»Vägen till att eliminera rökningen bör diskuteras« Nytt lagförslag i EU hot mot medicinsk forskning Ännu inte visat att östradiol och »naturligt« progesteron är säkert LT DEBATT NYHETER KOMMENTAR Läkartidningen.se nr 11 11–17 mars 2015 vol 112 497–564 nr 11/2015 organ för sveriges läkarförbund – grundad 1904 tema järnbrist: Vanligt tillstånd som påverkar hela kroppen Their world awaits Järnbrist är en vanlig och allvarlig komorbiditet vid kronisk hjärtsvikt.1 Flera studier visar att järnbristen leder till en försämrad livskvalitet och en försämrad fysisk funktionsförmåga – oberoende av förekomst av anemi.2-6 Med Ferinject (järnkarboxymaltos) kan du snabbt fylla på järndepåerna. Fyller snabbt på järndepåerna Referenser: 1. Klip et al. Am Heart J. 2013 Apr;165(4):575–582. 2. Ponikowski P, et al. 2014a. Eur Heart J 2014 Aug 31. pii: ehu385. 3. Comín-Colet et al. Eur J Heart Fail. 2013;15:164–72. 4. Jankowska et al. J Cardiac Fail 2011;17:899–906. 5. Okonko DO et al. J Am Coll Cardiol 2011;58:1241–51. 6. Anker et al. NEJM 2009;361:2436–2448. Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Övervaka patienter noga med avseende på tecken och symtom på överkänslighetsreaktioner under minst 30 minuter efter varje administration av Ferinject. ferinject® (järnkarboxymaltos) (B03AC järn, parenterala preparat) Rx (F). Indikation: för behandling av järnbrist, när orala järnpreparat är ineffektiva eller inte kan användas. Diagnosen måste vara baserad på laboratorieprov. Beredningsform: injektions-/infusionsvätska 50 mg Fe/ml. Produktresumén uppdaterad 2013-11-26. TLV: Ferinject ingår i läkemedelsförmånerna med begränsningen, ej för patienter i hemodialys. För ytterligare information, förpackningar och priser, se www.fass.se. SE/FER/14/0049 Vifor Pharma Nordiska ABt5PSTIBNOTHBUBO"t,JTUBt5FMtJOGPOPSEJD!WJGPSQIBSNBDPN Q innehåll nr 11 mars 2015 reflexion E-hälsan förbättras Foto: Fotolia/IBL Bildbyrå »E-läkekonst är … inte bara något för oss läkare, utan i högsta grad ett hjälpmedel även för våra patienter.« O m man tittar i Wikipedia finner man denna beskrivning: »E-hälsa är en relativt ny term för vårdutövande som tar hjälp av elektroniska processer och kommunikation.« Begreppet omfattar en rad tjänster inom sjukvård och informationsteknik som är till stor nytta för både vårdgivare och patienter. Ett exempel blev jag varse när ett elektroniskt nyhetsbrev från 1177 Vårdguiden nyligen kom till min e-postlåda. Rubriken var »Tio tips inför ditt läkarbesök«. Syftet var att informera patienter om saker man bör tänka igenom före sitt läkarbesök för att bli mer delaktig i sin egen vård. Jag tycker detta är utmärkt. En delaktig och informerad patient innebär bättre möjlighet till framgång vid konsultationen. E-läkekonst är inte bara något för oss läkare, utan i högsta grad ett hjälpmedel även för våra patienter. Vidare surfande till Vårdguidens hemsida visade att denna var mycket tydligt uppbyggd och innehöll bra information om bland annat vanliga sjukdomar – och hur man hittar vård. Ur ett läkarperspektiv har journalsystem ofta kritiserats för bristande funktionalitet och driftsäkerhet. Jag tycker att brister och olägenheter som finns uppvägs av de fördelar systemen erbjuder. Utvecklingen har varit kostsam och ibland långsam, men går ändå framåt. Vi befinner oss ännu i början av utvecklingen. Jag tror inte att det i dag går att förutse alla tilllämpningar och tjänster som både professionen och patienterna kommer att ha nytta av i framtiden. För dem som vill hålla sig uppdaterade om utvecklingen kan jag rekommendera det symposium om e-läkekonst som Läkartidningen arrangerar i Stockholm den 15:e april. Jan Östergren medicinsk huvudredaktör [email protected] läkartidningen nr 11 2015 volym 112 Nya rön om epiduralbedövning vid förlossningssmärta och fetmakirurgi före graviditet. nya rön Sidan 516 reflexion 499 E-hälsan förbättras Jan Östergren signerat 503 Nationella läkemedelsstrategins arbete fortsätter Karin Båtelson lt debatt 504 Rökfri målsättning odiskutabel men vägen dit bör diskuteras Magnus Stenbeck 505 Apropå! Återlämnande av kvarlevor »Spöken« på Karolinska? Pouya Ghelichkhan Apropå! Patientens rätt till rätt information Nej, hjärtsjukdom kommer inte att utrotas Gunnar Nyberg nyheter 506 EU:s lagförslag hot mot medicinsk registerforskning 510 Listning i primärvården kan bli ett överspelat begrepp 512 Utredare: Kommuner och landsting måste samarbeta om utskrivningsklara patienter Socialförsäkringsutredningen vill ge sjukvården tyngre roll klinik och vetenskap kommentar 514 Ännu inte visat att östradiol och »naturligt« progesteron är säkert. Evidens saknas för bröst- och endometrieskydd Marie Bixo, Angelica Lindén Hirschberg nya rön 516 Epidural var bäst vid förlossningssmärta Gabor Hont Fetmakirurgi påverkade risker vid graviditet Kari Johansson, Olof Stephansson 517 Lägre risk för hjärtrelaterad död bland regelbundna bastubadare Hans Hägglund 511 Ökning av antalet indragna legitimationer i vården – men färre läkarleg återkallades Medelpenisen definierad i metastudie Gabor Hont Utredning vill underlätta för patient att klaga på vård Kortare vårdtid efter höftfraktur kopplad till ökad dödlighet Gabor Hont Järn är ett essentiellt mineral. Utan tillräckligt med järn fungerar inte kroppens enzymsystem, t ex energiomsättning och syrgastransport. Järnbrist måste därför utredas och behandlas. Tema Järnbrist, sidorna 519–541 Foto: Fotolia/IBL Bildbyrå 499 Q innehåll nr 11 mars 2015 artiklar Tema Järnbrist 519–541 519 Vanligt tillstånd som inte får negligeras Stefan Lindgren Organ för Sveriges läkarförbund Box 5603, 114 86 Stockholm Besöksadress: Östermalmsgatan 40 Telefon: 08-790 33 00 Fax: 08-20 76 19 520 Järnbrist och järnbristanemi är globala hälsoproblem Jens F Dahlerup, Webb: Läkartidningen.se E-post: [email protected] [email protected] 524 Kvinnor i fertil ålder behöver ofta järntillskott Jan Wesström Chefredaktör och ansvarig utgivare Pär Gunnarsson 08-790 34 00 Foto: Topham Picturepoint/TT Björn Moum, Stefan Lindgren 528 Inflammatorisk tarmsjukdom ger ofta anemi och järnbrist Jonas Halfvarson 530 Anemi är ett vanligt problem vid reumatisk sjukdom Carl Turesson 534 Järntillskott rekommenderas vid renal anemi Bergur V Stefansson 537 Behandling av järnbrist minskar symtom vid kronisk hjärtsvikt kultur Aldous Huxley, här med hustrun Laura Archera, prövade hallucinogener för att rikta blicken mot en annan värld. Sidan 545 Karl Swedberg 540 Handlägga järnbrist en viktig uppgift för primärvården Björn Eriksson kunskap när ADHD handläggs Magnus debatt och brev 542 BB-ronden kan med små medel stärka mammor som vill amma Kristin Landgren, Elisabeth Fernell, Svenny Kopp, Mats Johnson, Mats Eriksson, Katarina Lindström, Maria Råstam, Peik Gustafsson, Gudrun Nygren, Ida Lindblad, Leif Svensson, Trygve Lövoll Svensson, Sofia Zwedberg, Kerstin Lindahl, Gunilla Holland, Anna-Karin Edstedt Bonamy Mer debatt på Läkartidningen.se kultur 545 Nyfikenhet utan gränser. Aldous Huxley prövade hallucinogener för att rikta blicken mot en annan värld Foto: Colourbox Lars Sjöstrand 547 Nättidskrift förenar kultur med medicin Einar Perman 548 lediga tjänster 543 Uppmaning till Läkarförbundet: Ge stöd till den som åtalas för fel i arbetet Magnus Westgren 550 platsannonser Replik: Förbundet är aktivt, men kan inte vara ombud Heidi Stensmyren 562 information från läkarförbundet 561 meddelanden 544 In med uppdaterad medicinsk Q Tipsa Läkartidningen mest läst på läkartidningen.se Mest lästa artiklar på Läkartidningen.se den senaste veckan: 1. Medelpenisen definierad i metastudie 2. En ateist inför döden 3. Frågor kring en sjuk gammal man 4. God långtidsöverlevnad efter ECMO-behandling 5. Storsjukhus i Skåne utreds på nytt Väcker intresse. 500 Har du ett nyhetstips – ta kontakt med redaktionen! Mejla till: [email protected] Tala om ifall du vill vara anonym! Vetenskapliga artiklar har genomgått referentbedömning. Varje manuskript granskas av minst en (ofta fler) av Läkartidningens stab av vetenskapliga experter. Granskningen av manuskript sker enligt internationella rekommendationer (www.icmje.org). Medicinsk huvudredaktör Jan Östergren (internmedicin) 08-790 34 31 Redaktionschef och stf ansvarig utgivare Karin Bergqvist 08-790 34 91 Medicinsk redaktionschef Michael Wilczek 08-790 34 87 Nyhetschef Elisabet Ohlin 08-790 34 97 Marknads- och annonsdirektör Ulf Jansson 08-790 35 47 Medicinska redaktörer Anne Brynolf, vik underläkare Margaretha Bågedahl-Strindlund, docent (psykiatri) Ylva Böttiger, professor (klinisk farmakologi) Pelle Gustafson, docent (ortopedi/organisation) Stefan Johansson, med dr (pediatrik) Lena Marions, docent (obstetrik/gynekologi) Carl Johan Sundberg, professor (fysiologi) Carl Johan Östgren, professor (allmänmedicin) Sekretariat Inga-Maj Lagerholm 08-790 34 11 Administration/ekonomi Yvonne Bäärnhielm 08-790 34 74 Produktion Mats Kardell (IT) 08-790 33 38 Bo Svensson (IT) 08-790 33 19 Grafik: Typoform (där inget annat anges) Korrektur: Lennart Werner Redaktion Miki Agerberg (reporter) 08-790 34 62 Björn Enström (webbredaktör) 08-790 34 81 Sara Holfve (AD, medicinsk redigering) 08-790 34 63 Gabor Hont (reporter, kultur) 08-790 34 80 Carin Jacobsson (meddelanden) 08-790 34 78 Ewa Knutsson (debatt) 08-790 34 83 Michael Lövtrup (reporter) 08-790 35 26 Marie Ström (reporter) 08-790 34 29 Madeleine Ramberg Sundström (redigering) 08-790 34 82 Birgit Wilhelmson (medicinsk redigering) 08-790 34 94 Marknads- och annonsavdelning Hélène Engström (marknadskoordinator) 08-790 33 41 Irene Balsam (annonsservice) 08-790 34 90 Håkan Holmén (säljare) 08-790 35 28 Eva Larsson (säljare) 08-790 35 06 Göran Sterner (säljare) 08-790 35 03 Prenumerationsavdelningen Hélène Engström 08-790 33 41 [email protected] Läkartidningen Förlag AB Pär Gunnarsson (tf vd) TS-kontrollerad upplaga: 42 400 ex ISSN: 0023-7205 (pappersutgåva) 1652-7518 (webbupplaga) Tryckeri Sörmlands Grafiska AB organ för sveriges läkarförbund grundad 1904 läkartidningen nr 11 2015 volym 112 Liposomialt järn NYHET Nya generationens Järn – utvecklat med omtanke om magen Liposomialt järn minskar risken för magbesvär SiderAL Forte tillverkas med en patenterad teknik och innehåller järnpyrofosfat som är täckt med liposomer. Det unika höljet gör att järnet inte kommer i kontakt med tarmslemhinnan. På så sätt kan eventuella magbesvär undvikas. Höljet av liposomer ger samtidigt en hög biotillgänglighet. SiderAL Forte är ett innovativt kosttillskott innehållande Liposomialt Järn (Sideral r.m®) och C-vitamin framtaget för att användas vid ökat behov av järn som komplement till en varierad kost. Under perioder i livet kan järntillskott behövas t ex vid graviditet, kraftig menstruation och intensiv träning. Innehåll per kapsel (% av dagligt referensintag): Järnpyrofosfat C-vitamin 30 mg (214,3%) 70 mg (87,5%) Vill du veta mer? Kontakta Renapharma på [email protected] Renapharma AB · Kungsängsvägen 21 B, Uppsala Post: Box 938, 751 09 Uppsala www.renapharma.se Telefon 018-700 11 40 · [email protected] Arrangörer 9 maj, kl 8:00–15:30 Karriärmässa Rival, Mariatorget, Stockholm Välkommen till årets Karriärmässa i Stockholm! Nu är det dags igen att boka in årets viktigaste mötesplats när det gäller din framtida karriär. På Karriärmässan har du en unik möjlighet att träffa kollegor och lyssna på intressanta föredragshållare som berättar hur deras yrkesval har påverkat deras karriärer. Varvat med de personliga berättelserna får du praktiska råd och tips. Preliminärt program 08:00 – 09:00 Registrering, kaffe och smörgås 09:00 – 09:15 Inledning, Heidi Stensmyren 09:15 – 10:00 Ett roligt och hållbart läkarliv, Fredrik Settergren 10:00 – 10:30 Om att kombinera olika uppdrag; forskning, klinisk verksamhet och författarskap, Ullakarin Nyberg 10:30 – 11:00 Kaffe och träffa utställare 11:00 – 12.15 Chef och ledarskap, Mikael Köhler och Petra Vogt 12:15 – 13:15 Lunch och träffa utställare 13:15 – 14.20 Arbeta utomlands. Andreas Wladis och Margareta Wargelius 14:20 – 14:40 Fruktstund 14:40 – 15:30 Starta eget, Ulf Zackrisson. Ytterligare föreläsare meddelas inom kort Programansvarig: Sveriges läkarförbund Anmäl dig på www.lakartidningen.se/events Förra året hade Karriärmässan över 300 besökare, så boka din plats redan nu! Karriärmässan är exklusivt för medlemmar i Läkarförbundet och deltagandet är kostnadsfritt. Anmäl dig redan nu till denna inspirerande kväll. Karriärmässans utställare Skandinavisk Hälsovård ab Q signerat Nationella läkemedelsstrategins arbete fortsätter K ostnaden för felaktiga läkemedelsbehandlingar är höga. Här finns det stora förbättringspotentialer med rätt kunskap och i att göra rätt från början. Därför är det glädjande att den nya regeringen fortsätter arbetet med Nationella läkemedelsstrategin. Strategin har kritiserats för att vara för spretig med för många aktiviteter och för svår att förstå och dessutom för okänd. Regeringen vill nu omformulera de fem målen i strategin och hur arbetet läggs upp. Nationella läkemedelsstrategin initierades av den förra regeringen. Arbetet utförs i en beslutande högnivågrupp, en expertgrupp och ett råd (Läkarförbundet har representation i alla tre) samt ett flertal projektgrupper (där Läkarförbundet ingår i några) kopplade till de olika aktiviteterna som ska utföras. Det finns också indikatorgrupper som ska hitta lämpliga mått för hur man ska utvärdera resultaten av strategin. Läkarförbundet har varit pådrivande i många projekt inom läkemedelsstrategin. Vi förespråkar jämlik vård oavsett patientens bostadsort och att läkare får rätt utbildning, kunskapsstöd och tid för reflektion och eftertanke. Vi behöver utveckla de digitala verktygen, journalsystemen, den gemensamma läkemedelslistan och kvalitetsuppföljningen. Vi önskar därför bättre samordning med e–hälsostrategin. Vi efterlyser generisk förskrivning och har belyst frågan om bristläkemedel. Ett annat område inom strategin är ordnat införande av nya läkemedel, där vi betonat behovet av att involvera och tillvarata läkarnas kompetens. Ytterligare ett är att man kan makulera e-recept (vilket trots det ännu inte är infört överallt), utvärdering av strukturerade läkemedelssamtal på apotek och att ta bort pappersrecept för särskilda läkemedel. Vår grundtanke är att hellre lägga resurser på att göra rätt från början än att korrigera i efterhand. Att ta bort pappersrecept för särskilda läkemedel kan enligt vår åsikt ske först när det finns driftsäkra telefoneller webbaserade tjänster som är gratis. Ett lyckat projekt inom ramen för strategin är ePed, ett nationellt besluts- och kunskapsstöd för ordination av läkemedel till barn, där Läkarförbundets Synnöve Lindemalm, tillsammans med apotekare, är en av de drivande. Den 5 maj ges ett seminarium i samarbete med Läkarförbundet, Sveriges Kommuner och landsting (SKL), Inera, Lä- läkartidningen nr 11 2015 volym 112 kemedelsverket och CBL (det samordnande kansliet för Nationella läkemedelsstrategin) med fokus på ePed-arbetet och hur man ska åstadkomma säkrare läkemedelsanvändning för barn. Ett annat exempel från läkemedelsstrategin, som Socialstyrelsen stått för, är webbutbildningar om läkemedel. Detta är bara några exempel ur den digra flora av aktiviteter från olika delar av vården som är avslutade eller pågår. I den tidigare strategin ingår också målet att få bukt med antibiotikaresistensen. Här har regeringen bjudit in till ett blocköverskridande samarbete med förhoppningen om ett mer stabilt och långsiktigt arbete i denna viktiga fråga. Man vill också att strategin framöver tydligare ska innefatta de områden som kräver samarbete mellan flera myndigheter eller organisationer för att lösas. När det gäller indikatorerna har Läkarförbundet fört fram att man verkligen ska mäta resultat och verksamhetsförändring och inte bara lamt »checka av« för trubbiga processmarkörer. Utmaningarna för Nationella läkemedelsstrategin är nu att koncentrera strategin till färre områden med ökat fokus på resultat och genomförande. Det gäller alltså att ha kraft bakom ett beslut. I klartext: var ska pengarna komma ifrån? När ett beslut är taget måste det tydligt framgå vem som har ansvaret för finansiering och en genomtänkt projektplan. SKL skriver i sin årliga omvärldsanalys att »landstingen inte tar på sig ett ansvar för att finansiera/genomföra de aktiviteter eller på egen hand lösa de problem vi lyfter«. Mycket utveckling läggs i dag på Inera, som har en begränsad budget – och vi ser att pengarna inte räcker. Landstingen har nu börjat formera sig och samarbeta mer. Det är oundvikligt. Det borde också departementen göra. Om Socialdepartementet beslutat något så bör det förankras hos övriga departement, framför allt Finansdepartementet. Både landsting och stat måste nog vara beredda på att skjuta till pengar till strategin. Det är alltså mycket positivt att Nationella läkemedelsstrategin fortsätter. Samordningen mellan alla aktörer skapar nätverk och kunskap om de olika organisationernas möjliga utvecklingsområden. Det ger perspektiv och eftertanke. Vi vill alla ha en säkrare och bättre läkemedelsanvändning – det gäller bara att hitta bästa vägen framåt. Q »Utmaningarna för Nationella läkemedelsstrategin är nu att koncentrera strategin till färre områden med ökat fokus på resultat och genomförande.« Karin Båtelson vice ordförande, Läkarförbundet [email protected] Varje vecka skriver representanter för Sveriges läkarförbund. 503 Q lt debatt Redaktör: Ewa Knutsson 08-790 34 83 [email protected] Rökfritt mål odiskutabelt men vägen dit bör diskuteras I Sverige säljs alkohol i särskilda specialbutiker. Detta motiveras av alkoholens skadeverkningar. Rökningens skadeverkningar är minst lika stora och mindre omdiskuterade. Finns det anledning att återvända till den tid då tobaksförsäljningen skedde i specialbutiker särskilt avsedda för ändamålet? Det skulle begränsa tillgängligheten samt göra det lättare att på ett systematiskt sätt informera om rökningens risker och kontrollera spridningen av rökning i yngre åldrar. I Socialstyrelsens hälsodataregister [1] återfinns 2010–2012 minst cirka 12000 dödsfall och 100000 nyinsjuknanden årligen som kunde härledas till rökning. Det innefattade enbart skador hos rökare själva och inte indirekta effekter på omgivningen. De stora sjukdomarna lungcancer, kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL), hjärtinfarkt och stroke stod för två tredjedelar av de rökrelaterade dödsfallen och omkring 40 procent av sjukligheten. Åtminstone för den vanligaste rökskadan KOL [2] var sjukligheten underskattad beroende på den fördröjning som sker innan dessa patienter kommer i kontakt med hälso- och sjukvården. Det tar upp till 30 år innan rökningen ger allvarliga skador [3]. Omkring 1980 rökte en tredjedel av den svenska befolkningen. Idag närmar vi oss en tiondel (11 procent hos män och 12 hos kvinnor) [4, 5]. Stora minskningar har också setts i i andra delar av Västeuropa, USA, Australien och Kanada [6-9]. Eftersom rökningen har minskat kraftigt kommer vi att se en framtida minsk- MAGNUS STENBECK forskare, Karolinska institutet [email protected] 504 ning av antalet drabbade. Men utvecklingen har stannat av under de senaste åren, och en viss oro för ökad rökning i den yngsta generationen är motiverad [1]. Regeringen har nyligen lanserat en Året är 1960 och bilden är tagen i Hanna Göranssons välsorterade utredning med mål- tobaksaffär på Hornsgatan 172 i Stockholm. sättningen att eliminera rökningen fram till år 2025 [10]. miljöer, till exempel busskurer med Få vill invända mot ett sådant politiskt väggar och tak, eller i folksamlingar mål, men man kan alltid diskutera med många samtidiga rökare, blir sämre i samband med rökningen, men detta vägen dit. Regeringen vill utreda tre avtar relativt snabbt [14]. Några studier åtgärder för att nå målet: exponeringsförbud för tobak i butiker, så kallade har påvisat förhöjningar av nikotinneutrala cigarettpaket och förbud mot nivåer hos personer som stått nära rökrökning på vissa platser utomhus. are utomhus [15]. Men knappast några Man kan diskutera evidensen för studier kan på ett invändningsfritt sätt dessa eller alternativa reformer. Hur belägga att detta medför långsiktiga inverkar de på rökningen i allmänhet? skadeverkningar för icke-rökarna. Leder rökförbud, exponeringsförbud och förpackningsrestriktioner till en Utöver evidens om effekter finns också minskning av rökning som gynnar frågor av allmän politisk och etisk karaktär. Har rökare rätt att besvära sin rökares egen hälsa och hämmar nyomgivning? Har icke-rökare rätt att dikrekryteringen? tera (miss)bruket hos andra även utomhus? Ska särskild hänsyn tas till exemDet är svårt att utvärdera policyåtgärder, men historiskt genomförda inforpelvis allergiker, barn och andra som mationsinsatser, restriktioner och prisbesväras särskilt mycket av en rökig politik verkar ha lett till minskad konomgivning? Kommer regleringar som sumtion och färre rökare [11]. Införanriktar sig mot rökare att efterlevas? Hur det av neutrala cigarettpaket är för nytt ska överträdelser bevakas och ska de för att långtidsuppföljningar av dess efbeläggas med straffrättsliga påföljder? fekter ska ha kunnat göras, men inledanÅtgärder som inriktas mot producenter och distributörer kan vara lättare att de studier indikerar attitydförändringar motivera än dem som riktas mot brukarhos både unga och vuxna med minskad na. Kan distributörerna föregå med gott benägenhet för rökstart [12, 13]. exempel? Kanske kan ICA-kedjan eller Finns det evidens för indirekta hälsokooperationen inte bara dölja cigarettereffekter på omgivningen? Är även expona utan sluta marknadsföra dem helt nering utomhus för så kallad environoch hållet? Med tanke på att endast en mental tobacco smoke skadlig? De stuav tio röker så kanske den goodwill-vinst dier som finns visar att utomhusluften man uppnår hos allmänheten uppväger på platser som påminner om inomhusläkartidningen nr 11 2015 volym 112 Foto: Lennart af Petersens (1913–2004) Få vill nog invända mot regeringens målsättning att eliminera rökningen fram till år 2025, men vägen dit kan diskuteras, anser Magnus Stenbeck. Finns det anledning att återvända till den tid då tobaksförsäljningen skedde i specialbutiker särskilt avsedda för ändamålet? det extra besvär som rökare skulle åsamkas. apropå! Återlämnande av kvarlevor QPotentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna. »Spöken« på Karolinska? REF ERENSER 1. Registeruppgifter om tobaksrökningens skadeverkningar. Stockholm: Socialstyrelsen; 2014. Artikelnr 2014-3-4. 3. The health consequences of smoking: a report of the surgeon general. Atlanta, GA: U.S. Department of Health and Human Services, Centers for Disease Control and Prevention, National Center for Chronic Disease Prevention and Health Promotion, Office on Smoking and Health; 2004. 8. Health at a Glance: Europe 2014 (joint publication of the OECD and the European Commission). 3 dec 2014. http://www.oecd.org/els/ health-systems/Health-at-a-Glance-Europe2014-CHARTSET.pdf 14. Xisca S, Fernández E, López MJ, et al. Secondhand tobacco smoke exposure in open and semiopen settings: a systematic review. Environ Health Perspect. 2013 Jul;121(7):766-73. 15. Hall JC, Bernert JT, Hall DB, et al. Assessment of exposure to secondhand smoke at outdoor bars and family restaurants in Athens, Georgia, using salivary cotinine. J Occup Environ Hyg. 2009;6:698-704. läs mer Fullständig referenslista Läkartidningen.se Q För snart sju år sedan skrev jag som student vid Karolinska institutet en text om att KI inte har gjort upp med sin historia gällande rasbiologisk pseudovetenskap [1]. Frågan gällde KI:s missvisande presentation av skallmätarna och frenologerna Anders och Gustaf Retzius, vars namn flera av institutets mest frekventerade delar uppbär. KI:s kulturutskott anordnade ett kvällsseminarium där idéhistorikern Olof Ljungström fördjupade frågorna. Från officiellt håll var det lika tyst då som det är idag. Med anledning av att regeringen nyligen beslutat att delar av Retzius-kollektionens stulna kranier ska återbördas till Nya Zeeland [2] vill jag uppmärksamma läsarna på att tusentals studenter årligen forfarande får en selektiv och ofullständig bild av dessa KI-pionjärer. De var, enligt min uppfattning, rasister enligt alla definitioner. De besatt även avsevärda talanger i gravplundring och pseudovetenskap. Dessa aspekter bör studeras av kommande generationer vårdutövare. Forskningsminister Helene Hellmark Knutsson överlåter åt universiteten att granska sin rasforskning. Med tanke på hur Sveriges främsta medicinska universitet har skött det hittills finns fog för skepsis. Är ansvariga på KI rädda för spöken? Pouya Ghelichkhan leg läkare [email protected] REF ERENSER 1. Far och son Retzius – företrädare för en missbrukad vetenskap. Läkartidningen. 2008;105:1597-8. 2. af Kleen B. Beslut i dag: Kvarlevorna på KI ska lämnas tillbaka. Dagens Nyheter. 26 feb 2015. apropå! Patientens rätt till rätt information Nej, hjärtsjukdom kommer inte att utrotas handlingen ändrar chansen att överleva i 10 år från 95 till 97 procent. Patienten får då bättre möjlighet att värdera om denna obetydligt ökade chans att överleva är värd besväret, pengarna och risken för biverkningar. Hur ofta diskuteras egentligen risken för biverkningar i kvantitativa termer vid patientmötet? eller högre. Här brister läkarkåren i att ge patienten rätt information, dels vad gäller vinsten med behandlingen, dels vad gäller biverkningar. Som konsekvens kan patienten inte bli delaktig i behandlingen på rätt sätt. Rätt information om lipidbehandling handlar inte om att tala om risk att dö under 10 år framåt, utan att om chans att överleva. Det är missledande för patienten att säga att behandlingen ger en 40-procentig riskminskning (från 5 till 3 procents risk), men betydligt rimligare att säga att be- Foto: Colourbox I januari 2015 hölls ett nationellt symposium om kardiovaskulär sjukdom. Där framkom bland annat att en kommission ska tillsättas med syfte att utjämna hälsoklyftor mellan olika socialoch sjukdomsgrupper. Inriktningar för att säkerställa att vård ges efter individuella behov beskrevs, men betoningen låg snarast på rättvisa mellan grupper. Här finns en motsättning: patientens integritet, självbestämmande och delaktighet ska säkerställas med generella (epidemiologiska) metoder. Speciellt tydligt blev det i en diskussion om lipidbehandling. Idag anses att kardiovaskulär risk (oftast beräknad med HEARTSCOREalgoritmen som tar hänsyn till ålder, kön, rökning, blodtryck och kolesterol) ska vara vägledande för behandling. LDL-kolesterol ska ner så långt som möjligt, även hos friska symtomlösa individer med normalt blodtryck, om SCORE-risken är 5 procent Rätt information till patienterna om hjärt–kärlsjukdom förordas. läkartidningen nr 11 2015 volym 112 Det är inte alltid lätt att värdera risk och chans. Den nya patientlagen stöder patientens rätt att få ett allsidigt underlag för att kunna göra det, både vad avser effekt och biverkningar. Kolesterolhalten är inte en sjukdom, utan en potentiell fara. Lipidbehandling kan sägas vara en form av försäkring: premien är tablettbehandlingen. Många patienter uppfattar nog behandlingen som en garanti för att hjärt–kärlsjukdom inte kommer att uppträda, vilket naturligtvis inte är sant. Det borde vara självklart att vi läkare inte sprider propaganda om att hjärt–kärl- sjukdom kommer att utrotas. Människor behöver ett så bra underlag som möjligt för att bedöma chansen till fortsatt gott liv. Inom hjärtområdet anses blodtryck och kolesterol vara de viktigaste faktorerna. Många förstår inte vad det innebär och varför värdena måste sänkas. Att begripa att kroppens vävnader åldras och »nöts ut» är däremot lätt. Så sker även med blodkärlen. Det finns i dag enkla noninvasiva metoder för bestämning av artärsystemets elasticitet och funktion, och sedan 15–20 år tillbaka omfattande forskning på hur dessa egenskaper påverkar kardiovaskulär risk. Med dessa metoder kan man förbättra risk-/chansbedömningen på primärläkarnivå, vilket kan ha stor praktisk betydelse. Gunnar Nyberg docent, specialist i invärtes medicin, Mölndal [email protected] 505 Foto: Colourbox Q lt debatt Q nyheter forskning I det vällovliga syftet att stärka EU-medborgarnas integritet och rätt till självbestämmande över personliga uppgifter i den nya digitala världen riskerar EU:s lagstiftare att omöjliggöra medicinsk registerbaserad epidemiologisk forskning. text: fredrik hedlund EU:s lagförslag hot mot medicinsk registerforskning M edicinsk epidemiologisk forskning hotas av EU:s förslag till ny integritetslagstiftning. Med den rådande skrivningen från Europaparlamentet skulle mycket av den registerforskning som i dag bedrivs i praktiken bli omöjlig att genomföra. Det menar en stor mängd forskare både i Sverige och i andra EU-länder. – Som det är skrivet nu kan vi tvingas begära samtycke 506 från varje individ i ett register för att få använda data vid en ny studie. Det är naturligtvis omöjligt att göra vid nationella uppföljningar, säger Jan Nilsson, ordförande i Hjärt-Lungfondens forskningsråd. Han har, tillsammans med kollegor från både HjärtLungfonden och Cancerfonden, skrivit en debattartikel i Svenska Dagbladet där de pekar på problemen. Även brittiska Wellcome Trust, världens näst största fristående forskningsfond, har samlat ett stort antal eu- »Som det är skrivet nu kan vi tvingas begära samtycke från varje individ i ett register för att få använda data vid en ny studie. Det är naturligtvis omöjligt att göra vid nationella uppföljningar.« Jan Nilsson, ordförande i HjärtLungfondens forskningsråd ropeiska forskare i ett upprop i The Times. De är mycket oroade över de förslag som nu ligger. – Den del av Jan Nilsson forskningen som av någon anledning behöver en identifierbar nivå skulle utan specifikt samtycke bli olaglig om Europaparlamentets skrivning står sig, säger Beth Thompson, politisk rådgivare på Wellcome Trust i London. läkartidningen nr 11 2015 volym 112 Foto: Colourbox Q nyheter forskning Detta är hoten mot forskningen De regler som hittills har omgärdat registerbaserad epidemiologisk forskning inskränks i de förslag till ny integritetslagstiftning som föreligger. Det är främst tre punkter som oroar forskarna. Q I Europaparlamentets förslag är det inte tydligt att det är tillåtet att använda allmänna register för forskningsändamål. I dagens lagstiftning har forskning en särställning som är borttagen i det nya förslaget. I Europaparlamentets förslag krävs ett nytt informerat samtycke från varje individ så fort syftet med en studie avviker ifrån ursprungssyftet med att samla in uppgiften. Q I Europaparlamentets förslag finns ett krav att alla data ska pseudonymiseras, något som också diskuteras i Ministerrådet. Foto: Mopic/Fotolia/IBL Q Magnus Stenbeck, docent vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska institutet, har tidigare ansvarat för analysverksamhet och folkhälsorapportering vid Socialstyrelsens Epidemiologiska centrum som ansvarade för många av de nationella registren. Han har engagerat sig i frågan och bland annat publicerat flera artiklar i vetenskapliga tidskrifter om lagförslaget och dess potentiella konsekvenser för forskningen. – Vi måste uppmärksamma alla på vikten av att man »Det saknas en tydlig deklaration om att forskning är ett legitimt skäl att samla data och att man får använda allmänna register för forskningsändamål.