1. No category

HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN
LÄRARHANDLEDNING
INTRODUKTION: HÅLLBAR UTVECKLING
Vad innebär hållbar utveckling?
Begreppet hållbar utveckling blev känt i och med att FN startade
den så kallade Brundtlandskommissionen i mitten av 1980-talet.
Kommissionen menade att hållbar utveckling är en ”utveckling
som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande
generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov”. Idag finns
det en mängd olika sätt att definiera hållbar utveckling, men i stort
sett alla är överens om att hållbar utveckling inte är något som
man kan uppnå. Det ska istället ses som en medveten, varaktig och
demokratisk process där kunskap står i fokus. Att arbeta för en
hållbar utveckling handlar om att skapa en förståelse för hur livet av
idag kommer att påverka de ekologiska, ekonomiska och de sociala
förutsättningarna för världen framtiden.
Idag är världens alla länder tätt sammanflätade och på många vis
helt beroende av varandra. Våra livsstilsval och vår egen politik
påverkar i allra högsta grad läget i andra länder. Detta gör att vi
inte bara har ett ansvar – utan även ett egenintresse – att arbeta
för en global hållbar utveckling. Om vi hjälps åt att förbättra
förutsättningarna i ett land så gör vi det även indirekt i vårt eget.
Detsamma gäller åt andra hållet; om vi kan hjälpa till att driva ett
arbete för en hållbar värld så kan vi även hjälpa andra att göra det
samma. På så vis ökar chansen till en världsomfattande förändring.
Något som gynnar allt liv på vår planet.
En hållbar utveckling kräver en helhetssyn på människans, naturens
samt olika länders förutsättningar, behov och problem. För att detta
ska vara möjligt krävs att man arbetar med en mängd olika frågor
på en och samma gång. Många menar att det är ekonomin som är
den viktigaste förutsättning för ett hållbart samhälle, men inget
samhälle kan utvecklas om den ekonomiska utvecklingen sker på
bekostnaden av miljön. Man kan inte heller räkna med att utveckla
ett land utan att se till att människor har tillgång till mat, sjukvård,
utbildning och så vidare. Man kan alltså säga att utvecklingen mot
en mer hållbar värld kan sägas vila på tre ben: ekologisk, ekonomisk
samt social hållbarhet. Ingen av dessa ben är viktigare än något
annat och alla tre påverkar varandra i allra högsta grad. Det är viktigt
att komma ihåg att alla dessa tre områden måste finnas närvarande
i alla diskussioner kring hållbar utveckling. Det handlar om att
hitta en balans där vi värnar om både miljön, våra livsvillkor och
möjligheterna till ekonomisk utveckling i alla länder.
Hur ska vi kunna förändra?
Med tanke på alla miljökatastrofer, all fattigdom och de kraftiga
klimatförändringar vi läser om idag kan det kanske kännas som
om det redan är försent att göra något åt saken. Till viss del
stämmer detta. Vi människor är den djurart som har gjort absolut
störst avtryck här på jorden, och hur vi än försöker att reparera
skadorna så finns det vissa saker som naturen inte längre kommer
att kunna återställa. Vi människor varje år använder mer av
jordens naturresurser än vad planeten har att erbjuda, jordens
medeltemperatur blir snabbt högre och vattnet allt smutsigare. I
och med detta blir den biologiska mångfalden allt mindre och våra
ekosystem allt svagare. Det blir helt enkelt en nedåtgående spiral; ju
mer större inverkan vi gör på naturen desto mindre blir dess förmåga
att självläka. Men det finns fortfarande goda möjligheter för att vi
ska kunna förändra världen till det bättre och förändringens väg går
via utbildning.
För att vi ska kunna arbeta för en mer hållbar värld krävs att vi
alla utvecklar en handlingskompetens inför framtiden. Ett livslångt
lärande för hållbar utveckling helt enkelt. Handlingskompetens kan
delas in i tre huvuddelar:
Kunskap
Vi behöver tillgång till fakta och praktiska färdigheter. På så sätt
kommer vi att förstå mer om vad som sker idag och kan dessutom
stå klokare i våra livsval inför framtiden. Det är varken nödvändigt
eller tillräckligt att förstå hur allt i världen hänger samman, dock är
det viktigt att förstå vad och på vilket sätt vi kan påverka miljön idag
samt vilka alternativ vi har att välja på; att inte veta vad vi har att
välja på gör det helt enkelt omöjligt att kunna välja.
