1. No category

EXAMENSARBETE
Äldre personers upplevelse av att leva
med hjärtsvikt
En litteraturstudie
Åsa Pettersson
Linn Wigenstam
2015
Sjuksköterskeexamen
Sjuksköterska
Luleå tekniska universitet
Institutionen för hälsovetenskap
Luleå tekniska universitet
Institutionen för hälsovetenskap
Avdelningen för omvårdnad
Äldre personers upplevelse av att leva med hjärtsvikt – en
litteraturstudie
Elderly people’s experience of living with heart failure – a
literature review
Åsa Pettersson
Linn Wigenstam
O0009H Examensarbete 15 hp
Höstterminen 2015
Sjuksköterskeprogrammet 180 hp
Handledare: Anna Nygren Zotterman och Åsa Engström
2
Abstrakt
Hjärtsvikt är en sjukdom som drabbar främst äldre personer. Den blir allt vanligare världen
över i och med att vi lever längre och den har stor påverkan på det vardagliga livet. Syftet
med den här litteraturstudien var att beskriva äldre personers upplevelse av att leva med
hjärtsvikt. 8 artiklar kvalitetsgranskades och analyserades med kvalitativ innehållsanalys med
induktiv ansats. Det resulterade i fyra kategorier: Att trötthet och orkeslöshet påverkar hela
människan; Att få en god och säker vård; Att känna hanterbarhet, trygghet och
självständighet och; Att känna osäkerhet och beroende. Resultatet visade att trötthet
påverkade personerna både psykiskt och fysiskt, och den påverkade förmågan att utföra
aktiviteter. Det fanns förväntningar på att vårdpersonal skulle vara kompetenta och kunna ge
information för att kunna få en god vård. Resultatet visade också att personerna kände att de
kunde hantera sjukdomen och dess konsekvenser, att de kände sig trygga i tillvaron på grund
av olika aspekter och att de kände sig självständiga trots nedsatt fysisk kapacitet. Slutligen
visade resultatet att personerna upplevde osäkerhet kring framtiden och symptom, och att det
var en påfrestning att bli beroende av andra människor. Kunskap om äldre personers
upplevelser av att leva med hjärtsvikt kan leda till att hälso- och sjukvårdspersonal kan möta
dessa personers behov, vilket i sin tur leder till en bättre omvårdnad.
Nyckelord: Hjärtsvikt, upplevelse, äldre personer, litteraturstudie, kvalitativ.
3
I denna litteraturstudie ligger fokus på äldre personer med hjärtsvikt. Eftersom antalet äldre
personer i världen ökar och människan lever längre kan detta orsaka många olika
hälsoproblem och kroniska sjukdomar med ett ökat vårdbehov som följd. De hälsoproblemen
som är vanligast hos äldre är mild kognitiv svikt, demens, depression, kranskärlssjukdom,
aterosklerotisk sjukdom och sensoriska problem. Tillfredsställelsen hos äldre människor ökar
när de får regelbundna hälsokontroller och kontinuitet i sin vård (Dogan & Deger, 2004). I
Nicholson (2014) står att äldre personer ofta har dåligt samförstånd och överensstämmelse i
sina behandlingar vilket kan orsaka försämring och inläggning på sjukhus. Orsaker till att
behandlingen inte följs hos äldre kan vara att de glömmer att ta mediciner om försämrat
korttidsminne föreligger men även missförstånd eller oenighet kan vara orsak till att en äldre
person inte följer planerad behandling. Därför krävs en öppen och en ärlig kommunikation
med äldre personer.
Det sjukdomstillstånd som idag orsakar flest inläggningar på sjukhus hos äldre personer är
hjärtsvikt och man beräknar att 180 000-350 000 personer i Sverige är drabbade (Ericson &
Ericson, 2013, s. 119). Hjärtsvikt kan orsakas av ett antal olika patologiska tillstånd där en del
av orsakerna till att bli drabbad är reversibla men andra inte, vilket kan ge personen allvarliga
prognoser och konsekvenser med en försämrad livskvalitet för patienter samt kostnader för
sjukvården (Nicholson, 2014). Eftersom befolkningen idag lever längre och överlever fler
primära hjärthändelser förväntas incidens och prevalens att öka i framtiden (Daamen Schols,
Jaarsma & Hamers, 2010). Yu, Lee, Kwong, Thompson och Wo, (2008) beskriver hjärtsvikt
som en global epidemi vilket främst påverkar den åldrande befolkningen. Förståelse krävs för
äldre människor som lever med hjärtsvikt för att förstå vikten av egenvård så att anpassning
till denna smärtsamma sjukdom ska bli optimal.
Hjärtsvikt kan orsakas av bland annat ischemisk hjärtsjukdom, hypertension, arytmier,
kardiomyopatier, vilket kännetecknas av minskad hjärtkapacitet och oförmåga att orka med
kroppens normala krav. Symtomen kan visa sig i form av hjärtklappning, dyspne , ortopne,
trötthet, ödem, oro, depression, aptitlöshet, nattlig hosta, sömnproblem och konfusion
(Nicholson, 2014). Behandling för dessa patienter är en optimerad medicinsk behandling med
läkemedel för att behandla sjukdom och lindra symtom samt undervisning om
livsstilsförändringar och egenvård. Detta minskar sjukhusinläggningar för äldre personer med
hjärtsvikt, ger kortare vårdtid och en bättre prognos (Nicholson, 2014). Hur begränsad en
4
person blir i sitt dagliga liv beror på vilken dysfunktion personens hjärta har och vilka
symtom dysfunktionen ger (Ericson & Ericson, 2013, s. 119-121). Personer som sköter
egenvården kan ha en god livskvalitet och få en förbättrad prognos, men hjärtsvikt är
oförutsägbart och svår att prognostisera för enskilda patienter. När diagnosen har bekräftats
kan symtomen klassificera tillståndets svårighetsgrad vilket delas in i fyra nivåer där nivå 1
inte orsakar symtom, nedsatt prestationsförmåga eller begränsningar för personen vid vanlig
fysisk aktivitet och där nivå 4 orsakar stora begränsningar för personen vid fysisk aktivitet.
Vid denna nivå sker begränsningar i prestationsförmågan även vid vila (Nicholson, 2014).
Viktiga omvårdnadsåtgärder vid hjärtsvikt är att undervisa personen så att kunskap om
sjukdomen och om anpassning efter hjärtkapaciteten finns (Scherb, Head,
Maas, Swanson, Moorhead, Reed, D., & ... Kozel, M., 2011). För att kunna undervisa och
informera krävs att vårdpersonal har kompetens och kunskap om orsak, symptom, behandling
och egenvård (Nicholson, 2014). En tydlig information kan vara avgörande för personen för
att kunna förstå den, hantera den på bästa sätt och få möjlighet till god livskvalitet trots
sjukdom. I ICN:s etiska kod för sjuksköterskor (2007) beskrivs även att sjuksköterskan är
ansvarig för att ge varje enskild individ information så att förutsättningar för samtycke till
vård och behandling ges. Sjuksköterskan ska även använda sitt omdöme när informationen
och undervisning utförs så att omvårdnaden tillämpas med ett etiskt förhållningssätt.