« läkartidningen nr 11 2015 volym 112 Magnus Stenbeck, docent vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska institutet inte bara räddar folks privatliv utan att man också räddar liv, säger han. Magnus Stenbeck menar att det Magnus i huvudsak Stenbeck finns tre problem med den föreslagna dataskyddsförordningen. – Det saknas en tydlig deklaration om att forskning är ett legitimt skäl att samla data och att man får använda Källa: Magnus Stenbeck allmänna register för forskningsändamål, vi måste fråga alla i registren varje gång vi ska hämta data och det finns ett krav på att data ska vara pseudonymiserade, säger han. Det sista är ett starkt krav från Tyskland och innebär att uppgifter som gör att man kan härleda en persons identitet måste tas bort. Det kan handla om uppgifter som namn, födelseplats, födelsedatum och kön. Dessa ska förvaras separat, och vill man återidentifiera data kan man hämta in dem, men patient507 ▶ Q nyheter forskning om att lagprocessen kommer att kunna tillgodose alla intressen, även om den i grunden har fokus på något helt annat än forskning. – Det handlar om att garantera medborgarnas skydd till privatliv och integritet. Men jag ser inte någon konflikt i detta. Vi kan både ge medborgarna skydd för den personliga integriteten och samtidigt slå vakt om den medicinska registerforskning som är så oerhört betydelsefull, säger hon. Foto: Wellcome Library, London/Wellcome Images »I början hoppades vi att det skulle gå att komma framåt och till exempel harmonisera lagstiftningen över hela Europa så att stora epidemiologiska studier lättare skulle kunna göras över flera länder. Men nu är nog vår mest optimistiska förhoppning att kunna behålla ett status quo …« Beth Thompson, politisk rådgivare på Wellcome Trust, London data ersätts med ett pseudonummer. – Men detta gör ju datafilen ganska oanvändbar. Vi vill ofta veta om man har bott på ett särskilt ställe och utsatts för något, vi vill veta hur gamla folk är eller vilket kön de har. Vi vill inte att det ska bli en huvudregel att man ska pseudonymisera data utan vi vill att det ska stå att man ska skydda data på andra sätt, säger Magnus Stenbeck. Den europeiska lagstiftningsprocessen är en komplicerad historia där EU-kommissionen först lägger ett förslag som Europaparlamentet och Ministerrådet ska granska och göra förändringar i. Därefter samlas alla tre instanserna i trepartssamtal, den så kallade trilogen, för att diskutera och förhandla om de punkter de är oense om. Först när de är överens kan de gå vidare och stifta lagar. Just nu befinner sig frågan i ett läge där Europaparlamentet har röstat igenom sin version av lagförslaget och Ministerrådet fortfarande arbetar med sin, med en prognostiserad målgång i juni i år. De flesta menar att trepartssamtalen sedan kommer att ta tid och göra så att 508 Beth Thompson, Wellcome Trust, menar att forskningens chans nu är att övertyga så många EU-parlamentariker som möjligt. ett beslut kan komma först under 2016, kanske ännu senare. Det är en omständlig och långsam process, men det måste det vara att stifta nya lagar för en hel kontinent med över 500 miljoner invånare. – Europaparlamentet visade vad som kan hända om man skyndar för fort, säger Beth Thompson. Hon, och många med henne, menar att Europaparlamentet fattade ett beslut som det inte till fullo förstod konsekvenserna av. Det tycker inte Cecilia Wikström, svensk EU-parlamentariker för Folkpartiet och ledamot i Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor, LIBE, som är det utskott i vilket de omdiskuterade tilläggen gjordes. Däremot menar hon att omständigheter när tilläggen skrevs gjorde att integritetsfrågorna lyftes upp extra. Det var strax efter att Edward Snowden avslöjat hur den amerikanska säkerhetstjänsten NSA bedrev omfattande övervakning av personer utanför USA. – Ingen politik kommer ju till utan en kontext. Och kontexten i våras handlade ju väldigt mycket om avlyssning, spionage, NSA och CIA och det är klart att pendeln slår åt lite olika håll. Det här är inget färdigt förslag, detta är inte hugget i sten. När vi sedan sätter oss ned och gör trepartssamtalen, då kan vi hitta en balans i vad som är medlemsländernas position och vad som är parlamentets position, säger hon. Cecilia Wikström framhåller att detta är en del av den europeiska beslutsprocessen och att det är fel att beskriva det som en konflikt mellan Europaparlamentet och Ministerrådet. Hon är övertygad Men Beth Thompson från Wellcome Trust är ändå inte säker på att EU-parlamentarikerna ser problemet i sin fulla omfattning, något som försvårar kommunikationen. – Jag tror att utmaningen för forskarsamhället är att hitta rätt ton i samtalet med parlamentsledamöterna. Det är viktigt att ha en konstruktiv dialog där vi försöker förstå EU-parlamentarikernas syn och erkänner att de har gjort vissa framsteg när det gäller forskning under arbetet med sina tillägg. Men samtidigt måste vi vara tydliga med att tilläggen fortfarande är ett genuint problem för forskningen och måste ändras, säger hon. Beth Thompson menar att forskningens chans nu är att övertyga så många EU-parlamentariker som möjligt innan trepartssamtalen inleds. – Trilogen är inte en särskilt transparent process så det är svårt att veta vad som försiggår där. Vi kommer att försöka prata med så många EU-parlamentariker som möjligt fram till dess, säger hon. Och hon kommer att få hjälp från Cecilia Wikström inifrån parlamentet. – Jag tänker naturligtvis ta mitt ansvar och prata med kollegor, inte bara i min grupp utan med andra kollegor i de andra partierna också, för att garantera att de slår vakt om den medicinska registerbaserade forskningen, och jag har fått väldigt goda argument för den, säger hon. Ministerrådet arbetar sig metodiskt igenom kapitel för kapitel av kommissionens läkartidningen nr 11 2015 volym 112 Foto: Colourbox Q nyheter forskning Foto: Martin Ruetschi/Keystone/TT Nyhetsbyrån En lång väg mot ny lag Det man nu vill göra är att ersätta det 20 år gamla dataskyddsdirektivet (riktlinje för nationella lagstiftare) med en dataskyddsförordning (gemensam lag för alla EU-länder). När den är färdig kommer till exempel den svenska personuppgiftslagen, PUL, att skrotas. Det är en process som av nödvändighet är ganska mödosam och har ett antal avstämningspunkter längs vägen. I januari 2012 lade EU-kommissionen fram ett förslag till dataskyddsförordning. Förslaget granskas av Europaparlamentet och Ministerrådet. Q förslag; man är färdiga med kapitel nio, och denna vecka ska det vara klart med kapitel två. Av det som hittills offentliggjorts går det att se att rådet hanterar forskningens behov på ett annat sätt än Europaparlamentet, något som gör Magnus Stenbeck optimistisk. – Vi kommer att få igenom ett förslag från Ministerrådet som ser bra ut för forskningen. Sedan är det så att man måste ge och ta i en förhandling och då får vi ge upp några saker, men jag blir alltmer övertygad om att man kommer att ta sitt förnuft till fånga ifrån parlamentets sida, säger han. Ett tecken på det är att både Ministerrådet och Europaparlamentet har öppnat för möjligheten att den detaljerade regleringen av integritetsskyddet kan ske nationellt enligt vissa generella principer. – Det skulle göra det möjligt för oss i Sverige att använda etiknämnder och samla in data ur patientregister och så vidare även om man i Italien eller Grekland inte vill ha det så, säger Magnus Stenbeck. Mycket verkar alltså peka på att reaktionerna från forskare i många EU-länder har Cecilia Wikström, EU-parlamentariker (FP). Foto: François Walschaerts/ Europaparlamentet fått effekt och att man har goda chanser att stoppa de begränsningar för forskningen som har föreslagits. En seger, kan tyckas, men det är långt ifrån vad som var avsikten när diskussionerna om en dataskyddsförordning inom EU började, berättar Beth Thompson. – I början hoppades vi att det skulle gå att komma framåt och till exempel harmonisera lagstiftningen över hela Europa så att stora epidemiologiska studier lättare skulle kunna göras över flera länder. Men nu är nog vår mest optimistiska förhoppning att kunna behålla ett status quo för forskningen, att undvika försämringar, säger hon. Och även om mycket pekar på att det omedelbara hotet mot forskningen tonats ned så är det ingen som kan ga- läkartidningen nr 11 2015 volym 112 »Det handlar om att garantera medborgarnas skydd till privatliv och integritet. Men jag ser inte någon konflikt i detta. Vi kan både ge … skydd för den personliga integriteten och samtidigt slå vakt om den medicinska registerforskning[en] …« Cecilia Wikström, EU-parlamentariker för Folkpartiet och ledamot i Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor, LIBE rantera att det verkligen är så det kommer att sluta. Förhandlingarna mellan de tre EU-instanserna kan teoretiskt sett sluta hur som helst, och Cecilia Wikström vill inte ge några löften om att forskarsamhället nu kan andas ut. – Jag vill inte säga så, men vi ska göra allt för att det ska ordna sig, det kan jag lova, säger hon. Europaparlamentet röstade, med stor majoritet i mars 2014 igenom en ny version av förslaget med 196 ändringar. Det är vissa av dessa ändringar som krockar med den medicinska registerforskningens behov. Q Minsterrådet har för avsikt att vara färdigt med sin version av förslaget i juni 2015. Det utkast som finns nu ser bra ut för forskningen. Q Under hösten 2015 vidtar sedan trepartssamtalen, trilogen, där EU-kommissionen, Europaparlamentet och Ministerrådet diskuterar och förhandlar om de olika versionerna och försöker hitta kompromisslösningar som fungerar för alla parter. Q Dataskyddsförordningen blir klar när allt är färdigförhandlat, något som vissa tror kan ske redan under 2015, men som de flesta menar kommer ta längre tid, kanske hela 2016. Q Därefter följer en period av två år innan förordningen träder i kraft som lag i hela EU. Q Fredrik Hedlund 509 Q nyheter Listning i primärvården kan bli ett överspelat begrepp Flera landsting tolkar den nya patientlagen så att vårdcentralerna måste ta emot alla patienter, oavsett om de är listade eller inte. Men en sådan tolkning kan hota vården för patienter med komplexa behov, anser Distriktsläkarföreningen (DLF). Enligt den nya patientlagen har man som patient rätt att välja utförare av offentligt finansierad öppenvård inom eller utanför sitt eget landsting (se ruta). Man kan exempelvis lista sig på en vårdcentral som ligger i ett annat län om det är mer praktiskt. Vad lagen innebär för möjligheten att söka vård på en vårdcentral som man inte är listad på tycks det däremot råda delade meningar om. Flera landsting skriver på sina sidor på 1177.se att man »tillfälligt« kan söka vård på en annan vårdcentral. Några av dem lägger samtidigt till att vårdcentralen kan hänvisa till den vårdcentral där man är listad. Andra landsting menar att vårdcentraler måste ta emot alla patienter som ringer och vill boka tid hos dem, oavsett om de är listade eller inte. Bara de medicinska behoven får styra vem som ges företräde. En region som gör den sistnämnda tolkningen är Östergötland, något som fått Josabeth Hultberg, allmänläkare på Åby vårdcentral i Norrköping, att reagera. – Det blir svårt att uppfylla kraven i regelboken om att erbjuda kontinuitet för patienter med omfattande vårdbehov om vi ska ta emot alla som söker för dagen och är listade på underbemannade vårdcentraler i närheten, säger Josabeth Hultberg, som menar att effekten kan bli att tillgängligheten minskar. – Två vårdcentraler här i Östergötland som haft »dropin« ett par timmar per dag 510 Josabeth Hultberg Ove Andersson har slutat med det för att de har blivit överbelamrade med sökande. Frågan togs upp vid DLF:s styrelsemöte den 3–4 mars. Ove Andersson, ordförande i DLF, säger att man ser principiella problem med Östergötlands tolkning. – Vi rekommenderar inte våra kollegor att okritiskt följa de här rekommendationerna. »Det kan inte ha varit lagstiftarens målsättning att lagen ska tolkas så att det slår sönder vården ännu mer.« Ove Andersson Problemet, enligt Ove Andersson, är att tolkningen skapar synen att listning och fast vårdkontakt är mindre värt än tidigare. – Det är en utveckling vi tycker är helt fel. Listning är en viktig grund för att skapa kontinuitet, och står vi i valet mellan att sköta vår patient eller ta en ny med ungefär samma prioriteringsgrad måste vi värna våra egna patienter. Redan i dag får ju primärvården ofta höra att kontinuiteten brister när det gäller vården av äldre, kroniskt sjuka och andra grupper med komplexa vårdbehov, framhåller Ove Andersson. – Det kan inte ha varit lagstiftarens målsättning att lagen ska tolkas så att det slår sönder vården ännu mer. Lena Lundgren, hälso- och sjukvårdsdirektör i Region Lena Lundgren Qså säger lagen: Patientlagen 9 kap 1 § En patient som omfattas av ett landstings ansvar för hälso- och sjukvård ska inom eller utom detta landsting få möjlighet att välja utförare av offentligt finansierad öppen vård. Johan Assarsson Östergötland, säger att regionen i sin tolkning följer en rekommendation från SKL. – Öppenvårdsbesök har man rätt att söka var man vill även om man inte listar sig, och det är utifrån medicinska behov som vårdgivaren ska prioritera, säger Lena Lundgren, som säger att hon även stämt av tolkningen med övriga hälso- och sjukvårdsdirektörer i landet. Men enligt patientlagens arkitekt, den särskilde utredaren Johan Assarsson, handlar regleringen i patientlagen om vård över länsgränser. – Om jag som bor i Kalmar är i Stockholm ska jag behandlas som en stockholmare i öppenvården, det är det som patientlagen reglerar, säger Johan Assarsson. Lagen säger däremot inget om hur man ska behandla listade patienter i förhållande till olistade. – Där är det samma praxis som tidigare. Enligt Lena Lundgren är det för tidigt att säga om den tolkning man gör i bland annat Östergötland kan påverka vården av kroniker och äldre vars behov kanske inte är akuta men som gärna vill ha en och samma doktor. – Vi vet inte än hur många patienter som väljer att ta ett enstaka besök någon annanstans. I grunden tänker jag att om det finns en välfungerande vårdcentral nära där man bor, där man är listad, så finns det ingen anledning att gå någon annanstans. – Men vi har sagt att vi ska Hälso- och sjukvårdslagen (4 §) … Landstinget ska erbjuda öppen vård åt dem som omfattas av ett annat landstings ansvar för hälso- och sjukvård. Dessa patienter omfattas inte av landstingets vårdgaranti. I övrigt ska vården ges på samma villkor som dem som gäller för de egna invånarna … Så skriver SKL: Den patient som är »listad« inom primärvården ska inte ges företräde till att få primärvård utan hänsyn ska enbart tas till de medicinska behov som patienten har. följa det här noga för att se vilka volymer vi talar om, och om vi behöver ge någon annan typ av vägledning. Vid sidan av uppdraget att prioritera utifrån medicinska behov har vården även ett tillgänglighetsuppdrag, som uttrycks i vårdgarantin. SKL:s tolkning väcker även frågan om vem som ska uppfylla den. Är en centralt belägen vårdcentral, dit många tycker att det är praktiskt att vända sig fast de inte är listade där, skyldig att uppfylla vårdgarantin för dessa patienter? – Där är det ju så att med den nya lagen har patienten rätt att välja, och det innebär att man behöver ha en annan planering än den man haft tidigare när det har handlat om dem som var listade där, säger Lena Lundgren. Michael Lövtrup Q skl: »det finns en viss motsättning mellan valfrihet och kontinuitet« läs mer på Läkartidningen.se läkartidningen nr 11 2015 volym 112 Q`_^]\][ - ##*#(!(#&# !("($#&*/&#,"# .&&!. &!/(& !!' @55%?5)7?7)5/%00%()60) +-7-1%7-32)5&0%2(9?5(%2 67>00(%)7>5()2,@+67% 6-**5%26)(%24%7-)276>/)5 ,)760%+)275>(()-/5%*7 )2*>55)0>/%50)+-7- 1%7-32)5(53+6-2 G*(!""$50F)*0,$")*0 ,(0**0&()%$$0 %(*0)0 )!/"0*""0(%,0(%**)"*500 760"F!(0!0&(I,%*0I(4 (0G(*30$0"*$0#$)!$$0 F#I(*0#0I(G$0G(50 %5-) 75@1 7<0"F!(0",0,0#0"*4 #*%$$0867:30$"*05 D(*0))I($$$0,(0*08;0 )*/!$50F(#%*0(0$*"*0 $($0) +!)!I*()!"*4 #*%$(0$F)*$0+"(*)0 F#I(*0#086795 *#*%$(0!$0G*(4 !"")0,0"(0$"$$(50 (%,0%)!!"*30) +!%#30 $0F($30**0$0$/0 &(I,%0*)(+$$0F$"4 )0$*(F(0+$(0&(I,%*$0 %0(%,0(%**)"*0F(0$G(0 ,0#5 27%0?7)5/%00%() 0>/%50)+-7-1%7-32)5 de df gh 27%0&)608731 45@937-()5*@50>/%5) h gd ge 27%0&)608731 &)+5>26%(?7)5/%00%( *@56/5-92-2+65>77*@50>/%5) gi )29%20-+%67)+582()2 "$0"*#(0,G(&()%4 $"0*%*"*0)**0,(0**0&()%4 $$00(G0) F",0**0%#0**0 gd gj >00% 69)5/6%1,)76 5)(3+D5)06) "75)(2-2+9-0082()50>77% *@54%7-)27%77/0%+%4?9?5( #?5(+-9%5)2&@5,%,898(%2 69%5*@5%77875)(%/0%+31?0 *5?24%7-)27)51)(%2# 6/%7%,%2(31()%009%50-+% *%00)2)7*@5)60?5()26? /%00%()0%+31?06875)( 2-2+)2-)77()0&)7>2/%2() *0)!(,(0"%#G")+*4 ($$$00*F$!$*30F(0 #$0$+0,""0**0*0I(*/")0 **0*0F(0,G(,($0)%#0 (0+,+$),(*0I(0**0 $*(0!"%#G"0(G$0&4 *$*(50 $0$/0)*F##")0%#0**0 I(0#G$0&*$*(0F(0*00 ,G(,(0F(0)!/"0**0*0 0%!"(*0,#0#$0)!0,F$4 #%*0%0),(0!"%#G"0 0)0*""0%#0#$0,""0!"0&G0 )%#0(I(0$0$0,(!)#4 $0,G(0#$0G**>0,G(,(4 *$0I()"G)0$I()0(G$0 $30&*$*$F#$$0""(0$4 $070 +"0867<50#**0I(4 )&!*%$$0I(0,G(0%0%#4 )"G)0*0$I()0$0)*F#4 )%(50*0F(0%!)G0%!"(*0I(0 #")00&*$*"$0%#0,0 #G$0,"!$0)%(*)0()&%$)0 ),(*0)!0$$G""5 -',%)0@97584 #$0(0(F**0**0I(,F$*0)5 Q&( "$((( $#(&$!!&!. &#$" )(&&/#!'(##'&'(&( /%&53776(D1(%0B/%5)/822% .3&&%6310B/%5))2*5C+%2 ()&%77)5%()64C 9)26/%B/%5) 6B006/%4)7-*D55%9)'/%2 77453&0)16310;S)68449%5 ()73/0%5%5B7760B+)72B5()7+B00)5 9-0/)2&537760-+,)76316/%0)(% 7-00%770B/%50)+-7-1%7-32)2(5%6-2 6543214CB/%57-(2-2+)26) cOO Q nyheter QMajoritet av landstingen brister i arbete med jämställda löner Regeringens utredare Göran Stiernstedt vill se en helt ny lag som tvingar kommuner och landsting att samarbeta bättre om de utskrivningsklara patienterna. Han räknar med att förslaget kommer att få mycket kritik – särskilt från kommunerna. Göran Stiernstedt, som lämnade betänkandet till regeringen den 5 mars, vill ersätta den nuvarande betalningsansvarslagen med en ny »lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård«. Landstingen och kommunerna föreslås bli skyldiga att träffa egna avtal som reglerar när kommunerna ska bli betalningsansvariga och hur mycket de ska betala för de utskrivningsklara patienterna som blir kvar längre än avtalat. helst varken skulle vilja se belopp eller fristdagar. Det är målet. Därför är vi tydliga med att huvudmännen äger frågan. Men Göran Stiernstedt det är klart att jag inser att backuplösningen kommer att bli styrande i stor utsträckning, säger Göran Stiernstedt. Foto: Thomas Carlgren Utredare: Kommuner och landsting måste samarbeta om utskrivningsklara patienter Utredningen har blickat mot Norge och Danmark och även hittat goda exempel i Sverige. I Kronobergs län vill man avtala bort betalningsansvaret mellan kommunerna och landstinget eftersom det inte längre behövs. – Där gör man det som vi vill åstadkomma. Man sätter sig ned tillsamOm parterna inte kan mans, ser detta som ett komma överens finns gemensamt problem, en »backup-lösning«, kopplar bort prestigen som innebär en ordentoch sätter medborgarlig skärpning jämfört perspektivet främst, med i dag. Kommunen säger Göran StiernIllustration: stedt. blir betalningsansvaColourbox rig redan tre dagar efter I den nya lagen föreslås att behandlande läkare med- också en förändrad planedelat berörda enheter att paringsprocess där de som ska tienten är utskrivningsklar. ta över ansvaret för patienten En annan skillnad är att pasnabbare ska få veta att hen tienten som vårdas i psykiaär på väg. Behandlande läkatrisk slutenvård också omfat- re inom slutenvården ska untas av regeln. Tanken är att de derrätta den berörda enheten hårda kraven ska få huvudi form av ett inskrivningsmännen att vilja samarbeta. meddelande inom ett dygn – Vi har tydligt angett att vi efter att patienten har skri- En majoritet av landstingen och ett antal landstingsägda bolag brister på en eller flera punkter i jämställdhetsarbetet, enligt en granskning från Diskrimineringsombudsmannen, DO. vits in. Det ska innehålla en bedömning av när patienten beräknas bli utskriven. Om den slutna vården inte skickar något inskrivningsmeddelande gäller inte heller kommunens betalningsansvar. I öppenvården ska en fast vårdkontakt utses i samband med att inskrivningsmeddelandet kommer. Vårdkontakten ska därefter kalla samman alla berörda enheter till en samordnad individuell planering inom tre dagar. Utredningen uppskattar att förslaget skulle halvera onödig slutenvård för utskrivningsklara patienter. En ny lag kan tidigast träda i kraft vid halvårsskiftet 2016. QNytt stopp för LOV-stopp Återigen försöker oppositionspartierna hindra regeringen att lägga något förslag om att avskaffa obligatoriet att använda LOV i primärvården. QStorsjukhus i Skåne utreds på nytt Nu dammas åter planerna av på att slå samman sjukhusen i Malmö och Lund, sedan alternativet att bygga till på respektive ort visat sig kostsamt. Q Fler får föreslå rikssjukvård Göran Stiernstedt räknar med svidande kritik från kommunerna. – Jag tror att kommunerna kommer säga att de behöver mer resurser. Men när vi har varit ute och pratat med kommuner som sköter detta bra, så säger de att det snarare handlar om att arbeta på ett annat sätt. Men Läkarförbundet välkomnar förslaget. – Vi tycker att det är bra att antalet dagar kortats till tre för både somatiskt och psykiatriskt utskrivningsbara patienter, säger Karin Båtelson, ordförande i Sjukhusläkarna och förste vice ordförande i Läkarförbundet. Marie Ström Socialförsäkringsutredningen vill ge sjukvården tyngre roll Sjukvården måste ta ett större ansvar för att hjälpa sjukskrivna tillbaka i arbete. Det är en av huvudtankarna i Socialförsäkringsutredningen, som förra veckan överlämnades till socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S). Utredningen föreslår att den bortre tidsgränsen tas bort, dock inte förrän ett nytt system där Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen 512 samarbetar om tidiga insatser finns på plats. Sjukvården ska oftare kunna ta kontakt med arbetsgivaren redan på ett tidigt stadium av sjukdomen. Detta för att ge råd om återgång i arbete. I stället för en bortre tidsgräns ska Försäkringskassan minst en gång i halvåret kontrollera den sjukskrivnes arbetsförmåga och rehabiliteringsbehov. För att sjukvården ska kun- na sköta sina utökade uppgifter behövs det betydande resursförstärkningar för att stärka landstingens arbete med sjukskrivningar. Distriktsläkarföreningens ordförande Ove Andersson är delvis positiv, delvis skeptisk till förslagen. Miki Agerberg Vilka områden ska omfattas av rikssjukvård? Socialstyrelsen har valt att bjuda in fler aktörer än tidigare att tycka till – bland annat specialitetsföreningar och patientorganisationer. Q Stockholmslands- tinget ansöker om att få transplantera hjärtan Stockholms läns landsting vill ha rikssjukvårdsuppdrag för att få utföra hjärttransplantationer vid Karolinska universitetssjukhuset och ska ansöka om detta hos Rikssjukvårdsnämnden vid Socialstyrelsen. QLÖF: Fortsatt ökning av antalet anmälda skador Antalet skador som anmäldes till Landstingens ömsesidiga försäkringsbolag (LÖF) fortsatte att öka under 2014, men antalet skador som ersattes av LÖF ökade inte i samma takt. Q Patienter uppskattar bemötandet Patienterna är fortsatt nöjda med bemötandet inom primärvården. Det visar den senaste mätningen från den nationella patientenkäten. Q Ilmar Reepalu ska ut- reda vinster i välfärden Q Nollning på läkar- program anmäld läs mer Hela artikeln finns att läsa på Läkartidningen.se läs mer på Läkartidningen.se läkartidningen nr 11 2015 volym 112 ; Tabletterna ovan används av illustrativa skäl, stämmer ej överens med verkligheten Q klinik & vetenskap kommentar Citera som: Läkartidningen. 2015;112:DAXW Ännu inte visat att östradiol och »naturligt« progesteron är säkert Evidens saknas för bröst- och endometrieskydd ANGELICA LINDÉN HIRSCHBERG, professor, Karolinska institutet, Stockholm; båda för Endokrin-ARG (arbets- och referensgrupp inom Svensk förening för obstetrik och gynekologi) Tyvärr kan gestagener ha effekt också på andra steroidreceptorer, vilket inte alltid är önskvärt. Särskilt bindning till glukokortikoidreceptorn kan vara ett problem och har diskuterats som en möjlig genes till den ökade bröstcancerrisken av kombinationer innehållande medroxiprogesteron [4]. Studier har gett motstridiga resultat På senare tid har intresset för hormonbehandling med kombinationer av Användningen av hormonell substitubioidentiskt (»naturligt«) progesteron tionsterapi mot vasomotoriska besvär i eller dydrogesteron (ett racemat till klimakteriet började minska dramaprogesteron) ökat bland både patienter tiskt efter det att de första resultaten och gynekologer. Det pågår också en infrån studien Women’s health tensiv marknadsföring, bla initiative publicerades för »För icke-repå internet, av diverse preparat med bioidentiska hordrygt 10 år sedan [1]. gistrerade moner, som anses både vara Studien är den hittills effektivare och ha mindre största randomiserade, pla- preparat finns cebokontrollerade behand- ingen dokumen- biverkningar än godkända lingsstudien, och resultaten tation av vare hormonbehandlingsprepavisade bla att hormonell subrat. sig effektivitet stitutionsterapi som påbörFör icke-registrerade prejas efter 60-årsåldern ger eller eventuella parat finns ingen dokumenökad risk för hjärt–kärlsjuk- risker. Dessuttation av vare sig effektivitet dom efter 5 år. Även en tids- om är farmaeller eventuella risker. Dessberoende risk för bröstcanutom är farmakokinetiken kokinetiken cer, vilken man tidigare noteoftast i stort sett okänd. rat i observationsstudier, oftast i stort Som exempel kan nämnas kunde verifieras. krämer innehållande biosett okänd.« En viss överförskrivning identiskt progesteron, där till symtomfria kvinnor hade man i tidigare studier noterat visserligen skett före publiceringen, att serumnivåerna av progesteron inte men i efterdyningarna blev många höjs vid användning och av detta dragit kvinnor med svåra besvär lämnade i slutsatsen att krämerna i alla fall inte är sticket utan behandling. riskabla att använda. Dock har senare Senare forskning har visat att om horstudier visat att penetrationen till vissa monell substitutionsterapi sätts in i vävnader är extremt hög [5]. nära anslutning till menopaus och beEtt mindre antal studier har gjorts av gränsas i tid, överväger fördelarna riskombinationer med mikroniserat (ett kerna. Såväl total mortalitet som morslags naturligt) progesteron eller dydrobiditet är lägre hos dessa kvinnor än hos gesteron med delvis motstridiga resulobehandlade [2]. tat vad gäller säkerhet. Dessa studier redovisas nedan. Syntetiskt progesteron utvecklades Syntetiskt progesteron (dvs gestagen) Diskrepans om endometriecancer utvecklades, eftersom man eftersträvaI den amerikanska PEPI-studien (Postde en potent proliferationshämmande menopausal estrogen/progestin intereffekt på endometriet. Alla i Sverige tillventions trial) av 596 kvinnor med 3 års gängliga gestagenpreparat (medroxiuppföljning sågs ingen ökad risk för enprogesteron, noretisteron och drospiredometriecancer av kombinationen miknon) har i djurmodeller visat bättre förroniserat progesteron och östrogen [6]. måga än bioidentiskt progesteron att En senare randomiserad klinisk prövomvandla ett prolifererat endometrium ning med 221 kvinnor och 1,5 års upptill ett sekretoriskt [3]. följning gav samma resultat [7]. 514 Foto: Sidney Moulds/SPL/IBL MARIE BIXO, professor, Umeå universitet [email protected] Hormonell substitutionsterapi med kombinationer av bioidentiskt progesteron efterfrågas av såväl patienter som gynekologer. Bilden visar progesteronkristaller. I en finsk registerstudie av 221000 kvinnor sågs inte heller någon ökad risk för endometriecancer efter >5 år vare sig med östrogen i sekventiell kombination med dydrogesteron eller med medroxiprogesteron, däremot med noretisteronkombinationer [8]. Författarna drog slutsatsen att det inte var någon skillnad i endometriesäkerhet mellan olika kombinationer med gestagen respektive dydrogesteron. Gruppen som behandlats med dydrogesteron var dock betydligt mindre än de andra behandlingsgrupperna, och det totala antalet cancerfall var lågt [8]. Den europeiska EPIC-studien (European prospective investigation into cancer and nutrition) omfattande 115474 kvinnor med uppföljningstid 9 år visade däremot att hormonbehandling med mikroniserat progesteron ökar risken för endometriecancer, hazard-kvot 2,42 (95 procents konfidensintervall [KI] 1,53–3,83), medan behandling med kontinuerligt gestagentillägg minskar risQsammanfattat Bioidentiskt (»naturligt«) progesteron som tillägg till östrogensubstitution vid klimakteriebesvär efterfrågas som ett alternativ till syntetiskt gestagen. Evidens saknas för att kombinationer med bioidentiskt progesteron ger mindre risk för bröstcancer och tillräckligt endometrieskydd jämfört med kombinationer med gestagen. Bioidentiskt progesteron kan förskrivas på licens, men kontroller av endometriet bör då göras regelbundet. läkartidningen nr 11 2015 volym 112 Q klinik & vetenskap kommentar ken, hazard-kvot 0,24 (95 procents KI 0,08–0,77) [9]. Nyligen har resultat från den franska E3N-kohorten publicerats. Även dessa resultat visar ökad risk för endometriecancer med kombinationer innehållande mikroniserat progesteron, hazard-kvot 2,66 (95 procents KI 1,87– 3,87), eller dydrogesteron, hazard-kvot 1,69 (95 procents KI 1,06–2,70), efter >5 års behandling. Kombinationer med medroxiprogesteron och noretisteron visade ingen ökad risk för endometriecancer. Kohorten omfattade 65630 kvinnor, och uppföljningstiden var 10,8 år [10]. Även om tidigare randomiserade kliniska prövningar har visat att det inte föreligger någon ökad risk för endometriecancer med kombinationer innehållande mikroniserat progesteron, är resultaten rakt motsatta senare stora epidemiologiska studier med lång uppföljningstid. Denna diskrepans gör att man i nuläget inte kan anse att det finns evidens för att kombinationer med vare sig progesteron eller dydrogesteron skulle vara endometriesäkra. En stor pågående randomiserad klinisk prövning, REPLENISH-studien, med 1750 kvinnor som behandlas med östrogen och mikroniserat progesteron eller andra hormonbehandlingskombinationer kan möjligen klargöra kunskapsläget. Olika risker för bröstcancer E3N-studien med 8 års uppföljning visade inte någon riskökning för bröstcancer med mikroniserat progesteron i kombination med östrogen, relativ risk 1,00 (95 procents KI 0,83–1,22). Gestagen i kombination med östrogen visade dock en signifikant ökad risk, relativ risk 1,69 (95 procents KI 1,50–1,91) [11, 12]. I en senare rapport från E3N-kohorten sågs dock att kvinnor som började med kombinationen mikroniserat progesteron och östrogen i nära anslutning till menopaus och fortsatte >5 år hade signifikant ökad risk (5–10 års medicinering: relativ risk 1,47 [95 procents KI 1,11–1,95]; >10 års medicinering: relativ risk 1,92 [95 procents KI 1,34–2,74]). De som däremot påbörjade behandlingen >3 år efter menopaus hade ingen ökad risk [12]. En finsk registerstudie av 221500 kvinnor har tidigare visat att östrogenkombinationer med dydrogesteron inte gav någon ökad risk för bröstcancer, medan risken var signifikant ökad med kombinationer av medroxiprogesteron och noretisteron redan efter 3–5 år [13]. Gruppen som använt dydrogesteron var dock betydligt mindre än övriga grupläkartidningen nr 11 2015 volym 112 per, och det totala antalet fall av bröstcancer var lågt [13]. Hjärt–kärlsjukdom och demens Ännu finns inga jämförande studier vad gäller risker eller potentiella fördelar med östradiol kombinerat med bioidentiskt progesteron jämfört med gestagen vad gäller hjärt–kärlsjukdom och demens. KEEPS (Kronos early estrogen prevention study) är en fas IV-studie, där effekten av konjugerat östrogen och bioidentiskt progesteron jämförs med östradiol och bioidentiskt progesteron under 4 år i perimenopaus avseende kognition och kardiovaskulär sjukdom. I studien har 728 kvinnor inkluderats, men inga data har ännu publicerats. ELITE (Early versus late intervention trial with estradiol) är en pågående fas III-studie där bla kombinationen östradiol och vaginalt bioidentiskt progesteron testas avseende effekt på kognition och ateroskleros hos 643 perirespektive postmenopausala kvinnor. Resultaten av dessa studier kan ge ökad kunskap om vilken effekt olika typer av hormonella substitutionsterapier har på kognition och hjärt–kärlsjukdom hos kvinnor i nära anslutning till menopaus. Välbefinnande och humör påverkas Påverkan på humör av hormonbehandlingskombinationer med progesteron har systematiskt studerats i några mindre, experimentella studier. Postmenopausala kvinnor med tidigare premenstruellt syndrom har visats ha ökad risk för upplevd negativ humörpåverkan med progesteronkombinationer. Effekten var dock beroende av dosen och graden av metabolisering till allopregnanolon [14, 15]. När progesteron använts som tillägg till östradiol till yngre kvinnor med GnRH-behandling, har kombinationen orsakat signifikant försämring av humöret (depression och irritabilitet) jämfört med östradiol enbart [16]. Humörpåverkan är en tidigare känd biverkan av konventionell hormonbehandling; några jämförande studier mellan kombinationer med progesteron/dydrogesteron och gestagener har dock hittills inte gjorts. Konsensusuttalande om evidensläget Sammanfattningsvis finns det i nuläget otillräckligt vetenskapligt underlag för att påstå att hormonbehandlingskombinationer med östradiol och progesteron eller dydrogesteron skulle vara säkrare än konventionell behandling med syntetiskt gestagen vad gäller risk för bröstcancer. Epidemiologiska studier visar motstridiga resultat, och det finns ingen randomiserad klinisk prövning där olika kombinationer av hormonbehandlingar jämförs avseende detta utfall. Nyligen publicerades ett konsensusuttalande i frågan av världens största ämnesföreträdande organisationer. De konstaterade där att det vetenskapliga underlaget är otillräckligt för att utvärdera bröstcancerincidensen till följd av behandling med olika typer, doser och administrationssätt av östrogen, progesteron, gestagen och androgener [17]. Dessutom förefaller kombinationer med progesteron eller dydrogesteron inte vara lika endometriesäkra som kombinationer med gestagen i kontinuerlig kombinerad regim. Endometrietillväxten bör kontrolleras För de kollegor som ändå önskar tillmötesgå sina patienters önskemål om östrogenkombinationer med bioidentiskt progesteron finns möjlighet att söka dispens hos Läkemedelsverket för användning av progesteron eller dydrogesteron. Bioidentiskt östradiol finns i godkända preparat i form av tablett, plåster eller gel. De flesta dispensansökningar om progesteron godkänns, men Läkemedelsverket betonar att det fram tills vetenskapligt underlag finns åligger den behandlande läkaren att säkerställa endometriesäkerheten genom kontroller av endometrietillväxt med ultraljud [18]. QPotentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna. läs mer Fullständig referenslista Läkartidningen.se REF ERENSER 9. Allen NE, Tsilidis KK, Key TJ, et al. Menopausal hormone therapy and risk of endometrial carcinoma among postmenopausal women in the European Prospective Investigation Into Cancer and Nutrition. Am J Epidemiol. 2010;172: 1394-403. 10. Fournier A, Dossus L, Mesrine S, et al. Risks of endometrial cancer associated with different hormone replacement therapies in the E3N cohort, 1992-2008. Am J Epidemiol. 2014;180:50817. 12. Fournier A, Boutron-Ruault MC, Clavel-Chapelon F. Breast cancer and hormonal therapy in postmenopausal women. N Engl J Med. 2009; 360:2366; author reply 2367. 13. Lyytinen H, Pukkala E, Ylikorkala O. Breast cancer risk in postmenopausal women using estradiol-progestogen therapy. Obstet Gynecol. 2009;113:65-73. 17. de Villiers TJ, Pines A, Panay N, et al; International Menopause Society. Updated 2013 International Menopause Society recommendations on menopausal hormone therapy and preventive strategies for midlife health. Climacteric. 2013; 16:316-37. 515 Q klinik & vetenskap nya rön [email protected] Epidural var bäst vid förlossningssmärta Tyler Olson/Fotolia/IBL Tidigare forskning har visat att patientkontrollerad analgesi med remifentanil under förlossningen är likvärdig med epiduralblockad som smärtlindring. En randomiserad multicenterstudie, genomförd vid 15 sjukhus i Nederländerna, jämförde metoderna. Studien, publicerad i BMJ, inkluderade 1414 kvinnor som trots måttlig till hög obstetrisk risk ändå ville förlösas vaginalt. Primärt utfallsmått var kvinnornas tillfredsställelse med smärtlindringen, mätt varje timme på en visuell analog skala – graderad mellan 1 och 100 – och uttryckt som area under kurvan (AUC). Mellan 30 maj 2011 och 24 maj 2012 randomiserades 709 kvinnor till patientkontrollerad smärtlindring med remifentanil och 705 till epiduralblockad. Efter randomisering uteslöts 51 kvinnor (22 i remifentanilgrupen och Epiduralblockad gav bättre effekt än patientkontrollerad analgesi med remifentanil. 