DET BÖRJAR MED FAIRTRADE

R
A
J
R
Ö
B
E
D
T
A
R
DE
T
R
I
A
F
D
ME
I en hållbar utveckling
går fattigdoms­bekämpning
och klimatarbete hand i hand.
1
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
En hållbar utveckling börjar med Fairtrade............................................................................ 3
Klimatfrågan – en humanitär rättvisefråga............................................................................. 4
Klimatförändringarnas effekter................................................................................................ 6
Uppvärmningens effekter....................................................................................................... 7
Oberäkneliga väderförhållanden, fler skadedjur och sjukdomar.............................................. 7
Det börjar med Fairtrade.......................................................................................................... 9
Fairtrades kriterier och miljö................................................................................................... 9
Stöd till odlarna – kriterier, projekt, program, strategi och påverkan...................................... 11
Klimatfrågorna i fokus även på policynivå............................................................................. 12
Frivilliga tilläggskriterier under utveckling.............................................................................. 12
Fairtrade-producenter i klimatförhandlingar.......................................................................... 12
Fairtrade-certifierade kooperativ – motståndskraftiga och mindre sårbara ........................... 14
Klimatförändringarna riskerar framtidens kaffe..................................................................... 16
Småskaliga odlare och ett varierande världsmarknadspris................................................... 17
Kaffeodlarna och klimatförändringarna................................................................................. 18
La Roya – kafferosten.......................................................................................................... 19
SOPPEXCCA – med engagemang för nästa generation...................................................... 20
Förbättrad levnadsstandard................................................................................................. 20
Med ansvar för morgondagens odlare................................................................................. 20
Hållbar utveckling för alla!...................................................................................................... 22
Källor...................................................................................................................................... 24
Fairtrade i siffror...................................................................................................................... 25
Fairtrade-rapporten 2015
© Fairtrade Sverige
Text: Therese Smedberg och Pär Holmgren
Redaktör: Therese Smedberg
Formgivning: Magnus Jonsson Szatek
Foto: Santiago Engelhardt: framsida, 11, 13, 15, 19. Linus Hallgren: 3, 16. Bart van der Gaag: 4.
Didier Gentilhommes: 5. Marvin del Cid: 6. Edvardo Martino: 8, 21. Simon Rawles: 9. Matt Crossick: 10, 14.
Tineke D´haese: 18. Nathalie Bertrams: 19. Sean Hawkey: 22, 23, sista sidan. Simon Engström: Sista sidan.
Tryck: Wikströms. PUB-2-150-15
Rapporten är framtagen med stöd från Sida. Sida ansvarar ej för innehållet.
2
EN HÅLLBAR UTVECKLING BÖRJAR
MED FAIRTRADE
Det kan handla om att utveckla grödor, effektivisera
produktionen eller använda metoder mot skadedjur
som inte innebär giftiga kemikalier.
Därför menar många Fairtrade-certifierade odlare att
en hållbar produktion börjar med Fairtrade. Genom
Fairtrade-certifieringen ges en garanterad minimi­
ersättning som täcker kostnaden för en hållbar
produktion samt en premie som kan ge resurser för
att ställa om produktionen till att bli ekologisk eller
effektivisera arbetet. Idag är mer än hälften av de
Fairtrade-certifierade producenterna också ekologiskt
certifierade.
Allt hänger ihop i den allt mer globaliserade värld vi
lever i. Företag måste bredda hållbarhetsarbetet till
att också omfatta schyssta arbetsvillkor för de som
producerar varorna, offentliga organisationer såsom
kommuner och landsting måste ta ansvar för de
varor som upphandlas. Varje enskild konsument kan,
genom att välja det Fairtrade-märkta kaffet i butiken
eller på kaféet, inte bara påverka livet för kaffeodlare i
Nicaragua utan också sända viktiga signaler till företag och politiker om att vi vill att de varor vi köper och
konsumerar ska vara schysst producerade.
Framför allt behöver Sveriges politiker lyfta frågan om
fri och rättvis handel som ett viktigt verktyg för fattigdomsbekämpning och att den frågan i sin tur är en
förutsättning för att minska klimatpåverkan i världen.
Det är i år det gäller.
Året är 2015 och klimatfrågan, såväl som begreppet
hållbarhet, står högt på den politiska dagordningen.
Året avslutas med klimattoppmötet i Paris då världens
ledande politiker möts och ska fatta avgörande beslut
om kommande klimatpolitik. Rio-toppmötet 2012 kom
fram till att fattigdomsbekämpning är en förutsättning
för en mer hållbar värld. Detta är något som Fairtrade
verkligen skriver under på. För om du som odlare eller
anställd inte ens har mat på bordet för din familj – hur
ska du då kunna ta ansvar för miljön och en hållbar
produktion? En hållbar utveckling är en utveckling där
fattigdomsbekämpning och miljö- och klimatarbete
går hand i hand. Om detta handlar denna rapport.
Efterfrågan på Fairtrade-märkt ökar och detta sänder
signaler till producenter av konventionella produkter
att märkningen är något eftersträvansvärt och även
en konkurrensfördel. Vi hoppas att efterfrågan fortsätter att öka och på så vis be­kämpar vi tillsammans
fattigdomen och rustar odlarna till att möta klimat­
förändringarnas utmaningar.
Fairtrade möter ofta odlare som ser klimatförändringarna som en av de största utmaningarna för att kunna
fortsätta odla exempelvis kaffebönor. När effekterna av
klimatförändringarna hotar produktionen, hotas också
försörjningsmöjligheterna för odlarna. I förlängningen
riskeras då även tillgången på råvaror och livsmedel.
Odlare i länder med utbredd fattigdom måste därför
ges möjlighet att investera i åtgärder för att skydda
sin närmiljö, hantera konsekvenserna av klimatförändringarna och minska sin egen klimatpåverkan.
Magdalena Streijffert
Generalsekreterare Föreningen för urFairtrade Sverige
3
KLIMATFRÅGAN –
EN HUMANITÄR RÄTTVISEFRÅGA
”NÄR VI STRÄVAR EFTER
ATT BYGGA ETT FRAMTIDA
LÅNGSIKTIGT HÅLLBART
SAMHÄLLE FÅR VI INTE
GLÖMMA BORT DE SOCIALA
OCH HUMANITÄRA
ASPEKTERNA. DET FINNS
MÅNGA KOPPLINGAR
MELLAN FATTIGDOM OCH
HÅLLBARHETSFRÅGOR.
MILJÖFRÅGOR BLIR LÄTT
BETRAKTADE SOM LYXFRÅGOR
I ETT SAMHÄLLE SOM
FORTFARANDE INTE HAR
LÖST SINA GRUNDLÄGGANDE
SOCIALA UTMANINGAR.”
Vi glömmer bort det ibland, vi som bor i världens så
kallade höginkomstländer. Vi har allt, de allra flesta av
oss i alla fall. Vi kan äta oss mätta, vi har tillgång till
rent vatten och vi har någonstans att bo. Vi har ett –
åtminstone för det mesta – väl fungerande samhälle
runt omkring oss. Vi kan gå till doktorn om vi känner
oss krassliga, vi kan skicka våra barn till skolan, vi har
möjlighet att rösta i demokratiska val och får tycka
och tro vad vi vill.
all rätt. För fattiga länder är det mer akut att komma
till rätta med fattigdomen än att hantera miljöfrågorna.
Tyvärr betraktas miljöfrågorna även i våra rika samhällen alltför ofta som lyxfrågor.
För mig blir klimatfrågan mer och mer en humanitär
rättvisefråga. Det handlar om rättvisa mellan olika
länder, och inte minst om rättvisa mellan olika
generationer. Vi som idag tillhör den vuxna generationen är den första generationen som på allvar får
uppleva hur klimatet förändras. Vi är dessutom den
sista generationen som på allvar kan göra något för
att undvika de allra mest katastrofala följderna för
kommande generationer.
