1. No category

Nr 2. Hösten 2015
Daniel flydde
från kriget
Ensamkommande barn
– kommunens ansvar
Biblioteket som är
öppet nästan jämt
Stora evenemang
i Jönköping 2016
Sidorna 6–7
Sidorna 12–13
Sidan 21
Vårt Jönköping – Hösten 2015 1
Stort engagemang
i vår kommun
Jönköpings kommun fortsätter att växa och det är gläd-
jande att se att fler väljer att bosätta sig i vår kommun. Vårt strategiska läge vid Vätterns sydspets ger
naturligtvis många fördelar. Här möts två av landets
viktigaste vägar, E4:an och Rv 40, som gör Jönköping
till en viktig knutpunkt.
I framtiden kommer också Jönköping att bli navet i
ett nytt järnvägsnät för höghastighetståg. Planeringen
pågår för fullt kring denna viktiga infrastruktur.
Att växa innebär förstås många utmaningar. Det behövs
fler bostäder och arbete med detaljplaner pågår på
många håll för att skapa förutsättningar för ökat bostadsbyggande. I en växande kommun behövs också
plats för företag som vill etablera sig eller växa.
Flyktingsituationen i världen innebär att många människor
nu söker skydd i vårt land och i Jönköping, vilket
innebär både kortsiktiga och långsiktiga utmaningar.
Vi har förberett oss för att snabbt kunna ta emot och
erbjuda människor tak över huvudet.
På längre sikt handlar det om att ta emot människor
på ett bra sätt som innebär delaktighet i samhället,
att lära sig språket, börja arbeta och skapa sig en ny
tillvaro. Genom en bra skolgång ska barnen få goda
förutsättningar inför framtiden.
Historiskt vet vi att vi klarat av att ta emot många
människor som flytt från andra delar av världen.
Människor som sedan bidragit till vår utveckling och
varit med och byggt vårt välstånd. I vår kommun visas
nu ett fantastiskt engagemang från många enskilda,
organisationer och företag.
Det är ett värdefullt engagemang när vi nu välkomnar dem som flytt från krig och terror till vårt
Jönköping.
Blöta julklappstips!
Årets julklappar är blöta, sköna, mjuka och efterlängtade. Det
finns något för alla önskningar – varma och avkopplande, nyttiga
och hälsosamma eller lekfulla! Julklapparna finns att
köpa på Rosenlundsbadet, Norrahammar Sportcenter och Stadsgårdsbadet t.o.m. 23 december.
För större beställningar, ring 036-10 70 39.
Samtliga julklappserbjudanden börjar gälla den 26
december 2015.
Mer information: Läs mer
på www.jonkoping.se, sökord
Julklappsbad
blöta k
lappar
från ba
de n
Skridskosäsongen är här!
Det är kul att åka skridskor! Även
när inte sjöar och andra vattendrag är frusna finns det chans att
åka skridskor runt om i kommunen. Allmänhetens
åkning pågår under
vintersäsongen på de
konstfrusna isbanorna
– och den är alltid
gratis!
Under säsongen
finns ett antal fasta tider men
ibland kan tider ändras med
anledning av större arrangemang.
Kolla gärna tid och plats på kommunens hemsida, sökord allmänhetens åkning. Kommande veckas
tider för allmänhetens åkning
läggs vanligtvis ut på torsdagar,
under skolloven erbjuds dessutom
extra åkning för allmänheten.
Utöver de konstfrusna
isbanorna finns också en
mängd ytor som spolas
när vädret tillåter, till
exempel grusplaner och
skolgårdar. Dessa sköts
av kommunen, frivilliga,
föreningar och skolor. För exakta
platser, se spolning av isar på
kommunens hemsida.
Mer information: www.jonkoping.se,
sökord Allmänhetens åkning
615 351
ton växthusgas (koldioxidekvivalenter)
ANN-MARIE NILSSON
KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE
släpptes ut i Jönköpings kommun under år
2013, vilket motsvarar ungefär 4,7 ton per
person. Utsläppen har minskat med cirka 13
procent sedan 2010 och den största minskningen, sett till antal ton, har transportsektorn stått för. Nr 2. Hösten
Daniela Hammer, kommunikationschef
Johan Lundell, tfn 036-10 56 20, [email protected]
MEDARBETARE I DETTA NUMMER Emma Adolfsson, Hanna Björkman, Karin Carlqvist,
Stefan Carlsson, Eva Crondahl, Anna Grönlund, Lena Gustafsson, Annicka JohansANSVARIG UTGIVARE
REDAKTÖR
son, Jenny Lagström, Sofia Merkert, Jennifer Nilsson, Ida Thulin Prins,
Annika Sundbäck Vallin och Joakim Walltegen
ADRESS Jönköpings kommun, 551 89 Jönköping
FOTO OMSLAG Joakim Walltegen
Daniel fly
e
från krigedd
t
Ensamkomm
– kommunensande barn
ansvar
Sidorna 6–7
2 Vårt Jönköping – Hösten 2015
Biblioteket
som
öppet nästan är
jämt
Sidorna 12–13
Vårt_Jönköping_n
r2_2015.indd
1
Stora evenem
i Jönköping ang
2016
Vårt Jönköping
– Hösten
2015
Sidan 21
2015-10-28
1
17:12:35
2015
Aktuellt
Konst kan väcka nyfikenhet, ställa
kommunens konstevenemang med
möjlighet att påverka och bidra till
kommunens konst- och kulturliv.
Gör en intresseanmälan
Du anmäler dig enkelt via ett
webbformulär och samtidigt väljer
du det konstverk som du önskar bli
fadder till. De utvalda konstverken är
placerade i Jönköping, Huskvarna,
Gränna och Hovslätt. Har du ett
konstverk i din närmiljö som inte
presenteras på webbsidan – inga
problem! Gör en intresseanmälan så
blir du kontaktad.
Mer information, anmälningsformulär och aktuella
konstverk: www.jonkoping.se, sökord Konstfadder
I L L US T R AT I O N: WHITE ARKITEKTER
frågor och bidra till samtal. Men
framför allt berika vår vardag.
Jönköpings kommun har en mängd
kommunala konstverk på gator och
torg runt om i kommen som vill ha
din uppmärksamhet.
Just nu pågår en kampanj som
inbjuder privatpersoner eller en
grupp, t.ex. en skolklass eller
förening, att bli konstfadder.
Uppdraget innebär att hålla koll
på ett specifikt konstverk som är
placerat utomhus och återkoppla till
kultur- och fritidsförvaltningen om
konstverket är skadat eller är i behov
av att se ses över. Som konstfadder
får du specialinbjudningar till
F O T O: K ARI RUOKOLA
Bli en konstfadder!
”Helén” av Arvid Bryth är ett av många konstverk som vill ha en konstfadder! Skulpturen i
brons är placerad på Esplanaden i Huskvarna.
Musikaliskt
juläventyr med
Kulturskolan
I det musikaliska äventyret ”En
På barnavdelningen blir det mysiga läsplatser alldeles intill böckerna, ett önskemål som
kommit från många barn.
Stadsbiblioteket byter kostym
I början av 2016 kommer Jönköpings
stadsbibliotek få en helt ny kostym! Det
blir nya specialritade hyllor och övriga
möbler byts ut eller renoveras. Belysning,
golv och väggar ses över och bibliotekets
lokaler anpassas efter dagens biblioteksverksamhet.
Under ett par månader kommer därför
stadsbiblioteket att vara stängt för
renovering. Under denna period flyttar en
del av verksamheten i stället till en lokal
på Trädgårdsgatan på väster i Jönköping,
strax intill Juneporten. Den tillfälliga lokalen ersätter delvis stadsbiblioteket och
öppettiderna kommer att vara samma
som idag. En förstärkning kommer också
att göras på biblioteken runt om i kommunen för att underlätta för låntagare
och besökare under renoveringsperioden.
Mer information: Läs mer om
stadsbibliotekets öppettider och renovering
på bibliotek.jonkoping.se
förtrollad julnatt” med
kultursk
olans
barn och ungdomar
en
från Kulturskolan
förtrol
får du följa med till
lad
julnatt
några av julens
alla platser. Allt
startar hemma
i lägenheten
där flickan Vita
lämnats ensam
natten innan
julafton och
hon passar då på att leta efter
julklappar...
Föreställningen spelas på
Jönköpings konserthus den 12-13
december och du köper biljetter på
www.programbolaget.se.
jönköpin
gs konse
rthus elm
12-13 dec
ia
ember
2015
www.jonko
ping.se
Vårt Jönköping – Hösten 2015 3
F O T O: JOAKIM WALLTEGEN
Många drömmar har slagit in för Daniel, som kom till Sverige som ensamkommande flyktingbarn för sju år sedan. Han har fått
en ny familj, utbildning och ett jobb där han får arbeta med människor.
Sverige är mitt land!
– Jag ville inte dö i mitt hemland. Jag ville leva i lugn och ro.
Jag vill ha demokrati och någon som bryr sig om mig. Det säger
Daniel Larsson, 23 år, en gång ensamkommande flyktingbarn.
För nio år sedan började hans flykt
från Mashhad i Iran till Jönköping. En
lång och krokig resa som egentligen
började ännu tidigare när han som
femåring skickades från mamma och
pappa i Afghanistan till faster och
farbror i Iran.
– De ville skydda mig från kriget,
berättar Daniel.
Föräldrarna hörde han aldrig mera
4 Vårt Jönköping – Hösten 2015
av, men hans faster och farbror tog
hand om honom som sin egen son.
Livet i Iran var hårt. Eftersom Daniel
kom från Afghanistan hade han inga
rättigheter och ingen identitet. Han
fick inte gå i skolan, fick inte äga ett
SIM-kort, ingen cykel.
