i en teaterpjäs i skolan eller gör mål i fotboll, saker som gör att de mår bra. Och när barnen mår bra mår vi i regel också bra. Men vi kan även ha våra svåraste stunder med våra barn. Och då kan det kännas svårt att vara förälder. Barnen kanske inte får kompisar eller blir sjuka. Kanske skolkar de från skolan, tjuvröker. De blir kanske retade eller retar andra. Kanske gör de inte som vi vill att de ska göra. Det som vi vet är bäst för dem är kanske inte alltid det som de tycker är det bästa. Det är mycket som gör det svårt att vara förälder idag och vi vet inte alltid vad vi ska göra. Det är inte alltid som vi kan ge svar på barnens frågor. Ibland vet vi inte hur vi ska hantera situationer, kanske är vi för stunden så arga och irriterade på våra älskade barn att vi känner att vi inte räcker till. När man står där ” När man står där hemma och känner sig otillräcklig… ” hemma och känner sig otillräcklig, då kan BRIS finns där för att om möjligt göra det lite enklare det vara ett tillfälle man vill ringa till BRIS att vara vuxen och förälder. Vuxentelefon om barn. Bara för att få prata För vuxna behövs. Varje dag får BRIS mängder av ut med en annan vuxen, att få lite råd och samtal och mejl från barn och ungdomar som känner kanske stöd. sig ensamma, att ingen har tid för dem, att ingen Var och en bestämmer naturligtvis själv om man vill ringa till BRIS. Just därför känns det viktigt att man har rätt kunskap om vad BRIS lyssnar. Vi vet att den tid, omsorg och det engagemang som vi vuxna ger till våra barn och ungdomar är mer värt än alla presenter och pengar i världen. Vuxentelefon är, innan man väljer att ringa dit eller att inte göra det. BRIS Vuxentelefon om barn är en möjlighet för alla vuxna att prata med en annan vuxen om det mesta som har med barn, uppfostran, relationer och familjen att göra. Ringer man, så kan man välja att vara anonym. 6 INGELA THALÉN Ordförande Riksförbundet BRIS GÖRAN HARNESK Generalsekreterare Riksförbundet BRIS 7 #1 Tankehäfte och samtalsredskap Den här skriften har kommit till i samverkan med vuxna som studerar svenska för invandrare. Bakgrunden är bland annat den att vi för en tid sedan frågade om människor i Sverige som kommer från andra länder kände till BRIS. Det visade sig att de flesta barnen och ungdomarna från andra länder gjorde det. Tyvärr var kännedomen om BRIS och vår verksamhet mycket lägre bland deras föräldrar och andra vuxna runt omkring dem. Orsakerna till den stora skillnaden är antagligen att barnen oftare kommer snabbare in i det nya samhället och lär sig hur det fungerar. Barnen och ungdomarna ” möter det svenska samhället genom till exempel Det känns som att mina barn vet mer än jag. ” dagis, skola och idrott. För vuxna är det ibland en längre väg att gå, med svenskstudier samtidigt som allt annat skall fungera – hemmet, familjen och hälsan. Det är många nya saker att förstå och lära sig hantera. ”Det känns som att mina barn vet mer än jag” är det många vuxna som sagt. Eftersom barn och ungdomar behöver sina föräldrar och andra vuxna omkring sig vill vi på BRIS ge ett redskap som kan skapa möjligheter att på olika sätt ta till sig ny kunskap och framförallt få diskutera det nya med andra människor. Med anledning av detta startades projektet ”Vuxna emellan” inom BRIS. Projektets mål är att tillsammans med vuxna från andra familjen och samhället? Religionens plats i samhället? Denna diskussion pågår säkert redan hos många, länder skapa ett underlag för diskussioner, i form av en video dagligen. Men ibland kan även vi vuxna av olika skäl behöva och ett tankehäfte. Att se en film med korta dramatiseringar något som startar en diskussion och kanske då på en plats av frågor som vuxna från andra länder berättat för oss, är som t ex skolan, i klassen där det finns folk som tänker på ingen sanning i sig. Men det kan ge dig en möjlighet att många olika sätt. Att möta människor med olika sätt att diskutera frågorna med dina klasskamrater eller vänner. tänka hjälper oss själva att utvecklas. Det är det som händer Att lära sig hur det fungerar i det nya landet är viktigt, lagar, regler, normer och värderingar. Många gånger är kanske det svåraste att lära sig att förstå det som inte sägs – när barn, ungdomar och vuxna ringer till BRIS och gör oss uppmärksamma på saker som vi inte visste om. Ofta reagerar vi människor med rädsla på nya saker, ”det som folk bara gör”. Hur ser det nya landet på barnen och ibland bara för en kort stund, men ibland kan vi låta rädslan ungdomarna? Dagis, skola och utbildning? Individen, segra och dra oss tillbaka från det nya. 8 9 När projektet under ett års tid var ute på olika SFI-skolor och mötte vuxna som studerade svenska, var erfarenheterna av dessa möten mycket positiva. Att det finns ett behov av att diskutera, fråga och bli informerad om olika saker var vi alla överens om, både BRIS, eleverna och lärarna. Det fanns både en del elever och lärare som tyckte att det var svårt och lite känsligt att diskutera. Att respektera att folk befinner sig i olika faser i livet eller helt enkelt tycker olika saker är viktigt. Det medföljer ingen manual eller ”så här skall man göra” när man ser videon. Vi ser att kraften i de reaktioner som kommer runt videon bildar grunden till vad som diskuteras. Men eftersom ” …det finns ett behov av att diskutera, fråga och bli informerad. det finns många olika trådar att plocka upp i varje dramatisering, så kan ingen se alla ämnen på en gång. Därför är det viktigt att se videon flera gånger eller bit för bit. Under projektets gång har vi också funderat på om det är bra att någon kommer utifrån och håller i dessa diskussioner. Man har då ingen relation till denna människa och behöver inte heller träffas varje dag efter det att samtalen skett. Hur ni väljer att göra på er skola är helt upp till er, men vi på BRIS blir väldigt glada för respons, positiv såväl som negativ. Det är också intressant för oss att veta hur ni gjorde när ni använde materialet. Hoppas att ni får både nytta och nöje av ”Vuxna emellan”. Med vänliga