Åtminstone en miljard människor har inte tillgång till allt
det som vi nu för tiden nästan betraktar som självklar­
heter. Denna miljard människor lever i stället ofta med
sjukdomar, hög barnadödlighet, analfabetism och
sociala orättvisor, inte minst när det gäller kvinnors
rättigheter. När vi strävar efter att bygga ett långsiktigt
hållbart samhälle får vi inte glömma bort de sociala
och humanitära aspekterna.
Det finns många kopplingar mellan fattigdom och
hållbarhetsfrågor. Miljöfrågor blir lätt betraktade som
lyxfrågor i ett samhälle som fortfarande inte har löst
sina grundläggande sociala utmaningar, och det med
Pär Holmgren, klimatexpert
och medförfattare till rapporten.
4
Adelino Roberto Bernardes Semboloni, kaffeodlare, Brasilien
5
KLIMATFÖRÄNDRINGARNAS
EFFEKTER
Klimatförändringarna handlar inte bara om miljonte­
delar koldioxid och temperaturer eller kartor och
diagram. Det är inte uppvärmningen med ett antal
grader som är problemet. Det är följdverkningarna
av en global uppvärmning som orsakar problem.
Den antagligen viktigaste följden är hur den globala
matförsörjningen påverkas, och den förändringen
kommer att slå hårdast mot människor i fattiga delar
av världen.
form av falsk trygghet, för lite knappt en grad låter inte
så mycket. Men det kommer att ta 1 000 år, eller mer,
innan vi ser full effekt av de utsläpp vi har orsakat fram
till nu2.
DET ÄR FÖLJDVERKNING­ARNA
AV EN GLOBAL UPPVÄRMNING
SOM ORSAKAR PROBLEMEN,
OCH DE KOMMER ATT SLÅ
HÅRDAST MOT MÄNNISKOR I
FATTIGA DELAR AV VÄRLDEN.
Efter att den senaste istiden tog slut har klimatet på jorden varit ovanligt stabilt. Vi hade antagligen inte kunnat
bygga upp vårt komplicerade samhälle, med stor­skaligt
jordbruk, urbanisering och industrialisering, om inte
klimatet varit så stabilt. Men nu är vi på väg att lämna
det stabila klimatet. Sedan 1880 har den globala
medeltemperaturen stigit med cirka 0,85 grader1.
Det är kanske lätt hänt att därmed invaggas i någon
6
Uppvärmningens effekter
Klimatförändringarna förväntas i större delen av världen
ha övervägande negativa följder för både jordbruk
och ekonomisk utveckling. De fattiga länderna drabbas hårdast av flera olika anledningar, vilket leder till
stora utmaningar för jordbrukssektorn och alla de
producenter som är kopplade till Fairtrade. Det finns
en stor risk att det i en nära framtid blir allt fler odlare
i dessa länder som får sämre skördar, och på sikt
kanske inga skördar alls. Det blir då avgörande att
dessa producenter får bra betalt för sina varor, om de
ska ha en möjlighet att kunna få resurser till att ställa
om till att möta klimatförändringarna.
Forskarna räknar med bland annat följande effekter:
• Den biologiska mångfalden minskar. Ju mindre
den biologiska mångfalden är, desto mindre är
sannolikheten att det finns växter och djur som
kan anpassa sig till klimatförändringarna.
• Det är på väg att bli torrare där det redan är torrt
och blötare där det redan är blött.
• Vi kommer troligen också att få se fler mycket
kraftiga orkaner i vissa delar av världen, som i sin
tur drar med sig ökade mängder regn.
OMRÅDEN SOM TIDIGARE KUNDE RÄKNA MED
FÖRUTSÄGBARA OCH STÄNDIGT ÅTERKOMMANDE
REGNPERIODER VARJE ÅR, KOMMER NU VISSA ÅR BLI UTAN
DET LIVSVIKTIGA REGNET UNDER EN DEL AV DE VECKOR
ELLER MÅNADER DÅ DET HISTORISKT HAR REGNAT SOM
ALLRA MEST.
Oberäkneliga väderför­
hållanden, fler skadedjur
och sjukdomar
• Många forskare räknar med havsnivåhöjningar
på en meter, eller drygt det, vilket skulle drabba
världens kustnära och låglänta områden hårt.
• Extrema värmeböljor har redan blivit vanligare,
och vi har bara sett början. Förutom fler dödsfall
bland äldre och sjuka blir resultatet i naturen
fler skogs- och gräsbränder. Skogsbränderna
förstärker växthuseffekten ytterligare, och leder
dessutom till stora mängder sot som kan göra
marken mörkare. Det i sin tur gör att marken tar
upp mer av energin i solens strålar, och därmed
ytterligare höjer temperaturen.
På många platser kan det förändrade klimatet leda
till större skillnader från ett år till ett annat. Det kan
exempelvis innebära att områden som tidigare kunde
räkna med förutsägbara och ständigt återkommande
regnperioder varje år, nu vissa år blir utan det livsviktiga
regnet under en del av de veckor eller månader då
det historiskt har regnat som allra mest.
• Havet försuras vilket riskerar att leda till att
många vattenlevande arter dör ut.
Odlarna drabbas av detta på flera sätt. För det första
drabbas växtligheten i sig; både enskilda grödor och
hela jordbruk. För det andra påverkas infrastruktur
och hela samhällets möjlighet att fungera normalt,
och för det tredje drabbas de genom att antalet sjukdomar och skadedjur ökar.
• Uppvärmningen riskerar också att leda till att
vi når så kallade tipping points – tröskeleffekter
som gör att uppvärmningen fortsätter ett bra tag
till även om vi slutar att släppa ut växthusgaser.3
7
Andra saker som påverkar det enskilda jordbruket är
exempelvis klimatpolitiska beslut och hur en region
eller ett land som helhet lyckas med arbetet med
klimatanpassning. Den kanske största orsaken till att
klimatförändringarna kommer att leda till växande
klyftor mellan rika och fattiga har att göra med hur
stora utmaningar ett område redan har med krig,
fattigdom och andra mer akuta sociala frågor.
Ju fler och ju värre naturkatastroferna blir i fattiga delar
av världen, desto svårare blir det att kunna arbeta
med förebyggande arbete. Då behöver istället allt mer
av resurserna, och även de internationella bistånds­
insatserna, användas till akuta ”brandkårsutryckningar”
för hjälpa till i de drabbade katastrofområdena.
svämningar och värmeböljor försämrar förutsättningarna för både skördar och boskap, och rubbar den
känsliga balans som är en nödvändighet både för
odlarnas möjlighet till försörjning och för att produktionen av mat till människor som bor i närområdet
ska vara tillräcklig.
När effekterna av klimatförändringarna hotar produktionen, hotas också försörjningsmöjligheterna för
odlarna. I förlängningen riskeras tillgången på råvaror
och livsmedel. Många av dagens kaffeodlingar skulle
faktiskt kunna slås ut runt 2050, på grund av ett
torrare och varmare klimat4. För att säkra framtidens
tillgång på livsmedel för odlarna – och för oss som
i avlägsna länder sedan konsumerar dessa varor –
krävs att odlarna får resurser att möta de utmaningar
som följer med klimatförändringarna.
Fairtrade-certifierade odlare i olika delar av världen
påverkas redan negativt av klimatförändringarna.
Extrema väderhändelser som torka, skyfall, över-
FÖR ATT SÄKRA FRAMTIDENS
TILLGÅNG PÅ LIVSMEDEL FÖR
ODLARNA – OCH FÖR OSS
SOM I AVLÄGSNA LÄNDER
SEDAN KONSUMERAR
DESSA VAROR – KRÄVS ATT
ODLARNA FÅR RESURSER ATT
MÖTA DE UTMANINGAR SOM
FÖLJER MED KLIMATFÖRÄND­­­
RINGARNA.
