1. No category

POLLETTBÖSSAN
en sporadisk utgåva från Svenska Pollettföreningen
Årgång 7
Nr 28
www.pollett.se
MATPOLLETT FRÅN JÄDER
D
et finns handskrivna matpolletter på
papper utskrivna för ett antal personer att
utnyttjas ”uti Jäders Skola”. De polletter jag
känner till är alla utställda i mitten på år 1855
och är undertecknade C.G.Ö.
Matpolletten från Jäder. Originalets storlek är
7949 mm. Skannad av författaren.
Texten har jag tolkat enligt följande:
Matpolett
för 9 barn a 3 ß 4 rst
s a m t 1  a 8 ß B c o
uti Jäders Skola d 21/5 55
C.G.Ö.
Symbolen ß står för skilling och förkortningen rst står för runstycken. Vad symbolen
 står för är inte bekant för mig, men kanske
kan ett delta stå för en deltagande vuxen
person. Personen som undertecknat polletten
väckte min nyfikenhet. Vem var CGÖ?
Jäders socken ligger nordost om Eskilstuna,
söder om Mälaren och väster om Sörfjärden. I
socknen ligger Jäders kyrka. Den är i grunden
en kyrka från 1100-talet, men har byggts ut
och om i etapper. Axel Oxenstierna lät till
exempel bygga om kyrkan flera gånger under
Pollettbössan Nr 28, 2015
Februari 2015
1600-talet och den blev hans begravningskyrka.
En speciell tjänst i kyrkan hade klockaren.
Detta ämbete innebar under medeltiden att
vårda kyrkan med sina inventarier samt att
sköta klockringningen. Under 1600-talet fick
klockaren också uppdraget att lära barnen läsa
och skriva. Efter folkskolereformen år 1842
fick man rätt att förena klockar- och skollärartjänst.
År 1847 får Jäders socken en ny skollärare,
Carl Gustaf Österberg, som 1859 även övertog klockaresysslan. Han var född 1819 vid
Säby i Aspö församling. Efter att ha gått ut
normalskolan och Musikaliska akademien i
Stockholm blev han 1844 lärare vid
Wrangelska skolan i Aspö. Han gick sedan på
seminariet i Strängnäs 1846-47 och kallades
därefter av Corfitz Beck-Friis att bli lärare i
kyrkskolan i Jäder. Han pensionerades från
båda sina tjänster 1878.
Carl Gustaf Österberg är alltså den person
som undertecknat matpolletterna. Det framgår med all önskvärd tydlighet av en bok1 om
Jäders socken och kyrka som han skrev 1872.
Den är handskriven i fin piktur och med
många vackra teckningar som bär samma
signatur som polletterna. Eftersom Österberg
inte blev klockare förrän 1859 så bör det ha
varit i egenskap av lärare som han skrivit ut
polletterna.
Byggnaden, som senare kom att hysa sockenskolan, uppfördes 1821 på en höjd öster om
kyrkan. Skolan inrättades först 1833 av greve
Beck-Friis, som då också stod för största
delen av lärarelönen. Byggnaden var från
1
Carl Gustaf Österberg. Anteckningar till topografisk,
antiquarisk och historisk beskrifning öfver Jäders
socken och kyrka år 1872. Hembygdsföreningen KjulaJäder. Eskilstuna 1986
SVENSKA POLLETTFÖRENINGEN
1
början i en våning med vindsutrymme men
1856 byggdes den på till två fulla våningar.
GÄSTGIVAREGÅRDEN I
GREBBESTAD
Den här polletten från Gästis i Grebbestad
kom nyligen till min samling. Det gladde mig
eftersom jag har ett lustigt minne från
ungdomstiden därifrån.
Jäders skola på ett vykort poststämplat 1909. Skolan
på 1850-talet var en annan byggnad som lär ha rivits
år 1863.
Varför utfärdades dessa matpolletter och vem
står för betalningen? Om detta kan jag bara
spekulera. Kanske har det något med att
kolera bryter ut i området år 1855. 199
människor dör, varav 107 barn. Eller så är det
kanske bara ett stöd från socknen eller kyrkan
till fattiga barns bespisning. I vilket fall som
helst står det klart att Österberg värnade om
de svaga i samhället. I sitt testamente skriver
han att hans eget hus, Villa Fridhem, efter
hans och hustruns död skulle, under överinseende av församlingens kyrkoherde, upplåtas som fristad åt föräldralösa, fattiga barn,
eventuellt åt behövande lärare- eller prästänkor inom församlingen.
Carl Gustaf Österberg dör den 1 september
1889 och ligger begraven på kyrkogården vid
sin kyrka i Jäder.
