Promemorian Samordningsnummer och utländska
LANTMÄTERIET Regeringskansliet Finansdepartementet 103 33 STOCKHOLM REMISSYTTRANDE 2015-01-26 Dnr 102-2014/5215 Promemorian Samordningsnummer och utländska fastighetsägare - en översyn Fi2014/ 4002 Sammanfattning Lantmäteriet är positivt till utökad användning av samordningsnummer. Det ligger i linje med Lantmäteriets ambition att hålla en bra kvalitet på uppgifterna i fastighetsregistret. Lantmäteriet har även tidigare ställt sig positivt till utökad användning av samordningsnummer1 . Lantmäteriet anser att den enskilde borde ha möjlighet att själv ansöka om samordningsmunmer t.ex. inför fastighetsköp. Även en enskild som inte söker lagfart skulle ha nytta av en sådan möjlighet. Lantmäteriets synpunkt ligger bl.a. i linje med den allmänna utveckling som syftar till att ta fram en e-legitimation som fungerar över nationsgränserna oavsett typ av nationell id-numrering av fysiska personer. Detta skulle utöka och förenkla den enskildes möjligheter till kontakter i samhället. Förslaget i promemorian syftar till att Lantmäteriet begär samordningsnummer vid lagfartsansökan i de fall förvärvaren saknar person- eller samordningsnummer. Denna möjlighet finns redan idag. Skatteverkets förslag innebär inte att den möjligheten förändras till en skyldighet eller att person- eller samordningsmunmer blir en obligatorisk uppgift i fastighetsregistret. I detta sammanhang bör beaktas att en ändamålsenlig rutin för att begära samordningsnummer i nämnda fall kommer att innebära nya och löpande kostnader för Lantmäteriet2. Lantmäteriet ifrågasätter om kostnaderna uppvägs av den ringa fördel som förslaget innebär. 1 Se bl.a. i rapport avseende "Lagfartskapningar - förekomst och åtgärder" (dnr Ju2007 /108951.1, ju2007 /3171/Ll). ' Beräkningar av kostnader furns i promemorian Lantmäteriet, 801 82 Gävle BESÖKSADRESS Lantmäterigatan 2C, TELEFON 0771 - 63 63 63 E-POST [email protected], INTERNET www .lantmateriet.se LANTMÄTERIET Därutöver kommer ett utbyte av GD-nummer3 mot samordrtingsnummer i fastighetsregistret att medföra stora kostnader för berörda myndigheter.4 Enligt Lantmäteriet ger därför författningsförslaget samhällsnytta endast om förekomsten av samordningsmunmer är känd samt att postadresserna för personer med dessa munmer kan hållas aktuella på initiativ av den enskilde och uppdateras av Skatteverket. Ur ett samhällsperspektiv bör det huvudsakliga ansvaret för att hålla postadresser uppdaterade lämpligen ligga på Skatteverket. Även för den enskilde torde det vara enklare att vända sig till endast en samhällsaktör för att ändrad postadress ska "slå igenom" till intressenter via t.ex. Navet och SPAR. I promemorian (avsnitt 4.1) konstaterar Skatteverket följande:" Även om fördelarna med ett samordningsnummer ur de utländska fastighetsägarnas perspektiv troligen inte motsvarar förväntningarna finns det inte några uppenbara nackdelar med att tilldela dem samordningsnummer." Fördelen med ett samordningsnummer enligt promemorians förslag verkar vara begränsad till att numret blir något mer säkert än ett GD-munmer genom att bli unikt och i vissa fall kunna finnas med i SPAR. Det är oklart om Skatteverket kan tilldela en ny lagfaren ägares ett s.k. styrkt samordrtingsnummer i de fall Lantmäteriet inte kunnat begära sådant vid lagfartsansökan. Detsamma gäller i de fall Skatteverket inte fått tillräckliga id-handlingar i samband med det föreslagna utbytet av ca 65000 st GD-munmer. I dessa fall finns en beaktansvärd risk för att samordningsnumret för fastighetsägaren blir "ostyrkt" och därmed inte får åsyftad funktion. Utan uppdaterade postadresser för personer med samordningsnummer blir effekten av promemorians författningsförslag i princip ingen annan än att GD-nummer byts ut mot samordrtingsnummer och utan påvisad fördel för den enskilde eller andra. Samrådssynpunkter Lantmäteriet har i samrådet med Skatteverket framfört synpunkter inom sitt verksamhetsområde, vilka delvis återges i promemorian. Lantmäteriet hänvisar till dessa synptmkter, främst avsnitt 3.7 och 4.10.3. Utöver dessa lämnar Lantmäteriet följande synpunkter på promemorian. Lantmäteriets ansvar och roll För att få en relevant bakgrund till synpunkterna inleds yttrandet med en beskrivning av Lantmäteriets ansvar och roll när det gäller fastighetsinformation. GD-nummer åsiitts av Skatteverket. GD iir en förkortning för gemensanuna dis triktet. <Ett framtida utbyte av befintli ga GD-nununer i fastighetsregis tr·et bör ske i srumåd mellan Skatteverket och Lantmiiteriet. 