Kaffefält i Costa Rica som farit illa av kraftiga regn. Mängder av
kaffeplantor från fältet drogs nedför de branta klipporna.
8
DET BÖRJAR MED FAIRTRADE
Klimatfrågan är ett globalt problem och arbetet mot
klimatförändringen måste ske såväl på hemmaplan
som i länder med utbredd fattigdom. De allra flesta
småskaliga odlare i länder med utbredd fattigdom
lever under svåra ekonomiska villkor. De har sällan
ekonomiska förutsättningar för, eller kunskap kring,
hantering av förändringarna i klimatet, och än mindre
möjlighet att minska sin egen klimatpåverkan. Därför
är stöd till länder med utbredd fattigdom genom
fortsatt handel en viktig klimatåtgärd.
Dessa minimikriterier måste uppfyllas för att man
ska kunna bli och fortsätta vara Fairtrade-certifierad.
Miljökriterierna innehåller också utvecklingskrav.
Kriterierna ger producentorganisationerna vägledning
i hur de kan fortsätta att sträva efter att införliva miljöhänsyn i alla delar av organisationen.
Det finns även miljöskydd inskrivet i de produktspecifika kriterierna 5. Vissa grödor kan kräva stora
mängder vatten (såsom bomull) medan andra grödor
behöver en längre omställningstid mellan intensivt
användande av bekämpningsmedel till en miljövänlig
produktion. De produktspecifika kriterierna speglar
den verkligheten men försöker samtidigt minimera användningen av miljöskadliga metoder och successivt
stärka kraven på ökad miljöhänsyn. Många kooperativ
använder sin Fairtrade-premie för att utbilda odlarna
i hur de kan använda tillåtna bekämpningsmedel,
samtidigt som man ger råd i hur odlarna kan gå mot
ett mer miljövänligt jordbruk.
”DET FINNS EN GLOBAL
KEDJA SOM BÖRJAR PÅ
BOTTEN DÄR ODLARNA FINNS.
DET ÄR DE SOM LIDER AV
KLIMATFÖRÄNDRING­ARNAS
EFFEKTER, SOM FÅR MINST
HJÄLP, OCH BÄR HELA BÖRDAN.
DET ÄR INTE RÄTTVIST.”
Många gånger börjar odlarna med att bli Fairtrade­
certifierade, för att sedan också bli ekologiskt certi­
fierade. Det finns flera förklaringsfaktorer till detta,
kopplat till Fairtrade-certifieringen. En faktor är miljö­
kriterierna, en annan faktor är att premien många
gånger används till att finansiera omställningen mot
ekologisk odling.
BAYARDO BATANGO, MEDLEM I
KOOPERATIVET PRODECOOP I NICARAGUA.
Fairtrades kriterier och miljö
I Fairtrades kriterier finns flera parametrar för miljö.
Producentorganisationer måste åta sig att:
• skydda den naturliga miljön
• införliva miljöhänsyn som en del i ledningsarbetet
• utveckla en plan för balansen mellan miljöhänsyn
och företagsresultat, som även skall upprätthållas och följas upp. Det kan handla om växelbruk,
odlingstekniker, val av grödor, skuggproduktion,
begränsad användning av konstgödsel och bekämpningsmedel.
• minimera användningen av syntetiska och andra
gödsel- och bekämpningsmedel.
Producentorganisationen Sireet OEP i Kenya har en utbildnings­
anläggning som delvis finansieras av Fairtrade-premien. Gården används
för utbildning i klimatanpassande arbete och i olika sätt att få en breddad
inkomst. På bilden lär sig teodlare miljövänlig kompostering.
• minimera användningen av icke förnyelsebara
energikällor.
9
FAIRTRADE – ETT STÖD FÖR EKOLOGISK ODLING
SKYDDAR MILJÖN:
Många Fairtrade-certifierade kaffekooperativ är
även ekologiskt certifierade. COMSA, som är en
sammanslutning av småskaliga kaffe­odlare i Honduras, bildades 2000 för att stödja odlarna under
den globala kaffekrisen och för att få tillgång till
den ekologiska marknadens högre priser. Efter
fyra-fem år insåg odlarna att ekologisk odling
innebar mer än det ekologiska gödningsmedlet
– för dem innebar ekologisk odling att införliva
principer och värderingar i hela verksamheten
och att behoven från affärer, samhälle, familj och
miljö måste balanseras. De Fairtrade-certifierades
2005 efter att ha lockats av ett stabilt minimipris,
tillgång till finansiering, affärssupport, tekniskt
stöd och nischmarknader.
• Fairtrades utbildning i miljöfrågor leder till
effektivare vattenanvändning och minskade
föroreningar.
• Fairtrades kriterier hjälper odlarna att ställa
om till miljövänliga odlingstekniker, såsom
utveckling av näringsrika jordar, vilket minskar
användningen av kemikalier.
• Fairtrade uppmuntrar och möjliggör för producenterna att fortsätta att skydda omgivande
miljö och göra det till en integrerad del av
deras jordbruk.
Den så kallade ekologiska prisdifferentialen innebär
att producenter som också innehar en ekologisk
certifiering (t.ex. KRAV) garanteras ett prispåslag utöver minimipriset. Detta fungerar som ett incitament
för Fairtrade-certifierade pro­ducenter att ställa om
till ekologisk produktion. Meningen med differentialen är att den ska täcka de extra kostnader producenten har för att producera en Fairtrade-märkt
vara som också är ekologiskt certifierad. Detta
garanteras alltså utöver minimipriset och premien.
COMSA använder Fairtrade-premien till att
experi­mentera med olika kombinationer av
mineraler för att göra ekologisk kompostering
och gödningsmedel, som tillhandahålls gratis
till odlarna. De samlar också in och distribuerar
sumpmassa och honung så att odlarna kan göra
sin egen gödning. Det är inte bara bättre för jorden och kaffet, det är också omkring 50 gånger
billigare än de konventionella gödningsmedlen.
Alfred Wincheslaus, kaffeodlare, Tanzania
10
Stöd till odlarna – kriterier,
projekt, program, strategi
och påverkan
FÖRBEREDELSER INFÖR
KLIMATFÖRÄNDRINGARNA
Fairtrade erbjuder producenterna unika förmåner i
form av minimipris och premie och ställer krav på
producenternas miljöarbete. Fairtrades kriterier främjar organisationsutveckling, miljömässig och finansiell
hållbarhet och en större självständighet. Allt detta
utgör en stark grund för odlarna att ta sig an de utmaningar som följer med klimatförändringarna. Men
det är ändå inte tillräckligt. Producenterna behöver
mer stöd för att möta klimatförändringarna.
Tillsammans med Vi-skogen (och Nordic
Climate Facility) har över 10 000 Fairtrade­
certifierade teodlare från 21 olika producent­
organisationer i Kenya, Rwanda, Tanzania
och Uganda utbildats för att vara bättre
förberedda på klimatförändringarna och öka
deras möjligheter till anpassningar. För att
skapa ett hållbart jordbruk behövs kunskaper
om bevattning, kretslopp, gödsel, biologisk
mångfald, vilka grödor som passar ihop och
förändringar när det gäller exempelvis tid för
sådd och skörd.
Ett sätt att stödja producenterna är genom Fairtrades
miljö- och klimatprogram för producenter6. Programmet
stödjer framför allt småskaliga odlare i deras anpassning till klimatförändringarna och minskning av deras
miljöpåverkan. Programmet inkluderar:
• bedömning av risker och möjligheter
• främjande av lokalt identifierade anpassningsstrategier
• utbyte av goda exempel och lärdomar
• informationsutbyte mellan nätverken
Programmets aktiviteter genomförs av Fairtrade i samarbete med lokala och regionala organisationer med
expertkunskap om klimatförändringar. Programmet
är avgränsat till de regioner och produkter som anses
vara i särskild fara för klimatförändringarnas påverkan.
