Artikel i Norrbottens-Kuriren 2015-05-08
28 Kultur Kulturchef: Eva Åström 0920-26 29 05 [email protected] Kristina Nilsson invald i styrelse ScenkonSt Länsmusikchefen Kris tina Nilsson har valts in i Svensk Scenkonsts sty relse. Kristina Nilsson har varit länsmusikchef i Norrbot ten sedan 2011 och har bland annat en bakgrund som utbildningsledare på Musikhögskolan. – Jag hoppas kunna till föra Svensk Scenkonst sty relse kunskap om de förut sättningar vi har i mindre regioner, och givetvis ska jag representera länsmu sikorganisationerna och våra frågor, säger hon i ett pressmeddelande. " Enligt moderna astronomer så är rymden ändlig. Det är en väldigt trösterik tanke, i synnerhet för människor som aldrig kan komma ihåg var de har lagt sina saker. Woody Allen, regissör Anna K Kostet slutar på ToTe teater Anna Kumpula Kostet avslutar sin anställning som verksamhetsledare för Tornedalsteatern i juni. Hennes uppdrag kommer framöver att fördelas internt inom verk samheten. Anna Kumpula Kostet har varit del av led ningen i Tornedalsteatern sedan 2009 både som ord förande och chef. Hon säger själv i ett pressmeddelande att hennes mål har varit att avveckla sig själv, men att hon förmodligen kommer att återkomma till tea tern på ett eller annat sätt i framtiden. [email protected] Norrbottens-Kuriren Fredag 8 maj 2015 Med kriget runt knuten 70 år har gått sedan andra världs krigets slut. I Norrbottens län stod kriget runt knuten. Här möttes människor på gränsen mellan kriget och freden, mellan fången skap och frihet. Författarpa ret Cristina och Tore Ström släpper nu en bok om poli schefen och kulturivraren Erland Ström från Jokkmokk, och de människoöden som möttes i krigets Norrbotten. När Erland Ström 1923 till sätts som polischef i Jokk mokk är hans största gissel hembränning och tjuvjakt. Med uttryckliga order om att stävja hemtillverkning av sprit tar sig Erland Ström an arbetet i Jokkmokk med omnejd. Han är humanist och libe ral med sinne för konst och kultur. Tidigt blir han en främjare av samisk kultur. Han samlar på samiskt silver, hantverk och bruksföremål. Men när kriget utbryter blir hembränd sprit Erland Ströms minsta problem. Över norska gränsen flyr männis kor från krig och fångenskap. Samtidigt rullar tåg med tyska soldater genom Jokk mokk. Erland Ström kom mer i dessa tider att inta en central roll i flyktingmottag ningen i Norrbottens inland. Cristina och Tore Öbergs bok Landsfiskalen berättar om den intensiva perioden kring andra världskrigets Norr botten ur ett mänskligt per spektiv. De berättar om män niskor som bodde i norra Sve riges inland vid tiden för kri get. Polischef Erland Ströms liv fungerar som bokens röda tråd. –Vi ville följa honom som person. Det finns många delar i berättelsen om Erland Ström. Å ena sidan är han polischef med ansvar för krigsflyktingar, och vi berät tar om polisfall i bygden och om kriget. –Å andra sidan har vi Ström som kulturpersonlig het, som lockade målare från hela Sverige att komma hit och måla norrbottniska och samiska motiv. Dessutom har vi Ström som konstsam lare. Vi har sett berättelsen ur olika människors perspektiv Landsfiskal Erland Ström ● Erland Ström var polischef i Jokkmokks socken från 1923–1955. Han var också en stor ivrare för den samiska kulturen. ● Hans samling av föremål från den samiska kulturen är numera grundstommen i Àjtte-museets katalog. ● ”Landsfiskalen” är Cristina och Tore Öbergs andra bok. ”De bodde bland samer” gavs ut 2011 och handlar om samebyn Sjokksjokk. ● Materialet i ”Landsfiskalen” är huvudsakligen hämtat från Jokkmokkspolisens förhörsprotokoll, från Erland Ströms egna brev och berättelser samt konstnären Runo Johanson Lettes reserapporter från dennes och Ströms gemensamma fjällturer. Ingenstans ilandet var " kriget så nära människorna som här. Tore Öberg, författare och försökt göra skildringen levande. Inspiration till det mänsk liga perspektivet fick författarparet under en resa till Krakow, där de läste en bok om välgöraren Oskar Schindler. –Vi hade samlat ihop det mesta av materialet och fun derade på