hälsningar, CECILIA BENGTSSON Projektledare Vuxna emellan, BRIS region Syd [email protected] 10 11 ” #2 Att vara förälder Att vara förälder till ett barn är en stor och viktig uppgift och de allra flesta föräldrar ger sina barn så mycket kärlek de kan. Alla människor försöker skapa ett meningsfullt liv och har ambitioner och drömmar, men det kan ibland vara svårt att förverkliga dem. Föräldrar och barn är beroende av det sociala sammanhang de befinner sig i. Mycket styrs av hur situationen runt familjen ser ut, vilka ekonomiska förutsättningar som finns och i vilken kultur och i vilket samhälle man lever. I Sverige har familjens förhållanden förändrats mycket de senaste 100 åren. I början av 1900-talet fungerade ” ...missförstånd som kan leda till det vi så ofta kallar kulturkrockar... ” familjen oftast som en enhet där man arbetade tillsammans för att överleva. Det fanns en tydlig arbetsfördelning mellan de vuxna och kulturen runt familjen var likadan för alla. Under industrialismen blev det vanligt att mannen arbetade utanför hemmet och kvinnan skötte familjen, men familjen levde fortfarande i samma miljö och hade mycket tid tillsammans. Idag arbetar oftast bägge föräldrarna utanför hemmet. Både föräldrar och barn vistas i olika miljöer under dagen och får många intryck från olika håll. När familjen sedan träffas måste man försöka förstå vad alla har varit med om för att det inte ska bli missförstånd. Den sortens missförstånd har det största ansvaret, till exempel för hur det fungerar kan leda till det vi så ofta kallar kulturkrockar, krockar hemma och att det som är svårt går att lösa. mellan olika vardagsvärldar i familjen. Det är föräldrarna som har ansvar för att skapa en positiv Alla människor behöver relationer till andra och barnets första relationer finns i familjen. Små barn är helt beroende stämning i familjen och alla i familjen behöver kunna av hur vuxna i deras omgivning tar hand om dem. Ganska samarbeta med och lita på varandra. I alla familjer skapas snart behöver de sedan klara av att vara tillsammans med relationer och det är viktigt att de är positiva för att andra barn och möta andra vuxna. När barnet blir äldre familjemedlemmarna ska fungera tillsammans. Om någon i möter det barn från många olika sammanhang och får fler familjen inte mår bra, eller om relationerna inte fungerar, så och fler kontakter med andra vuxna runt omkring sig. påverkas hela familjen. Livet i en familj kan se väldigt olika ut och barn och ungdomar behöver veta att det är de vuxna i familjen som 12 Under tonåren behöver barnet sina kamrater, men också vuxna utanför familjen, att bolla sina tankar och funderingar med. Föräldrarna behövs då som en trygghet och det är 13 14 15 viktigt att de finns kvar runt barnet. Tonåringen ska frigöra Barn är mycket av sin tid utanför familjen och därför får sig från sina föräldrar och hitta sitt eget sätt att förhålla sig skolan ofta en stor betydelse för hur barnet utvecklas. Skolan till sig själv, sin kropp, sina föräldrar och till andra är en viktig del i barnets liv och det är viktigt att skolans människor i omgivningen. personal samarbetar med föräldrarna på ett bra sätt. Alla Relationer är viktiga för alla och barn reagerar alltid när barn behöver känna att de hör hemma någonstans och att de relationer inte fungerar. När barn umgås med vuxna reagerar finns med i en gemenskap. Skolan har ansvar för att tydligt barnet på de vuxna och de vuxna reagerar på barnet. Barn visa vilka värderingar det är som gäller, att alla barn har lika behöver vuxna i sin omgivning som har en förmåga att se värde och att ingen får diskrimineras. dem för vad de verkligen är, inte för vad de gör eller presterar. Om barn och ungdomar eller deras familjer Vuxna som kan bekräfta och uppmuntra, vuxna som finns i behöver hjälp på något sätt kan de få det genom närheten som verkligen bryr sig om dem, tar sig tid att skolhälsovården och elevvården i skolan eller lyssna och skoja med dem. Sådana vuxna skapar trygghet genom kommunens socialtjänst. runt barnet och får barnet att växa som person. Barn är helt FN:s generalförsamling antog 1989 Konvention ” Barn behöver vuxna som kan fungera som förebilder. beroende av hur vuxna tar hand om dem och förhåller sig till om barnets rättigheter. Det är ett internationellt dem både i familjen och i samhället utanför. juridiskt bindande dokument för de länder som har anslutit Barn behöver tränas för sin framtid och få bekräftelse på sig, vilket nästan alla länder i hela världen gjort. Barn- att de är accepterade. De behöver också klara svåra saker för konventionen beskriver de rättigheter som bör gälla för alla att växa och mogna och de behöver vuxna som kan barn i hela världen och uppmuntrar alla länder att samarbeta uppmuntra det som är positivt hos dem. Vuxna som kan ge för att barn ska få det bättre. stöd och vägledning och slussa in dem i samhället. Det är viktigt för alla barn och ungdomar att de vågar ” Konventionen säger att varje människa under 18 år är ett barn, att alla barn har lika värde, att barnets bästa alltid ska vara sig själva och ha en bra självkänsla. Att vara sig själv komma i första hand, att barn har rätt att bli lyssnade till handlar om att känna sig trygg, att kunna lita på människor och säga sin åsikt och att båda föräldrarna har ansvar för i sin närhet. Den som känner sig trygg och litar på sin barnets uppfostran och utveckling. omgivning vågar lättare visa vem hon är och vara sig själv. Alla barn behöver vägledning, men den måste ” utgå från deras behov. Barn behöver vuxna som Alla barn behöver väg- ledning... ” kan fungera som förebilder och samtidigt kan ha en dialog med dem. Vuxna som är tydliga med vad de tycker, som vågar sätta gränser och G U N I L L A H AG B E R G T E G E N R OT Regionchef BRIS region Syd verkligen tala om vad det är som gäller. Det skapar trygghet och det är ett allvarligt svek mot barn när föräldrar och andra vuxna inte bryr sig om dem. Om barn blir respekterade och tagna på allvar så respekterar de också andra. De behöver dela tankar och funderingar med varandra och med vuxna i sin omgivning, det hjälper dem att bli tydliga. 