Dessa produkter är kaffe, kakao, te och bananer.
I ett projekt i samarbete med Twin och med stöd från Lidl Tyskland,
har kooperativet Sonomoro i Peru utbildat 100 odlare i klimatförändringsarbete. Det handlar bland annat om att kunna identifiera och genomföra
anpassnings­åtgärder på sina odlingar.
Tack vare privat och offentlig finansiering har Fairtrade
också utvecklat ett antal anpassningsprojekt. Ett
av dessa är ett samarbetsprojekt7 där handels­
organisationen Twin och Lidl i Tyskland tillsammans
med Fairtrade har arbetat för att stärka småskaliga
kaffeodlare i kooperativet Sonomoro i Peru i deras
anpassningsarbete. Under projektets första år
identifierade man skogsskövlingen som ett stort
problem, eftersom de större träden tidigare gav
kaffebuskarna skugga. Genom projektet återplanterades 40 000 skuggande träd, som dessutom
skyddar mot kraftiga vindar och hjälper till att binda
jorden vid skyfall.
PRODUKTER SOM ANSES VARA I SÄRSKILD FARA FÖR KLIMATFÖRÄNDRINGARNAS PÅVERKAN:
BANANER
KAFFE
KAKAO
11
TE
Klimatfrågor i fokus även
på policynivå
Frivilliga kriterier under
utveckling
Även på policynivå är Fairtrade verksamt med ett
antal aktiviteter. Fairtrades klimatförändringsstrategi 8
fokuserar på att erbjuda stöd till projekt som handlar
om anpassning till klimatförändringarna, att arbeta
fram kriterier för klimatförändring och att driva ett
påverkansarbete som är producentdrivet. Strategin
definierar omfattningen, fastställer Fairtrades prioriteringar och utgör en handlingsplan.
Utöver Fairtrades miljökriterier, utvecklas nu ytterligare
kriterier för att stödja producentorganisationernas
klimatanpassningsarbete.
Fairtrade Carbon Credits är ett exempel på detta11.
Fairtrade Carbon Credits12 syftar till att säkerställa att
fördelarna med handeln av utsläppsrätter kommer
producenterna till del. Utvecklingen av standard görs
tillsammans med the Gold Standard Foundation som
är en ledande standard för klimatprojekt.
”JAG HAR FÖRÄNDRAT
MITT JORDBRUK FÖR ATT
HJÄLPA MILJÖN, EFTERSOM
JAG KÄNNER ATT DET HÄR
KAN GÖRA SKILLNAD.
JAG PLANTERAR JUST NU
ROSA CEDERTRÄD. MITT
KOOPERATIV SOPPEXCCA
STÖDJER MIG I DETTA. TRÄDEN
PLANTERAS I ETT OMRÅDE
DÄR DET TIDIGARE VAR ETT
STORT KALHYGGE. NU HAR
VI KÖPT MARKEN OCH MED
GEMENSAMMA KRAFTER
PLANTERAT TRÄD OCH BIDRAR
TILL EN BÄTTRE MILJÖ.”
Fairtrade-producenter i
klimatförhandlingar
I fokus för all Fairtrades verksamhet finns produ­
centerna. Därför är det naturligt att hälften av makten
i Fairtrade International utgörs av representanter för
producent­nätverken. Fairtrades producentnätverk
har, med stöd från Fairtrade International och andra
medlemmar, ut­vecklat en strategi för att opinionsbilda
kring klimatförändringarna13. Fokus är i första hand
internationella klimat­förhandlingar och i andra hand
regionala diskussioner.
Syftet är att:
• positionera Fairtrade som en part i arbetet med
klimatförändringar
• erbjuda en plattform där producenter kan lyfta
sina bekymmer och behov
• arbeta för utökade och effektivare resurser för
anpassning
ROGER ANTONIO GARCIA HERNANDEZ,
MEDLEM I KOOPERATIVET SOPPEXCCA
Ett exempel på vad det här arbetet handlar om är
producenternas deltagande i FNs klimatmöte (COP).
Representanter för producenterna deltog i de internationella konferenserna i Cancun, Durban och Doha.
På så vis förde de fram en röst för de som drabbas
hårdast av klimatförändringarna upp till högsta nivå
av de globala diskussionerna, och lyfta fram vilka utmaningar som kommer med detta och vilket tekniskt
och finansiellt stöd som behövs.
Med fokus på producentstöd har det också utvecklats en global handlingsplan för klimatförändringar 9.
Det övergripande syftet är att möjliggöra för sårbara
producenter att anpassa sig till klimatförändringarna
och få stöd i att minska sin egen klimatpåverkan.
Fairtrade International har i samarbete med ett antal
medlemsorganisationer också tagit fram en plan för
minskade koldioxidutsläpp10. Planen är att minska
5 % av utsläppen under 2015 och 10 % till 2017.
12
FAIRTRADE CARBON CREDITS
Under 2015 lanseras en möjlighet att investera i
Fairtrade-certifierade odlares klimatarbete genom
de frivilliga kriterierna för Fairtrade Carbon Credits.
klimatförändringarnas påverkan och att stärka
producenterna och deras samhällen.
• Genomförs genom ökat producentdeltagande,
direktlänkar mellan producenter och köpare,
och en större transparens i leverantörskedjan.
• Underlättar för producenternas arbete med en
hållbar produktion, genom minskade utsläpp
och en högre kunskapsnivå om klimatförändringarnas effekter.
• Erbjuder företag en möjlighet att skapa positiv
klimatpåverkan, i kombination med företagens
egna utsläppsminskningsprogram och CSR-mål.
• Möjliggör för odlare och samhällen att få större
tillgång till utsläppsmarknaden och få en ökad
inkomst från försäljningen.
• Fairtrade Carbon Credits har tagits fram i samarbete med experter på utsläppsfrågor, ideella
organisationer och producentrepresentanter.
• Erbjuder kunskapsutbyte i form av goda exempel i hur man arbetat med begränsningen av
13
FAIRTRADE-CERTIFIERADE KOOPERATIV –
MOTSTÅNDSKRAFTIGA OCH MINDRE SÅRBARA
Två färska studier visar hur Fairtrade-certifierade
kooperativ ökar produktiviteten, stärks i sitt
arbete och utvecklar direkta handelsrelationer.
Studien visar att producentorganisationerna
under denna tioårsperiod hade ökat produktionen, börjat handla med större volymer av
kaffe (inklusive större volymer Fairtrade-märkt
kaffe), och utvecklat fler direkta handels­
relationer. 2001 handlade bara 37 av de 70
organisationerna direkt med importörerna.
2011 sålde 53 av de 70 organisationerna
direkt till importörerna.
Ny forskning från Natural Resource Institute
vid brittiska Greenwich universitetet15 tittar på
effekterna av Fairtrade hos småskaliga kaffe­
odlare och deras producentorganisationer.
Studien analyserar åtta Fairtrade-certifierade
kooperativ i fyra länder (Indonesien, Mexico,
Peru och Tanzania) och jämför dem med icke
certifierade kooperativ.
Anledningen till denna utveckling var att producentorganisationerna kunde leverera kaffebönor med en högre grad av bearbetning efter
skörd. Många hade investerat i egna eller bättre
utrustningar för att processa kaffe­bönorna,
medan andra inlett samarbete med andra
producent­organisationer med rätt utrustning.
I studien framkommer att Fairtrade-certifierade
odlare i tre av de fyra länderna rapporterade
högre inkomst än icke-certifierade odlare.