hur vi skulle berät ta vår historia. Vid samma tid reste vi till Krakow och besök te Oskar Schindlers fabriker. I en butik hittade vi en bok som följde livet hos de män niskor som Schindler hjälpte. Den följde med hem, och vi inspirerades av det sättet att berätta, säger Cristina Öberg. Likheten mellan Oskar Schindler och Erland Ström är däremot inte endast en frå ga om litterär teknik. Schind ler räddade människoliv genom att låta judar arbeta i sina fabriker och därmed undkomma döden i kon centrationslägrens helvete. Erling Ström drog ett stort lass för att hjälpa de som flytt från krigets Nordnorge. –Han gjorde en enorm in sats. Han ordnade matdepå er och skaffade kläder och skor som skulle finnas åt flyk tingarna i kåtor och flykting anläggningar. Han ordnade även så att proviant släpptes från flygplan till nödställda människor, säger Cristina Öberg. Förutom detta berättas också om Erling Ströms Polischef och konstfrämjare. Landsfiskal Erling Ström, version rig för mottagandet av krigsflyktingar som flydde över gränsen. Historiebevarare. Tore och Cristina Öberg har tillsammans skrivit boken om Erland Ströms liv och de händelser som omgärdade honom under de år då andra världskriget härjade Foto: Karin Bergdahl runt knuten i Norrbotten. initiativ till samarbete med samerna för att undsätta flyk tingar i svårforcerad fjällter räng. Tore Öberg tycker att berät telsen om människorna i kri gets Sverige är viktig att be rätta, inte minst för att lära av historien. – Mycket av det som hän de i Sverige under kriget hän de i Norrbotten, vi hade kri Stora ambitioner men för många åthävor Det hävdas ibland att verk Absurd. Miranda Julys debutroman påminner om en skruvad experimentfilm. Foto: Todd Cole/AP ligt stor litteratur inte bara kan nöja sig med ett avgö rande budskap utan också måste svara upp med full ständigt nyskapande form. En tveksam ståndpunkt som skapar en hysterisk hype kring formen, höljet som oftast får kort liv. Detta dilemma blir full ständigt klart i Miranda Julys debutroman The first bad man. Den är så upp skruvat gymnasial i sin konstfärdighet att man närmast grips av ett slags ömhet inför ambitionen och författaren. Så många åthävor. Huvudpersonen är en lätt bisarr kvinna, Cheryl Glick man. Cheryl jobbar åt ett Litteratur Miranda July The first bad man Översättning: Eva MazettiNissen Brombergs företag som framställer videoinstruktioner i ämnet självförsvar. I den mån hon fantiserar, och inte enbart upprätthåller sin egen värld av rutiner, så är det om den äldre mannen Phillip på jobbet. På hennes arbete finns en säregen artighets kultur, ungefär lika före kommande och ursäktande som japaner som skäms, det är Cheryls anda som präglar mentaliteten. Hon lever genom sina tvångsföreställningar om Kultur Norrbottens-Kuriren Fredag 8 maj 2015 29 Linda Stenman om konstens förhållande till råvaror och teknik och hur kreativitet kan växa i miljöer av hopplöshet Kulturen påverkar maskineriet A tt åka tåg mellan Luleå och Kiruna i maj är som att resa i Karin Mamma Anderssons bildvärld. En gråmulen himmel som hänger över kal hyggen, barrskog, spåriga grusvägar, fläckvis med snö som alltmer övergår i vita fält. Björkar i olika former, mer knotiga ju längre upp mot fjället det bär. Strax innan tåget rullar in på Kiruna järnvägsstation reser sig malmbergen. yngre och äldre, sin vana trogen klädd i väst och kavaj. En klädsel han hade även i skog och fjäll. Under krigsåren var han ansva I tisdags invigdes Jonas Dahlbergs verk Music Box på Gamla Fiskodlingen i Kiruna. Lokalen förstärker det monumentala verket som utgår från något så litet som en speldosa. Den minner också om en svunnen industri. Speldosan var en gåva till Jonas Dahlbergs mor från hen nes far, inköpt i Berlin 1941. Dahlberg har i ett års tid arbetat med att filma speldosans insida och resultatet är hög upplöst rörlig bild iform av ett videoverk där vi ständigt är i rörelse i do sans mikrokosmos. De mekaniska kompo nenterna arbetar oupp hörligt – cylindern rote rar med piggar som hus, som vartefter försvinner för att ersättas av