– Det är katastrof i våra länder,
säger Daniel.
Daniel jobbade hårt som skräddare
från morgon till kväll. En dag kom han
i kontakt med en smugglare som erbjöd
sig att ta honom till Turkiet, därifrån
åkte han gummibåt till Grekland.
– Jag kunde inte simma, jag var
livrädd!, säger Daniel.
Två år i Grekland
I Grekland blev han kvar i två år.
Först plockade han potatis och oliver
sedan fick han jobb som skräddare på
en stor fabrik. I Aten träffade han en
smugglare som kunde ta honom vidare
i Europa.
Eftersom jag själv kom
som ensamkommande
flyktingbarn till Sverige kan jag
vara en förebild för de barn som
kommer idag.
Bostäder
till flyktingar
Människor på flykt behöver bostäder i
Jönköpings kommun. Har du en eller
flera bostäder att hyra ut? Kontakta
kommunens bostadssamordnare via
kontaktcenter på tfn 036-10 50 00.
Samma regler gäller som vid all uthyrning
av bostäder. Läs mer på www.jonkoping.
se, sökord Bostäder till flyktingar.
Brist på tolkar
När han kom till Malmö var det
höst och kallt. Daniel visste inte vart
han skulle ta vägen, men hittade till
slut en polisstation som var stängd.
Efter ett tag kom två poliser som tog
hand om honom och tog honom till ett
hotell i Malmö där andra flyktingar
också bodde. Dagen efter kom två
kvinnor från socialtjänsten i Malmö
och tog med honom till ett HVB-hem
(hem för vård eller boende). Här fanns
mat, dusch, sängar och handdukar!
Efter två veckor fick Daniel åka vidare
till Jönköping med buss.
Han fick en plats på Vårsol SARA –
Frälsningsarméns boende för ensamkommande flyktingungdomar. Han
fick också en god man.
– Hon blev min svenska mamma,
berättar Daniel.
Började skolan
Efter några månader frågade Daniels
svenska mamma om Daniel ville komma och bo hos dem. Han tvekade först.
– Jag var blyg och rädd, men hon sa
att jag kunde testa en vecka, två veckor
och det har jag aldrig ångrat. De är
underbara.
Daniel fick också börja skolan.
– När de sa – imorgon får du börja
skolan – så bara tänkte jag ”YES!,
säger Daniel och ler stort. Att läsa
svenska, skaffa sig ett jobb och stå på
egna ben har hela tiden varit Daniels
mål. På Bäckadalsgymnasiet har han
tagit igen sin förlorade skolgång med
råge och läst både Mode och Design
och industriprogrammet.
Förra sommaren tog han studenten.
Dagen efter fick han fast jobb på Fläkt
Woods.
– Jag älskar det jobbet! Men min
dröm är att jobba mer med människor.
Jag är social, pratsam och älskar att
vara med människor, säger Daniel.
Nu verkar det som att drömmen
håller på att bli sann. I oktober blev
Daniel erbjuden en tjänst i kommunen
för att arbeta med ensamkommande
barn och ungdomar.
– Jag jobbade extra på ett HVB-hem
i somras och nu vill de att jag börjar
jobba heltid med ensamkommande.
Eftersom jag själv kom som
ensamkommande flyktingbarn till
Sverige kan jag vara en förebild för de
barn som kommer idag. Ni kan om ni
kämpar och vill kan jag säga.
Flyttat hemifrån
Nu har Daniel flyttat hemifrån och bor
i en egen lägenhet på väster, nära sina
föräldrar.
– Vi hörs flera gånger varje dag och
träffas ofta, jag känner en så stor tacksamhet mot min familj och det svenska
samhället. Att jag fick uppehållstillstånd. Nu har jag allt. Jag mår bra, jag
kan prata svenska och har ett svenskt
namn. Sverige är mitt land.
Kommunens tolk- och översättarservice
är en av de verksamheter som
påverkas mycket när flyktingströmmen
ökar. 12 nya tolkar har rekryterats i år
och ännu fler behövs.
– Det är svårt att hitta platstolkar
till alla uppdrag, många kunder får ta
telefontolk istället, säger Carina Leion
som är enhetschef på socialtjänstens
tolk- och översättarservice. Telefontolk
fungerar oftast mycket bra, men det
blir något nytt för kunderna att vänja
sig vid.
Carina berättar att det största
språket är arabiska och att det också
är det som ökar mest. Även dari
från Afghanistan och tigrinja från
Eritrea står för stora ökningar. För att
undvika telefonkö när du ska boka tolk
rekommenderar Carina att du använder
webbokningen TSR online som du
hittar via kommunens webbplats.
Så kan du
hjälpa till!
Jönköpings kommun vill erbjuda ett gott
mottagande för de ensamkommande
barn och unga som kommer hit. Vill du
också hjälpa till? Vi behöver fler familjehem, gode män, men också volontärer.
Gå in på kommunens webbplats:
www.jonkoping.se, sökord Hjälp de
ensamkommande och skicka in en
intresseanmälan.
Vårt Jönköping – Hösten 2015 5
När ett ensamkommande b
– kommunens ansvar
Hittills i år har nästan tvåhundra ensamkommande flyktingbarn kommit
till Jönköpings kommun. Främst rör det sig om unga asylsökande från
Afghanistan, Eritrea, Somalia och Syrien. Alla kommuner i Sverige har enligt
lag skyldighet att ta emot och ta hand om ensamkommande barn och unga.
Det är Migrationsverket som anvisar de ensamkommande till kommunerna.
Hur det går till från det att Jönköpings kommun får en avisering om att ett
barn är på väg till kommunen till dess att barnet får uppehållstillstånd kan du
se och läsa om på detta uppslag.
Barnet anvisas till Jönköping
När ett ensamkommande asylsökande barn anvisas till
Jönköpings kommun får socialtjänstens sektion för
ensamkommande barn och unga en avisering om att ett barn är på
väg. Kommunen blir ansvarig för omhändertagandet för barnet.
Socialtjänsten ska inom 24–48 timmar hitta ett lämpligt boende.
Barnet anländer
till Jönköping
Jönköpings kommun ansvarar för att
ordna resan för barnet från ankomstkommunen till det
boende där barnet ska vistas. Jönköpings kommun har
sedan fortsatt ansvar för boende och omsorg under
den tid ansökan om asyl prövas (ca 6-8 månader).
En utredning startas
Socialtjänsten startar en
utredning där barnets
behov utreds.
Barnet placeras
i ett boende
FAMILJEHEM. Är barnet under
15 år placeras det i ett familjehem. Att vara
familjehem innebär att ta emot ett barn som
en familjemedlem för att i föräldrars ställe
vårda och fostra barnet under en längre eller
kortare tid.
6 Vårt Jönköping – Hösten 2015
Barnet placeras i ett boende
HVB-HEM. Är barnet en pojke mellan 15 och 18 år placeras han
i första hand i ett av kommunens egna boenden, s.k. HVB-hem
(hem för vård eller boende). Det finns i dagsläget 7 kommunala HVB-hem
och ett antal privata. Dessutom har kommunen ett avtal med Vårsol SARA
som på socialnämndens uppdrag bedriver verksamhet för ensamkommande
flyktingbarn. Flickor placeras som regel i familjehem.
I L L US T R AT I O NE R: NY
barn kommer till Jönköping
Kommunen utser
en god man åt barnet
Enligt lagen ska kommunen förordna en
god man för minderåriga barn som kommer till
Sverige utan förälder, eller annan vuxen istället
för förälder, och saknar uppehållstillstånd.
Beslut om att förordna godmanskap
och upphäva godmanskap fattas av
överförmyndarnämnden.
Barnet börjar skolan
Alla barn och elever i Jönköpings kommun ska
få det stöd som krävs för att nå de nationella
målen och utvecklas så långt som möjligt. Detta gäller även
ensamkommande flyktingbarn. Barnet kartläggs och bedöms,
resultatet ligger sedan som grund för vilken årskurs barnet
placeras i. En nyanländ elev ska inom två månader från det att
han eller hon för första gången tagits emot i skolan
placeras i en årskurs som är lämplig med hänsyn
till ålder, förkunskaper och personliga
förhållanden i övrigt. En nyanländ elev
som saknar tillräckliga kunskaper i det
svenska språket för att kunna tillgodogöra
sig den ordinarie
undervisningen, ska
delvis undervisas i
förberedelseklass
för att få tillräckliga kunskaper
för att kunna
delta i den ordinarie
undervisningen.
Barnet får
uppehållstillstånd
Om barnet får uppehållstillstånd i Sverige
ansvarar kommunen för fortsatta insatser under barnets
uppväxt, fram till 21-årsdagen. För att skapa kontinuitet
och trygghet för de barn som beviljas uppehållstillstånd, är
det angeläget att de får bo kvar i den kommun de har bott
i under den tid asylärendet prövades. När barnet beviljas
permanent uppehållstillstånd ska socialnämnden anmäla
behovet av att utse en särskilt förordnad vårdnadshavare
till tingsrätten. När denna vårdnadshavare utsetts av
tingsrätten upphör godmanskapet.
Vårt Jönköping – Hösten 2015 7
Humanistiska programmet
– bred utbildning med språk, historia och filosofi
Louise, Anna och Sara går andra året
på programmet. De är positiva och
berättar om en rolig utbildning med
mycket språk, historia och filosofi. Förutom svenska och engelska så läser de
ytterligare tre språk.
– I grundskolan var det bara jag som
gillade språk och i den här klassen gillar alla det. Det är jätteroligt, berättar
Sara.