5 Dvs. efter att Lru1hniiteriet aviserat Skatteverket om iindrad lagfart 3 2(7) LANTMÄTERIET Lantmäteriet är förvaltningsmyndighet för frågor om fastighetsinformation och om inskrivning enligt jordabalken6. Lantmäteriet ansvarar bl.a. för handläggning av inskrivningsärenden enligt jordabalken och av förrättningar.7 I samband med fastighetsinskrivning förs information om bl.a. lagfart in i inskrivningsdelen i fastighetsregistret. Lantmäteriet ansvarar även för drift och förvaltning av fastighetsregistret8 samt uppdatering och tillhandahållande av fastighetsinformation9. Därutöver ska Lantmäteriet verka för en väl fungerande försörjning med fastighetsinformation av sådan omfattning, kvalitet och aktualitet att samhällets behov tillgodoses samt en enhetlig och ändamålsenlig inskrivningsverksamhet.10 I fastighetsregistret ingår även en taxeringsdel där information om taxerade ägare återfinns11 . Det är i denna del man idag kan återfinna s.k. CDnummer. Lantmäteriet får CD-nummer från Skatteverket i samband med avisering av fastighetstaxeringsinformation. Totalt finns idag ca 65 000 s.k. CD-nummer i fastighetsregistret. Skatteverket får i sin tur underrättelse vid ändrad lagfart från Lantmäteriet. Identitetsnummer vid lagfartsansökan Lantmäteriet vidhåller vad som tidigare framförts i promemorian12 och betonar följande. Avsaknad av identitetsnummer innebär inte hinder att meddela lagfart. Promemorians förslag innebär inte heller att sådan skyldighet införs. Förslaget medför inte heller något krav på den enskilde att delta i en identitetsutredning för att erhålla samordningsnumrner. Skatteverkets förslag innebär heller inte ett krav på att Lantmäteriet ska begära samordningsnumrner. De stora insatser som förväntas från Lantmäteriet vid begäran av samordningsnumrner är inte motiverade mot bakgrund av den ringa fördel som förslaget skulle kunna innebära för den enskilde och för Lantmäteriet. En utländsk fastighetsägare registreras som huvudregel utan identitetsnumrner i fastighetsregistret. Om personen i fråga har ett samordningsnumrner används detta för registrering13 . Lantmäteriet kan således redan idag föra in samordningsnumrner i fastighetsregister, varför promemorians författningsförslag innebär mer av ett förtydligande i denna del. Behov av samordningsnummer vid lagfartsansökan? I promemorian14 nämns att Lantmäteriet är den myndighet som kommer i kontakt med de utländska fastighetsägarna i ett inledande skede och Se 2§förordningen (2009:946) med insh·uktion för Lantmäteriet (lantmäterii.nsh·uktionen) Se 5 § lantmäteriinsh·uktionen s Se 2§förordningen (2000:308) om fastighetsregister (FrF) ' Se 5 § lantmäteri.instruktionen 10 Se 3 § lantmäteriinstruktionen 11 Se 64 § FrF 12 Se bl.a. avsnitten 3.7 och 3.8.2 i promorian 13 Se 1 kap. 1§ Lanhnäteriets föreskrifter om fastighetsregish·ets insk..rivningsdel (LMIF 2014:2) H Se avsnitt 1 och i promemorian 6 7 3(7) LANTMÄTERIET myndigheten bedöms ha goda möjligheter att få in sådana identitetshandlingar som behövs för att styrka identiteten på dessa. Lantmäteriet vill istället lyfta frågan om möjlighet för enskild person att kunna ansöka om samordningsnununer direkt från Skatteverket. Den kontakt en blivande utländsk fastighetsägare i första hand har vid fastighetsköp sker ofta via en utländsk bank som har kontakt med en advokat i Sverige. Om förvärvaren fick möjlighet att ansöka om samordningsnummer själv skulle numret kunna vara med redan när lagfartsansökan inges. Enligt promemorians förslag kommer Lantmäteriet att kunna basera en rekvisition av samordningsnununer på det id-underlag som eventuellt skickas in. I de fall sådana handlingar inte inkommer kan Lantmäteriet inte begära samordningsnununer. Lantmäteriet kommer att behöva genomföra informationsinsatser för banker, kreditinstitut, mäklare m.fl. för att sprida information om möjligheten att tilldelas samordningsnununer. I