16 17 #3 Språket som medel och mål Språket, både i sin talade och i sin skrivna variant, är ett medel som underlättar kommunikation mellan människor. Det finns flera andra. Det så kallade kroppsspråket har historiskt till och med varit viktigare än det talade språket. Det skrivna språket som allmänt kommunikationsmedel är av ganska sent datum, men det har i våra moderna och teknikfixerade tider genom mejl och sms blivit det allra viktigaste. I synnerhet ungdomarna mejlar, messar och chattar. Ett helt nytt ordförråd har dykt upp kring den moderna tekniken. Verben böjs på nytt sätt, nya substantiv lånas från engelska, spanska och turkiska, nya förkortningar har blivit lika svenska som Dalahästen och Astrid Lindgren och prepositioner försvinner titt som tätt. Det finns helt enkelt inte plats för dem på de små skärmarna och alla fattar väl ändå vad man vill säga! Förutom hos vissa språkpoliser i övre pensionsåldern, som lätt lutade över sina rollatorer förfasar sig över ”dagens ungdom”, verkar det nya språket rätt så smärtfritt ha gjort intrång i det svenska folkhemmet. Det beror på ” ...Toleransnivån mot brytningen, …är förbluffande låg. ” en enkel sak. Språket har i detta fall uppfattats och tagits för vad det är, nämligen ett medel för kommunikation mellan människor. Diskussioner om ”invandrare och det svenska språket” hittar vi i allt ifrån förskolans lekrum, via arbetsförmedlingens väntrum till politikens maktrum. Men här ser jag en tydlig skillnad i vad språket förväntas vara för ”våra invandrade vänner”, som vissa politiker gillar att kalla oss. Att tala ”bra” svenska är inte ett medel utan ett mål i sig! Toleransnivån mot brytningen, en och annan felplacerad preposition, ett och annat förväxlat en/ett eller den/det, är förbluffande låg. Alla dessa i grunden språktekniska finesser förknippas direkt eller indirekt med individens intelligens, kultur och anpassningsvilja. Om dessa bedöms vara till individens nackdel då är det svårt att få arbete i dagens Sverige. Det är svårt att få folk att 18 19 ta dig på allvar, att lyssna till dina argument och acceptera dina förslag. Den här formen av dagligt förtryck fullbordas när ”invandraren” accepterar sin underordnade position i samhället med hänvisning till den egna ”bristfälliga svenskan”. När man inte protesterar, inte ” För att bryta denna onda cirkel krävs förändringar... ” reagerar, inte argumenterar tillbaka. När man drar sig tillbaka till den privata sfären och inte vågar ta en aktiv del i samhällets små och stora affärer. När man är rädd att framstå som gränslöst dum bara för att medlet, det vill säga språket, delvis saknas. När man tänker att ”det är mitt fel, för jag talar inte lika bra svenska som svenskarna gör, som till exempel den där snubben från Rapport, Claes nånting!”. För att bryta denna onda cirkel krävs både förändringar i hur dagens samhälle fungerar och i hur individerna betraktar sig själva och sin plats i samhället. Den förra måste vi alla hjälpas åt att ta tag i. Den senare, den individuella sidan, måste varje person ta tag i med sig själv. Att betrakta språket som ett medel för kommunikation, frikopplat från de kunskaper och erfarenheter varje individ bär med sig, är ett steg i att återerövra sin plats i samhället som en ansvarskännande, vuxen samhällsmedlem. Det är också ett steg i att, om inte återerövra så ytterligare befästa sin plats i sina barns skolgång och uppfostran. Språket skall förpassas från målet tillbaka till medlet, även i ”invandrarnas” fall. För, hej kom ihåg, Claes Elfsberg må tala fin svenska, men han har aldrig mitt i en mening behövt fundera över vilka ord som egentligen är ett-ord och att omvänd ordföljd gäller i bisatser! Att kunna göra detta är en konst i sig. NIHAD BUNAR Sociolog, Stockholms universitet 20 21 #4 Språk i ett nytt land lär man sig nya ord men man kommer sällan ifatt de infödda barnen. Det är nu man behöver en bro för det nya språket Många elever med invandrarbakgrund har det tufft i skolan idag. Långt ifrån alla får godkända betyg i alla ämnen. Några och bron är modersmålet. Men många invandrarelever känner att de inte får av de här barnen och ungdomarna är födda i Sverige medan tillräcklig hjälp av sitt modersmål. Bron fungerar inte. Det är andra har kommit hit som små eller som tonåringar. Om inga problem att översätta ord som apelsin, bil, kram, sjuk, man bara har bott i Sverige ett par år förstår de flesta att skola. Men vad heter adverb, yttrandefrihet, riskgrupp, man inte kan bra svenska än. Men om man är född här eller kvicksilver eller fleromättad på modersmålet? har bott här länge så förvånar det många att man inte kan få godkänt betyg i svenska. Det förvånar också eleverna själva och ger dem dåligt självförtroende. Det finns flera missuppfattningar om barn och språkinlärning, t ex att barn lär sig språk utan problem och att barn alltid lär sig språk bättre än vuxna. Tyvärr tror många också att en svenska utan brytning är detsamma som en bra och fungerande svenska. Det är en anledning till varför en del språksvaga barn inte upptäcks ” Det finns flera missuppfattningar om barn och språkinlärning… ” tillräckligt snabbt. På ytan låter det bra men det finns inget djup i språket; vi lärare kallar det ”ytflyt”. Sanningen är att barn inte lär sig ett nytt språk bara för att de bor i ett nytt land. Tvärt emot vad många tror kan det faktiskt vara lättare för en vuxen person att lära sig ett nytt språk. Som vuxen har man redan ett språk och det som sägs på svenska kan översättas till modersmålet. Det första språket är en bro för det nya språket. Många vuxna använder lexikon när de studerar svenska. Det kan inte alla invandrarbarn göra eftersom de bara talar sitt modersmål och inte kan läsa hemlandets alfabet. Om man kommer till Sverige som tonåring kan man ofta läsa och skriva på sitt modersmål. Med ett stort ordförråd på modersmålet har man en fungerande bro för det nya språket. Modersmålet är viktigt för