Att leva med sjukdom kan innebära fysiska, sociala, känslomässiga och ekonomiska
påfrestningar för de personer som drabbas vilket kan innebära en försämrad livskvalitet som
följd. Varje person reagerar individuellt vid sjukdom och människor med samma diagnos
samt jämförbar sjukdomsprogression kan uppleva deras livskvalitet på olika sätt (Delgado,
2007). Att leva med en sjukdom är en upplevelse som ständigt förändras. Livet med en
sjukdom har ofta beskrivits som en orsak till kronisk sorg, lidande, osäkerhet, förlust, en
dikotomi mellan acceptans och förnekande (Kralik, & van Loon, 2009). Antonovsky, (2011,
s. 19, 31) säger att tillvaron med sjukdom pendlar mellan upplevelser av hälsa och ohälsa, att
konsekvenser av sjukdom inte går att förutsäga utan leder till ett tillstånd som personen måste
lära sig hantera. Antonovsky, (2011, s. 16, 50) beskriver att gränsen till att känna hanterbarhet
varierar från person till person och faktorer som kan ge kraft åt att bekämpa ohälsa är
generella motståndsresurser så som jagstyrka, pengar eller socialt stöd.
5
Delgado (2007) skriver att varje persons reaktion vid sjukdom är unik och upplevelser är
subjektiva. Därför krävs förståelse för vilken innebörd en sjukdom kan få ur ett
patientperspektiv för att kunna utföra god omvårdnad. Det är alltid patientens erfarenhet och
individuella upplevelse som är i fokus för att rätt omvårdnad kan utföras och vid beskrivning
av upplevelser fås förståelse så att omvårdnaden kan utformas efter den unika patientens
behov för upplevelse av hälsa. Enligt Daamen Schols, Jaarsma och Hamers (2010) ses
hjärtsvikt som en vanlig orsak till vårdkontakt och förväntas öka i framtiden, därför är en
fördjupad kunskap inom detta område relevant. Denna kunskap ger sjuksköterskan
möjligheten att i den kliniska verksamheten kunna utforma individanpassad omvårdnad till
äldre personer som drabbats av hjärtsvikt, vilket minskar lidande och ger ett ökat
välbefinnande för de drabbade, förebygger försämring och minskar antal vårdbesök med
minskade kostnader för individ och samhälle. För att få förståelse och kunna bemöta olika
behov var litteraturstudiens syfte att beskriva äldre personers upplevelse av att leva med
hjärtsvikt.
Metod
Avsikten med studien var att studera mänskliga upplevelser för att få förståelse. Därför valdes
en kvalitativ forskningsmetod då en fördjupad förståelse ville uppnås via publicerade
empiriska studier (Willman, Stoltz & Bahtsevani, 2011, s. 96).
Litteratursökning
Litteratursökningen gjordes i Cinahl och PubMed vilka är relevanta databaser inom området
omvårdnad och som kan svara på den aktuella frågeställningen. Genom att göra
litteratursökningen i olika elektroniska databaser ökar chansen att hitta tillfredsställande
litteratur (Willman et al. 2011, s. 69, 80). En pilotsökning utfördes för att få en överblick över
det material som fanns att tillgå inom området och sedan tillämpades ett systematisk söksätt
där relevanta artiklar som svarade mot problemformuleringen valdes ut. Sökorden som
användes var heart failure, aged, experience* och qualitative study. Dessa kombinerades
enligt den booleska sökoperatorn AND eftersom Willman et al. (2011, s. 73) skriver att
sökningen då fokuseras inom ett avgränsat område. Utförd litteratursökning redovisas i Tabell
1.
6
Sökningen begränsades genom att artiklarna var skrivna på engelska, peer reviewed och att
artiklarna inte var äldre än 10 år. Åldersgränsen på artiklarnas deltagare sattes till 65+
eftersom Daamen Schols et al. (2010) och Ericson och Ericson, (2013, s. 119) tar upp denna
åldersgräns vid hjärtsvikt som en vanlig orsak till vårdbehov. 38 artiklar valdes sedan ut
utifrån dess titel och abstrakt som passade litteraturstudiens syfte.
Tabell 1 Översikt av systematisk litteratursökning
Syftet med sökning: Äldre personers upplevelse av att leva med hjärtsvikt
CINAHL 2015-09-16
Söknr
*)
Söktermer
Antal träffar
1
CH
Heart failure
17721
2
CH
Aged
257336
1 AND 2
6561
Experience*
103841
Qualitative
12140
3
4
FT
5
Använda
study
6
FT
7
4 AND 5
15627
3 AND 6
26
3
PubMed 2015-09-16
1
MSH
Heart failure
81678
2
MSH
Aged
1476077
1 AND 2
34437
3
4
FT
Experience*
352295
5
FT
Qualitative
80276
study
6
4 AND 5
23877
7
3 AND 6
115
5
7
*CH - CINAHL headings i databasen CINAHL, MSH – Mesh termer i databasen Pubmed, FT
– Fritext
Kvalitetsgranskning
Av de 38 studier som svarade mot syftet i litteratursökningen valdes 9 studier ut till
kvalitetsgranskning. De andra studierna valdes bort på grund av att deltagarna i dessa studier
var under 65 års ålder. För att kunna avgöra studiernas kvalitet granskades dessa enligt Bilaga
H som är ett protokoll för bedömning av studier med kvalitativ metod (Willman et al., 2011,
s.175), vilket passade denna granskning. Frågor som användes i kvalitetsgranskningen var att
se om syftet var tydligt beskrivet och relevant, hur urvalet hade gått till, dess lämplighet och
om etiska överväganden fanns, om metoden för datainsamlingen och analys var tydligt
beskriven samt om ett tydligt resultat redovisades. Bedömningen gjordes efter poängsystem
från Willman et al., (2011, s.108) där de frågor från Bilaga H som fick positiva svar gavs 1
poäng och där den slutgiltiga summan räknades ut i procent. De studier som fick positiva svar
inom 80-100% beräknades vara av hög kvalitet och vid medel kvalitet låg
kvalitetsbedömningen på 70-79%. Procentindelningen gav möjlighet att bedöma studiernas
kvalitet där resultatet av granskningen avgjorde vilka studier som var av hög eller medel
kvalitet, var trovärdiga och kunde vara till nytta i den kliniska verksamheten. Efter
kvalitetsgranskningen valdes 1 artikel bort på grund av låg kvalitet och då återstod 8 studier.