29 i epiduralgruppen) på grund av elektivt kejsarsnitt. Ytterligare 5 kvinnor i den senare gruppen drog sig tillbaka från uppföljning. I analysen ingick 1358 kvinnor, 687 i remifentanilgruppen och 671 i epiduralgruppen. Ett antal kvinnor i de båda grupperna valde att förlösas utan smärtlindring. I remifentanilgruppen erhöll 65 procent smärtlindrande behandling medan motsvarande värde för gruppen med epiduralblockad var 52 procent (relativ risk 1,32; 95 procents konfidensintervall [KI] 1,18–1,48). Övergripande AUC-värden för patienttillfredsställelse med smärtlindringen var 30,9 i remifentanilgruppen jämfört med 33,7 i gruppen med epiduralblockad (medianskillnaden var −2,8; 95 procents KI −6,9–1,3). Slutsatsen i denna studie är att kvinnor som ska föda inte upplever lika god effekt av patientkontrollerad analgesi med remifentanil som av epiduralblockad. Tillfredsställelsen med smärtlindringseffekten var signifikant högre hos den grupp kvinnor som allokerades till, och till slut också fick, epiduralblockad. Gabor Hont [email protected] Freeman LM. BMJ. Epub 23 feb 2015. doi: http:// dx.doi.org/10.1136/bmj.h846 Fetmakirurgi påverkade risker vid graviditet Andelen kvinnor med fetma i tidig graviditet har ökat dramatiskt under de senaste årtiondena. Nu ser vi även en ökning av andelen kvinnor som genomgått fetmakirurgi före graviditet. I Sverige har antalet födslar efter fetmakirurgi ökat från 154 (0,15 procent) till mer än 518 (0,48 procent) per år mellan 2006 och 2011. Fetmakirurgins hälsoeffekter har studerats relativt väl, men betydligt mindre är känt om hur den påverkar en kommande graviditet och det nyfödda barnet. Tidigare studier har varit begränsade i storlek, visat motstridiga resultat och inte inkluderat en jämförelsegrupp som haft samma BMI (body mass index) som den opererade grup- pen före fetmakirurgin [Kjaer MM, et al. Acta Obstet Gynecol Scand. 2013;92:264-71; Roos N, et al. BMJ. 2013;347:f6460]. Foto: Fernando Cortes de Pablo/Colourbox Syftet med denna studie var därför att i en stor populationsbaserad kohort undersöka om fetmakirurgi påverkade riskerna för graviditetsdiabetes, för tidig födsel, dödföddhet, död i nyföddhetsperioden, litet eller stort barn för tiden och medfödda missbildningar. Genom att använda data från svenska hälsoregister identifierades graviditeter hos 596 kvinnor som fött barn efter genomgången fetmakirurgi mellan åren 2006 och 2011 (för 98 procent hade operationsmetoden varit gastrisk bypass). De jämfördes med 2356 graviditeter hos kvinnor som inte opererats, men som hade samma BMI, ålder, utbildningsnivå, rökvanor samt lika många tidigare antal födda barn som de opererade kvinnorna haft före fetmakirurgin. Fetmaopererade kvinnor bör få extra övervakning vid graviditet, menar forskarna. 516 De fetmaopererade kvinnorna hade en lägre risk att utveckla graviditetsdiabetes (2 procent jämfört med 7 procent; P<0,001) och att föda ett barn som var stort för tiden (9 respektive 22 procent; P<0,001) jämfört med de icke-opererade kvinnorna. Däremot hade de kvinnor som gjort en fetmaoperation högre risk att föda ett barn som var litet för tiden (16 respektive 8 procent; P<0,001) och för en kortare graviditetslängd (273,0 mot 277,5 dagar; P<0,001). De hade även en icke-statistiskt säkerställd ten- dens till ökad risk för att barnet var dödfött eller dog under nyföddhetsperioden (1,7 respektive 0,7 procent; P=0,056). Inga statistiskt säkerhetsställda skillnader mellan de fetmaopererade kvinnorna och jämförelsegruppen fanns gällande för tidig födsel (10 respektive 7,5 procent; P=0,15) eller medfödda missbildningar (2 respektive 3,5 procent; P=0,27). Konklusionen av denna studie är att fetmaoperation före en graviditet minskar risken för graviditetsdiabetes samt överdriven fostertillväxt, men ökar risken för att barnet föds litet för tiden och att graviditetslängden är kortare. Eftersom fetmakirurgi före graviditet ger både positiva och negativa effekter bör dessa kvinnor betraktas som riskgraviditeter när de väntar barn. De bör få särskild övervakning via mödrahälsovård, till exempel genom extra ultraljud för att kontrollera fostertillväxt och detaljerade kostråd som även inkluderar kontroll av intag av kosttillskott som är nödvändiga efter fetmakirurgi. Kari Johansson fil dr, nutritionist Olof Stephansson docent, överläkare, gynekologi och obstetrik, Karolinska universitetssjukhuset; båda enheten för klinisk epidemiologi, Karolinska institutet Johansson K, Cnattingius S, Näslund I, Roos N, Trolle Lagerros Y, Granath F, Stephansson O, Neovius M. N Engl J Med. Epub 26 feb 2015. läkartidningen nr 11 2015 volym 112 Q klinik & vetenskap nya rön Kortare vårdtid efter höftfraktur kopplad till ökad dödlighet Lägre risk för hjärtrelaterad död bland regelbundna bastubadare I en prospektiv kohortstudie studerades sett orsak; dock påvisades ett samband sambandet mellan bastubad och dödligmed lägre risk för de specifika dödsorsahet. Studien inkluderade 2315 medelålkerna för dem som satt mer än 19 jämfört ders (42–60 år) män från östra Finland. med mindre än 11 minuter i bastun per Deltagarna svarade på en enkät angåengång. Störst effekt sågs för risk för de bastuvanor. Patienterna delades in i plötslig hjärtdöd (HR 0,48; 95 procents KI 0,31–0,75). grupper efter hur ofta de badade bastu (1, Bastun kallades förr för 2–3 eller 4–7 gånger per vecka) den »fattiges apotek« och och hur länge (mindre än 11, 11– användes som sjukstuga då 19 eller mer än 19 minuter). Utfallen delades in i plötslig hjärtdöd den betraktades som det renaste samt död till följd av kranskärlsrummet. En sökning med sökordet och kardiovaskulär sjukdom eller Foto: Gleam/ »sauna« på PubMed ger drygt 400 Fotolia/IBL oavsett orsak. träffar med artiklar skrivna på engelska. Ett antal av dessa publikationer är Medianuppföljningstiden var drygt 20 studier om bastubadets effekter på hjärår. Efter justering för kända kardiovaskulära riskfaktorer noterades ett ta och kärl. Den här studien är den första samband mellan fler bastusessioner och som visar överlevnadsvinster vid mer längre tid tillbringad i bastun och lägre frekvent bastubadande eller mer tid tillbringad i bastun. Trots att studien korririsk för plötslig hjärtdöd samt död av gerar för många andra riskfaktorer för kranskärls- och kardiovaskulär sjukdom. hjärt–kärlsjukdom kan inte en selektion Även dödlighet oavsett orsak var lägre för av »friskare« individer helt uteslutas dem som angav fler bastubadstillfällen. bland bastubadare som badar mer freJämfört med män som badade bastu 1 kvent och sitter längre tid i bastun. gång per vecka hade gruppen med mest Forskarna efterfrågar fler studier för frekventa bastubadare lägre risk för att kartlägga den eventuella mekanisplötslig hjärtdöd (hazardkvot [HR] 0,37; men. Oavsett om den skulle vara värme, 95 procents konfidensintervall [KI] 0,18– avslappning, social gemenskap eller livs0,75) såväl som för död oavsett orsak (HR stil förefaller tid i bastun välinvesterad. 0,60; 95 procents KI 0,46–0,80). Hazardkvoten var 0,76 för död oavsett orsak vid Hans Hägglund bastubad 2–3 gånger per vecka (95 proverksamhetschef, överläkare, docent, Akacents KI 0,66–0,88). Liknande riskfördemiska sjukhuset, Uppsala; medicinsk hållanden noterades även för död i rådgivare, Svenska Bastuakademien kranskärls- och kardiovaskulär sjukdom. Laukkanen T, et al. JAMA Intern Med. Epub 23 feb Durationen av bastusessionerna tyck2015. doi: 10.1001/jamainternmed.2014.187 tes inte påverka utfallsvariabeln död oav- I en svensk befolkningsstudie, publicerad i BMJ, visas att patienter som vårdas 10 dagar eller kortare tid på sjukhus efter höftfraktur hade en signifikant högre risk att avlida inom en månad efter utskrivning jämfört med patienter som vårdades på sjukhus under längre tid. Studien omfattade en kohort av alla svenskar över 50 som drabbades av sin första höftfraktur under åren 2006– 2012, totalt 116111 individer, med genomsnittsåldern 82,2 år. Under den aktuella perioden minskade vårdtiderna på sjukhus för patientgruppen från i genomsnitt 14,2 dagar år 2006 till 11,6 dagar 2012 (P<0,001). Sambandet mellan tiden på sjukhus och risken att avlida efter utskrivning var inte linjärt (P<0,001). Gränsen för den ickelinjära effekten låg vid cirka 10 dagars inneliggande tid. För patienter med högst 10 dagars inneliggande vårdtid efter höftfrakturen (n=59154) ökade risken för att avlida inom 30 dagar efter utskrivning år 2006 med 8 procent för varje dags minskning av vårdtiden (oddskvot [OR] 1,08; 95 procents konfidensintervall [KI] 1,04–1,12). År 2012 var risken för att avlida 16 procent för varje dag av förkortad inneliggande vårdtid (OR 1,16; 95 procents KI 1,12–1,20). För patienter som låg kvar på sjukhuset minst 11 dagar (n=56957) noterades ingen riskökning för att avlida inom 30 dagar efter utskrivning om vårdtiden förkortades. Av patienterna i kohorten avled 5863 personer under sjukhusvistelsen, och ytterligare 6337 personer avled inom 30 dagar efter utskrivning från sjukhuset. Risken för död var som störst direkt efter inläggning. En begränsning av studiens resultat är därmed att kortare vårdtid per automatik kommer att innebära ökad sannolikhet att avlida efter utskrivning. Detta kan leda till en överskattning av den ökade risken för död. En annan begränsning är att ingen redovisning av bakomliggande dödsorsaker kunde ske. Statyn »David« av Michelangelo i Florens. En metaanalys presenterar för första gången vetenskapliga referensvärden för »normal« längd och omkrets på penis. Rönen har bla tagits fram av forskare vid King’s College Hospital i London. Målet var att hjälpa läkare som konfronteras med manliga patienters oro för negativt avvikande dimensioner på sina könsorgan samt att bidra till undersökningar av eventuella samband mellan penisstorlek och problem med kondomer. läkartidningen nr 11 2015 volym 112 En genomgång av tillgänglig facklitteratur identifierade 17 studier omfattande totalt 15521 män, vilkas penismått registrerats av vårdpersonal genom »standardförfarande«. Utvärderingen av referensstudierna, som inbegrep »alla åldrar och raser«, bestämde genomsnittslängden på en slak penis till 9,16 cm och på en slak men sträckt penis till 13,24 cm. Genomsnittslängden på en erigerad penis belöpte sig till 13,12 cm. Genomsnittsvärdet för omkretsen på penis i slakt tillstånd var 9,31 cm och på den erigerade penisen 11,66 cm. Forskarna noterade en liten korrelation mellan erigerad längd och kroppslängd. Gabor Hont [email protected] Veale D, et al. BJU International. Epub 3 mar 2015. doi: 10.1111/bju.13010 Gabor Hont [email protected] Nordström P, et al. BMJ. Epub 20 feb 2015. doi: http://dx.doi.org/10.1136/bmj.h696. Tyler Olson/Fotolia/IBL Frank/Fotolia/IBL Medelpenisen definierad i metastudie Kortare vårdtid kopplades till ökad risk att avlida inom 30 dagar efter utskrivning – men bara vid utskrivning efter högst 10 dagar. 517 Läkartidningens symposier 2015 Under 2015 planerar Läkartidningen följande symposier: QJärnbrist Stockholm 17 mars QHjärtstopp QE-läkekonst Stockholm 14 april Stockholm 15 april QFörmaksflimmer Stockholm 9 september QPsykotiska syndrom QAstma Stockholm 14 oktober Stockholm oktober, datum ej bestämt QFysisk aktivitet vid sjukdom Stockholm 18 november Preliminära datum. Uppdaterad information kommer i tidningen och på Läkartidningen.se/events 2 läkartidningen nr xx 2013 volym 110 TEMA: JÄRNBRIST Vanligt tillstånd som inte får negligeras Järn är ett essentiellt mineral. Utan tillräckligt med järn fungerar inte kroppens enzymsystem, till exempel energiomsättning och syrgastransport. Järnbrist måste därför utredas och behandlas – peroralt eller intravenöst. STEFAN LINDGREN, professor, Lunds universitet; överläkare, gastrokliniken, Skånes universitetssjukhus, Malmö [email protected] Utvecklingen från järnbrist till järnbristanemi är dynamisk men oftast uttryck för samma patofysiologiska processer. Eftersom den sjuka individens normala Hb-värde sällan är känt, kan det vara svårt att avgöra om anemi föreligger. När Hb börjar sjunka, har kroppens förråd av järn redan förbrukats. Hemoglobinsyntesen är prioriterad; alla andra järnberoende processer i kroppen har då bromsats ned. Järn är essentiellt för kroppens samtliga enzymsystem, inte minst för energiomsättning och syrgastransport. Det är därför inte förvånande att järnbrist utan samtidig anemi ger symtom hos i övrigt friska kvinnor och hos personer med kronisk hjärtsvikt. Järnbrist bör därför föranleda utredning och behandling oavsett om anemi föreligger eller ej. Anemi är ett betydande globalt hälsoproblem som dels medför nedsatt livskvalitet, dels kan vara tecken på bakomliggande sjukdom. Anemi innebär ofta allvarligare prognos hos patienter med kroniska sjukdomar. WHO har angett 120 g/l hos icke-gravida kvinnor och 130 g/l hos män som nedre gräns för normalt Hb. Det innebär dock inte att Hb ovanför denna gräns är normalt. Friska män och kvinnor har oftast Hb mellan 140 och 150 g/l. Fynd av anemi ska leda till diagnostik avseende anemins karaktär och bakomliggande orsak. Den vanligaste orsaken är järnbrist, antingen ren järnbrist eller absolut järnbrist i kombination med inflammationsrelaterad järnbrist. Diagnostik av järnbrist baseras på transferrinmättnad, ferritin och CRP som inflammationsmarkör. Påvisande av järnbrist ska föranleda utredning på misstanke om bakomliggande blödläkartidningen nr 11 2015 volym 112 ning, om inte annan orsak är uppenbar. Även glutenenteropati eller annat malabsorptionstillstånd bör övervägas. Behandlingen av järnbristanemi har två mål: att återställa individens normala Hb-nivå och järndepåerna. Om inte det sistnämnda målet uppfylls, riskerar individen att snabbt återfalla i anemi. Detsamma gäller om järnförlusterna är kroniska. Det är därför angeläget att följa upp behandlingen. Förstahandsval för behandling av järnbrist är peroralt järn, förutsatt att tarmen är frisk. Vid pågående inflammation är järnupptaget från tarmen dock starkt begränsat. Biverkningar av peroral järnbehandling är mycket vanliga, och följsamheten till ordinationen ofta dålig. I sådana situationer och i samband med tarmsjukdomar eller kroniska inflammatoriska sjukdomar är intravenös järnbehandling effektiv. De moderna preparaten är säkra och fria från allvarliga biverkningar. Man ska dock noga följa det som anges om risk för överkänslighetsreaktioner. Risken för överdosering av järn är liten; underbehandling är mycket vanligare. I detta temannummer behandlas patofysiologi och diagnostik av järnbrist. Betydelsen av järnbrist och järnbristanemi samt indikationer för behandling vid kroniska inflammatoriska sjukdomar och inom gynekologi och obstetrik belyses. Avslutningsvis understryks vikten av uppmärksamhet på diagnostik och behandling av järnbrist i primärvården. QPotentiella bindningar eller jävsförhållan- den: Stefan Lindgren har uppburit föreläsar- och konsultarvoden från Viforpharma och Pharmacosmos. Han är medlem i Nordic Anaemia Working Group, vars möten får finansiellt stöd från Viforpharma. Citera som: Läkartidningen. 2015;112:DAYP innehåll artiklar 520 Järnbrist och järnbristanemi är globala hälsoproblem Jens F Dahlerup, Björn Moum, Stefan Lindgren 524 Kvinnor i fertil ålder behöver ofta järntillskott Jan Wesström 528 Inflammatorisk tarmsjukdom ger ofta anemi och järnbrist Jonas Halfvarsson 530 Anemi är ett vanligt problem vid reumatisk sjukdom Carl Turesson 534 Järntillskott rekommenderas vid renal anemi Bergur V Stefansson 537 Behandling av järnbrist minskar symtom vid kronisk hjärtsvikt Karl Swedberg 540 Handlägga järnbrist en viktig uppgift för primärvården Björn Eriksson gästredaktör STEFAN LINDGREN (presentation, se artikel härintill) har som gästredaktör bistått redaktionen med planering, granskning och artikelurval. Läkartidningens teman ska förstärka det medicinska innehållet och ge en helhetsbild av aktuella medicinska områden. Nästa tema, i Läkartidningen nr 14–15, som utkommer den 31 mars, kommer att vara Hjärtstopp. 519 Q järnbrist översikt Citera som: Läkartidningen. 2015;112:DAAE Järnbrist och järnbristanemi är globala hälsoproblem Järnbrist och järnbristanemi är inga självständiga sjukdomar, och man ska alltid leta efter bakomliggande orsaker. Järnbristen behandlas i första hand peroralt med målet att normalisera hemoglobinnivån och fylla på järndepåerna. JENS F DAHLERUP, assisterande professor, överläkare, medicinsk hepatologisk och gastroenterologisk avdelning V, Aarhus Universitetshospital, Danmark BJÖRN MOUM, professor, överläkare, Universitetet Oslo; gastroenterologisk avdelning, Oslo Universitetssykehus STEFAN LINDGREN, professor, överläkare, Lunds universitet; gastrokliniken, Skånes universitetssjukhus, Malmö [email protected] Anemi definieras som hemoglobinnivå lägre än nedre referensgränsen: för icke-gravida kvinnor 120 g/l och för män 130 g/l [1,2]. Anemi är ett globalt problem med fler än 2 miljarder drabbade, och järnbristanemi föreligger hos cirka 50 procent [1,3]. Huvudorsakerna till järnbristanemi är undernäring med bristande intag av järn samt blodförluster från digestionskanalen och menstruationer. Järnbrist förekommer även isolerat eller som förstadium till anemi. Det finns stora geografiska skillnader i förekomsten av järnbrist och järnbristanemi. Vid en rad sjukdomar som cancer, kronisk njursjukdom, reumatiska sjukdomar och kronisk inflammatorisk tarmsjukdom är anemi med järnbrist vanligt [4,5], Fakta 1. Järnomsättning vid erytrocytproduktion och nedbrytning En vuxen person har i genomsnitt 2–6 g järn i kroppen, beroende på kroppsvikt. Av det finns 70 procent i erytrocyternas hemoglobin och 10 procent i enzymer och myoglobin, medan cirkulerande järn i plasma bara utgör 1 promille (3–4 mg). Järn bundet till ferritin i hepatocyter och makrofager (järndepåerna) utgör 20 procent av människans totala järninnehåll [4]. Järnupptaget sker huvudsakligen i duodenum och proxi- 520 Blodbanan Nya erytrocyter Gamla erytrocyter Benmärg Erytrocytproduktion Erytropoetin: + IL-1/TNF-alfa: – Mjälten/RES Erytrocytdestruktion Järndepå/ferritin Blodbanan Järn bundet till transferrin Hepcidin blockerar den intestinala absorptionen Hepcidin blockerar järnfrisättning från järndepåerna Intestinala förluster Menstruation 1–3 mg/dag Intestinalt upptag 1–3 mg/dag Figur 1. Järnomsättningen vid erytrocytproduktion och erytrocytnedbrytning. (RES = retikuloendoteliala systemet.) mala jejunum. Järn transporteras till blodet från enterocyterna via ferroportin och binds sedan till transportproteinet transferrin (2 järnatomer per transferrinmolekyl) [6,7]. Det transferrinbundna järnet förmedlas via blodet till kroppens olika celler, men framför allt till benmärgen. Vid varje given tidpunkt finns 3–4 mg järn i plasman med en effektiv recirkulation så att 20–30 mg järn transporteras varje dygn från tarmen och järndepåerna till erytropoesen i benmärgen. Det är makrofagernas fagocytos och nedbrytning av gamla erytrocyter som levererar den allra största delen av detta järn [8,9]. Det finns ingen reglering av de normala järnförlusterna, som i normalfallet är ekvivalenta med upptaget från tarmen. Inflödet av järn till det cirkulerande transferrinet kommer således från tre källor: 1) recirkulation av järn från fagocyterade erytrocyter i makrofager (helt dominerande), 2) från järndepåer i hepatocyter samt 3) från intestinal järnabsorption (Figur 1). Qsammanfattat Qfakta 1. • Anemi. Definieras med utgångspunkt från blodkoncentrationen av hemoglobin. Mindre än 130 g/l (8,1 mmol/l) för män och mindre än 120 g/l (7,4 mmol/l) för icke-gravida kvinnor. • Järnbrist. Nedsatt järninnehåll i kroppen, främst värderat med ferritin. • Järnbristanemi. Anemi som orsakas av nedsatt erytropoes vid låga/tomma järndepåer. Järnomsättningen • Inflammationsanemi (anemia of chronic disease). Anemi som orsakas av nedsatt järnupptag samt bristande frisättning av järn från depåer. • Blandad inflammatorisk anemi och järnbristanemi. Anemi pga inflammation och samtidig järnbrist. • Anemi med järnbrist. Järnbristanemi eller blandad inflammatorisk anemi och järnbristanemi. Järnbrist och anemi med järnbrist är globala hälsoproblem som innebär nedsatt livskvalitet och försämrad prognos hos patienter med kroniska sjukdomar. Fynd av järnbrist ska föranleda överväganden angående bakomliggande orsak. Kronisk inflammation leder via ökad hepcidinsyntes i levern till blockerad frisättning av järn från tarmen och depåer. Järnbrist i avsaknad av samtidig inflammation behandlas med peroralt järn hos individer med frisk tarm. Vid intolerans för peroralt järn, kronisk tarmsjukdom och samtidig inflammation är intravenös järnterapi förstahandsval. Intravenös järnterapi med moderna preparat är säker med låg frekvens biverkningar. Infusionsanvisningen måste följas. Intravenöst järn ges i doser av 1 gram, upp till beräknat järndeficit. Effektiv järnterapi ska leda till normalisering av Hb och återfyllnad av järndepåerna. Vid kroniska järnförluster ska behandlingen följas och upprepade doser ges vid behov. läkartidningen nr 11 2015 volym 112 Q järnbrist översikt Peptiden hepcidin, som bildas i levern, spelar en avgörande roll för järnomsättningen via reglering av järnupptaget från tarmen och frisättning av järn från depåerna [4,9]. Syntesen av hepcidin i levern regleras av transferrinets järnmättnad så att hepcidinsyntesen ökar vid järnöverskott och minskar vid järnbrist. Membranbundet ferroportin finns på hepatocyter, makrofager och enterocyter. Hepcidin binds till ferroportin varefter komplexet ferroportin–hepcidin internaliseras och degraderas. Härigenom stängs den cellulära järnpassagen så att järntransporten till transferrin reduceras. Vid inflammation bildas IL (interleukin)-6, vilket leder till ökad syntes av hepcidin. Ökade hepcidinnivåer medför nedsatt järnfrisättning från depåer och tarm. Vid inflammation, oavsett orsak, uppstår således en funktionell järnbrist, med otillräcklig tillförsel av järn till erytropoesen i benmärgen. Mekanismer bakom anemi och järnbristanemi Patogenesen vid anemi är ofta multifaktoriell och kan indelas i störningar avseende produktion, destruktion eller förluster av erytrocyter. Anemi uppkommer vid en obalans mellan produktionen av erytrocyter i förhållande till nedbrytning och förluster [4,10,11]. Nedsatt produktion förekommer vid benmärgssjukdomar samt vid brist på byggstenar som järn, kobalaminer eller folat. Erytropoesen är även nedsatt vid inflammation/infektion (inflammationsanemi) på grund av ökad apoptos av erytrocytförstadier samt nedsatt effekt av erytropoetin i benmärgen sekundärt till påverkan av cytokinerna TNF (tumörnekrosfaktor), IL-1 och IFN (interferon)-gamma. Vid kronisk inflammation är dessutom frisättningen av järn från depåerna blockerad. Direkt benmärgspåverkan vid hematologiska sjukdomar, malign benmärgsinfiltration vid metastaserande cancer samt cytostatikabehandling och strålning medför anemi genom nedsatt erytrocytproduktion. Anemi på grund av nedsatt erytropoes karakteriseras av nedsatt antal retikulocyter. Vid ökad destruktion av erytrocyter (hemolys) eller ökad förlust av erytrocyter (blödning) blir patienten anemisk om den kompensatoriskt ökade erytropoesen inte är tillräcklig. Anemi på grund av ökad destruktion eller förlust av erytrocyter karakteriseras av ökat antal retikulocyter, under förutsättning att erytropoesen kompensatoriskt kan öka (frisk benmärg och tillräcklig tillgång på byggstenar). Ofta föreligger en kombination av olika orsaker till anemi, Tabell I [10,11]. Järnbrist ses även då ett ökat järnbehov inte tillgodoses, som vid behandling med erytropoetin, ökad tillväxt (pubertet) eller graviditet. Laboratoriediagnostik av järnbristanemi Järnbristanemi karakteriseras av hypokroma, mikrocytära och storleksvarierande erytrocyter. Analys av ferritin är mest utslagsgivande vid diagnostik av järnbrist [4,7,8,12]. Ett μg/l ferritin motsvarar 8 mg järn i depåerna. Eftersom ferritin är en akutfasreaktant ska det alltid värderas med hänsyn till eventuell samtidig inflammation genom analys av CRP. Låga ferritinnivåer är patognomona för reducerade eller tomma järndepåer. Nivåer <10 μg/l innebär helt tömda järndepåer. TABELL I. Möjliga orsaker till järnbrist samt anemi med absolut eller funktionell järnbrist. Nedsatt upptag Blockerat järnupptag Inflammation Ökade förluster Gastrointestinal blödning Annan blödning Malabsorption Nedsatt järnintag läkartidningen nr 11 2015 volym 112 Inflammation Funktionell järnbrist Bristande upptag och frisättning Qfakta 2. Laboratoriediagnostik av järnbristanemi • Anemi med ferritin <30 μg/l, oavsett CRP-nivå: järnbristanemi • Anemi med ferritin >30 μg/l och normalt CRP: anemi av annan orsak • Anemi med ferritin <200 μg/l och förhöjt CRP: sannolikt kombinerad inflammatorisk anemi och järnbrist • Anemi med ferritin >200 μg/l och förhöjt CRP: sannolikt inflammatorisk anemi Det saknas konsensus om brytpunkt för åtgärd vid järnbrist. Om brytpunkten sätts vid nedre referensområdesgränsen, 15–25 μg/l beroende på analysmetod, blir sensitiviteten för att påvisa järnbrist låg. Om brytpunkten istället sätts högre, runt 30 μg/l, visar en rad studier att sensitiviteten ökar betydligt, med bara en liten reduktion av specificiteten [13,14]. Som diskriminationsvärde för järnbrist utan samtidig inflammation (normalt CRP) används därför i Skandinavien ferritin <30 g/l. Vid samtidig inflammation (förhöjt CRP) är ferritinnivåer mellan 30–200 förenliga med järnbrist. Ferritin >200 talar emot samtidig järnbrist, oavsett CRP-nivåer [8,10,11]. Analys av transferrinmättnad har värde för diagnostiken. En nivå <20 procent är förenlig med järnbrist. Däremot har isolerad analys av järn eller transferrin inget värde. Diagnostiken av järnbrist kan skärpas genom analys av löslig transferrinreceptor (transferrin receptor fragment), vilka avspeglar antal celler med stort järnbehov. Nivån är således förhöjd vid järnbrist. Retikulocyternas innehåll av hemoglobin ger en ögonblicksbild av järntillgängligheten i benmärgen. Dessa analyser är dock ännu ej allmänt tillgängliga. Sammantaget utgör analys av hemoglobin, ferritin och CRP hörnstenar i diagnostiken av anemi med järnbrist, som innefattar järnbristanemi samt kombinerad inflammatorisk anemi och järnbrist, Fakta 2. Behandling med järn Järnbrist och anemi med järnbrist är inga självständiga sjukdomsentiteter. Man ska alltid eftersöka bakomliggande orsak och försöka behandla den. Dessutom ska järnbristen substitueras [6,11,15,16]. Målet för behandlingen är dels att normalisera hemoglobinnivån, dels att återfylla järndepåerna, vilka utgör cirka 10 mg järn per kg kroppsvikt. Peroral järnbehandling är förstahandsval såvida det inte föreligger inflammation som hämmar den intestinala järnabsorptionen, eller om patienten har malabsorption av annan orsak. Vanligen rekommenderas 100–200 mg elementärt järn (ferrosalt) fördelat på 1–2 dagliga doser [6]. Lägre doser kan också vara verksamma om patienten får mycket gastrointestinala biverkningar (illamående, buksmärtor, diarré/förstoppning) av behandlingen. Om peroral behandling är framgångsrik, ökar benmärgsproduktionen av erytrocyter med retikulocytos efter en vecka och normalisering av hemoglobinnivån sker inom 6–12 veckor. Återfyllnad av järndepåerna kräver ytterligare cirka 12 veckors järnbehandling [12,15]. Det innebär sammanlagt 5–6 månaders behandling med peroralt järn innan hemoglobinnivån normaliserats och järnförråden återfyllts. Eftersom gastrointestinala biverkningar är vanliga är det viktigt att behandlingen följs upp och att uppmärksamhet ägnas patienternas följsamhet till den givna ordinationen. Intravenös järnsubstitution används vid grav järnbristanemi (Hb < 100 g/l), vid samtidig tarmsjukdom, vid inflammatoriska tillstånd och då den perorala behandlingen inte tolereras eller inte leder till att behandlingsmålen uppnås [17,18]. De tillgängliga intravenösa järnpreparaten är likvärdiga. De mest använda, ferrikarboximaltos och järnisomaltosid, kan ges i doser av 1 g intravenöst under 15–60 minuter till vuxna. Det totala järnbehovet (mg) vid anemi med järnbrist kan upp521 Q järnbrist översikt skattas [16] med utgångspunkt från aktuellt Hb och mål-Hb (g/l): Totalt järnbehov (mg) = 0,2 × kroppsvikt (kg) × (mål-Hb – aktuellt Hb) + depåjärn (10 × kroppsvikt) Det totala järnbehovet kan även beräknas översiktligt. Vid järnbrist utan samtidig anemi föreligger ett deficit på cirka 1 g. Vid måttlig eller mera uttalad anemi är behovet av järn 2–4 g, med det största behovet vid samtidig inflammation. Behandlingsresultatet utvärderas efter tillförsel av den uppskattade mängden järn. Oftast kan behandlingsmålen uppnås inom en månad. Risken för överbehandling är liten; mycket vanligare är underskattning av behovet. Allvarliga biverkningar är ovanliga vid behandling med moderna intravenösa järnpreparat, men det är viktigt att följa infusionsanvisningarna och ha beredskap för överkänslighetsreaktioner. Enligt den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA 2013 registrerades 10 respektive 20 allvarliga reaktioner av överkänslighetsnatur per 100000 behandlingar med ferrikarboximaltos respektive REF ERENSER 1. Iron deficiency anaemia: assessment, prevention and control. Geneva: World Health Organization; 2001. 2. Assessing the iron status of populations. Geneva: World Health Organization; 2007. 3. Worldwide prevalence of anaemia. Geneva: World Health Organization; 2008. 4. Handelman GJ, Levin NW. Iron and anemia in human biology: a review of mechanisms. Heart Fail Rev. 2008;24:393-404. 5. Kassebaum NJ, Jasrasaria R, Naghavi M, et al. A systematic analysis of global anemia burden from 1990 to 2010. Blood. 2014;123:615-24. 6. Polin V, Coriat R, Perkins G, et al. Iron deficiency: from diagnosis to treatment. Dig Liver Dis. 2013;45(10):803-9. 7. Guyatt GH, Oxman AD, Ali M, et al. Laboratory diagnosis of iron-deficiency anemia: an overview. J Gen Intern Med. 1992;7:145-53. 8. Hagve TA, Lilleholt K, Svendsen M. Iron deficiency anaemia – interpretation of biochemical and haemtologic findings [artikel på norska]. Tidsskr Nor Laegeforen. 2013;133:161-3. 9. Borch-Iohnsen B, Hagve TA, Hauge A, et al. Regulation of the iron metabolism [artikel på norska]. Tidsskr Nor Laegeforen. 2009;129:858-62. 10. Liu K, Kaffes AJ. Iron deficiency anaemia: a review of diagnosis, investigation and management. Eur J Gastroenterol Hepatol. 2012;24(109-16):7. 11. Gilreath JA, Stenehjem DD, Rodgers GM. Diagnosis and treatment of cancer-related anemia. Am J Hematol. 2014;89:203-12. järnisomaltosid. Endast 1 dödsfall observerades [19]. Blodtransfusion är mycket sällan indicerat vid järnbristanemi. Eftersom intravenös järnbehandling ger snabb stegring av Hb, är den ofta tillräcklig under förutsättning att Hb är >70 g/l och att patienten inte uppvisar tecken på kritisk ischemi eller hypovolemi. Med denna strategi kan till exempel patienter med obskyr gastrointestinal blödning oftast bibehålla tillfredsställande Hb-nivåer genom upprepade infusioner av järn. QPotentiella bindningar eller jävsförhållanden: Jens F Dahlerup har uppburit föreläsararvoden från Viforpharma och Pharmacosmos. Björn Moum och Stefan Lindgren har uppburit föreläsararvoden och konsultarvoden från Viforpharma och Pharmacosmos. Författarna ingår i Nordic Anaemia Working Group, vars möten får finansiellt stöd från Viforpharma. läs mer Engelsk sammanfattning Läkartidningen.se 12. Pasricha SR, Flecknoe-Brown SC, Allen KJ, et al. Diagnosis and management of iron deficiency anaemia: a clinical update. Med J Aust. 2010;193:525-32. 13. Mast AE, Blinder MA, Gronowski AM, et al. Clinical utility of the soluble transferrin receptor and comparison with serum ferritin in several populations. Clin Chem. 1998;44:45-51. 14. van den Broek NR, Letsky EA, White SA, et al. Iron status in pregnant women: which measurements are valid? Br J Haematol. 1998;103:817-24. 15. Bayraktar UD, Bayraktar S. Treatment of iron deficiency anemia associated with gastrointestinal tract diseases. World J Gastroenterol. 2010;16(2010):2720-5. 16. Reinisch W, Staun M, Bhandari S, et al. State of the iron: how to diagnose and efficiently treat iron defi- ciency anemia in inflammatory bowel disease. J Crohns Colitis. 2013;7:429-40. 17. Gozzard D. When is high-dose intravenous iron repletion needed. Assessing new treatment options. Drug Des Devel Ther 2011;5:51-60. 18. Gomollón F, Gisbert JP. Intravenous iron in inflammatory bowel diseases. Curr Opin Gastroenterol. 2013;29:201-7. 19. European Medicines Agency (EMEA). Assessment report for: Iron containing intravenous (IV) medicinal products. EMA/549569/2013. 13 sep 2013. http://www.ema.europa.eu/docs/ en_GB/document_library/Referrals_document/IV_iron_31/ WC500150771.pdf Fortsätt diskutera! Alla artiklar kan kommenteras på Läkartidningen.se Utmanande saklig 522 läkartidningen nr 11 2015 volym 112 " " ! Hjärtstopp %$ # % $ % ## %### ""%# $$ #!$$ #& " )*&((4)+&((" )+&((4)+&(-" )+&(-4)+&*-" )+&*-4)+&-(" )+&-(4),&)-" ),&)-4),&+-" !! $"!""!''%""''!""!'')"#!! " !!!$"!""!''!#&('' !+" "!!!!%!!$! #"" ,%!*!' "' "('"! " $!!$",%!*!''(' "# " !"!&!$#!!!! &#"!""!'#'$!#""('" ")2"""'*!''!''"'*!'!' !! ),&+-4)-&(-" ' )-&(-4)-&*-" $!!$""'*!'##"'('# )-&*-4)-&,-" "&!$!!!!!!,%!*!'"' "#('$+ )-&,-4).&(-" %!!$"#!',%!*!''$!('$ " !&!!!!!&!!$#"" ).&(-4).&*-" !#"#!$#'"'('$ "*2""!""!'+!#'" %"#''#'"'!! ).&*-4).&,(" $ ).&,(4)/&(-" )/&(-4)/&*(" ""'*!''!('# 2"'%"" ' 2")901-""#"&"""8"6&""" "57"6"+((""&"5" 5""""7 6"""&""&3&"7""&" !"5"""),"""%'"6""7$" 5"1)""" $"6"$"5"""6"6" 5$"""& 76543210/1/.-//3,,+*7)( Q järnbrist översikt Citera som: Läkartidningen. 