1. No category

POLLETTBÖSSAN
en sporadisk utgåva från Svenska Pollettföreningen
Årgång 7
Nr 29
www.pollett.se
PERUKMAKARE SUNDQVIST
I ÖREBRO
J
ag gillar rakpolletter! Inte för att jag
behöver någon - mitt ansikte är försett med
både skägg och mustasch ända sedan de sena
tonåren och jag har inga planer att ändra på
detta.
Icke desto mindre har jag samlat på mig ett
antal rakpolletter och ett av de senaste inköpen har sitt ursprung i Örebro.
Polletten har valören 10 öre, är gjord i
mässing och ensidigt brakteatpräglad med en
diameter på 20 mm.
April 2015
I Örebro Stads Nya Adress-Kalender för år
1887 finns V.L. Sundqvist nu som perukmakare på Drottninggatan 21. År 1894 hittar
vi honom i Sveriges Handelskalender som
barberare.
När han beställer sina rakpolletter är inte känt,
men i januari 1901 sänder Sporrong en prisuppgift till honom. Det är väl troligt att
ovanstående pollett tillverkades i samband
med detta. Sundqvist dör i Örebro 1926.
Bernt Thelin
 
DANSPOLLETTER FRÅN
STENHUGGARBYGDEN
I mina gamla hemtrakter dominerade länge
stenindustrin. Många i trakterna runt Rixö och
Brastad i nuvarande Lysekils kommun försörjde sig som stenhuggare. Industrin drog
också till sig arbetskraft utifrån och många
inflyttade stenarbetare blev sedermera bosatta
på orten.
Den person som står bakom polletten, W.L.
Sundqvist har en historia som jag tycker är
värd att berätta.
Wilhelm Leopold Sundqvist föddes i Örebro
1848. Från maj 1870 är han innehavare av
Wilhelm Leopold Sundqvists krukmakeri på
Drottninggatan 59, där han också hade sin
bostad. Han gifte sig 1871, 23 år gammal,
med Kristina Charlotta Pettersson.
Efter en tid övertogs krukmakeriverksamheten av J.A. Ihlanders kakelugnsmakeri som
var verksamt på samma adress till mitten av
1880-talet.
Det lustiga med Sundqvist är att han kom att
ägna sig åt ett annat yrke som, kan man tycka,
ligger ganska långt från krukmakarens.
Pollettbössan Nr 29, 2015
Naturligtvis hade ungdomarna, och även
andra, intresse för olika nöjen, också på den
tiden. Flera dansbanor byggdes i Brastadstrakten. Den mest fascinerande av dem är utan
tvekan den som byggdes på Rixö ö, en ö belägen i Brofjorden utanför det lilla samhället
Rixö. Många frivilliga arbetstimmar lades ner
och danserna där blev mycket populära. Vissa
kvällar kunde uppåt 2000 personer besöka ön
– alla ditfraktade med båtar! Danserna på ön
pågick mellan åren 1934 och 1939.
Andra dansbanor i området fanns i Hjälmedal,
Tuntorp och Hallinden och kanske några fler
ställen. Som ett sätt att få ekonomi i det hela
sålde man danspolletter till dem som ville
dansa. Denna avgift fick man betala utöver
själva inträdet. Polletterna gällde för två
danser och det var herrarna som betalade.
SVENSKA POLLETTFÖRENINGEN
1
Efter andra dansen fick man stiga av dansbanan och erlägga en ny innan man fick kliva
på igen. På slutet av kvällen var det damerna
som bjöd upp och då var det gratis.
EN GAMMAL
TIDNINGSNOTIS
4.
Polletter för hundkreatur
Bland pollettsamlare diskuteras då och då om
hundskattemärken ska räknas som polletter
eller ej. En notis i Wermlands Läns Tidning
den 2 mars 1872 visar att man även vid den
tiden inte riktigt kunde bestämma sig. Man
använder ordet ”pollett”, men sätter alltså
citationstecken kring ordet - lite pollett men
inte riktigt, alltså.
Dansbiljetter/polletter i papp från dansbanorna
Rixö ö och Hallinden.
Hallindens dansbana låg nära tågstationen i
Hallinden. Extratåg gick från Lysekil och tog
upp danssugna på stationerna längs vägen.
Sista festligheten där ägde rum 1956. Vid den
tiden hade det blivit sämre med ordningen och
man fann för gott att lägga ner. I min ungdom
pratade man fortfarande om det omfattande
pokerspelet i anslutning till festplatsen och
det var säkert en och annan som spelade bort
ansenliga summor i dessa sammanhang.
Att hundarna kallas hundkreatur visar väl
också att hundar inte riktigt var de sällskapsdjur vi numer betraktar dem som.
Leif Skarp, Linköping
 