En av de använda studierna redovisade även upplevelser av att leva med lungcancer och
stroke men bara upplevelser från personer med hjärtsvikt valdes ut till analys.
Tabell 2. Kvalitetsgranskning av utvalda artiklar
Författare
Typ av studie
Deltagare
Metod
Huvudfynd
Kvalitet
Kvalitativ
8
Semistrukturerade
Beskriver
Medel
Brännström,
fokusgrupp-
upplevelser av
Boman &
intervjuer. Data
trygghet och
Strandberg
analyserades med
otrygghet.
(2012)
kvalitativ
Sverige
innehållsanalys.
(År)
Land
Burström,
8
Författare
Typ av studie
Deltagare
Metod
Huvudfynd
Kvalitet
Kvalitativ
10
Semistrukturerade
Hantering av
Hög
Williams
intervjuer med
hjärtsvikt beror
(2007)
kvalitativ
på individens
England
innehållsanalys.
inställning och
(År)
Land
Cortis &
hur resurserna
utnyttjas.
Hanratty,
Kvalitativ
30
Semi-
Genom god
Holmes,
strukturerade
kompetens och
Lowson,
intervjuer med
kommunikation
Grande,
kvalitativ
fås en
Addington-
innehållsanalys
fungerande,
Hall, Payne &
trygg och god
Seymour
vård.
Hög
(2011)
Storbrittanien
Hägglund,
Kvalitativ
9
Narrativa
Upplevelser av
Boman &
intervjuer
förlust av fysisk
Lundman
analyserade med
energi, att
(2008)
kvalitativ
kroppen känns
Sverige
innehållsanalys.
obekant, att den
Medel
fysiska
förmågan
varierar, att bli
bereoende och
att vilja vara
självständig.
Norberg,
Kvalitativ
10
Intervjuer som
Planera,
Boman,
analyserats med
organisera och
Löfgren &
kvalitativ
begränsa
Brännstrom
inneållsanalys
aktiviteter för
(2014)
att orka med.
Sverige
Och använda
hjälpmedel för
att underlätta
Medel
9
Författare
Typ av studie
Deltagare
Metod
Huvudfynd
Kvalitet
(År)
Land
vardagen.
Pihl, Fridlund
Kvalitativ
15
Intervjuer som
Behov av att
& Mårtensson
analyserats med
hitta praktiska
(2011)
innehållsanalys.
lösningar i det
Sverige
Medel
dagliga livet, att
ha realistiska
förväntningar
på framtiden.
Att inte tro på
sin egen
förmåga.
Waterworth &
Kvalitativ
25
Semistrukturerade
Osäkerhet,
Jorgensen
intervjuer med
rädsla för att bli
(2010)
kvalitativ
försämrad, bli
Nya Zeeland
innehålls- analys.
en börda för
Hög
anhöriga och
förväntningar
på en god och
trygg vård .
Weierbach,
Kvalitativ
20
Semi-
Sjukdomens
Glick, & Lyder,
strukturerade
begränsningar
(2011)
intervjuer som
accepterades
USA
analyserades med
och förväntades
kvalitativ
få trygg vård av
innehållsanalys
hälso-och
Medel
sjukvårds
personalen
Analys
Studierna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys, vilket är en metod som kan
användas vid analysering av kvalitativa studier (Polit & Beck, 2012, s. 505). Studiernas
manifesta innehåll, alltså det som faktiskt uttrycks och sägs i texterna, analyserades med en
induktiv ansats, vilket enligt Elo och Kyngäs (2008) ger forskaren möjlighet att få förståelse
och ny kunskap inom ett område. Detta kunde uppnås genom att de utvalda studierna
10
förutfattningslöst lästes igenom flera gånger för att först få en helhetsbild över upplevelser av
hjärtsvikt utan att själva bli påverkade över texternas innehåll och betydelse. Sedan valdes
textenheter med betydelse för litteraturstudiens syfte ut och översattes till svenska.
Textenheterna med liknande innehåll kondenserades till meningsbärande delar för att ge en
strukturerad överblick av texternas innehåll. De kondenserade textenheterna vars innehåll
ansågs betyda samma sak fördes ihop och kategoriserades i två steg. Sedan sammanfördes
subkategorierna ytterligare efter likheter och skillnader till fyra beskrivande slutliga
kategorier. En sannolik slutsats kunde då dras, ny vägledning vid omvårdnaden av äldre
personer med hjärtsvikt uppnåddes, vilket kan vara till nytta vid omvårdnad i klinisk
verksamhet.
Resultat
Litteraturstudiens analys resulterade i 4 kategorier som beskrev äldre personers upplevelser av
att leva med hjärtsvikt. Citat från studierna användes för att stärka resultatets trovärdighet. Se
tabell 3 för en översikt av kategorier.
Tabell 3. Översikt av kategorier (n=4)
Kategorier
Att trötthet och orkeslöshet påverkar hela människan
Att ha förväntninar på en god och säker vård
Att känna hanterbarhet, trygghet och självständighet
Att känna osäkerhet och beroende
Att trötthet och orkeslöshet påverkar hela människan
Flera av studierna beskrev att tröttheten och orkeslösheten som uppstod vid hjärtsvikt ofta
påverkade deltagarna både fysiskt och psykiskt. Personerna beskrev att de ville utföra mycket
i vardagen, men avstod på grund av vetskapen att de inte skulle orka slutföra uppgiften (Cortis
& Williams, 2007; Hägglund, Boman & Lundman, 2008; Norberg, Boman, Löfgren, &
Brännström, 2014; Phil, Fridlund & Mårtensson, 2011; Waterworth & Jorgensen, 2009).
Trötthet beskrevs av personerna som att vara sliten eller ur fas. Det var en svaghet som
involverade hela kroppen på ett märkligt vis. Det gav en känsla av att domna bort, vara
11
mentalt bedövad och att kroppen inte fungerade som den skulle. Det var en trötthet som inte
kunde jämföras med den trötthet som de upplevt tidigare i livet och den gav en känsla av att
kroppen gav upp (Hägglund et al. 2008) Trots tillräcklig sömn upplevde personerna alltid
trötthet och att de inte orkade vara vaken. Det medförde att vila och sömn blivit en större del
av deras liv än de ville (Hägglund et al. 2008; Phil et al. 2011).
“Now I feel like I’m living as half a person… beacuse I don’t have the energy for anything.”
(Hägglund et al. 2008, s. 292)
Personerna i studierna beskrev att trötthetens intensitet kunde variera från dag till dag men
även under dagen, vilket gjorde tröttheten oförutsägbar (Hägglund et al. 2008; Norberg et al.
2014). Även om tröttheten alltid var närvarande, så kunde den minska på grund av förändrat
hälsotillstånd eller ändrade mediciner, men i det långa loppet så ökade alltid tröttheten
(Hägglund et al. 2008).