Möjligheter
För att det ska kännas meningsfullt att arbeta för ett mer hållbart
samhälle måste vi veta vilken effekt våra insatser har. Vi måste
också kunna förstå på vilket sätt vi påverkar andra människor i vår
omvärld. Om du väljer att köpa närproducerad frukt så ökar chansen
att dina vänner gör det. På så vis ökar även möjligheterna för affären
att köpa in mer liknande frukt. På så sätt kan de också sänka priset
på frukten. Du måste vara medveten om att dina positiva val har en
mycket större effekt än vad du kanske från början skulle tro. Med en
känsla av att det finns en möjlighet att verkligen påverka exempelvis
växthuseffekten så ökar chanserna att fler av oss fortsätter att göra
nya livsval och på så sätt bidrar till en mer hållbar värld.
Motivation
Det krävs hela tiden drivkrafter för att vi ska vilja göra saker bättre.
För vissa räcker det med själva vetskapen om att de gjort ”rätt”.
För andra – till exempel större företag – kan det handla om att se
möjligheter i att sälja fler ekologiska varor och på så sätt tjäna mera
pengar. Men även i det lilla hemmet finns det goda ekonomiska skäl
för att leva med hållbar utveckling som rättesnöre. Att till exempel
släcka ljuset eller stänga av elektriska apparater gör att vi sparar
pengar på elräkningen, samtidigt som vi gör miljön en tjänst. Men
den kanske viktigaste drivkraften för oss alla är nog ändå hälsan.
Vi behöver alla nyttig mat, ett fredligt samhälle, en frisk natur att
vandra i och så vidare. Att göra vad vi kan för att uppnå detta leder
automatiskt till att vi alla tillsammans bidrar till en mer hållbar
utveckling för vår planet.
LÄRARHANDLEDNING: VATTEN
Välkommen – Introduktion
Välkommen till vår visning om hållbar utveckling med inriktning på
vatten. Här kommer du att få en möjlighet att följa med ner under
Östersjöns yta för att titta på skatter du aldrig tidigare har sett. Du
kommer att få ta del av världsledande visualiseringsteknik för att
lära dig mer om hur människans verksamhet på jorden påverkar
naturen – både på kort och på lång sikt.
Syftet med visningen är att söka svar på hur vi människor gynnas av
att arbeta för en hållbar utveckling, men också att visa hur viktigt
det är att ha kunskap om de processer som sker i naturen. Vi vill på
så sätt sätta visualisering och lärande om hållbar utveckling i fokus
för att du och dina elever ska få möjlighet att arbeta vidare på egen
hand.
Tanken är att du ska kunna använda dig av innehållet för att antingen
förbereda dig inför besöket eller som ett material för efterarbetning.
Under arbetet med texterna har vi haft Lgr 11 som stöd för att
säkerställa att materialet har relevans i klassrummet.
Visningen bygger på tre huvudfrågeställningar:
•
Varför är våra vatten en så viktig del av jordens naturresurser?
•
Vad är en ekosystemtjänst och hur kan vi människor utnyttja
dem på ett hållbart sätt?
•
Vad innebär biologisk mångfald och varför är det så viktigt för
människans tillvaro på jorden?
Med fokus på vatten
Ungefär 70 procent av jordens yta är täckt av vatten. 2,5 procent
av detta vatten är sötvatten, men endast 1 procent av sötvattnet
är sådant som vi människor har tillgång till. Rent sötvatten är
otroligt viktigt för oss människor. Vi använder det som dryck och
i matlagning. Vi använder det när vi odlar och när vi tvättar oss.
Trots att vi alla vet hur viktigt det är med rent vatten lever idag
en tredjedel av världens befolkning av brist på vatten. Vi påverkar
alla vattensituationen – både globalt och lokalt – genom det
sätt vi konsumerar. Genom att vi tillexempel använder jeans och
bomullströjor flyttar vi vår egen vattenförbrukning till andra länder
och bidrar på så sätt till vattenproblematiken där.
Det är alltså en ytterst liten del av jordens vatten som vi
överhuvudtaget kan nå och allt för stor del av detta vatten är
förorenat eller på andra sätt helt obrukbart. Till stor del beror detta
på de gifter vi har släppt ut i naturen, men också på att hälften av
världens alla våtmarker – och därmed också en stor del av världens
sötvattenlevande djur – har försvunnit under de senaste åren.
Dessutom har en del av jordens floder tappat all kontakt med havet
till följd av exempelvis dammbyggen och konstbevattning.
Världens vatten
När vi idag pratar om vatten på en global nivå delar vi ofta upp
problembilden i två delar: tillgången på vatten och tillgången på rent
vatten för världens hushåll. På många håll regnar det inte tillräckligt
för att fylla på vattenförråden i samma takt som de förbrukas. Under
de senaste hundra åren har efterfrågan på vatten ökat med sex
gånger samtidigt som befolkningen bara har ökat med tre gånger.