Man konstaterar också att Fairtrade-certifierade odlare och deras organisationer var mer
motståndskraftiga och mindre sårbara för
kraftiga förändringar än de icke-certifierade
odlarna, tack vare Fairtrades minimipris.
De Fairtrade-certifierade producentorganisationerna växte sig starkare och mer effektiva över
tid. Exempelvis genom förbättrat ledar­skap,
ökad tillgång till kapital och annan support,
och genom investeringar av Fairtrade-­premien
i organisationsförbättringar. Odlare i Fairtrade-­
certifierade kooperativ fick också betydligt mer
utbildning och dessutom inom fler områden
jämfört med icke certifierade odlare.
2013 gjorde en forskargrupp på Institutet för
miljöekonomi och världshandel vid Leibniz
universitet i Hannover, en forskningsstudie 16
för att försöka förstå sambandet mellan
producentorganisationers långvariga Fairtrade­
certifiering och produktion, medlemskap,
försäljning och handelsrelationer. Underlaget
för studien är 70 kaffeproducenter som 2011
hade varit certifierade i minst tio år.
Två kaffeodlare jobbar med sin skörd vid kooperativet
Buhendaugabo i Tanzania.
14
PRODUCENTPORTRÄTT:
MAGDA REZA,
SATIPO-PROVINSEN, PERU
Magda Reza är en av nästan 500 kaffe-odlare i
kooperativet Sónomoro i Satipo-provisensen i östra
Peru. På hennes odling går det inte att bortse från
den påverkan klimatförändringarna har haft. För de
flesta medlemmar är kaffeproduktionen den största
inkomstkällan.
– Det regnar för mycket här och i hela Pangoa distriktet.
Klimatet har förändrats vilket har påverkat hela vår
miljö här. Detta är konsekvenserna av klimatförändringarna, säger Magda Reza.
Effekterna från klimatförändringarna är mycket komplexa. Förlängda nederbördsperioder, höga temperaturer, jorderosion och en ökning av ovälkomna
insekter och sjukdomar påverkar skörd och kvalité.
Som tur är livnär sig Magda Reza inte bara på kaffe.
Genom att även plantera andra grödor lyckas Magda
få fler inkomstkällor.
Sónomoros medlemmar har medverkat i Fairtrades
klimatanpassningsprojekt och har därigenom fått en
bättre förståelse för klimatförändringarna och hur den
påverkar deras grödor. Medlemmarna utbildas och får
stöd i det förebyggande arbetet. Det handlar om att
ha en teknisk kunskap och medvetenhet om miljön.
– I och med att klimatförändringarna har gjort att
kaffeskörden minskat, har jag diversifierat min odling.
Jag planterar inte bara kaffe, utan även kakao, banan
och kassava.
– För mig har arbetet med Fairtrade, klimatförändringar
och miljö varit viktigt eftersom vi lär oss att ta hand
om miljön och förbättra våra odlingstekniker, säger
Magda Reza.
“FÖR MIG HAR ARBETET
MED FAIRTRADE, KLIMAT­
FÖRÄNDRINGAR OCH MILJÖ
VARIT VIKTIGT EFTERSOM VI
LÄR OSS ATT TA HAND OM
MILJÖN OCH FÖRBÄTTRA
VÅRA ODLINGSTEKNIKER ”
MAGDA REZA,
KOOPERATIVET SONOMORO.
15
KLIMATFÖRÄNDRINGARNA
RISKERAR FRAMTIDENS KAFFE
Allt som växer i ett visst område i världen, såväl
vilt som odlat, gör det främst för att den typen av
växtlig­het är anpassad till områdets klimat. Olika
växter är mer eller mindre känsliga för olika typer av
temperatur­förändringar. Kaffe odlas i mer än 70 länder runt ekvatorn, och kräver både rätt temperatur och
fuktighet. Det mesta av kaffet vi dricker här i Sverige
kommer från Brasilien, Colombia, Kenya, Guatemala
och Costa Rica.
Efter olja är kaffe världens största handelsvara och
är en av de allra viktigaste exportvarorna för många
länder med utbredd fattigdom. Kaffeproduktionen
berör direkt cirka 25 miljoner odlare och garanterar
livsuppehället för mer än hundra miljoner människor
världen över.
ARABICA OCH ROBUSTA –
DE TVÅ HUVUDSAKLIGA KAFFEARTERNA
Båda kaffesorterna är mycket känsliga för
låga temperaturer och för mängden solljus. De
trivs bäst med en årsnederbörd på 1200-1800
millimeter i kombination med en sammanhängande torrperiod – då plantorna blommar. Med ett
varmare klimat lär vissa kaffeplantage ändra från
Arabica till Robusta, och odlingarna lär även flyttas till högre höjd för att undvika de allra högsta
temperaturerna. Men där kan jordarter, infrastruktur och tillgänglighet sätta begränsningar.
Detta innebär att många av dagens kaffeodlingar
kan slås ut runt 2050, på grund av ett torrare och
varmare klimat.
Kaffebusken trivs bäst vid bergssluttningar, på
hög höjd och med en medeltemperatur på 16-21
grader. Först efter tre år kan trädet skördas för
första gången. Efter 15-20 år behöver det bytas
ut mot en ny planta. Varje kaffebär innehåller en
till två bönor. Bäret måste skalas, varpå bönorna
tvättas, torkas och rostas innan det slutligen kan
konsumeras som kaffe.
Arabica är en kaffeart som ursprungligen odlades
i bergsområden i Etiopien, men som nu odlas
överallt där det odlas kaffe. Arabica svarar för
majoriteten av världens kaffeproduktion.
Till viss del kan odlingarna klara sig genom att
man arbetar med skuggning och konstbevattning
(om det är möjligt) samt att man väljer de kaffeplantor som bäst klarar torka och hetta.28
Robusta är en låglandsväxt, med ursprung i
tropiska delar av Afrika. Arten odlas fortfarande i
västra Afrika, men även Centralamerika, Sydostasien och till viss del i Sydamerika. Robusta är tåligare än Arabica när det gäller höga temperaturer.
16
Under 2013 ökade antalet Fairtrade-­
certifierade kaffeodlare i världen till 730 000.
Ökningen har ett tydligt samband med de
mycket låga marknadspriserna för kaffe
samma år. Marknadspriset var så lågt att
det många gånger understeg produktionskostnaden. För de odlare som valde att
Fairtrade-certifiera sin kaffeodling såg där­
emot prisbilden betydligt bättre ut – utöver
minimipriset som översteg marknadspriset,
erhöll de också Fairtrade-premie och i vissa
fall ett prispåslag i form av den ekologiska
prisdifferentialen.21
300
260
220
180
140
100
2009
2010
2011
2012
2013
Ekologisk prisdifferential: + USD ¢ 30 / pound
Fairtrade-premien: + USD ¢ 20 / pound
Minimipris Fairtrade: USD ¢ 140 / pound
Småskaliga odlare och
ett varierande världs­
marknadspris
FAIRTRADE-MÄRKT KAFFE
STÅR FÖR
55 %
Kaffeindustrin är beroende av småskaliga odlare. Så
mycket som 80 procent av världens kaffebönor odlas
genom familjejordbruk på landsbygden i länder med
utbredd fattigdom, och säljs sedan vidare till olika
mellanhänder. Mellanhänderna i sin tur säljer ofta kaffet
på kaffeauktioner där många stora internationella
företag handlar.