invandrarelever, speciellt om de inte har pratat så mycket svenska innan de började skolan. Många invandrarbarn börjar första klass med ett ordförråd som är mycket mindre än infödda barns. Varje år 22 23 Man kan prata om vardagliga saker men många ord som man använder i skolan har man aldrig lärt sig på modersmålet. De ord som eleverna möter i skolan är inte samma ord som de använder när de pratar med sina kompisar. Många ord är typiska för olika skolämnen och om man har problem med att förstå dem så kan det också bli svårt att hänga med. Problem i kemi kan egentligen handla om problem i svenska. Man pratar ofta om invandrarbarns två halva språk. Det betyder att varken svenskan eller modersmålet är helt. Den här gruppen elever behöver mycket stöd i skolan. Elever som läser modersmål har lärare som fungerar som brobyggare mellan svenskan och andra språk. Modersmålslärarna är väldigt viktiga för invandrarelever. Jag hoppas att språk ” Problem i kemi kan egentligen handla om problem i svenska. som arabiska, bosniska eller pashtu en dag värderas lika högt som tyska, franska och spanska i den svenska skolan och att barn och ungdomar med invandrarbakgrund känner stolthet över sina språkkunskaper. Alla sina språkkunskaper. Min högsta önskan är att alla barn med utländsk bakgrund en dag ska kunna använda det svenska språket utan problem. Men vägen dit är lång och kantad av missuppfattningar. Barn klarar inte av att lära sig själva, de behöver mycket stöd för att lära sig ett nytt språk. Vi får inte heller ta ifrån dem modersmålet i tron att det ska förbättra svenskan. Föräldrar kan stötta sina barn i svenska genom att använda modersmålet mycket. Ju starkare modersmål, desto starkare bro över till svenskan. C H R I S T I N A S K AG E R B O R G Lärare i svenska som andraspråk 24 25 ” #5 Individen eller gruppen – vem bestämmer? Jag arbetar på BRIS, i ett speciellt projekt där jag bland annat träffar flickor som har kommit i konflikt med sina familjer om hur de ska leva sina liv. Många av de flickor jag möter berättar för mig om sina familjer med väldigt positiva ord. De beskriver hur mycket värme och kärlek som finns till föräldrarna och syskonen, och säger att de helst av allt skulle vilja leva nära sin familj och sina släktingar för alltid. Men de tycker att det finns ett stort problem – de har inte själva makten över sin framtid och sin egen kropp. Det kan vara så att de inte får lov att utbilda sig till vad de vill, eftersom föräldrarna inte tycker att det passar, eller att de inte får välja vem de ska gifta sig med. En sak som är viktig i deras familjer är att ” ..familjens heder hänger ihop med hur flickorna beter sig. ” flickan måste vara oskuld när hon gifter sig. Man pratar mycket om heder, och tycker att familjens heder hänger ihop med hur flickorna beter sig. Det är viktigt för hela släkten att en flicka inte får dåligt rykte, och därför försöker gruppen styra över flickan så att hon inte ska ställa till problem för resten av gruppen. Varför är det så? På många håll i världen kan vi se samma sak: att det är gruppen eller släkten som bestämmer, inte den enskilda personen. Det finns olika idéer om varför det ser ut så. Ibland talar man om hur samhällen och stater är uppbyggda, och menar att de grupper som lever långt ifrån maktens centrum skapar sina egna regler och system. Då blir ofta hedern en viktig del av reglerna. Här i Sverige har det varit fred i många hundra år. Alla har rätt till gratis utbildning och sjukvård. Man får socialbidrag om man inte har ett arbete så att man kan klara sig själv. Men i många delar av världen finns det ingen stat eller några myndigheter som tar hand om den som behöver hjälp. Istället blir man beroende av sin familj eller släkt för att klara sig. Därför betyder släkten och gruppen mer. I sådana gruppsamhällen får varje person sin trygghet från gruppen, 26 27 men måste också hjälpa till och bidra med olika saker för viktigt att vara säker på vem som var barn till vem. Eftersom gruppens bästa. Det kan vara att arbeta och tjäna pengar kvinnorna är de som föder barnen, måste deras sexualitet som hjälper hela släkten. För många flickor och kvinnor, som kontrolleras så att de inte blev gravida med ”fel” personer – kanske inte arbetar, är det viktigaste att följa gruppens regler annars kunde gruppen hotas. och inte gå sin egen väg. En sådan regel kan vara just att ” I dessa samhällen blev också relationerna till andra varje flicka måste vara oskuld när hon gifter sig, eller att grupper väldigt viktiga. Ett sätt att ingå allianser och stärka gruppens kvinnor måste bete sig på ett visst sätt för att inte banden med andra grupper var genom äktenskap, alltså att …gruppen bestämmer över individen. ” hela gruppen ska få dåligt rykte. Då kan man personer från olika grupper gifte sig med varandra. säga att gruppen bestämmer över individen. Äktenskapet spelade så stor roll för hela gruppen, att just Flickorna jag träffar tycker det är viktigt att den person som skulle gifta sig inte ensam fick bestämma blöda på bröllopsnatten. De tror att det alltid över detta. Det kunde vara två äldre män från varsin familj kommer blod första gången, och blir förvånade som bestämde att deras barn skulle gifta sig med varandra, när de får höra att det finns många kvinnor som även om barnen inte var kära eller ens hade träffats. Så inte blöder fast de aldrig haft sex tidigare. gjorde vi förr i Sverige också. Det var vanligt att t ex bönder Flickorna tänker mycket på hur det ska gå, och oroar sig över gifte bort sina barn med varandra, så att man kunde slå ihop att deras föräldrar eller blivande man ska tro att de inte är åkrarna och gårdarna och på så vis få ett större område som oskulder. Samtidigt ser de hur deras bröder går ut med sina man kunde styra över. Då hade äktenskapen inte så mycket flickvänner och hör hur pojkar talar fritt om sex och med kärlek att göra. Kärleken kom kanske med tiden – om relationer. man hade tur! Många frågar varför just flickornas oskuld är så viktig. En För många av de flickor jag träffar är det