2015;112:DCYC Kvinnor i fertil ålder behöver ofta järntillskott Gynekologiska–obstetriska tillstånd som menstruation, graviditet och amning ger kvinnor ökad risk för blodbrist. Globalt sett beräknas ungefär var tredje kvinna vara anemisk. JAN WESSTRÖM, med dr, överläkare, Centrum för klinisk forskning Dalarna; institutionen för kvinnors och barns hälsa, Upp- sala universitet; kvinnokliniken, Falu lasarett [email protected] Järnbrist är den vanligaste orsaken till nutritionsproblem i världen. Järnbrist och järnbristanemi drabbar proportionellt sett fler kvinnor och barn än män. Ungefär en tredjedel av världens kvinnor är anemiska, och järnbrist är den dominerade orsaken. I västvärlden har, enligt WHO, 2–5 procent av befolkningen blodbrist (Figur 1) [1]. I en dansk studie såg man att så mycket som 40 procent av kvinnorna i Danmark hade låga järndepåer (S-ferritin <32 μg/l), och 3–4 procent hade den allvarligare formen av järnbrist, anemi [2]. I en norsk studie från 2005 fann man tömda järndepåer (S-ferritin <12 μg/l) hos 15,1 procent av icke-gravida kvinnor [3]. Blodbrist är vanligare hos kvinnor som menstruerar, är gravida (Figur 1) eller ammar. Anemi anses föreligga hos den icke-gravida kvinnan om Hb-värdet är <120 g/l. I början och slutet av graviditeten är Hb >110 g/l normalt, i mitten av graviditeten är gränsen 105 g/l. Efter partus kan Hb >100 g/l accepteras, men efter 4–6 veckor ska Hb-värdet ha nått 120 g/l [4]. Blödningsgenes bör misstänkas hos icke-gravida kvinnor I alla fall av järnbristanemi ska blödningsgenes misstänkas. Blödningen minskar antalet röda blodkroppar samt minskar mängden och ökar behovet av tillgängligt järn för erytropoes. Kronisk blodförlust orsakas ofta av riklig menstruationsblödning. Förlängd menstruationsblödning föreligger om den pågår >7 dagar. Genomsnittlig blodförlust per menstruation är 35–40 ml, men spridningen är stor. Riklig menstruationsblödning anses föreligga om blödningsmängden överstiger 80 ml. Prevalensen av detta skattas till 10–35 procent [5], och av dessa kvinnor utvecklar 21–67 procent järnbristanemi [2]. Blödningsbekymmer påverkar livskvaliteten, leder ofta till återkommande korttidsfrånvaro från arbete och skola och stör samlivet. Vid utredning, som oftast kan ske polikliniskt, hittas ingen orsak i 40–60 procent av fallen. Riklig menstruationsblödning förekommer oftare i perioden kring menarke, i adolescens och före menopaus. Orsaker till riklig menstruationsblödning kan vara anovulation, myom och polyper i livmodern, blödningsrubbningar/ koagulopatier (tex von Willebrands sjukdom) och hormonrubbningar såsom hypotyreos. Blödningen kan också bero på intrauterin kopparspiral eller vara läkemedelsorsakad (tex warfarin och acetylsalicylsyra) [6]. Riklig eller förlängd menstruationsblödning ska utredas I basal utredning av riklig eller förlängd menstruationsblödning ska ingå gynekologisk undersökning för att bekräfta att 524 Andel gravida kvinnor med järnbristanemi Prevalens: Ingen uppgift Måttlig (20–39,9 procent) Låg (5–19,9 procent) Hög (40 procent) Figur 1. Andel gravida kvinnor med järnbristanemi i världen. Järnbehov under graviditet Järnbehov, mg/dag 7 6 Foster och placenta 5 Menstruation 4 3 Menstruation Laktation 2 1 Icke-gravid Första Järnförlust Andra Tredje Post partum Graviditetstrimester Figur 2. Järnbehovet ökar 10 gånger från första till andra graviditetstrimestern. blödningen verkligen har uterint ursprung, graviditetstest och kontroll av blodstatus och S-ferritin (eventuellt också S-folat och S-kobalamin). Vid misstanke om koagulationsrubbning (tex anamnestiskt lättblödande, blåmärken och riklig menstruationsblödning redan från ung ålder samt hereditet) tas koagulationsparametrar. Vaginalt ultraljud avslöjar Qsammanfattat Förekomsten av järnbristanemi skattas till 30 procent hos icke-gravida kvinnor i världen och ungefär 40 procent hos gravida. I västvärlden beräknas prevalensen hos gravida till 5–20 procent. Patienter med anemi på grund av riklig menstruationsblödning ska utredas och behandlas för sin primära åkomma. Järnbrist och järnbristanemi under graviditet ökar risken för allvarliga graviditetskomplika- tioner, postpartumdepression inkluderad. Även den neuropsykiatriska utvecklingen hos barnet kan påverkas. Peroralt järn är förstahandsalternativ då järnbrist och järnbristanemi ska behandlas. Intravenöst järn ska övervägas då peroral behandling inte är effektiv, ger biverkningar eller då snabb effekt behövs. Intravenöst järn kan ges även under graviditet. läkartidningen nr 11 2015 volym 112 Q järnbrist översikt Qfakta 1. Peroralt järn – fördelar och nackdelar Fördelar: • Lätt att administrera • Låg kostnad Nackdelar: • Absorberas dåligt av tarmen (10–20 procent) • Långsam och begränsad effekt • Intag krävs dagligen, ibland flera gånger dagligen • Minskat upptag vid samtidig inflammation • Biverkningar från mag–tarmkanalen är vanliga • Dålig följsamhet • Överdosering möjlig Qfakta 2. Intravenöst järn – fördelar och nackdelar Fördelar: • Snabb effekt • Ökar snabbt järndepåerna och blodvärdet • Bra effekt även vid samtidig inflammation • Få biverkningar från mag– tarmkanalen • Ett eller få administrationstillfällen • Bra följsamhet Nackdelar: • Medicinsk expertis behövs för administration • Potentiell risk för hypersensitivitet finns • Anafylaktoida reaktioner måste kunna åtgärdas på plats • Lokala reaktioner kan uppkomma • Dyrare än peroralt järn tex myom och polyper, och det kan vara lämpligt att ta endometriebiopsi. Det senare ska göras om kvinnan är över 45 år men också på yngre kvinnor med långdragen och/eller terapiresistent blödning, kvinnor med östrogenstimulerat endometrium (tex obesitas, långdragen anovulation) och om kvinnan behandlas med tamoxifen. Vaginalt ultraljud och endometriebiopsi kan föranleda remiss till gynekolog. Järnbehovet ökar under graviditet Under graviditet behövs extra järntillskott under de senare två tredjedelarna av graviditeten, och störst är järnbehovet just före partus (Figur 2). Det beräknas att ca 1200 mg behövs från konception till förlossning [7]. Anledningar till det ökade järnbehovet under graviditet är att plasmavolym och antalet erytrocyter ökar (450 mg järn), foster- och placentatillväxt (360 mg järn) och förväntad blodförlust vid partus (200 mg järn). Bara knappt hälften av kvinnor har järndepåer tillräckliga för att täcka det ökade behovet av järn under graviditet. Förutom de direkta symtom som kommer av blodbristen (trötthet, fatigue, yrsel, hjärtklappning mm), ger järn- och blodbrist ökad risk för kronisk placentainsufficiens, preeklampsi, ökad hjärtsvikt och till och med hjärtdöd, infektionskänslighet och sämre förutsättningar att tolerera blödning under och efter förlossningen. Lågt blodvärde hos modern ökar också prevalensen av missfall, tillväxthämning, låg födelsevikt, »liten för tiden«, prematuritet, intrauterin fosterdöd och även morbiditet hos det födda barnet [8]. Järnbrist och anemi under graviditet påverkar barnet Obehandlad järnbrist under graviditeten överförs också till barnet. Järn behövs för tillväxt och utveckling av alla vävnader hos foster och barn [9]. Järnbrist och anemi påverkar tex utmognaden av barnets hjärna och kognitiva funktioner [10]. Påverkan på neuropsykiatriska parametrar har setts hos vid födseln järnbristiga barn vid över 10 års ålder [11]. Järnbrist fortsätter under barn- och ungdomsår att ligga på topp 3-listan över orsaker till sjukdom [12]. Det är också visat att barn som föds av mammor med järnbrist har ökad risk att utveckla schizofreni senare i livet [13]. Fatigue är starkt associerat med järnbrist Fatigue är den medicinska termen för ett tillstånd associerat med stor trötthet eller utmattning som personer i olika svåläkartidningen nr 11 2015 volym 112 righetsgrad upplever efter ansträngning, vid stress, sömnproblem eller sjukdom. Vid fatigue sänks prestationsförmågan och uppmärksamheten. Den kan uppträda fysiskt såsom muskelsvaghet eller mentalt som trötthet. I ett primärvårdsmaterial beräknas prevalensen så hög som 14–32 procent. Ofta förbises tillståndet, ibland används antidepressiva läkemedel (serotoninåterupptagshämmare). Fatigue är dock starkt associerat till järnbrist, och på senare år har flera studier publicerats som visar att patienter, särskilt kvinnor med tomma järnförråd, på gruppnivå uppvisar mer fatigue och andra anemisymtom än jämförelsegrupper och att symtomen förbättras av järnterapi [14]. Det förefaller som om järnet har en specifik effekt oberoende av Hb i dessa studier. En förklaring är att järn behövs i syntesen av neurotransmittorer (GABA, dopamin och serotonin) [15]. Behandling av riklig eller förlängd menstruationsblödning Om riklig eller förlängd menstruationsblödning diagnostiseras hos kvinnan, ska orsaken utredas. Om möjligt ska den primära orsaken behandlas så att järnbrist och järnbristanemi förhoppningsvis kan undvikas. Avgörande när man väljer terapimetod är förstås orsaken till blödningen och kvinnans ålder men också om det finns preventivmedelsbehov eller barnönskan. Till premenopausala kvinnor med riklig eller förlängd menstruationsblödning rekommenderas i första hand medicinsk behandling. Kombinerade p-piller eller hormonspiral är bra alternativ. P-piller kan tas kontinuerligt utan hormonfria intervall, och hormonspiral är en mycket bra blödningshämmande metod även om behov av antikonception saknas. NSAID-preparat minskar också blödningsmängden och kan vara ett alternativ om hormonella alternativ inte fungerar eller accepteras och vid samtidig dysmenorré. Tranexamsyra vid behov är mer effektivt än NSAID men inte lika effektivt som hormonspiral vad gäller blödningshämmande effekt. Om medicinsk behandling inte är effektiv eller lämplig, finns olika kirurgiska behandlingsalternativ, tex endometrieresektion, värmedestruktion av endometriet, polypexstirpation, myomresektion och hysterektomi. Vid dessa behandlingar kan det ta tid innan effekt uppnås, och vid anemi är det oftast lämpligt att parallellt höja blodvärdet, och till det behövs järn som byggsten. Till icke-gravida kvinnor med järnbrist och järnbristanemi rekommenderas oralt järn [16]. I Sverige används vanligen tvåvärt järn (järnsulfatheptahydrat eller ferroglycinheptat) 100–200 mg/dag. Det finns också peroralt trevärt järn (järn(III)hydroxidpolymaltoskomplex). Det sistnämnda finns dock ännu inte tillgängligt på svenska apotek. Absorptionsmekanismen för Fe2+ och F3+ är olika. Det senare har en aktiv, kontrollerad mekanism. Det gör att biverkningsprofilerna kan skilja sig åt. S-ferritin kontrolleras 3 månader efter behandlingsstart. Till patienter som inte svarar på järn oralt, vid besvärlig uppkommen biverkan (oftast från mag–tarmkanalen) eller till patienter med svår anemi ges järn intravenöst. Det ökar snabbt blodvärdet, järndepåerna och livskvaliteten [17]. För- och nackdelar med respektive beredningsform sammanfattas i Fakta 1 och 2. Screening och profylax av järnbristanemi under graviditet Rekommendationer för profylax av järnbrist och järnbristanemi under graviditet har sett olika ut över tid och skiljer sig också åt mellan olika länder. Det är visat att daglig peroral järnsubstitution till gravida kvinnor minskar risken för anemi hos mor och barn samt också risken för låg födelsevikt [18]. I Sverige rekommenderar vissa landsting ferritinscreening i samband med Hb-kontrollen i tidig graviditet. Andra rekommenderar generellt att profylax med järn påbörjas från ca 20 veckors graviditet med dosering 100 mg dagligen [19]. Exempelvis i Landstinget Dalarna kontrolleras järnstatus 525 Q järnbrist översikt vid första besöket på mödravårdscentral. Om S-ferritinvärdet är <20 μg/l rekommenderas kvinnan att börja med järn direkt. Vid värden på 20–60 μg/l råds kvinnan att börja med järn i mitten av graviditeten. Om S-ferritin är >60 μg/l anses det att inget järntillskott alls behövs under graviditeten. Intravenöst järn kan behövas under graviditet Om järnbrist och järnbristanemi ändå föreligger, trots profylax, är behandling aktuell. Det finns ett flertal olika behandlingsrekommendationer vad gäller järnbrist och järnbristanemi under graviditet. Om otillfredsställande järndepåer förelegat redan före graviditeten, vilket ofta är fallet hos kvinnor som tidigare fött barn, kan en mer aktiv hållning vad gäller handläggning av järnbristanemi krävas. Om lindrig anemi föreligger och det finns gott om tid kvar till partus, räcker det oftast med peroral järnbehandling. Vid mer uttalad symtombild och/eller anemi eller om tiden är knapp fram till beräknad förlossning, bör modern intravenös järnterapi användas. Ingen passage sker av läkemedlet över placentabarriären [20]. Det finns ett begränsat men växande antal studier rörande god säkerhetsprofil för nyare intravenösa järnpreparat [2123]. Databasen Janusinfo skriver att dessa kan användas utan risk även under tidig graviditet (http://www.janusinfo.se). Benigna, snabbt övergående reaktioner som smärta i den arm där järninfusionen ges och flush/värmekänsla är väl kända och ses ibland. Efter några minuters administrationsuppehåll och därefter några minuters långsammare infusionstakt har besvären försvunnit i samtliga fall som jag känner till. Det förefaller finnas en omotiverad rädsla hos kollegor och vårdpersonal för att ge även moderna järnpreparat intravenöst till gravida kvinnor. Bland andra har läkemedelskommittén i Dalarna diskuterat detta. Man anser att om administrerande enhet har beredskap att kunna ta hand om möjliga akuta reaktioner av givet vaccin, har man också möjlighet att ge intravenöst järn. Det är således väl lämpat att ge polikliniskt och i primärvården. Järnbrist och järnbristanemi under postpartumperioden Graden av anemi under postpartumperioden är beroende av järnstatus före förlossningen och hur stor blodförlusten var vid partus. Behandling av järnbrist eller järnbristanemi är vanligen indicerad vid blodvärden <100–120 g/l [1]. Peroralt järn rekommenderas till patienter med lindrig anemi och intravenöst järn till kvinnor med mer uttalad anemi. Järnbrist är associerad med klart ökad risk för postpartumdepression. Postpartumdepression är ett av de vanligaste sjukdomstillstånden efter barnafödande och drabbar 7–10 procent. Det medför stort lidande för den drabbade kvinnan men påverkar också det nyfödda barnet och övrig familj [24]. Det är vanligt att kvinnor under en period i den fertila perioden har tätt mellan sina graviditeter och förlossningar. Har de dessutom då och då stora järnförluster beroende av rikliga menstruationsblödningar och till det dålig följsamhet till peroral järnsubstitution/-behandling uppstår lätt en nedåtgående spiral vad gäller järndepåerna. Att fylla järndepåer peroralt tar lång tid, halvår till år [16]. Blodtransfusion endast i fall av svår, oftast akut anemi Blodtransfusion har flera negativa konsekvenser och ska användas endast i fall av svår och oftast akut anemi, med mycket lågt hemoglobinvärde (<60–70 g/l) och cirkulatorisk påverkan. Enligt en beräkning publicerad i Läkartidningen 2006 är samhällskostnaden för insamling, testning, preparation, lagring och transfusion av en enhet blod till kirurgipatienter 3142 svenska kronor [25]. Detta ifrågasattes i en debattartikel i Läkartidningen 2007. Här angav man att landstingen ger 526 stora rabatter och att en enhet erytrocytkoncentrat kostade 459–724 kr; den totala kostnaden beräknades här till i genomsnitt 1177 kronor per enhet [26]. En enhet erytrocytkoncentrat innehåller 200 mg järn. Järnbehandling av Willis–Ekboms sjukdom under graviditet Willis–Ekboms sjukdom, tidigare kallad restless legs, är vanlig under graviditet. Prevalens upp mot 25 procent har rapporterats. I en studie från år 2013 angavs prevalensen (med symtom minst 2–3 gånger per vecka) till mellan 6,6 och 12,3 procent i Sverige. Tillgänglig effektiv behandling med dopaminerga läkemedel avråds under graviditet, och eftersom låga järndepåer spelar en central roll i patofysiologin vid Willis–Ekboms sjukdom är järnbehandling ett alternativ [27]. Vid Willis–Ekboms sjukdom ses S-ferritinnivåer <50 μg/l som behandlingsgräns, och om den gravida kvinnan har uttalade symtom har jag även här gett intravenöst järn (1000 mg som engångsdos). God symtomlindrande (om än efter några veckor ibland övergående) effekt utan allvarligare biverkan har setts i de flesta fall. Ingen akut eller senare påverkan på fostret eller hos det nyfödda barnet har registrerats. QPotentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna. läs mer Fullständig referenslista och engelsk sammanfattning Läkartidningen.se REF ERENSER 2. Milman N, Clausen J, Byg KE. Iron status in 268 Danish women aged 18-30 years: influence of menstruation, contraceptive method, and iron supplementation. Ann Hematol. 1998;77:13-9. 3. Borch-Iohnsen B, Sandstad B, Asberg A. Iron status among 3005 women aged 20-55 years in Central Norway: the Nord-Trøndelag Health Study (the HUNT study). Scand J Clin Lab Invest. 2005;65: 45-54. 6. Singh S, Best C, Dunn S, et al. Abnormal uterine bleeding in premenopausal women. J Obstet Gynaecol Can. 2013;35:473-9. 8. Allen LH. Anemia and iron deficiency: effects on pregnancy outcome. Am J Clin Nutr. 2000;71: 1280S-4S. 10. Carter RC, Jacobson JL, Burden MJ, et al. Iron deficiency anemia and cognitive function in infancy. Pediatrics. 2010;126:e427-34. 11. Lozoff B, Jimenez E, Hagen J, et al. Poorer behavioral and developmental outcome more than 10 years after treatment for iron deficiency in infancy. Pediatrics. 2000;105:E51. 12. Gore FM, Bloem PJ, Patton GC, et al. Global burden of disease in young people aged 10-24 years: a systematic analysis. Lancet. 2011; 377:2093-102. 13. Insel BJ, Schaefer CA, McKeague IW, et al. Maternal iron deficiency and the risk of schizophrenia in offspring. Arch Gen Psychiatry. 2008;65:1136-44. 14. Favrat B, Balck K, Breymann C, et al. Evaluation of a single dose of ferric carboxymaltose in fatigued, iron-deficient women – PREFER a randomized, placebo-controlled study. PLoS One. 2014;9:e94217. 15. Kim J, Wessling-Resnick M. Iron mechanisms of emotional behavior. J Nutr Biochem. 2014;25:1101-7. 17. Van Wyck DB, Mangione A, Morrison J, et al. Large-dose intravenous ferric carboxymaltose injection for iron deficiency anemia in heavy uterine bleeding: a randomized, controlled trial. Transfusion. 2009;49:2719-28. 18. Peña-Rosas JP, De-Regil LM, Dowswell T, et al. Daily oral iron supplementation during pregnancy. Cochrane Database Syst Rev. 2012;(12):CD004736. 19. Andersson A, Andén L. Sjukdomar och läkemedel under graviditet och amning. Läkemedelsboken 2014. Läkemedelsverket. http:// www.lakemedelsboken.se 20. Malek A. In vitro studies of ferric carboxymaltose on placental permeability using the dual perfusion model of human placenta. Arzneimittelforschung. 2010;60:354-61. 21. Abhilashini GD, Sagili H, Reddi R. Intravenous iron sucrose and oral iron for the treatment of iron deficiency anaemia in pregnancy. J Clin Diagn Res. 2014;8:OC04-7. 23. Froessler B, Collingwood J, Hodyl NA, et al. Intravenous ferric carboxymaltose for anaemia in pregnancy. BMC Pregnancy Childbirth. 2014;14:115. 24. Beard JL, Hendricks MK, Perez EM, et al. Maternal iron deficiency anemia affects postpartum emotions and cognition. J Nutr. 2005; 135:267-72. 25. Glenngård AH, Persson U. En blodtransfusion i Sverige – så mycket kostar den samhället. Läkartidningen. 2006;103:2752-6. 26. Åkerblom O. Så mycket kostar inte en blodtransfusion i Sverige. Läkartidningen. 2007;104:148-9. 27. Wesström J, Skalkidou A, Manconi M, et al. Pre-pregnancy restless legs syndrome (Willis-Ekbom disease) is associated with perinatal depression. J Clin Sleep Med. 2014; 10:527-33. läkartidningen nr 11 2015 volym 112 ! ! "$ #$ +!!"+"("$##)$$ #%&*""+ $"$,$&"#)"" "!$$$""&*" $"" !!$"("!*&*"$$ ")"!"#$"#*" '!!* #$+# +")""&*"#$*"&!" %$"&+$" $ !*)"!" ## ##&" &"%$& ! "# !!-"$ !! "$ !!-"$ !& "$ !&-"$ $! "$ $!-"$ && "$ &&-"% #! "% #!-"% &! "% &!-"& "& "& "&-"& %! "& %!-"' !! "' !!-"' #& "' #&-"( !! $ ' %' '!'!"'+('# ! !""!'$'('' '!"' 0// / . ' %' !""!'!"#'!#('' # ( .-/,$!)!'!'*#"(' ,#!'' !""!',!'#!""('! ' & $ # " ')!'!',$"#!,(', % & ' $ #' #&',(')%, & + !""!'$',##!('"'!#,!')!#' Programansvariga:')!# +"2)*& 1/ .0 /$!! . . 0/ , 0 (! #$)""% #!" " "#$"#!* !$+# &) $ *)#$"#%%# "*$"*&)$$ $$ Q järnbrist översikt Citera som: Läkartidningen. 2015;112:DA6M Inflammatorisk tarmsjukdom ger ofta anemi och järnbrist Anemi är den vanligaste extraintestinala komplikationen vid inflammatorisk tarmsjukdom. Ofta behövs substitution med järn – peroralt eller intravenöst – eftersom anemin oftast är orsakad av järnbrist. JONAS HALFVARSON, docent, överläkare, institutionen för hälsovetenskap och medicin, Örebro universitet [email protected] Till inflammatorisk tarmsjukdom räknas i första hand Crohns sjukdom och ulcerös kolit. Tillståndet karakteriseras av kronisk inflammation i tarmen. Vanligtvis går sjukdomarna i skov omväxlande med längre perioder av låg eller ingen sjukdomsaktivitet. Utifrån populationsbaserade studier utvecklar ca 20 procent av patienterna med Crohns sjukdom kronisk kontinuerlig sjukdomsaktivitet, medan siffran för ulcerös kolit är betydligt lägre. Patienter med inflammatorisk tarmsjukdom kan även utveckla extraintestinala manifestationer (artrit, pelvospondylit, uveit, erythema nodosum, pyoderma gangraenosum, primär skleroserande kolangit) som uttryck för systemisk inflammation; den vanligaste är dock anemi. 30 procent hade anemi vid IBD-diagnos Den i litteraturen beskrivna prevalensen av anemi vid inflammatorisk tarmsjukdom varierar, från <10 procent till >70 procent, utifrån tidsperiod som har studerats och grad av selektionsbias i respektive studie [1]. Generellt sett rapporterades högre prevalens i de tidiga studierna genomförda på 1970-talet än i senare studier. Den över tid sjunkande prevalensen av anemi vid inflammatorisk tarmsjukdom har konfirmerats i systematiska översiktsartiklar, och data från Belgien talar för att denna trend har fortgått [1, 2]. Förklaringen torde kunna vara en över tid ökad kännedom om inflammatorisk tarmsjukdom och förbättrad behandling, såväl medicinsk som kirurgisk. Jämfört med behandlingen på 1970-talet har vi i dag helt andra möjligheter att uppnå inflammationsfrihet hos dessa patienter. I nästintill samtliga genomförda studier har subgrupper av patienter med sjukdomarna studerats, varför det finns ytterst få icke-selektionsbaserade data. I nyligen publicerade data från sex sjukhus i Uppsala-regionen (ICURE-studien) hade 30 procent av patienterna med inflammatorisk tarmsjukdom anemi vid diagnos. Ett år efter diagnos var motsvarande siffra 18 procent [3]. Svenska populationsbaserade data talar för att andelen patienter med inflammatorisk tarmsjukdom och anemi sjunker med durationen av sjukdomarna. Hos patienter med etablerad inflammatorisk tarmsjuk- »Även läkemedelsinducerad anemi förekommer vid inflammatorisk tarmsjukdom…« 528 Lättblödande tarmslemhinna ger blodförluster som leder till järnbrist – en dominerande orsak till anemi vid inflammatorisk tarmsjukdom. dom i Jönköpings län uppfyllde enbart 6 procent kriterierna för anemi [4]. En högre siffra, 23 procent, rapporterades i en studie från skandinaviska universitetssjukhus 2009 [5]; studien är dock behäftad med viss grad av selektionsbias. Mot bakgrund av att data avseende prevalensen för anemi är spretiga, är uppgifter om förekomsten av isolerad järnbrist vid inflammatorisk tarmsjukdom osäkra, och strikt populationsbaserade studier saknas. Järnbrist och kronisk inflammation dominerande orsaker Järnbrist och kronisk inflammation (funktionell järnbrist) är de dominerande orsakerna till anemi vid inflammatorisk tarmsjukdom. Andra orsaker är brist på vitamin B12 eller folsyra, speciellt hos patienter med Crohns sjukdom som genomgått kirurgi med tunntarmsresektion, i synnerhet ileumresektion. Även läkemedelsinducerad anemi förekommer vid inflammatorisk tarmsjukdom, särskilt mot bakgrund av att tiopuriner (azatioprin och 6-merkaptopurin) i dag utgör grundstenen för underhållsbehandling vid Crohns sjukdom. Även behandling med sulfasalazin kan inducera anemi. Vid behandling med såväl tiopuriner som sulfasalazin uppkommer anemi i första hand som del av pancytopeni. Blodförluster i tarmen ger patogenesen Orsaken till järnbrist hos patienter med inflammatorisk tarmsjukdom är ofta multifaktoriell. Det järn som tas om hand av makrofagerna vid nedbrytning av erytrocyter recirkuleras och återanvänds vid erytropoesen i benmärgen. Totalt recirkuleras 20–25 mg järn, medan det dagliga upptaget inte är större än 1–2 mg, varför erytropoesen är helt beroende av fungerande recirkulation av järn. Järnbrist vid inflammatorisk tarmsjukdom orsakas främst Qsammanfattat Anemi är ett vanligt och ofta förbisett problem vid inflammatorisk tarmsjukdom (IBD); prevalensen uppskattas till 6–30 procent. Järnbrist och kronisk inflammation (funktionell järnbrist) är de dominerande orsakerna till anemi vid ulcerös kolit och Crohns sjukdom. Patienter med IBD och samtidig järnbristorsakad anemi ska erhålla peroral eller intravenös substitution med järn. Peroral substitution kan rekommenderas till patienter med lindrig–måttlig anemi utan aktiv inflammation. Intravenös substitution kan rekommenderas vid intolerans mot eller inadekvat svar på peroral behandling och till patienter med svår anemi eller uttalad sjukdomsaktivitet. läkartidningen nr 11 2015 volym 112 Q järnbrist översikt »Järnbrist kan uppkomma även på grund av försämrat upptag av järn i tarmen, antingen på basis av malabsorption eller som konsekvens av tidigare tunntarmsresektion.« av blodförluster i tarmen, eftersom slemhinnan ofta är lättblödande (Figur 1). Som vid varje inflammation kan även funktionell järnbrist utvecklas via effekten av det regulatoriska hormonet hepcidin. Inflammationen inducerar produktion av hepcidin i levern [6], och efter frisättning binder hepcidin till ferroportin på makrofager och enterocyter. Detta leder i sin tur till retention och minskad transport av järn från tarmen och från makrofager till serum, varvid järnmättnaden i serum sjunker samtidigt som nivåerna av ferritin i serum stiger. Järnbrist kan uppkomma även på grund av försämrat upptag av järn i tarmen, antingen på basis av malabsorption eller som konsekvens av tidigare tunntarmsresektion. Ofta förekommer flera av ovan nämnda orsaker till järnbrist samtidigt. Generellt sett är intestinal blödning ett mer framträdande symtom vid ulcerös kolit än vid Crohns sjukdom. Funktionell järnbrist som konsekvens av kronisk inflammation förekommer vid både ulcerös kolit och Crohns sjukdom. Försämrat upptag av järn förekommer i första hand vid Crohns sjukdom i tunntarmen. Anemi ger nedsatt livskvalitet Trots att anemi är relativt vanligt förekommande vid inflammatorisk tarmsjukdom, är problemet ofta förbisett. Anemi nedsätter livskvaliteten såväl i den allmänna bakgrundspopulationen som hos patienter med inflammatorisk tarmsjukdom. Isolerad järnbrist utan samtidig anemi har associerats med trötthet/orkeslöshet (fatigue) hos friska individer, inte minst kvinnor. Huruvida isolerad järnbrist nedsätter livskvalitet och orsakar trötthet även hos patienter med inflammatorisk tarmsjukdom är ofullständigt klarlagt. Järnsubstitution behövs ofta Vid diagnostiserad anemi bör genesen till denna utredas. I allmänhet är det inte brådskande att höja hemoglobinnivåerna, eftersom anemi oftast har uppkommit successivt. Hos patienter med inflammatorisk tarmsjukdom är transfusion med erytrocytkoncentrat i princip enbart aktuell vid komplikation i form av akut gastrointestinal blödning. Förutom substitution av eventuell brist är det av yttersta vikt att behandla den underliggande orsaken till anemin. Substitution med järn, antingen peroralt eller intravenöst, är ofta indicerad vid anemi hos patienter med inflammatorisk tarmsjukdom, eftersom järnbrist utgör den dominerande orsaken. Peroral behandling kan ges med 100 mg järnsulfat per dag. I allmänhet rekommenderas intravenös administration av järn vid intolerans mot eller inadekvat svar på peroral behandling samt till patienter med svår anemi eller uttalad sjukdomsaktivitet [7]. Intravenös behandling är förenad med högre läkemedelskostnader men ter sig effektivare och tolereras bättre än järn i tablettform av patienter med inflammatorisk tarmsjukdom [7, 8]. Intravenös järnbehandling kan ges med järnsackaros 200 mg 1–3 gånger/vecka, järndextran 100–200 mg 2–3 gånger/ vecka (kan även ges intramuskulärt) eller enklast som infusion av järnkarboximaltos, 1 g under 15 minuter, med 1–2 veckors intervall mellan infusionerna, alternativt järnisomaltosid upp till 20 mg/kg kroppsvikt som engångsdos. Paläkartidningen nr 11 2015 volym 112 tienter med inflammatorisk tarmsjukdom har ofta relativt uttalat järndeficit [9]. Målet med behandlingen är att normalisera hemoglobinoch ferritinnivåerna. Vidare avser behandlingen att eliminera anemi-/järnbristrelaterade symtom och att förbättra livskvaliteten. Behandlingen avslutas först efter det att järnförråden är återfyllda (serumferritin >100 μg/l). Vid transferrinmättnad >50 procent eller vid akut allvarlig infektion rekommenderas att intravenös behandling skjuts upp för att minska risken för komplikationer. Generellt sett är risken för överdosering av järn dock liten, och toxiska reaktioner är därför ytterst ovanliga. Ibland kan regelbunden intravenös järnbehandling behövas Behandling med erytropoetin kan vara indicerad om intravenöst järn inte har gett adekvat höjning av hemoglobinhalten [7]. I praktiken är erytropoetinbehandling aktuell enbart hos en försvinnande liten andel av alla patienter med inflammatorisk tarmsjukdom. Om behandling med erytropoetin ges, ska fortsatt substitution av järn alltid administreras intravenöst. Eftersom järnbrist vid inflammatorisk tarmsjukdom ofta är av kronisk karaktär, är det av yttersta vikt att järnstatus kontrolleras efter given behandling och att ytterligare järn tillförs vid behov. Ett riktmärke vid uppföljande kontroll kan vara att bibehålla transferrinmättnad >20 procent. Hos vissa av dessa patienter kan regelbunden intravenös järnbehandling därför vara indicerad. I princip skiljer sig inte induktionsbehandling och efterföljande remissionsbehandling vid anemi på basis av vitamin B12 - och/eller folatbrist hos patienter med inflammatorisk tarmsjukdom från behandlingsalgoritmerna för dessa bristtillstånd i övrigt. Hos patienter med Crohns sjukdom som genomgått betydande ileumresektion(er) eller som har extensivt tunntarmsengagemang med samtidig malabsorption kan dock parenteral induktions- och remissionsbehandling med hydroxokobalamin (vitamin B12) med fördel ges. QPotentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna. läs mer Engelsk sammanfattning Läkartidningen.se REF ERENSER 1. Kulnigg S, Gasche C. Systematic review: managing anaemia in Crohn’s disease. Aliment Pharmacol Ther. 2006;24:1507-23. 2. Wilson A, Reyes E, Ofman J. Prevalence and outcomes of anemia in inflammatory bowel disease: a systematic review of the literature. Am J Med. 2004;116 Suppl 7A: 44s-9s. 3. Sjöberg D, Holmström T, Larsson M, et al. Anemia in a populationbased IBD cohort (ICURE): still high prevalence after 1 year, especially among pediatric patients. Inflamm Bowel Dis. 2014;20(12): 2266-70 4. Rejler M, Tholstrup J, Andersson-Gare B, et al. Low prevalence of anemia in inflammatory bowel disease: a population-based study in Sweden. Scand J Gastroenterol. 2012;47:937-42. 5. Bager P, Befrits R, Wikman O, et al. The prevalence of anemia and iron deficiency in IBD outpatients in 6. 7. 8. 9. Scandinavia. Scand J Gastroenterol. 2011;46:304-9. Nemeth E, Rivera S, Gabayan V, et al. IL-6 mediates hypoferremia of inflammation by inducing the synthesis of the iron regulatory hormone hepcidin. J Clin Invest. 2004;113:1271-6. Van Assche G, Dignass A, Bokemeyer B, et al. Second European evidence-based consensus on the diagnosis and management of ulcerative colitis part 3: special situations. J Crohns Colitis. 2013;7:133. Gasche C, Berstad A, Befrits R, et al. Guidelines on the diagnosis and management of iron deficiency and anemia in inflammatory bowel diseases. Inflamm Bowel Dis. 2007;13:1545-53. Van Assche G. Intravenous iron for the treatment of iron deficiency in IBD: the pendulum is swinging. Am J Gastroenterol. 2013;108: 1889-90. 529 Q järnbrist översikt Citera som: Läkartidningen. 2015;112:DCYA Anemi är ett vanligt problem vid reumatisk sjukdom Effekter av kronisk inflammation och gastrointestinala blödningar till följd av NSAID-behandling bidrar till att patienter med reumatiska sjukdomar ofta utvecklar anemi. CARL TURESSON, docent, överläkare, institutionen för kliniska vetenskaper, Malmö, Lunds universitet; reumatologiska sektio- nen, Skånes universitetssjukhus, Malmö [email protected] Reumatiska sjukdomar innefattar inflammatoriska led- och systemsjukdomar, där kroniska artritsjukdomar som reumatoid artrit, ankyloserande spondylit och psoriasisartrit dominerar. Många patienter med sådana tillstånd har uttalad påverkan på funktion och livskvalitet och behöver långvarig medicinering för att dämpa ledinflammationen. Insikter om patogenetiska mekanismer har lett till förbättrade behandlingsmöjligheter på senare år, varför färre patienter drabbas av allvarliga sjukdomskomplikationer. Prognosen är dock alltjämt kraftigt varierande, och optimal handläggning av patienter med reumatoid artrit och andra kroniska artritsjukdomar är och förblir en medicinsk utmaning. Anemi är ett vanligt problem vid flera reumatiska sjukdomar, framför allt vid reumatoid artrit. De viktigaste bidragande orsakerna är effekter av kronisk inflammation på erytropoes och blodförluster på grund av gastrointestinal blödning, som kan vara relaterad till behandling med NSAID (icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel). Anemi ses därför oftast hos patienter med svårbehandlad sjukdom och hos äldre patienter med samsjuklighet – patientgrupper som även i frånvaro av anemi har en omfattande påverkan på hälsotillståndet. Anemin speglar ledsjukdomens svårighetsgrad Hemoglobinnivåer varierar påtagligt över tiden hos många patienter med reumatoid artrit, och en betydande andel av patienterna har episoder med måttlig anemi som avlöses av perioder med normalt hemoglobinvärde. Anemi som är sekundär till inflammation förekommer även vid andra kroniska sjukdomar och ibland som ett led i åldrande. Tillgängliga data talar för att anemi förekommer hos en betydande andel av patienter med reumatoid artrit [1] men att det har blivit mindre vanligt på senare tid – sannolikt på grund av förbättrad antiinflammatorisk behandling [2, 3]. I en populationsbaserad kohortstudie, baserad på det schweiziska nationella kvalitetsregistret för reumatiska sjukdomar, fann man att periodprevalensen av anemi enligt WHO:s definition (hemoglobin <120 g/l för kvinnor, <130 g/l för män) bland patienter med reumatoid artrit var ≥24 procent under perioden 1996–2001, men bara 15 procent under 2007 [1]. I den stora amerikanska CORRONA-databasen förekom anemi enligt WHO-definitionen hos 17 procent av alla patienter med reumatoid artrit vid något tillfälle under perioden 2001–2007 [2]. Patienter med anemi i den schweiziska studien hade mer 530 »Detta talar för att förekomsten av anemi i stor utsträckning speglar ledsjukdomens svårighetsgrad.