Bernt Thelin
Svenska Pollettföreningen
e-post: [email protected]
Hemsida: www.pollett.se
PlusGiro: 502931-9
Om ni vill lämna material till
POLLETTBÖSSAN kontakta
Bernt Thelin
[email protected]
Vi var ett gäng grabbar från Lysekil som
festade till i Grebbestad. Vid ett tillfälle
råkade vi gå förbi ett hus där det stod en tjej i
ett fönster på andra våningen och vinkade.
Hon ville tydligen att vi skulle komma in.
Sagt och gjort... Vi klättrade upp via stupröret och balanserade oss fram till fönstret.
Jag var den förste som klev in och blev rätt
förvånad när jag såg att det inte var en
lägenhet utan att jag stod mitt i en restaurang.
Fram kom en kypare med en vit servett på
armen. Jag utgick från att vi skulle åka ut med
huvudena före - men icke! Istället tog han upp
beställningar och allt var frid och fröjd. Vi
hade alltså klättrat upp på baksidan av
Grebbestads Gästis!
Så den polletten ville jag gärna ha!
Leif Skarp
 
SVÄLTKATASTROF I
SCHLESIEN 1847
Jag hade förmånen att få med mig polletten,
eller minnesjetongen, nedan i ett förvärv
häromdagen. Man får för sig att det är någon
sorts utdelning till fattiga någonstans och
börjar leta efter information.
Pollettbössans texter och bilder lagras elektroniskt
och publiceras som pdf-filer på Svenska
Pollettföreningens hemsida. Den som sänder
material till Pollettbössan anses medge elektronisk
lagring och publicering.
2
SVENSKA POLLETTFÖRENINGEN
Pollettbössan Nr 28, 2015
I översättning lyder åtsidans text:
Stor inflation. Lite näring.
Vårt dagliga bröd giv oss idag.
Frånsidans text i översättning anger följande:
År 1847 gällde i Schlesien för en Sack eller 2
preussiska Scheffel2.
Vete 11, Råg 10, Korn 8, Havre 3½, Ärtor 9,
Potatis 2 Reichstaler.
Jag börjar leta på Schlesien. Vid denna tid var
ca halva Schlesien preussiskt medan den
andra delen var österrikiskt. Jag vet inte
säkert men jag gissar på Preussen för mitt
objekt och hittar en del information om förhållandena där och då.
Missväxt under flera år medförde stor livsmedelsbrist. Detta fick livsmedelspriserna att
öka kraftigt, vilket främst drabbade den
fattiga lant- och arbetarbefolkningen.
”Svältkatastrofen uppmärksammades även i
dåtida svensk press. Här ett utdrag från
tidningen Nytt Allvar och Skämt (numera
Sundsvalls Tidning) N:o 9 Thorsdagen den 2
Mars 1848:
Tyskland. Underrättelserna från ÖfwerSchlesien äro i högsta grad bedröfliga. Ett
sådant tillstånd, heter det, som det nuwarande i Öfwer-Schlesien, har man hittills i
Tyskland ansett för otänkbart. Hungersdöden
är en daglig företeelse, och offrens antal är så
stort, att man icke mer kan begrafwa de döda.
Allt understöd, så wäl från guvernementets
sida, som af privatwälgörenheten, ehuru
frikostiga tillskotten än hafwa warit, är dock
ej i stånd att bekämpa armodet i massa,
hungersnöden i hela kretsar."
Visst är det spännande vad en aluminumbit
kan föra med sig.
Det var samtidigt som "Den stora svälten"
inträffade på Irland 1846-1848 med 1,5
miljoner döda. Den katastrofen har historiskt
kommit att överskugga den hungerkatastrof
som samtidigt drabbade Mellaneuropa. Här
var Schlesien ett hårt drabbat område med en
treårig missväxt och dödligheten 1847 var tre
gånger den vanliga.
Jag hittar ingen information om jetongen,
eller vad det är. Söker hjälp på nätet och en
läsare svarar: ”Enligt en tysk källa så gavs det
ut många av den här typen för att skaffa
pengar till nödhjälp. De såldes eller gavs som
tack/bevis på lämnade gåvor. Prislistan på
baksidan informerar om hur mycket en
schlesiskt Sack av olika livsmedel kostade i
nödområdet, där priserna p.g.a. livsmedelsbrist ökat kraftigt. Vete var dyrast och potatis
billigast. Och då skall man veta att även
potatis ökat kraftigt i pris, då den liksom på
Irland drabbats av potatisbladmögel.”
Gunnar Andersson, Strängnäs
EN GAMMAL
TIDNINGSNOTIS
3.
Sandpolletter från Wedeby
För ett tag sedan råkade jag på en tidningsnotis ur Blekingeposten från den 19 oktober
1880. Den handlade om polletter, därav mitt
intresse.