fortfarande på del säger att det beror på religionen. Men då kan man undra detta viset. De får inte ha någon pojkvän, och inte välja varför pojkar ofta har större frihet än flickor. I de flesta själva vem de ska leva med. Flera av dem tycker att det religioner är det ju precis samma regler som gäller för både känns fel och konstigt att leva efter en gammal tradition. De flickor och pojkar när det handlar om sex: båda måste vara vill välja själva, precis som sina kompisar och klasskamrater, oskulder när de gifter sig. Ändå är det inte ett lika stort men föräldrarna eller släkten har en annan åsikt. Ibland problem om en pojke har flickvänner innan han träffar sin bestämmer föräldrarna helt själva vem flickan ska gifta sig fru. Handlar det kanske mer om tradition och mindre om med, och bryr sig inte om att flickan säger emot. religion? Vissa föräldrar kommer med förslag, som flickan Det finns forskare som säger att det inte alltid har varit har rätt att säga nej till, men de accepterar inte så här. De menar att synen på flickors och kvinnors frihet att hon själv väljer ut någon som hon tycker om. förändrades när människor gick över från att vara nomader, Ofta säger föräldrarna att flickan får bestämma som flyttade runt från plats till plats, till att bli bofasta på ett själv – bara hon väljer en man som har samma och samma ställe. När vi blev bofasta kunde vi för första religion och kommer från samma land som gången äga jord. En grupp kunde säga: ”Den här marken är familjen. Men då får hon ju inte välja fritt i alla fall! vår!”, och de kunde utöka sitt område genom att kriga och ta Många frågar varför just flickornas oskuld är så viktig. ” Många flickor säger att det skulle vara alldeles omöjligt mark från andra grupper. Då kunde barn också för första att ta hem en kille från en annan kultur och säga till gången ärva jord från sina föräldrar, och det blev väldigt föräldrarna: ”vi är kära i varandra och vill gifta oss”. 28 ” 29 Samtidigt ser de hur andra ungdomar lever, och undrar varför det ska finnas olika regler för olika personer fast man lever i samma land. De vill ha samma friheter och rättigheter som alla andra. Och egentligen har de ju redan det! Lagen ser likadan ut för alla som lever i Sverige, vilken kultur man än har, och FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna gäller varje person i världen. Alla har rätt att bestämma över sin egen kropp och sin framtid – även om den släkt eller grupp man lever i tycker något annat. ” Alla har rätt att bestämma över sin egen kropp och sin framtid… Dessutom är ju de mänskliga rättigheterna inga svenska rättigheter. De har skapats gemensamt och skrivits under av nästan alla länder i världen. Det kan vara bra att komma ihåg. HANNA CINTHIO Projektledare Alima, BRIS region Syd 30 31 ” #6 Vad kan man vinna på att ”släppa taget”? Jag förlorade min ungdomstid när jag började kriga som barn. Jag var i gerillan i Eritrea under många år och jag missade många saker på vägen från barn till vuxen. Ungdomstiden är en viktig del av människans liv, när man får prova olika saker. Ungdomstiden är också att få vara glad. Att jag förlorade den delen av mitt liv tror jag har påverkat mig mycket. Det är kanske därför jag tycker det är viktigt att jobba för barn och ungdomar. Jag kom till Sverige på 80-talet som politisk flykting. Jag flydde från ett land där frihet inte fanns. Jag bad om att få leva någonstans där jag kunde få ett bättre liv och framförallt ge mina barn en framtid. Tyvärr ” Man vill bara ha delar av demokratin… ” ser man ofta att personer som kommer till Sverige med denna dröm om frihet, glömmer det när de väl kommit fram. Man säger att man vill ha demokrati, men när man ser hur Sverige fungerar, så ändrar man sig. Man vill bara ha delar av demokratin, och inte låta barnen få för stora friheter och rättigheter. Det beror ofta på att man är rädd. Rädd för det nya, rädd att förlora sin identitet, rädd för vad som ska hända med barnen i ett nytt land. Jag tror att det vi kallar kulturkrock handlar mest om en krock med utvecklingen och kunskaperna. När man reser från vissa länder i världen och kommer till Sverige, så gör man också en resa i tiden, kanske på flera hundra år. Här i Sverige har det hänt mycket bara på det senaste århundradet! Tänk när svenska kvinnor fick rösträtt, eller fick lov att öppna ett eget bankkonto utan att fråga sina män! Det är inte så länge sedan. Och allting är inte perfekt här i Sverige. Här finns inte total jämställdhet, och vi följer inte FN:s barnkonvention fast vi har skrivit på den. Jag kom ju hit för att jag inte trivdes med krig och orättvisor. Fortfarande hatar jag förtryck i alla former. En sorts förtryck är när föräldrar styr över sina barn, framförallt flickorna, och straffar dem ifall de beter sig ”svenskt”. Många 32 33 Heder är alltid samma även om det är olika länder. Hedern handlar mycket om oskulden – flickornas oskuld. Ett stort problem är att folk saknar kunskap. De tror att en flicka måste blöda första gången hon har sex, annars är hon inte oskuld. Att döda i hederns namn är inte kultur utan ett brott. Det fungerar inte att gå och vara rädd och känna sig hotad av att barnen och kvinnorna lever sina liv. Man måste lita på sin fru och sina döttrar. Alla män som tänker mycket på rykten och heder borde släppa taget lite. Man har så mycket att vinna på det. Man mår bättre inuti och får bättre hälsa. Det är faktiskt en befrielse, att sluta bry sig så mycket om vad andra tycker och få bättre relationer med familjen istället. Men man måste börja mjukt när man vill förändra männens tänkande. Här i Sverige känner många att de tappar makten. Man kan ” Att döda i hederns namn är inte kultur utan ett brott. börja med att prata om mänskliga rättigheter och demokrati. Inte bara med männen förresten – mammorna är också en del av förtrycket. Jag har själv en del minnen från min första tid i Sverige. Ni svenskar talade om frihet, jag såg pojkar och flickor pussas överallt på stan. Jag hade aldrig sett sådant innan jag kom hit. I Eritrea pussas man hemma, inte så folk ser. Det kändes konstigt, men jag vande mig. Jag tycker att vi invandrare som varit i Sverige ett tag har ett stort ansvar för hur vi berättar om Sverige och hur vi svarar på de nyas frågor. flickor blir hotade om de klär sig som de vill, pratar med pojkar eller själva väljer vem de vill gifta sig med. Nu jobbar jag som projektledare på ett ställe som heter Fryshuset i Stockholm med ett projekt som heter Elektra/Sharaf Hjältar. A R H E H A M E D N ACA Projektledare Fryshuset, Elektra/Sharaf Hjältar Sharaf betyder heder på arabiska. Projektet går ut på att utbilda killar från olika kulturer och religioner. De får en utbildning i jämställdhet och demokrati, och arbetar sedan för sina systrars frihet. De pratar och diskuterar med andra ungdomar om de här frågorna. 