AV DEN FAIRTRADE-MÄRKTA
FÖRSÄLJNINGEN GLOBALT 19
37 %
Den ekonomiska osäkerheten är ett av de största
problemen för kaffeodlarna. Världsmarknadspriset för
kaffe varierar mycket och ibland ligger råvarupriset
för kaffe till och med en bra bit under vad det kostar
för odlarna att producera kaffet. Handelskedjan för
kaffe är lång och svårspårad och odlarna har därför
svårt att hävda sina intressen på marknaden. Deras del
i vinsten är mycket liten. Det är dock svårt för flertalet
odlare att ställa om sin produktion till något mer
ekonomiskt lönsamt, eftersom kaffeodlingen många
gånger handlar om långvariga familjetraditioner, bristande kunskap om alternativa försörjningsmöjligheter
samt ekonomiska hinder. En del odlare ser inte längre
någon framtid i kaffeodling och tvingas lämna sin
gård i jakt på alternativa försörjningsmöjligheter.
AV ALLT FAIRTRADE-MÄRKT
KAFFE ÄR OCKSÅ EKOLOGISKT
20
2013 GENERERADE DEN
GLOBALA FÖRSÄLJNINGEN
AV FAIRTRADE-MÄRKT KAFFE
EN FAIRTRADE-PREMIE TILL
KAFFEODLARNA OM CA
€44 Genom Fairtrade-certifieringen får kaffeodlarna en
ekonomisk trygghet och långsiktighet tack vare minimipriset och Fairtrade-premien, samt inte minst stöd i
produktionsfrämjande åtgärder.
MILJONER
17
27
Så mycket som 80 procent av världens kaffebönor odlas genom familjejordbruk på
landsbygden i länder med utbredd fattigdom, som de här kaffeodlarna i Tanzania.
Kaffeodlarna och
klimatförändringarna
Klimatförändringarna innebär en ökning av
skadedjur och sjukdomar som påverkar
exempelvis kaffeproduktionen.
Klimatförändringarna hotar hela jordbrukssektorn.
Mest utsatta är småskaliga odlare eftersom de
många gånger står utan ekonomiska resurser att
anpassa verksamheten. Dessutom är de mycket
sårbara för naturkatastrofer. Eftersom kaffe till stor
del odlas av småskaliga odlare är det lätt att förstå
att klimatförändringarna har stor påverkan på kaffe­
industrin, exempelvis genom förändrade vädermönster,
nya sjukdomar och skadedjur.
• Fairtrade ger odlarna avgörande finansiering, liksom teknisk rådgivning, för att
investera i olika lösningar.
• Många kaffekooperativ använder
Fairtrade­-premien till att ersätta gamla
eller sjuka kaffebuskar.
• Genom Fairtrade får odlarna större medvetenhet om klimatfrågan och den egna
påverkan på miljön. Odlarna får även
tillgång till teknisk kunskap.
Den internationella kaffeorganisationen ICO konstaterar
att världens kaffeproducenter står inför stora utmaningar
i och med klimatförändringarna. Långvarig torka, höjda
temperaturer eller kraftiga regn gör skördesäsongen
oförutsägbar.22
18
La Roya – kafferosten
bekämpningsmedel som begränsar svampens
spridning.
Ett stort problem för odlarna är den så kallade kafferosten, La Roya, som odlare i Latinamerika kämpar
med. Kafferosten, som är ett svampangrepp, hänger
ihop med ökade regnmängder, fuktighet och högre
temperaturer. Svampen angriper kaffebuskarnas blad
så att de ramlar av och gör buskarna ofruktbara. På
grund av kafferosten har många kaffeodlare tvingats
hugga ner mängder av kaffebuskar, både friska och
sjuka. Även de buskar som inte drabbats av kafferosten påverkas i både produktivitet och kvalitet.
I Centralamerika beräknas över hälften av ytan där
det finns kaffeodlingar ha drabbats av kaffe­rosten
de senaste åren 23, och för El Salvador sjönk kaffe­
produktionen med hela 57% under 2014 24.
Ytterligare producentstöd erbjuds i form av
kunskaps­spridande workshops och den plattform
för dialog som kooperativen kan utgöra. Genom
detta kan odlarna lära av varandra och bemöta
problemet tillsammans. Kooperativen gör också
investeringar i experimentodlingar och plantskolor
där mer motståndskraftiga och fruktsamma varianter
av kaffeplantan utvecklas och tas fram.
Under 2012-2013 drabbades många kaffeodlare
i Latinamerika av det värsta utbrottet av kafferost
sedan 1970-talet. Mängder av skörd förstördes.
Genom ett samarbetsprojekt 26 mellan handels­
organisationen Twin, Lidl Tyskland och kooperativet
Sonomoro har 72 000 nya plantor som är immuna
mot kafferost planterats och odlarna har fått utbildning
i före­byggande arbete för att minska riskerna för
liknande utbrott i framtiden.
KAFFEBUSKEN KRÄVER BÅDE
RÄTT TEMPERATUR OCH
FUKTIGHET. MEN FÖRÄNDRAS
KLIMATET, FÖRÄNDRAS OCKSÅ
FÖRUTSÄTTNINGARNA FÖR
KAFFEBUSKENS ÖVERLEVNAD.
Fairtrade-premien som odlaren får genom försäljningen
av en Fairtrade-certifierad råvara, ger odlaren ökade
ekonomiska resurser för att exempelvis svara upp
mot den här typen av nödsituationer.
För att enskilda kaffeodlare ska få bli Fairtrade-certifierade krävs det att de går ihop i en producentorganisation – ofta ett kooperativ, förening eller liknande
organi­sations­form. Detta gör man för att skapa skalfördelar och tillsammans utgöra en starkare kraft i den
internationella handeln. Detta är en del i arbetet med
att stärka odlarna. Men organiseringen är också en
nyckelfaktor i bekämpandet av kafferosten.
För att kaffeproducenterna ska kunna anpassa
sig till klimatförändringarna krävs samverkande
nätverk med kunskapsutbyte och gemensamma
investeringar25. De Fairtrade-certifierade kooperativen
hjälper sina medlemmar att bekämpa kafferosten
exempelvis genom att erbjuda nya plantor som är
mer motståndskraftiga och att erbjuda miljövänliga
Klimatförändringarna har stor påverkan på kaffeindustrin, exempelvis
genom förändrade vädermönster, nya sjukdomar och skadedjur.
Många kaffekooperativ använder Fairtrade-premien till att ersätta gamla
eller sjuka kaffebuskar.
19
SOPPEXCCA – MED ENGAGEMANG
FÖR NÄSTA GENERATION
Kafferosten är något som drabbat stora delar av
Central­amerika. Marlene del Carmen Gonzales
Jarquim, medlem i den Fairtrade-certifierade
producent­organisationen, SOPPEXXCA i Nicaragua,
är en av de odlare som fått stora delar av sin odling
förstörd på grund av sjukdomen. Medlemmarna
i SOPPEXXCA har gått igenom svårigheter som
exempelvis orkanen Mitch 1998 och kaffepris­
kollapsen 1999 och sedan några år har de drabbats
av kafferosten. SOPPEXXCAs medlemmar har nu
valt att investera en stor del av Fairtrade-premien i
återplantering av träd.
men efter att jag gick med i kooperativet har mitt
liv blivit annorlunda. Det är inte samma sak längre,
allting har blivit bättre, säger Marlene del Carmen
Gonzales Jarquim.
– Jag har drabbats av kafferosten. Jag förlorade
två odlingslotter, så nu kommer jag att plantera nya
kaffeplantor på lika stor yta. Jag hämtar plantor på
plantskolan och tar dem hela vägen till gården och
planterar dem. Det är bättre att starta om på nytt än
att försöka rädda de sjuka plantorna.
ETT HÅLLBART JORDBRUK ÄR
OCKSÅ ETT JORDBRUK DÄR
ODLARNAS BARN EN DAG VILL
TA ÖVER JORDBRUKET EFTER
SINA FÖRÄLDRAR.
Förbättrad levnadsstandard
MARLENE DEL CARMEN GONZALES JARQUIM.