Tröttheten och orkeslösheten medförde att personerna i studierna upplevde svårigheter att
klara av aktiviteter som de tidigare klarat av. Det var framför allt aktiviteter i hemmet så som
städning och matlagning (Cortis & Williams, 2007; Hägglund et al. 2008; Norberg et al. 2014;
Phil et al. 2011; Weierbach, Glick, & Lyder, 2011). Att inte kunna utföra aktiviteter som förut
ledde till att personerna blev ledsna och kände sig dåliga. Det var svårt att acceptera att man
inte längre kan utföra aktiviteter som förut, eller att inte kunna göra dem lika snabbt som
förut. Speciellt när man varit frisk och snabb i allt man gör hela livet (Hägglund et al. 2008).
“You feel a little… well, bad at everything; you may want to do this or that, but you just don’t
have the energy… you see that you should clean, but…” (Hägglund et al. 2008, s. 292)
Trötthet påverkade också personernas sociala liv och de kände sig ensamma och isolerade.
Det blev ofta så att de bara satt hemma framför tv:n, helt ensamma. Ensamheten och
isolationen uppstod främst på grund av att personerna inte orkade resa eller åka någonstans,
därför blev det problem om vänner och släktingar bodde långt bort. Personerna orkade inte
heller ha gäster hemma eftersom det var för tungt att göra i ordning innan gästerna skulle
komma (Hägglund et al. 2008; Phil et al. 2011; Waterworth & Jorgensen, 2009).
12
“It was difficult to have a social life, as it proved complicated to go anywhere and too much
of a burden to prepare for guests, which was described as a form of isolation.” (Phil et al.
2011, s. 7)
Att få en god och säker vård
Att få en god och säker vård vid hjärtsvikt var en återkommande önskan i flera studier.
Hanratty, Holmes, Lowson, Grande, Addington-Hall Payne & Seymour, (2012) beskrev
upplevelser av att specialiserad vårdpersonal var mer kompetenta och hade en bättre
kommunikation samt förståelse över situationen än kollegorna i primärvården. I Burström,
Brännström, Boman & Strandberg, (2012) och Waterworth & Jorgensen, (2009) beskrevs
vikten av att känna förtroende för vårdpersonalen; att kunnig och kompetent personal fanns
där för att kunna behandla och förebygga försämringar, att känna att noggranna tester och
undersökningar utfördes. Personalen skulle kunna svara på de frågor som kunde uppkomma
upp under sjukdom, att de förmedlade en känsla av att de faktiskt brydde sig och tog en på
allvar.
“I would go back to my family doctor and because I trust him and his daughter … she is a
doctor too at the same place … and I would ask them what to do. They are good to me … if I
have any trouble they tell me what to do, like get the ambulance to get to the hospital or
anything else. I talk to my doctor like he is my uncle and he talks to me like I am his nephew.
He has all my records so they know all about me so he can give me good advice about what to
do” (Waterworth & Jorgensen, 2009, s. 203)
Att få god vård kunde också innebära att information och undervisning från vårdpersonalen
skulle vara tydlig för att förebygga ett försämrat tillstånd. Brist på kunskap kunde leda till
osäkerhet över om medicinens effekt eller att viktiga tecken på symtom inte upptäcktes
(Burström et al. 2012; Cortis & Williams, 2007; Waterworth & Jorgensen, 2009, Weierbach
et al. 2011). I Weierbach et al. beskrevs även att oklara instruktioner kan ha bidragit till
återinläggning på sjukhuset inom 5 dagar. Hanratty et al. 2012 beskrev att kommunikationen
mellan vårdpersonal och vårdinstanser måste vara fungerade för att förhindra försämrat
tillstånd.
“ They told me in the hospital before I left that the district nurses would be in touch, and the
occupational therapist. Now I was home fore a week, now I had to phone up the district
13
nurses and ask them when they were coming out to treat my legs. They said we didnt know
you were out of the hospitale. We havent had a referral… Now ever since then I have been
fighting for my own benefit. No one has been. I have had to get it all for my self, try and get it
for my self....” (Hanratty et al. 2012, s. 79)
Att känna hanterbarhet, trygghet och självständighet
I studierna innebar hanterbarhet att kunna hantera och acceptera sjukdomen och dess
konsekvenser. Studierna visade att personerna använde olika metoder för att känna
hanterbarhet (Burström et al. 2012; Hägglund et al. 2008; Norberg et al. 2014; Phil et al.
2011; Waterworth & Jorgensen, 2009; Weierbach et al. 2011).
De metoder som personerna använde sig av för att hantera symptom så som andfåddhet och
oregelbundna hjärtslag var genom att ta en paus eller genom att byta aktivitet (Hägglund et al.
2008; Norberg et al. 2014) Att planera de dagliga aktiviteterna så som shopping och
matlagning, begränsa ambitionsnivån och minska aktivitetens omfattning var också några
metoder som användes av deltagarna i studierna för att känna hanterbarhet (Norberg et al.
2014; Phil et al. 2011). Att kunna utföra dagliga aktiviteter som man tidigare kunnat utföra
ledde till att personerna kände glädje och belåtenhet (Burström et al. 2012; Phil et al. 2014).
“If I do not put too much strain on my heart I never notice these (symptoms from the heart
failure)” (Burström et al. 2012, s. 819)
Resultatet visade att symptom även kunde hanteras genom att undvika situationer som ger
påfrestningar på hjärtat vilket ledde till minskade symptom. De hade också metoder för att
distrahera sig själv från att tänka på sjukdomen och symptomen, till exempel genom att lyssna
på musik (Burström et al. 2012).
Att känna hanterbarhet innebar att man kunde acceptera sin situation. I studierna framkom
detta på så vis att personerna mådde bra trots sjukdomen och kunde acceptera olika aspekter
av sjukdomen (Burström et al. 2012; Hägglund et al. 2008; Waterworth & Jorgensen, 2009;
Weierbach et al. 2011). Personerna kände hanterbarhet i och med att de accepterat personliga
förluster, både fysiska men även förluster av relationer, socialt sällskap, vänner eller att de
14
varit tvungen att lämna sitt hem. Medvetenhet fanns om att de var döende och de ansåg att det
får hända när det händer (Burström et al. 2012; Waterworth & Jorgensen, 2009).
“I would just like my life to finish I´m ready to die. I´ve had a wounderful life but it´s just
alittle too long really….I´ve had enough of life” (Waterworth & Jorgensen, 2009, s. 202)
En annan aspekt av sjukdomen som personerna i studierna accepterat var att de inte klarar sig
själva och är beroende av andra (Hägglund et al. 2008; Weierbach et al. 2011). De
uppskattade den hjälp de kunde få, så om familjen bodde långt bort eller inte fanns tillgänglig
tog de emot hjälp från vänner och grannar. (Waterworth & Joergensen, 2009; Weierbach et al.