34 35 ” #7 När familjen blir ett hot I vårt arbete på Systerjouren Somaya i Stockholm möter vi tjejer från hela världen, med olika språk, hudfärg och religion. Dessa flickor och unga kvinnor har en sak gemensam: de har sökt vår hjälp för att de är hotade och rädda. Ofta är det flickans eller tjejens egen familj som hotar henne till livet. De flesta tjejer har egna tankar och idéer om hur de vill leva sitt liv, vad de vill studera, arbeta med, vem de vill gifta sig med eller annat de vill göra nu eller senare i livet. Tjejer som ringer till oss berättar nästan ” …de är hotade och rädda. ” alltid att deras tankar, idéer eller handlingar inte accepteras av familjen. Många av tjejerna är födda eller uppvuxna i Sverige och har levt som sina jämnåriga kompisar tills de kom i tonåren. Då har de ofta blivit annorlunda behandlade av sin familj än de flesta andra döttrar i Sverige blir i sina familjer. Många tjejer berättar om att de inte får träffa sina jämnåriga kompisar längre, att de inte får ägna sig åt fritidsintressen utanför hemmet, att de måste sluta med sport, teater eller musik. Familjen kräver att de kommer direkt hem från skolan och att de inte går utanför dörren när de är hemma. En del tjejer berättar att de inte ens tillåts ringa eller ta emot telefonsamtal. I en del fall har familjen en tradition från sitt hemland att kvinnor ska vara hemma och kontrolleras hårt så att inte familjens rykte och heder drabbas. I andra familjer var man inte van att leva så i hemlandet, men som flickorna själva säger: föräldrarnas rädsla för allt som är annorlunda och farligt i Sverige gör att man mer eller mindre låser in sina döttrar. En del flickor berättar att deras bröder, så små som 6–7 år, tvingas följa dem till och från skolan och kontrollera och rapportera vilka deras storasyster har talat med eller sagt hej till under vägen dit och hem. En del tjejer tycker att det värsta är att bli misstrodd, att 36 37 föräldrarna inte litar på dem utan bara tror det värsta om information om olika möjligheter och vägar att gå och dem. ”Mina föräldrar tror att jag har en hemlig pojkvän och arbetar med att stärka tjejer och kvinnor i deras egna val. att jag vill hoppa i säng med alla killar de ser på gatan. De Tjejer och kvinnor som ringer eller besöker oss kan vara bråkar hela tiden om saker som inte har hänt. Det enda jag anonyma om de vill. Vi är ingen myndighet och för ingenting vill är att avsluta gymnasiet och gå vidare på universitet och vidare. Ibland kan ett samtal om ens egen situation eller bli läkare”. någon man känner räcka, ibland behövs flera samtal. När det I andra fall har konflikten blivit ännu värre och tjejen har är fara för tjejens eller kvinnans liv kan vi hjälpa henne blivit hotad av en eller flera familjemedlemmar. Ibland kan gömma sig en tid på hemlig adress. När den egna familjen det börja med att någon har spridit ett falskt rykte, eller att blivit ett hot har Systerjouren Somaya kunnat bidra till att tjejen har gjort något som familjen inte accepterar. Det kan rädda liv. låta: ”Om du inte slutar träffa Maria…, om du inte stannar Det går att nå oss på 08-760 96 11 eller 08-795 95 91. hemma…., om du söker till gymnasiet/universitetet…, om du På www.kvinnojour.com finns telefonnummer till alla tjej- pratar med en kille i skolan så ska du få se…”. Efter en tid av och kvinnojourer i landet. förtäckta hot blir hoten ofta uttalade mordhot och ibland trappar familjen upp genom att låsa in tjejen, slå henne, tvinga henne att åka med till hemlandet eller något annat land, kanske gifter bort henne mot hennes vilja eller t o m mördar henne. KARIMA LINDBERG Systerjouren Somaya Nu har familjen inte bara kommit i konflikt med sin dotter och omgivningens värderingar, utan även med lagen. Att hota, låsa in, slå, tvinga eller mörda någon är brott och den som utför brottet bär ansvaret för ” …någon har det. I en del familjer finns flera skyldiga till något spridit ett falskt av dessa brott och i en del familjer är det pappan rykte… ” ensam som slår eller hotar. Ibland drabbas även systrar och bröder och kanske också mamman. Ibland är det enbart mamman som drabbas av pappans våld, men barnen kanske är vittnen till våldet och får lida på så sätt. Systerjouren Somaya ger tjejer och även kvinnor, som drabbats av hot och våld möjlighet att tala med någon, ofta på sitt eget språk. Vi talar hittills 18 olika språk. Eftersom många som vänder sig till oss har muslimsk bakgrund, har vi valt att rekrytera och utbilda frivilliga jourkvinnor med samma bakgrund. Vi ser i vårt arbete att alla sorters tjejer och kvinnor kan drabbas av våld och erbjuder därför hjälp till alla som vänder sig till oss, oavsett bakgrund. Vi ger råd och 38 39 #8 Jämställda på svenska eller Sverige som ett jämställt land? 1999 ger Svenska institutet ut boken Jämställd på svenska. Svenska Institutet har som statlig myndighet uppgift att sprida kunskap. Särskilt utomlands, om svenskt samhällsoch kulturliv. Man arbetar också för erfarenhetsutbyte med andra länder. Innehållet i boken beskriver bland annat svensk jämställdhet som politik och ideologi ur ett historiskt perspektiv. Jämställdhetsfrågor som tas upp berör till exempel kvinnor och förvärvsarbete, mäns ” …maktrelationen mellan kvinnor