– Det är en hel del plugg med mycket
grammatik och glosor men vi är intresserade så det är det kul, säger Louise.
– Det är roligt att gå till skolan.
Alla ämnen och lärare är bra. Och vi
har så bra sammanhållning i klassen,
berättar Anna.
Högskoleförberedande
Humanistiska programmet är en högskoleförberedande utbildning som ger
F O T O: JOAKIM WALLTEGEN
Du som ska välja till gymnasiet
har fram till 12 februari på dig att
bestämma dig för vilket program du
vill gå. Ett av de program som du kan
söka är Humanistiska programmet. En
utbildning för dig som är intresserad
av humanistiska ämnen, som tycker
om språk och som är intresserad av
den globaliserade värld som vi lever i.
Louise, Anna och Sara rekommenderar gärna humanistiska programmet till den som tycker om språk
och är intresserad av den globaliserade värld som vi lever i.
en god grund för fortsatta studier på
högskolan. Vill man läsa mer samhällsämnen eller naturämnen så finns det
möjlighet att välja till det i det individuella valet.
– Humanistiska finns bara på Per
Brahegymnasiet och vi har bra lärare
och en mysig miljö på skolan. Det är
en god stämning här som känns så fort
man kommer in i skolan, berättar Sara.
Alla tre vill rekommendera dem som
nu går i åk 9 att söka Humanistiska
programmet.
– Det är ett brett program med
många möjligheter efter gymnasiet.
Även om du inte vill jobba med språk,
avslutar de enigt.
Vill du byta yrke? Bli lärling!
För dig som är över 20 år finns det möjlighet
att bli lärling och utbilda dig på en arbetsplats.
Att vara lärling innebär att du varvar dina
teoretiska studier med att lära dig yrket på
en arbetsplats. I Jönköping finns det möjlighet att söka till lärling inom flera områden,
exempelvis lastbilsmekaniker, bageri och
konditori, kock och kallskänka.
Andrea Watson har en högskoleutbildning
och har tidigare arbetat som projektledare,
men efter 15 år med administration ville
hon ändra bana. Nu utbildar sig Andrea till
8 Vårt Jönköping – Hösten 2015
bagare/konditor och är lärling på Landhs
konditori.
– Det är fantastiskt roligt. Som lärling får
man en verklighetsförankring och får koll
på yrket. Jag får med mig så mycket mer
kunskap än det som står i läroböckerna,
berättar Andrea.
Mer information: Vill du få mer information eller
ansöka? Kontakta Vägledningscentrum, Barnarpsgatan 40 i Jönköping. För öppettider se
www.jonkoping.se/vuxenutbildningen.
Andrea tycker att lärlingsutbildningen ger
henne så mycket mer kunskap än det som står
i läroböckerna.
F O T O: LENA GUSTAFSSON
Hallå där!
Sanja Nikic Lesic,
personalstrateg på
Jönköpings kommun
Per Johansson trivs med variationen i rektorsyrket och vill ha en dialog med både elever och personal.
Rektor – ett spännande
och givande uppdrag
Det är lunchrast på Dalviksskolan. På
skolgården är det ett myller av barn
som leker, gungar och skrattar. Mitt på
skolgården står rektor Per Johansson
och pratar med några av barnen.
– Jag trivs med att vara rektor. Det är
ett spännande och givande uppdrag
där jag kan vara med och påverka hur
en skola utvecklas. Det känns bra,
säger Per.
Per har varit rektor i 7,5 år. Innan
dess var han lärare och hade ingen
tanke på att bli rektor. Han trivdes
bra med det pedagogiska arbetet och
med kontakten med både elever och
kollegor men kände att han efter tjugo
år som lärare gärna ville utvecklas i sin
yrkesroll. Efter en ledarskapsutbildning fick han tjänst som biträdande
rektor på Ekhagsskolan.
Påverka en hel skola
– Jag trivdes med att vara lärare och att
kunna påverka elevernas utveckling,
lärande och sociala samspel. Men som
rektor kan jag ju istället påverka en hel
skola. Det är fantastiskt roligt!
En rektors arbetsdagar består av
många möten. Det är möten om det
pedagogiska arbetet, uppföljningar,
personalfrågor, kvalitetsfrågor eller
möten om fastighetsplanering och
arbetsmiljö. Det är viktigt att kunna
hantera alla de delar som uppdraget
innebär samtidigt som man ska göra en
bra skola ännu bättre.
Mellan alla möten och uppdrag
är Per mycket ute i verksamheten för
att ha en dialog med både elever och
personal.
– För mig är det viktigt att barnen
på skolan vet vem jag är så jag försöker
vara ute mycket i klassrummen och på
skolgården för att prata med eleverna
och lära känna dem.
Lunchrasten närmar sig sitt slut och
eleverna vill ha tillbaka Pers uppmärksamhet. En flicka vill berätta för Per
att hon ska flytta och en diskussion
mellan både rektor och elever om hur
det känns att vara ny i en klass är
snabbt i full gång.
Mer information: Jönköpings kommun är en stor
arbetsgivare, med ca 300 yrkesroller och fler än 11 000
anställda. Vi behöver ständigt rekrytera utbildad och
engagerad personal. Vill du veta mer om hur det är att
jobba inom Jönköpings kommun. Läs mer på
www.jonkoping.se, sökord Jobba
Vilka särskilda yrken har kommunen störst rekryteringsbehov av
just nu och framåt?
– Största bristen i dagsläget är vissa
ingenjörer och andra specialistkompetenser inom plan- och byggverksamheten. Totalt har vi har drygt 1000
platsannonser ute årligen och det finns
inget som tyder på att behovet skulle
minska. Det handlar bl.a. om lärare
och förskollärare, undersköterskor,
socionomer, chefer, ingenjörer och
olika specialister.
Vilka utmaningar står kommunen
som arbetsgivare inför de närmaste
åren?
– En stor utmaning är naturligtvis att
även i framtiden kunna attrahera och
rekrytera nya medarbetare när behovet
uppstår. Vi behöver också kunna behålla duktiga medarbetare. Vi ska ha en
organisation med bra arbetsmiljö där
medarbetarna trivs, är engagerade och
ger en bra service till våra kommuninvånare.
Vad gör kommunen för att möta
utmaningarna?
– Internt jobbar vi på olika sätt med
att förbättra förutsättningarna för våra
medarbetare så att de ska kunna göra
ett så bra jobb som möjligt. Det handlar
exempelvis om arbetsmiljö, friskvård
och kompetensutveckling. Utåt måste
vi ännu mer profilera kommunen som
attraktiv arbetsgivare och jobba med
vårt varumärke.
Hur ska kommunen fortsätta vara
en attraktiv arbetsgivare?
– Vi ska lyfta fram det vi står för som
arbetsgivare och vår värdegrund.
Vårt Jönköping – Hösten 2015 9
Ljuset fungerar som en vägvisare och ger
oss en bättre bild av omgivningen. Belysning
bidrar både till en attraktivare och tryggare
stad. Trygghet handlar inte om den faktiska
säkerheten, det handlar om hur säker en
plats upplevs och där spelar ljuset en stor
roll. För att Jönköping ska kännas ännu
tryggare är en lösning att belysa fler platser
– och du har möjligheten att påverka var.
10 Vårt Jönköping – Hösten 2015
Lysande lösningar
på otrygghet
Trygghet handlar om hur säker en
plats upplevs och där spelar ljuset
en stor roll. Ljuset fungerar som en
vägvisare och ger oss en bättre bild av
omgivningen. För att Jönköping ska
kännas ännu tryggare är en lösning att
belysa fler platser.
Jönköpings kommun har under flera
år jobbat med projektet Trygghetsåtgärder inom ramen för Stadsbyggnadsvisionen 2.0. Syftet med projektet var
att öka trygghetskänslan i de centrala
delarna av Jönköping.
En rad åtgärder har genomförts i och
med projektet. Ett flertal gångtunnlar
har fått ny belysning och föreläsningar
kopplat till trygghetsfrågor har arrangerats. Men arbetet stannar inte där.
– Att få personer att känna sig trygga i staden är alltid ett pågående arbete
som vi satsar mycket på, säger Jenny
Larsson, projektledare för stadsutveckling på Jönköpings kommun.
Trygghet, ett klick bort
På Jönköpings kommuns hemsida finns
ett webbformulär där du kan fylla i
Rätt lampa
på rätt plats
var i staden du känner dig otrygg och
varför.
– Trygghet upplevs väldigt olika
från person till person. Därför har vi
skapat webbformuläret för att lätt få
ta del av hur medborgarna upplever sin
närmiljö, de kan ju den bäst. Det kan
vara åtgärder som är lätta att genomföra inom en snar framtid eller om det
är mer omfattande åtgärder som krävs
kan vi lägga till det i en idébank och
arbeta vidare med i ett senare skede.
Din trygghet är viktigt, avslutar Jenny
Larsson.
Hjälp oss att göra
kommunen tryggare!
otrygg och varför. Fyll i formuläret på
www.jonkoping.se, sökord Ljusets stad.
Det är viktigt att vara konkret med vad
det är som gör att det känns otryggt.
Tack för din hjälp!
Tryggare stad, med Karins hjälp
F O T O: JENNIFER NILSSON
I Talavidtunneln har det tidigare
varit lagligt att måla graffiti vilket
gjorde att även lamporna blev övermålade. Karin tyckte att tunneln
var för mörk så med hjälp av sin
mamma fyllde de i webbformuläret.
– Det är bra att ljuset har blivit
fixat nu när det börjar bli mörkare
på kvällarna. Det känns bättre att
gå till skolan och ta promenader
med hunden nu. Sedan tycker jag
att det ska bli skönt att få bort allt
klotter också, säger Karin.