2011).
Resultatet visar att det var viktigt att känna trygghet. Personerna beskrev olika aspekter som
ledde till att de kände sig trygga i vardagen (Burström et al. 2012; Norberg et al. 2014). Att ha
ett hjälpmedel i hemmet, som en rullator, beskrevs ge trygghet. Den gav personerna en
möjlighet att sitta ner och vila om de skulle behöva det. Den underlättade även transporten av
föremål. Personerna beskrev också att eftersom framtiden är oviss och att man inte vet hur
morgondagen ser ut så var det tryggt att ha en rullstol (Norberg et al. 2014).
“You never know what things will be like tomorrow… that’s why I want it (the wheelchair),
because I can’t walk very far” (Norberg et al. 2014, s. 396)
Personerna beskrev också att de upplevde trygghet eftersom de levde med en partner och hade
barn och barnbarn som stöd. Det var även tryggt att de kunde hjälpa dem med praktiska
sysslor i hemmet. De beskrev också att de kände trygghet när de kunde leva som vanligt och
inte besvärades av allvarliga symptom så som bröstsmärtor (Burström et al. 2012).
Resultatet visar att personerna kände sig självständiga, vilket var viktigt för dem. Att vara
självständig trots nedsatt fysisk kapacitet var något att sträva mot och personerna använde
olika metoder för att underlätta sin vardag och för att kunna klara sig själv så långt det var
möjligt (Cortis & Williams, 2007; Hägglund et al. 2008; Norberg et al. 2014; Weierbach et al.
2011).
15
Personerna beskrev att de strävade efter att vara självständiga. Att vara självständig var målet
och de åstadkom detta genom att ta tillvara på sina kvarvarande förmågor och kämpade för att
klara sig själva. Det kunde till exempel vara att klara av ett toalettbesök själv eller att kunna
laga mat själv (Hägglund et al. 2008; Norberg et al. 2014).
“Yes, I do boil the potatoes myself… I am glad that I can take care of that.” (Hägglund et al.
2008, s. 293)
Resultatet visar att personerna inte ville acceptera hjälp från familj och vänner just för att de
ville klara sig själva och strävade mot att fortsätta vara självständiga (Cortis & Williams,
2007; Weierbach et al. 2011). Resultatet visar också att det fanns en ovilja att ta emot ett
hjälpmedel så som rullstol eller rullator för att man då blir mindre självständig. Det var också
viktigt att ta sig upp ur sängen på morgonen för att inte bli för beroende av andra (Hägglund
et al. 2008).
Att kunna stanna kvar i sitt hem och inte behöva flytta beskrevs av personera som en faktor
för att kunna uppleva självständighet. De var motiverade att lösa de problem som kunde
uppstå i hemmet så att de kunde fortsätta bo hemma. De accepterade också sina begränsningar
och tog emot hjälp för att kunna stanna kvar i hemmet (Weierbach et al. 2011).
Resultatet visar också att deltagare beskrev hjälpmedel som ett sätt för dem att fortsätta vara
självständiga. Telefoner och internetbaserad kommunikation underlättade kontakten med
familj och vänner när de inte längre kunde åka och hälsa på. Även tekniken i vardagen
beskrevs som värdefull och de använde mekanisk utrustning som motordrivna gräsklippare
och elektriska köksenheter för att kunna fortsätta vara självständiga (Norberg et al. 2014).
“In the beginning I thought it was shameful, but later, I am so glad about the walker, so I can
go shopping.” (Norberg et al. 2014, s. 396)
Att känna osäkerhet och beroende
Vid hjärtsvikt visade studier upplevelser av osäkerhet vid många olika sammanhang. I
Burström et al. (2012); Cortis & Williams (2007); Phil et al. (2011) och Waterworth &
Jorgensen (2009) beskrevs oro inför framtiden, symptom och att nå begränsningar, rädsla
16
inför att tillståndet kunde försämras samt vetskapen om att döden när som helst kunde
inträffa. I Burström et al. (2012); Cortis & Williams (2007) och Norberg et al. (2014) tas
upplevelser av oro vid anfåddhet upp och att de ibland undvek vissa aktiviteter på grund av att
det orsakade andfåddhet.
“I can’t do much of anything” and “can’t… breath”. “The breathlessness gives you some
kind of signal”. “Yes, you think this moment is the last.” (Burström et al. 2012, s. 820)
Andra resultat som visade känslor av osäkerhet var tankar inför vad andra människor ska
tycka när man inte längre orkar lika mycket som tidigare och att inte vilja visa försämring.
Enligt Burström et al. (2012) beskrevs osäkerhet över att själv kunna vara ansvarig för
sjukdomens förekomst på grund av dåliga livsvanor, som till exempel rökning. Upplevelser av
osäkerhet för den ekonomiska påfrestningen på grund av att vara i behov av assistans
beskrevs (Weierbach et al. 2011).
“It´s got a great big yard…..I can´t go outside gardening anymore….because of my stamina.
So that´s $300 or $400 a month.” (Weierbach et al. 2011, s. 266)
Flera artiklar beskrev att sjukdomen orsakade upplevelser av att vara till besvär, att vara i
behov av omhändertagande i vardagen av familj, vänner och grannar. Detta upplevdes som en
extra påfrestning med skuldkänslor för att känna sig som en börda för andra människor
(Burström et al. 2012; Cortis & Williams, 2007; Hanratty et al. 2012; Phil et al. 2011). Att
behöva hjälp kunde upplevas frustrerande, pinsamt och rädsla fanns att bli som en grönsak
och behöva hjälp av grannar vid trädgårdsarbete. Hjälp med den personliga hygienen
upplevdes jobbigt, speciellt om de skulle få hjälp av någon de inte kände eller som var av
motsatt kön (Burström et al. 2012; Cortis och Williams, 2007).
Hanratty et al. (2012) beskrev svårigheter vid transport och att deltagarna i studien var
beroende av familjemedlemmar till exempel när sjukhusbesök var inbokade. Detta kunde
orakade känslor av irritation och skuld eftersom de som hjälpte den äldre personen med
hjärtsvikt egentligen redan var upptagna med krav från den egna vardagen.
17
“It was a long, long long wait, you know we were there an hour and a half, of course my
daughter was taking time off work to take me there you see, and when I got in there , the
doctor asked me what was wrong with me an I said there is nothing wrong with me you know,
I´m in good shape. And he said well what are you doing here. I said you sent for me. I showed
the letter you know to improve it. I was annoyed. Apart from myself, my daughter had took
time off work you know, which I mean she has got an important job herself” (Hanretty et al.
2012, s. 78)
Diskussion
Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva äldre personers upplevelser av att leva med
hjärtsvikt. I resultatet framkom fyra kategorier: Att trötthet och orkeslöshet påverkar hela
människan, att få en god och säker vård, att känna hanterbarhet, trygghet och
självständighet, att känna osäkerhet och beroende.