Det finns inte en möjlighet att vårt vattenförråd kommer att kunna
förnyas i samma takt som det förbrukas.
För att förstå vattenproblem så måste du först känna till vattnets
kretslopp. Det är viktigt att förstå att det vatten som regnar ner till
våra vattendrag kommer från redan avdunstat vatten. Värmen på
jorden gör att vatten i hav, sjöar och åar avdunstas och hamnar i vår
atmosfär. Vattenångan bildar sedan moln som, när de blir tillräckligt
stora och avkylda kan börja regna. Regnvattnet avdunstas sedan
tillbaka till atmosfären, tas upp av växter eller letar sig tillbaka till
ett vattendrag och sedan vidare mot havet. Vi har alltså det vatten vi
har – varken mer eller mindre.
Dagens samhällen förbrukar dock mer vatten än vad de gjorde för
ett antal år sedan. Både industri, jordbruk och hushåll kräver vatten
för att kunna utvecklas. Tillgång till vatten är alltså en förutsättning
för en hållbar utveckling på jorden. Bristen på rent vatten är till
stora delar en fråga om tillgång till sötvatten, vilket i många fall är
en fråga om fattigdom. I jordens mest fattiga områden är det helt
enkelt en otänkbar lyx med rinnande vatten och ordentliga avlopp.
Något som du och jag tar för givet.
Med tanke på allt vi vet om vatten idag så är det kanske konstigt
att vi fortfarande använder våra vattenresurser på det sätt vi gör.
Visserligen görs det idag en hel del insatser för att situationen ska
bli bättre och i de rikare delarna av världen finn det fantastiska
reningsmöjligheter som gör att vi har ständig tillgång till rent vatten.
Ekosystem
Ordet ekosystem används som ett sätt att avgränsa en speciell
del av naturen som vi för tillfället väljer att studera. Ett ekosystem
skulle alltså kunna beskriv livet i en viss skog, ett helt hav eller för
den delen en avgränsad plats i en stad. Alla levande varelser inom
området ingår i detta ekosystem och påverkar varandras liv och
livsvillkor. Det allra största ekosystemet vi kan hitta – biosfären –
innehåller alla levande växter och djur på hela jordklotet. Här har de
gröna växterna en nyckelroll för oss på jorden. De binder energin
som kommer från solen och omvandlar den till socker och syre.
Denna process – fotosyntesen – är grunden till allt liv på jorden.
Ekosystem är händelserika. Det pågår hela tiden processer;
exempelvis där gröna växterna omvandlar solenergi till socker
eller när nedbrytare av olika slag tar hand om döda organismer. De
processer som på något sätt gynnar människor brukar man kalla för
ekosystemtjänster; alltså de funktioner som ger förutsättningar för
liv eller för den delen bidrar till bättre livsvillkor för oss. Man skulle
kunna tro att det mest handlar om ekosystemtjänster som ger oss
mat, men naturen förser oss också med naturlig vattenrening, skydd
mot översvämningar, bördig jord, minskade växthusgaser och så
vidare.
Fungerande ekosystem är grunden för att vi människor ska kunna ta
tillvara på alla jordens alla ekosystemtjänster, men eftersom vi själva
är en del av ekosystemet så har vi också ett stort ansvar att göra det
på ett hållbart sätt. Om ekosystemen kommer ur balans genom till
exempel giftutsläpp, stora översvämningar eller klimatförändringar
så kommer det att bli svårt för oss att kunna ta del av det
ekosystemen har att erbjuda. Som tur är har naturen en förmåga
att läka sig själva, men inför de allra största miljökatastroferna står
naturen chanslös. Är de dessutom redan försvagade så minskar deras
möjligheter till återhämtning ytterligare.
För att våra ekosystem ska fungera som möjligt gäller det att
bevara den så kallade biologiska mångfalden. Biologisk mångfald
är helt enkelt ett mått som talar om hur många olika växt- och
djurarter det finns i ett ekosystem. Om antalet arter minskar så
minskar också ekosystemet tålighet mot förändringar. Dessutom går
många ekosystemtjänster förlorade. Minskad biologisk mångfald
kan exempelvis innebära mindre mat för de små fiskarna, sämre
syresättning av vattnet, vilket i sin tur kan innebära att tillgången på
fisk för oss människor minskar. Även tillgången på rent vatten eller
för den delen havens möjligheter att producera syre påverkas av en
minskad biologisk mångfald.