Spontant, om jag säger ljus, vad
säger du då?
– Att det är viktigt.
Vad gör en belysningsplanerare?
– Du ska se till att rätt lampa hamnar
på rätt plats, svårare är det inte.
Projektering av belysningsanläggningar, men också att föra upp vikten av
bra belysning på dagordningen. Jag
samverkar också med andra för att
skapa trygga och snygga offentliga
kvälls- och nattmiljöer.
Vad är roligast med ditt jobb?
– Det är en kick att få uppleva en färdig
anläggning man projekterat och känna
att det blev riktigt bra, liksom att se att
en miljö plötsligt får liv även efter att
solen gått ner. Det är också roligt att ha
möjligheten att påverka det offentliga
nattrummet, både på lång sikt och att
man kan genomföra vissa åtgärder
riktigt snabbt.
Berätta var i staden du känner dig
Nu kan du hjälpa Jönköpings
kommun att göra staden tryggare.
Karin är en av de som har hjälp till!
Tor Olsson är kommunens
belysningsplanerare. Hans
arbete handlar om att se till att
staden blir upplyst med lampor,
och därmed skapa en tryggare
plats att vara på.
Ett råd till den som vill bli
belysningsplanerare?
– Läs belysningslära i Jönköping. Och
lär dig lita på dina egna ögon. Du ska
se till att rätt lampa hamnar på rätt
plats, svårare är det inte.
En mörk tunnel fick nytt ljus, när Karin
tipsade om en plats som kändes otrygg.
Ytterligare upprustning av
Talavidtunneln pågår just nu.
Om du vet fler platser som känns
otrygga, gör då som Karin och fyll i
webbformuläret.
Tor Olsson, belysningsplanerare
Vårt Jönköping – Hösten 2015 11
Bankeryds bibliotek
– öppet nästan jämt
Det är onsdagkväll, klockan är sex och personalen har precis gått hem för dagen.
Men därmed inte sagt att biblioteket är mörkt, tyst och tomt! En familj har precis
loggat in och just i kväll är de först på plats och har lokalen alldeles för sig själva.
I samband med öppnandet av Bankeryds bibliotek den 12 september
infördes så kallat meröppet. Det
innebär att lokalen är tillgänglig kl
7- 22 alla dagar i veckan och besökare
lånar på egen hand och har tillgång
till böcker, tidningar, datorer och hela
lokalen även när personalen har gått
hem. Bankeryd är det första biblioteket
i kommunen som infört meröppet och
därmed har Bankerydsbor också fått
ett offentligt vardagsrum och en mötesplats mitt i centrum, där folk vistas.
– Meröppet är verkligen jättebra!
Vi går gärna hit på kvällen och lånar
böcker. Vi behöver inte tänka på
bibliotekets öppettider utan kommer
när det passar oss. Vi har varit här
flera gånger efter stängningstid och
det funkar hur bra som helst. Vi trivs
på nya bibblan, det är lugnt, skönt och
miljön är trevlig, dessutom är det lätt
12 Vårt Jönköping – Hösten 2015
att hitta böcker. Vi bor i Bankeryd men
har faktiskt inte varit så flitiga låntagare tidigare, då biblioteket var integrerat
med Attarpsskolan. Det var svårt att
passa öppettiderna och lokalen kändes
inte så välkomnande. Men nu går vi
gärna till biblioteket för att både låna
och läsa tidningar, säger Mikael Fransson och Catrin Augustsson.
Det märks att Zimon, som är drygt
5 år, har varit på biblioteket förut. Han
hittar vant bland böckerna i hyllorna
och verkar känna sig som hemma på
barnavdelningen. Och lika självklart
Meröppet är
verkligen jättebra!
Vi går gärna hit på kvällen
och lånar böcker.
vet han hur det går till att låna i automaten. Idag lämnar han tillbaka ett
helt gäng böcker.
– Jag gillar att läsa och helst vill jag
låna Pettson och Findus, Mamma Mu
och Alfons Åberg. Jag tycker det är
roligt att gå hit, säger Zimon som redan har hunnit följa med mamma och
pappa ett flertal gånger sen biblioteket
började med meröppet.
Först ut att testa
I samband med invigningen lanserades
meröppet och alla besökare fick möjlighet att lära sig hur enkelt det är att
använda biblioteket trots att personalen inte är på plats. Genom att aktivera
sitt personliga lånekort kan de som
fyllt 18 år få tillgång till lokalen för att
till exempel låna böcker eller kanske
ha en föreningsträff.
– Jag hade aldrig tidigare hört talas
om meröppet men i samband med
invigningsdagen fick jag information
och insåg direkt att det skulle passa
vår familj. Jag var faktiskt den första
F O T O: JOAKIM WALLTEGEN
Familjen Augustsson-Fransson känner sig hemma på biblioteket, även när personalen har gått hem.
Zimon hittar snabbt sina favoritböcker och fixar själv lånen i bokautomaten.
Detta är meröppet!
Meröppet innebär
att biblioteken
är öppna även
när personalen
inte är på plats.
Under bestämda
tider kan
Ulf Moberg
besökare använda
bilioteken via särskilda
inloggningsrättigheter. Idén är
ursprungligen från Danmark,
i Sverige har ett antal mindre
bibliotek i södra Sverige gått i
bräschen.
– Tomma och stängda lokaler ska
undvikas och tanken med meröppet
är att användare ska kunna låna,
lämna böcker, läsa tidningar och
även använda biblioteket (som ju är
deras) på ett resurseffektivt sätt.
F O T O: MONS ANNÉR
att testa funktionen, säger Mikael. Vi
gick hit en kväll och loggade in utan
problem. Biblioteket är ju upplyst ända
fram till kl 22 så man känner sig välkommen och miljön är ju så hemtrevlig
med läslampor och fåtöljer. Men visst,
lite märkligt kändes det nog första
gången, att vi var alldeles ensamma i
det fina, nya biblioteket. Det är ju ett
stort förtroende och vi som är här på
kvällar och helger har ett gemensamt
ansvar för lokalen och för de personer
som släpps in.
– Meröppet på biblioteket bidrar till
ett levande samhälle och gör att centrum känns mer tryggt än tidigare. Det
är bra att biblioteket är upplyst hela
kvällen, både med tanke på insyn men
också att det blir mer liv och rörelse.
Jag gillar verkligen det nya biblioteket
och att vi kan komma nästan när vi
vill. Och jag ser också fram emot fler
arrangemang framöver, gärna program
som riktat sig till barn. Då kommer
vi att besöka biblioteket ännu oftare,
säger Catrin.
Med en allt bättre teknikutveckling
möjliggörs ju självbetjäning också
i högre utsträckning än förr, säger
Jönköpings kommuns bibliotekschef
Ulf Moberg.
Meröppet innebär inte att
personalen ska bli färre men
däremot ha möjlighet att arbeta på
delvis annat sätt, mer uppsökande
och lässtimulerande. Bankeryds
bibliotek är först ut i Jönköpings
kommun och har till en början
meröppet 7–22 alla dagar i
veckan. Slår det väl ut i Bankeryd
är ambitionen att införa denna
service på fler folkbibliotek runt om i
kommunen.
Vårt Jönköping – Hösten 2015 13
Bakgrunden till hastighetsöversynen
är ett riksdagsbeslut från 2008 om
att nya hastigheter ska införas.
Målet är att minska antalet olyckor
med oskyddade trafikanter, alltså
gående, cyklister och mopedister.
Nu har turen kommit till centrala
Jönköping och Huskvarna.
Sedan 2011 har Jönköpings
kommun arbetat med hastighetsöversynen. Först ut ut
var alla ytterområden och nu
har vi alltså nått de centrala
delarna av Jönköping och
Huskvarna.
– Det här gör vi framför allt för att
för att få en bättre trafiksäkerhet där
det rör sig oskyddade trafikanter,
säger Johnny Hjelmrin, trafikingenjör på stadsbyggnadskontoret.
– Kan vi få ner hastigheten blir
olyckan inte lika allvarlig om den
ändå inträffar. Rätt hastighet på
vägar och gator är en förutsättning
för att minska antalet döda och
skadade i trafiken.
Viktigt med tydlighet
Att hitta balansen mellan kraven på trafiksäkerhet, miljö,
tillgänglighet och regional
utveckling är en utmaning. De
oskyddade trafikanterna är prioriterade när man gör om i trafikmiljön
och det sker på bekostnad av fram-
komligheten hos bilförarna.
Vi försöker tydliggöra trafikmiljön. Helst så tydligt att du direkt
förstår vad som väntas av dig i form
av hastighet och regler.
Därför byggs det refuger, avsmalningar och belysning där det största
behovet av att korsa gatan finns. Det
vill säga vid skolor, busshållplatser
och i centrum.
50-vägar skyltas om till 40 och
ibland 60, 70-vägar ersätts med
60 inom tätbebyggt område. Vid
skolor är det oftast 30 som gäller.
Gatunätet skall vara utformat så att
hastigheten anpassas.
Mer information: Läs mer på www.jonkoping.se,
sökord Hastighetsöversynen
Trafikingenjör
Johnny Hjelmrin
svarade på
frågor om
hastighetsöversynen.
På plats i Huskvarna
Under hösten har stadsbyggnadskontoret bjudit in allmänheten för
att prata om hastighetsöversynen.
I slutet av oktober fanns utställningen i Huskvarna bibliotek.
– Vi är här för att svara på
frågor kring förslaget till hastighetsöversynen. Det ger oss en
input på om vi har missat något
i översynen. Det kan vara gator
som många korsar som vi inte har
tagit med i beräkningen, säger
Johnny Hjelmrin.