Svenska Pollettföreningen
e-post: [email protected]
Hemsida: www.pollett.se
PlusGiro: 502931-9
Om ni vill lämna material till
POLLETTBÖSSAN kontakta
Bernt Thelin
[email protected]
Pollettbössans texter och bilder lagras elektroniskt
och publiceras som pdf-filer på Svenska
Pollettföreningens hemsida. Den som sänder
material till Pollettbössan anses medge elektronisk
lagring och publicering.
2
SVENSKA POLLETTFÖRENINGEN
Pollettbössan Nr 29, 2015
HUNDRAMANNAFÖRENINGARNA I
MALMÖ
järnvägens verkstäder, men denna skulle ju
vara utan nummer, enligt Skånes kalender.
Jetonger från hundramannaföreningar kanske
inte många definierar som polletter, men
kanske skulle de kunna inordnas enligt
definitionen föremål som "ange förmånen att
åtnjuta vissa rättigheter"1. I vilket fall som
helst är de trevliga och är bärare av intressant
historia.
Bernt Thelin
I boken Skånes kalender2 finns under rubriken
”Malmö”
ett
avsnitt
om
hundramannaföreningar. Här får vi reda på att de
”hafva till uppgift att meddelst gemensamma
besparingar bilda en kassa, hvarur företrädesvis föreningens medlemmar emot säkerhet
erhålla lån, samt att vid sjukdomstillfällen och
dödsfall inom föreningen lemna sjuk- och
begrafningshjelp”.
Hundramannaföreningen Nr 1
Hundramannaföreningen Nr 2
Som föreningsnamnet antyder skulle medlemmarnas antal i varje förening inte överstiga 100 men skulle helst inte heller vara
lägre. Inga kvinnor fick vara med.
Sjukhjälp kunde man sammanlagt få i högst
24 veckor varje år och då föreningsmedlem
avlidit så kunde man få 100 kronor i begravningshjälp.
Hundramannaföreningen Nr 3
I Malmö fanns fyra hundramannaföreningen
med nummer (1, 2, 3, 4) och tre utan nummer.
De tre senare utgjorde en förening bildad av
arbetare vid Kockums Mekaniska Verkstad,
en av arbetare vid järnvägens verkstäder och
en fanns i Östra förstaden.
Enligt stadgarna skulle varje förenings
styrelse utses för kommande år vid ett
ordinarie styrelsemöte i december och skulle
bestå av ordförande, vice ordförande,
sekreterare, vice sekreterare, 3 ledamöter, 2
suppleanter och 4 sjukbesökare.
Jag har lyckats få tag på fem olika jetonger
från hundramannaföreningar i Malmö - två
med nummer 1 och en var från föreningarna
2, 3 och 4. Det som gör mig lite fundersam är
att en av de två jetonger som har nummer 1
också har ett lok på frånsidan. Detta tyder ju
på att den skulle höra till föreningen vid
Hundramannaföreningen Nr 4
Hundramannaföreningen Nr 1 med lok
1
Lagerqvist, Lars .O; Nathorst-Böös, Ernst. Mynt och
medaljer. Stockholm 1960
2
Skånes kalender. Lund 1876
Pollettbössan Nr 29, 2015
SVENSKA POLLETTFÖRENINGEN
3
FFÖ
ÖR
REEN
NIIN
NG
GSSN
NY
YTTTT
FÖRENINGENS ÅRSMÖTE
i Stockholm den 23 maj
Svenska Pollettföreningens årsmöte för 2015
kommer i år att hållas i samband med
MISAB:s auktioner lördagen den 23 maj på
Hotell Scandic Sergel Plaza i Stockholm.
Lördagens auktioner börjar på förmiddagen
med första delen av Hans Lundbergs efterlämnade samling av polletter. Denna första
del omfattar landskapen i bokstavsordning
från Blekinge till Skåne. Katalogen över
samlingen kommer, precis som katalogen
över Anders Stams samling, att bli en
användbar referens över svenska polletter.
Efter ett lunchuppehåll börjar eftermiddagens
auktion kl 14 med Samling Nils J Lindberg.
Auktionen beräknas vara avslutad ca 16:30-17
och Pollettföreningen avser att hålla sitt
årsmöte i direkt anslutning till detta.
Styrelsen hoppas att många tar tillfället i akt
att komma till Stockholm - inte bara för att få
tag i polletter till samlingen utan även för att
delta i föreningens årsmöte.
Redaktionen
VAD ÄR DETTA?
HEBE ENGSTRÖMS
MJÖLKAFFÄR, FORSSA
År 1909 började August Engström och hans
hustru Maria, född Damström, försäljning av
mjölk i en fastighet i Forssa på vägen mellan
Borlänge och Kvarnsveden. Idag är Forssa en
stadsdel i Borlänge. Mjölken hämtades från
Västansjö, en by utanför Borlänge. Ungefär
1927-28 övertog dottern Hebe Engström
rörelsen. Hon var född den 4 januari 1904 och
dog den 20 december 1974. Verksamheten i
mjölkaffären höll hon igång till 1965 då
rörelsen lades ner.
I affären användes polletter som förskottsbetalning för mjölk fram till ca 1952, dvs. så
länge mjölken uppmättes för hand i medhavda krukor. Sedan kom glasflaskorna och
bruket av polletter upphörde.
Hebe Engström använde sig endast av en
pollett:
1. I övre båge  HEBE ENGSTRÖMS
MJÖLKAFFÄR · och i nedre båge FORSSA;
på fältet 1 L. Ensidig. Vågformigt rund.
Aluminium, 27 mm.
Anders Stam †
KALENDER
23 maj 2015 - Samling Hans Lundberg, MISAB 14
Lördagen den 23 maj säljs första delen av pollettsamlingen efter Hans Lundberg, Kungälv. Hotell
Scandic Sergel Plaza, Brunkebergstorg 9,
Stockholm. Auktionen börjar kl. 9:30.
23 maj 2015 - Pollettföreningens årsmöte
Svenska Pollettföreningen håller sitt årsmöte i
samband med MISAB-auktionen lördagen den 23
maj ca kl. 17. Se separat notis i detta nummer.
Mässing, 5623 mm.
Redaktionen tar tacksamt emot förslag!
4
18 juli 2015 - Myntmässa i Olofström
Sommarens traditionsenliga myntmässa i södra
Sverige äger rum i Olofströms Folkets Hus lördagen
den 18 juli kl. 10-15.
SVENSKA POLLETTFÖRENINGEN
Pollettbössan Nr 29, 2015