Resultatet beskrev att trötthet och orkeslöshet påverkade hela människan både fysiskt och
psykiskt, eftersom det kunde vara jobbigt och upplevas frustrerande att inte orka med
vardagliga aktiviteter samt att detta kunde leda till ensamhet och isolering. Chen, Li, Shieh,
Yin och Chiou (2010) beskriver att trötthet drabbar 84% av personerna med hjärtsvikt. Det
ledde till att personerna hade svårigheter med sysslor i hemmet, att utföra personlig hygien,
arbeta och socialisera sig. Dessa personer löper större risk att drabbas av depression än de
som inte upplever trötthet. De beskriver också att personer med hjärtsvikt som upplever
trötthet upplevde sig hjälpta av att ha ett socialt stöd från familj och vänner. De uppskattade
även att få socialt stöd och information från hälso- och sjukvårdspersonal. Därför är det
viktigt för vårdpersonal att vara observant på om personerna upplever trötthet och att ge dessa
personer den information de behöver, att stötta dem och motivera dem till positivt tänkande
för att förebygga depression.
Dekker, Peden, Lennie, Schooler och Moser (2009) har gjort en studie om hur det är att leva
med depression vid hjärtsvikt eftersom 48 % av personerna med hjärtsvikt har depressiva
symptom. Personerna upplever symtom som sorg, irritabilitet, gråtmildhet, ångest, oro och
brist på energi. I denna studie framkommer det inte att personerna har uttalat sig lida av
depressiva symtom, men en del av upplevelserna som beskrivits kan kopplas till depression.
Till exempel att personerna i den här studien upplevde att de hade saknade energi, var
isolerade, att de inte kunde göra någonting längre samt att de kände rädsla och oro för olika
18
saker. I och med detta bör man ha i åtanke att personerna i den här studien kan ha lidit av
depression men att det inte är uttalat.
Denna studie visar att en god och säker vård innebar att vårdpersonal skulle vara kompetenta
och vara insatta i personens hälsotillstånd för att kunna få rätt behandling. En god vård kunde
också innebära att en fungerande kommunikation, information och undervisning tillämpades
för att förhindra oklarheter eller missförstånd med ett försämrat tillstånd som följd. Enligt
Rodrigues, Appelt, Switzer, Sonel och Arnold, (2008) är undervisning en central del för att
klara av att leva med hjärtsvikt och reducerar personers nivåer av oro och stress.
Kommunikationen och informationen ska vara effektiv och individanpassad samt att det är
viktigt att kontrollera hur mycket av undervisningen som personen har förstått, vilka
erfarenheter som personerna besitter samt den egna synen av att leva med hjärtsvikt. Detta
känns relevant eftersom det framkommit att äldre har sämre följsamhet i sin behandling samt
att äldre kan tro att symtom som trötthet är normalt och att det tillhör åldrandets normala
konsekvenser med onödigt lidande som följd.
Resultatet visade också upplevelser av hanterbarhet, trygghet och självständighet. När
personerna kunde acceptera sjukdomen kunde de hantera fysiska begränsningar genom att
planera dagliga aktiviteter, ta pauser eller att undvika situationer som upplevdes hanterliga.
Falk, Lidell och Wahn (2007) beskrev att personer med hjärtsvikt har bättre och sämre dagar
vilket kräver att de måste planera aktiviteter utifrån dagsformen, undvika aktiviteter som de
inte orkar med och hantera sjukdomen genom att distrahera sig själv. Ryan och Farelly
(2009) beskrev att personer med hjärtsvikt som accepterat sin situation och sin sjukdom var
medveten om att de inte skulle bli bättre och att de var döende, men detta var tankar som de
kunde hantera. Detta stämmer överens med det resultat som framkommer i denna studie
angående hanterbarhet. Antonovsky (2011, s. 43-44) skriver om KASAM, känsla av
sammanhang, som består av tre delar: begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet.
Begriplighet innefattar förmågan att förstå och kunna förklara nya situationer, hanterbarhet
innefattar förmågan att använda sig av olika resurser för att kunna hantera situationen och
meningsfullhet innefattar att personen upplever sig vara delaktig, känner motivation inför
viktiga delar i livet och ser händelser som utmaningar i stället för bördor. I och med att
resultatet i denna studie visade att en stor del personerna upplevde att de accepterat sin
situation, kunde hantera den genom att använda olika resurser och upplevde meningsfullhet så
har de enligt Antonovskys teori en hög KASAM.
19
Resultatet visar att det var viktigt för personerna i studien att känna trygghet. Att exempelvis
ha ett hjälpmedel till hands ledde till trygghet. Men även att ha ett socialt nätverk och
handhöriga som stöttar och hjälper till ledde till en känsla av trygghet. Falk et al. (2007)
beskriver också vikten av att ha familjemedlemmar som kan hjälpa till med exempelvis
transport till sjukhus. Det var också viktigt att ha familjen, till exempel barn eller barnbarn,
som stöd. Att ha vänner, grannar och ett socialt nätverk i övrigt var också betydande för
personer med hjärtsvikt i och med att det upplevdes stärka personens känsla av trygghet. Detta
framkom även i resultatet i denna studien.
Resultatet beskrev osäkerhet genom oro och rädsla för framtiden; inför försämringar i
tillståndet och tankar på döden men även en osäkerhet för ekonomiska påfrestningar beskrevs.
Oro och osäkerhet fanns att sjukdomen och fysiska begränsningar skulle orsaka behov av
assistans, att bli beroende, skuldkänslor över att inte klara sig själv och tvingas bli
omhändertagen av andra människor, släktingar, vänner eller grannar. Leibowitz, Jacobs,
Stessman-Lande, Cohen, Gilon, Ein-Mor, & Stessman, (2011) visar att känslan av att vara
beroende definieras som ett behov av assistans vid en eller flera aktiviteter i personens vardag.
Dagliga behov som krävde hjälp av andra beskrevs vid dusch, påklädning, måltid,
toalettbesök eller vid inkontinensbesvär.
Omvårdnadsintervention
Litteraturstudiens resultat visar behov av god information och undervisning vid hjärtsvikt.
Drabbade personer beskriver i resultatet att de vill ha kompetent vårdpersonal som kan ge
kunskap om vad sjukdomen innebär, tydliga förklaringar för att undvika missförstånd eller
osäkerhet vid denna diagnos eftersom prognosen snabbt kan orsaka försämring med
vårdbehov och lidande.