Maria Strahl är en av besökarna som ställde frågor till
14 Vårt Jönköping – Hösten 2015
kommunens personal.
– Jag är här idag för att bevaka
mina intressen som gång- och cykeltrafikant. Jag tycker det är bra
att det är bemannat här idag så
att man kan ställa frågor och på
så sätt få veta mer om hur läget
ser ut, säger Maria Strahl.
Alla kommuninvånare kan
lämna synpunkter på förslaget till
hastighetsöversyn på kommunens
webbplats fram till och med den
15 januari 2016.
F O T O: SMALANDSBILDER.SE
Nya hastigheter
för bättre trafiksäkerhet
F O T O: MARIANNE BRÄNNMAN
Jessica testade
elcykel gratis
Jessica var en av många testpiloter när kampanjen ”Låt bilen stå”
lät kommuninvånare testa en el-cykel under en vecka.
Hej! Hur var det att vara testpilot?
– Fantastiskt och jätteroligt. Jag hade
önskat att testperioden varit ännu
längre för det var så kul att cykla.
Det enda negativa är att jag fått smak
på den finaste och också dyraste
el-cykeln på marknaden och har möjligen lite svårt att acceptera billigare
alternativ.
– Jag har ungefär en mil till jobbet
och en vanlig cykeltur tar 35 minuter
och kräver en dusch efteråt. Med
el-cykeln blev det inte alls samma
ansträngning. Cykelturen tog 20
minuter och ingen dusch behövs. Det
blir enkel pendling helt enkelt.
Vad är det bästa med el-cykel?
– Att även längre sträckor känns möjliga oavsett backar och ansträngning.
Elen hjälper ju till när det annars
blivit tufft.
Vill du ha en egen el-cykel nu?
– Jaaa, det vill jag, men det är ännu
så länge ganska dyrt. Det hade verkli-
Ny cykelkarta
Med cykel når du enkelt många olika
resmål som idrottsanläggningar, skolor
och arbetsplatser runt om i kommunen.
Cykelkartan 2015 är mer detaljerad
och har fokus på att täcka in större
delar av Jönköping med omnejd
och visar hur olika stadsdelar är
sammanbundna. En nyhet är ett
stryktåligt och vattenavvisande papper
som gör att du kan använda kartan om
och om igen.
Nya kartan finns att hämta på
kontaktcenter och turistbyråerna.
När snön kommer kan kommunens
snöröjningskarta vara till hjälp.
Jessica testade en el-cykel under sommaren.
gen varit bra i fall arbetsgivaren hade
subventionerat el-cyklar. Med min
vanliga cykel cyklar jag någon gång
i veckan – som testpilot cyklade jag
hela tiden.
FAKTA: Testpiloter
250 personer har varit testpiloter i år. Av
utvärderingarna som gjorts instämmer 74% med
påståendet ”Jag rekommenderar el-cykel som
färdsätt i Jönköping” och 75% med påståendet
”Min upplevelse som testpilot var positiv”.
Koll på
plogningen
Nu närmar sig vintern och kommunen
är redo för plogning och halkbekämpning. Eftersom väderleken kan variera
mycket inom kommunen så kontrolleras snödjup, halka och temperaturer
på tio olika platser. Aktuell väderlek
tillsammans med en prognos avgör vårt
val av insats.
Även vid omfattande snöfall är målet
att alla gator ska vara framkomliga
inom ett dygn. Vi strävar efter att
hålla vägnätet
i bra skick,
men om t.ex. en
snöplog måste
tas ur drift kan
det bli förseningar.
Snöröjningskarta på webben
En karta på kommunens webbplats
visar exakt vilken prioritet gator, cykelvägar och gångbanor har. Där kan du
själv se och bedöma vilken väg som är
bäst att ta till jobbet eller skolan!
Mer information: Läs mer på
www.jonkoping.se, sökord Vinterväghållning,
och http://karta.jonkoping.se/app/vinter
Vårt Jönköping – Hösten 2015 15
Alla har rätt att bli bemötta
efter sina behov och sin situation
– Det blir vanligare och vanligare att
gamla vill dö hemma. Det är viktig
kunskap att veta hur man stöttar
dem in i det sista. Alla har rätt att bli
bemötta efter sina behov och sin situation, säger Malin.
Under två år läste Malin utbildningen
på halvfart samtidigt som hon jobbade.
– Det var tufft men jätteroligt. Nu
har jag mer kött på benen, mer att
komma med.
För att dela med sig av sina kunskaper har Malin gjort i ordning en
kompetenshörna i hemtjänstlokalen
där hennes kollegor kan ta del av diverse information. På väggen sitter de fyra
hörnstenarna inom palliativ vård –
närstående/stöd, team/arbete, symtom/
lindring och kommunikation/relation.
Här finns också ett blädderblock där
olika sjukdomar och deras symtom
presenteras.
– Nu jobbar vi med att förbättra
våra uppföljningar efter dödsfall. Vårt
arbete blir bara bättre och bättre.
Malin jobbar inte bara med palliativ
vård utan träffar också andra medborgare som har hemtjänst.
Vi följer med Malin hem till
Elisabet. Elisabet är 82 år och bor i
en lägenhet mitt i Gränna. Hon har
haft hemtjänst varje dag de senaste
åtta åren. Utan att blinka rabblar hon
upp namn på fem personer som är
”hennes” personal.
Hjälpsamma och duktiga
– De är jättebra. Det finns inget negativt att säga om den här personalen, de
16 Vårt Jönköping – Hösten 2015
F O T O: LENA GUSTAFSSON
Malin Eklund jobbar i hemtjänsten
i Gränna. Hon är en av kommunens
undersköterskor som har läst YHutbildningen avancerad palliativ
vård (vård i livets slutskede).
Intresset för palliativ vård väcktes
vid en endagsutbildning för några år
sedan. När Malin sedan fick höra om
omvårdnadslyftet och att man kunde
läsa till specialistundersköterska
inom palliativ vård skickade hon in en
intresseanmälan och kom med.
Elisabet trivs bäst hemma. Hon har bara bra saker att säga om hemtjänstpersonalen. Idag är det
undersköterskan Malin Eklund som är på besök.
är hjälpsamma och duktiga, säger hon.
Runt halsen på Elisabet hänger
trygghetslarmet, eller kommunmedaljen som hon skämtsamt kallar det. Det
kan hon trycka på om hon till exempel
ramlar och behöver tillkalla hjälp.
– Jag tycker att det är roligt att leva,
men det är jobbigt. Jag kan inte klä
mig själv och behöver hjälp med att
städa, tvätta och handla, säger hon.
Elisabet har bott i Gränna i 25 år.
Många av hennes gamla vänner finns
inte längre. Tre gånger i veckan tar
hon sin permobil och åker till Baronen, som är en träffpunkt för äldre.
Där träffar hon andra Grännabor och
fikar, pratar och umgås.
Hemma är bäst
– Men att vara hemma är bäst. Här vill
jag dö, säger Elisabet.
– Det ska du inte göra än på många
år, påpekar Malin.
Men när det blir dags kanske Malin
är en av dem som finns där och lindrar
med sina specialistkunskaper i palliativ
vård.
Jönköping bäst i Sverige!
Mellan 2011 och 2014 genomfördes
omvårdnadslyftet där kommuner kunde
söka pengar från Socialstyrelsen för att
kompetensutveckla personalen inom äldreoch funktionshinderomsorgen.
Jönköpings kommun sökte och fick
pengar. Under fyra år läste 550 vårdoch omsorgspersonal in gymnasiets
omvårdnadsprogram och 200 läste YH-
utbildningar med specialistinriktning. När
omvårdnadslyftets slutrapport redovisades
i våras stod det klart att Jönköpings
kommun producerat överlägset flest YHpoäng (yrkeshögskolepoäng) i hela Sverige.
När det gäller producerade gymnasiepoäng kom Jönköpings kommun på tredje
plats efter Stockholm och Göteborg.
Munksjökajen öppnas upp
området och där kommer man kunna
fortsätta gå utmed vattnet.
Kajen utanför Munksjö AB används inte idag och har inte använts
på många år. Men med Munksjö AB:s
Just nu kan man följa vattenlinjen runt
tillstånd och goda vilja blir det nu
större delen av Munksjön, men det
verklighet att kunna gå och ströva
fattas en viktig del förbi Hälsohögutmed kajen.
skolan och Munksjö Fabriksområde.
– Vi ser verkligen fram emot att
Södra Munksjön Utvecklings AB
kunna erbjuda
jobbar för fullt
Jönköpingsbormed att få till
Munksjöbron
den sista delen
na ytterligare en
på strandpromedel av den vackHögskolan
naden. Tanken
ra promenaden
är att man ska
runt Munksjön,
bygga vidare på
säger Åsa Friis,
gångvägen efter
VD för Södra
brofästet vid
Munksjön UtCampus och låta
vecklings AB.
vägen fortsätta
Kajen kräver
nedanför Jönen hel del uppköping Energis
rustning och
anläggning och
förstärkningar
Ny strandpromenad
sedan använda
för att tas i bruk
Ny stadsdel
delar av Munkigen. Man behösjö AB:s kaj.
ver också arbeta
Kajen
för och hitta bra
kommer sedan
lösningar som
kopplas ihop
gör att Munkmed den stadsutsjöfabrikens
säkerhet kan
veckling som
Munksjön
bibehållas.
Tolust genomför
på Munksjö-
Tänk att kunna gå längs strandlinjen
runt hela Munksjön. Snart kan det bli
verklighet!