Jämförelsen med preussiskt mått (Scheffel)
beror på att man hade olika lokala mått i olika
områden. Och måttet Sack (= säck) varierade
betydligt i mängd i olika områden.
Den religiösa texten och bilden på framsidan
kan tyda på att det var någon kristen välgörenhetsorganisation som gav ut den.
Samma uppgiftslämnare fortsätter:
2
1 Scheffel = c:a 54 liter
Pollettbössan Nr 28, 2015
Vedeby ligger i Blekinge vid den gamla
vägen mellan Karlskrona och Kalmar, ungefär
6 km från Karlskrona.
SVENSKA POLLETTFÖRENINGEN
3
Vedeby herrgård uppfördes 1763 och innehades mellan 1788 och 1800 av greve Karl
August Ehrensvärd. Han lär ha lagt mycket
pengar på att uppföra och bygga om parken,
som blev en plats för umgänge och fest där en
närliggande kulle med fornminnen bidrog
med fornromantik.
En andra glansperiod var under sent 1800-tal,
fram till tidigt 1900-tal. År 1853 hade konsul
Gustaf Petersson förvärvat gården som
brukades av honom och hans hustru Helena
fram till 1904, då deras son Nils Gustaf
Ehrenberg tog över.
Hur de polletter som nämns i tidningsnotisen
såg ut är inte känt. Det finns en del kända
polletter som använts för grus- och sandkörning. Dessa har vanligtvis varit gjorda av
någon metall. Papperspolletter har troligen
varit opraktiska på grund av verksamhetens
”smutsiga” karaktär.
Till höger om tunnan finns symbolen för alun.
Alun är ett dubbelsalt, kaliumaluminiumsulfat. I Tyskland framställdes alun vanligen
ur s.k. alunjord. Vid denna tillverkning lär
ammoniak eller ammoniumsulfat ha använts,
vilket kunde erhållas ur urin. Alun har haft
många användningsområden, t.ex. vid färgning av tyg, garvning, pappersframställning
och även för medicinska ändamål.
Möjligen har alltså polletten varit i bruk i
någon verksamhet där alun tillverkats eller
använts, eller möjligen vid något salpetersjuderi, där urin användes som kvävekälla vid
tillverkning av salpeter för svartkrutstillverkning.
Ref.: J. Neumann. Beschreibung der bekanntesten Kupfermünzen. Nr. 32875.
Bernt Thelin
Obestämda polletter. 1 enbetslass grus och 1 parlass
grus med W på fältet. Båda har Sv. Ol. Morells
stämpel på frånsida. Foto: Författaren.
De avbildade polletterna tillhör kategorin
obestämda och det finns egentligen inget som
pekar på att de skulle vara de polletter som
nämns i tidningsnotisen. Det är bara lite
frestande att tolka W som Wedeby. Men, tills
handfasta bevis kan uppvisas så får dessa
polletter förbli bland de obestämda.
Bernt Thelin
 
POLLETT FÖR URIN
Polletten nedan med urintunnan och årtalet
1697 har ansetts tillhöra Braunschweigs
polletter, men denna tillordning är något
osäker. Polletten är i koppar med diametern
28 mm.
På pollettens baksida finns, förutom urintunnan, två alkemiska symboler. Den till
vänster är symbolen för urin.
4
KALENDER
13-14 mars 2015 - MISAB 13, Stockholm
Myntauktioner i Sverige håller sin 13:e auktion
fredag-lördag 13-14 mars på Hotell Scandic Sergel
Plaza, Brunkebergs torg 9, Stockholm (OBS!
Ändrad lokal!). Ett 30-tal pollettposter säljs på
fredagen, då auktionen startar kl. 14:30.
28 mars 2015 - Myntmässa i Göteborg
Göteborgs Numismatiska förening, anordnar en
myntmässa i Göteborg lördagen den 28 mars på
Ullevi Tennis, Smålandsgatan 2, 2 vån., kl. 11-15.
Bl.a. visar MISAB Hans Lundbergs Göteborgspolletter inför auktionen i maj (se nedan).
18 april 2015 - Myntmässa i Borlänge
Falu-Borlänge Myntklubb arrangerar sin myntmässa lördagen den 18 april i Maserskolans aula,
Hagavägen 70, Borlänge, kl. 10-16.
25 april 2015 - FriMynt, Helsingborg
FriMynt hålls lördagen den 25 april på Idrottens hus
i Helsingborg, kl. 11-17.
23 maj 2015 - Samling Hans Lundberg, MISAB 14
Lördagen den 23 maj säljs första delen av pollettsamlingen efter Hans Lundberg, Kungälv. Lokal
och tid återkommer vi till.
SVENSKA POLLETTFÖRENINGEN
Pollettbössan Nr 28, 2015