Enligt Willette, Surrells, Davis och Bush (2007) är sjuksköterskan är ansvarig för att ge den
drabbade personen utbildning om hjärtsvikt så att kunskap finns om lämplig diet, aktivitet och
läkemedelsbehandling. God följsamhet i behandling och egenvård leder till ett ökat
välbefinnande och möjlighet att förebygga ett försämrat tillstånd med behov av vård, vilket
gynnar både patient och samhälle. Andersson, Eriksson och Nordgren (2011 ) visar att målet
med undervisning är att stödja personer med hjärtsvikt så att de lär sig hantera hälsotillståndet
på bästa sätt. En god information kan leda till att personen blir mer motiverad att lära sig mer
20
om sjukdomen och upplever känsla av delaktighet i de beslut som rör den egna behandlingen.
Andersson et al. (2011 ) visar på vikten av att de informella vårdgivarna, alltså makar, barn
och vänner, också har kunskap om hur personer med hjärtsvikt på bästa sätt kan hantera
sjukdomen på daglig basis för välbefinnande. Falk, Ekman, Anderson och Granger (2013)
beskriver att äldre personer som drabbas av hjärtsvikt kan tro att tillståndet beror på ålderdom
och att den regelbundna symptomövervakningen då missas, vilket omöjliggör tidig upptäckt
och behandling av hjärtsvikt. Därför är information och undervisning en viktig
omvårdnadsintervention för att kunna förstå den samt hantera den. Enligt Antonovsky, (2011,
s. 46) ökar personers begriplighet och hanterbarhet den individuella motståndskraften vid
sjukdom, ger livet en känslomässig innebörd och meningsfull tillvaro trots sjukdom, vilket
kan vara till nytta för äldre personer som lever med hjärtsvikt.
Metoddiskussion
I denna litteraturstudie har en kvalitativ innehållsanalys av det manifesta innehållet använts
och med stöd av Elo och Kyngäs (2008) har förståelse av texternas beskrivningar fåtts genom
att använda en induktiv ansats. För att utvärdera tillförlitligheten av litteraturstudiers resultat
används begreppen trovärdighet, pålitlighet, bekräftbarhet samt överförbarhet (Polit & Beck,
2012, s. 584).
Att nå trovärdighet är det viktigaste målet i kvalitativ forskning och kan nås genom att skapa
ett förtroendeingivande resultat (Polit & Beck, 2012, s. 584-585). Denna litteraturstudie
styrkte resultatets trovärdighet genom att studier med medel och hög kvalitet valts ut samt att
bara manifesta textenheter som svarade mot syftet valdes ut till analys. Dessa styrktes med
citat, referenser och sidnummer till aktuella källor. Trovärdigheten vid kvalitetsgranskningen
kan vara osäker eftersom författarna har liten erfarenhet av tillvägagångssättet vid att bedöma
studiers kvalitet samt att det vid sammanställningen av forskningsresultatet finns risk att
författarna valt studier som stödjer egna antaganden eller ståndpunkter.
Pålitlighet kan uppnås genom att metoddelen beskrivs med en tydlighet och att samma resultat
skulle kunna upprepas (Polit & Beck, 2012, s. 585). I denna litteraturstudie styrktes
pålitligheten genom att två författare diskuterat oklarheter med varandra för att ta rätt beslut.
Metoden är tydligt beskriven genom att utförd litteratursökning, kvalitetsgranskning och
analys redovisar tillvägagångssättet i texter och tabeller. Under arbetets gång har handledning
21
utförts och granskning har skett genom seminarier med ansvarig handledare och kursdeltagare
med opponentskap.
För att kunna uppnå bekräftbarhet ska metodens objektivitet tydligt framgå; att författarna inte
tagit egna antaganden eller varit partiska, vilket kan påverka resultatet. Det är de intervjuades
perspektiv som ska beskrivas och förstås och inte författarnas (Polit & Beck, 2012, s. 585).
Litteraturstudiens bekräftbarhet styrks genom att innehållsanalysen valde ut manifesta
textenheter som svarade mot studiens syfte och valdes inte efter våra egna antaganden.
Överförbarhet nås genom att resultatet är tillämpligt i andra miljöer eller grupper och
sammanhang (Polit & Beck, 2012, s. 585). Eftersom många av litteraturstudiens utvalda
artiklar beskrev liknande upplevelser av att leva med hjärtsvikt ansågs resultatet överförbart.
Speciellt eftersom studierna beskrev liknande upplevelser av att leva med hjärtsvikt i
sjukhusmiljö men även i det egna hemmet både i tätort och på landsbygd.
Slutsats
Eftersom sjuksköterskans professionella yrkesutövning ska vara grundad på vetenskaplig och
beprövad erfarenhet krävs förmåga att söka ny kunskap. Resultatet från denna kvalitativa
litteraturstudie har gett oss insikt och en fördjupad förståelse för upplevelser ur ett
patientperspektiv med en god handlingsberedskap för att möta olika behov. Eftersom
hjärtsvikt är en vanlig orsak till vårdkontakt bland personer över 65 år, är det av stor vikt för
att kunna besitta den senaste och aktuella forskningen om personers upplevelser av
sjukdomen. Resultatet har gett oss kunskap om att hjärtsvikt orsakar många olika symtom och
konsekvenser för äldre personer som är en patientgrupp med särskilda behov och olika
förutsättningar. Förståelse har fåtts för att tröttheten inte upplevs som vanlig trötthet utan kan
vara förlamande och att otillräcklig information kan orsaka ett snabbt försämrat tillstånd,
speciellt för äldre personer där missförstånd oftare inträffar vilket kräver tydlig
kommunikation med en upprepande samt återkopplande undervisning. Förståelsen för
individuell hanterbarhet vid hjärtsvikt har ökat; att acceptans och känsla av självständighet
varierar från person till person samt att osäkerhet upplevs vid oro och rädsla vid
andningssvårigheter och vid vetskap om att döden kan inträffa när som helst. Upplevelser av
att bli beroende av andra för att klara vardagen varierade; det kunde upplevdes både
förnedrande men även som en del av sjukdomen och möjlighet till acceptans i sitt tillstånd.
22
Vetskap om att resultat från kvalitativ forskning inte bevisar att ett resultat är tillämpbart i alla
situationer ses resultatet som en vägledning i den kliniska verkligheten. Depressiva tecken hos
äldre med hjärtsvikt är vanligt förekommande symptom och bör ses som en differentaldiagnos
vilket bör utredas. Studier där deltagare varit under 65 år visade på rikare beskrivningar av
upplevelser, vilka valdes bort eftersom studierna innefattade yngre deltagare. Fortsatt
forskning av äldre personers upplevelser av att leva med hjärtsvikt kan utvecklas för att forska
fram om symtomen vid hjärtsvikt kan upplevas eller missförstås som en del av ett naturligt
åldrande och att viktig behandling då inte utförs, vilket leder till försämring. Denna nya
kunskap har gett vägledning och handlingsberedskap att möta äldre personer med hjärtsvikt
samt möjlighet att påverka och utveckla omvårdnadsarbetet med dessa patienter så att de kan
bli erbjuden bästa möjliga vård. Omvårdnaden ska förutom bästa tillgängliga vetenskapliga
bevis även utföras med ett etiskt förhållningssätt så att vården blir individuellt anpassad efter
den aktuella patient och aktuella situation vi har framför oss i precis det vårdögonblicket.