nya, kugghjul som snurrar. Ljudet av metallpiggarna som slår mot varandra och dånet av maskine riet skapar en industriell atmosfär som fyller hela lokalen. Krönika Linda Stenman Samma kväll sändes Krigsåren. Gränspolis Mauritz Erikson (mitten) tillsammans med två ryssar som flytt från ett tyskt arbetsläger i Norge. Erikson anställdes på initiativ av Erling Ström, som ansåg att den viktigaste kvalifikationen för posten var fjällvana. Starkt möte. Nils Nilsson Skum sitter modell för Runo Johanson Lette, som gör en skulptur av den kände same konstnären. Mötet skedde på initiativ av Erling Ström, som brann för samisk konst och kultur. get vid knuten på ett sätt som övriga Sverige inte hade. Ing enstans i landet var kriget så nära människorna som här. Vi kan lära av den här histo rien. När det i dag pratas om Nato och om var vi ska höra hemma ska vi komma ihåg dessa historier. –Vi höll oss utanför kriget på grund av att vi inte tillhör de någon pakt, säger han. På lördag släpps Landsfiskalen, vilket uppmärksam mas i Jokkmokk med ett event på Ájtte. jaget och detet och tycks se sig själv på samma pedan tiska sätt som en felplace rad vas eller prydnadshund. Inte för att hon någonsin skulle sätta någonting så vulgärt i sina hyllor, fram för dem kan hon förresten ställa sig för att läsa en bok, eftersom den ändå inte får flyttas, ja helst inte öppnas. dotter. Hon är så långt från Magdalena Ribbing som tänkas kan och blir Cheryls inneboende. Dessutom är hon yngre och ber inte om ursäkt. En psykologisk kamp bryter ut, gammal mot ung, rigid mot utlevan de och såklart är den senare mer framgångsrik , det är alltid naturkrafter. Allt står på spel, makten över tingen, över ordningen, över världens vara, åtmins tone i det lilla perspektivet. Hela tillvaron ställs på ända för Cheryl, det kommer att handla väldigt mycket om moderskap och vad det innebär, och som sagt, alltid halsbrytande. Det blir dessutom ganska livat efter ett tag med rena splatter effekterna där i lägenheten, slem och sniglar och foster vatten, skvätt, skvätt. Naturligtvis kommer natur kraften in i hennes liv i forma av Clee, chefens Simon Olofsson En debutroman av en all sidigt verksam konstnär, filmmakare, multimedia läs mer! På sidorna 16–18 finns mer att läsa om freden ef ter andra världskrigets slut. och performanceartist, som prestation mer ambitiös än betydande. Stundtals smårolig, omskriven till ett antal lätt absurda noveller vore den mer roande. Men nu i en form skruvad som en experimentfilm från absurdismens barndom och den upplevelsen utlagd över 300 sidor är alldeles för utrerad för att också vara uthärdlig. Jan-Olov Nyström Nej, kulturen " är inte maskinell. Men Kobras andra och sista del om landsbygden, denna gång med fokus den kan helt på Norrland. När staden klart påverka är normen och allt fler maskineriet. flyttar till städerna, vad händer då med allt ut anför? Po Tidholm pratar om hur globaliseringen och urbaniseringen har förändrat vad landsbygden ska stå för då existensberättigandet finns i extrema berättelser. Om det inte finns råvaror eller om platsen inte är gen trifierad kan bygden inte överleva, menar han. Artisten Kitok var också en av dem som var med i programmet och pratade om hur kreativa krafter kan växa ur en känsla av hopplöshet, om hur han relaterar till musik från betongen. Genom låten Paradise Jokkmokk mot arbetar han rådande föreställningar om småorter som oattraktiva hålor. Jonas Dahlbergs Music Box utgår från ett högst person ligt föremål, men vittnar om ett större sammanhang genom association till det tidiga 1900talets industria listiska utopi. Jag tänker på de ryska konstruktivis terna. Det finns något mer vetenskapligt med filmen snarare än något sentimentalt i hur speldosan grund ligt undersöks, där ingen komponent blir viktigare än någon annan. Är det som sker i kulturen endast en mekanisk återspegling av ett samhälles ekonomiska produktion? Nej, kulturen är inte maskinell. Men den kan helt klart påverka maskineriet. Music Box visas i Gällivare 20–22 maj och i Luleå den 27–29 maj.
© Copyright 2024