de fall Lantmäteriet inte kmmat begära samordningsnununer på grund av otillräckliga identitetshandlingar eller avsaknad av sådana kan konstateras att Skatteverket troligen kommer att behöva tilldela fastighetsägaren ett samordningsnununer för beskattning. För det fall tillräcklig id-utredning saknas i sådant läge torde Skatteverket inte kunna åsätta personen ett s.k. "styrkt" samordningsnununer. Nyttan med samordningsnummer I promemorian (avsnitt 4.1) konstaterar Skatteverket följande:" Även om fördelarna med ett samordningsnununer ur de utländska fastighetsägarnas perspektiv troligen inte motsvarar förväntningarna finns det inte några uppenbara nackdelar med att tilldela dem samordningsnununer." Fördelen med ett samordningsnummer enligt promemorians förslag verkar vara begränsad till att numret blir något mer säkert än ett CD-nununer genom att bli unikt och i vissa fall kunna finnas med i SPAR. Av promemorian (s. 17ff) framgår att ett samordningsnununer kan vara "styrkt" eller "ostyrkt" och att detta innebär skillnader när det gäller bl.a. nyttan med numret. Endast ca 55 % av munren är idag "styrkta". Endast ett samordningsnununer som är "styrkt" kan finnas i SPAR. Det är dessutom oklart vilken typ av samordningsnununer Skatteverket kommer att åsätta en ny lagfaren ägare 1s i de fall Lantmäteriet inte kunnat begära samordningsnununer vid lagfartsansökan. Detsamma gäller situationen där Skatteverket inte kunnat få tillräckliga id-handlingar för att åsätta en person med CD-munmer ett "styrkt" samordningsnununer i samband med det föreslagna utbytet från CD-munmer till samordningsmunmer. Om inte heller Skatteverket kan få in tillräckligt id-underlag är risken att samordningsnumret för fastighetsägaren blir "ostyrkt" och därmed inte får åsyftad funktion. is Dvs. efter att Lantmäteriet underrättat Skatteverket om ändrad lagfart 4(7) LANTMÄTERIET Behov av korrekt postadress i f astighetsregistret Kvaliteten och aktualiteten på bl.a. adressuppgifter i fastighetsregistret är mycket viktiga att upprätthålla mot bakgrund av samhällets behov 16. Om man inte kan hålla adresser uppdaterade sjunker informationens kvalitet. Som ett exempel på behovet av korrekta postadresser i fastighetsregistret kan följande nämnas. För att kunna utföra förrättningar m .m. har Lantmäteriets Division Fastighetsbildning och kommunala lantmäterimyndigheter behov av tillgång till fastighetsregisterinformation, bl.a. personnummer och postadress till lagfaren ägare. Sådana uppgifter erhålls indirekt från Skatteverkets tjänst Navet. Varken person- eller samordningsnummer är obligatorisk uppgift vid en förrättning, men uppdaterade uppgifter om postadresser - även utländska - är av vikt för att kunna få kontakt med sakägare. Konsekvenser av att uppdaterad postadress inte finns i fastighetsregistret Lantmäteriet vidhåller det som framförs i promemorians avsnitt 3.7 och vill betona följande . Fastighetsregistrets syfte är att ge offentlighet åt den information som ingår i registret. Lantmäteriet tillhandahåller uppgifter ur fastighetsregistret till stora delar av samhället och har ett samhällsansvar att hålla en hög kvalitet på fastighetsregisterinformationen. För att möjliggöra en hög kvalitet måste uppgifter om bl.a. postadress hållas uppdaterade.17 Postadresser i fastighetsregistret behövs bl.a. för att tillhandahålla informationen till samhällsaktörer, för myndighetsutövande, för att förebygga lagfartskapningar och skicka underrättelser till fastighetsägaren om andra åtgärder som rör fastigheten. Utan uppdaterade postadresser för personer med samordningsnummer blir effekten av promemorians författningsförslag i princip ingen annan än att ett CD-nummer byts ut mot ett samordningsnummer och utan påvisad fördel för den enskilde eller andra. Hur bör postadress aktualiseras? Finns möjlighet för Lantmäteriet att lagra egna adressuppgifter? I promemorian påpekar Skatteverket att det är ett ansvar för varje myndighet att se till att man har ett uppdaterat adressregister. Lantmäteriet anser att bästa samhällsnyttan vore om endast en myndighet (lämpligen Skatteverket) har ansvar för uppdatering av postadressuppgifter för personer med person- eller samordningsnummer. 