« omfattande progress av leddestruktion på röntgen [1]. Detta talar för att förekomsten av anemi i stor utsträckning speglar ledsjukdomens svårighetsgrad. I överensstämmelse med detta observerades signifikant högre hemoglobinnivåer i en tvärsnittsstudie av konsekutiva patienter med reumatoid artrit i Malmö 2003 jämfört med en motsvarande undersökning som genomfördes 1995 (medelvärde 128 g/l vs 124 g/l) [3]. Parallellt med detta noterades mer omfattande behandling med antireumatiska läkemedel och lägre CRP-nivåer i patientpopulationen från 2003. Järnbrist och benmärgshämning kan också ge anemi I en brittisk studie av alla patienter som var knutna till ett enskilt sjukhus under 1 år (2009) fann man att 10 procent av de studerade patienterna med reumatoid artrit hade anemi (här definierat som två konsekutiva hemoglobinvärden <110 g/l) [4]. Vid en strukturerad, retrospektiv genomgång fann man att 45 procent av patienterna med anemi hade tecken på järnbrist. Av dessa hade totalt en tredjedel (56 procent av dem som genomgick utredning) påvisade blodförluster som orsak till anemin, oftast gastrointestinal blödning (47 procent av de utredda). Normocytär anemi (dvs med normal medelcellvolym hos de röda blodkropparna), vanligen relaterad till aktiv inflammation, förekom hos 39 procent, medan en mindre andel (13 procent) hade makrocytär anemi. I den senare gruppen förekom fall av benmärgshämning på grund av antireumatiska läkemedel, såsom metotrexat och sulfasalazin. Sämre utnyttjade järndepåer vid kronisk inflammation Kronisk inflammation leder till försämrat uttnyttjande av kroppens järndepåer. En viktig mekanism bakom detta är ökad retention av järn från lyserade och fagocyterade röda blodkroppar i det retikuloendoteliala systemet. Interleukin (IL)-6 inducerar ökad produktion av hepcidin i levern vid olika kroniska inflammatoriska tillstånd, tex reumatoid artrit [5]. Hepcidin blockerar, via destruktion av sin receptor ferroportin, transport av järn över cellmembran och bidrar på så vis till funktionell järnbrist. Proinflammatoriska cytokiner som IL-6, IL-1 och tumörQsammanfattat Anemi är vanligt förekommande hos patienter med reumatoid artrit och andra kroniska reumatiska sjukdomar. Vid reumatoid artrit har prevalensen av anemi minskat något över tid och uppskattas nu till 10–15 procent. Försämrat utnyttjande av järndepåer på grund av kronisk inflammation och järnbrist orsakad av gastrointestinal blödning bidrar till anemi hos patienter med reumatisk sjukdom. IL-6-inducerat hepcidin blockerar järntransport och ger upphov till funktionell järnbrist hos patienter med kronisk ledinflammation. Cytokinhämmande biologisk behandling för att dämpa inflammationen samt parenteral järntillförsel motverkar anemi vid reumatoid artrit. läkartidningen nr 11 2015 volym 112 Q järnbrist översikt nekrosfaktor (TNF) har också direkta hämmande effekter på erytrocytförstadier i benmärgen. Interferon-γ-relaterad aktivering av makrofager kan bidra till minskad produktion av erytropoetin [6]. Minskad effekt av erytropoetinbehandling hos patienter med höga nivåer av proinflammatoriska cytokiner har också påvisats [7]. Autoimmun hemolytisk anemi förekommer som en manifestation av reumatiska systemsjukdomar, tex systemisk lupus erythematosus (SLE). Även i detta sammanhang kan samtidig järnbrist komplicera bilden. Funktionell järnbrist kan vara svår att skilja från absolut En svårighet kan vara att skilja funktionell järnbrist (vanligt vid inflammationsrelaterad anemi) från absolut järnbrist (till följd av omfattande blodförluster och/eller begränsat järnintag). Båda mekanismerna kan naturligtvis bidra hos enskilda patienter. Låga ferritinnivåer (<50 ng/ml) ses hos flertalet patienter med reumatoid artrit som saknar färgbart järn i benmärgen, medan skillnader i serumjärn eller transferrinmättnad inte är lika tydliga [8]. Mätning av löslig transferrinreceptor och hepcidin kan också vara av värde i svårbedömda fall. Behandlingssvar på järnsubstitution indikerar betydande järnbristinslag, och substitutionsförsök rekommenderas hos patienter med lågt ferritinvärde eller låg transferrinmättnad. Det är dock viktigt att utreda bakomliggande orsaker, i första hand blödning. Gastrointestinal blödning hos patienter med långvarig NSAID-behandling är alltjämt ett relativt vanligt problem. I en prospektiv, europeisk multicenterstudie av patienter med artros, reumatoid artrit eller ankyloserande spondylit, vilka erhållit NSAID-behandling trots ≥1 riskfaktor för gastrointestinal blödning (ålder >60 år, tidigare ulkus eller samtidig läkemedelsbehandling som ger ökad risk för ulkus, tex acetylsalicylsyra, antikoagulantia och kortikosteroider), var incidensen av kliniskt signifikant anemi 0,9/100 personår [9]. En slutsats av studien var att förskrivningen av protonpumpshämmare varierade kraftigt mellan olika länder och även mellan olika centra och att en ökning av sådan behandling skulle kunna minska risken för allvarliga gastrointestinala händelser. Å andra sidan leder protonpumpshämmare till sänkt resorption av järn från födan [10]. I modern handläggning av patienter med kronisk reumatisk sjukdom försöker man ofta begränsa långtidsbehandling med NSAID för att minimera bieffekter. Ett undantag är behandling av patienter med ankyloserande spondylit, där kontinuerlig NSAID-behandling kan motverka uppkomst av kroniska förändringar i ryggen och behandlingsalternativen till kostsamma TNF-hämmare vid axial inflammation i övrigt är begränsade [11]. Qfakta 1. Järnbehandling vid reumatiska sjukdomar Järnsubstitution bör ges till patienter med reumatisk sjukdom som har persisterande anemi och tecken på absolut järnbrist, t ex lågt ferritinvärde eller låg transferrinmättnad. Parenteral järnbehandling är aktuell framför allt hos patienter som inte tolererar oral behandling eller inte svarar på behandlingen. Även patienter med betydande inslag av funktionell järnbrist kan ha nytta av parenteral järnbehandling, varför detta bör prövas vid persisterande sekundär anemi. Järnbehandling utvärderas genom mätning av hemoglobin efter 3 veckor. Järnsubstitution hos patienter med reumatisk sjukdom bör kombineras med adekvat inflammationsdämpande behandling. Orsaker till absolut järnbrist bör utredas på samma sätt som hos befolkningen i allmänhet. re vara kopplad till långvarig, aktiv inflammation än till immunsupprimerande behandling [13]. Incidensen av kolorektal cancer har å andra sidan visats vara något lägre hos patienter med reumatoid artrit än hos befolkningen i allmänhet, och det har föreslagits att detta skulle förklaras av en skyddande effekt av långvarig NSAID-behandling [14]. En senare studie av patienter med reumatoid artrit diagnostiserade efter 1995 visade dock inte någon reducerad risk för koloncancer [15]. Sammantaget bör absolut järnbrist hos patienter med reumatiska sjukdomar utredas på samma sätt som hos dem utan reumatisk sjukdom för att identifiera maligna och icke-maligna blödningskällor. Läkemedel kan hämma benmärgen Anemi till följd av benmärgshämning är en känd bieffekt av flera vanliga antireumatiska läkemedel, bla metotrexat, som är det långverkande läkemedel som rekommenderas i första hand vid reumatoid artrit [16] och i stor utsträckning även vid psoriasisartrit [11]. Regelbunden monitorering av blodstatus är därför viktig hos patienter som behandlas med metotrexat, framför allt under den första tiden efter behandlingsstart och hos patienter med nedsatt njurfunktion och risk för benmärgstoxiska effekter till följd av ackumulation av metotrexat. Monitorering rekommenderas även för patienter som behandlas med andra antireumatiska läkemedel som kan påverka benmärgen, tex sulfasalazin och azatioprin. Oftast är dock begynnande trombocytopeni eller leukopeni känsligare mått på sådan benmärgspåverkan än anemi. Anemi kan vara tecken på malignitet Det är också viktigt att komma ihåg att anemi hos en patient med reumatisk sjukdom kan vara tecken på malignitet. Det gäller dels samsjuklighet med maligna sjukdomar (som totalt sett är lika vanliga i denna patientgrupp som i den allmänna befolkningen), dels lymfom och andra hematologiska maligniteter (som är överrepresenterade vid reumatoid artrit, SLE och Sjögrens syndrom) [12]. Risken för malign blodsjukdom är tydligast förhöjd hos patienter med aktiv, svårkontrollerad sjukdom, och tycks snara- Uttalad anemi kan ge allvarliga komplikationer Uttalad anemi kan leda till försämring av befintlig hjärtsjukdom och andra allvarliga komplikationer. Även måttlig anemi kan ha betydelse för livskvalitet, även om kopplingen på gruppnivå till trötthet, mätt med standardiserade metoder, är mindre tydlig än för parametrar som indikerar aktiv ledinflammation [17]. Behandling med järnsubstitution av patienter med reumatoid artrit och uttalad anemi (hemoglobin <90 g/l) har visats ge minskning av självrapporterad andfåddhet, huvudvärk och trötthet/orkeslöshet [8]. »Uttalad anemi kan leda till försämring av befintlig hjärtsjukdom och andra allvarliga komplikationer. Även måttlig anemi kan ha betydelse för livskvalitet…« Biologiska läkemedel kan öka Hb-nivåerna Behandling av patienter med aktiv reumatoid artrit med biologiska läkemedel som hämmar signalering med TNF eller IL-6 ger ökade hemoglobinnivåer [18]. I en nyligen publicerad kohortstudie var effekten av behandling med anti-IL-6-receptorantikroppen tocilizumab på anemi och järnmetabolism mer uttalad än den av TNF-hämmare [18]. Sjunkande se- läkartidningen nr 11 2015 volym 112 531 Q järnbrist översikt »Behandling av patienter med aktiv reumatoid artrit med biologiska läkemedel som hämmar signalering med TNF eller IL-6 ger ökade hemoglobinnivåer…« rumnivåer av hepcidin hos patienter som fick behandling med TNF-hämmare sågs framför allt hos dem med signifikant minskning av IL-6, vilket talar för att effekten av TNF-hämning är indirekt och medierad via IL-6. Peroral eller parenteral järnsubstitution Järnsubstitution kan vara av värde såväl för patienter med isolerad järnbrist som för patienter med inslag av funktionell järnbrist på grund av kronisk inflammation (Fakta 1). Peroral järnbehandling är till nytta för många patienter, men den kan vara svår att tolerera vid samtidig behandling med NSAID eller långverkande antireumatiska läkemedel. Peroral järnbehandling är också ofta otillräcklig hos patienter med uttalad anemi. Parenteral järntillförsel är effektivare, och det har föreslagits att detta delvis beror på att man undviker att inflammationsinducerat hepcidin blockerar järnexport från enterocyter vid aktiv inflammation [19]. Parenteral järnsubstitution i frånvaro av kontroll av inflammatorisk aktivitet vid reumatoid artrit kan dock ge upphov till ackumulation av järn i inflammerad ledhinna och exacerbation av artrit [20]. Mycket talar för att detta är ett mindre problem hos patienter som erhåller adekvat antireumatisk läkemedelsbehandling och att den största förbättringen vid intravenös järnbehandling ses hos patienter med uttalad järnbristanemi och låg inflammatorisk aktivitet [8]. Även patienter med reumatoid artrit och anemi med påvisREF ERENSER 1. Möller B, Scherer A, Förger F, et al. Anaemia may add information to standardized disease activity assessment to predict radiographic damage in rheumatoid arthritis: a prospective cohort study. Ann Rheum Dis. 2014;73:691-6. 2. Furst DE, Chang H, Greenberg JD, et al. Prevalence of low hemoglobin levels and associations with other disease parameters in rheumatoid arthritis patients: evidence from the CORRONA registry. Clin Exp Rheumatol. 2009;27:560-6. 3. Bergström U, Jacobsson LTH, Lindroth Y, et al. Decreasing CRP and increasing treatment with methotrexate, corticosteroids and anti-TNF drugs in cross sectional studies of RA patients in Malmö in 2003 compared to 1995. Ann Rheum Dis. 2005;64(Suppl III): 201. 4. Bloxham E, Vagadia V, Scott K, et al. Anaemia in rheumatoid arthritis: can we afford to ignore it? Postgrad Med J. 2011;87:596-600. 5. Nemeth E, Rivera S, Gabayan V, et al. IL-6 mediates hypoferremia of inflammation by inducing the synthesis of the iron regulatory hormone hepcidin. J Clin Invest. 532 2004;113:1271-6. 6. Means RT, Krantz SB. Inhibition of human erythroid colony-forming units by gamma interferon can be corrected by recombinant human erythropoietin. Blood. 1991;78: 2564-7. 7. Greendyke RM, Sharma K, Gifford FR. Serum levels of erythropoietin and selected other cytokines in patients with anemia of chronic disease. Am J Clin Pathol. 1994; 101:338-41. 8. Chen WS, Liu CY, Lee HT, et al. Effects of intravenous iron saccharate on improving severe anemia in rheumatoid arthritis patients. Clin Rheumatol. 2012;31:469-77. 9. Lanas A, Boers M, Nuevo J. Gastrointestinal events in at-risk patients starting non-steroidal anti-inflammatory drugs (NSAIDs) for rheumatic diseases: the EVIDENCE study of European routine practice. Ann Rheum Dis. Epub 18 dec 2013. 11. Jacobsson L, Alenius GM, Feltelius N, et al; Svensk reumatologisk förening. Riktlinjer för läkemedelsbehandling vid ankyloserande spondylit och psoriasisartrit 2014-0402 [citerat 13 jan 2014]. http:// www.svenskreumatologi.se/sites/ bart färgbart järn i benmärgen och normala/höga ferritinnivåer har dock nytta av intravenös järnbehandling [8]. Det är oklart om det finns kliniskt relevanta skillnader i effekt mellan olika järnberedningar för parenteralt bruk, såsom järndextran, järnsackaros, järnkarboximaltos eller järnisomaltosid, vid behandling av patienter med inflammatorisk reumatisk sjukdom. Sammanfattningsvis bör parenteral järnsubstitution i första hand användas för patienter som har svårt att tolerera peroral behandling eller inte svarar på den. Det har föreslagits att höga nivåer av hepcidin kan vara associerade med lägre sannolikhet för respons på peroral järnbehandling [21], men detta behöver studeras ytterligare. Behandlingen bör utvärderas med Hb-monitorering Mätning av hemoglobinvärdet är adekvat för monitorering av svar på järnsubstitution och bör utföras 3 veckor efter behandlingsstart (Fakta 1). En ökning av Hb med 10 g/l räknas som ett signifikant behandlingssvar. Behandlingen bör fortsätta till stabilisering av Hb-värdet på normal nivå och i ytterligare 1–2 månader för att fylla på järndepåerna. Nyttan av intravenös järnbehandling får vägas mot risken för allergisk reaktion, vilken dock är ovanlig vid rekommenderade doseringar och infusionstider. Behandlingen kan ges i öppenvård med resurser för handläggning av patienter med allvarliga komplikationer. QPotentiella bindningar eller jävsförhållanden: Författaren har erhållit arvode för föreläsningar eller konsultationer från Abbvie, Bristol-Myers Squibb, Janssen, MSD, Pfizer, Roche och UCB samt forskningsanslag utan restriktioner från Abbvie, Pfizer och Roche. läs mer Fullständig referenslista och engelsk sammanfattning Läkartidningen.se 12. 13. 14. 15. 16. 17. default/files/49/Riktlinjer_AS_ och_PsoA_2014..pdf Turesson C, Matteson EL. Malignancy as a co-morbidity in rheumatic diseases. Rheumatology. 2013;52:5-14. Baecklund E, Iliadou A, Askling J, et al. Association of chronic inflammation, not its treatment, with increased lymphoma risk in rheumatoid arthritis. Arthritis Rheum. 2006;54:692-701. Kauppi M, Pukkala E, Isomäki H. Low incidence of colorectal cancer in patients with rheumatoid arthritis. Clin Exp Rheumatol. 1996;14:551-3. Askling J, Fored CM, Brandt L, et al. Risks of solid cancers in patients with rheumatoid arthritis and after treatment with tumour necrosis factor antagonists. Ann Rheum Dis. 2005;64:1421-6. Baecklund E, Berglin E, Forsblad d’Elia H, et al; Svensk reumatologisk förening. Riktlinjer för läkemedelsbehandling vid reumatoid artrit 2014-04-02 [citerat 13 jan 2015]. http://www.svenskreumatologi.se/sites/default/files/49/ Riktlinjer_RA_2014..pdf Singh H, Arya S, Talapatra P, et al. Assessment of fatigue in rheuma- toid arthritis (by functional assessment of chronic illness therapy-fatigue score) and its relation to disease activity and anemia. J Clin Rheumatol. 2014;20:87-90. 18. Song SN, Iwahashi M, Tomosugi N et al. Comparative evaluation of the effects of treatment with tocilizumab and TNF-α inhibitors on serum hepcidin, anemia response and disease activity in rheumatoid arthritis patients. Arthritis Res Ther. 2013;15:R141. 19. Tan J, Wei J. Intravenous iron therapy is the option for RA patient with absolute iron deficiency accompanied with functional iron deficiency. Clin Rheumatol. 2012; 31:1149-50. 20. Blake DR, Gallagher PJ, Potter AR, et al. The effect of synovial iron on the progression of rheumatoid disease. Arthritis Rheum. 1984;27: 495-501. 21. Takasawa K, Takaeda C, Maeda T, et al. Hepcidin-25, mean corpuscular volume, and ferritin as predictors of response to oral iron supplementation in hemodialysis patients. Nutrients. 2014;7:103-18. läkartidningen nr 11 2015 volym 112 Arrangörer 26 mars, kl 17.00–20.30 Malmö Jubileumsaulan, Jan Waldenströmsgatan 1, Skånes universitetssjukhus Välkommen till årets Karriärkväll i Malmö! Vi bjuder in dig som medlem i Läkarförbundet till en intressant karriärkväll. Här får du möjlighet att lyssna på inspirerande föredrag och knyta kontakter med arbetsgivarrepresentanter från olika branscher. Kom och upptäck nya karriärvägar! Preliminärt program 17:00–18:00 Registrering mat och mingel 18:00–18:10 Inledning 18:10–18:45 Björn Rubin har lång erfarenhet av olika läkartjänster och chefsroller inom den globala läkemedelsindustrin. Idag är Björn gruppchef på AstraZeneca inom området Inflammation/ Neurovetenskap inom Global Medicines Development med fokus på klinisk utveckling inom reumatologi. Björn är styrelseledamot i Industriläkarföreningen som är en nystartad yrkesförening inom Sveriges Läkarförbund. 18:45–19:15 Elisabeth Aecherli är specialist i anestesi och intensivvård på anestesikliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhus. Elisabeth har arbetat utomlands vid flera tillfällen, bland annat i Nepal med höghöjdsmedicin, i Afghanistan med försvaret och på flygambulansen i Schweiz. 19:15–19:45 Kaffe och mingel 19:45–20:15 Kerstin Romberg, specialist i allmänmedicin som driver egen läkarpraktik i Falsterbo. Kerstin är styrelsemedlem i Svenska Privatläkarföreningen (SPLF) som är en yrkesförening inom Sveriges läkarförbund. 20:15–20:30 Sammanfattning och avslutning Programansvariga: Sveriges läkarförbund Anmäl dig på www.lakartidningen.se/events Begränsat antal platser. Deltagandet är kostnadsfritt och exklusivt för medlemmar i Läkarförbundet. Anmäl dig redan nu till denna inspirerande kväll. Kvällens utställare Skandinavisk Hälsovård ab Q järnbrist översikt Citera som: Läkartidningen. 2015;112:DDRS Järntillskott rekommenderas vid renal anemi Såväl internationella som europeiska riktlinjer rekommenderar järntillskott vid renal anemi, en vanlig följd av kronisk njursvikt. Patienter som inte är i dialys kan i första hand få oralt järn. För patienter i dialys krävs intravenös behandling. BERGUR V STEFANSSON, med dr, studieläkare njurmedicin, AstraZeneca, Mölndal [email protected] Anemi är mycket vanligt vid kronisk njursvikt (renal anemi); prevalensen och svårighetsgraden ökar i takt med att njurarnas funktion avtar. Hemoglobin börjar sjunka när den glomerulära filtrationshastigheten (GFR) är <60 ml/min, men anemi, definierad enligt WHO (Hb <120/130 g/l för kvinnor/ män), uppstår oftast inte förrän GFR är <30 ml/min [1, 2]. Patofysiologin bakom renal anemi är komplicerad. Huvudorsakerna har traditionellt ansetts vara • ineffektiv erytropoes till följd av otillräcklig erytropoetinproduktion • hämmad erytropoes på grund av uremiska toxiner och förkortad livslängd hos röda blodkroppar. Genom upptäckten av hepcidin har man dock konstaterat att rubbning i järnmetabolismen spelar en viktig roll [3], se nedan. Vid svårare njursvikt orsakas absolut järnbrist oftast av järnförluster sekundärt till mag–tarmblödningar (ökad risk vid kronisk njursvikt [4]) eller järnförluster i samband med regelbunden hemodialysbehandling. Behandling med erytropoesstimulerande läkemedel kan också leda till absolut järnbrist om behandlingen ges utan att samtidigt ge patienten järn, eftersom den stimulerade blodbildningen kan kräva mer järn än tarmen kan absorbera, så att järndepåerna töms. Hepcidin ökar vid kronisk njursvikt En annan orsak till järnbrist är att nivåer av cirkulerande hepcidin ökar vid kronisk njursvikt [5]. Hepcidin bildas huvudsakligen i levern och är en viktig regulator av järnmetabolismen. Det styr bla järntransporten genom reglering av ferroportin som är ett slags järntunnel som går igenom cellmembranen i järntransporterande celler (enterocyter i tarmen) och järnlagrande celler (hepatocyter, makrofager och retikuloendoteliala celler). Hepcidin internaliserar och bryter ner ferroportin, vilket ger minskad järntransport och kan leda till både absolut järnbrist (om absorptionen i tarmen reduceras och inte räcker för benmärgens behov) och funktionell järnbrist (om järn stängs inne i järnlagrande celler och inte kan mobiliseras till benmärgen). Anledningarna till höga hepcidinnivåer vid kronisk njursvikt är flera, men framför allt beror det på ackumulation till följd av minskad hepcidinutsöndring via njurarna. En annan orsak är den kroniska låggradiga inflammation som ses vid njursvikt där inflammatoriska cytokiner, tex interleukin-6, stimulerar hepcidinsyntesen [3]. Däremot hämmar anemi, 534 Qfakta 1. Behandling med järn [6, 9] Förskrivning av järn ska balansera potentiell nytta (förebygga eller minimera blodtransfusioner, behandling med erytropoesstimulerande läkemedel och anemisymtom) mot risk för potentiella skadliga effekter (biverkningar/anafylaxi, möjliga risker vid långtidsbehandling). Till njursviktspatienter med anemi men utan järnsubstitution eller behandling med erytropoesstimulerande läkemedel rekommenderas intravenöst järn (alternativt oralt järn under 1–3 månader hos patienter som inte är i dialys) om • målet är att öka Hb-värdet utan erytropoesstimulerande läkemedel • transferrinmättnad ≤25 procent och ferritin ≤200 μg/l (≤300 μg/l för patienter i dialys). Till njursviktspatienter som behandlas med erytropoesstimulerande läkemedel men inte med järn rekommenderas intravenös järnbehandling (alternativt oralt järn under 1–3 månader hos patienter som inte är i dialys) om • målet är att öka Hb-värdet eller minska behovet av erytropoesstimulerande läkemedel • transferrinmättnad ≤30 procent och ferritin ≤300 μg/l. Valet av intravenöst eller oralt järn till patienter som inte har dialysbehandling styrs av hur svår järnbristen är, tillgång till perifera vener (möjliga AV-fistelvener kan skadas), tidigare svar på oralt järn, tidigare biverkningar av oralt/intravenöst järn, följsamhet och kostnad. Fortsatt järnbehov bedöms utifrån Hb-svaret, pågående blodförluster (t ex hemodialysbehandling), järnstatus (transferrinmättnad och ferritin) och behov av erytropoesstimulerande läkemedel samt patientens kliniska status (t ex pågående infektion eller inflammation). Vid ferritin >500 μg/l och transferrinmättning >30 procent blir risk–nyttaförhållandet osäkert, och generellt ska dessa värden inte eftersträvas. järnbrist och hypoxi hepcidinproduktionen för att underlätta järnmobiliseringen och erytropoesen. Samlad bedömning krävs för diagnos Diagnosen kliniskt relevant järnbrist ställs när anemi sammanfaller med sänkta cirkulerande järnparametrar, framför allt ferritin och transferrinmättnad. Gränsvärden och målvärden för ferritin respektive transferrinmättnad är omdiskuterade vid njursvikt. För att säkerställa järnbehovet vill man dock att transferrinmättnaden ska vara >20 procent och ferritin >100 μg/l om patienten inte är i dialys och mellan 200 Qsammanfattat Anemi vid kronisk njursvikt orsakas i huvudsak av otillräcklig erytropoetinproduktion och absolut och/eller funktionell järnbrist. Absolut järnbrist orsakas av blodförluster och/eller otillräcklig absorption av järn i tarmen. Funktionell järnbrist orsakas av höga hepcidinnivåer som blockerar järntransport in/ut från celler, vilket leder till järnbrist i benmärgen trots normala/höga järndepåer i kroppen. Behandling med oralt järn kan prövas hos patienter som inte är i dialys. Behandlingen är dock oftast otillräcklig hos patienter som behöver behandling med erytropoesstimulerande läkemedel. Patienter i hemodialys behöver i regel intravenös järnbehandling. läkartidningen nr 11 2015 volym 112 QFEDCBDA@?>=<D@A;? &0<770μ6#0&$0'* %*%0J(0 0 #/)0##(0L,(0%# %0 $0(/*(&'&))* $+#(%0#J"$#0D=30@E5 0KK%0"(&% )"0##(0"+*0 %#$$* &%30, #"*0J(0,%# *0 , 0"(&% )"0%!+(, "*30L(),K((0*&#"% %%0,0!J(%'($*((4 %0 0#&*30*()&$0(( * %0)* (0&0*(%)(( %$J**%%0 )!+%"(50H,( 0'($*((0)&$0*#(0L(0!J(%( )*0J(0>870'(&4 %*0/'&"(&$0(/*(&/*(0&0(* "+#&/*40<9@0'6##50 L)# 0*(%)(( %('*&(0 %K(0&*0)&$0'(&,0 0+*(% %%0 ,0%$ 30$%0,J(*0J(0),K(*&#"*0, 0)J%"*0%!+(+%"* &%0&0 ("&$$%()0 %*0D>E50 (+$' %0%,J%)0J%0)K0#J%0 %*0 0"# % )"0'(. )304 *()&$0,# (0$J*$*&0)"%)B0))+*&$0J(0% ,K(%0, 0 %!+(), "*0),K(*&#"30*()&$00'K,(")0,0)K,J#0(/*(&4 '&))* $+#(%0#J"$#0)&$0!J(%%# %01L"(0*(0 %*(,%L)0!J(% %+) &%250 (0J(0' %0)*("*0"&((#(*0 * ##0(( * %0D?E50 0 L$% %0 ,0 !J(%&,*0 L(0 $%0 )K#)0 L(0 %0 )$#0 L$% %0 ,0 '* %*%)0 "*+##0 %#$$* &%)40 &0 !J(%)**+)30 * (0 +*,"# %0 ,0 #&40 &0 !J(%,J(%0 )$*0 ,%0%$ %# %50 %*(%* &%##0&0+(&' )"0( "*# %!(0D=30@E0J(0 0)*&(*0L,(4 %))*J$$%0 &0 ("&$$%((0 !J(%* ##)"&**0 , 0 (%#0 %$ 30($L(0##*0L(0**0$ %)"0&,*0,0#&*(%)+) &4 %(0 &0 %# %0 $0 (/*(&'&))* $+#(%0 #J"$#0 1"*08250 $0'* %*%0 %*0J(0 0&,0,0 #/)0("&$$%()0 %4 *(,%L)*0##(0&(#*0!J(%50(#0%# %0J(0&"0&*)*0&* ##4 (J"# 0&)0'* %*(0)&$0%#)0$0(/*(&'&))* $+#4 (%0#J"$#50* %*(0 0"(&% )"0$& #/)0*''(0)$K0 $J%(0 #&0 , 0 ,(!0 %# %30 $&*),(%0 &$"( %0 8F:00!J(%0'(0K(0109<F><0'(&%*0,0"(&''%)0*&*#0!J(%20D:E30 , #"*0&*)*0L(0()J**)0$0 %*(,%L)*0!J(%50 Q ! &$*#*%%&++&!&3#)+!&!&&* 850 )*&(030+%*%(030, %030*0 #50))& * &%0&0" %/0+%* &%0 - *0%$ A0*0 (0* &%#0 #*0%0+*( * &%0.$ %4 * &%0+(,/018@??48@@;250(0%4 *(%0509779B8=9A8;784?5 950 (#%030%0304 #/4&%%##030*0#50(,#%0 %0))& * &%)0&0%$ 0&0 A0 %/0(#/0,#+* &%0 (&($0120%0* &%#0 #*0%0+*( * &%0.$ %4 * &%0+(,/01208@@@4 977;50$0 0 %/0 )50977?B<8A0 ;=4<<5 :50 **0 30 %050% )$)0&0 %$ 0 %050 0$0&0'(2 9789B9:A8=:84;5 ;50 %030%030+&030*0#50 ''(0)*(& %*)* %#0# %0 %0 '* %*)0- *050# %0 0$0&0 '(윢B@A8:<;4@5 <50 **0 30 %050&#+#(0 $% )$)0&0' %0(+#4 * &%A0 $'# * &%)0&(0*0%$ 0 &050$0 0 %/0 )509787B<<A0 >9=4;85 =50 01 %/0 ))A0$'(&4 , %0#�+*&$)20# % #0 '(* 0+ # %0&(0%$ 0 %0 (&% 0" %/0 ))50'*(09A0 )0&0 (&%0*&0*(*0%$ 0 %050 %/0%*0+''#0197882509789B91;2A0 9@94?5 >50 +'*030''#030-(050)0 )&#+#0*(%)(( %0('*&(00&&0 $("(0&0 (&%0 %/0%$ 0 %0(&% 0" %/0 ))0'4 * %*)C0% %0 0'(육@B8@A0 @=48775 ?50 *()030(""()030- %4 "#)030*0#50(+$0' %49<0 #,#)0 %0'* %*)0- *0(&% 0" 4 %/0 ))0(0 %'%%*0&0#&4 $(+#(0 #*(* &%0(*50'(� #0(%)'#%*509787B9<A?;?4<:5 @50 &*## 030I(I%/030&, 030*0 #B0400, )&(/0 &(50 %/0 ))A0$'(&, %0 #�+*&$)0+ # %)0&%0 %$ 0$%$%*0 %0(&% 0 " %/0 ))A00+(&'%0%#0 )*0(* 0'&) * &%0)**$%*50 '(� #0(%)'#%*50978:B9?A0 8:;=4<@5 BETMIGA® (MIRABEGRON) Hur många av dina OAB-patienter klagar över muntorrhet? Muntorrhet i samband med behandling av överaktiv blåsa (OAB) är vanligare hos patienter som behandlas med antimuskarina läkemedel än hos de som behandlas med Betmiga.1,2 För ß3-agonisten Betmiga ligger siffran på placebonivå, 2,8 %.1,2 Bland de antimuskarina läkemedlen är andelen mellan 11 och 35 %.4-8 2,3 Muntorrhet på placebonivå Den första ß3 -agonisten mot överaktiv blåsa Det är skillnad. Referenser: 1. Betmiga produktresumé 2014-11-19. 2. Khullar et al. European Urology 63;(2013):283–295. 3. Nitti et al. J Urol 2013;189:1388–1395. 4. Detrusitol SR (tolterodin) produktresumé 2011-01-13. 5. Emselex (darifenacin) produktresumé 2011-12-14. 6. Oxybutynin produktresumé 2015-02-10. 7. Toviaz (fesoterodin) Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det produktresumé 09/12. 8. Vesicare (solifenacin) produktresumé 2013-12-13. möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation. Hälso- och sjukvårdspersonal uppmanas att rapportera varje misstänkt biverkning. Betmiga 50 mg och 25 mg depottabletter (mirabegron) Urologiska spasmolytika (G04BD12) Indikationer: Symptomatisk behandling av trängningsinkontinens, ökad urineringsfrekvens och/eller trängningar, som kan förekomma hos vuxna patienter med syndromet överaktiv blåsa (OAB). Recept- och förmånsstatus: Receptbelagt. Ingår i läkemedelsförmånen för patienter som provat men inte tolererar antikolinergika. Svensk representant: Astellas Pharma AB, Box 21046, 200 21 Malmö. Texten BET-152282-SE 02.2015 RELEVANS.NET är senast uppdaterad 2014-12-01 och baserad på produktresumé daterad 2014-11. För ytterligare information, se www.fass.se. Astellas Pharma AB | Box 21046 | 200 21 Malmö | Telefon 040-650 15 00 | Fax 040-650 15 01 | [email protected] | www.astellas.se IHI !!! ! # # # !! # #! # ! ! ! ! " Q järnbrist översikt Citera som: Läkartidningen. 2015;112:DA6P Behandling av järnbrist minskar symtom vid kronisk hjärtsvikt Vi vet nu väsentligt mer än för några år sedan om hur järnbrist – med eller utan anemi – vid kronisk hjärtsvikt ska behandlas. Intravenöst järn tycks både minska symtom och förbättra funktionsförmåga. upptag, delvis på grund av att kronisk inflammation ger en begränsning av återanvändning av järn genom retikuloendoteliala systemet [5, 9]. Huruvida dessa förhållanden även gäller vid kronisk hjärtsvikt med bevarad systolisk funktion (HFPEF) är oklart. Eftersom järnbristen i sig är betydelsefull för symtom och funktion så är det rimligt att tro att den har betydelse även vid HFPEF, men man får här stödja sig på de rekommendationer som Jens F Dahlerup och medarbetare ger i detta tema. KARL SWEDBERG, seniorprofessor, Sahlgrenska akademin; överläkare, VO Medicin, geriatrik och akutmottagning Östra, Sahlgrenska universitetssjuk- Behandling Vid kronisk hjärtsvikt finns således flera mekanismer bakom inte bara anemi utan även järnbrist med eller utan samtidig anemi. Kunskapen kring behandling av anemi respektive järnbrist vid kronisk hjärtsvikt har på senare år utvecklats påtagligt genom flera viktiga studier. Eftersom en mekanism bakom anemi vid kronisk hjärtsvikt är nedsatt produktion av erytropoetin har det förefallit naturligt att behandla med stimulering av erytropoesen i benmärgen genom tillförsel av erytropoetin, i analogi med vad som görs vid behandling av anemi vid njursjukdom. Vi kunde nyligen rapportera resultat från en stor studie med darbepoetin-alfa vid måttlig till svår systolisk kronisk hjärtsvikt [6]. I denna studie inkluderades 2278 patienter med systolisk kronisk hjärtsvikt och Hb 90–120 g/l. Järnbrist var ett exklusionskriterium före randomisering. Behandling med darbepoetin alfa eller placebo under en mediantid av 28 månader gav en skillnad i Hb mellan grupperna på 15 g/l. Effekten av denna anemibehandling på primärt utfallsmått (kardiovaskulär död eller sjukhusvård på grund av försämrad kronisk hjärtsvikt) visade ingen skillnad (P=0,87). Det rapporterades signifikant fler tromboemboliska händelser (13,5 procent) i gruppen som erhållit darbepoetin-alfa än i placebogruppen (10 procent). Lika många patienter i bägge grupperna (ca 80 procent) behandlades med järnpreparat då de utvecklat järnbrist. Mer än 90 procent av behandlingarna gavs med oralt järn. Konklusionen av denna studie blev följaktligen att anemi utan järnbrist vid systolisk kronisk hjärtsvikt inte ska behandlas med darbepoetin-alfa och sannolikt inte med erytropoetinliknande preparat. Järnbrist är vanligt vid kronisk hjärtsvikt, men denna komorbiditet är inte särskilt uppmärksammad som en riskfaktor som man ska rikta behandling mot. I våra nationella riktlinjer nämns anemi bara som en riskmarkör, inte mer. I de europeiska riktlinjerna omnämns anemi som komorbiditet. huset, Göteborg; professor, National Heart and Lung Institute, Imperial College, London [email protected] Kronisk hjärtsvikt är vanligt och farligt men behandlingsbart. Komorbiditet är vanligt vid detta syndrom, särskilt KOL, diabetes, njursjukdom och anemi [1]. Riskerna med kronisk hjärtsvikt ökar med förekomst av komorbiditet, inte minst när anemi föreligger. Anemi är vanligt vid kronisk hjärtsvikt, och prevalensen varierar kraftigt beroende på graden av hjärtsvikt men också på andra samtidiga komorbiditeter. Studier anger prevalenser av anemi på mellan 10 och 60 procent beroende på övriga faktorer, och det är uppenbart att anemi vid kronisk hjärtsvikt är mycket beroende av andra tillstånd [2]. Ett viktigt tillstånd för uppkomsten av anemi är graden av njursjukdom eftersom njurfunktionen har betydelse för produktion av erytropoetin. Nedsatt sekretion av erytropoetin och/eller hyporespons i benmärgen får förstås betydelse för erytropoesen [2]. Vid kronisk hjärtsvikt talar man därför om en kardiorenal axel eftersom hjärta och njurar kommunicerar via flera signalsystem. I sammanhanget är det också viktigt att påpeka att kronisk hjärtsvikt också har en komponent av kronisk systeminflammation. Detta återspeglas av förhöjda blodkoncentrationer av bland annat TNF-alfa och interleukin-1 [2]. Dessa förhållanden inverkar på diagnostiken vid järnbrist och kronisk hjärtsvikt, och diskuteras utförligare av Jens F Dahlerup och medarbetare i detta tema. Vidare är järnmetabolismen förknippad med myokardfunktionen [3], och det har varit känt länge att järnbrist är förenad med myokardhypertrofi hos råtta, vilken influeras av sympatikusaktivering [4, 5]. Järnbrist med eller utan anemi vid kronisk hjärtsvikt har nyligen studerats i olika screeningundersökningar. I REDHF-studien, där man studerade effekterna av darbepoetin-alfa på icke-järnbristanemi vid kronisk hjärtsvikt, exkluderades 19 procent av de screenade patienterna på grund av järnbrist [6]. I en annan studie fann man att förekomsten av järnbrist var starkt relaterad till graden av kronisk hjärtsvikt bedömd efter NYHA (New York Heart Association)-klass [7]. En genomgång av ett internationellt register visade att anemi förekom bland 28 procent av patienterna med kronisk hjärtsvikt. Järnbrist förelåg hos 50 procent av patienterna [8]. Av patienter med anemi förelåg järnbrist hos 65 procent, medan 45 procent av patienterna utan anemi hade järnbrist. Således är järnbrist vanligt hos patienter med kronisk hjärtsvikt även utan anemi. Förklaringen till denna funktionella järnbrist kan vara gastrointestinala blödningar samt bristande järnläkartidningen nr xx 2015 volym 112 Qsammanfattat Anemi vid kronisk hjärtsvikt ökar sjuklighet och dödlighet. Behandling med stimulering av erytropoetin minskar inte denna risk. Järnbrist med eller utan anemi vid kronisk hjärtsvikt är vanligt. Behandling av järnbrist vid kronisk hjärtsvikt minskar symtom, förbättrar hälsorelaterad livskvalitet och ökar fysisk prestationsförmåga mätt med gångtest. Effekterna är oberoende av hemoglobinkoncentration, det vill säga oavsett om anemi föreligger eller inte. Vid utredning av kronisk hjärtsvikt behöver förekomst av järnbrist kartläggas. Förbättring vid behandling med intravenöst järn vid järnbrist finns dokumenterad. Det är oklart om oralt järn ger effekt vid kronisk hjärtsvikt. 