0
100
200
400 Meter
Caisas mål: Sveriges bästa logistikläge
Caisa Björndal är ny
affärsutvecklare med
den viktiga rollen att utveckla Torsviksområdet
och därmed Logpoint
South Sweden.
– Målet är att skapa
Sveriges bästa logistik- Caisa Björndal
läge.
Södra Munksjön Utvecklings AB har två
olika uppdrag; Det ena är stadsutvecklingen
av området kring Södra Munksjön och det
andra uppdraget handlar om utveckling av
industriområdet Logpoint South Sweden.
Torsvik är ett område som ska expandera
och erbjuda attraktiva lägen och förutsätt-
ningar för både stora och små företag.
För att bättre kunna fokusera på industriområdet och dess utveckling har bolaget nu
rekryterat Caisa Björndal som affärsutvecklare för Torsvik och därmed LogPoint South
Sweden.
Caisa beskriver att ett viktigt mål är att
fortsätta jobba för att skapa Sveriges bästa
logistikläge.
– Vi är redan idag rankade som ett av
Sveriges bästa logistiklägen, och ska jobba
för att hålla placeringen och helst bli ännu
bättre. För att göra detta måste vi fortsätta
locka till oss intressanta aktörer och ta hand
om de som redan finns så bra som möjligt. Raka Spåret
för snabb
järnväg
Den 1 oktober i år lämnade Jönkö-
pings kommun in sina beräkningar till Sverigeförhandlingen
angående bland annat bostadsnyttor som kan uppstå när höghastighetstågen blir verklighet.
Att räkna fram effekterna har
varit ett stort och komplext jobb.
– Vi är egentligen ombedda
att beräkna nyttor fram till 2035
och då räknar vi med i våra
prognoser en befolkningstillväxt
på knappt 4 000 personer. Det
genererar krav på nya bostäder på mellan 1 400 och 2 100
lägenheter, säger Stefan Lind,
samhällsbyggnadsstrateg på
Jönköpings kommun. I februari
2016 börjar förhandlingarna
om stationsläge och finansiering
med Sverigeförhandlingen och
den väntas pågå mellan 20162017.
Kommunens arbete med
Götalandsbanan, sträckningen Stockholm-Göteborg, sker
tillsammans med Göteborgs
Stad, Borås Stad, Linköpings
kommun och Stockholms läns
landsting. Med gemensamma
krafter jobbar man för att få
banan på plats i sin helhet senast
2031. Men Trafikverket utreder
också en södergående sträckning av höghastighetståg mellan
Jönköping-Malmö. På den delen
finns det tre olika dragningar
som man utreder och Jönköpings
kommun har valt att stödja
sträckningen som kallas Raka
Spåret. Den skulle i så fall gå
från Jönköping längst med E4:an
till Malmö. Även på den sträckan har ett samarbete mellan
berörda kommuner inletts.
Mer information: www.gotalandsbanan.se
Vårt Jönköping – Hösten 2015 17
Julstämning
utan slöseri
med elen
– Det är inte så ovanligt med en
något högre energiförbrukning
på vintern. Vi vill ha mysig
belysning och det är mörkt
ute. Vad man kanske inte
tänker på är att det finns bra
alternativ för att byta ut de
gamla glödlamporna även i
sin befintliga julbelysning,
säger Emma Adolfsson,
energi- och klimatrådgivare på
Energicentrum A6.
För både ljusstaken och julgransbelysningen finns numera
LED-lampor som minskar
förbrukningen med minst 80 %
utan att upplevelsen blir sämre.
De flesta nya ljusslingor och övrig
dekorationsbelysning finns också
som bra alternativ med LED.
Som ett exempel kostar det
drygt 20 kronor i elkostnad att
låta en adventsljusstake med
traditionella glödlampor brinna
dygnet runt från första advent till
tjugondag knut medan en ljusstake där man bytt till LED-lampor
drar el för endast 2 kr.
Jul på Energicentrum
Som en tradition tänder Energicentrum upp sin egen julbelysningsutställning veckan innan
advent. Här visas både bra och
mindre bra exempel på belysning
i adventsljusstakar, ljusslingor
och diverse juldekorationer.
Mer information: www.energicentrum.se
Ljusstakar med LED-lampor minskar
elförbrukningen med minst 80%.
18 Vårt Jönköping – Hösten 2015
Nu tändas tusen juleljus…
Under oktober till december släcker
räddningstjänsten cirka en brand
i veckan i Jönköpings kommun, på
grund av glömd spis, glömt ljus eller
soteld. För att skydda liv och hem mot
brand gäller att du har rätt kunskap om
brandskydd.
En vanlig orsak till att det börjar brinna är den mänskliga faktorn. På spisen
kan det hända mycket. I mindre kök
är det vanligt att spisen används som
avlastningsyta för alltifrån plastburkar
till tidningar. Om spisen råkar sättas
på är branden ett faktum. Ett annat
problem är så kallad torrkokning. En
kastrull med potatis, ägg eller annan
mat som glöms bort, kokar torrt, förkolnar och fattar eld. Brand på spisen
är allvarligt eftersom det snabbt sprider sig upp i den icke rengjorda fläkten
med olja och fett. Då blir det en kraftig
brandutveckling snabbt.
Sedan när vi så här års går in i den
mörkare årstiden märks en ökning
bland bränder orsakade av levande
ljus. Oftast beror det på att ljusen
tänds på morgonen när det fortfarande
är mörkt ute. När det sedan ljusnar så
syns inte lågan lika väl och de tända
ljusen glöms bort. Ett annat problem
är att människor fortfarande använder mossa, ljusmanschetter i tyg eller
träljusstakar som lätt börjar brinna om
ljusen glöms bort.
Blir det en kall vinter är soteld ett
ganska stort problem. Människor eldar
för hårt i sina eldstäder, mer än vad de
tål, som i sin tur kan leda till brand.
Rätt brandskyddsutrustning
Brandvarnaren är det absolut säkraste
sättet att skydda sig mot bostadsbrand.
Den larmar snabbt så att du kan släcka
eller ta dig ut. Brandvarnaren ska i
princip alltid sitta i taket och du bör
testa den en gång i månaden. Testa
den genom att trycka på testknappen.
Öppen låga eller rök kan skada den.
Annan utrustning som är bra att ha
hemma är en 6 kg pulversläckare och
en brandfilt i storleken 120x180cm.
FAKTA: Skydda dig mot brand
Några viktiga punkter som du bör tänka extra på för
att skydda dig och din omgivning mot brand.
Spis:
• Se till att hålla rent på och runt spisen.
• Rengör fläktfiltret med jämna mellanrum.
• Lämna inte köket om du har mat på spisen,
stäng hellre av en liten stund om du ska göra
något i ett annat rum.
Ljus:
• Släck alltid ljusen om du lämnar rummet (tänk
på husdjur som kan gå emot dem).
• Tänk på placeringen av ljusen så de inte hamnar i
närheten av gardiner eller annat brännbart material.
• Använd bara ljusstakar av sten, metall, keramik,
lera eller annat icke brännbart material. Undvik
även mossa och ljusmanschetter.
Eldstad:
• Elda högst 2-3 kg ved i timmen eller enligt
instruktionsboken och använd torr ved i lämplig
storlek.
• Kontrollera röken från skorstenen. Den ska vara
klar och genomskinlig, inte svart.
• Glöd kan finnas kvar väldigt länge i askan.
Räddningstjänsten har flera exempel där askan
fattat eld flera dagar efteråt bl.a. i dammsugare.
Lägg därför askan i en plåthink med lock och
placera på brandsäkert underlag.
F O T O: HELEN BJURULF
I zoner med biologisk
mångfald värnar man
om nyckelbiotoperna,
som omfattar ca
500 hektar. Det är
ädellövträd, lövskogslundar, raviner och
inte minst lövskogar
vid Vätterbranterna.
Skyddsvärda träd lyfts
fram och skogsbranter
sparas. Här en bild
från Bondberget.
Skötsel av kommunens skogar
Jönköpings kommun är ett område med varierad natur och hela nio
naturreservat. Kommunen äger och
förvaltar mer än 10 000 hektar mark,
varav hälften är skog. Skogen delas in
i zontyper: kvartersnära, tätortsnära,
friluftsområden och produktionsskog.
Den största delen av arbetet sker i
tätortsnära skog.
Många dokument styr arbetet
Arbetet styrs av bland annat skogsprogrammet och en skogsskötselplan,
men också kartlagda nyckelbiotoper,
detaljplaner med mera. Skogsprogrammet anger målen för skogs-
F O T O: JONAS EKSTRÖM
Jönköpings kommun äger en hel del
skog, och varje höst och vinter gallras
och avverkas många områden, enligt
gällande styrdokument för skötsel.
Allt för att skogarna ska ge härliga
naturupplevelser, vara säkra att vistas
i, och så småningom lönsamma att
slutavverka.
En skotare transporterar timmer, massaved och
ris från skogen och ut till skogsbilväg. Maskinen
är bandgående, vilket ger minskat marktryck och
bättre åtkomst.
innehavet, prioriteringen mellan olika
värden och skötselprinciper.
Parkavdelningen inom tekniska kontoret tar fram en avverkningsplan år
FAKTA: Några platser för skogsskötsel i vinter
• Avverkning av stormskadad tallskog på Visingsö
• Huggning vid Axamosjön för VA, gång- och
cykelväg och utökad parkering. Även önskemål
om trädfällning hanteras samtidigt.
• Frihuggning av stora ekar norr om M2 Center.
• Avverkning av frötallar öster om Västersjön.
• Gallring av tallhed i Norrahammar, söder om
Smedjehov, delvis vid motionsspår.