Marlene del Carmen berättar att familjens levnadsstandard har förbättrats. De får bättre sjukvård och numera
kan de äta mer än bara ris och bönor. SOPPEXXCAs
odlare uppmuntras att odla olika grödor för att säkra en
bredare inkomst.
Marlene har märkt en tydlig förändring i sitt liv sedan
hon blev medlem.
Med ansvar för
morgondagens odlare
– En odlares liv är hårt, men för mig har de här åtta
åren som jag varit medlem inneburit en skillnad i mitt liv.
Mina barns liv har blivit bättre. Tidigare hade jag flera
olika jobb, jag försökte verkligen allt utom att stjäla,
Hållbart jordbruk är något som kooperativets medlemmar anser är väldigt viktigt. Därför erbjuder man
tekniskt stöd till medlemmarna för att ställa om till
ekologisk odling. Ett hållbart jordbruk är också ett
jordbruk där odlarnas barn en dag vill ta över jordbruket efter sina föräldrar. Därför har man skapat ett
utbildningsprogram inom skogsekologi för barnen till
kooperativets medlemmar.
”JAG HAR DRABBATS AV
KAFFEROSTEN. JAG FÖRLORADE
TVÅ ODLINGSLOTTER, SÅ NU
KOMMER JAG ATT PLANTERA NYA
KAFFEPLANTOR PÅ LIKA STOR
YTA. DET ÄR BÄTTRE ATT STARTA
OM PÅ NYTT ÄN ATT FÖRSÖKA
RÄDDA DE SJUKA PLANTORNA.” 29
För att uppmuntra till innovation och ungdomars engagemang i kaffeodling, har SOPPEXCCA startat en
ungdomsgrupp som arrangerar såväl kulturella som
utbildande program för lokalsamhället. Ur gruppen
har det kommit flera kaffeinspektörer och baristas,
liksom kvalitets- och produktionsspecialister samt
miljöaktivister. Inte minst leds det egna kvalitetslaboratoriet av experter sprungna ur ungdomsgruppen.
MARLENE DEL CARMEN GONZALES JARQUIM.
20
Marlene del Carmen Gonzales Jarquim,
kaffeodlare, Nicaragua.
21
HÅLLBAR UTVECKLING FÖR ALLA!
Fairtrade skulle inte finnas om det inte fanns en
efterfrågan på varor som producerats med hänsyn till
mänskliga rättigheter. Allt hänger ihop. Producenterna
måste få sälja sina varor till ett pris som inte under­
stiger produktionskostnaden. Varorna måste i sin tur
säljas, serveras eller konsumeras någonstans. Det
måste finnas en efterfrågan. Alla kan vi bidra till att
förbättra arbets- och levnadsvillkoren för odlare och
anställda. Och när de villkoren förbättras, ökar också
kapaciteten att möta de utmaningar som följer med
klimatförändringarna, och samtidigt ökar även möjligheten att ta ansvar för en hållbar produktion.
POLITIKER KAN FÖRSLAGSVIS:
• Ställa krav på att hänsyn tagits till mänskliga
rättigheter i produktionen av de varor som
köps in för skattebetalarnas pengar och
säkerställa att stöd finns för kommunerna
i arbetet med dessa frågor exempelvis i
offentlig upphandling
• I alla klimatrelaterade diskussioner, lokala
som globala, föra fram perspektivet människa och miljö
• Inkludera mänskliga rättigheter i de bilaterala
handlingsavtal som Sverige tecknar samt
föra upp frågan på EU-nivå
Vi brukar i de här sammanhangen prata om vad konsumenter, kommuner, företag, dagligvaruhandel och
en rad andra enskilda aktörer kan göra. Fairtrade tror
att konsumentmakt är ett viktigt verktyg i att skapa
en fri och rättvis handel. Men det är också viktigt att
rikta ljuset mot den potential som finns i årets globala
diskussioner och förhandlingar, där klimatfrågan
såväl som begreppet hållbarhet är på den politiska
dagordningen.
En hållbar utveckling är en utveckling där fattigdomsbekämpning och miljö- och klimatarbete går hand i
hand. Detta är något som måste inkluderas i årets
klimat­relaterade diskussioner och beslut. Politiker
kan, genom exempelvis visioner, policybeslut och
hårdare krav möjliggöra för framtidens hållbara
samhälle.
På nationell nivå uttryckte den nytillträdda svenska
regeringen i regeringsförklaringen 2014 att Sverige ska
stödja en fri och rättvis handel. Det är bra. Politiker på
alla nivåer, lokal som global, behöver ta denna fråga
på allvar. Frågan om fattigdomsbekämpning behöver
inkluderas i de avgörande besluten om framtidens
klimat­politik, såsom i samtalen kring de hållbarhetsmål som tar vid efter millenniemålen och klimatförhandlingarna i Paris. Ett sätt att kunna mäta uppsatta
mål är faktiskt att använda sig av rättvis handel. En
rättvis handel som tar hänsyn till mänskliga rättigheter
är ett konkret sätt att bekämpa fattigdomen. Om
den enskilde odlaren ges möjlighet att ställa mat på
bordet för sin familj, ges den i nästa steg möjlighet att
ta ansvar för miljön och en hållbar produktion.
Fairtrade hoppas att beslutsfattare på olika nivåer tar
ett bredare grepp om begreppet hållbarhet. För det
handlar om våra barn och barnbarns framtid. Någon
lär någon gång ha sagt ”save the people, save the
planet”. Det är precis det som det handlar om. Det
arbetet börjar med Fairtrade.
Juan Gonzalez,
kaffeodlare, Guatemala.
22
FRAMTIDEN FÖR KAFFEODLARNA LIGGER I ALLAS VÅRA
HÄNDER. GENOM ATT VÄLJA FAIRTRADE-MÄRKT KAFFE
KAN ENSKILDA KONSUMENTER FÖRÄNDRA ARBETS- OCH
LEVNADSVILLKOREN FÖR ODLARE OCH ANSTÄLLDA I LÄNDER
MED UTBREDD FATTIGDOM. NÄR KAFFEODLAREN KAN STÄLLA
MAT PÅ BORDET TILL SIN FAMILJ, ÖKAR MÖJLIGHETERNA ATT
ARBETA FÖR EN HÅLLBAR FRAMTID.
23
Källor
1
”FN:s klimatpanel Klimatförändring 2013”, utgiven av Naturvårdsverket 2013. http://www.naturvardsverket.se/Nerladdningssida/?fileType=pdf&pid=10117&downloadUrl=/Documents/publikationer6400/978-91-620-6592-8.pdf
2
”FN:s klimatpanel Klimatförändring 2013”, utgiven av Naturvårdsverket 2013. http://www.naturvardsverket.se/Nerladdningssida/?fileType=pdf&pid=10117&downloadUrl=/Documents/publikationer6400/978-91-620-6592-8.pdf
3
”FN:s klimatpanel – Sammanfattning för beslutsfattare. Effekter, anpassning och sårbarhet”, utgiven av SMHI 2013.
http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.79992!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/SMHI-klimatologi-nr7-2014-FNs-klimatpanel-effekter-anpassning-och-sarbarhet-sammanfattning-for-beslutsfattare.pdf
4
“Climate Change, Agricultural Adaption and Fairtrade”, utgiven av Natural Resources Institute/University of Greenwich,
2010. http://www.fairtrade.net/fileadmin/user_upload/content/2009/resources/2010_climate_change_agricultural_adaptation.pdf
5
Samtliga Fairtrades kriterier finns tillgängliga på http://www.fairtrade.net/our-standards.html
6
“Fairtrade’s Producer Support Programme for Climate Change Adaptation and Mitigation”. Utgiven av Fairtrade International,
2011.