23
Referenser
Artiklar som ingått i analysen är markerade med *
Andersson, L., Eriksson, I., & Nordgren, L. (2012). Living with heart failure without
realising: a qualitative patient study. British Journal of Community Nursing, 17 (12), 630-637
8p.
Antonovsky, A. (2011). Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och kultur.
*Burström, M., Brännström, M., Boman, K., & Strandberg, G. (2012). Life experiences of
security and insecurity among women with chronic heart failure. Journal of Advanced
Nursing, 68 (4), 816-825.
Chen, L., Li, C., Shieh, S., Yin, W., & Chiou, A. (2010). Predictors of fatigue in patients with
heart failure. Journal of Clinical Nursing, 19 (11/12), 1588-1596 9p. doi:10.1111/j.13652702.2010.03218.x
*Cortis, J., & Williams, A. (2007). Palliative and supportive needs of older adults with heart
failure. International Nursing Review, 54 (3), 263-270.
Daamen, M., Schols, J., Jaarsma, T., & Hamers, J. (2010). Prevalence of heart failure in
nursing homes: a systematic literature review. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 24
(1), 202-208. doi:10.1111/j.1471-6712.2009.00708.x.
Dekker, R., Peden, A., Lennie, T., Schooler, M., & Moser, D. (2009). Living With Depressive
Symptoms: Patients With Heart Failure. American Journal of Critical Care, 18 (4), 310-318.
Delgado, C. (2007). Sense of coherence, spirituality, stress and quality of life in chronic
illness. Journal of Nursing Scholarship, 39 (3), 229-234. doi:10.1111/j.15475069.2007.00173.x.
Dogan, H., & Deger, M. (2004). Nursing care of elderly people at home and ethical
implications: an experience from Istanbul. Nursing Ethics, 11 (6), 553-567.
doi:10.1191/0969733004ne738oa.
24
Elo, S., & Kyngäs, H. (2008). The qualitative content analysis process. Journal of Advanced
Nursing, 62 (1), 107-115. doi:10.1111/j.1365-2648.2007.04569.x.
Ericson, E., & Ericson, T. (2013). Medicinska sjukdomar. Studentlitteratur: Lund.
Falk, H., Ekman, I., Anderson, R., Fu, M., & Granger, B. (2013). Older Patients' Experiences
of Heart Failure-An Integrative Literature Review. Journal of Nursing Scholarship, 45(3),
247-255 9p. doi:10.1111/jnu.12025
Falk, Solvig, Wahn, Anna-Karin, & Lidell, Evy. (2007). Keeping the maintenance of daily
life in spite of Chronic Heart Failure. A qualitative study. European Journal of
Cardiovascular Nursing, 6 (3), 192-199.
*Hanratty, B., Holmes, L., Lowson, E., Grande, G., Addington-Hall, J., Payne, S., &
Seymour, J. (2012). Older adults' experiences of transitions between care settings at the end of
life in England: a qualitative interview study. Journal of Pain & Symptom Management, 44
(1), 74-83. doi:10.1016/j.jpainsymman.2011.08.006.
*Hägglund, Lena, Boman, Kurt, & Lundman, Berit. (2008). The experience of fatigue among
elderly women with chronic heart failure. European Journal of Cardiovascular Nursing, 7
(4), 290-295.
International Council of Nurses. (2007). ICN:s etiska koder för sjuksköterskor. Stockholm:
Svensk sjuksköterskeförening.
Kralik, D., & van Loon, A. (2009). Editorial: transition and chronic illness experience.
Journal Of Nursing & Healthcare of Chronic Illnesses,1 (2), 113-115. doi:10.1111/j.17529824.2009.01021.x.
Leibowitz, D., Jacobs, J. M., Stessman-Lande, I., Cohen, A., Gilon, D., Ein-Mor, E., &
Stessman, J. (2011). Cardiac Structure and Function and Dependency in the Oldest Old.
Journal Of The American Geriatrics Society, 59 (8), 1429-1434 6p. doi:10.1111/j.15325415.2011.03534.x
25
Nicholson, C. (2014). Chronic heart failure: pathophysiology, diagnosis and treatment.
Nursing Older People, 26 (7), 29-38. doi:10.7748/nop.26.7.29.e584.
*Norberg, Eva-Britt, Boman, Kurt, Löfgren, Britta, & Brännstrom, Margareta. (2014).
Occupational performance and strategies for managing daily life among the elderly with heart
failure. Scandinavian Journal of Occupational Therapy, 21 (5), 392-399.
*Pihl, E., Fridlund, B., & Mårtensson, J. (2011). Patients' experiences of physical limitations
in daily life activities when suffering from chronic heart failure; a phenomenographic
analysis. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 25 (1), 3-11.
Polit, D.F., & Beck, C.T. (2012). Nursing research. Generating and assessing evidence for
nursing practice. (8th ed.). Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins, Wolters Kluwer
business.
Rodriguez, K.L, Appelt, C.J, Switzer, G.E, Sonel, A.F & Arnold, R.M, (2008), “They
diagnosed bad heart”: A qualitative exploration of patients' knowledge about and experiences
with heart failure. Heart & Lung - The Journal of Acute and Critical Care, Vol. 37 (4), pp.
257-265.
Ryan, Marie, & Farrelly, Mary. (2009). Living with an unfixable heart: A qualitative study
exploring the experience of living with advanced heart failure. European Journal of
Cardiovascular Nursing, 8 (3), 223-231.
Scherb, C., Head, B., Maas, M., Swanson, E., Moorhead, S., Reed, D., & ... Kozel, M. (2011).
Most frequent nursing diagnoses, nursing interventions, and nursing-sensitive patient
outcomes of hospitalized older adults with heart failure: part 1. International Journal of
Nursing Terminologies & Classifications, 22 (1), 13-22 10p. doi:10.1111/j.1744618X.2010.01164.x.
*Waterworth, S., & Jorgensen, D. (2010). It's not just about heart failure -- voices of older
people in transition to dependence and death. Health & Social Care In The Community, 18
(2), 199-207. doi:10.1111/j.1365-2524.2009.00892.x.
26
*Weierbach, F. M., Glick, D. F., & Lyder, C. H. (2011). Family and Friends to the Rescue:
Experiences of Rural Older Adults with Heart Failure. Research In Gerontological Nursing, 4
(4), 261-270. doi:10.3928/19404921-20110106-01.
Willman, A., Stoltz, P. & Bahtsevani, C. (2011). Evidensbaserad omvårdnad: en bro mellan
forskning & klinisk verksamhet. (3., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Willette, E., