Daniel flydde från kriget
Nr 2. Hösten 2015 Daniel flydde från kriget Ensamkommande barn – kommunens ansvar Biblioteket som är öppet nästan jämt Stora evenemang i Jönköping 2016 Sidorna 6–7 Sidorna 12–13 Sidan 21 Vårt Jönköping – Hösten 2015 1 Stort engagemang i vår kommun Jönköpings kommun fortsätter att växa och det är gläd- jande att se att fler väljer att bosätta sig i vår kommun. Vårt strategiska läge vid Vätterns sydspets ger naturligtvis många fördelar. Här möts två av landets viktigaste vägar, E4:an och Rv 40, som gör Jönköping till en viktig knutpunkt. I framtiden kommer också Jönköping att bli navet i ett nytt järnvägsnät för höghastighetståg. Planeringen pågår för fullt kring denna viktiga infrastruktur. Att växa innebär förstås många utmaningar. Det behövs fler bostäder och arbete med detaljplaner pågår på många håll för att skapa förutsättningar för ökat bostadsbyggande. I en växande kommun behövs också plats för företag som vill etablera sig eller växa. Flyktingsituationen i världen innebär att många människor nu söker skydd i vårt land och i Jönköping, vilket innebär både kortsiktiga och långsiktiga utmaningar. Vi har förberett oss för att snabbt kunna ta emot och erbjuda människor tak över huvudet. På längre sikt handlar det om att ta emot människor på ett bra sätt som innebär delaktighet i samhället, att lära sig språket, börja arbeta och skapa sig en ny tillvaro. Genom en bra skolgång ska barnen få goda förutsättningar inför framtiden. Historiskt vet vi att vi klarat av att ta emot många människor som flytt från andra delar av världen. Människor som sedan bidragit till vår utveckling och varit med och byggt vårt välstånd. I vår kommun visas nu ett fantastiskt engagemang från många enskilda, organisationer och företag. Det är ett värdefullt engagemang när vi nu välkomnar dem som flytt från krig och terror till vårt Jönköping. Blöta julklappstips! Årets julklappar är blöta, sköna, mjuka och efterlängtade. Det finns något för alla önskningar – varma och avkopplande, nyttiga och hälsosamma eller lekfulla! Julklapparna finns att köpa på Rosenlundsbadet, Norrahammar Sportcenter och Stadsgårdsbadet t.o.m. 23 december. För större beställningar, ring 036-10 70 39. Samtliga julklappserbjudanden börjar gälla den 26 december 2015. Mer information: Läs mer på www.jonkoping.se, sökord Julklappsbad blöta k lappar från ba de n Skridskosäsongen är här! Det är kul att åka skridskor! Även när inte sjöar och andra vattendrag är frusna finns det chans att åka skridskor runt om i kommunen. Allmänhetens åkning pågår under vintersäsongen på de konstfrusna isbanorna – och den är alltid gratis! Under säsongen finns ett antal fasta tider men ibland kan tider ändras med anledning av större arrangemang. Kolla gärna tid och plats på kommunens hemsida, sökord allmänhetens åkning. Kommande veckas tider för allmänhetens åkning läggs vanligtvis ut på torsdagar, under skolloven erbjuds dessutom extra åkning för allmänheten. Utöver de konstfrusna isbanorna finns också en mängd ytor som spolas när vädret tillåter, till exempel grusplaner och skolgårdar. Dessa sköts av kommunen, frivilliga, föreningar och skolor. För exakta platser, se spolning av isar på kommunens hemsida. Mer information: www.jonkoping.se, sökord Allmänhetens åkning 615 351 ton växthusgas (koldioxidekvivalenter) ANN-MARIE NILSSON KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE släpptes ut i Jönköpings kommun under år 2013, vilket motsvarar ungefär 4,7 ton per person. Utsläppen har minskat med cirka 13 procent sedan 2010 och den största minskningen, sett till antal ton, har transportsektorn stått för. Nr 2. Hösten Daniela Hammer, kommunikationschef Johan Lundell, tfn 036-10 56 20, [email protected] MEDARBETARE I DETTA NUMMER Emma Adolfsson, Hanna Björkman, Karin Carlqvist, Stefan Carlsson, Eva Crondahl, Anna Grönlund, Lena Gustafsson, Annicka JohansANSVARIG UTGIVARE REDAKTÖR son, Jenny Lagström, Sofia Merkert, Jennifer Nilsson, Ida Thulin Prins, Annika Sundbäck Vallin och Joakim Walltegen ADRESS Jönköpings kommun, 551 89 Jönköping FOTO OMSLAG Joakim Walltegen Daniel fly e från krigedd t Ensamkomm – kommunensande barn ansvar Sidorna 6–7 2 Vårt Jönköping – Hösten 2015 Biblioteket som öppet nästan är jämt Sidorna 12–13 Vårt_Jönköping_n r2_2015.indd 1 Stora evenem i Jönköping ang 2016 Vårt Jönköping – Hösten 2015 Sidan 21 2015-10-28 1 17:12:35 2015 Aktuellt Konst kan väcka nyfikenhet, ställa kommunens konstevenemang med möjlighet att påverka och bidra till kommunens konst- och kulturliv. Gör en intresseanmälan Du anmäler dig enkelt via ett webbformulär och samtidigt väljer du det konstverk som du önskar bli fadder till. De utvalda konstverken är placerade i Jönköping, Huskvarna, Gränna och Hovslätt. Har du ett konstverk i din närmiljö som inte presenteras på webbsidan – inga problem! Gör en intresseanmälan så blir du kontaktad. Mer information, anmälningsformulär och aktuella konstverk: www.jonkoping.se, sökord Konstfadder I L L US T R AT I O N: WHITE ARKITEKTER frågor och bidra till samtal. Men framför allt berika vår vardag. Jönköpings kommun har en mängd kommunala konstverk på gator och torg runt om i kommen som vill ha din uppmärksamhet. Just nu pågår en kampanj som inbjuder privatpersoner eller en grupp, t.ex. en skolklass eller förening, att bli konstfadder. Uppdraget innebär att hålla koll på ett specifikt konstverk som är placerat utomhus och återkoppla till kultur- och fritidsförvaltningen om konstverket är skadat eller är i behov av att se ses över. Som konstfadder får du specialinbjudningar till F O T O: K ARI RUOKOLA Bli en konstfadder! ”Helén” av Arvid Bryth är ett av många konstverk som vill ha en konstfadder! Skulpturen i brons är placerad på Esplanaden i Huskvarna. Musikaliskt juläventyr med Kulturskolan I det musikaliska äventyret ”En På barnavdelningen blir det mysiga läsplatser alldeles intill böckerna, ett önskemål som kommit från många barn. Stadsbiblioteket byter kostym I början av 2016 kommer Jönköpings stadsbibliotek få en helt ny kostym! Det blir nya specialritade hyllor och övriga möbler byts ut eller renoveras. Belysning, golv och väggar ses över och bibliotekets lokaler anpassas efter dagens biblioteksverksamhet. Under ett par månader kommer därför stadsbiblioteket att vara stängt för renovering. Under denna period flyttar en del av verksamheten i stället till en lokal på Trädgårdsgatan på väster i Jönköping, strax intill Juneporten. Den tillfälliga lokalen ersätter delvis stadsbiblioteket och öppettiderna kommer att vara samma som idag. En förstärkning kommer också att göras på biblioteken runt om i kommunen för att underlätta för låntagare och besökare under renoveringsperioden. Mer information: Läs mer om stadsbibliotekets öppettider och renovering på bibliotek.jonkoping.se förtrollad julnatt” med kultursk olans barn och ungdomar en från Kulturskolan förtrol får du följa med till lad julnatt några av julens alla platser. Allt startar hemma i lägenheten där flickan Vita lämnats ensam natten innan julafton och hon passar då på att leta efter julklappar... Föreställningen spelas på Jönköpings konserthus den 12-13 december och du köper biljetter på www.programbolaget.se. jönköpin gs konse rthus elm 12-13 dec ia ember 2015 www.jonko ping.se Vårt Jönköping – Hösten 2015 3 F O T O: JOAKIM WALLTEGEN Många drömmar har slagit in för Daniel, som kom till Sverige som ensamkommande flyktingbarn för sju år sedan. Han har fått en ny familj, utbildning och ett jobb där han får arbeta med människor. Sverige är mitt land! – Jag ville inte dö i mitt hemland. Jag ville leva i lugn och ro. Jag vill ha demokrati och någon som bryr sig om mig. Det säger Daniel Larsson, 23 år, en gång ensamkommande flyktingbarn. För nio år sedan började hans flykt från Mashhad i Iran till Jönköping. En lång och krokig resa som egentligen började ännu tidigare när han som femåring skickades från mamma och pappa i Afghanistan till faster och farbror i Iran. – De ville skydda mig från kriget, berättar Daniel. Föräldrarna hörde han aldrig mera 4 Vårt Jönköping – Hösten 2015 av, men hans faster och farbror tog hand om honom som sin egen son. Livet i Iran var hårt. Eftersom Daniel kom från Afghanistan hade han inga rättigheter och ingen identitet. Han fick inte gå i skolan, fick inte äga ett SIM-kort, ingen cykel. – Det är katastrof i våra länder, säger Daniel. Daniel jobbade hårt som skräddare från morgon till kväll. En dag kom han i kontakt med en smugglare som erbjöd sig att ta honom till Turkiet, därifrån åkte han gummibåt till Grekland. – Jag kunde inte simma, jag var livrädd!, säger Daniel. Två år i Grekland I Grekland blev han kvar i två år. Först plockade han potatis och oliver sedan fick han jobb som skräddare på en stor fabrik. I Aten träffade han en smugglare som kunde ta honom vidare i Europa. Eftersom jag själv kom som ensamkommande flyktingbarn till Sverige kan jag vara en förebild för de barn som kommer idag. Bostäder till flyktingar Människor på flykt behöver bostäder i Jönköpings kommun. Har du en eller flera bostäder att hyra ut? Kontakta kommunens bostadssamordnare via kontaktcenter på tfn 036-10 50 00. Samma regler gäller som vid all uthyrning av bostäder. Läs mer på www.jonkoping. se, sökord Bostäder till flyktingar. Brist på tolkar När han kom till Malmö var det höst och kallt. Daniel visste inte vart han skulle ta vägen, men hittade till slut en polisstation som var stängd. Efter ett tag kom två poliser som tog hand om honom och tog honom till ett hotell i Malmö där andra flyktingar också bodde. Dagen efter kom två kvinnor från socialtjänsten i Malmö och tog med honom till ett HVB-hem (hem för vård eller boende). Här fanns mat, dusch, sängar och handdukar! Efter två veckor fick Daniel åka vidare till Jönköping med buss. Han fick en plats på Vårsol SARA – Frälsningsarméns boende för ensamkommande flyktingungdomar. Han fick också en god man. – Hon blev min svenska mamma, berättar Daniel. Började skolan Efter några månader frågade Daniels svenska mamma om Daniel ville komma och bo hos dem. Han tvekade först. – Jag var blyg och rädd, men hon sa att jag kunde testa en vecka, två veckor och det har jag aldrig ångrat. De är underbara. Daniel fick också börja skolan. – När de sa – imorgon får du börja skolan – så bara tänkte jag ”YES!, säger Daniel och ler stort. Att läsa svenska, skaffa sig ett jobb och stå på egna ben har hela tiden varit Daniels mål. På Bäckadalsgymnasiet har han tagit igen sin förlorade skolgång med råge och läst både Mode och Design och industriprogrammet. Förra sommaren tog han studenten. Dagen efter fick han fast jobb på Fläkt Woods. – Jag älskar det jobbet! Men min dröm är att jobba mer med människor. Jag är social, pratsam och älskar att vara med människor, säger Daniel. Nu verkar det som att drömmen håller på att bli sann. I oktober blev Daniel erbjuden en tjänst i kommunen för att arbeta med ensamkommande barn och ungdomar. – Jag jobbade extra på ett HVB-hem i somras och nu vill de att jag börjar jobba heltid med ensamkommande. Eftersom jag själv kom som ensamkommande flyktingbarn till Sverige kan jag vara en förebild för de barn som kommer idag. Ni kan om ni kämpar och vill kan jag säga. Flyttat hemifrån Nu har Daniel flyttat hemifrån och bor i en egen lägenhet på väster, nära sina föräldrar. – Vi hörs flera gånger varje dag och träffas ofta, jag känner en så stor tacksamhet mot min familj och det svenska samhället. Att jag fick uppehållstillstånd. Nu har jag allt. Jag mår bra, jag kan prata svenska och har ett svenskt namn. Sverige är mitt land. Kommunens tolk- och översättarservice är en av de verksamheter som påverkas mycket när flyktingströmmen ökar. 12 nya tolkar har rekryterats i år och ännu fler behövs. – Det är svårt att hitta platstolkar till alla uppdrag, många kunder får ta telefontolk istället, säger Carina Leion som är enhetschef på socialtjänstens tolk- och översättarservice. Telefontolk fungerar oftast mycket bra, men det blir något nytt för kunderna att vänja sig vid. Carina berättar att det största språket är arabiska och att det också är det som ökar mest. Även dari från Afghanistan och tigrinja från Eritrea står för stora ökningar. För att undvika telefonkö när du ska boka tolk rekommenderar Carina att du använder webbokningen TSR online som du hittar via kommunens webbplats. Så kan du hjälpa till! Jönköpings kommun vill erbjuda ett gott mottagande för de ensamkommande barn och unga som kommer hit. Vill du också hjälpa till? Vi behöver fler familjehem, gode män, men också volontärer. Gå in på kommunens webbplats: www.jonkoping.se, sökord Hjälp de ensamkommande och skicka in en intresseanmälan. Vårt Jönköping – Hösten 2015 5 När ett ensamkommande b – kommunens ansvar Hittills i år har nästan tvåhundra ensamkommande flyktingbarn kommit till Jönköpings kommun. Främst rör det sig om unga asylsökande från Afghanistan, Eritrea, Somalia och Syrien. Alla kommuner i Sverige har enligt lag skyldighet att ta emot och ta hand om ensamkommande barn och unga. Det är Migrationsverket som anvisar de ensamkommande till kommunerna. Hur det går till från det att Jönköpings kommun får en avisering om att ett barn är på väg till kommunen till dess att barnet får uppehållstillstånd kan du se och läsa om på detta uppslag. Barnet anvisas till Jönköping När ett ensamkommande asylsökande barn anvisas till Jönköpings kommun får socialtjänstens sektion för ensamkommande barn och unga en avisering om att ett barn är på väg. Kommunen blir ansvarig för omhändertagandet för barnet. Socialtjänsten ska inom 24–48 timmar hitta ett lämpligt boende. Barnet anländer till Jönköping Jönköpings kommun ansvarar för att ordna resan för barnet från ankomstkommunen till det boende där barnet ska vistas. Jönköpings kommun har sedan fortsatt ansvar för boende och omsorg under den tid ansökan om asyl prövas (ca 6-8 månader). En utredning startas Socialtjänsten startar en utredning där barnets behov utreds. Barnet placeras i ett boende FAMILJEHEM. Är barnet under 15 år placeras det i ett familjehem. Att vara familjehem innebär att ta emot ett barn som en familjemedlem för att i föräldrars ställe vårda och fostra barnet under en längre eller kortare tid. 6 Vårt Jönköping – Hösten 2015 Barnet placeras i ett boende HVB-HEM. Är barnet en pojke mellan 15 och 18 år placeras han i första hand i ett av kommunens egna boenden, s.k. HVB-hem (hem för vård eller boende). Det finns i dagsläget 7 kommunala HVB-hem och ett antal privata. Dessutom har kommunen ett avtal med Vårsol SARA som på socialnämndens uppdrag bedriver verksamhet för ensamkommande flyktingbarn. Flickor placeras som regel i familjehem. I L L US T R AT I O NE R: NY barn kommer till Jönköping Kommunen utser en god man åt barnet Enligt lagen ska kommunen förordna en god man för minderåriga barn som kommer till Sverige utan förälder, eller annan vuxen istället för förälder, och saknar uppehållstillstånd. Beslut om att förordna godmanskap och upphäva godmanskap fattas av överförmyndarnämnden. Barnet börjar skolan Alla barn och elever i Jönköpings kommun ska få det stöd som krävs för att nå de nationella målen och utvecklas så långt som möjligt. Detta gäller även ensamkommande flyktingbarn. Barnet kartläggs och bedöms, resultatet ligger sedan som grund för vilken årskurs barnet placeras i. En nyanländ elev ska inom två månader från det att han eller hon för första gången tagits emot i skolan placeras i en årskurs som är lämplig med hänsyn till ålder, förkunskaper och personliga förhållanden i övrigt. En nyanländ elev som saknar tillräckliga kunskaper i det svenska språket för att kunna tillgodogöra sig den ordinarie undervisningen, ska delvis undervisas i förberedelseklass för att få tillräckliga kunskaper för att kunna delta i den ordinarie undervisningen. Barnet får uppehållstillstånd Om barnet får uppehållstillstånd i Sverige ansvarar kommunen för fortsatta insatser under barnets uppväxt, fram till 21-årsdagen. För att skapa kontinuitet och trygghet för de barn som beviljas uppehållstillstånd, är det angeläget att de får bo kvar i den kommun de har bott i under den tid asylärendet prövades. När barnet beviljas permanent uppehållstillstånd ska socialnämnden anmäla behovet av att utse en särskilt förordnad vårdnadshavare till tingsrätten. När denna vårdnadshavare utsetts av tingsrätten upphör godmanskapet. Vårt Jönköping – Hösten 2015 7 Humanistiska programmet – bred utbildning med språk, historia och filosofi Louise, Anna och Sara går andra året på programmet. De är positiva och berättar om en rolig utbildning med mycket språk, historia och filosofi. Förutom svenska och engelska så läser de ytterligare tre språk. – I grundskolan var det bara jag som gillade språk och i den här klassen gillar alla det. Det är jätteroligt, berättar Sara. – Det är en hel del plugg med mycket grammatik och glosor men vi är intresserade så det är det kul, säger Louise. – Det är roligt att gå till skolan. Alla ämnen och lärare är bra. Och vi har så bra sammanhållning i klassen, berättar Anna. Högskoleförberedande Humanistiska programmet är en högskoleförberedande utbildning som ger F O T O: JOAKIM WALLTEGEN Du som ska välja till gymnasiet har fram till 12 februari på dig att bestämma dig för vilket program du vill gå. Ett av de program som du kan söka är Humanistiska programmet. En utbildning för dig som är intresserad av humanistiska ämnen, som tycker om språk och som är intresserad av den globaliserade värld som vi lever i. Louise, Anna och Sara rekommenderar gärna humanistiska programmet till den som tycker om språk och är intresserad av den globaliserade värld som vi lever i. en god grund för fortsatta studier på högskolan. Vill man läsa mer samhällsämnen eller naturämnen så finns det möjlighet att välja till det i det individuella valet. – Humanistiska finns bara på Per Brahegymnasiet och vi har bra lärare och en mysig miljö på skolan. Det är en god stämning här som känns så fort man kommer in i skolan, berättar Sara. Alla tre vill rekommendera dem som nu går i åk 9 att söka Humanistiska programmet. – Det är ett brett program med många möjligheter efter gymnasiet. Även om du inte vill jobba med språk, avslutar de enigt. Vill du byta yrke? Bli lärling! För dig som är över 20 år finns det möjlighet att bli lärling och utbilda dig på en arbetsplats. Att vara lärling innebär att du varvar dina teoretiska studier med att lära dig yrket på en arbetsplats. I Jönköping finns det möjlighet att söka till lärling inom flera områden, exempelvis lastbilsmekaniker, bageri och konditori, kock och kallskänka. Andrea Watson har en högskoleutbildning och har tidigare arbetat som projektledare, men efter 15 år med administration ville hon ändra bana. Nu utbildar sig Andrea till 8 Vårt Jönköping – Hösten 2015 bagare/konditor och är lärling på Landhs konditori. – Det är fantastiskt roligt. Som lärling får man en verklighetsförankring och får koll på yrket. Jag får med mig så mycket mer kunskap än det som står i läroböckerna, berättar Andrea. Mer information: Vill du få mer information eller ansöka? Kontakta Vägledningscentrum, Barnarpsgatan 40 i Jönköping. För öppettider se www.jonkoping.se/vuxenutbildningen. Andrea tycker att lärlingsutbildningen ger henne så mycket mer kunskap än det som står i läroböckerna. F O T O: LENA GUSTAFSSON Hallå där! Sanja Nikic Lesic, personalstrateg på Jönköpings kommun Per Johansson trivs med variationen i rektorsyrket och vill ha en dialog med både elever och personal. Rektor – ett spännande och givande uppdrag Det är lunchrast på Dalviksskolan. På skolgården är det ett myller av barn som leker, gungar och skrattar. Mitt på skolgården står rektor Per Johansson och pratar med några av barnen. – Jag trivs med att vara rektor. Det är ett spännande och givande uppdrag där jag kan vara med och påverka hur en skola utvecklas. Det känns bra, säger Per. Per har varit rektor i 7,5 år. Innan dess var han lärare och hade ingen tanke på att bli rektor. Han trivdes bra med det pedagogiska arbetet och med kontakten med både elever och kollegor men kände att han efter tjugo år som lärare gärna ville utvecklas i sin yrkesroll. Efter en ledarskapsutbildning fick han tjänst som biträdande rektor på Ekhagsskolan. Påverka en hel skola – Jag trivdes med att vara lärare och att kunna påverka elevernas utveckling, lärande och sociala samspel. Men som rektor kan jag ju istället påverka en hel skola. Det är fantastiskt roligt! En rektors arbetsdagar består av många möten. Det är möten om det pedagogiska arbetet, uppföljningar, personalfrågor, kvalitetsfrågor eller möten om fastighetsplanering och arbetsmiljö. Det är viktigt att kunna hantera alla de delar som uppdraget innebär samtidigt som man ska göra en bra skola ännu bättre. Mellan alla möten och uppdrag är Per mycket ute i verksamheten för att ha en dialog med både elever och personal. – För mig är det viktigt att barnen på skolan vet vem jag är så jag försöker vara ute mycket i klassrummen och på skolgården för att prata med eleverna och lära känna dem. Lunchrasten närmar sig sitt slut och eleverna vill ha tillbaka Pers uppmärksamhet. En flicka vill berätta för Per att hon ska flytta och en diskussion mellan både rektor och elever om hur det känns att vara ny i en klass är snabbt i full gång. Mer information: Jönköpings kommun är en stor arbetsgivare, med ca 300 yrkesroller och fler än 11 000 anställda. Vi behöver ständigt rekrytera utbildad och engagerad personal. Vill du veta mer om hur det är att jobba inom Jönköpings kommun. Läs mer på www.jonkoping.se, sökord Jobba Vilka särskilda yrken har kommunen störst rekryteringsbehov av just nu och framåt? – Största bristen i dagsläget är vissa ingenjörer och andra specialistkompetenser inom plan- och byggverksamheten. Totalt har vi har drygt 1000 platsannonser ute årligen och det finns inget som tyder på att behovet skulle minska. Det handlar bl.a. om lärare och förskollärare, undersköterskor, socionomer, chefer, ingenjörer och olika specialister. Vilka utmaningar står kommunen som arbetsgivare inför de närmaste åren? – En stor utmaning är naturligtvis att även i framtiden kunna attrahera och rekrytera nya medarbetare när behovet uppstår. Vi behöver också kunna behålla duktiga medarbetare. Vi ska ha en organisation med bra arbetsmiljö där medarbetarna trivs, är engagerade och ger en bra service till våra kommuninvånare. Vad gör kommunen för att möta utmaningarna? – Internt jobbar vi på olika sätt med att förbättra förutsättningarna för våra medarbetare så att de ska kunna göra ett så bra jobb som möjligt. Det handlar exempelvis om arbetsmiljö, friskvård och kompetensutveckling. Utåt måste vi ännu mer profilera kommunen som attraktiv arbetsgivare och jobba med vårt varumärke. Hur ska kommunen fortsätta vara en attraktiv arbetsgivare? – Vi ska lyfta fram det vi står för som arbetsgivare och vår värdegrund. Vårt Jönköping – Hösten 2015 9 Ljuset fungerar som en vägvisare och ger oss en bättre bild av omgivningen. Belysning bidrar både till en attraktivare och tryggare stad. Trygghet handlar inte om den faktiska säkerheten, det handlar om hur säker en plats upplevs och där spelar ljuset en stor roll. För att Jönköping ska kännas ännu tryggare är en lösning att belysa fler platser – och du har möjligheten att påverka var. 10 Vårt Jönköping – Hösten 2015 Lysande lösningar på otrygghet Trygghet handlar om hur säker en plats upplevs och där spelar ljuset en stor roll. Ljuset fungerar som en vägvisare och ger oss en bättre bild av omgivningen. För att Jönköping ska kännas ännu tryggare är en lösning att belysa fler platser. Jönköpings kommun har under flera år jobbat med projektet Trygghetsåtgärder inom ramen för Stadsbyggnadsvisionen 2.0. Syftet med projektet var att öka trygghetskänslan i de centrala delarna av Jönköping. En rad åtgärder har genomförts i och med projektet. Ett flertal gångtunnlar har fått ny belysning och föreläsningar kopplat till trygghetsfrågor har arrangerats. Men arbetet stannar inte där. – Att få personer att känna sig trygga i staden är alltid ett pågående arbete som vi satsar mycket på, säger Jenny Larsson, projektledare för stadsutveckling på Jönköpings kommun. Trygghet, ett klick bort På Jönköpings kommuns hemsida finns ett webbformulär där du kan fylla i Rätt lampa på rätt plats var i staden du känner dig otrygg och varför. – Trygghet upplevs väldigt olika från person till person. Därför har vi skapat webbformuläret för att lätt få ta del av hur medborgarna upplever sin närmiljö, de kan ju den bäst. Det kan vara åtgärder som är lätta att genomföra inom en snar framtid eller om det är mer omfattande åtgärder som krävs kan vi lägga till det i en idébank och arbeta vidare med i ett senare skede. Din trygghet är viktigt, avslutar Jenny Larsson. Hjälp oss att göra kommunen tryggare! otrygg och varför. Fyll i formuläret på www.jonkoping.se, sökord Ljusets stad. Det är viktigt att vara konkret med vad det är som gör att det känns otryggt. Tack för din hjälp! Tryggare stad, med Karins hjälp F O T O: JENNIFER NILSSON I Talavidtunneln har det tidigare varit lagligt att måla graffiti vilket gjorde att även lamporna blev övermålade. Karin tyckte att tunneln var för mörk så med hjälp av sin mamma fyllde de i webbformuläret. – Det är bra att ljuset har blivit fixat nu när det börjar bli mörkare på kvällarna. Det känns bättre att gå till skolan och ta promenader med hunden nu. Sedan tycker jag att det ska bli skönt att få bort allt klotter också, säger Karin. Spontant, om jag säger ljus, vad säger du då? – Att det är viktigt. Vad gör en belysningsplanerare? – Du ska se till att rätt lampa hamnar på rätt plats, svårare är det inte. Projektering av belysningsanläggningar, men också att föra upp vikten av bra belysning på dagordningen. Jag samverkar också med andra för att skapa trygga och snygga offentliga kvälls- och nattmiljöer. Vad är roligast med ditt jobb? – Det är en kick att få uppleva en färdig anläggning man projekterat och känna att det blev riktigt bra, liksom att se att en miljö plötsligt får liv även efter att solen gått ner. Det är också roligt att ha möjligheten att påverka det offentliga nattrummet, både på lång sikt och att man kan genomföra vissa åtgärder riktigt snabbt. Berätta var i staden du känner dig Nu kan du hjälpa Jönköpings kommun att göra staden tryggare. Karin är en av de som har hjälp till! Tor Olsson är kommunens belysningsplanerare. Hans arbete handlar om att se till att staden blir upplyst med lampor, och därmed skapa en tryggare plats att vara på. Ett råd till den som vill bli belysningsplanerare? – Läs belysningslära i Jönköping. Och lär dig lita på dina egna ögon. Du ska se till att rätt lampa hamnar på rätt plats, svårare är det inte. En mörk tunnel fick nytt ljus, när Karin tipsade om en plats som kändes otrygg. Ytterligare upprustning av Talavidtunneln pågår just nu. Om du vet fler platser som känns otrygga, gör då som Karin och fyll i webbformuläret. Tor Olsson, belysningsplanerare Vårt Jönköping – Hösten 2015 11 Bankeryds bibliotek – öppet nästan jämt Det är onsdagkväll, klockan är sex och personalen har precis gått hem för dagen. Men därmed inte sagt att biblioteket är mörkt, tyst och tomt! En familj har precis loggat in och just i kväll är de först på plats och har lokalen alldeles för sig själva. I samband med öppnandet av Bankeryds bibliotek den 12 september infördes så kallat meröppet. Det innebär att lokalen är tillgänglig kl 7- 22 alla dagar i veckan och besökare lånar på egen hand och har tillgång till böcker, tidningar, datorer och hela lokalen även när personalen har gått hem. Bankeryd är det första biblioteket i kommunen som infört meröppet och därmed har Bankerydsbor också fått ett offentligt vardagsrum och en mötesplats mitt i centrum, där folk vistas. – Meröppet är verkligen jättebra! Vi går gärna hit på kvällen och lånar böcker. Vi behöver inte tänka på bibliotekets öppettider utan kommer när det passar oss. Vi har varit här flera gånger efter stängningstid och det funkar hur bra som helst. Vi trivs på nya bibblan, det är lugnt, skönt och miljön är trevlig, dessutom är det lätt 12 Vårt Jönköping – Hösten 2015 att hitta böcker. Vi bor i Bankeryd men har faktiskt inte varit så flitiga låntagare tidigare, då biblioteket var integrerat med Attarpsskolan. Det var svårt att passa öppettiderna och lokalen kändes inte så välkomnande. Men nu går vi gärna till biblioteket för att både låna och läsa tidningar, säger Mikael Fransson och Catrin Augustsson. Det märks att Zimon, som är drygt 5 år, har varit på biblioteket förut. Han hittar vant bland böckerna i hyllorna och verkar känna sig som hemma på barnavdelningen. Och lika självklart Meröppet är verkligen jättebra! Vi går gärna hit på kvällen och lånar böcker. vet han hur det går till att låna i automaten. Idag lämnar han tillbaka ett helt gäng böcker. – Jag gillar att läsa och helst vill jag låna Pettson och Findus, Mamma Mu och Alfons Åberg. Jag tycker det är roligt att gå hit, säger Zimon som redan har hunnit följa med mamma och pappa ett flertal gånger sen biblioteket började med meröppet. Först ut att testa I samband med invigningen lanserades meröppet och alla besökare fick möjlighet att lära sig hur enkelt det är att använda biblioteket trots att personalen inte är på plats. Genom att aktivera sitt personliga lånekort kan de som fyllt 18 år få tillgång till lokalen för att till exempel låna böcker eller kanske ha en föreningsträff. – Jag hade aldrig tidigare hört talas om meröppet men i samband med invigningsdagen fick jag information och insåg direkt att det skulle passa vår familj. Jag var faktiskt den första F O T O: JOAKIM WALLTEGEN Familjen Augustsson-Fransson känner sig hemma på biblioteket, även när personalen har gått hem. Zimon hittar snabbt sina favoritböcker och fixar själv lånen i bokautomaten. Detta är meröppet! Meröppet innebär att biblioteken är öppna även när personalen inte är på plats. Under bestämda tider kan Ulf Moberg besökare använda bilioteken via särskilda inloggningsrättigheter. Idén är ursprungligen från Danmark, i Sverige har ett antal mindre bibliotek i södra Sverige gått i bräschen. – Tomma och stängda lokaler ska undvikas och tanken med meröppet är att användare ska kunna låna, lämna böcker, läsa tidningar och även använda biblioteket (som ju är deras) på ett resurseffektivt sätt. F O T O: MONS ANNÉR att testa funktionen, säger Mikael. Vi gick hit en kväll och loggade in utan problem. Biblioteket är ju upplyst ända fram till kl 22 så man känner sig välkommen och miljön är ju så hemtrevlig med läslampor och fåtöljer. Men visst, lite märkligt kändes det nog första gången, att vi var alldeles ensamma i det fina, nya biblioteket. Det är ju ett stort förtroende och vi som är här på kvällar och helger har ett gemensamt ansvar för lokalen och för de personer som släpps in. – Meröppet på biblioteket bidrar till ett levande samhälle och gör att centrum känns mer tryggt än tidigare. Det är bra att biblioteket är upplyst hela kvällen, både med tanke på insyn men också att det blir mer liv och rörelse. Jag gillar verkligen det nya biblioteket och att vi kan komma nästan när vi vill. Och jag ser också fram emot fler arrangemang framöver, gärna program som riktat sig till barn. Då kommer vi att besöka biblioteket ännu oftare, säger Catrin. Med en allt bättre teknikutveckling möjliggörs ju självbetjäning också i högre utsträckning än förr, säger Jönköpings kommuns bibliotekschef Ulf Moberg. Meröppet innebär inte att personalen ska bli färre men däremot ha möjlighet att arbeta på delvis annat sätt, mer uppsökande och lässtimulerande. Bankeryds bibliotek är först ut i Jönköpings kommun och har till en början meröppet 7–22 alla dagar i veckan. Slår det väl ut i Bankeryd är ambitionen att införa denna service på fler folkbibliotek runt om i kommunen. Vårt Jönköping – Hösten 2015 13 Bakgrunden till hastighetsöversynen är ett riksdagsbeslut från 2008 om att nya hastigheter ska införas. Målet är att minska antalet olyckor med oskyddade trafikanter, alltså gående, cyklister och mopedister. Nu har turen kommit till centrala Jönköping och Huskvarna. Sedan 2011 har Jönköpings kommun arbetat med hastighetsöversynen. Först ut ut var alla ytterområden och nu har vi alltså nått de centrala delarna av Jönköping och Huskvarna. – Det här gör vi framför allt för att för att få en bättre trafiksäkerhet där det rör sig oskyddade trafikanter, säger Johnny Hjelmrin, trafikingenjör på stadsbyggnadskontoret. – Kan vi få ner hastigheten blir olyckan inte lika allvarlig om den ändå inträffar. Rätt hastighet på vägar och gator är en förutsättning för att minska antalet döda och skadade i trafiken. Viktigt med tydlighet Att hitta balansen mellan kraven på trafiksäkerhet, miljö, tillgänglighet och regional utveckling är en utmaning. De oskyddade trafikanterna är prioriterade när man gör om i trafikmiljön och det sker på bekostnad av fram- komligheten hos bilförarna. Vi försöker tydliggöra trafikmiljön. Helst så tydligt att du direkt förstår vad som väntas av dig i form av hastighet och regler. Därför byggs det refuger, avsmalningar och belysning där det största behovet av att korsa gatan finns. Det vill säga vid skolor, busshållplatser och i centrum. 50-vägar skyltas om till 40 och ibland 60, 70-vägar ersätts med 60 inom tätbebyggt område. Vid skolor är det oftast 30 som gäller. Gatunätet skall vara utformat så att hastigheten anpassas. Mer information: Läs mer på www.jonkoping.se, sökord Hastighetsöversynen Trafikingenjör Johnny Hjelmrin svarade på frågor om hastighetsöversynen. På plats i Huskvarna Under hösten har stadsbyggnadskontoret bjudit in allmänheten för att prata om hastighetsöversynen. I slutet av oktober fanns utställningen i Huskvarna bibliotek. – Vi är här för att svara på frågor kring förslaget till hastighetsöversynen. Det ger oss en input på om vi har missat något i översynen. Det kan vara gator som många korsar som vi inte har tagit med i beräkningen, säger Johnny Hjelmrin. Maria Strahl är en av besökarna som ställde frågor till 14 Vårt Jönköping – Hösten 2015 kommunens personal. – Jag är här idag för att bevaka mina intressen som gång- och cykeltrafikant. Jag tycker det är bra att det är bemannat här idag så att man kan ställa frågor och på så sätt få veta mer om hur läget ser ut, säger Maria Strahl. Alla kommuninvånare kan lämna synpunkter på förslaget till hastighetsöversyn på kommunens webbplats fram till och med den 15 januari 2016. F O T O: SMALANDSBILDER.SE Nya hastigheter för bättre trafiksäkerhet F O T O: MARIANNE BRÄNNMAN Jessica testade elcykel gratis Jessica var en av många testpiloter när kampanjen ”Låt bilen stå” lät kommuninvånare testa en el-cykel under en vecka. Hej! Hur var det att vara testpilot? – Fantastiskt och jätteroligt. Jag hade önskat att testperioden varit ännu längre för det var så kul att cykla. Det enda negativa är att jag fått smak på den finaste och också dyraste el-cykeln på marknaden och har möjligen lite svårt att acceptera billigare alternativ. – Jag har ungefär en mil till jobbet och en vanlig cykeltur tar 35 minuter och kräver en dusch efteråt. Med el-cykeln blev det inte alls samma ansträngning. Cykelturen tog 20 minuter och ingen dusch behövs. Det blir enkel pendling helt enkelt. Vad är det bästa med el-cykel? – Att även längre sträckor känns möjliga oavsett backar och ansträngning. Elen hjälper ju till när det annars blivit tufft. Vill du ha en egen el-cykel nu? – Jaaa, det vill jag, men det är ännu så länge ganska dyrt. Det hade verkli- Ny cykelkarta Med cykel når du enkelt många olika resmål som idrottsanläggningar, skolor och arbetsplatser runt om i kommunen. Cykelkartan 2015 är mer detaljerad och har fokus på att täcka in större delar av Jönköping med omnejd och visar hur olika stadsdelar är sammanbundna. En nyhet är ett stryktåligt och vattenavvisande papper som gör att du kan använda kartan om och om igen. Nya kartan finns att hämta på kontaktcenter och turistbyråerna. När snön kommer kan kommunens snöröjningskarta vara till hjälp. Jessica testade en el-cykel under sommaren. gen varit bra i fall arbetsgivaren hade subventionerat el-cyklar. Med min vanliga cykel cyklar jag någon gång i veckan – som testpilot cyklade jag hela tiden. FAKTA: Testpiloter 250 personer har varit testpiloter i år. Av utvärderingarna som gjorts instämmer 74% med påståendet ”Jag rekommenderar el-cykel som färdsätt i Jönköping” och 75% med påståendet ”Min upplevelse som testpilot var positiv”. Koll på plogningen Nu närmar sig vintern och kommunen är redo för plogning och halkbekämpning. Eftersom väderleken kan variera mycket inom kommunen så kontrolleras snödjup, halka och temperaturer på tio olika platser. Aktuell väderlek tillsammans med en prognos avgör vårt val av insats. Även vid omfattande snöfall är målet att alla gator ska vara framkomliga inom ett dygn. Vi strävar efter att hålla vägnätet i bra skick, men om t.ex. en snöplog måste tas ur drift kan det bli förseningar. Snöröjningskarta på webben En karta på kommunens webbplats visar exakt vilken prioritet gator, cykelvägar och gångbanor har. Där kan du själv se och bedöma vilken väg som är bäst att ta till jobbet eller skolan! Mer information: Läs mer på www.jonkoping.se, sökord Vinterväghållning, och http://karta.jonkoping.se/app/vinter Vårt Jönköping – Hösten 2015 15 Alla har rätt att bli bemötta efter sina behov och sin situation – Det blir vanligare och vanligare att gamla vill dö hemma. Det är viktig kunskap att veta hur man stöttar dem in i det sista. Alla har rätt att bli bemötta efter sina behov och sin situation, säger Malin. Under två år läste Malin utbildningen på halvfart samtidigt som hon jobbade. – Det var tufft men jätteroligt. Nu har jag mer kött på benen, mer att komma med. För att dela med sig av sina kunskaper har Malin gjort i ordning en kompetenshörna i hemtjänstlokalen där hennes kollegor kan ta del av diverse information. På väggen sitter de fyra hörnstenarna inom palliativ vård – närstående/stöd, team/arbete, symtom/ lindring och kommunikation/relation. Här finns också ett blädderblock där olika sjukdomar och deras symtom presenteras. – Nu jobbar vi med att förbättra våra uppföljningar efter dödsfall. Vårt arbete blir bara bättre och bättre. Malin jobbar inte bara med palliativ vård utan träffar också andra medborgare som har hemtjänst. Vi följer med Malin hem till Elisabet. Elisabet är 82 år och bor i en lägenhet mitt i Gränna. Hon har haft hemtjänst varje dag de senaste åtta åren. Utan att blinka rabblar hon upp namn på fem personer som är ”hennes” personal. Hjälpsamma och duktiga – De är jättebra. Det finns inget negativt att säga om den här personalen, de 16 Vårt Jönköping – Hösten 2015 F O T O: LENA GUSTAFSSON Malin Eklund jobbar i hemtjänsten i Gränna. Hon är en av kommunens undersköterskor som har läst YHutbildningen avancerad palliativ vård (vård i livets slutskede). Intresset för palliativ vård väcktes vid en endagsutbildning för några år sedan. När Malin sedan fick höra om omvårdnadslyftet och att man kunde läsa till specialistundersköterska inom palliativ vård skickade hon in en intresseanmälan och kom med. Elisabet trivs bäst hemma. Hon har bara bra saker att säga om hemtjänstpersonalen. Idag är det undersköterskan Malin Eklund som är på besök. är hjälpsamma och duktiga, säger hon. Runt halsen på Elisabet hänger trygghetslarmet, eller kommunmedaljen som hon skämtsamt kallar det. Det kan hon trycka på om hon till exempel ramlar och behöver tillkalla hjälp. – Jag tycker att det är roligt att leva, men det är jobbigt. Jag kan inte klä mig själv och behöver hjälp med att städa, tvätta och handla, säger hon. Elisabet har bott i Gränna i 25 år. Många av hennes gamla vänner finns inte längre. Tre gånger i veckan tar hon sin permobil och åker till Baronen, som är en träffpunkt för äldre. Där träffar hon andra Grännabor och fikar, pratar och umgås. Hemma är bäst – Men att vara hemma är bäst. Här vill jag dö, säger Elisabet. – Det ska du inte göra än på många år, påpekar Malin. Men när det blir dags kanske Malin är en av dem som finns där och lindrar med sina specialistkunskaper i palliativ vård. Jönköping bäst i Sverige! Mellan 2011 och 2014 genomfördes omvårdnadslyftet där kommuner kunde söka pengar från Socialstyrelsen för att kompetensutveckla personalen inom äldreoch funktionshinderomsorgen. Jönköpings kommun sökte och fick pengar. Under fyra år läste 550 vårdoch omsorgspersonal in gymnasiets omvårdnadsprogram och 200 läste YH- utbildningar med specialistinriktning. När omvårdnadslyftets slutrapport redovisades i våras stod det klart att Jönköpings kommun producerat överlägset flest YHpoäng (yrkeshögskolepoäng) i hela Sverige. När det gäller producerade gymnasiepoäng kom Jönköpings kommun på tredje plats efter Stockholm och Göteborg. Munksjökajen öppnas upp området och där kommer man kunna fortsätta gå utmed vattnet. Kajen utanför Munksjö AB används inte idag och har inte använts på många år. Men med Munksjö AB:s Just nu kan man följa vattenlinjen runt tillstånd och goda vilja blir det nu större delen av Munksjön, men det verklighet att kunna gå och ströva fattas en viktig del förbi Hälsohögutmed kajen. skolan och Munksjö Fabriksområde. – Vi ser verkligen fram emot att Södra Munksjön Utvecklings AB kunna erbjuda jobbar för fullt Jönköpingsbormed att få till Munksjöbron den sista delen na ytterligare en på strandpromedel av den vackHögskolan naden. Tanken ra promenaden är att man ska runt Munksjön, bygga vidare på säger Åsa Friis, gångvägen efter VD för Södra brofästet vid Munksjön UtCampus och låta vecklings AB. vägen fortsätta Kajen kräver nedanför Jönen hel del uppköping Energis rustning och anläggning och förstärkningar Ny strandpromenad sedan använda för att tas i bruk Ny stadsdel delar av Munkigen. Man behösjö AB:s kaj. ver också arbeta Kajen för och hitta bra kommer sedan lösningar som kopplas ihop gör att Munkmed den stadsutsjöfabrikens säkerhet kan veckling som Munksjön bibehållas. Tolust genomför på Munksjö- Tänk att kunna gå längs strandlinjen runt hela Munksjön. Snart kan det bli verklighet! 0 100 200 400 Meter Caisas mål: Sveriges bästa logistikläge Caisa Björndal är ny affärsutvecklare med den viktiga rollen att utveckla Torsviksområdet och därmed Logpoint South Sweden. – Målet är att skapa Sveriges bästa logistik- Caisa Björndal läge. Södra Munksjön Utvecklings AB har två olika uppdrag; Det ena är stadsutvecklingen av området kring Södra Munksjön och det andra uppdraget handlar om utveckling av industriområdet Logpoint South Sweden. Torsvik är ett område som ska expandera och erbjuda attraktiva lägen och förutsätt- ningar för både stora och små företag. För att bättre kunna fokusera på industriområdet och dess utveckling har bolaget nu rekryterat Caisa Björndal som affärsutvecklare för Torsvik och därmed LogPoint South Sweden. Caisa beskriver att ett viktigt mål är att fortsätta jobba för att skapa Sveriges bästa logistikläge. – Vi är redan idag rankade som ett av Sveriges bästa logistiklägen, och ska jobba för att hålla placeringen och helst bli ännu bättre. För att göra detta måste vi fortsätta locka till oss intressanta aktörer och ta hand om de som redan finns så bra som möjligt. Raka Spåret för snabb järnväg Den 1 oktober i år lämnade Jönkö- pings kommun in sina beräkningar till Sverigeförhandlingen angående bland annat bostadsnyttor som kan uppstå när höghastighetstågen blir verklighet. Att räkna fram effekterna har varit ett stort och komplext jobb. – Vi är egentligen ombedda att beräkna nyttor fram till 2035 och då räknar vi med i våra prognoser en befolkningstillväxt på knappt 4 000 personer. Det genererar krav på nya bostäder på mellan 1 400 och 2 100 lägenheter, säger Stefan Lind, samhällsbyggnadsstrateg på Jönköpings kommun. I februari 2016 börjar förhandlingarna om stationsläge och finansiering med Sverigeförhandlingen och den väntas pågå mellan 20162017. Kommunens arbete med Götalandsbanan, sträckningen Stockholm-Göteborg, sker tillsammans med Göteborgs Stad, Borås Stad, Linköpings kommun och Stockholms läns landsting. Med gemensamma krafter jobbar man för att få banan på plats i sin helhet senast 2031. Men Trafikverket utreder också en södergående sträckning av höghastighetståg mellan Jönköping-Malmö. På den delen finns det tre olika dragningar som man utreder och Jönköpings kommun har valt att stödja sträckningen som kallas Raka Spåret. Den skulle i så fall gå från Jönköping längst med E4:an till Malmö. Även på den sträckan har ett samarbete mellan berörda kommuner inletts. Mer information: www.gotalandsbanan.se Vårt Jönköping – Hösten 2015 17 Julstämning utan slöseri med elen – Det är inte så ovanligt med en något högre energiförbrukning på vintern. Vi vill ha mysig belysning och det är mörkt ute. Vad man kanske inte tänker på är att det finns bra alternativ för att byta ut de gamla glödlamporna även i sin befintliga julbelysning, säger Emma Adolfsson, energi- och klimatrådgivare på Energicentrum A6. För både ljusstaken och julgransbelysningen finns numera LED-lampor som minskar förbrukningen med minst 80 % utan att upplevelsen blir sämre. De flesta nya ljusslingor och övrig dekorationsbelysning finns också som bra alternativ med LED. Som ett exempel kostar det drygt 20 kronor i elkostnad att låta en adventsljusstake med traditionella glödlampor brinna dygnet runt från första advent till tjugondag knut medan en ljusstake där man bytt till LED-lampor drar el för endast 2 kr. Jul på Energicentrum Som en tradition tänder Energicentrum upp sin egen julbelysningsutställning veckan innan advent. Här visas både bra och mindre bra exempel på belysning i adventsljusstakar, ljusslingor och diverse juldekorationer. Mer information: www.energicentrum.se Ljusstakar med LED-lampor minskar elförbrukningen med minst 80%. 18 Vårt Jönköping – Hösten 2015 Nu tändas tusen juleljus… Under oktober till december släcker räddningstjänsten cirka en brand i veckan i Jönköpings kommun, på grund av glömd spis, glömt ljus eller soteld. För att skydda liv och hem mot brand gäller att du har rätt kunskap om brandskydd. En vanlig orsak till att det börjar brinna är den mänskliga faktorn. På spisen kan det hända mycket. I mindre kök är det vanligt att spisen används som avlastningsyta för alltifrån plastburkar till tidningar. Om spisen råkar sättas på är branden ett faktum. Ett annat problem är så kallad torrkokning. En kastrull med potatis, ägg eller annan mat som glöms bort, kokar torrt, förkolnar och fattar eld. Brand på spisen är allvarligt eftersom det snabbt sprider sig upp i den icke rengjorda fläkten med olja och fett. Då blir det en kraftig brandutveckling snabbt. Sedan när vi så här års går in i den mörkare årstiden märks en ökning bland bränder orsakade av levande ljus. Oftast beror det på att ljusen tänds på morgonen när det fortfarande är mörkt ute. När det sedan ljusnar så syns inte lågan lika väl och de tända ljusen glöms bort. Ett annat problem är att människor fortfarande använder mossa, ljusmanschetter i tyg eller träljusstakar som lätt börjar brinna om ljusen glöms bort. Blir det en kall vinter är soteld ett ganska stort problem. Människor eldar för hårt i sina eldstäder, mer än vad de tål, som i sin tur kan leda till brand. Rätt brandskyddsutrustning Brandvarnaren är det absolut säkraste sättet att skydda sig mot bostadsbrand. Den larmar snabbt så att du kan släcka eller ta dig ut. Brandvarnaren ska i princip alltid sitta i taket och du bör testa den en gång i månaden. Testa den genom att trycka på testknappen. Öppen låga eller rök kan skada den. Annan utrustning som är bra att ha hemma är en 6 kg pulversläckare och en brandfilt i storleken 120x180cm. FAKTA: Skydda dig mot brand Några viktiga punkter som du bör tänka extra på för att skydda dig och din omgivning mot brand. Spis: • Se till att hålla rent på och runt spisen. • Rengör fläktfiltret med jämna mellanrum. • Lämna inte köket om du har mat på spisen, stäng hellre av en liten stund om du ska göra något i ett annat rum. Ljus: • Släck alltid ljusen om du lämnar rummet (tänk på husdjur som kan gå emot dem). • Tänk på placeringen av ljusen så de inte hamnar i närheten av gardiner eller annat brännbart material. • Använd bara ljusstakar av sten, metall, keramik, lera eller annat icke brännbart material. Undvik även mossa och ljusmanschetter. Eldstad: • Elda högst 2-3 kg ved i timmen eller enligt instruktionsboken och använd torr ved i lämplig storlek. • Kontrollera röken från skorstenen. Den ska vara klar och genomskinlig, inte svart. • Glöd kan finnas kvar väldigt länge i askan. Räddningstjänsten har flera exempel där askan fattat eld flera dagar efteråt bl.a. i dammsugare. Lägg därför askan i en plåthink med lock och placera på brandsäkert underlag. F O T O: HELEN BJURULF I zoner med biologisk mångfald värnar man om nyckelbiotoperna, som omfattar ca 500 hektar. Det är ädellövträd, lövskogslundar, raviner och inte minst lövskogar vid Vätterbranterna. Skyddsvärda träd lyfts fram och skogsbranter sparas. Här en bild från Bondberget. Skötsel av kommunens skogar Jönköpings kommun är ett område med varierad natur och hela nio naturreservat. Kommunen äger och förvaltar mer än 10 000 hektar mark, varav hälften är skog. Skogen delas in i zontyper: kvartersnära, tätortsnära, friluftsområden och produktionsskog. Den största delen av arbetet sker i tätortsnära skog. Många dokument styr arbetet Arbetet styrs av bland annat skogsprogrammet och en skogsskötselplan, men också kartlagda nyckelbiotoper, detaljplaner med mera. Skogsprogrammet anger målen för skogs- F O T O: JONAS EKSTRÖM Jönköpings kommun äger en hel del skog, och varje höst och vinter gallras och avverkas många områden, enligt gällande styrdokument för skötsel. Allt för att skogarna ska ge härliga naturupplevelser, vara säkra att vistas i, och så småningom lönsamma att slutavverka. En skotare transporterar timmer, massaved och ris från skogen och ut till skogsbilväg. Maskinen är bandgående, vilket ger minskat marktryck och bättre åtkomst. innehavet, prioriteringen mellan olika värden och skötselprinciper. Parkavdelningen inom tekniska kontoret tar fram en avverkningsplan år FAKTA: Några platser för skogsskötsel i vinter • Avverkning av stormskadad tallskog på Visingsö • Huggning vid Axamosjön för VA, gång- och cykelväg och utökad parkering. Även önskemål om trädfällning hanteras samtidigt. • Frihuggning av stora ekar norr om M2 Center. • Avverkning av frötallar öster om Västersjön. • Gallring av tallhed i Norrahammar, söder om Smedjehov, delvis vid motionsspår. • Gallring av granskog vid Förbifart Barnarp • Tallgallring vid Kraftvärmeverket, Torsvik • Avverkning och naturvårdsgallring vid Ådalsvägen i Huskvarna. för år. Säsongen pågår mellan augusti och april. – Väderleken kommer att spela stor roll för vilka arbeten som är möjliga att genomföra. Om hösten är torr eller regnig, hur tidigt det blir tjäle, hur mycket snö det faller – allt påverkar vilka och hur många arbeten som kan genomföras, säger Anders Strandh som är skogsförvaltare i Jönköpings kommun. Skötsel med hänsyn I planeringen tar man hänsyn till god ekonomisk hushållning, god naturvård och möjligheterna till friluftsliv i området; beroende på vilken zontyp det gäller kan det ena eller andra väga tyngst. – Rekreation, kulturmiljö, biologisk mångfald, virkesproduktion och markreserv är hänsynstaganden som är viktiga för skogsskötseln. Vi får också in många önskemål om trädfällning från allmänheten, och försöker åtgärda dem när vi finns i området, säger Anders Strandh. – Vi önskar dig många fina naturupplevelser i kommunens fantastiska skogar! Fotnot: Jönköpings kommun har miljöcertifierat skogsskötseln enligt den internationella FSC®-standarden (Forest Stewardship Council®) och ingår under Grönt Paraplys gruppcertifikat, med licensnummer FSC C006219. Certifieringen ska uppmuntra till ett miljöanpassat, samhällsnyttigt och ekonomiskt livskraftigt bruk av världens skogar. Vårt Jönköping – Hösten 2015 19 Tolv kommunutvecklare, redo för uppdrag. Bakre raden från vänster: Emanuel Segbala, Leo Hiljanen, Cassandra Jones, Andrea Falk och Emelina Skrealid. Främre raden: Ased Dahir, Jakob Sandberg, Elina Nilsson, Amitis Mohebali, Adam Hätälä och Anna Blomqvist. Längst fram: Jonna Carlsson. Ett bättre Jönköping med ungas hjälp Under fyra sommarveckor jobbade 12 kommunutvecklare med att hitta idéer som kan förbättra Jönköping, och öka inflytandet för barn och unga. Att anställa unga kommunutvecklare, yngre än 20 år, är ett koncept som använts i mer än 30 kommuner i Sverige, och i år var det första gången i Jönköping. Bland 314 sökande blev det tolv 14–17-åringar som fick jobbet. Uppdraget: att ta fram förslag på former och forum för barns och ungas inflytande, i enlighet med barnkonventionen. Skaffa gemensam kunskapsgrund De första dagarna gällde det att få en gemensam kunskapsgrund inför uppdraget – barnkonventionen, normkritik, kommunkunskap… Inbjudna föreläsare från Rädda Barnens Ungdomsförbund, Kungsbacka Ungdomsråd m.fl. berättade om olika koncept för barnrättsarbete och inflytande. Kommunutvecklarna bjöd själva in ett stort antal förtroendevalda, kommunchefer och tjänstemän för att de tyckte 20 Vårt Jönköping – Hösten 2015 att mötena med beslutsfattare var viktiga. Det fortsatta arbetet styrde ungdomarna helt och hållet själva, genom överenskommelser dag för dag om arbetstider, arbetssätt och innehåll. Lära, möta, förändra Efter tre veckors eget arbete kunde de stolt presentera sitt resultat under en presskonferens. Ungdomarnas förslag kan sammanfattas i tre ord: Lära – Möta – Förändra. Det är där de ser nyckeln till att ge barn och unga mer Nöjda sommarjobbare Ungdomarna fick själva utvärdera sitt lite ovanliga sommarjobb. Många upplevde jobbet och samarbetet i gruppen som mycket positivt. Här är några exempel: • Kommer minnas hur bra, roligt, lärorikt och underbart detta var. • Tack för en av de bästa tiderna i mitt liv. Kommer aldrig att ha ett jobb som det här. • Bästa sommarjobbet någonsin. inflytande i kommunen. Barn och unga har (enligt dem själva) inte kunskaper om sina rättigheter, hur kommunen fungerar eller hur de kan påverka inför beslut. Ungdomarna har själva skrivit en omfattande rapport, som föreslår en modell för inflytande för barn och unga i Jönköpings kommun. Modellen har de arbetat fram som en långsiktig lösning på de problem som de själva ser idag. När rapporten behandlats politiskt kommer den att läggas på kommunens webbplats. Ett grymt bra jobb Barnstrateg Åsa Ekman tog initiativ till anställningarna, och fungerade som handledare under arbetets gång. Hon sammanfattar deras insats så här: – De gjorde ett grymt bra jobb! De har faktiskt föreslagit en modell som når fler och är till för alla. Det har ingen kommun lyckats med hittills! – Nu kommer vi att använda dem som konsulter lite då och då för olika uppdrag. Det är frivilligt, men vi hoppas att de kommer att fortsätta jobba för kommunen. Vi behöver dem! EM i mountainbike Huskvarna 5-8 maj IRONMAN 70.3 Jönköping 10 juli VM i thaiboxning Jönköping 19-29 maj Stora evenemang nästa år! Nu är det dags boka plats i din kalender! Under nästa år har du chansen att se några av världens bästa idrottare i Jönköping. – 2016 finns Jönköping i Sverigetoppen när det gäller internationella idrottsevenemang. Det är fantastiskt roligt, säger Carl-Gustaf Tollén, eventansvarig på Destination Jönköping AB. Året börjar med fart och dramatik när herrlandslaget i handboll spelar landskamp i Jönköping som uppladdning inför EM. Den 5-8 maj är det dags att kolla in Europas bästa mountainbikecyklister på Huskvarnaberget när EM i mountainbike arrangeras. Bara några veckor senare är det dags för VM i Muaythai – thaiboxning. Tävlingarna inleds i Kinnarps Arena lördagen 19 maj och pågår till 29 maj. Mitt i sommaren välkomnar Jönköping triathlontävlingen IRONMAN 70.3 som startar med simning i Munksjön den 10 juli. I augusti kommer för första gången ett EM i Barfotaåkning (vattenskidor) att arrangeras i Sverige. Tävlingsarena blir Rocksjön. Positiv bild av Sverige Riksidrottsförbundet har tillsammans med representanter för besöksnäringen tagit fram en strategi för hur antalet internationella evenemang ska öka. Anledningen är att evenemangen bidrar till att bygga en positiv bild av Sverige och ger viktiga turistekonomiska effekter för landet. – Det är samma motiv som styr satsningen på evenemang i Jönköping. Dessutom engageras det lokala föreningslivet som på så sätt kan stärka sin ekonomi och rekrytera nya medlemmar, säger Carl-Gustaf Tollén. Det kommer alltså att hända mycket i Jönköping nästa år och utöver de internationella evenemangen tillkommer många stora och små nationella arrangemang med utövare i alla åldrar. – Jönköping arbetar strategiskt med att utvecklas till en av landets bästa evenemangsdestinationer, säger Carl-Gustaf Tollén. Mer information: Läs mer om evenemang i kommunen på www.destinationjonkoping.se Vårt Jönköping – Hösten 2015 21 F O T O: IDA THULIN PRINS Som första kommun i Sverige har Jönköping gjort en avfallsplan tillsammans med barn. Med hjälp av teckningar, pappersfigurer och texter har barn bidragit med idéer för att förenkla avfallshanteringen. Här några av alla teckningarna. Framtidens sopbil ska kunna spola isar! Skulle det vara lättare att sortera soporna om det var musik och mysig belysning i soprummen? Skulle det vara enklare att kasta rätt om soptunnorna var målade i olika färger? Kan sopbilen användas till fler saker än att just bara tömma sopor? Detta är några av de många idéer som kom fram när barnen i kommunens skolor och förskolor fick tycka till om framtidens avfallshantering. Inför arbetet med avfallsplanen för 2016-2019 bjöds ett antal referens- grupper in för att diskutera hur de berörs av avfallsfrågor. Arbete med att implementera FNs barnkonvention i kommunens samtliga verksamheter lyftes fram i en av grupperna som en viktig punkt. Barnens avfallsplan För att få med barnens perspektiv valde projektgruppen att, som första kommun i Sverige, göra en avfallsplan tillsammans med barnen. Ett antal klasser och förskolor fick vara med och arbeta fram sina tankar och idéer med Textilinsamling på sortergårdarna Snart påbörjar vi insamling av textil på alla sortergårdar. Tidigare har vi varit tvungna att hänvisa textilier i dåligt skick till containern för restavfall som går till förbränning. Nu har vi inlett ett samarbete med Human Bridge Stiftelse som tillsammans med kommunens arbetsmarknadsavdelning kommer att ta hand om all textil. Den insamlade textilen kommer att sorteras och kläder i gott skick kommer att säljas för att bedriva hjälparbete. Textiler i sämre skick materialåtervinns. 