537 Q järnbrist översikt Förändring i totalpoäng Incidens av sjukhusinläggning per 100 studiedeltagare P0,001 14 P0,001 12 P0,001 30 Järnkarboximaltos 10 20 8 Log-rank-test P=0,009 6 10 Placebo 4 Placebo 2 Järnkarboximaltos 0 0 0 4 8 12 16 20 24 Tid efter randomisering, veckor Järnkarboximaltos n 297 52±1 277 62±1 286 65±1 Medelpoäng 286 66±1 Placebo n 151 53±1 140 56±2 144 57±2 Medelpoäng 145 59±2 Behandlingseffekt 6±1 8±2 Medelpoäng 7±2 Figur 1. Förändring av hälsorelaterad livskvalitet enligt Kansas City cardiomyopathy questionnaire (KCCQ), presenterad som totalpoäng mellan 0 och 100, med högre värden vid bättre livskvalitet. Från [11]. Men ingen rekommendation kring behandling i någon riktning ges [1]. Det finns emellertid underlag för att närmare diskutera ny kunskap inom området järnbrist vid kronisk hjärtsvikt. I FAIR-HF-studien ingick 459 patienter med kronisk hjärtsvikt samt järnbrist med eller utan anemi (ferritinkoncentration <100 μg/l eller 100–299 μg/l om transferrinmättnaden var <20 procent) [10]. Efter randomisering till två grupper i förhållandet 2:1 gavs intravenöst järnkarboximaltos (Ferinject), 200 mg per vecka tills järnbristen hävts och sedan var fjärde vecka under 24 veckor, respektive placebo. Primärt utfallsmått var självskattad förbättring enligt en sjugradig Likertskala. Sekundära utfallsmått var 6 minuters gångtest samt hälsorelaterad livskvalitet mätt med EQ-5D respektive Kansas City cardiomyopathy questionnaire (KCCQ), bägge vedertagna och validerade instrument. Resultaten visade en signifikant förbättring i järnkarboximaltosgruppen, där 50 procent angav sig vara mycket eller moderat förbättrade mot 28 procent i placebogruppen (P<0,001). Förbättringar enligt KCCQ, EQ-5D och gångtest var också tydliga i järnkarboximaltosgruppen (P<0,001 för alla mått jämfört med placebo), Figur 1. Vad gäller antal utfallshändelser i form av död eller inläggning på sjukhus var det ingen skillnad mellan grupperna. Viktigt att notera är att huvudfynden var oberoende av Hb-koncentrationer, det vill säga förekomst av anemi eller inte. Rapporterade biverkningar var också lika i bägge grupperna. En kommentar till denna studie är att patienter med kronisk hjärtsvikt har många symtom och stort lidande, och att se så stora förbättringar i hälsorelaterad livskvalitet av en intervention är mycket ovanligt. Dessutom var förbättringen relaterad till järnbristen och inte till anemin. I en uppföljande studie som nyligen publicerats har samma forskargrupp genomfört en ny liknande studie, CONFIRM-HF [11]. 304 patienter med kronisk hjärtsvikt, järnbrist (samma kriterier som i FAIR-HF), Hb-koncentration <150g/l samt förhöjda blodkoncentrationer av NT-proBNP 538 0 90 180 270 360 Tid, dagar 138 127 117 78 Järnkarboximaltos, n: 150 140 131 126 77 Placebo, n: 151 Figur 2. Tid till inläggning på sjukhus på grund av försämrad hjärtsvikt i CONFIRM-HF-studien, beräknad med Kaplan–Meier-metoden. Från [12]. randomiserades i förhållandet 1:1 till behandling med järnkarboximaltos respektive placebo. Uppföljningstiden var här längre, 52 veckor mot 24 i FAIR-HF. Behandlingen var densamma. Primärt utfallsmått var nu i stället 6 minuters gångtest. Resultaten konfirmerade och utvidgade dem från FAIRHF. Gångtesten visade en skillnad på 33 meter mellan grupperna vid 24 veckor (P=0,002). Både förbättring av NYHA-klass och den självskattade patientupplevda förbättringen var signifikant efter 36 och 52 veckor (P<0,001) i järnkarboximaltosgruppen jämfört med placebogruppen. Förbättringen enligt KCCQ var signifikant efter 12, 36 och 52 veckor (P<0,05), men inte lika uttalad som i FAIR-HF. Förbättringen enligt EQ-5D var också genomgående men inte lika stor som i FAIR-HF. Vad som däremot framkom nu var en minskning av antalet inläggningar på sjukhus på grund av försämrad hjärtsvikt i järnkarboximaltosgruppen (19,4 procent mot 7,6 procent; P=0,002). I en post hoc-analys av den sammansatta utfallshändelsen totaldödlighet eller sjukhusvård på grund av försämrad hjärtsvikt förelåg en relativ riskreduktion på 47 procent (från 25,6 till 13,7 händelser/100 patientår; P=0,03) i järnkarboximaltosgruppen, Figur 2. Återigen var det ingen skillnad i effekt beroende på om anemi förelåg eller inte. Sammanfattningsvis bekräftade resultaten i CONFIRM-HF-studien fynden i FAIR-HF-studien, även om förbättringarna i hälsorelaterad livskvalitet inte var lika uttalade. Mekanismerna bakom förbättringarna är oklara och man kan bara spekulera kring dem. Tydligt är dock att järnbrist har betydelse bortom effekterna på själva hemoglobinet. Hur mycket som är kopplat till effekter på myoglobin är oklart men det förefaller sannolikt att det bidrar till resultaten i studierna. Implikationer Vilka är de kliniska implikationerna av järnbrist vid kronisk hjärtsvikt? Först och främst att utredning av kronisk hjärtsvikt kräver att man bedömer inte bara om anemi föreligger utan även om patienten också har järnbrist. Det är viktigt eftersom järnbrist som orsak tycks vara behandlingsbar med riktad åtgärd. Dessutom tycks det vara så att järnbrist även bortom anemi är betydelsefull att behandla då det finns en väsentlig symtomatisk effekt av en sådan åtgärd. Resultaten vad gäller utfallshändelser i CONFIRM-HF-studien är inte lika definitiva eftersom studien inte var planerad för att undersöläkartidningen nr 11 2015 volym 112 QGYVRFVTEUDNPVETXU "2 **2 "+)52 $%2 2 *+M!)2 ++2 %# %2 -2 !K)%) *+2 "%2-)2 % )72**20%2*",##2M-2"&% )$)*2 2%2 %02*+M))2*+, 7 %2 $&+*-)%2 )*,#++2 ,''%L*2 %&$2 ++2 2 *+K##+2 2 &)#+2!K)%F2++2"%2M)*+L*2 %+2*-)*2,+ )L%22+-L2*+,6 )%2 *&$2 *",+)+*2 &-%2 ,+%2 $%2 L)2 *'",#)2 ,+ )L%2 %)2 &*)-+ &%)72 +, )2 'L2 )L++&)2 $2 !K)+*- "+2 &2 !K)%) *+2 +0)2 'L2 %*++2 *&)'+ &%2 -2 !K)%2 )L%2 +)$%72 ' %2K)2%2''+ 2*&$2')&,)*2 2#-)%2&2K)2%+)#+2 %#%2 2)#) %%2-2!K)%,''+2&2,+-"# %2-2!K)%6 ) *+2&2%$ 2- 2")&% *"2 %#$$+&) *"2*!,"&$)2G:;H72 $##)+ 2 ",%2 $%2 &*2 '+ %+)2 $2 ")&% *"2 !K)+*- "+2 %+2 *2 %L&+2 *$%2 $##%2 #&"&%%+)+ &%)2 -2 ' 6 %52)2-2!K)+*- "+2&2!K)%) *+2G:;H72++2+0)2'L2%)2 &2 $)2 "&$'# )2 )#) %)2 -2 !K)%) *+2 - 2 ")&% *"2 !K)+*- "+72 %# %2 -2 !K)%) *+2 - 2 ")&% *"2 !K)+*- "+2 %%K)2 &"2 ++2 $%2 M-)2 + ##M)2 *+&)2 &*)2 &)#+2 !K)%2 ,%)2#L%2+ 2M)2++2%L2%2*&)'+ &%2-2 2*+&)#"*&)% %%2 :N9992$2!K)%72,),- 2++2K)2++2#+)%+ -2)2 %+2,%)6 *M"+*2 2 %L&%2 *+M))2 *+, 52 $%2 %2 *L%2 K)2 '#%)72 %)2 + %2 L)2 $%2 *&$2 "# % ")2 +2 *+K##% %2 + ##2 K*+2 $M!# 2 6 %# %2 -2 *0$+&$%2 &)*"2 -2 !K)%) *+2 - 2 ")&% *"2 !K)+*- "+72%)2##2&$*+K% +)2-+2- 2%,2-K*%+# +2$)2 K%2M)2%L)2L)2*%2&$2,)2'+ %+)2$2!K)%) *+52$2#6 #)2,+%2%$ 52- 2")&% *"2!K)+*- "+2*"2%#*72 "+# %6 !)2M)2%# %2-2**2'+ %+)2M-)2K)M)2,''+6 )*2$2)"&$$%+ &%)2") %2%# %2-2!K)%) *+2M)2 ++2M)K++)2*0$+&$2&2,%"+ &%*M)$L7 &$!&B,8)1;+,8-F8)C::8(+6*/ )0),/D33,5.3?2,4092265:86336*/C8+,5 -F89:(##/C44(8,5;:(5),/6<(< +691;9:,805.6(<9,::51;8-;52:065 A Q .'%,3+3!--!.&!44.).';+!24)$.).'%.3% #,)722%#2 272 ;9:<D<?AC:;:96B7 @72 "&%"&252%#252 **&,6 ) *252+2#72 *&))2 )&%2&6 $&*+* *2 %2)&% 2)+2 #,)C2 ')-#%52') +&)*52%2)#6 + &%2+&2%$ 52/) *2' +052 %2*,)- -#72 2$2&##2) H ;9::D>AC:;=:6>:7 A72 # '252&$ %6&#+2 52&&)*252 +2#72)&%2 %02 %2)&% 2 )+2 #,)C2%2 %+)%+ &%#2 '&%#0* *72$2)+2 72 ;9:<D:?>C>@>6A;7<7 B72 %*2 52+*&,"252)&)6 &'&,#&*252+2#72+ &#&02&2%6 $ 2 %2'+ %+*2. +2-%2 )+2 #,)72 2$2&##2) H ;99?D=AC;=A>6B7 :972 %")252&$ %2&#+2 52 # ''6 +&*252+2#72)) 2)&/0$#+&*2 %2'+ %+*2. +2)+2 #,)2%2 )&%2 %0722%#2 272 ;99BD<?:C;=<?6=A7 ::72 &% "&.*" 252-%2#, *%2 52 &$ %6&#+2 52+2#D262 2%-*+ +&)*72% #26 +*2&2#&%6+)$2 %+)-%&,*2 )&%2+)'02. +2)) 2)&/06 $#+&*2 %2'+ %+*2. +2*0$'+&6 $+ 2)+2 #,)2%2 )&%2 6 %072,)2)+2 72',2<:2,2 ;9:=72& C2:97:9B<8,))+!8 ,<A>7 :;72 %"&.*"252#0*1"&2 52)6 # 252+2#72)&%2*++,*2 %2'+ %+*2 . +2)&% 2)+2 #,)72,)2 )+2 72;9:<D<=CA;@6<=7 6,/805.,85.,3/,04 031,/63499:8(5+,56> %:6*2/634&,3 &$!& 9;)<,5:065,8(9 ,5+(9: -F8 7(:0,5:,8 964 -F89: 786<(: 4,:-684059;3-65;8,0+,8,33,8059;305,33,85C8+,99(05:,C83C4730.( $$!%$ ,3 #8(:6 % ,: (3 0(),:,9 "),9 ,:() A&(9205,5 $,:(30(),:,9"),9 ,:() A G"=,59$,:(30(),: ,+ A 6409$,: (35:305#8(*: A&$!&B#86+;2:8,9;4E (5;<0(B#86+;2:8,9;4E4(1 (3<;9B#86 +;2:8,9;4E AA"5.3?@(B#86+;2:8,9;4E :72 ,))02 52$&'&,#&*252%6 ")252+2#722, # %*2&)2+2 %&* *2%2+)+$%+2&2,+2 %2)&% 2)+2 #,)2;9:;C2 2*"2&)2&)2+2 %&* *2 %2)+$%+2&2,+2%2)&6 % 2)+2 #,)2;9:;2&2+2,)&6 '%2& +02&2) &#&072-6 #&'2 %2&##&)+ &%2. +2+2 )+2 #,)2**& + &%2342 &2+272,)2 2)+2 #72 ;9:;D:=CA9<6?B7 ;72 %252+1272%$ 2 %2)&6 % 2)+2 #,)C2')-#%52+ &6 #&052# % #2&))#+*52%2+)+6 $%+2&'+ &%*72 ),#+ &%72 ;99?D::<C;=>=6?:72O2O2O2O2O2OO <72 )#252 %252)"252+2#72 2 )&%2),#+&)02''+ 2' 6 %2 *2/')**2 %2+2)+2%2 ),#+2020'&/ 2%2 %#$6 $+ &%72%&) %&#&072 ;99@D:=AC;??<6A7 =72 ,)%)252)$&252 *2 52+2 #72'++ &%*2+&2 )&%2 %0C2 ) 2,%+ &%#2)*'&%* -%**2 +&2%&)' %') %52)+) #2)$&6 # %52%2+2+2&2+62 #&"2&%2) 20')+)&'072 20* H99;D;C:7 >72 %"&.*"252&% "&.*" 272&6 #,#)2%*2 %2$0&) ,$2 %2 +2&,)*2&2%$ 2&)2 )&%2 6 %072)+2 #2# %72 ;9:9D?C;B>6<9=7 ?72 .)252&,%2 52%%252 +2#72)+$%+2&2%$ 2. +2 )'&+ %2#2 %2*0*+&# 2)+2 &$!&B 305(.307:05 $> &26+ &()3,:: G 4. &$!&C805+0*,8(:-F8),/(5+305.(<7(:0,5:,84,++0(),:,94,3 30:;9:?7-F8(::-F8)C::8(+,5.3?2,4092(265:8633,50+,-(33269:6*/ 46:06505:,.,8:0338C*230.,--,2:04656:,8(70-F8<032(4,:-68405C8 63C4730.: 7.( 265:8(05+02(:065,8 ,33,8 05:63,8(59 0 264)05(:065 4,+ 4,:-684059(4:0:8077,3264)05(:0659:,8(704,+,59;3-65;8,0+6*/ 4,:-68405 &$!& C8 6*29D 05+0*,8(: 964 :033C..9),/(5+305. :033 059;3054,+,33,8;:(54,:-684050+,-(33+C8269:6*/46:065:0339(4 4(59 4,+ ,5 9:()03 059;305+69 05:, .,8 :033-8,+99:C33(5+, .3?2,4092 265:8633 &$!& 9;)<,5:065,8(9 ,5+(9: -F8 7(:0,5:,8 964 -F89: 786<(:4,:-684059;3-65;8,0+,8,33,8059;305,33,85C8+,99(05:,C8 3C4730.(69,805.4.,5.D5.+(.30.,5'(8505.(86*/-F8902:0./,: &$!&92(05:,(5<C5+(9:0337(:0,5:,84,+:?7 +0(),:,9,33,8-F8 ),/(5+305.(<2,:6(*0+69(:(7D),/(5+305.(<.8(<0+(2<055684,+ &$!& 9(25(9 (:;4 -F8 F<,89?5 (< 786+;2:8,9;4E5 F8 <0+(8, 05-684(:065 9, ===-(999, 6,/805.,8 5.,3/,04 ===)6,/805.,805.,3/,049, ,::(3C2,4,+,3C8-F8,4D3-F8;:F2(+F<,8<(2505. JI> Q järnbrist översikt Citera som: Läkartidningen. 2015;112:DCUA Handlägga järnbrist en viktig uppgift för primärvården Järnbrist kan medföra flera symtom och påverka många kroniska sjukdomar som omhändertas inom primärvården. Därför bör varje distriktsläkare vara väl förtrogen med hur man utreder och handlägger järnbrist, med eller utan anemi. [email protected] Järnbrist och eventuell åtföljande anemi utgör vardagliga problem i primärvården. Tillstånden medför i sig olika former av sjuklighet och kan dessutom komplicera många av de kroniska sjukdomar som det är primärvårdens huvuduppgift att sköta. Det är därför av stor vikt att varje distriktsläkare är väl förtrogen med hur man ska utreda och handlägga järnbrist, med eller utan anemi. Till primärvårdens självklara uppgifter hör utredning, behandling och uppföljning av järnbristanemi samt fortlöpande vård av kroniskt sjuka patienter där tillståndet i någon form utgör ett delproblem. Man ska hela tiden ha i minnet att järnbrist inte är en sjukdom i sig utan ska medföra att man letar efter och fastställer orsaken. Problemet järnbrist respektive anemi Järnbrist, den vanligaste orsaken till anemi, har en prevalens på 10–30 procent i västvärldens kvinnliga befolkning medan den är klart lägre (0–3 procent) bland män [1–3, 4]. I västvärlden är prevalensen av järnbristanemi hos kvinnor 4–14 procent och bland män 0–2 procent [1-3]. Några moderna svenska siffror står inte att finna, men prevalensen torde vara i nivå med den i övriga länder i västvärlden. Erfarenheterna från en vanlig distriktsläkarmottagning är att detta stämmer väl med kliniken, och då har man dessutom att räkna med anemi på grund av inflammation. Prevalensen av anemi på grund av inflammation är ännu dåligt kartlagd men från cancersjukvård har siffror på 40–50 procent rapporterats [5]. Problemet torde vara betydande hos distriktsläkare som sköter kroniskt sjuka patienter. På en distriktsläkarmottagning med stort upptagningsområde och hög andel fasta läkare som Gustavsbergs vårdcentral är intrycket att det allt överskuggande dagliga problemet är absolut järnbrist, medan anemi på grund av inflammation är ett mer sällan använt begrepp där behandlingserfarenheterna är magrare. Typer av järnbrist – diagnostik Järnbrist kan delas in i absolut järnbrist, med eller utan anemi, respektive järnbrist vid inflammation som ofta förekommer ihop med absolut järnbrist. Vid utredning är ferritinprov utmärkt i förening med blodstatus inklusive MCV (erytrocytmedelvolym) [6] Observera dock att ferritin även är en akutfasreaktant och att ferritinvärdet kan vara normalt eller förhöjt på grund av detta även om absolut järnbrist föreligger [7]. Annars vållar normalt den klassiska absoluta järnbristen med mikrocytär anemi och lågt ferritinvärde hos en menstruerande kvinna eller en patient med misstänkt gastrointestinal blödning ofta inga stora problem ut540 Laguna Design/Science Photo Library/IBL BJÖRN ERIKSSON, distriktsläkare, Gustavsbergs vårdcentral Modell av en ferritinmolekyl. Vid utredning är ferritinprov utmärkt i förening med blodstatus inklusive MCV. redningsmässigt, medan det däremot kan vara knepigare att komma tillrätta med järnbrist på grund av inflammation, både vad avser utredning och behandling. Det finns risk för att järnbrist på grund av inflammation inte alltid beaktas i primärvård, varför det finns skäl att lyfta fram detta – särskilt eftersom tillståndet är behandlingsbart och kan förvärra associerade kroniska sjukdomar som kronisk inflammation och njurinsufficiens. Patogenesen Järnbrist bör i västvärlden som regel initialt uppfattas som en följd av ökade förluster eftersom för låg tillförsel är mer ovanligt. Den dominerande orsaken till järnbristanemi är blödningar, och bland dessa är menstruationer den vanligaste. Man bör dock inte reservationslöst betrakta alla järnbristanemier hos menstruerande kvinnor som utlösta av menorragier. Behandlingen ska följas upp, och uteblivet svar på denna bör föranleda omprövning av diagnosen. Gravida har också ett ökat järnbehov vilket dock i viss mån uppvägs av upphävda Qsammanfattat Järnbrist är ett vanligt tillstånd som alla distriktsläkare bör kunna diagnostisera och behandla. Järnbrist bör i Sverige i första hand uppfattas som en följd av ökade förluster, varför det är viktigt att söka grundorsaken. Den vanligaste bakomliggande orsaken är blödningar. Av dessa är menstruationer vanligast, därnäst kommer gastrointestinala blödningar som kan vara potentiellt allvarliga. Järnbrist kan indelas i absolut järnbrist med tomma förråd och anemi på grund av inflammation. Anemi på grund av inflammation kan aggravera kroniska sjukdomar hos patienter som i stor utsträckning sköts i primärvården. läkartidningen nr 11 2015 volym 112 Q järnbrist översikt »Man ska hela tiden ha i minnet att järnbrist inte är en sjukdom i sig utan ska medföra att man letar efter och fastställer orsaken.« menstruationer, och Hb kontrolleras regelbundet på mödravårdscentralerna. Malabsorption är också en potentiell orsak och bör beaktas vid till exempel celiaki, atrofisk gastrit och status post operationer som ventrikelresektioner. Andra orsaker till malabsorption, som vegankost och anorexi, liksom kosthållning hos äldre bör övervägas. Det finns mycket järn i kött, fisk, ägg, inälvsmat och fågel och detta i form av hemjärn som är lättare att absorbera. Järn i grönsaker är däremot icke-hemjärn som är en sämre järnkälla [8]. Det är därför viktigt för vegetarianer att dels äta en varierad vegetarisk kost, dels vid varje måltid äta någon produkt som stimulerar upptaget av järn, till exempel C-vitamin [9]. En icke försumbar diagnos, inte minst på grund av invandring från Medelhavsländerna, som lätt kan missas och feltolkas som järnbristanemi är thalassaemia minor eftersom tillståndet också ger mikrocytär anemi. Fortfarande är dock antalet patienter som årligen behandlas på svenska sjukhus för betatalassemi så lågt som 12–19 [10]. I regel har patienter med talassemi förhöjda värden av retikulocyter medan de vid järnbrist är normala eller låga. Misstolkat som järnbrist kan detta dock medföra felaktig långvarig järnbehandling med järninlagring som följd eftersom patienter med talassemi har förhöjd järnabsorption och ofta förhöjda järndepåer [11, 12]. Frånsett menstruationsblödningar utgör gastrointestinal blödning den vanligaste orsaken till järnbrist. Blödningen kan bero på tillstånd innefattande såväl hiatusbråck som ulkus men även maligniteter i kolon eller ventrikel. Studier pekar på att dessa tillstånd är underutredda inom primärvården [13, 14] vilket kan innebära fördröjning av utredning och av eventuell behandling av allvarliga tillstånd. Den stora grupp patienter som står på acetylsalicylsyra eller är långtidsbrukare av andra antiinflammatoriska medel som NSAID utgör en riskgrupp i sammanhanget. I många fall kanske det inflammatoriska inslaget inte alltid är så stort vid långtidsbehandling av olika smärttillstånd. I dessa fall kan exempelvis paracetamol vara ett bättre alternativ. Vid järnbrist på grund av inflammation föreligger normala eller förhöjda ferritinvärden. Bristen grundar sig i stället i att transporten via ferroportin från makrofagerna till erytroblasterna är försvårad. Typiskt är då låg transferrinmättnad, vilket i förening med de välfyllda depåerna skiljer tillståndet från absolut järnbrist med tomma förråd och lågt ferritin. För laboratoriediagnostik i detalj hänvisas till gällande vårdprogram. Anemi vid kronisk sjukdom karakteriseras av en måttlig normocytär anemi, men bilden kan vara mikrocytär om järnbrist på grund av inflammation är en del av tillståndet. Betydelsen av järnbrist och anemi Symtom på järnbristanemi innefattar förutom anemisymtom, som trötthet och nedsatt ork, även ökad förekomst av specifika symtom som Willis–Ekboms sjukdom och picasyndrom. Munvinkelragader, glossit och nagelförändringar utgör mindre specifika symtom. Järnbrist utan anemi förefaller i vissa undersökningar också kunna orsaka en del symtom som trötthet och sämre arbetsförmåga [15]. Anemi vid kronisk sjukdom och anemi på grund av inflammation kan kraftfullt påverka förloppet av olika grundsjukdomar som belyses mer i detalj av andra artiklar i detta tema. Eftersom primärvården läkartidningen nr 11 2015 volym 112 sköter många kroniska sjukdomar, som hjärt–lungsjukdomar och diabetes, är det viktigt att ha detta i åtanke. I många fall belyses inte detta i olika vårdprogram som kanske framför allt fokuserar på de sjukdomsspecifika frågorna och åtgärder riktade mot grundsjukdomen. Behandlingsmöjligheter och prioriteringar Vid fastställd absolut järnbrist är förstahandsbehandlingen peroralt järn. Hb-stegringen bekräftar diagnosen och bör uppgå till ca 5g/l per vecka. Utebliven adekvat stegring kan bero på felaktig diagnos, dålig behandlingsföljsamhet, blödningar eller malabsorption. Om en patient drabbas av biverkningar kan man ersätta preparatet med något annat preparat, eventuellt i lägre dos. Om patienten trots detta inte tolererar behandlingen eller visar sig ha bristande upptag (nota bene rätt diagnos) kan intravenös järnbehandling övervägas. Även detta kan skötas i primärvård. Man bör noga följa vad som anges rörande risk för överkänslighetsreaktioner även om dessa är mycket sällsynta. Antalet fatala händelser med dextran- respektive järnsackarospreparaten är så lågt som 1,4 respektive 0,0 per en miljon 100 mg dosekvivalenter, och även järnkarboximaltospreparaten uppvisar en hög säkerhet [16-19]. Vid anemi på grund av inflammation är behandlingen parenteralt järn. Samtidigt ska självfallet även behandlingen av grundsjukdomen optimeras. QPotentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna. läs mer Engelsk sammanfattning Läkartidningen.se REF ERENSER 1. Lahti-Koski M, Valsta LM, Alfthan G, et al. Iron status of adults in the capital area of Finland. Eur J Nutr. 2003;42:287-92. 2. Cooper M, Greene-Finestone L, Lowell H, et al. Iron sufficiency of Canadians. Health Rep. 2012;23:41-8. 3. Hercberg S, Preziosi P, Galan P. Iron deficiency in Europe. Public Health Nutr. 2001;4:537-45. 4. Umbreit J. Iron deficiency: a concise review. Am J Hematol. 2005;78:225-31. 5. Aapro M, Österborg A, Gascon P, et al. Prevalence and management of cancer-related anaemia, iron deficiency and the specific role of i.v. iron. Ann Oncol. 2012;23:1954-62. 6. Cook JD. Diagnosis and management of iron-deficiency anaemia. Best Pract Res Clin Haematol. 2005;18:319-32. 7. Miller JL. Iron deficiency anemia: a common and curable disease. Cold Spring Harb Perspect Med. 2013;3(7). 8. Hoppe M, Hulthén L, Hallberg L. The importance of bioavailability of dietary iron in relation to the expected effect from iron fortification. Eur J Clin Nutr. 2008;62:761-9. 9. Lane DJ, Richardson DR. The active role of vitamin C in mammalian iron metabolism: much more than just enhanced iron absorption! Free Radic Biol Med. 2014;75:6983. 10. Theodorsson E, Birgens H, Hagve TA. Haemoglobinopathies and glucose-6-phosphate dehydrogenase deficiency in a Scandinavian perspective. Scand J Clin Lab Invest. 2007;67:3-10. 11. Mishra AK, Tiwari A. Iron overload in Beta thalassaemia major and intermedia patients. Maedica (Buchar). 2013;8:328-32. 12. DeLoughery TG. Microcytic anemia. N Engl J Med. 2014;371:2537. 13. Logan EC, Yates JM, Stewart RM, et al. Investigation and management of iron deficiency anaemia in general practice: a cluster randomised controlled trial of a simple management prompt. Postgrad Med J. 2002;78:533-7. 14. Yates JM, Logan EC, Stewart RM. Iron deficiency anaemia in general practice: clinical outcomes over three years and factors influencing diagnostic investigations. Postgrad Med J. 2004;80:405-10. 15. Haas JD, Brownlie T 4th. Iron deficiency and reduced work capacity: a critical review of the research to determine a causal relationship. J Nutr. 2001;131:676S-88S; discussion 688S-90S. 16. Bailie GR, Clark JA, Lane CE, et al. Hypersensitivity reactions and deaths associated with intravenous iron preparations. Nephrol Dial Transplant. 2005;20:1443-9. 17. Anker SD, Comin Colet J, Filippatos G, et al. Ferric carboxymaltose in patients with heart failure and iron deficiency. N Engl J Med. 2009;361:2436-48. 18. Lyseng-Williamson KA, Keating GM. Ferric carboxymaltose: a review of its use in iron-deficiency anaemia. Drugs. 2009;69:739-56. 19. Van Wyck DB, Martens MG, Seid MH, et al. Intravenous ferric carboxymaltose compared with oral iron in the treatment of postpartum anemia: a randomized controlled trial. Obstet Gynecol. 2007;110:267-78. 541 Q debatt & brev Redaktör: Ewa Knutsson 08-790 34 83 [email protected] BB-ronden kan med små medel stärka mammor som vill amma Följande är ingen ovanlig situation på BB: Vid BB-ronden ordineras modersmjölksersättning – så kallad tillmatning – av det nyfödda barnet. Uttalanden som »barnet är magert« och »barnet saknar underhudsfett« används. Barnet kan också beskrivas som »skakigt på grund av lågt blodsocker« eller kanske säger man att barnet »gått ned för mycket i vikt«. Det är lätt att föreställa sig att ordvalen kan skrämma de ofta sköra nyblivna föräldrarna så att de tappar tilliten till amningen och tror att den egna bröstmjölken inte räcker eller är av sämre kvalitet. Speciellt känsligt är det när mamman redan ammat före barnronden. Forskning från bland annat Norge [1-3] visar att barn som tillmatas på BB senare ammas i mindre utsträckning än barn som inte fått tillmatning på BB. Barnhälsovården KRISTIN SVENSSON barnmorska, dr med vet [email protected] SOFIA ZWEDBERG barnmorska, klinisk adjunkt, fil dr; båda Karolinska universitetssjukhuset KERSTIN LINDAHL barnmorska, Danderyds sjukhus GUNILLA HOLLAND barnmorska, Södersjukhuset ANNA-KARIN EDSTEDT BONAMY barnläkare, docent, Sachsska barn- och ungdomssjukhuset, Södersjukhuset AB; de tre sista IBCLC (International board certified lactation consultant); samtliga AMSAK (amningssakkunniga i Stockholms läns landsting) 542 Foto: Colourbox Kan tilläggen på BB vara en bidragande orsak till att amningen fortsätter att sjunka i Sverige? Det diskuterar denna grupp författare, som pekar på BB-rondens roll i att stärka nyblivna föräldrar och ge stöd till de mammor som vill amma. Det är viktigt att förklara för föräldrarna att tillmatning oftast kan trappas ut direkt efter att barnmorskan utvärderat barnets sugbeteende och mammans upplevelse av amningen. uttrycker ofta att det är svårt för föräldrarna att sluta tillmata när de väl börjat, och att de redan bestämt sig för att fortsätta med det när de kommer till BVC. Statistik från Stockholms förlossningskliniker visar att 35–40 procent av alla nyfödda barn får modersmjölksersättning på BB. Kan tilläggen på BB rent av vara en bidragande orsak till att amningen fortsätter sjunka i Sverige? Enligt siffror från Socialstyrelsen [4] följer endast 14 procent av mammorna WHO:s rekommendation [5] att amma exklusivt i 6 månader, trots att de flesta föräldrar i en patientenkät gjord vid Amningscentrum, Karolinska universitetssjukhuset, 2013, under graviditeten uppgav att de hade intentionen att endast amma, varav majoriteten avsåg att amma i 6 månader. Det finns flera anledningar till att det kan vara svårt att sluta tillmata. Nyfödda barn beter sig ofta olika beroende på om de får bröstmjölk eller modersmjölksersättning. Barn som tillmatas blir ofta »mättare« och sover längre stunder i början, medan barn som får bröstmjölk vaknar och ammar tätare för att trig- ga igång mjölkproduktionen. Det kan lätt tolkas som att bröstmjölken inte är tillräcklig. När barnen inte orkar suga uteblir stimuleringen av mammans bröst och den egna mjölkproduktionen kommer på efterkälken, ett samband som kan vara svårt att se för oroliga föräldrar. Oron över att barnets blodsocker ska sjunka eller att barnet ska minska för mycket i vikt gör det lättare att fokusera på tillmatningen i stället för att få igång mjölkproduktionen, särskilt efter hemkomsten. Tydligare kommunikation mellan barnläkare, barnmorskor och föräldrar på BB-ronden kan förebygga oro. Det behövs ett gemensamt förhållningsätt, och gemensamma ordval, inom professionen i syfte att föräldrarna ska känna sig trygga med varför tillmatning ges och förstå att det är vanligt, men att den egna råmjölken är värdefull för barnet. Barnläkarens ord väger tyngst. Information bör ges om vikten att själv stimulera igång mjölkproduktionen om barnet inte suger ofta. Det är också viktigt att förklara för föräldrarna att tillmatning oftast bara behövs ett par dagar (och ibland bara vid något enstaka tillfälle) hos BB-barnen och att den oftast kan trappas ut direkt, efter att barnmorskan utvärderat barnets sugbeteende och mammans upplevelse av amningen. För att inte störa etablerandet av amningen bör man enligt Unicef och WHO:s tio steg [6, 7] undvika att ge tilllägget i nappflaska. Om tillmatningen behöver fortsätta i hemmet bör man upprätta ett individuellt uttrappningsschema som kan följas upp vid återbesök på BB-mottagningar och BVC. Målet med BB-ronden är inte bara att se till det nyfödda barnets behov, utan också att stärka de nyblivna föräldrarna. Med små medel kan vi inom professionen stärka mammor som vill amma, något som skulle gagna både barn och föräldrar. QPotentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna. REF ERENSER 1. Chantry CJ, Dewey KG, Peerson JM, et al. In-hospital formula use increases early breastfeeding cessation among first-time mothers intending to exclusively breastfeed. J Pediatr. 2014;164(6):133945. 2. Odom EC, Ruowei L, Scanlon KS, et al. Reasons for earlier than desired cessation of breastfeeding. Pediatrics. 2013;131(3):e726-32. 3. Häggkvist AP, Brantsæter AL, Grjibovski AM, et al. Prevalence of breast-feeding in the Norwegian Mother and Child Cohort Study and health service-related correlates of cessation of full breastfeeding. Public Health Nutr. 2010;13(12):2076-86. 4. Sveriges officiella statistik. Amning och föräldrars rökvanor. Barn födda 2011. Stockholm: Socialstyrelsen; 2013. Artikelnr 2013-9-18. 5. WHO. Exclusive breastfeeding. Geneva: World Health Organization; 2015. http://www.who.int/ nutrition/topics/exclusive_breastfeeding/en/. läs mer Fullständig referenslista Läkartidningen.se läkartidningen nr 11 2015 volym 112 Q debatt & brev Uppmaning till Läkarförbundet: Ge stöd till den som åtalas för fel i arbetet Q Att läkare lagförs på grund av brister i sin yrkesutövning är ett nytt fenomen. Med nuvarande lagar och regelverk och med IVO:s (Inspektionen för vård och omsorg) utredningar och bedömningar är det sannolikt att detta blir allt vanligare. Läkarförbundets tystnad vid dessa processer är slående och stötande. Situationen för anestesiläkaren vid Astrid Lindgrens barnsjukhus illustrerar väl vad en kollega kan få utstå utan rimligt stöd från kollegor, Läkarförbundet och arbetsgivare. Processen kännetecknades av tystnad, marginalisering och uteslutning ur det kollegiala sammanhanget. Nu senast var en kollega i Småland åtalad för vållande till annans död i samband med en förlossning. Efter en lång fläckfri karriär fick han ansvar för förlossningen strax innan han gick i pension. Han friades i domstol från anklagelsen vållande till annans död, men förlorade sin legitimation. Även här märker man den slående tystnaden i omgivningen. Varför är det så här? Är vi så rädda för att anklagas för att i missriktad kollegialitet sluta upp bakom varandra, och dölja felaktiga handlingar, att vi väljer tystnaden? Eller är det så att vi i en falsk självbild tror oss vara felfria? Det behövs inte mycket erfarenhet av kliniskt patientarbete för att inse att vi alla av och till gör fel. Ibland med ytterst tragiska konsekvenser. Läkarförbundet måste, oavsett skuldfrågan, engagera sig, och inte aktivt välja tystnad. Jag föreslår följande: • Läkarförbundet bör tillsät- ta en utredning om hur man ska stödja läkare i utsatta situationer, samt kartlägga hur ofta läkare lagförs. • Om en kollega åtalas på grund av bristande yrkesutövning ska förbundets lokala representanter ansvara för att sätta ihop en lokalt förankrad stödgrupp. • Läkarförbundet bör se till att den åtalade får en bra advokat, och vid behov stå för advokatarvodet. • En representant från Läkarförbundet bör närvara vid rättegången. • Läkarförbundet bör framföra till IVO att utredningar och bedömningar ska göras av personal med aktuell erfarenhet av aktivt arbete inom klinisk medicin. • A nestesikollegan vid Astrid Lindgrens barnsjukhus, som for så illa under de juri- diska turerna kring hennes fall och inte fick rimlig ersättning från staten, bör få ekonomiskt stöd från Läkarförbundet. Det var medlemmar i förbundet (kollegor, divisionschef och sjukhusledning) som inte slöt upp och gav ett rimligt stöd i denna mycket utsatta situation. Ersättningen ska inte ses som en kompensation utan som en solidaritetshandling. Magnus Westgren leg läkare, Stockholm Magnus.Westgren@ ki.se Q Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna. Magnus Westgren fungerade som expertvittne vid rättegången mot förlossningsläkaren i Småland. replik: Förbundet är aktivt, men kan inte vara ombud Q Att läkare anmäls för händelser i vården är inte ovanligt. Läkarförbundet är angeläget om att erbjuda medlemmarna adekvat stöd på olika sätt utifrån den enskilda medlemmens behov. När det gäller frågor relaterade till anställningen ger vi stöd genom både rådgivning och direkt biträde gentemot arbetsgivaren. Läkarförbundet ger även omfattande service i professionsrelaterade frågor. En viktig del är stödet till våra medlemmar vid anmälningar till myndigheter, IVO och HSAN. Servicen inbegriper juridisk rådgivning och hjälp med granskning och formulering av yttranden. Via specialitetsföreningarna har vi även tillgång till sakkunniga konsultationsläkare som vid behov avger utlåtanden kring medicinska bedömningar i samband med myndigheternas utredningar. Förbundet har återkom- mande kontakter med både IVO och HSAN. Vi påtalar därvid vikten av att myndigheternas utredningar och beslut tillgodoser högt ställda krav på rättssäkerhet och kvalitet. I detta ligger att läkarkompetens hos myndigheterna i många fall är nödvändigt vid myndigheternas utredningar. Förbundet har dock i dag inte möjlighet att vara ombud för medlemmar som åtalats för brott. Det beror framför allt på att förbundet saknar kompetens att handlägga försvar i brottmål. Därtill kommer att förbundsjuristerna i princip inte kan bli förordnade som offentliga försvarare. Indirekt stöder förbundet dock medlemmar även i dessa fall genom att vid behov ge försvararen faktaupplysningar och sakkunniga råd i läkarspecifika frågor. Ansvarssystemet för hälso- läkartidningen nr 11 2015 volym 112 och sjukvårdspersonal förändrades 2011. De tidigare påföljderna erinran och varning togs då bort och ersattes med hantering av händelser ur ett preventivt perspektiv med fokus på vårdgivarnas organisation snarare än bestraffning av enskilda individer. Inför förändringarna fanns farhågor att det skulle bli fler polisanmälningar eller skadeståndsanspråk gentemot enskilda läkare. Förbundet har dock inte sett någon ökning under de fyra år regelverket tillämpats, vilket är positivt. Inte heller Statskontoret har i sin utvärdering funnit att polisanmälningar mot vården blivit vanligare. På det personliga planet erbjuder Läkarförbundet stöd genom våra kollegiala rådgivare i förbundets Kollegiala nätverk. Rådgivarna är läkare. De ger inte behandling, men är till för läkare som har behov av en medmänniska och utomstående samtalspartner på grund av händelser som inträffat i eller utanför yrkesutövningen. När vi handlägger enskilda ärenden lämnar vi inte ut någon information om hur vi agerar eller har agerat. Detta av integritetsskäl, men också för att nå ett så bra resultat som möjligt i exempelvis förhandlingssituationer. Vad gäller händelserna vid Astrid Lindgrens barnsjukhus var dock förbundet mycket aktivt – även i riksmedierna. Vi deltog i radio, tv och press, däribland med debattartiklar där vi var kritiska mot hur läkaren behandlades och mot själva hanteringen av rättsfallet rent principiellt. Heidi Stensmyren ordförande, Läkarförbundet 543 Q debatt & brev mer debatt på läkartidningen.se Här publiceras utdrag ur inlägg som i sin helhet finns att läsa på Läkartidningen.se/debatt Illustration: Colourbox Replik angående »oetiskt språk«: Måtta och omväxling är alltid dygder, även gällande -iker Hans Nyman Slutreplik: Lika är inte alltid samma Att suffixet »-iker« förekommer i flera ord upptagna i Svenska akademiens ordlista och är flitigt använt utesluter tyvärr inte att det innebär ett »-iker« eller icke? skiftat fokus från personen till tillståndet eller egenskapen. Det är just detta skifte som vi menar många gånger är olyckligt. Michael Wilczek, Pelle Gustafson Replik till Hans Wingstrand et al angående vårdens IT-system: »Viktigt med avvägning mellan patientsäkerhet och integritet« Karin Båtelson, Ingemar Engström, Göran Petersson Vårdens IT-system och läkarnas inflytande Vi bör följa Emma Spaks förslag och engagera oss för Illustration: Colourbox framtidens innovativa informationssystem. Utveckling och förvaltning bör ledas från universitetssjukhusen i stället för av statliga verk och myndigheter med svag professionell förankring inom hälso- och sjukvården och akademin. Lars L Gustafsson Läkarens privatmoraliska begränsningar Varför kan inte läkare få ha åsikter som alla andra, begå misstag som alla andra och inneha brister som alla andra? ––– Hur ska, respektive får, en läkare vara som privatperson? Assar Horn Illustration: Colourbox Behöver läkare en särskild moralkompass? 