• Gallring av granskog vid Förbifart Barnarp
• Tallgallring vid Kraftvärmeverket, Torsvik
• Avverkning och naturvårdsgallring vid
Ådalsvägen i Huskvarna.
för år. Säsongen pågår mellan augusti
och april.
– Väderleken kommer att spela stor
roll för vilka arbeten som är möjliga
att genomföra. Om hösten är torr eller
regnig, hur tidigt det blir tjäle, hur
mycket snö det faller – allt påverkar
vilka och hur många arbeten som kan
genomföras, säger Anders Strandh
som är skogsförvaltare i Jönköpings
kommun.
Skötsel med hänsyn
I planeringen tar man hänsyn till god
ekonomisk hushållning, god naturvård och möjligheterna till friluftsliv
i området; beroende på vilken zontyp
det gäller kan det ena eller andra väga
tyngst.
– Rekreation, kulturmiljö, biologisk
mångfald, virkesproduktion och
markreserv är hänsynstaganden
som är viktiga för skogsskötseln. Vi
får också in många önskemål om
trädfällning från allmänheten, och
försöker åtgärda dem när vi finns i
området, säger Anders Strandh.
– Vi önskar dig många fina naturupplevelser i kommunens fantastiska
skogar!
Fotnot: Jönköpings kommun har miljöcertifierat skogsskötseln
enligt den internationella FSC®-standarden (Forest Stewardship
Council®) och ingår under Grönt Paraplys gruppcertifikat, med
licensnummer FSC C006219. Certifieringen ska uppmuntra till
ett miljöanpassat, samhällsnyttigt och ekonomiskt livskraftigt
bruk av världens skogar.
Vårt Jönköping – Hösten 2015 19
Tolv kommunutvecklare, redo för
uppdrag.
Bakre raden från
vänster: Emanuel
Segbala, Leo Hiljanen,
Cassandra Jones,
Andrea Falk och
Emelina Skrealid.
Främre raden:
Ased Dahir, Jakob
Sandberg, Elina
Nilsson, Amitis
Mohebali, Adam
Hätälä och Anna
Blomqvist.
Längst fram: Jonna
Carlsson.
Ett bättre Jönköping med ungas hjälp
Under fyra sommarveckor jobbade 12
kommunutvecklare med att hitta idéer
som kan förbättra Jönköping, och öka
inflytandet för barn och unga.
Att anställa unga kommunutvecklare, yngre än 20 år, är ett koncept
som använts i mer än 30 kommuner i
Sverige, och i år var det första gången i
Jönköping.
Bland 314 sökande blev det tolv
14–17-åringar som fick jobbet.
Uppdraget: att ta fram förslag på
former och forum för barns och ungas
inflytande, i enlighet med barnkonventionen.
Skaffa gemensam kunskapsgrund
De första dagarna gällde det att få
en gemensam kunskapsgrund inför
uppdraget – barnkonventionen, normkritik, kommunkunskap… Inbjudna
föreläsare från Rädda Barnens Ungdomsförbund, Kungsbacka Ungdomsråd m.fl. berättade om olika koncept
för barnrättsarbete och inflytande.
Kommunutvecklarna bjöd själva in ett
stort antal förtroendevalda, kommunchefer och tjänstemän för att de tyckte
20 Vårt Jönköping – Hösten 2015
att mötena med beslutsfattare var
viktiga. Det fortsatta arbetet styrde
ungdomarna helt och hållet själva, genom överenskommelser dag för dag om
arbetstider, arbetssätt och innehåll.
Lära, möta, förändra
Efter tre veckors eget arbete kunde de
stolt presentera sitt resultat under en
presskonferens. Ungdomarnas förslag
kan sammanfattas i tre ord: Lära –
Möta – Förändra. Det är där de ser
nyckeln till att ge barn och unga mer
Nöjda sommarjobbare
Ungdomarna fick själva utvärdera sitt
lite ovanliga sommarjobb. Många upplevde jobbet och samarbetet i gruppen
som mycket positivt. Här är några
exempel:
• Kommer minnas hur bra, roligt,
lärorikt och underbart detta var.
• Tack för en av de bästa tiderna i mitt
liv. Kommer aldrig att ha ett jobb
som det här.
• Bästa sommarjobbet någonsin.
inflytande i kommunen. Barn och unga
har (enligt dem själva) inte kunskaper
om sina rättigheter, hur kommunen
fungerar eller hur de kan påverka inför
beslut.
Ungdomarna har själva skrivit en
omfattande rapport, som föreslår en
modell för inflytande för barn och
unga i Jönköpings kommun. Modellen
har de arbetat fram som en långsiktig
lösning på de problem som de själva
ser idag. När rapporten behandlats
politiskt kommer den att läggas på
kommunens webbplats.
Ett grymt bra jobb
Barnstrateg Åsa Ekman tog initiativ
till anställningarna, och fungerade
som handledare under arbetets gång.
Hon sammanfattar deras insats så här:
– De gjorde ett grymt bra jobb! De
har faktiskt föreslagit en modell som
når fler och är till för alla. Det har
ingen kommun lyckats med hittills!
– Nu kommer vi att använda dem
som konsulter lite då och då för olika
uppdrag. Det är frivilligt, men vi hoppas att de kommer att fortsätta jobba
för kommunen. Vi behöver dem!
EM i mountainbike
Huskvarna 5-8 maj
IRONMAN 70.3
Jönköping 10 juli
VM i thaiboxning
Jönköping 19-29 maj
Stora evenemang nästa år!
Nu är det dags boka plats i din
kalender! Under nästa år har du
chansen att se några av världens bästa
idrottare i Jönköping.
– 2016 finns Jönköping i Sverigetoppen
när det gäller internationella idrottsevenemang. Det är fantastiskt roligt, säger
Carl-Gustaf Tollén, eventansvarig på
Destination Jönköping AB.
Året börjar med fart och dramatik
när herrlandslaget i handboll spelar
landskamp i Jönköping som uppladdning inför EM. Den 5-8 maj är det
dags att kolla in Europas bästa mountainbikecyklister på Huskvarnaberget
när EM i mountainbike arrangeras.
Bara några veckor senare är det dags
för VM i Muaythai – thaiboxning.
Tävlingarna inleds i Kinnarps Arena
lördagen 19 maj och pågår till 29 maj.
Mitt i sommaren välkomnar Jönköping triathlontävlingen IRONMAN
70.3 som startar med simning i Munksjön den 10 juli. I augusti kommer för
första gången ett EM i Barfotaåkning
(vattenskidor) att arrangeras i Sverige.
Tävlingsarena blir Rocksjön.
Positiv bild av Sverige
Riksidrottsförbundet har tillsammans
med representanter för besöksnäringen
tagit fram en strategi för hur antalet
internationella evenemang ska öka.
Anledningen är att evenemangen
bidrar till att bygga en positiv bild av
Sverige och ger viktiga turistekonomiska effekter för landet.
– Det är samma motiv som styr
satsningen på evenemang i Jönköping.
Dessutom engageras det lokala föreningslivet som på så sätt kan stärka sin
ekonomi och rekrytera nya medlemmar, säger Carl-Gustaf Tollén.
Det kommer alltså att hända mycket
i Jönköping nästa år och utöver de
internationella evenemangen tillkommer många stora och små nationella
arrangemang med utövare i alla åldrar.
– Jönköping arbetar strategiskt
med att utvecklas till en av landets
bästa evenemangsdestinationer, säger
Carl-Gustaf Tollén.
Mer information: Läs mer om evenemang
i kommunen på www.destinationjonkoping.se
Vårt Jönköping – Hösten 2015 21
F O T O: IDA THULIN PRINS
Som första kommun i
Sverige har Jönköping
gjort en avfallsplan
tillsammans med barn.
Med hjälp av teckningar, pappersfigurer och
texter har barn bidragit med idéer för att
förenkla avfallshanteringen. Här några av
alla teckningarna.
Framtidens sopbil ska kunna spola isar!
Skulle det vara lättare att sortera
soporna om det var musik och mysig
belysning i soprummen? Skulle
det vara enklare att kasta rätt om
soptunnorna var målade i olika färger?
Kan sopbilen användas till fler saker än
att just bara tömma sopor?
Detta är några av de många idéer som
kom fram när barnen i kommunens
skolor och förskolor fick tycka till om
framtidens avfallshantering.
Inför arbetet med avfallsplanen för
2016-2019 bjöds ett antal referens-
grupper in för att diskutera hur de
berörs av avfallsfrågor. Arbete med
att implementera FNs barnkonvention
i kommunens samtliga verksamheter
lyftes fram i en av grupperna som en
viktig punkt.
Barnens avfallsplan
För att få med barnens perspektiv
valde projektgruppen att, som första
kommun i Sverige, göra en avfallsplan
tillsammans med barnen. Ett antal
klasser och förskolor fick vara med och
arbeta fram sina tankar och idéer med
Textilinsamling
på sortergårdarna
Snart påbörjar vi insamling av textil på alla sortergårdar.
Tidigare har vi varit tvungna att hänvisa textilier i
dåligt skick till containern för restavfall som går till
förbränning.
Nu har vi inlett ett samarbete med Human
Bridge Stiftelse som tillsammans med kommunens
arbetsmarknadsavdelning kommer att ta hand om all
textil. Den insamlade textilen kommer att sorteras och
kläder i gott skick kommer att säljas för att bedriva
hjälparbete. Textiler i sämre skick materialåtervinns.
22 Vårt Jönköping – Hösten 2015
hjälp av teckningar, pappersfigurer och
texter.