och män. ” faderskap och ansvar för barn, makt- och inflytandefrågor samt den uppdelade arbetsmarknaden, där kvinnor finns på en arena och män på en annan. Frågorna i boken är fortfarande aktuella som jämställdhetsfrågor. I Sverige har jämställdhet alltid kommit att handla om att jämföra förhållandet mellan kvinnor och män eller flickor och pojkar. Detta ska inte blandas ihop med jämlikhet, som ofta handlar om att jämföra olika grupper som finns i ett samhälle, t ex åldersgrupper, språkgrupper, eller olika inkomstgrupper. Centralt för jämställdhetspolitiken är maktrelationen mellan kvinnor och män, både den formella och den reella. Visste du att… – kvinnor som har samma arbete som män oftast har lägre lön, trots att de har samma erfarenhet och utbildning som män? – det finns undersökningar som visar att pojkar får och tar större utrymme i klassrummet och mer av de vuxnas tid än flickor? – män som är pappor tar ut ca 17% av föräldraförsäkringen? – 46% av de kvinnor som bodde i Sverige 2000 någon gång efter sin 15-årsdag har utsatts för våld av en man? 40 41 Sedan mitten av 1990-talet finns en jämställdhetspolitik i Sverige, som har som mål att kvinnor och män ska ha samma rättigheter och skyldigheter inom livets olika områden, t ex på arbetsmarknaden, på utbildningsområdet, i hemmet och på fritiden. För att nå detta mål finns ett antal viktiga delmål utpekade som handlar om att kvinnor och män ska ha: • Samma möjligheter till ekonomiskt oberoende. • Lika villkor och förutsättningar i fråga om företagande, arbete, arbetsvillkor samt utvecklingsmöjligheter i arbetet. • Lika tillgång till utbildning och möjligheter till utveckling av personliga ambitioner, intressen och talanger. • Delat ansvar för hem och barn. • Frihet från könsrelaterat våld. Länsstyrelsen, som finns i varje län, har till uppgift att arbeta för att detta mål uppnås. Sverige är inte ett jämställt land, trots att det finns lagar eller andra handlingar som påtalar att det inte får finnas ojämställdhet. Länsstyrelsen arbetar mycket med att synliggöra ojämställdheten som generellt finns i Sverige men också den ojämställdhet som finns i det specifika länet. Utbildning och information är viktiga verktyg i jämställdhetsarbetet eftersom jämställdhet handlar mycket om kunskap. Givetvis handlar också jämställdhet om attityder och värderingar som finns hos dig och mig och alla andra. Men kunskapen är viktig, inte minst för att kunna kunskapen och viljan så kan vi förändra den ” ojämställdhet som vi ser. om kunskap. göra omvärderingar med ny kunskap. Med …jämställdhet handlar mycket Jämställda på svenska, skulle kunna beskrivas som unik, detta sett utifrån hur arbetet med frågan jämställdhet är organiserad i Sverige. Den är svensk på det sättet att förmodligen har inget annat land så tydligt arbetat med frågan – från politiker, riksdag och regering till att beröra dig, mig och andra medborgare. Dessutom har den strategi som Sverige och många andra länder har valt att 42 43 ” arbeta med, s k jämställdhetsintegreringen, kommit förhållandevis långt i Sverige. Om detta kan du läsa på #9 Jag finns här och bor här i Sverige, men min själ finns i ett annat land. www.regeringen.se Vad tycker du är ojämställt hemma, på jobbet? (Det senare förutsätter att du har ett arbete att vara på. Idag vet både du och jag att Sverige har hög arbetslöshet inte minst bland minoritetsgrupper). Vad är ojämställt på fritiden eller i skolan? Eller tycker du att allt är jämställt? Jag minns när jag kom till Sverige. Då var jag mycket glad de första veckorna, allt var rosor, jag kände att jag fick ett nytt liv med en ny kropp. Här pågick inget krig, inget fängelse, ingen tortyr och inget hot. Vilken upplevelse att komma till ett annat land där man kan leva i lugn och ro, utan förföljelser och trakasserier, det var som att komma till Finns det situationer då du som man, pojke, kvinna eller flicka känner dig hindrad eller tvingad att göra saker du inte paradiset kanske. Men ganska snart var smekmånaden över. På dagarna vill? Saker som egentligen har att göra med att du föddes blev jag attackerad av hemlandsminnen, jag började tänka just till pojke eller flicka? tillbaka och leva på mina gamla minnen, både roliga och Om du är en ung kvinna och vill bli polis, kan du då välja att bli polis? Eller bestämmer någon annan att det inte passar sig att kvinnor arbetar som poliser? dåliga. Mest var det de hemska minnena från kriget, fängelset, tortyren, inget blev roligt längre. Jag blev sämre och sämre, jag hade mycket svårt att koncentrera mig i skolan, jag blev tröttare på dagarna. Om du är en ung man och vill börja dansa balett, kan du då Det dröjde ett par långa år tills min familj fick komma till göra det? Eller finns det någon eller några som inte tycker att mig till Sverige. Barnen betraktade mig som en främmande du ska göra det, för det passar inte unga pojkar att dansa man. De kände inte igen mig. Det tog några månader för mig balett? att återskapa kontakten med dem. Min dotter som var bara Om du är nybliven mamma och pappa och ni vill dela på föräldraförsäkringen och vara hemma hälften av tiden var, är det möjligt eller hindras ni av något för att genomföra detta? nio månader när jag lämnade henne hade svårast och var livrädd för att komma i min famn. Med åren försämrades mitt psykiska tillstånd Avslutningsvis, det finns många utmaningar i den framtida Mardrömmarna tog över och jag kunde inte sova ” jämställdhetspolitiken. En är att inte fortsätta göra den på nätterna. Jag vände på dygnsrytmen. Jag blev med mig... ”färgblind”. Om jämställdhetspolitiken till stora delar argare och alltmer högljudd mot mina barn. Mitt hitintills har varit ”färgblind” så har också integrations- mående har direkt påverkat min familj. Barnen politiken varit ”könsblind”, detta kan vara utmaningen för fick inte längre leka med varandra, de blev störande för mig. integrationspolitiken. Jag började ta lugnande medicin, för att kunna behärska på grund av mina tidigare traumaupplevelser. De anade att det var något fel situationen. Jag kunde inte hitta något arbete, för det mesta var jag hemma. Livet hade ingen mening längre, ingen ro med min familj. Hustrun och barnen tålde inte mig längre. KICKI SCHELLER Särskilt sakkunnig jämställdhet Länsstyrelsen Gotlands län De anade att det var något fel med mig, ofta frågade de mig varför jag blev en annan människa efter att jag kom till Sverige. 