22 Vårt Jönköping – Hösten 2015 hjälp av teckningar, pappersfigurer och texter. Åsa Ekman, barnstrateg på Jönköpings kommun, tycker att avfallsplanen är ett bra sätt att integrera barn i verksamheten och säger: – Barn är experter på sin egen vardag. Vi som vuxna kan aldrig veta hur det är att vara barn och ung i Jönköping idag. Med hjälp av barnens idéer hoppas och tror vi att vi kan förenkla en del bitar i avfallshanteringen och göra den mer tillgänglig för alla. Låt udda vara jämn! Var sjunde år innehåller året 53 veckor vilket innebär två udda veckor efter varandra. Då de flesta av våra villakunder har tömning varannan vecka innebär detta att vi på pappret och i abonnemangen måste ändra tömningsvecka på alla våra villakunder på grund av vecka 53. Har du under 2015 haft tömning ojämna veckor kommer du under 2016 att få ditt kärl tömt jämna veckor och tvärtom. Ändringen gäller från och med vecka 1. Mer information hittar du på www.jonkoping.se sökord ändrad soptömning vid storhelger. Mer information kommer från avfallsverksamheten när det är dags. I L L US T R AT I O N: PALLE WIDEGREN, HMXW ARKITEKTER En första kontakt med äldreomsorgen Sedan 1 oktober i år pågår ett projekt kring en mottagande enhet inom äldreomsorgens biståndshandläggargrupp i Jönköpings kommun. Av den mottagande enheten kan du som medborgare förvänta dig rätt information, hjälp och stöd, samt god vägledning redan vid första kontakten med äldreomsorgen. Enhetens arbetsuppgifter är framförallt att ge information, svara på allmänna frågor samt utreda och fatta beslut genom förenklad biståndshandläggning. Genom denna enhet hoppas äldreomsorgen frigöra tid för handläggarna som istället kan ägna sig åt mer omfattande utredningar. Den mottagande enheten bemannas av en handläggare på vardagar klockan 8.00-12.00. Du når handläggaren via kommunens kontaktcenter, tfn 036- 10 50 00. Vklass igång Runt 55 000 vårdnadshavare, elever och personal har nu tillgång till den nya lärplattformen Vklass som gör att kommunikationen mellan hemmet och skolan blir enklare och mer lättillgänglig. Vklass nås via en app i mobiltelefonen Så här är det tänkt att det nya stadshuset i Huskvarna ska se ut. Inflyttning är planerad till 2017. Nya stadshuset på gång Arbetet med det nya stadshuset på Madängen i Huskvarna är eller via www.jonkoping.se. – Grundskolor och gymnasieskolor arbetar nu med att successivt införa Vklass, och efter jul börjar förskolorna att arbeta med detta, säger Morgan Holm som är ansvarig för Vklass. igång. Här ska cirka 300 personer från utbildningsförvaltningen, kultur- och fritidsförvaltningen samt delar av socialtjänstens barn- och ungdomssektion ha sina arbetsplatser, men det blir också bibliotek och en matbutik. Byggnaden får fyra våningar för kontor och bibliotek samt en takvåning med serviceytor. Det nuvarande stadshuset kommer att säljas för att möjliggöra byggnation av bostäder inom kvarteret. Det nya stadshuset beräknas stå klart i augusti 2017. Andra språk ltbredd 57 mm och teckenstorlek som motsvarar Engelska du nu skulle hinna leverera den enl. tidskravet. The magazine Vårt Jönköping is published by the Municipality of Jönköping and is distributed ommun och distribueras till alla hushåll i to every household in the municipal area. At g kan du läsa en automatisk översättning av www.jonkoping.se/vartjonkoping you can read an automatic translation of the magazine. Persiska [" ]يونشوپينگ ماVårt Jönköping" روزنامه توسط کمون يونشوپينگ منتشر و به ھمه در وبسايت.خانوارھای کمون توزيع می شود /vartjonkopingwww.jonkoping.se می توانيد ترجمه اتوماتيک اين روزنامه را .بخوانيد Somaliska Wargeyska ”Vårt Jönköping” waxaa soo saara Dowladda Hoose ee Jönköping, waxaan loo qaybiyaa dhammaan dadka degmada ku nool. Shabakadda internetka www.jonkoping.se/ vartjonkoping Waxaad ka aqrisan kartaa wargeyska oo otomaatiik ahaan u turjuban. Finska Albanska Vårt Jönköping on Jönköpingin kunnan julkaisema lehti, joka jaetaan kunnan kaikkiin talouksiin. Verkkosivuillamme www.jonkoping. se/vartjonkoping on linkki, jonka kautta voit lukea automaattisen käännöksen lehdestä. Gazeta Vårt Jönköping publikohet nga komuna e Jönköping-ut dhe distribuohet tek të gjitha ekonomitë familjare. Në faqen www.jonkoping. se/vartjonkoping mund ta lexoni përkthimin automatik të gazetës. Arabiska BKS مدينتنا عن بلدية يونشوبينك ( تصدر مجلة ) يونشوبيك البلدية الدخول إىل . وتوزع عىل جميع املنازل ب ضومن ، موقع املجلة عىل ا لنت تجد ترجمة آلية ملحتويات املجلة www.jonkoping.se/vartjonkoping وذلك عىل الرابط Vietnamesiska Jönköping kommun xuất bản Báo chí Đô thị Jönköping của Chúng tôi. Báo chí này được phân phối đến từng hộ gia đình. Bạn có thể đọc bản dịch tự động trên trang web www.jonkoping.se/vartjonkoping Vårt Jönköping je novina koju izdaje Opština Jönköping, a šalje se svim dom ainstvima na teritoriji Opštine. Na sajtu www.jonkoping.se/ vartjonkoping možete na i automattski prevod lista. På svenska Tidningen Vårt Jönköping ges ut av Jönköpings kommun och distribueras till kommunens alla hushåll. På www.jonkoping.se/vartjonkoping kan du läsa automatiska översättningar av tidningen till andra språk. Vårt Jönköping – Hösten 2015 23 Välkommen till kontaktcenter! Kontaktcenter är din väg in i kommunen Till kontaktcenter kan du vända dig med alla dina ärenden och frågor som har med vår kommun att göra. Våra kommunvägledare finns på plats för att hjälpa dig, och om det skulle behövas så vägleder de dig vidare till rätt person eller verksamhet inom Jönköpings kommun. Jönköpings kommun finns också på Facebook. Här kan du ta del av aktuell information eller ställa frågor. Vårt mål är att besvara dig snabbt, inom 24 timmar på vardagar. Alla som vill är välkomna att vara delaktiga i diskussioner, komma med kommentarer eller bara läsa vad andra skriver. Du når kontaktcenter på tfn 03610 50 00. Om du vet för- och efternamn på den person du söker så ring 03610 80 00 direkt (automatisk växel). Kontaktcenter hittar du i Juneporten, Västra Storgatan 16 i Jönköping. Besökstider: Mån–fre kl. 07.45–17.00. Så här kan det se ut under en kampanj för Fairtrade i centrala Jönköping. Jönköping är en Fairtrade City Fairtrade är en oberoende märkning med kriterier som ger odlare och anställda i länder med utbredd fattigdom möjlighet att skapa sig en trygg och hållbar tillvaro, med andra ord de kan få schysst lön och schyssta arbetsförhållanden. Fairtrade motverkar även att barn utnyttjas som arbetskraft. I Sverige finns nu ca 2 500 varor som har märkningen Fairtrade och fler kommer hela tiden. Premien som det kostar att vara ett licensierat företag går tillbaka till lokalsamhället och 2013 betalades det ut 86 miljoner Euro. Pengar som gjorde det möjligt att till exempel bygga en vårdcentral, en skola eller till en omställning att bli eko reko. Fairtrade City är en diplomering för kommuner som vill engagera sig för rättvis handel. Jönköpings kommun blev en Fairtrade City 2009. Schyssta varor, schyssta villkor – Att vi är en Fairtrade City innebär att vi ska arbetar för att det finns ett brett utbud av schyssta varor med schyssta villkor i vår kommun både hos handlare, caféer, resturanger, näringsliv och i kommunens verksamheter. Kommunens invånare ska få information om rättvis handel och etisk konsumtion och erbjudas produkter som har tagits fram med schyssta arbetsvillkor och löner för t.ex. odlaren och anställda, säger Liz Modin, samordnare för Fairtrade i Jönköping. Om du vill göra skillnad välj Fairtrade nästa gång du handlar eller fikar! FAKTA: Fairtrade City För att bli diplomerad som Fairtrade City ska det inom handeln finnas minst 15 caféer, hotell eller restauranger som serverar Fairtrade-märkt kaffe eller motsvarande. Det ska också finnas minst 8 butiker, inom dagligvaruhandeln, som tillsammans har ett etiskt sortiment om 80 produkter. Läs mer om Fairtrade City på www.fairtrade.se TIDNINGEN VÅRT JÖNKÖPING ges ut av Jönköpings kommun och distribueras till kommunens alla hushåll. Artiklar, fotografier och illustrationer har huvudsakligen producerats av anställda vid kommunens förvaltningar, där ej annat anges. STADSKONTORET Rådhuset 551 89 Jönköping tfn 036-10 50 00 www.jonkoping.se
© Copyright 2024