544 In med uppdaterad medicinsk kunskap när ADHD handläggs Bort med stuprören och fram för uppdaterad medicinsk kunskap i första sjukvårdsledet, skriver författarna apropå ett tidigare inlägg om handläggning av ADHD. »Ompröva diagnostik och behandlingsupplägg vid ADHD«, skrev Lars Jacobsson och Bruno Hägglöf i LT 9/2015 [1]. Författarna anser att missbruksrisken med centralstimulantia är otillräckligt utredd, att man bör se över och korta ner den diagnostiska processen, att diagnosen bör omfatta förekomst av samsjuklighet, att en omfattande utredning kan vara motiverad för barn och ungdomar då de utvecklas hela tiden och att praxis med diagnostiken skild från behandlingen bör omprövas. Det är bara att hålla med. MAGNUS LANDGREN, barnneurolog, med dr, utvecklingsneurolog iska enheten, Mariestad; Barn- och ungdomssjukvården, Skaraborgs sjukhus ELISABETH FERNELL, barnneurolog, professor SVENNY KOPP, barnpsykiater, med dr; de två sistnämnda Gillbergcentrum, Göteborgs universitet MATS JOHNSON, barnläkare, med dr, barnneuropsykiatriska kliniken, Göteborg MATS ERIKSSON, med dr, överläkare, neuropediatrik KATARINA LINDSTRÖM, med dr; de två sistnämnda Karolinska universitetssjukhuset och Astrid Lindgrens barnsjukhus MARIA RÅSTAM, professor, barn- och ungdomspsykiatri, Lunds universitet PEIK GUSTAFSSON, med dr, universitetslektor, över läkare, barn- och ungdomspsykiatriska kliniken, Malmö GUDRUN NYGREN, barnläkare, barnpsykiater, med dr, Göteborg IDA LINDBLAD, psykolog, med dr, Gillbergcentrum, Göteborgs universitet LEIF SVENSSON, psykolog TRYGVE LÖVOLL, allmänläkare, skolläkare; de två sistnämnda utvecklingsneurologiska enheten, Mariestad, Barn- och ungdomssjukvården, Skaraborgs sjukhus Det har från barnläkare, barnneurologer, barnpsykiatrer, skolläkare och psykologer framhållits att sjukvården avseende barn och ungdomar med utvecklingsneurologiska funktionsnedsättningar ofta är felorganiserad och att utredning och behandling måste hållas ihop. Det krävs en bred kunskap om samsjuklighet, barns och ungdomars neurologiska mognad och utveckling och symtom vid funktionsnedsättningar. Christopher Gillbergs artiklar om ESSENCE är i detta sammanhang klargörande [2, 3]. När utredning och behandling är aktuellt i unga år behövs medverkan från både barnmedicin och barnpsykiatri. Ett utvecklingsneurologiskt perspektiv är nödvändigt tillsammans med en förståelse av hur olika neurologiskt betingade funktionsnedsättningar kommer till uttryck i olika åldrar. ADHD är en funktionsnedsättning som innefattar stora brister i exekutiva funktioner, där belöningssystemet spelar en viktig roll. Inte sällan finns samtidigt även motoriska och/eller intellektuella svårigheter och/eller nedsättning i social kompetens. Det utredande och behandlande teamet måste kunna värdera ADHD och behandling relativt andra diagnoser som diabetes, blodtrycksförhöjning, fetma/övervikt, epilepsi, cerebral pares, tillväxthämning med flera klassiska barnmedicinska/barnneurologiska tillstånd, och motsvarande klassiska barnpsykiatriska tillstånd som depression, trots, uppförandeproblematik och tvång (för att nämna några). Angående missbruksrisken [4] är det värt att hålla i minnet att man räknar med att cirka 10 procent av den vuxna populationen missbrukar alkohol och att obehandlad ADHD medför ökad risk för missbruk och kriminalitet. Frågeställningen ökad missbruksrisk vid behandling med centralstimulantia i unga år har studerats, men någon ökad risk har inte rapporterats. Däremot har detta sannolikt inte belysts tillräckligt hos vuxna som utreds och behandlas med centralstimulantia. Patienter med ADHD-symtom som remitterats till sjukvården ska primärt handläggas och bedömas av läkare som har samarbete med psykolog och pedagog. För vissa patienter kan även bedömning av fysioterapeut, arbetsterapeut och logoped behövas. Sjuksköterskor och kuratorer är nödvändiga i uppföljningen. Remisserna ska inte styras mellan »stuprören« av administrativa, budgetorienterade, organisationsavgränsande regler, det vill säga: bort med stuprören och fram för uppdaterad medicinsk kunskap i första sjukvårdsledet. Fortfarande sker omorganisationer i Sverige som bortser från medicinska fakta och föga gagnar patienterna, dessutom till stora kostnader. Det var passande att Lars Jacobssons och Bruno Hägglöfs inlägg följdes av ett Apropå! av Jörgen Rutegård, som gör en allmän reflexion där han påpekar att professionen tvingats bort och/eller abdikerat från påverkansmöjlighet över sjukvårdsstruktur och arbetsformer. Han fortsätter: »Landsting och regioner har inte klarat sitt uppdrag. Därmed måste överordnade myndigheter gå in.« REF ERENSER 1. Jacobsson L, Hägglöf B. Ompröva diagnostik och behandlingsupplägg vid ADHD. Läkartidningen. 2015;112:DDRD. 2. Gillberg C. The ESSENCE in child psychiatry: Early symptomatic syndromes eliciting neurodevelopmental clinical examinations. Res Dev Disabil. 2010;31(6):1543-51. 3. Gillberg C. ESSENCE samlar diagnoserna till en helhet. Läkartidningen. 2014;111(39):CU47. 4. Sundquist J, Ohlsson H, Sundquist K, et al. Attention-deficit/hyperactivity disorder and risk for drug use disorder: a population-based follow-up and co-relative study. Psychol Med. 2014;14:1-7. läkartidningen nr 11 2015 volym 112 Q kultur Illustration: Wajakaa /Fotolia/IBL Redaktör: Gabor Hont 08-790 34 80 [email protected] Nyfikenhet utan gränser Aldous Huxley prövade hallucinogener för att rikta blicken mot en annan värld är Aldous Huxley den 22 november 1963 låg döende i terminalstadiet av en metastaserad tungcancer, bad han – för matt att tala mera – sin hustru Laura om en papperslapp. På den skrev han: »LSD – try it intermuscular. 100 mm.« Laura berättar om detta i sin självbiografiska bok, »This timeless moment«. Inget kunde hindra henne att uppfylla makens önskan och hon gav själv injektionen. Några timmar senare avled han. Han vårdades i hemmet i Los Angeles, hans stad sedan flera år. Läkare och sköterska fanns på plats. Även om läkaren, dr Cutler, var tveksam till att ge LSD, föll han till föga; enligt hans bedömning skulle injektionen i detta skede knappast ha någon verkan alls. Men han konstaterade att Huxley slutade sitt liv mycket fridfullt. Huxleys sista önskan var slutpunkten på tio års experimenterande med hallucinogener. Men egentligen följde han ett spår i sin personliga utveckling som gick ännu längre tillbaka. Huxley föddes 1894 in i en engelsk intellektuell och liberal aristokrati. Hans farfar var den berömde Thomas Henry Huxley, stor biolog och företrädare för utvecklingsläran. »Darwins bulldog« har han kallats. Huxleys far var lärare i klassiska språk och blev själv berömd för en biografi över sin far. Huxleys N läkartidningen nr 11 2015 volym 112 UNG OCH NYFIKEN Författaren Aldous Huxley ville redan som ung ta reda på allt, och om möjligt lite till. Som gammal tog han hallucinogener till hjälp. Foto: Wikimedia Commons äldre bror, sedermera adlad till sir Julian Huxley, var biolog med vidsträckta intressen och med tiden generalsekreterare för Unesco. En yngre halvbror, Andrew Huxley, blev läkare och framstående fysiolog; han mottog Nobelpriset i medicin några veckor efter Huxleys död. Huxleys planer på att själv bli läkare hämmades av en svår ögoninfektion när han var 17 år, som gjorde honom i det närmaste blind under ett drygt år. Den läkte ut, men lämnade kvar bestående grumlingar i hornhinnorna, som satte ned hans syn för resten av livet. Så blev han författare i stället. Seende, blindhet och kroppens begränsningar av vår inre och yttre perception är teman som återkommer i hans författarskap. Han debuterade 1916 med en diktsamling, »The burning wheel«, men det är främst som romanförfattare och essäist han är känd. Sammanlagt publicerade han 46 böcker. Han var en filosofisk författare i en tradition som går tillbaka till Platon. I Huxleys berättarteknik ingår dialoger och långa monologer, där livshållningar förmedlas och bryts mot varandra. Särskilt hans tidigare författarskap har en satirisk udd som riktar sig mot det moderna livets ytlighet. Hans mest berömda bok, »Brave new world« (1932), är en framtidsdystopi, som skildrar ett samhälle där social ingenjörskonst i kombination med kollektivism och massproduktion nästan helt 545 ▶ Q kultur utplånat all individualitet. Människorna är framodlade i stora befruktningskantiner till genetiskt determinerade typer med bestämda roller i den sociala hierarkin. Sexualiteten är frigjord från all barnalstring och kanaliseras i en själlös promiskuitet. Skulle en person olyckligtvis drabbas av en mer individuellt inriktad åtrå, finns ett sexualregleringstuggummi till hands. Historielösheten är satt i system; litterära klassiker är förbjudna, och den enda religion som är tillåten är en åkallan till Ford. En drog, soma, spelar en central roll som ett lättillgängligt lyckomedel och redskap för social kontroll. Även om Huxley var en samtidskritiker, fanns det hos honom också ett inåtvänt kontemplativt drag. Redan som ung student i Oxford hade han fascinerats av religiös mystik, något som accidentellt skymtar fram i hans tidiga författarskap för att framträda tydligare mot slutet av hans liv. En återkommande tanke var att tillvaron består av parallella världar; vid sidan om våra medvetna upplevelser finns en annan verklighet. H uxley läste 1953 en artikel av en engelsk psykiater, Humphry Osmond, verksam på ett mentalsjukhus i den kanadensiska provinsen Saskatchewan. I artikeln argumenterades för meskalin som medel att förstå schizofreni. Huxley skrev till Osmond och förklarade varför meskalin lockade honom. Vårt normala jag, hävdade han med hänvisning till den franske filosofen Bergson, begränsar och selekterar erfarenheter ur vårt vidsträckta medvetande enligt en nyttoprincip, så att bara det som är biologiskt fördelaktigt finns tillgängligt för oss. Men sjukdom, emotionell chock, meskalin, kontemplativ mystik och estetiska upplevelser kan blockera det normala jaget i dess diskriminerande funktion, så att i stället erfarenheter av den »andra världen« når upp till medvetandet. Huxley ville söka en harmonisering mellan det normala jaget och denna andra värld. Därför bad han om ett sammanträffande med Osmond under en psykiatrisk kongress som skulle hållas i maj 1953 i Los Angeles. Huxley ville pröva meskalin under Osmonds överinseende. Så blev det också. Hemma hos Huxley löste Osmond upp 400 mg kristalliskt meskalin i ett halvt glas vatten, som värden sedan svalde. Huxleys förväntningar på vad meskalinruset skulle kunna ge infriades. Med ett maximum under 5–6 timmar skedde en mystisk transcendens. Genomgående framträdde starka färgsensationer som hela tiden växlade, och tingen framträdde som ting i sig, i sin »Istigkeit«, för att använda ett begrepp hos den tyske medeltidsmystikern Mäster Eckhart, som Huxley citerar i den skildring som han 1954 gav i »The doors of perception«. De hade avklätts den barlast av spatiala relationer och begreppsmässiga innebörder som annars hör till vårt normala seende. Det var som när Adam såg världen för första gången. Tingen framträdde som rena former och färger. Huxley jämför med kubistiska målningar av Juan Gris och Georges Braque. Det egna jaget tycktes upplöst. Även om meskalinruset i huvudsak var angenämt, fanns det också ett inslag av fruktan. Huxley stod inför ett »mysterium tremendum« när transcendensen överväldigade honom . I januari 1955 hade Huxley sitt andra och sista meskalinrus, också nu under Osmonds överinseen546 MAN OCH HUSTRU Laura Archera blev Aldous Huxleys andra hustru 1956. Äktenskapet varade i sju år, fram till Huxleys död, och finns delvis dokumenterat i Lauras självbiografi. Foto: Topham Picturepoint/TT de. Men denna gång intog han drogen i en gruppseans. Det ruset fick en helt annan social karaktär än det tidigare. Nu levandegjordes för honom det kristna budskapet (Matteus 7:1) »… döm inte, så blir ni inte dömda …«, och ett buddhistiskt ordspråk, »… att sätta det du gillar mot det du inte gillar, det är en själens sjukdom«. Den överväldigande känslan, som hans meskalinrus lämnade efter sig, var tacksamhet. »The doors of perception« blev en kultbok för 1960-talets hippierörelse. Popgruppen The Doors fick sitt namn från den. Huxley lärde känna Albert Hoffman, LSD:s upptäckare, och han hade kontakter med Timothy Leary, den urspårade Harvardprofessorn som blev den psykedeliska rörelsens apostel. Det var Leary som försett Laura med LSD att använda som lindring för sin döende make. 1956 gav Huxley ut »Heaven and hell«, där han med stor lärdom ger en fenomenologisk redogörelse för mystik samt estetiska och drogrelaterade upplevelser, som han menar är besläktade med mystiken. ur många hallucinogena rus Huxley hade under sina sista tio år går inte att med säkerhet ange, men sannolikt rörde det sig förutom om de två nämnda med meskalin också om två med psilocybin, ett 1961 under ett gruppexperiment, vilket leddes av Timothy Leary, samt ett 1962, som Laura redogör för i »This timeless moment«; hon förde protokoll under seansen. Därtill kommer sex LSD-rus, vari ingår hans terminala rus. För en journalist berättade han att rusupplevelserna kan variera för människor, så att de för 70 pro- H läkartidningen nr 11 2015 volym 112 Q kultur cent är goda och positiva; för en mindre andel skrämmande eller helt likgiltiga. Men för hans dell hade upplevelserna alltid varit goda. I »The doors of perception« för Huxley ett resonemang som går ut på att människan har ett behov av att öppna en »dörr i väggen« för att undslippa tillvarons påfrestningar. I vår kultur har alkohol och tobak blivit legala medel för att öppna denna dörr, men dessa droger för med sig sjukdomar och annat elände, varför man borde utveckla drogteknologin till att framställa en drog med goda egenskaper liknande meskalins, men helt utan toxiska biverkningar. Den fick inte vara vanebildande. Vi lär känna den drogen i Huxleys sista roman »Island« (1962), som är en god utopi till skillnad från dystopin »Brave new world«. Den utspelar sig på ön Pala i Indiska oceanen, som i sekler styrts av en buddhistisk dynasti. I början av 1800-talet landade en skotsk läkare på ön, och han kom att bli rådgivare åt kungen. Som ett resultat av detta samarbete som fortsatt genom släktleden har Pala blivit en lycklig förening av buddhistisk levnadskonst och västerländsk rationalitet. Med sina klippiga kuster har ön inte lockat utomstående. Folket är pacifistiskt; man har ingen armé. Till ön kommer i romanens nutid en främlingg som invigs i Palas kultur och sociala liv, bland annat i bruket av moksha-medicin. Moksha är sanskrit och betyder frigörelse. Det är en drog med hallucinogena egenskaper, utvunnen ur en svamp. Den bereds i stora laboratorier. I Pala finns specialiserade kunskaper om transcendentala upplevelser och mokshamedicin genom forskning i bland annat neuroteologi, mykomysticism och tanatologi. Förutom att ge transcendentala upplevelser kan moksha-medicin också användas vid rehabiliteringen av kriminella. I romanen får vi en detaljerad skildring av ett rus framkallat av moksha-medicin. Enligt »This timeless moment« går skildringen tillbaka på paret Huxleys gemensamma erfarenheter av LSD. Likheterna med tidigare meskalinrus är slående. Men förutom de visuella komponenterna framhålls också hur tidskänslan påverkas. Man lyssnar på Bachs fjärde Brandenburgkonsert. Musiken flödar i ett tempo, som metronomen kan ange, men det är ett tempo utan egentlig tid. Musiken vilar i en euforisk evighet. Huvudpersonen förklarar skrattande att denna evighet är »lika verklig som skit«. uxley idealiserade de hallucinogena rusen och underskattade hur oförutsägbara de kan vara. Man kan också ifrågasätta hur autentiska hans russkildringar är. Han var främst författare och hans russkildringar förefaller anpassade till hans förväntningar och antaganden om rusets plats i en sekulariserad religion som han hoppades på. Vad drog Huxley till dessa droger? Han var rastlös, extremt intelligent, öppet sökande och samtidigt harmonisk. Till sin livsföring var han närmast en renlevnadsman. Hans gränslösa nyfikenhet kanaliserades i encyklopedisk beläsenhet, kreativ fantasi och ständiga resor. Den ledde honom också till att med kemins hjälp rikta blicken mot en annan värld. noterat Nättidskrift förenar kultur med medicin »Brave new world« (1932) »The doors of perception« (1954) »Heaven and hell« (1956) H Lars Sjöstrand psykiater och beroendeläkare [email protected] läs mer Fullständig referenslista Läkartidningen.se läkartidningen nr 11 2015 volym 112 »Island« (1962) S edan några år finns den amerikanska tidskriften Hektoen International på internet. Den har som motto »Uniting culture with medicine« och nås via www.hekint.org. Den riktar sig i första hand till läkare men bör också intressera andra inom hälso- och sjukvård. Den publicerar inte kliniska eller vetenskapliga artiklar. Hektoen International ges ut i Chicago sedan 2008. Den distribueras fyra gånger om året utan kostnad till omkring 80000 prenumeranter. Sitt namn har den fått från Ludwig Hektoen (1863–1951), en framstående patolog verksam i Chicago. För att hedra honom skapade läkare i n Chicago 1943 Hektoen Memorial Foundation, en ideell icke-vinstdrivande organisation som kommit att bli en av Chicagos största privata fonder och nu stöder bland annat utgivningen av Hektoen International. Chefredaktör sedan starten är George Dunea, en njurmedicinare verksam i Chicago. Tidskriften stöds inte av läkemedelsindustri Det senaste numret av Hektoen International. eller andra företag inom den medicinska sfären, och innehåller inte annonser. I första numret för 2015 finns originalartiklar inom konst, litteratur, vetenskap, historia, samt andra artiklar om »doktorer, patienter och sjukdomar«. Under rubriken »Briefs« hittar man dessutom äldre artiklar ordnade efter ämnesområden. Där finns artiklar om bland annat »Framstående läkare«, »Berömda sjukhus«, »Kända författare« med mera. Artiklar med anknytning till Sverige har förekommit, bland annat om Linné, Rosen von Rosenstein och Waldenström. De senaste åren har Hektoen International ordnat pristävlingar för artiklar, ibland med angivet ämne (Vesalius, Berömda sjukhus mm), ibland med fritt ämne. Dessa tävlingar har varit populära och har som regel lockat över 100 bidrag från hela världen (även om prissummorna varit blygsamma). Hektoen International har utvecklats under åren och har nu sannolikt nått sitt definitiva format. Jag har (på distans) medverkat i dess arbete och genomgående imponerats av tidskriftens och artiklarnas kvalitet. För närvarande har den få läsare i Sverige. Jag hoppas att antalet ska öka. Einar Perman med dr, docent [email protected] 547 Läkarkarriär.se SVERIGES LEDANDE ANNONSFORUM FÖR LEDIGA LÄKARTJÄNSTER Läkartidningen och Läkarkarriär.se är Sveriges ledande forum för lediga läkartjänster, stipendier och kurser. Här hittar du merparten av de lediga läkarjobben i Sverige, sökbara på specialitet och geografisk placering. Listan följer Socialstyrelsens förteckning över medicinska specialiteter. Om inte specialiteten framgår i annonsen, läggs tjänsten under Övriga läkartjänster/Övriga tjänster. På www.lakartidningen.se finns all information om bokning av platsannonser. Annonser skickas till [email protected]. För mer information ring 08-790 35 60. Annons i nr Ansökningstiden utgår AKUTSJUKVÅRD Spec-läkare, (flera) Södersjukhuset, Stockholm Spec-läkare, Region Skåne, Helsingborg ALLERGISJUKDOMAR Sektionschef, geriatrik/lungmed/allergologi, sektionen f Palliativ vård, Sahlgrenska Universitetssjh, Göteborg ALLMÄNMEDICIN Distr-läkare, Vårdcentralen, Ingelstad Kommunelege, Grane kommune, Norge Verksamhetschef och läkare, husläkarmottagning i Näsby Park, Täby, Aleris, Stockholm Allmänläkare, Primärvården, Kiruna Spec-läkare, allmänmed/hud/geriatrik/barn, Veritas vårdcentral, Ekerö Spec-läkare, allmänmedicin/geriatrik/invärtesmedicin, Björkekärr vårdcentral, Göteborg Spec-läkare, Bollmora vårdcentral, Tyresö Spec-läkare, Capio Vårdcentral, Sävedalen, Mölndal, Gårda, Orust Spec-läkare, geriatrik/internmed/neurologi/allmänmed/ psykiatri, Centralsjukhuset, Kristianstad, Ystad Spec-läkare, Slottskogens vårdcentral, Göteborg Spec-läkare, Södra Torget vårdcentral, Borås Spec-läkare, Vårdcentralen, Brösarp Spec-läkare, Vårdcentralen Näsby, Kristianstad Spec-läkare, Vårdcentralen Smeden AB, Eskilstuna ANESTESI- OCH INTENSIVVÅRD Läkarkollega, avancerad andningsvård, REMEO, Stockholm Medicinskt ledningsansvarig/IVA, Dignus Medical, södra Sverige Överläkare, Anestesi/IVA-klinik , Lycksele ARBETS- OCH MILJÖMEDICIN Sektionschef, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Överläkare (två), Centrum för arbets- och miljömedicin, Stockholm AT-TJÄNSTER AT, Akademiska sjukhuset, Ålands centralsjukhus, Uppsala, Åland AT, Landstinget Blekinge AT, Landstinget Dalarna, Avesta, Falun, Ludvika, Mora AT, Landstinget i Kalmar län, Västervik, Oskarshamn, Kalmar AT, Landstinget i Värmland, Karlstad, Arvika, Torsby AT, Landstinget Sörmland, Katrineholm, Eskilstuna, Nyköping AT, Landstinget Västmanland AT, Norrbottens läns landsting AT, Region Gävleborg, Gävle, Hudiksvall AT, Region Halland, Halmstad, Varberg AT, TioHundra Vårdbolaget, Norrtälje AT, Västerbottens läns landsting, Lycksele, Skellefteå, Umeå AT, Västra Götalandsregionen BARN- OCH UNGDOMSMEDICIN Barnläkare, Praktikertjänst, Närsjukhusen, Dalsland, Lysekil, Strömstad Barnöverläkare, Barn- och ungdomsenheten, Huskvarna/ Jönköping Overlege, Helse Nord-Trøndelag HF, Norge Spec-läkare, allmänmed/hud/geriatrik/barn, Veritas vårdcentral, Ekerö Spec-läkare, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg 2/4 18/3 548 10 09 09 10 11 10 11/3 30/4 11/3 11/3 27/3 09 09 11 10 09 09 10 11 09 11 11 10 30/4 27/3 11 09 11/3 11/3 11/3 11/3 11/3 11/3 11/3 09 09 09 09 09 09 09 09 09 09 09 09 09 11/3 11/3 10/4 11 11 09 25/3 BARN- OCH UNGDOMSNEUROLOGI MED HABILITERING Överläkare/Spec-läkare, Helsingborgs lasarett, Helsingborg BARN- OCH UNGDOMSPSYKIATRI Överläkare, BUP, Södra Älvsborgs Sjukhus 09 11 10 11 ETABLERINGAR OCH ÖVERLÅTELSER Ersättningsetablering inom kardiologi i centrala Helsingborg överlåtes, Helsingborg Ersättningsetablering, Allmänmedicin, Curakliniken, Malmö 31/3 25/3 10 09 FÖRETAGSHÄLSOVÅRD Företagsläkare, Smedhälsan Företagshälsovård AB, Eskilstuna Företagsläkare, SSAB, Borlänge 31/3 09 11 GERIATRIK Geriatriker, Bollmora vårdcentral, Tyresö Sektionschef, geriatrik/lungmed/allergologi, sektionen f Palliativ vård, Sahlgrenska Universitetssjh, Göteborg Spec-läkare, allmänmed/hud/geriatrik/barn, Veritas vårdcentral, Ekerö Spec-läkare, allmänmedicin/geriatrik/invärtesmedicin, Björkekärr vårdcentral, Göteborg Spec-läkare, geriatrik/internmed/neurologi/allmänmed/ psykiatri, Centralsjukhuset, Lasarettet, Kristianstad, Ystad Överläkare/spec-läkare, Länssjukhuset Ryhov, Jönköping HEMATOLOGI Spec-läkare (LUS), Östersunds sjukhus, Östersund Överläkare, onkolog eller hematolog, Capio ASIH Dalen, Stockholm 09 18/3 10 11/3 INTERNMEDICIN Spec-läkare, allmänmedicin/geriatrik/invärtesmedicin, Björkekärr vårdcentral, Göteborg Spec-läkare, geriatrik/internmed/neurologi/allmänmed/ psykiatri, Centralsjukhuset, Kristianstad, Ystad Spec-läkare, rehabmed, onkologi, internmed, hud, Bräcke diakoni, Stockholm Överläkare/spec-läkare, kardiologi/internmedicin, Västmanlands sjukhus, Köping KARDIOLOGI Spec-läkare (LUS), Östersunds sjukhus, Östersund Överläkare/spec-läkare, kardiologi/internmedicin, Västmanlannds sjukhus, Köping 09 10 09 26/4 HUD- OCH KÖNSSJUKDOMAR Dermatolog, Helgelandssykehuset, Mosjøen, Norge 29/3 Spec-läkare, allmänmed/hud/geriatrik/barn, Veritas vårdcentral, Ekerö Spec-läkare, rehabmed, onkologi, internmed, hud, Bräcke diakoni, Stockholm Spec-läkare/Överläkare, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg 25/3 Överläkare med chefsuppdrag, Region Gävleborg, Gävle 20/3 INFEKTIONSSJUKDOMAR Läkarchef, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm 10 10 10 10 10 10 11 11 23/3 11 11/3 09 10 10 11 26/4 10 11 KIRURGI Overlege, Sykehuset Østfold, Norge Spec-läkare, Södersjukhuset, Stockholm Överläkare, Capio Lundby Närsjukhus, Göteborg Överläkare/Spec-läkare, Akutsektionen, Capio S:t Görans Sjukhus, Stockholm 31/3 11 KLINISK FYSIOLOGI Spec-läkare/Överläkare, klinisk fysiologi/nukleärmedicin, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg 25/3 11 KLINISK IMMUNOLOGI OCH TRANSFUSIONSMEDICIN Spec-läkare, Universitetssjukhuset, Örebro 29/3 11 10 09 10 09 18/3 11 KLINISK PATOLOGI- CYTOLOGI Patolog med hudkompetens, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm 10 läkartidningen nr 11 2015 volym 112 Karriär&Arbete SVERIGES LEDANDE ANNONSFORUM FÖR LEDIGA LÄKARTJÄNSTER KURSER / SYMPOSIER / SEMINARIER Grundutbildning Steg 1 (KBT), Svenska Institutet för Kognitiv Psykoterapi Nationella konferensen i Glesbygdsmedicin Svensk Förening för Glesbygdsmedicin, Pajala Postresuscitation care, Lunds universitet, Lund The Int.l Scientific Meeting, New genetics with impact on treatment of endocrine tumor disease, Uppsala LUNGSJUKDOMAR Sektionschef, geriatrik/lungmed/allergologi, sektionen f Palliativ vård, Sahlgrenska Universitetssjh, Göteborg MEDICINSK GASTROENTEROLOGI OCH HEPATOLOGI Spec-läkare (LUS), Östersunds sjukhus, ÖVtersund Gastroenterolog, Helgelandssykehuset HF, Mosjøen, Norge 10 09 09 24/3 18/3 26/4 29/3 NEONATOLOGI Overlege, Helse Stavanger HF, Norge Överläkare/Spec-läkare, Helsingborgs lasarett, Helsingborg NEUROLOGI Spec-läkare (LUS), neurologi med strokeinriktning, Östersunds sjukhus, Östersund Nevrolog, Helgelandssykehuset, Mosjøen, Norge Spec-läkare, geriatrik/internmed/neurologi/allmänmed/ psykiatri, Centralsjukhuset, Kristianstad, Ystad Överläkare, neurologisk rehabilitering, Stora Sköndal, Sköndal, Farsta NUKLEÄRMEDICIN Spec-läkare/Överläkare, klinisk fysiologi/nukleärmedicin, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg OBSTETRIK OCH GYNEKOLOGI Overlege, Sørlandet sykehus HF, Flekkefjord, Norge Sektionschef/Överläkare, Skånes universitetssjukhus, Malmö, Lund Överläkare, Capio Lundby Närsjukhus, Göteborg PSYKIATRI Universitetslektor/spec-läkare, Umeå universitet, Umeå Overlege/Medisinskfaglig rådgiver, Oslo universitetssykehus, Norge Psykiater, Transmedica, Norge Spec-läkare, Akademiskt primärvådscentrum, Stockholm Spec-läkare, Bipolärmottagning, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Spec-läkare, geriatrik/internmed/neurologi/allmänmed/ psykiatri, Centralsjukhuset, Kristianstad, Ystad Spec-läkare, Psykiatrimottagning, Västra Frölunda Spec-läkare, öppenvården, Capio Maria, Stockholm Överläkare, Ersta sjukhus, Stockholm Överläkare, Psykiatri Sydväst, Stockholm Överläkare/Spec-läkare, Vuxenpsykiatri söder, Kalmar RADIOLOGI Radiolog, Helgelandssykehuset HF, Mosjøen, Norge Radiolog, Röntgenkliniken, Norrköping Radiolog, Transmedica, Norge Radiologer, Sydvestjysk Sygehus, Esbjerg, Danmark 26/4 29/3 10 10 10 10 14/3 19/4 SMÄRTLINDRING Spec-läkare, Smärtcentrum, Landstinget i Värmland STIPENDIER / ANSLAG / BIDRAG Prins Daniels forskningsanslag för yngre lovande forskare, Hjärt o Lungfonden Stip Stig Holmbergs HLR-stipendium. Stift för Hjärt- och Lungräddning i Sverige ST-TJÄNSTER ST-läkare, ögonsjukdomar, Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Gotland Läkare för ST-tjänst, allmänmedicin, Runby vårdcentral, Upplands Väsby ST-läkare, akutsjukvård, Region Skåne, Helsingborg ST-läkare, akutsjukvård, Södersjukhuset, Stockholm ST-läkare, ortopedi, Länssjukhuset, Kalmar ST-läkare, pediatrik, Barn- och ungdomsenheten, Huskvarna/ Jönköping ST-läkare, urologi, Västmanlands sjukhus, Västerås ST-läkare, ögonsjukdomar, Skaraborgs Sjukhus 09 11 11 24/3 09 30/4 11 19/4 09 28/3 2/4 31/3 10 11 09 11 31/3 22/3 11 11 09 10 09 25/3 11 24/3 09 11 10 10 10 10 31/3 8/4 11 31/3 11 10 11 09 18/3 10 18/3 27/3 30/4 30/3 10/4 10 10 11 11 11 11 29/3 15/3 REHABILITERINGSMEDICIN Spec-läkare/överläkare, Östersunds Rehabcentrum, Östersund 26/4 Spec-läkare, rehabmed, onkologi, internmed, hud, Bräcke diakoni, Stockholm Överläkare eller spec-läkare, Norrlands universitetssjukhus, Umeå Överläkare, Akademiska sjukhuset, Uppsala Överläkare, Länssjukhuset, Kalmar 29/3 Överläkare, neurologisk rehabilitering, Stora Sköndal, Sköndal, Farsta Överläkare/Spec-läkare, Södra Älvsborgs Sjukhus 18/3 läkartidningen nr 11 2015 volym 112 10 11 09 ONKOLOGI Spec-läkare, rehabmed, onkologi, internmed, hud, Bräcke diakoni, Stockholm Spec-läkare/Överläkare, Akademiska sjukhuset, Uppsala Överläkare, onkolog eller hematolog, Capio ASIH Dalen, Stockholm ORTOPEDI Spec-läkare, Södersjukhuset, Stockholm 10 REUMATOLOGI Spec-läkare (två), Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Spec-läkare, Länssjukhuset, Kalmar 10 09 10 09 10 10 11 11 11 09 09 THORAXKIRURGI Overlege, Stavanger Universitetssjukehus, Norge 10 VIKARIAT Läkare, med möjlighet till ST-tjänst, Sjöstadsdoktorn Hammarby Sjöstad, Stockholm 23/3 Underläkare, Neurologi- och rehabiliteringskliniken, Södra Älvsborgs Sjukhus 18/3 Överläkare/spec.läkare, Kvinnokliniken, Nyköpings lasarett, Nyköping 09 ÖGONSJUKDOMAR Sektionschefer/Läkarchefer (två), Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Spec-läkare, Nyköpings lasarett, Nyköping Spec-läkare/Överläkare, Skaraborgs Sjukhus Ögonläkare, Praktikertjänst, Närsjukhusen, Dalsland, Lysekil, Strömstad Överläkare, Sunderby sjukhus, Luleå 09 10 09 ÖRON-, NÄS- OCH HALSSJUKDOMAR Spec.läkare, Mälarsjukhuset, Eskilstuna Öronkirurg, Universitetssjukhuset, Örebro ÖVRIGA LÄKARTJÄNSTER Fastlegehjemmel, Rissa legetjeneste, Rissa Kommune, Norge Kommuneoverlege/fastlege, Beiarn kommune, Norge Läkare och specialister, Centric Läkare, Centrumkliniken, Stockholm Läkare, olika spec, LäkarJouren, Sverige, Norge Läkarrekrytering, Rexler Headhunt AB Professorship/Associate Professorship in medicine (Medical Education, NTNU, Trondheim, Norge Spec-läkare/Överläkare, Avancerad Rekonstruktion av Extremiteter, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Spec-läkare/överläkare, Transmedica, Danmark Vissa läkare väljer att inte gå i pension ÖVRIGA TJÄNSTER Chef för verksamhetsutveckling, Skånevård Sund, Lund Innovatör/Entreprenör, KTH, Karolinska Institutet, Stockholms läns landsting, Stockholm Länsverksamhetschefer, medicin, opererande, psyk och habilitering, Landstinget Västernorrland Sektionschef, Onkologiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm Verksamhetschef, akutkliniken, Länssjukhuset Ryhov, Jönköping Verksamhetschef, Akutmottagningen, Västerviks sjukhus, Västervik Verksamhetschef, Kardiologkliniken, NU-sjukvården Verksamhetschef, Neuro- och rehabiliteringskliniken, NU-sjukvården Verksamhetschef, Psykiatriska kliniken, Norrlands universitetssjukhus, Umeå 26/3 22/3 10/4 15/3 09 09 11 11 09 09 09 09 10 11 09 09 31/3 10 25/3 11 09 11 22/3 10 22/3 09 09 19/3 18/3 20/3 11 11 10 11 20/3 11 10 549 Lokal till läkarpraktik uthyres! Helse Stavanger HF i Norge söker Overlege Neonatologi Avdeling barneklinikken. Søker må ha erfaring fra arbeid på nyfødt intensiv avdeling nivå 3. Läs mer på www.legestillinger.no Psykiatri Sydväst Vi är en universitetsklinik som ger möjlighet till forskning, undervisning och kompetensutveckling 85 Kvm i BV centralt i Lidköping uthyres till privatpraktiserande läkare. Lokalen har använts i många år som läkarmottagning och är välkänt av den lokala patientklientelen. Varmhyra 5.500:- /månad ink p-plats. Kontakt: 0707-64 44 97 www.slso.sll.se Vill du vara med och utveckla framtidens psykiatri? Vi söker Överläkare Universitetskliniken Psykiatri Sydväst tar nu nästa steg i utvecklingen av effektiv utredning och behandling. Under 2015 fortsätter vi att utveckla programbaserad psykiatrisk vård, byggd på strukturerade och evidensbaserade utredningsoch behandlingsmodeller. Ett affektivt-/ångestprogram har redan startats liksom ett större team för neuropsykiatri. Där erbjuds patienterna utredning och individuellt anpassad behandling med läkemedel, psykopedagogiska grupper och grupp-KBT. I pipeline ligger personlighetsyndrom och trauma, alla knutna till den gemensamma utredningsenheten, liksom vidareutveckling av program för de redan etablerade specialverksamheterna för konsultpsykiatri, tvångssyndrom, bipolär sjukdom, nyinsjuknande i psykos och långtidsuppföljning av psykotiska syndrom. Anställningsform Tillsvidareanställning Kvalifikationer Specialistläkare i psykiatri. Vi ser även att du har goda svenskakunskaper i både tal och skrift. Personliga egenskaper Vi vill att du är särskilt intresserad av psykiatrisk diagnostik och övergripande behandlingsplanering samt läkemedelsbehandling och att du förutom andra läkaruppgifter har ett intresse av verksamhetsutveckling. Vi lägger stor vikt vid samarbetsförmåga och personlig lämplighet. Även heldygnsvården ingår i processutvecklingen. Information om tjänsten lämnas av Sektionschef Catharina Kevin, tel: 070-4848167 Bitr. verksamhetschef, sektionschef Mats Adler, tel: 070-7717977 Kliniken kommer under de närmaste åren genomgå en större ombyggnation i heldygnsvården för att skapa fler vårdplatser och en mer personcentrerad vård. Fackliga företrädare Läkarföreningen Signe Dagh, tel: 072-5789281 Läkarföreningen Petros Poulimeneas, tel: 070-1643969 Vi har ca 500 medarbetare vid mottagningar lokalt i upptagningsområdet och på vårdavdelningar förlagda invid Huddinge sjukhus. Klinikens uppdrag är organiserat i tre större sektioner; Specialistpsykiatri, Psykossjukdomar samt Affektiva sjukdomar och ångestsyndrom. Sista ansökningsdatum: 2015-03-30 Refnr SLSO-15-64474 Kliniken främjar deltagande i undervisning och forskning samt erbjuder möjlighet till kompetensutveckling samordnad genom klinikens studierektor för specialistläkare. Kliniken har många disputerade läkare anställda och är sedan länge en drivande kraft för verksamhetsutveckling och forskning inom psykiatrin. 