44 45 ” Jag höll på att bli tokig. Jag kände mig utelämnad totalt, inga vänner, jag längtade bara hem. Till slut bestämde jag att söka hjälp för att kunna leva ett någorlunda normalt liv med min familj, som jag höll på att förlora. Det var räddningen för min kritiska situation. Genom samtal och bearbetning av mina tidigare traumaupplevelser kunde jag tänka positivt på vardagen och kunde acceptera min verklighet. Jag började lära mig att leva med mina minnen utan att påverka varken hustrun eller barnen. Jag fick tillbaka mina känslor och mina positiva tankar. Jag vädjar till alla föräldrar som mår dåligt av upplevelser i hemlandet att söka hjälp, utan den minsta tvekan. Ni behöver inte skämmas för det som ni har varit med om. Det är en normal efterreaktion som traumatiserade människor tar ” Jag fick tillbaka mina känslor och mina positiva tankar. med sig till det nya landet. Det är för barnens och familjens bästa ni söker hjälp. Barn har inte samma förståelse som vi vuxna. Trots allt elände måste vi föräldrar vara kapabla och starka för att kunna erbjuda barn den kärlek och trygghet som de behöver. Barn är livsglädje. Jag är en erfaren pappa som har varit med om enorma svårigheter ända fram till min ankomst till Sverige. Jag har lovat mina barn att de inte kommer att behöva uppleva det som jag har upplevt, aldrig mer. Därför måste jag också börja leva här och nu! ARAS SALIH Psykolog på Röda Korsets Behandlingscenter, Malmö 46 47 ” #10 Att våga och vilja När jag kom till Sverige var det en mycket jobbig tid innan jag visste om jag och min familj fick stanna. Vi kunde inte leva vidare i Afghanistan. När vi kom till Sverige var det enda vi visste att det var ett demokratiskt land och att där inte var krig. Vi hade läst lite och en del släktingar hade berättat. Den svåraste tiden var fram tills uppehållstillståndet kom. Min fru läste svenska, men jag hade svårt att koncentrera mig och att hitta en mening med det – tänk om vi inte får stanna! Jag mådde mycket ” …tänk om vi inte får stanna! ” dåligt under denna tid. Dagen när beskedet kom vände allt! Jag började tänka framåt. Nu hade jag chansen att ge mig själv, familjen och framförallt barnen en framtid. En framtid utan krig. En framtid i ett demokratiskt land. Jag började läsa SFI och tog körkort. I mitt hemland hade jag arbetat som sjuksköterska. Jag kände att språket var mycket viktigt i det nya landet, för att förstå och att andra människor skulle förstå mig. Jag kände också att det var viktigt att söka kunskap, förstahandskunskap. Inte bara sådant som andra berättar, som de redan hade tolkat och berättat för mig på sitt sätt. Sedan 2002 arbetar jag som hälsokommunikatör i Malmö. Idag är vi 8 hälsokommunikatörer med olika språklig bakgrund. Vi har alla någon form av medicinsk bakgrund, som läkare, sjuksköterska eller tandläkare. Målet är att minska ohälsan hos invandrarfamiljer, ett arbete vi tar oss an genom att vi har olika kompetenser, flerspråkighet och kunskap om kulturen i hemlandet. Vi arbetar just med att sprida kunskap om hälsa. Vi möter t ex folk på SFI-undervisning, träffpunkter och föreningar. psykisk hälsa och alkohol, narkotika och tobak. När vi är ute möts vi oftast av nyfikenhet, man vill veta mer. Vi frågar ofta vad gruppen vill veta eller undrar över. Vi blandar deras frågor med det som vi vill dela med oss av. Vi som arbetar som hälsokommunikatörer har tyst-nadsplikt. Att våga och vilja ta till sig ny kunskap i det nya landet är viktigt för mig och i min tro att man skall klara sig i det nya landet, för att nå målen om en bättre framtid. Det betyder inte att allt skall förändras, men att man vet vad man säger nej till. När arbetet startade 2001 så sökte vi upp skolor och verksamheter där det fanns invandrare, men idag är det de olika verksamheterna som söker upp oss. Vi pratar om hur det svenska sjukvårdssystemet fungerar, kost och motion, egenvård, sex och samlevnad, tandhälsa, 48 N A N G YA L A I G H A I R AT Hälsokommunikatör i Malmö 49 Om du har frågor, synpunkter eller vill diskutera något, kontakta BRIS region Syd 040-690 80 70 eller [email protected] Tack till: Allmänna arvsfonden Länsstyrelsen i Skåne Län Örtagårdsskolans: Kurator Carina Holmqvist, klass 5C, Lärare Ronny Klinteberg SFI-elever och lärare på: Lernia, Liber Hermods, KomVux Rosengård Öresundsgymnasiet, Victors, Malmö Anadolu Boll- & idrottsförening, MFF, Cafe de Luxe, Ur&Penn Illustratören Burhan Misirli Alla skribenter som bidragit med texterna helt ideellt BRIS (Barnens Rätt I Samhället) har funnits sedan 1971 och är en ideell organisation, politiskt och religiöst obunden. Verksamheten är nationell med fem olika regionkontor. BRIS är ingen myndighet, men kan fungera som en länk mellan barn, vuxna och samhälle. Kärnan i arbetet är Barnens Hjälptelefon, BRIS-mejlen och BRIS Vuxentelefon – om barn. Den som kontaktar BRIS kan alltid vara anonym. Verksamhetens mål är att stärka barns och ungdomars rättigheter och förbättra deras levnadsvillkor i enlighet med FN:s konvention om barnets rättigheter. BRIS för fram fakta om barns och ungdomars situation till allmänhet och beslutsfattare, i syfte att skapa möjligheter att förbättra sådant som är fel eller inte fungerar. BRIS arbetar också med informations- och utbildningsverksamhet. Vill du läsa mer om BRIS så kan du gå in på organisationens hemsida: www.bris.se. Önskar du kort information på andra språk än svenska hittar du det under fliken ”För vuxna” och därefter fliken ”Material”. Barnens Hjälptelefon: 0200-230 230 BRIS-mejlen: www.bris.se BRIS Vuxentelefon – om barn: 077-150 50 50 Riksförbundet BRIS, Karlavägen 121, 115 26 Stockholm, Tel 08-598 888 00.
© Copyright 2024