Våra ekosystem är hotade
Det kanske största hotet mot jordens biologiska mångfald kommer
från de klimatförändringar vi ser idag. Det finns just nu stora risker
för att känsliga ekosystem – så som korallrev och regnskogar
kan komma att slås ut. Något som kommer att få stora effekter
för hela jordklotet. Som det ser ut nu så kommer vi helt enkelt
att få acceptera en global temperaturhöjning. En höjning som vi
antagligen kommer att kunna hantera. Men ju fler ekosystem som
riskeras desto svårare blir det för oss människor att arbeta för en
hållbar utveckling.
Livet i vattnet är extremt viktigt för hela jorden. Mycket av det
syre som vi behöver i atmosfären kommer från haven. Haven tar
dessutom upp en del koldioxid ur atmosfären. På många ställen
runt om på jorden är tillgången på vatten helt avgörande för att
människors inkomst och mat. Idag kommer de största hoten mot
vattnets biologiska mångfald från människan. När vi odlar jorden och
brukar skogen på fel sätt finns det en stor risk att vi gör så pass stora
förändringar i våra ekosystem att förutsättningarna för vissa arter för
alltid förstörs. Detsamma gäller när vi anlägger exempelvis dammar,
vägar eller städer.
Avrinning och övergödning
Östersjöns vatten
Vatten är ett utmärkt lösningsmedel. Något som vi utnyttjar både
när vi exempelvis tvättar oss, lagar mat eller för den delen målar
våra hus. Detta gör att allt vi släpper ut i vattnet kommer att för
alltid finnas kvar där. Inget av de gifter eller gödningsmedel som
släpps ut är mycket svåra att fånga in igen. Detta är något vi helt
enkelt anpassa oss till. De miljögifter som vi inte kan rena eller
filtrera bort hamnar så småningom i våra vattendrag, vattendrag
som förr eller senare mynnar ut i våra hav. Det kan handla om ämnen
från motorer som försurar, metaller som påverkar djurlivet eller
gödningsmedel som ökar näringshalten i vattnet. När vi bygger
dammar eller börjar pumpa upp vatten för att konstbevattna
påverkar vi också vattenavrinningen, vilket senare blir ett problem
för jordens hav.
Östersjön är ett mycket känsligt ekosystem. Detta beror till mångt
och mycket på dess knappa biologiska mångfald, men också på
problem med giftutsläpp och övergödning. Runt Östersjön bor
det väldigt många människor som är beroende av ett fungerande
jordbruk, mat och energiförsörjning. Under långa tider har detta
gjorts utan att man har tänkt så mycket på vilka effekter det har haft
på miljön. Östersjön har fått vara en sorts naturlig soptipp för allt
från gamla fiskebåtar till kärnavfall och sjöminor.
I stort sett alla människor på jorden bor vid ett avrinningsområde,
vilket innebär att alla människor påverkar hela ekosystemet i ett
vattendrag, en sjö och slutligen i ett hav. Vattnet är hela tiden i olika
mycket rörelse, men mängden vatten är konstant. Det betyder att
vi varje år har en begränsad mängd avrinningsvatten att utnyttja.
Om vi använder vattnet på ett oklokt sätt högt upp i ett område
så innebär det att avrinningen blir mindre längre ner. På så sätt
kan vattenanvändningen i ett område förstöra mycket för den
ekonomiska och sociala utvecklingen i ett samhälle närmare havet.
Återigen visar det sig att det finns tydliga samband mellan miljö,
ekonomi och social hållbarhet
Då det kommer in väldigt lite rent vatten i Östersjön stannar alla
föroreningar kvar under en väldigt lång tid. Detta har inneburit att
Östersjön blivit ett allt mer förorenat hav och dess ekosystem fått
svårare och svårare att överleva. Ett av de allra största problemen är
övergödning. De gödningsmedel som har runnit ut i Östersjön har
bidragit till att allt för mycket alger växer till varje år. Då algerna dör
måste de brytas ner, och i de processerna går det åt syre; syre som
tas upp ur vattnet. Resultatet blir att de bottenlevande organismerna
inte får tillräckligt med syre för att överleva och hela havsbottnar
dör. Idag finns det stora delar av Östersjön där inget lever.
Ekosystemen är helt utslagna och det kommer att ta mycket tid för
att Östersjön ska kunna återhämta sig helt; om det ens är möjligt.
Men det finns fortfarande möjligheter till förbättringar. Jordbruk,
energikällor och stadsmiljöer blir hela tiden renare och bättre. På
lång sikt kommer detta göra att det blir lättare för de fortfarande
levande ekosystemen att överleva och på så sätt hjälpa till att
reparera de nu döda. Detta kräver dock att vi alla – oavsett var vi
befinner oss – arbetar för ett mer hållbart samhälle.