Åsa Ekman, barnstrateg på Jönköpings kommun, tycker att avfallsplanen är ett bra sätt att integrera barn i
verksamheten och säger:
– Barn är experter på sin egen vardag. Vi som vuxna kan aldrig veta hur
det är att vara barn och ung i Jönköping idag.
Med hjälp av barnens idéer hoppas
och tror vi att vi kan förenkla en del
bitar i avfallshanteringen och göra den
mer tillgänglig för alla.
Låt udda vara jämn!
Var sjunde år innehåller året 53 veckor vilket innebär
två udda veckor efter varandra. Då de flesta av våra
villakunder har tömning varannan vecka innebär
detta att vi på pappret och i abonnemangen måste
ändra tömningsvecka på alla våra villakunder på
grund av vecka 53.
Har du under 2015 haft tömning ojämna
veckor kommer du under 2016 att få ditt kärl tömt
jämna veckor och tvärtom. Ändringen gäller från
och med vecka 1. Mer information hittar du på
www.jonkoping.se sökord ändrad soptömning
vid storhelger. Mer information kommer från
avfallsverksamheten när det är dags.
I L L US T R AT I O N: PALLE WIDEGREN, HMXW ARKITEKTER
En första kontakt
med äldreomsorgen
Sedan 1 oktober i år pågår ett projekt kring en mottagande enhet inom
äldreomsorgens biståndshandläggargrupp i Jönköpings kommun. Av
den mottagande enheten kan du som medborgare förvänta dig rätt
information, hjälp och stöd, samt god vägledning redan vid första kontakten med äldreomsorgen. Enhetens arbetsuppgifter är framförallt att
ge information, svara på allmänna frågor samt utreda och fatta beslut
genom förenklad biståndshandläggning. Genom denna enhet hoppas
äldreomsorgen frigöra tid för handläggarna som istället kan ägna sig åt
mer omfattande utredningar.
Den mottagande enheten bemannas av en handläggare på vardagar
klockan 8.00-12.00. Du når handläggaren via kommunens kontaktcenter, tfn 036- 10 50 00.
Vklass igång
Runt 55 000 vårdnadshavare,
elever och personal har nu
tillgång till den nya lärplattformen Vklass som gör att kommunikationen mellan hemmet
och skolan blir enklare och
mer lättillgänglig. Vklass nås
via en app i mobiltelefonen
Så här är det tänkt att det nya stadshuset i Huskvarna ska se ut.
Inflyttning är planerad till 2017.
Nya stadshuset på gång
Arbetet med det nya stadshuset på Madängen i Huskvarna är
eller via www.jonkoping.se.
– Grundskolor och gymnasieskolor arbetar nu med att
successivt införa Vklass, och
efter jul börjar förskolorna
att arbeta med detta, säger
Morgan Holm som är ansvarig
för Vklass.
igång. Här ska cirka 300 personer från utbildningsförvaltningen,
kultur- och fritidsförvaltningen samt delar av socialtjänstens
barn- och ungdomssektion ha sina arbetsplatser, men det blir
också bibliotek och en matbutik.
Byggnaden får fyra våningar för kontor och bibliotek samt en
takvåning med serviceytor. Det nuvarande stadshuset kommer
att säljas för att möjliggöra byggnation av bostäder inom kvarteret. Det nya stadshuset beräknas stå klart i augusti 2017.
Andra språk
ltbredd 57 mm och teckenstorlek som motsvarar
Engelska
du nu skulle hinna
leverera den enl. tidskravet. The magazine Vårt Jönköping is published by
the Municipality of Jönköping and is distributed
ommun och distribueras till alla hushåll i to every household in the municipal area. At
g kan du läsa en automatisk översättning av www.jonkoping.se/vartjonkoping you can read
an automatic translation of the magazine.
Persiska
[‫" ]يونشوپينگ ما‬Vårt Jönköping" ‫روزنامه‬
‫توسط کمون يونشوپينگ منتشر و به ھمه‬
‫ در وبسايت‬.‫خانوارھای کمون توزيع می شود‬
/vartjonkopingwww.jonkoping.se
‫می توانيد ترجمه اتوماتيک اين روزنامه را‬
.‫بخوانيد‬
Somaliska
Wargeyska ”Vårt Jönköping” waxaa soo saara
Dowladda Hoose ee Jönköping, waxaan loo
qaybiyaa dhammaan dadka degmada ku nool.
Shabakadda internetka www.jonkoping.se/
vartjonkoping
Waxaad ka aqrisan kartaa wargeyska oo otomaatiik ahaan u turjuban.
Finska
Albanska
Vårt Jönköping on Jönköpingin kunnan
julkaisema lehti, joka jaetaan kunnan kaikkiin
talouksiin. Verkkosivuillamme www.jonkoping.
se/vartjonkoping on linkki, jonka kautta voit
lukea automaattisen käännöksen lehdestä.
Gazeta Vårt Jönköping publikohet nga komuna
e Jönköping-ut dhe distribuohet tek të gjitha
ekonomitë familjare. Në faqen www.jonkoping.
se/vartjonkoping mund ta lexoni përkthimin
automatik të gazetës.
Arabiska
BKS
‫مدينتنا عن بلدية يونشوبينك‬
( ‫تصدر مجلة ) يونشوبيك‬
‫البلدية الدخول إىل‬
. ‫وتوزع عىل جميع املنازل ب ضومن‬
، ‫موقع املجلة عىل ا لنت تجد ترجمة آلية ملحتويات املجلة‬
www.jonkoping.se/vartjonkoping ‫وذلك عىل الرابط‬
Vietnamesiska
Jönköping kommun xuất bản Báo chí Đô thị
Jönköping của Chúng tôi. Báo chí này
được phân phối đến từng hộ gia đình. Bạn
có thể đọc bản dịch tự động trên trang web
www.jonkoping.se/vartjonkoping
Vårt Jönköping je novina koju izdaje Opština
Jönköping, a šalje se svim dom ainstvima na
teritoriji Opštine. Na sajtu www.jonkoping.se/
vartjonkoping možete na i automattski prevod
lista.
På svenska
Tidningen Vårt Jönköping ges ut av
Jönköpings kommun och distribueras till
kommunens alla hushåll.
På www.jonkoping.se/vartjonkoping
kan du läsa automatiska översättningar av
tidningen till andra språk.
Vårt Jönköping – Hösten 2015 23
Välkommen till kontaktcenter!
Kontaktcenter
är din väg in i
kommunen
Till kontaktcenter kan du vända dig
med alla dina ärenden och frågor som
har med vår kommun att göra. Våra
kommunvägledare finns på plats för att
hjälpa dig, och om det skulle behövas så
vägleder de dig vidare till rätt person eller
verksamhet inom Jönköpings kommun.
Jönköpings kommun finns också på
Facebook. Här kan du ta del av aktuell
information eller ställa frågor. Vårt mål är
att besvara dig snabbt, inom 24 timmar
på vardagar. Alla som vill är välkomna
att vara delaktiga i diskussioner, komma
med kommentarer eller bara läsa vad
andra skriver.
Du når kontaktcenter på tfn 03610 50 00. Om du vet för- och efternamn
på den person du söker så ring 03610 80 00 direkt (automatisk växel).
Kontaktcenter hittar du i Juneporten,
Västra Storgatan 16 i Jönköping.
Besökstider: Mån–fre kl. 07.45–17.00.
Så här kan det se ut
under en kampanj för
Fairtrade i centrala
Jönköping.
Jönköping är en Fairtrade City
Fairtrade är en oberoende märkning
med kriterier som ger odlare och
anställda i länder med utbredd
fattigdom möjlighet att skapa sig en
trygg och hållbar tillvaro, med andra
ord de kan få schysst lön och schyssta
arbetsförhållanden. Fairtrade motverkar
även att barn utnyttjas som arbetskraft.
I Sverige finns nu ca 2 500 varor som
har märkningen Fairtrade och fler
kommer hela tiden. Premien som det
kostar att vara ett licensierat företag går
tillbaka till lokalsamhället och 2013 betalades det ut 86 miljoner Euro. Pengar
som gjorde det möjligt att till exempel
bygga en vårdcentral, en skola eller till
en omställning att bli eko reko.
Fairtrade City är en diplomering för
kommuner som vill engagera sig för
rättvis handel. Jönköpings kommun
blev en Fairtrade City 2009.
Schyssta varor, schyssta villkor
– Att vi är en Fairtrade City innebär att
vi ska arbetar för att det finns ett brett
utbud av schyssta varor med schyssta
villkor i vår kommun både hos handlare, caféer, resturanger, näringsliv och i
kommunens verksamheter. Kommunens
invånare ska få information om rättvis
handel och etisk konsumtion och erbjudas produkter som har tagits fram med
schyssta arbetsvillkor och löner för t.ex.
odlaren och anställda, säger Liz Modin,
samordnare för Fairtrade i Jönköping.
Om du vill göra skillnad välj Fairtrade nästa gång du handlar eller fikar!
FAKTA: Fairtrade City
För att bli diplomerad som Fairtrade City ska det
inom handeln finnas minst 15 caféer, hotell eller
restauranger som serverar Fairtrade-märkt kaffe eller
motsvarande. Det ska också finnas minst 8 butiker,
inom dagligvaruhandeln, som tillsammans har ett
etiskt sortiment om 80 produkter.
Läs mer om Fairtrade City på www.fairtrade.se
TIDNINGEN VÅRT JÖNKÖPING ges ut av Jönköpings kommun
och distribueras till kommunens alla hushåll. Artiklar, fotografier och illustrationer har huvudsakligen producerats av
anställda vid kommunens förvaltningar, där ej annat anges.
STADSKONTORET
Rådhuset
551 89 Jönköping
tfn 036-10 50 00
www.jonkoping.se