16 )fr bl.a. 3 § lanhnäteriinsh·uktionen Se 2 §lagen om fastighetsregister, där bl.a. direkt marknadsföring anges som ett ändamAI som fastighetsregisterinformation får tillhandahållas för. 17 5(7) LANTMÄTERIET Lantmäteriet får-liksom övriga myndigheter - personinformation från folkbokföringsdatabasen via Navet. Sedan hösten 2014 erhålls sådan information dock endast genom direktanrop /-svar mot Navet ("PART"). Detta innebär att uppgifterna inte lagras i fastighetsregistret. Möjligheten till egen lagring saknas också. Lantmäteriet blir därför beroende av att Skatteverket har aktuella postadressuppgifter även för personer med samordningsnmnmer. Uppdatering ur samhällsoptimalt perspektiv Ur ett nyttoperspektiv vore den bästa lösningen om Skatteverket hanterade och uppdaterade även utländska adresser för personer med samordningsnmnmer i folkbokföringsdatabasen. Skatteverket har rättsligt stöd för att registrera utländska adresser men tycker inte att sådan registrering ska göras (ses. 56ff). I promemorian anges bl.a. att det är omöjligt för Skatteverket att kontrollera att en skyldighet att anmäla ny adress efterlevs. Skatteverket pekar på att vissa inte ens vet om att de tilldelats ett samordningsnmnmer1s. Det senare torde betraktas som en konsekvens av bristande rutiner vid expediering av beslutet om samordningsnmnmer och framstår som ett problem som borde åtgärdas. Även om det skulle saknas kontrollmöjligheter för eventuell skyldighet att anmäla postadress för personer med samordningsnmnmer kan det nog antas att de flesta är intresserade av att uppfylla en skyldighet, i vart fall om personen känner till att det finns ett samordningsnummer. Möjligheten att hålla postadresser uppdaterade skulle i vart fall öka om personer fick kännedom om sitt samordningsnmnmer och hade en skyldighet att uppdatera sina postadresser, särskilt om uppdateringen behövde ske hos endast en samhällsaktör. Lantmäteriet anser därför att skyldighet eller möjlighet att anmäla ändrad postadress - även utländsk postadress - bör införas för personer med samordningsnmnmer och att ett beslut om samordningsnmnmer alltid bör expedieras till den enskilde. Skyddad personuppgift vid samordningsnummer Förslaget innebär bl.a. att förekomsten av samordningsnmnmer kommer att öka drastiskt i fastighetsregistret. För att kunna upprätthålla det sekretesskydd som stadgas i 6 §offentlighets- och sekretesslagen i verksamhet som avser fastighetsregistret anser Lantmäteriet att Skatteverket bör införa rutiner så att även personer med samordningsmrmmer ska kunna få skyddad personuppgift i folkbokföringsdatabasen. Av promemorian framgår att Skatteverket "hittills" inte sett något större behov av att införa sekretessmarkering för samordningsnmnmer (s. 59). Skatteverket vill avvakta en utredning om hur personer som lever tmder hot eller förföljelse kan få ett starkare skydd för sina personuppgifter i folkbokföringsregistret innan införande av sekretessmarkering av samordningsnmnmer bör ske. I detta sammanhang bör noteras att sådan sekretessmarkering är '"Ses. 56 ff i promemorian . 6(7) LANTMÄTERIET möjlig redan idag. 19 Lantmäteriet anser att det saknas anledning att invänta refererad utredning, särskilt mot bakgrund av att utredningens uppdrag redan utretts under många år och att det visat sig att skyddsfrågan inte är lätt att lösa. Dessutom talar regeringens vilja om en utökning av skyddet för hotade och förföljda personer för att sekretessmarkering redan nu ska kunna införas för personer med samordningsnummer. I takt med att allt fler samordningsnummer används i samhället borde skälen för sådan sekretessmarkering dessutom bli allt starkare. Lantmäteriets beslut i detta ärende har fattats av generaldirektören Bengt Kjellson. Föredragande i ärendet har varit Anette Hedbom. I den slutliga handläggningen har även deltagit Magdalena Andersson, David Fridh, Britt-Marie Isaksson, Per Sörbom och Olof Unger. 1J+:livvJ Anette Hedbom 19 Se 2 kap. 2 § lagen om behandling av personuppgifter i Skatteverkets folkbokföringsverksa mhet och avsnitt 3.3.5 i promemorian, där det anges att uppgifter om personer som har tilldelats samordningsnumrner redan idag får behandlas i folkbokföringsdatabasen. 7(7)
© Copyright 2024