7
Läs mer om projektet på http://www.fairtrade.net/single-view+M59e722954e5.html
8
Läs om detta på http://www.fairtrade.net/climate-change.html
9
Ibid.
10 Ibid.
11 Ibid.
12 ”Consultation document for Stakeholders. Fairtrade Carbon Credits: Standard and Pricing Methodology”, 2014. Fairtrade
International. http://www.fairtrade.net/fileadmin/user_upload/content/2009/standards/documents/2014-09-30_FCC_
Standard_and_Pricing_Consultation_Doc.docx
13 Läs om detta på http://www.fairtrade.net/climate-change.html
14 “Monitoring the scope and benefits of Fairtrade”, utgiven av Fairtrade International. Sixth edition 2014.
15 “Fairtrade Coffee: A Study to Assess the Impact of Fairtrade for Coffee Smallholders and Producer Organisations in Indonesia, Mexico, Peru, and Tanzania”, Natural Resources Institute, Greenwich. Ej ännu utgiven. Finns omnämnd i “Monitoring
the scope and benefits of Fairtrade”, Sixth edition 2014. Utgiven av Fairtrade International.
16 “Pioneer producer organizations in Fairtrade coffee”, Fairtrade International och Institute for Environmental Economics and
World Trade, Leibniz University Hannover. Ej ännu utgiven. Finns omnämnd i “Monitoring the scope and benefits of Fairtrade”, Sixth edition 2014. Utgiven av Fairtrade International.
17 “Monitoring the scope and benefits of Fairtrade”, utgiven av Fairtrade International. Sixth edition 2014.
18 Ibid.
19 Ibid.
20 Ibid.
21 Ibid.
22 “Climate change and coffee”, utgiven av ICO 2010 http://dev.ico.org/documents/ed-2104-e-submission-unfccc.pdf
23 “Coffee Barometer 2014”, utgiven av Hivos. https://hivos.org/sites/default/files/coffee_barometer_2014_report_1.pdf
24 ”Coffee Export Trends”, International Coffee Organisation, 2014.
25 “Coffee Barometer 2014”, utgiven av Hivos 2014. https://hivos.org/sites/default/files/coffee_barometer_2014_report_1.pdf
26 Läs mer om projektet på http://www.fairtrade.net/single-view+M59e722954e5.html
27 “Monitoring the scope and benefits of Fairtrade”, utgiven av Fairtrade International. Sixth edition 2014.
28 “Climate Change, Agricultural Adaption and Fairtrade”. Utgiven av Natural Resources Institute/University of Greenwich,
2010. http://www.fairtrade.net/fileadmin/user_upload/content/2009/resources/2010_climate_change_agricultural_adaptation.pdf
29 ”Environmental sustainability - The future of coffee”. Utgiven av Fairtrade Foundation
24
E
D
A
R
T
R
I
FA
R
O
R
F
F
I
S
I
25
FAIRTRADE PÅ SVENSKA MARKNADEN
8 AV 10 KONSUMENTER
KÄNNER TILL FAIRTRADE
94 % AV
UNGA MELLAN 15–34 ÅR
KÄNNER TILL FAIRTRADE.
AV DEM KÖPER 8 AV 10
FAIRTRADE-MÄRKT VARJE
MÅNAD
67 %
ÄR POSITIVT INSTÄLLDA
TILL FAIRTRADE
BLAND UNGA ÄR
SIFFRAN 79%
NÄSTAN 6 AV 10 TYCKER
ATT DET ÄR VÄRT ATT
BETALA NÅGRA KRONOR
EXTRA FÖR
FAIRTRADEMÄRKTA
PRODUKTER
60 %
SÄGER ATT DE HAR BRA
KÄNNEDOM OM VAD
FAIRTRADE STÅR FÖR
84 %
AV DEM SOM
KÄNNER TILL
FAIRTRADE KÖPER
FAIRTRADE-MÄRKT VARJE MÅNAD
AV DEM RÄKNAR
VARANNAN MED
ATT DE KOMMER
KÖPA FLER
FAIRTRADE-MÄRKTA
PRODUKTER DET
KOMMANDE ÅRET
71% TYCKER ATT PRODUKT­
MÄRKNINGAR ÄR ETT
BRA STÖD FÖR ATT
HITTA RÄTT PRODUKT
En kännedomsundersökning om Fairtrade genomfördes av TNS-Sifo på uppdrag av Fairtrade Sverige under perioden 23 januari –
5 februari 2015, genom 1 000 webintervjuer. Samtliga siffror finns att hitta på: www.fairtrade.se/om-fairtrade/rapporter-statistik/
26
2,74 MILJARDER -
2,00 MILJARDER -
1,56 MILJARDER -
1,21 MILJARDER -
1,04 MILJARDER -
111 KR/PERS/ÅR
164 KR/PERS/ÅR
+ 17%
129 KR/PERS/ÅR
+ 18%
208 KR/PERS/ÅR
+ 28%
+ 29%
281 KR/PERS/ÅR
FÖRSÄLJNING AV
FAIRTRADE-MÄRKTA
PRODUKTER I SVERIGE I
KONSUMENTVÄRDE
+ 37%
2010 2011 2012 2013 2014
2014 VAR ÅRET DÅ DEN SVENSKA
FÖRSÄLJNINGEN AV FAIRTRADEMÄRKTA BANANER ÖKADE MED
DEN SVENSKA
FÖR­SÄLJNINGEN AV
FAIRTRADE-MÄRKTA
PRODUKTER 2014
GENERERADE ÖVER
50
MILJONER
KRONOR I FAIRTRADEPREMIE I EXTRA
INKOMSTER TILL ODLARE
OCH ANSTÄLLDA I
LÄNDER MED UTBREDD
FATTIGDOM
MER ÄN
VAR TREDJE
ROS SOM
SÄLJS I
SVERIGE ÄR
FAIRTRADEMÄRKT
95%
SVERIGE ÄR
DET LAND I
VÄRLDEN SOM
KÖPER MEST
FAIRTRADEMÄRKT VIN
PER CAPITA
1 AV 10 KOPPAR KAFFE I
SVERIGE ÄR FAIRTRADEMÄRKT
Siffrorna är hämtade från Fairtrade Sveriges officiella försäljningsstatistik 2014.
För mer siffror se http://fairtrade.se/om-fairtrade/rapporter-statistik/
27
FAIRTRADE INTERNATIONELLT
De internationella siffrorna sammanställs i Fairtrade Internationals årsrapport.
Nästa upplaga släpps i september 2015. http://www.fairtrade.net/annual-reports.html
1,5
ÖVER
MILJONER ODLARE
OCH ANSTÄLLDA
LÄNDER
I
74
1 210
PRODUCENTORGANISATIONER
GLOBALT,
FLER
ÄN
2013
5,5 %
KAFFE STÅR FÖR
55 %
51%
AV ALLA FAIRTRADECERTIFIERADE PRODUKTER
I VÄRLDEN ÄR OCKSÅ
EKOLOGISKT CERTIFIERADE
ÖVER
80 %
ÄR
SMÅSKALIGA ODLARE
ÖVER
€95
MILJONER GENERERADES
GLOBALT TILL ODLARE
OCH ANSTÄLLDA I
LÄNDER MED UTBREDD
FATTIGDOM
2012/2013
AV DEN GLOBALA
FÖRSÄLJNINGEN AV
FAIRTRADE-MÄRKTA
PRODUKTER
TOTALT FINNS DET
IDAG OMKRING
30 000
DEN MEST
KÄNDA ETISKA
MÄRKNINGEN
GLOBALT
FAIRTRADE-MÄRKTA
PRODUKTER GLOBALT
Fairtrade Sverige Åsögatan 119 116 24 Stockholm Telefon: +46 (0)8-1220 89 00 www.fairtrade.se