550 Arbetsuppgifter Vi söker nu specialister i psykiatri som vill arbeta evidensbaserat, strukturerat och som tycker om verksamhetsutveckling. Det finns nu främst platser inom Botkyrka och Huddinge ÖVM och avd M 78, där du har möjligheter att vara med och utveckla programmen för affektiva sjukdomar, trauma, neuropsykiatri, Unga Vuxna. Välkommen med din ansökan via: www.jobb.sll.se/SLSO-15-64474 Vi har valt rekryteringskanal i denna rekrytering och undanber oss därför vänligen men bestämt kontakt med annonsförsäljare samt försäljare av andra bemannings- eller rekryteringstjänster. läkartidningen nr 11 2015 volym 112 >ĂŶĚƐƟŶŐĞƚsćƐƚŵĂŶůĂŶĚćƌĞŶĂǀůćŶĞƚƐ ƐƚƂƌƐƚĂĂƌďĞƚƐŐŝǀĂƌĞŵĞĚĐĂϲϱϬϬĂŶƐƚćůůĚĂ͘ >ĂŶĚƐƟŶŐĞƚƐŚƵǀƵĚƵƉƉŐŝŌćƌĂƩďŝĚƌĂƟůůĞƩŐŽƩůŝǀ ĨƂƌǀćƐƚŵĂŶůćŶŶŝŶŐĂƌ͘ĞƚŐƂƌǀŝŐĞŶŽŵĂƩĂƌďĞƚĂŵĞĚŚćůƐŽͲ ŽĐŚƐũƵŬǀĊƌĚ͕ƚĂŶĚǀĊƌĚ͕ƵƚďŝůĚŶŝŶŐ͕ŬƵůƚƵƌ͕ŶćƌŝŶŐƐůŝǀƐĨƌĊŐŽƌ͕ŬŽůůĞŬƟǀƚƌĂĮŬŽĐŚ ŵŝůũƂ͘sŝďĞĚƌŝǀĞƌĞŶďƌĞĚŽĐŚŬŽŵƉůĞdžǀĞƌŬƐĂŵŚĞƚŵĞĚŚƂŐĨƂƌćŶĚƌŝŶŐƐƚĂŬƚŽĐŚ ƂŬĂĚƉƌŽĐĞƐƐŽƌŝĞŶƚĞƌŝŶŐ͘PƉƉĞŶŚĞƚŽĐŚĚŝĂůŽŐƐŬĂŬćŶŶĞƚĞĐŬŶĂǀĞƌŬƐĂŵŚĞƚĞŶ ďĊĚĞŝŶƚĞƌŶƚŽĐŚĞdžƚĞƌŶƚ͘sćƐƚŵĂŶůĂŶĚŚĂƌĞƩĐĞŶƚƌĂůƚůćŐĞŝDćůĂƌĚĂůĞŶ͘,ćƌ ĮŶŶƐďƌĂďŽĞŶĚĞ͕ƐĞƌǀŝĐĞŽĐŚŬŽŵŵƵŶŝŬĂƟŽŶĞƌƐĂŵƚŐŽĚĂĨƂƌƵƚƐćƩŶŝŶŐĂƌĨƂƌĞŶ ƌŝŬĨƌŝƟĚ͘ >ĂŶĚƐƟŶŐĞƚsćƐƚŵĂŶůĂŶĚƐƂŬĞƌ Umeå universitet 8PHnXQLYHUVLWHWVDWVDUSnNUHDWLYDPLOM|HUI|UVWXGLHURFKDUEHWH+RVRVV¿QQV attraktiva utbildningar, världsledande forskning och utmärkta innovations- och samverkansmöjligheter. Fler än 4 300 medarbetare och 31 500 studenter har redan valt Umeå universitet. Välkommen med din ansökan! Medicinska fakulteten söker ^dͲůćŬĂƌĞ till Urologikliniken, Västmanlands sjukhus Västerås. Universitetslektor i psykiatri förenad med anställning som specialistutbildad läkare. Sista ansökningsdag 2015-04-08 Välkommen med din ansökan senast 31 mars. Läs mer på: www.jobb.umu.se Läs mer på www.ltv.se Vi är Västra Götalandsregionen Varje dag görs 7 500 besök på våra sjukhus. Specialistläkare/ Överläkare Just nu söker vi: Sektionschef Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Område 6, Medicin, Arbets- och miljömedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Område 5, Hud- och könssjukvård Ref.nr: 2015/1161 Sista ansökningsdag: 2015-03-25 Ref.nr: 2015/928 Sista ansökningsdag: 2015-04-30 Specialistläkare Specialistläkare/ Överläkare Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Område 1, Barnmedicin, Allergioch lungmottagning Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Område 4, Klinisk Fysiologi/Nuklearmedicinska sektionen Ref.nr: 2015/1100 Sista ansökningsdag: 2015-03-25 Ref.nr: 2015/952 Sista ansökningsdag: 2015-03-25 NU-sjukvården, Neuro- och rehabiliteringskliniken Specialistläkare/ Överläkare Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Område 3, Avancerad Rekonstruktion av Extremiteter, C.A.R.E. Ref.nr: 2015/1042 Sista ansökningsdag: 2015-03-25 Mer information och fler jobb hittar du på: läkartidningen nr 11 2015 volym 112 Verksamhetschef Olle Fridholm, AT-läkare, NU-sjukvården. En av våra cirka 50 000 medarbetare. Överläkare till BUP asylmottagning Ref.nr: 2015/861 Sista ansökningsdag: 2015-03-20 Södra Älvsborgs Sjukhus, Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken Verksamhetschef Ref.nr: 2015/972 Sista ansökningsdag: 2015-03-18 NU-sjukvården, Kardiologkliniken Ref.nr: 2015/960 Sista ansökningsdag: 2015-03-20 www.vgregion.se/jobb 551 Läkare sökes till centralt belägen mottagning i Stockholm med stort patientunderlag. Egen etablering är en fördel. Centrumkliniken, Sveavägen 60, 111 34 Stockholm. [email protected], 08-796 15 70, 0709-550 727 Stig Holmbergs HLR-stipendium Syfte Att främja forskning och utveckling kring hjärtstoppsbehandling i Sverige med målet att sprida kunskapen om HLR och tidig defibrillering i samhället. Forsknings- och utvecklingsprojekt med ovan nämnda syfte med utgångspunkt från medicinska, omvårdnads eller pedagogiska frågeställningar efterfrågas. Vid ansökan bör särskild vikt läggas vid genomförbarhet och beständighet. Sökande bör vara HLR-instruktör. Stipendiet kan sökas på max en A4 under tiden 150315-150430 Stiftelsen för Hjärt-Lungräddning i Sverige, c/o SEB Stiftelsetjänst, 405 04 Göteborg. 'DPP VXJD" +lUOLJW 3&(*0/4,¯/&4½,&3 41&$*"-*45-,"3&0$) 45-,"3&* ",654+6,7¯3% "LVUTKVLWÌSEÊSOVFOFHFOCBTTQFDJBMJUFU 7FSLTBNIFUTPNSÌEFU1SFPDIJOUSBIPTQJUBMBLVUTKVLWÌSE SFLSZUFSBSOVGÚSBUUWJEBSVUWFDLMBLMJOJLFOJ)FMTJOHCPSH "LVUNPUUBHOJOHFOÊSFOBWEFTUÚSTUBJSFHJPOFOPDIEFOFOEBNFEFO JOUFHSFSBEBNCVMBOTTKVLWÌSE7JIBSSVOUCFTÚLQFSÌS7JVUCJMEBS FUUUJPUBM45MÊLBSFJBLVUTKVLWÌSE-ÊLBSLPMMFHJFUCFTUÌSGÚSOÊSWBSBOEFBW UJPTQFDJBMJTUFSWBSBWUSFÊSEVCCFMTQFDJBMJTUFSJBLVUTKVLWÌSE 7JTÚLFSFOTQFDJBMJTUMÊLBSFJOPNBLVUTKVLWÌSEFMMFSOÊSMJHHBOEF TQFDJBMJUFUNFETÊSTLJMUJOUSFTTFGÚSBLVUTKVLWÌSE7JTÚLFSÊWFO45MÊLBSF JBLVUTKVLWÌSE *OPN"LVUNPUUBHOJOHFOTÚLFSWJPDLTÌFOÚWFSMÊLBSFUJMMÊMESFUFBNFU %VÊSWBSNUWÊMLPNNFOBUUTÚLBOÌHPOBWEFTTBUSFUKÊOTUFS ,POUBLU"OESFBT-JOEFHSFO.FEJDJOTLFOIFUTDIFG ,BUBSJOB-PDLNBO'SPTUSFE4UVEJFSFLUPSPDI45DIFG 4JTUBBOTÚLOJOHTEBUVN 7ÊMLPNNFONFEEJOBOTÚLBO -ÊTNFSQÌ4LBOFTFKPCC Man tänker alltför sällan på det – livet – och hur fantastiskt det ändå är. Har man överlevt cancer är däremot den tanken ständigt närvarande. De som löpande stödjer Cancerfonden bidrar till att fler människor får uppleva allt roligt och tråkigt här i livet. Det är därför vi kallar dem Livsviktiga. Bli Livsviktig du också, bli regelbunden givare på cancerfonden.se eller ring 020-59 59 59. (ÚSTLJMMOBE7BSKFEBH 3FHJPO4LÌOFBOTWBSBSGÚSIÊMTPPDITKVLWÌSELPMMFLUJWUSBmLPDIFOIÌMMCBSVUWFDLMJOH JIFMB4LÌOF7JGSÊNKBSEFUSFHJPOBMBOÊSJOHTMJWFULVMUVSFOPDITBNBSCFUFONFEBO ESBSFHJPOFSJPDIVUBOGÚS4WFSJHF3FHJPO4LÌOFTIÚHTUBCFTMVUBOEFPSHBOÊSSFHJPO GVMMNÊLUJHFTPNWÊMKTEJSFLUBWJOWÌOBSOBJ4LÌOF Vi tänker besegra cancer. Vill du vara med? 552 läkartidningen nr 11 2015 volym 112 Vi söker nya medarbetare Överläkare Allmän kirurgi Överläkare Gynekologi Vi erbjuder dig en dynamisk arbetsplats med korta beslutsvägar. Ett stimulerande arbetsklimat bland duktiga medarbetare med patienten i fokus. En arbetsplats med tydliga mål, där kvalitet och service prioriteras. Konkurrenskraftiga anställningsvillkor. Goda möjligheter ges till fortbildning. För mer information Agnetha Folestad, VD/verksamhetschef 031-65 70 11, [email protected] Betty Engdahl, enhetschef kirurgi 031-65 72 83, [email protected] Annika Perols, enhetschef gynekologi 031-65 71 39, [email protected] Vissa läkare väljer att inte gå i pension. Är du också intresserad av att påverka dina arbetstider, förändra dina arbetsuppgifter, öka dina chanser till en bättre ekonomi och i slutändan förbättra din livskvalitet? Välkommen till oss på Rent-A-Doctor, landets första och än idag ledande aktör inom läkarbemanning. Ring 08-54 58 50 50 eller läs mer och lämna en intresseanmälan på: rentadoctor.se Läs mer och ansök online på www.capiolundbynarsjukhus.se/jobb Capio Lundby Närsjukhus i Göteborg är en del av Capiokoncernen, www.capio.se, som bedriver hälso- och sjukvård i fyra europeiska länder. Praktikertjänst söker BARNLÄKARE OCH ÖGONLÄKARE TILL NÄRSJUKHUSEN I DALSLAND, LYSEKIL OCH STRÖMSTAD Den 7 april 2015 tar Praktikertjänst Närsjukhus Dalsland Lysekil Strömstad över driften av viss öppen somatisk specialistvård på Närsjukhusen i Dalsland, Lysekil och Strömstad. Praktikertjänst har verkat inom den svenska hälso- och sjukvården i över 50 år. Hela tiden med samma grund: att driva småskalig hälso- och sjukvård nära patienterna. Det är en verksamhet i ständig utveckling där vi blir lite bättre varje dag. Vi är stolta över den hälso- och sjukvård som våra praktiker och anställda ger tiotusentals patienter varje dag. Och vår affärsmodell är unik med 2 120 aktieägare som själva är verksamhetsansvariga på mottagningar runt om i landet. Vill du arbeta för en utveckling av svensk sjukvård tillsammans med oss? Vi söker nu specialistläkare inom barn- och ögonsjukvård: Personliga egenskaper: Vi söker dig med god samarbetsförmåga och intresse för utveckling, du ska vara självgående med god klinisk färdighet. Arbetstid: Efter överenskommelse. Vi eftersträvar flexibilitet och nytänkande, även när det gäller arbetstider och god arbetsmiljö. Tillträde snarast. Anställningsform: Utifrån individuell överenskommelse. För mer information och ansökan senast 10 april: Lars Hellman, [email protected], 070-789 40 24 Intervjuer sker löpande. läkartidningen nr 11 2015 volym 112 553 Runby vårdcentral söker Överläkare/specialistläkare i kirurgi till Akutsektionen Läkare för ST-tjänst i Allmänmedicin Vi söker en efterträdare till vår nuvarande ST-läkare som blir färdig specialist i april. Runby vårdcentral är en inarbetad och välfungerande privat vårdcentral belägen nära Upplands Väsby pendeltågsstation. Vi har ca 6000 listade patienter. Upptagningsområdet består av blandad bebyggelse med befolkning i alla åldrar. På Capio S:t Görans Sjukhus ligger vi långt framme. Modern teknik, korta beslutsvägar, och teamarbete gör att diagnostik, behandling, operation och eftervård effektivt integreras i en enda process. 9LV|NHUHQVSHFLDOLVWLNLUXUJLPHGÀHUnULJEUHGHUIDUHQKHWKHOKHWVV\Q RFKVWRUWHQJDJHPDQJ'XVNDlYHQKDEDNMRXUVNRPSHWHQV9LHUEMXGHU HQWULYVDPDUEHWVSODWVPHGNXQQLJDNROOHJRU9LDUEHWDUNRQWLQXHUOLJW PHGXWYHFNODQGHWYlUSURIHVVLRQHOOWI|UElWWULQJVDUEHWH)|UXWRP GHQDNXWDRSHUDWLRQVYHUNVDPKHWHQKDUVHNWLRQHQlYHQDQVYDUI|U EUnFNRSHUDWLRQHUQD9LDQYlQGHUGHQVHQDVWHWHNQRORJLQGHÀHVWD RSHUDWLRQHUQDXWI|UVODSDURVNRSLVNW Vill du veta mer om tjänsten? .RQWDNWDVHNWLRQVFKHI0DJQXV%RLMVHQ SnWHO$QV|NYLDZZZFDSLRVWJRUDQVHMREE Hos oss arbetar 3 distriktsläkare, 1 ST-läkare, 1 AT-läkare, 3 distriktssköterskor, 1 sjuksköterska, 1 psykolog, 2 undersköterskor och 2 medicinska sekreterare. Tillträde under våren eller enligt överenskommelse. För mer information och ansökan senast 28 mars Verksamhetschef Dr Jörgen Syk, [email protected] Runby vårdcentral Runby torg 9, 194 46 Upplands Väsby 9lONRPPHQPHGGLQDQV|NDQVHQDVW2015-03-31. www.capiostgoran.se Linde Healthcare tillhandahåller medicinska gaser, medicintekniska produkter, tjänster och sjukvård. Företaget finns representerat genom hela vårdkedjan - från sjukhusets gassystem, smärtlindring med lustgas, vård av patienter i behov av andningsstöd och rehabiltering samt oxygenbehandling i hemmet. Linde Healthcare har fyra strategiska affärssegment – Hospital Care, Homecare, Gas Therapies och Care Concepts. I Sverige tillhör Linde Healthcare AGA Gas AB som ingår i Linde Group. Lindekoncernen är ett världsledande gas- och teknikbolag med cirka 63 500 anställda i omkring 100 länder. Läs mer på www.remeo.se, www.aga.se och www.linde.com Läkarkollega, med stort intresse för avancerad andningsvård i en nyvårdform, sökes till REMEO Stockholm REMEO Stockholm har sedan två år och över 2500 vårddygn framgångsrikt vårdat patienter med en kombination av avancerad andningsvård (t.ex. respirator, non-invasiv ventilation, tracheostomi), utökad övervakning och intensiv rehabilitering. Detta är ett helt nytt koncept som överbygger gapet mellan traditionell intensivvård, vårdavdelningen och hemmet. Kliniken ligger vackert i Stora Sköndal i nyrenoverade vackra lokaler med egen trädgård. Då kliniken är ett nytt koncept kommer du att ha en viktig roll att delta i utvecklingen av REMEO Stockholm. Att ha forskningserfarenhet är en merit, men ej nödvändigt, dessutom finns stora möjligheter till att forska hos oss. Kliniken bemannas idag dygnet runt av specialister i anestesi och intensivvård som efter kontorstid har beredskap i hemmet. På plats finns alltid sjuksköterskor varav många är specialister inom intensivvård samt undersköterskor. I teamet ingår även tre fysioterapeuter, arbetsterapeut, kurator, medicintekniker, logoped, dietist samt läkarkonsulter (infektion, neurologi, ÖNH, lungmedicin, psykiatri, smärta, sömn m.fl.). Teamet samarbetar nära med remitterande kliniker. Vi erbjuder dig en heltidstjänst,låter det intressant? Hör av dig till Anna Hårdemark Cedborg, läkarchef och medicinsk ledningsansvarig på REMEO Stockholm, tel.nr 0709-564216. Din ansökan med CV skickas till [email protected], skriv Läkare REMEO i mailets rubrikrad tack. Sista ansökningsdag är 2015-03-27. 554 läkartidningen nr 11 2015 volym 112 Specialistläkare i ortopedi sökes till en kombinerad tjänst på Södersjukhusets akutmottagning och på verksamhetsområde ortopedi. Sista ansökningsdag är 31 mars 2015. Läs mer på sodersjukhuset.se/jobb Capio Maria har mer än 60 års erfarenhet av att bedriva beroendevård. Vi utmanar gamla traditioner och förlegade behandlingsmetoder och ersätter dem med evidensbaserad vård och behandling. Vi är med och utvecklar nya metoder och uppdaterar dessa så att vi ständigt befinner oss i aktuell forsknings absoluta framkant. Viss forskning bedrivs på kliniken. Vi arbetar enligt Lean sedan några år tillbaka och arbetar för ständig utveckling och förbättring. På Capio Maria har medarbetarna specialistkompetens enligt fastställda kvalitets- och kompetensmål. Vi erbjuder säkerställd hög kvalitet med regelbunden och noggrann uppföljning. Vi finns i Stockholm, nära Mariatorget i hjärtat av Söder, nära tunnelbana och pendeltåg. Capio Maria söker Specialistläkare till öppenvården Öppenvården på Capio Maria har ett brett och differentierat behandlingsutbud. Vi arbetar i team där specialistläkaren har en central roll. Du kommer att arbeta på alkoholöppenvården som är den största delen av vår öppenvård. Arbetet består av mottagningsarbete med bedömningar, utredningar och behandling av patienternas beroenderelaterade problem. I uppdraget ingår även handledning av våra ST-läkare. Arbetet på öppenvården sker i nära samarbete med Capio Marias övriga verksamheter. Kvalifikationer: Specialistkompetens i allmänpsykiatri, erfarenhet av beroendevård är önskvärd. Personliga egenskaper: Förmåga att arbeta självständigt och ta egna initiativ, gott omdöme samt samarbetsförmåga och intresse för att utveckla vårdoch behandlingsstrategier i patientgruppen. Vi kommer att lägga stor vikt vid personlig lämplighet. Information lämnas av: Eva Edblad, enhetschefschef, tel 08-684 03 30. Har du frågor kring anställningsvillkor är du välkommen att kontakta Anita Gabrielsson, HR Business Partner, tel 08-684 00 506. Arbetsvillkor: Endast dagtid, tillträde enligt överenskommelse. Ansökan: Välkommen din ansökan snarast, men senast 2015-03-27. Vi tar emot ansökningar på vår hemsida www.capiomaria.se/jobba-hos-oss men inte per mail eller brev. läkartidningen nr 11 2015 volym 112 Världens bästa*... Överläkare eller specialistläkare i Rehabiliteringsmedicin,till Umeå. Neurorehab som hör till Neurocentrum vid Norrlands universitetssjukhus, har både slutenvård och dagvård. Här hanterar man rehabilitering av ryggmärgsskadade och traumatiska hjärnskador samt baklofen pumpar till vårdtagare med spastisitet Vi söker dig som är specialistläkare inom rehabiliteringsmedicin eller närliggande specialiter som neurologi, neurokirurgi eller intensivvård med ambitioner att bli dubbelspecialist. Neurorehab NUS uppfyller kraven för “European training center” för utbildning av rehabiliteringsspecialister enligt SPUR och EU-standard.Här arbetar idag flera erfarna rehabiliteringsmedicinska kolleger. Läs mer om tjänsten och vår värld på www.vll.se/ledigajobb *Hälsa 2020 555 Region Örebro län söker Specialistläkare i klinisk immunologi och transfusionsmedicin till Laboratoriemedicinska länskliniken Universitetssjukhuset Örebro www.regionorebrolan.se/uso/jobb Ansökan senast 29 mars 2015 Region Gävleborg söker: Överläkartjänst med chefsuppdrag, hudkliniken, Gävle Verksamhetschef Akutkliniken, Länssjukhuset Ryhov Vi vill ha din ansökan senast 20 mars. Läs mer på regiongavleborg.se/jobb. regiongavleborg.se/jobb SSAB är ett Norden- och USA-baserat stålföretag. SSAB erbjuder mervärdesprodukter och tjänster som har utvecklats i nära samarbete med företagets kunder för att skapa en starkare, lättare och mer hållbar värld. SSAB har anställda i över 50 länder. Idag har SSAB produktionsanläggningar i Sverige, Finland och USA. SSAB är börsnoterat på NASDAQ OMX Nordic Exchange i Stockholm och sekundärnoterat på NASDAQ OMX i Helsingfors. http://www.ssab.com/. Företagsläkare Som företagsläkare blir du navet i vårt arbete med hälsofrågor tillsammans med andra professioner inom Företagshälsovården. Din insats behövs i utbildningar och utvecklingsarbetet. Placeringsort Borlänge. Läs mer om tjänsten och ansök senast den 31 mars på www.ssab.com www.ssab.com ÜÜÜ°L>ÀV>ViÀv`i°Ãi äÓääÊÓäÊä 556 läkartidningen nr 11 2015 volym 112 Mottagningsrum uthyres Avenyen Göteborg Pentry, väntrum, hwc, dusch, lab finns på väletablerad mottagning, rymligt ljust med bästa läge vid Avenyen. [email protected] 0708-40 08 11. Medicinskt ledningsansvarig/IVA Välkommen till vår välfungerande klinik i södra Sverige! För mer information, kontakta Eva Håkansson 0732-034783 [email protected] >ĂŶĚƐƟŶŐĞƚsćƐƚŵĂŶůĂŶĚćƌĞŶĂǀůćŶĞƚƐ ƐƚƂƌƐƚĂĂƌďĞƚƐŐŝǀĂƌĞŵĞĚĐĂϲϱϬϬĂŶƐƚćůůĚĂ͘ >ĂŶĚƐƟŶŐĞƚƐŚƵǀƵĚƵƉƉŐŝŌćƌĂƩďŝĚƌĂƟůůĞƩŐŽƩůŝǀ ĨƂƌǀćƐƚŵĂŶůćŶŶŝŶŐĂƌ͘ĞƚŐƂƌǀŝŐĞŶŽŵĂƩĂƌďĞƚĂŵĞĚŚćůƐŽͲ ŽĐŚƐũƵŬǀĊƌĚ͕ƚĂŶĚǀĊƌĚ͕ƵƚďŝůĚŶŝŶŐ͕ŬƵůƚƵƌ͕ŶćƌŝŶŐƐůŝǀƐĨƌĊŐŽƌ͕ŬŽůůĞŬƟǀƚƌĂĮŬŽĐŚ ŵŝůũƂ͘sŝďĞĚƌŝǀĞƌĞŶďƌĞĚŽĐŚŬŽŵƉůĞdžǀĞƌŬƐĂŵŚĞƚŵĞĚŚƂŐĨƂƌćŶĚƌŝŶŐƐƚĂŬƚŽĐŚ ƂŬĂĚƉƌŽĐĞƐƐŽƌŝĞŶƚĞƌŝŶŐ͘PƉƉĞŶŚĞƚŽĐŚĚŝĂůŽŐƐŬĂŬćŶŶĞƚĞĐŬŶĂǀĞƌŬƐĂŵŚĞƚĞŶ ďĊĚĞŝŶƚĞƌŶƚŽĐŚĞdžƚĞƌŶƚ͘sćƐƚŵĂŶůĂŶĚŚĂƌĞƩĐĞŶƚƌĂůƚůćŐĞŝDćůĂƌĚĂůĞŶ͘,ćƌ ĮŶŶƐďƌĂďŽĞŶĚĞ͕ƐĞƌǀŝĐĞŽĐŚŬŽŵŵƵŶŝŬĂƟŽŶĞƌƐĂŵƚŐŽĚĂĨƂƌƵƚƐćƩŶŝŶŐĂƌĨƂƌĞŶ ƌŝŬĨƌŝƟĚ͘ >ĂŶĚƐƟŶŐĞƚsćƐƚŵĂŶůĂŶĚƐƂŬĞƌ PǀĞƌůćŬĂƌĞͬƐƉĞĐŝĂůŝƐƚůćŬĂƌĞ ŝŬĂƌĚŝŽůŽŐŝͬŝŶƚĞƌŶŵĞĚŝĐŝŶ till Västmanlands sjukhus Köping. Läs mer på www.ltv.se Specialistläkare reumatologi sökes till Medicinkliniken, Länssjukhuset i Kalmar. Sista ansökningsdag 19 april. ST-läkare sökes till Ortopedkliniken, Länssjukhuset i Kalmar. Sista ansökningsdag 31 mars. Överläkare sökes till Habiliterings- och rehabiliteringskliniken, Rehabmottagningen, Länssjukhuset i Kalmar. Sista ansökningsdag 29 mars. Överläkare/Specialist sökes till Vuxenpsykiatri söder, Kalmar. Sista ansökningsdag 10 april. Capio Vårdcentral Sävedalen Capio Vårdcentral Mölndal Capio Vårdcentral Gårda Capio Vårdcentral Orust söker nu Välkom m med dinen ansöka n! Specialister i allmänmedicin Läs mer och ansök på Ltkalmar.se/ledigajobb Pratar de för tyst på tv? Hörselskadades Riksförbund 08-457 55 00, www.hrf.se läkartidningen nr 11 2015 volym 112 Våra verksamheter växer och vi söker nu specialister i allmänmedicin till flera av våra vårdcentraler i Västra Götaland. Vi erbjuder dig en positiv och utvecklande arbetsplats med tydligt patientfokus. Intresse för medicinskt kvalitetsarbete är meriterande. Ansök senast 2015-04-30 till: • • • • [email protected] (Sävedalen) [email protected] (Mölndal) [email protected] (Gårda) [email protected] (Orust) Läs mer om tjänsterna på www.capio.se 557 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen söker ST-läkare - ögon Vill du vara med och utveckla vår hälso- och sjukvård? Vi är ett sjukhus som erbjuder en bred verksamhet och god tillgänglighet. Välkommen till oss där avstånden till arbete och fritid är korta och där både historia och vacker natur är ständigt närvarande. Läs mer på www.gotland.se/ledigajobb Sista ansökningsdag 2015-04-19 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen www.gotland.se/ledigajobb Specialistläkare till smärtcentrum Vi söker dig som är specialistläkare med tilläggsspecialitet smärtlindring. Hos oss genomför du utredning, bedömning, behandling och rehabilitering av patienter med svåra smärttillstånd. Du arbetar i team med flera olika professioner med bland andra fysioterapeut Anette och sjuksköterska Peter – och patienten förstås. Läs mer om tjänsten via liv.se/jobb Patienten alltid först LÄKARCHEF till Infektionsklinikens öppenvård Med 8 000 anställda, 1 000 vårdplatser och omfattande öppenvård är Akademiska sjukhuset ett av Sveriges ledande universitetssjukhus. Förutom rollen som länssjukhus är Akademiska leverantör av högspecialiserad vård och betjänar två miljoner människor i Mellansverige. Infektionsklinikens öppenvård i Huddinge har två mottagningar, en med fokus på HIV och en allmän mottagning med fokus på bland annat hepatit, tuberkulos, ortopediska- och allmäninfektioner. Vi har cirka 15 000 läkarbesök/år. Tjänsten innebär ett strategiskt, operativt och övergripande medicinskt ansvar med personalansvar för läkargruppen. Följ med oss på resan mot Nya Karolinska där vi planerar framtidens sjukhus med uppdrag att bedriva landets mest avancerade sjukvård. För närmare information kontakta Tf Verksamhetschef Tore Löfstedt, tel. 076-050 44 01 Refnr K-15-61472 Välkommen med din ansökan senast 2015-03-23 www.akademiska.se Läs mer och ansök på www.karolinska.se/jobb 558 läkartidningen nr 11 2015 volym 112 Specialistläkare i allmänmedicin/hud/geriatrik/barn sökes till Veritas vårdcentral på Ekerö och i Upplands Väsby För info se www.veritasvardcentral.se • [email protected] Dags för nya utmaningar? VI SÖKER: Allmänläkare Primärvården Kiruna www.nll.se/jobb Vi söker psykiater till Norge. Lön på ca. 150-160.000 SEK per månad. Jobba mindre - tjäna mer! Transmedica kan erbjuda dig spännande uppdrag i hela Norge. Vi har avtal med samtliga sjukhus i landet. Du får dessutom: • Personlig support vid ansökan av norsk legitimation samt specialistbevis • Ett attraktivt lönepaket • Personlig vägledning vid skattetekniska frågor • Nya attraktiva bonusförmåner för dig som kan arbeta under längre perioder. Vill du göra skillnad och få uppskattning för din arbetsinsats, utvecklas och skaffa dig nya erfarenheter? Kontakta då oss, din kompetens är eftertraktad! Rekryteringskonsult Henrik Thornström [email protected] +46 708-214- 548 Rekryteringskonsult Tommy Kristiansen [email protected] +46 709-910-824 3&(*0/4,¯/&4½,&3 4&,5*0/4$)&' ½7&3-,"3& 70,WJOOPTKVLWÌSE 4LÌOFTVOJWFSTJUFUTTKVLIVT .BMNÚPDI-VOE 41&$*"-*45-,"3& "MMNÊONFEJDJO 7ÌSEDFOUSBMFO/ÊTCZ 1SJNÊSWÌSEFO4LÌOF ,SJTUJBOTUBE "MMBKPCCIJUUBSEVQÌ4LBOFTFKPCC Patienten alltid först SEKTIONSCHEF till Onkologiska kliniken Onkologiska kliniken söker nu sektionschef till Sektionen för Bröst, Sarkom och Gynekologisk Cancer. Med våra drygt 600 medarbetare är Onkologiska kliniken Sveriges största cancerklinik och en av Karolinska Universitetssjukhusets största kliniker. Som sektionschef kommer du att ha ett tydligt ledningsansvar och vara delaktig i utformningen av framtidens cancervård och cancerforskning. Du är direkt underställd verksamhetschefen och ingår i klinikens ledningsgrupp. (ÚSTLJMMOBE7BSKFEBH 3FHJPO4LÌOFBOTWBSBSGÚSIÊMTPPDITKVLWÌSELPMMFLUJWUSBmLPDIFOIÌMM CBSVUWFDLMJOHJIFMB4LÌOF7JGSÊNKBSEFUSFHJPOBMBOÊSJOHTMJWFULVMUVSFO PDITBNBSCFUFONFEBOESBSFHJPOFSJPDIVUBOGÚS4WFSJHF3FHJPO4LÌ OFTIÚHTUBCFTMVUBOEFPSHBOÊSSFHJPOGVMMNÊLUJHFTPNWÊMKTEJSFLUBWJO WÌOBSOBJ4LÌOF Läkarkarriär.se läkartidningen nr 11 2015 volym 112 För närmare information kontakta Tf verksamhetschef Annelie Liljegren, tel. 073-978 91 72. Refnr K-15-92009 Välkommen med din ansökan senast 19 mars 2015. Läs mer och ansök på www.karolinska.se/jobb 559 &STUBTKVLIVTQTZLJBUSJTLBLMJOJLTÚLFS ½WFSMÊLBSF 'ÚSVQQMZTOJOHBSLPOUBLUBWFSLTBNIFUTDIFG "MFYBOEFS8JMD[FLFMMFSCJUS WFSLTBNIFUTDIFG#JSHJU&LIPMN -ÊTNFSPDISFHJTUSFSBEJOBOTÚLBOQÌ XXXFSTUBTKVLIVTTFVOEFSw-FEJHBKPCCw 4JTUBBOTÚLOJOHTEBH &STUBEJBLPOJÊSFOJEFFMMGÚSFOJOHTPNCFESJWFSTKVLWÌSEPDITPDJBMU BSCFUFVUCJMEOJOHPDIGPSTLOJOHQSPGFTTJPOFMMUPDIOPOQSPmU Ersta diakoni Specialistläkare ReŚĂďĐeŶƚeƌ ^ĨćƌeŶ͕ ůLJŵĨƂĚeŵŵŽƩĂŐŶŝŶŐ ŽĐŚ ƌeŚĂďŝůŝƚeƌŝŶŐŝ^ŽůŶĂ͕ƐƂŬeƌƐƉeĐŝĂůŝƐƚůćŬĂƌeŝŶŽŵ ƌeŚĂďŵeĚŝĐŝŶ͕ŽŶŬŽůŽŐŝ͕ŝŶƚeƌŶŵeĚŝĐŝŶeůůeƌŚƵĚ͘ ,ĂƌĚƵeƌĨĂƌeŶŚeƚĂǀůLJŵĨƂĚeŵćƌĚeƚďƌĂ͕ŵeŶ ŵƂũůŝŐŚeƚƟůůƵƚďŝůĚŶŝŶŐĮŶŶƐ͘sŝĂƌďeƚĂƌŝƚeĂŵ͕ ŵeĚ ƉĂƟeŶƚeƌ ŝ ĂůůĂ ĊůĚƌĂƌ͘ ,eůͲ eůůeƌ ĚeůƟĚ͕ eŶĚĂƐƚ ǀĂƌĚĂŐĂƌ ƵŶĚeƌ ĚĂŐƟĚ͘ <ŽŶƚĂŬƚĂ ŐćƌŶĂ >ŽƩĂ ŝůůŐeƌƚ͕ ǀeƌŬƐĂŵŚeƚƐĐŚeĨ͕ ϬϴͲϳϵϭ ϭϰ Ϭϭ͕ ůŽƩĂ͘ďŝůůŐeƌƚΛďƌĂĐŬeĚŝĂŬŽŶŝ͘Ɛe Dags för nya utmaningar? VI SÖKER: Överläkare Ögonkliniken, Sunderby sjukhus Patolog med hudkompetens Sökes till Karolinska Kontakta gärna Eva Håkansson på Dignus Medical 0732-034783 [email protected] Barn- och ungdomsmedicinsk mottagningen söker Barnöverläkare Barn- och ungdomsenheten Huskvarna/ Jönköping www.nll.se/jobb ST-läkare inom pediatrik Barn- och ungdomsenheten Huskvarna/ Jönköping Stöd cancerforskningen i södra Sverige, pg 90 07 73 – 3. Stiftelsen står under Länsstyrelsens tillsyn och insamlingen kontrolleras av SFI. 560 www.cancerstiftelsen.se läkartidningen nr 11 2015 volym 112 Q meddelanden Redaktör: Carin Jacobsson tel: 08-790 34 78 [email protected] Fredrika Killander får ST-läkarnas handledarpris för att hon inspirerar, stöttar och är en god förebild. Prisbelönt handledning vid Skånes onkologiska klinik ST-kollektivet på Skånes onkologiska klinik har instiftat ett handledarpris för att uppmärksamma den specialistkollega som inspirerat, bidragit, förkunnat, hjälpt, handlett, motiverat, stöttat eller på annat sätt varit en extra god förebild. Till 2014 års mottagare av priset har utsetts Fredrika Killander med motiveringen: »En som tar stort ansvar och intresse i att lära vidare och förmedla sin kunskap. Hon är mycket rak och ärlig vid frågor och man förstår alltid precis vad hon menar. Dansant mellan humor och raka rör. Lyssnar och ger feedback. En förebild för framtida karriär helt enkelt.« Q Nya docenter i Lund Q kalendarium Vid medicinska fakulteten, Lunds universitet, har som docenter antagits Holger Kraiczi i klinisk farmakologi, Lena Ohlsson i experimentell nutrition och Andreas Puschmann i neurologi. Q Göteborgs Läkaresällskap, onsdagsmöte den 18 mars, kl 18.30, hörsal Arvid Carlsson, Academicum, Medicinaregatan 3 Mats Brune, Herman Nilsson-Ehle: Stamcellstransplantation och maligna lymfom – nya metoder, riktade läkemedel Anmälan till supé görs per e-post: [email protected] Avlidna Emeric Gordon, Stockholm, 92 år, död 1 februari Stig Norstedt, Bromma, 94 år, död 22 februari Ada Werkelius Sallmander, Stockholm, 75 år, död 24 februari Nils Westlin, Malmö, 82 år, död 13 februari Qskicka in bidrag Vi välkomnar bidrag till »Nytt om namn« från våra läsare. Skriv och berätta om personer på nya jobb eller uppdrag, vilka som fått utmärkelser, stipendier eller forskaranslag. Bifoga gärna ett foto. 15:e nationella konferensen i glesbygdsmedicin, 25–26 mars, Pajala, i arrangemang av Svensk förening för glesbygdsmedicin För ytterligare information och anmälan, se www.glesbygdsmedicin.info Uppsala medicinhistoriska förening, årsmöte och föredrag torsdagen den 26 mars, kl 18.30, Medicinhistoriska museet, Eva Lagerwalls väg 8 Ulf Ellervik: Konsten att njuta av kemi läkartidningen nr 11 2015 volym 112 Så räddar vi liv – stark evidens för effektiva rökavvänjningsmetoder i kliniken, seminarium fredagen den 17 april, kl 10.00–16.00, kvinnoklinikens aula, Skånes universitetssjukhus, Malmö Moderator: Linda Nyberg Preliminärt program Hanne Tönnesen, Gauden Galea: Välkomsthälsning Paul Aveyard: Strong evidence for effective smoking cessation intervention programs Hans Gilljam, Hanne Tönnesen, Montse Ballbé: Den stora potentialen avseende hälsa och patientsäkerhet hos rökavvänjningsstöd i olika kliniska verksamheter Mette Rasmussen, Luke Clancy, Hans Gilljam, Göran Boëthius: Behov av databaser och forskning Stefan Lindgren, Hanne Tönnesen: Behov av utbildning Margaretha Haglund: Rökarens motivation att sluta ökar genom breda samhällsåtgärder Anmälan görs senast den 20 mars via www. doctorsagainsttobacco.org Deltagandet är kostnadsfritt GallRiks 10 år, föreläsning torsdagen den 16 april, kl 10.00–16.00, City Conference Centre, Norra Latin, Stockholm Teman: • GallRiks – historik, återkoppling • Gallkirurgi i dagkirurgi • Ibland blir det fel –videosession • Behandling av koledokuskonkrement – teknikval Anmälan är bindande och görs via www.gallriks.se senast den 2 april Deltagandet är kostnadsfritt Svenskt barnsmärtsymposium, utbildningsdagar 23– 24 april, Kulturen, Lund Tema: Postoperativ och intensivvårdsrelaterad smärta och stress hos barn Mötet anordnas av Svensk barnsmärtförening och vänder sig till alla professioner med intresse för barn och smärta För information, program och anmälan, se www. svenskbarnsmartforening.se läs mer Möten och konferenser: Läkartidningen.se/kalender Aktuella disputationer: Läkartidningen.se/disputationer Riksföreningen mot porfyrisjukdomar, årsmöte och föredrag lördagen den 28 mars, Rolf Lufts auditorium, L1:00, Karolinska universitetssjukhuset, Solna Program 14.00 Årsmöte Presentation av Porfyricentrums verksamhet och den nya porfyrimottagningen på endokrin- och diabetesmottagningen, Karolinska universitetssjukhuset, Solna 15.15 Eliane Sardh: Presentation av den kommande kliniska studien av ett nytt behandlingsalternativ (siRNA) vid akut porfyri För ytterligare information, kontakta e-post: porfyrisjukdomar@gmail. com eller tel 08-711 56 09 Olof Norlanders resestipendium 2015 Karolinska institutet och Olof Norlanders Minnesstiftelse ledigförklarar härmed ett resestipendium om 70 000 kr. Stipendiet delas ut för att stödja en lovande eller etablerad nordisk forskare inom ämnesområdet anestesiologi och intensivvård under forskningsvistelse vid utländskt medicinskt lärosäte. Forskning rörande intensivvård av patienter med immunologiska sjukdomar bör äga en hög prioritet. Ansökan ska åtföljas av meritförteckning inklusive förteckning över publicerade skrifter respektive föredrag samt innehålla en noggrann redogörelse för forskningsprojektets innehåll och finansiering samt en motivering till valet av utländskt lärosäte. Ansökan skickas per e-post: [email protected] Sista ansökningsdag är den 15 maj. För mer information, kontakta Ann Norberg, tel 08517 720 64 (se e-post ovan), eller Lars I Eriksson, tel 08517 723 40, e-post: lars.i. [email protected] Q 561 medlem Sommarjobb – vad gäller? Att arbeta under sommaren är ett bra sätt för dig att skaffa erfarenhet och knyta kontakter med arbetsgivare. Det finns olika former av anställning för läkarstudenter beroende på hur långt du har kommit i utbildningen. Läkarassistent Läkarassistenttjänsten är avsedd att vara en ren utbildningstjänst, och ska inte förväxlas med underläkarvikariat. Som assistent får du alltså inte utföra något självständigt läkararbete, och därför är det mycket viktigt att alla moment utförs under handledning. Läkarassistenttjänsten omfattas inte av Läkarförbundets kollektivavtal, eftersom detta enbart reglerar läkararbete. Det finns således inga tydliga regler för lön och övriga anställningsvillkor för så kallade assistenter. Det är viktigt att se till att man inte utnyttjas som extra arbetskraft. Diskutera noga igenom anställningsvillkor och arbetsinnehåll med din arbetsgivare innan du påbörjar tjänsten, så att det inte föreligger några oklarheter. Tänk på att lönen förhandlas individuellt. Vikarierande underläkare Genom sommarjobb får du både erfarenhet och värdefulla kontakter med arbetsgivare, men innan du börjar jobba är det några saker som du bör tänka på. Om olyckan är framme Om du skulle råka ut för en arbetsskada gäller oftast enbart grundskyddet i lagstiftningen (LAF) för dig som sommarjobbar. Om du vill komplettera ditt försäkringsskydd kan du kontakta Folksam. De har försäkringar för Läkarförbundets medlemmar som är speciellt anpassade för läkaryrket. Uppsägning Det normala är att du som olegitimerad läkare har en tidsbegränsad anställning, att anställningsavtalet gäller ”från x till x”. Ett sådant anställningsavtal går inte att säga upp varken för dig eller din arbetsgivare. Det finns dock ett undantag i kollektivavtalet inom landstingssektorn. Då kan en visstidsanställning avslutas i förtid om den är längre än tre månader och då gäller en uppsägningstid om minst en månad. På privat sektor anger ofta kollektivavtalet att en visstidsanställning kan avslutas i förtid om arbetsgivaren eller arbetstagaren så begär och då gäller en uppsägningstid på minst en månad. En muntlig överenskommelse om anställning är lika bindande som ett skriftligt avtal, men vi rekommenderar att det görs i skriftlig form eftersom det då är lättare att visa vad man kommit överens om. Och du, glöm inte att begära intyg på att du har arbetat när ditt uppdrag är klart. Efter termin nio kan läkarstudenter anställas för att vikariera som underläkare under handledning, med undantag för vikariat inom primärvården som kräver examen. Efter termin nio krävs att du ska ha fullgjort och tenterat av termin nio samt ha genomgått kursen och fått tentamen godkänd inom det område som vikariatet avser. Studenter från utländska läkarutbildningar kan vikariera i Sverige som underläkare dock måste en ansökan först göras hos Socialstyrelsen. Som vikarierande underläkare har du i princip samma skyldigheter och ansvar som en legitimerad läkare. Du är skyldig att föra journal, du har personligt ansvar och kan bli anmäld som all annan personal inom hälso- och sjukvården. Före legitimation är dina befogenheter dock begränsade du får t.ex. endast ordinera och förskriva läkemedel till patienter du vårdar i tjänsten – inte till dig själv, vänner eller familj. På de flesta arbetsplatser finns det kollektivavtal som reglerar anställningsvillkoren. Lönen förhandlar du själv. På www.lakarforbundet.se/lon finns lönestatistik för vikarierande underläkare. Läs mer och fråga oss Det är viktigt att du känner dig trygg med dina arbetsuppgifter och din handledning. Kontakta vår medlemsrådgivning innan du skriver på ett anställningskontrakt eller om du har funderingar om till exempel lön på: [email protected] eller 08-790 35 10. Läs mer på: www.lakarforbundet.se/jobbasomstudent eller www.lakarforbundet.se/lon Din lokala läkarförening har också kunskap om löneläget där du söker arbete: www.lakarforbundet.se/lokalforeningar Försäkringar: www.lakarforbundet.se/forsakringar änÇäÊÎÎÊääÊUÊÜÜÜ°>>ÀvÀLÕ`iÌ°ÃiÊUÊvJÃv°Ãi Redaktör och ansvarig för sidans innehåll: Sofi[email protected] 562 läkartidningen nr 11 2015 volym 112 arrangerar SMÄRTA Stockholm den 31 mars 2015 Stora salen, Svenska Läkaresällskapet, Klara Östra Kyrkogata 10 Välkommen till ett lärorikt kvällsseminarium om smärta. Här får du möjlighet att under kort tid träffa kollegor, lyssna till föreläsningar och diskutera med några av de ledande experterna på området. Målsättningen är att du ska få med dig minst ett handgripligt, praktiskt tips från varje föreläsare, att ta med dig och använda i din vardag! Preliminärt program tisdag den 31 mars kl. 16.00–20.00 16.00–17.00 Registrering och en lättare förtäring 17.00–17.10 Inledning 17.10–17.40 Patienten – den som ska göra jobbet Pete Moore, trainer pain self management, Storbritannien 17.40–18.10 Hur får vi patienten att göra jobbet? Psykolog, med. dr. Rikard Wicksell, Karolinska institutet 18.10–18.40 Kaffe 18.40–19.10 Hur ska läkaren få det att fungera? Karsten Ahlbeck, Smärtkliniken Capio St Görans sjukhus 19.10–19.40 Vilka mediciner fungerar? Prof. Eija Kalso, Helsingfors universitet/universitetssjukhus 19.40–20.00 Kvällen avslutas Moderator Karsten Ahlbeck, överläkare och tf verksamhetschef på Smärtkliniken, Capio St Görans sjukhus, Stockholm Pris 1495 kr + moms. Kaffe och lättare förtäring ingår. Anmälan är bindande men kan överlåtas till kollega. Kontakta [email protected] för mer information. För program och anmälan: www.lakartidningen.se/events POSTTIDNING B-Economic Returadress: LÄKARTIDNINGEN S-114 86 STOCKHOLM " " ! Järnbrist -&#-&#/*-#(/& &$%%#''"(!#,+"'+'(" $#("#'(/&#&$"'-((##$'+&'(&#'%$&( -&#&'(-&*#!($* (((()%%"-& '"" %&"-&*.&#(-&'+"%$'(!+'' (+!'#*-&#&'($-&#&'(#" '"(# ($#&#/&#!# " ( ( " "( ! !(!" !"(! ! (" "("" ""("" ""(# #(#" &!&'& +& " &&$'&+! !&&" '& + !"*&"&&!) '&& +! % +#*&& !+'&" ! !&& &# '&& ( " " $ " !! % *& &'&* #! #"(#!" # & &!&'& + &&!&&&*!& &-$%",* )+ * ) ) +*' + +"%$'(-&&)" "&'&$&'(#&'!#%.$%""(/' $!!!!*-#($ $!"#.# !-#'(#&') )'$"&.(&.#!!!*-#"(("$(($# ('(-!!& 0 @?>=<;:98:87688<5543@21
© Copyright 2024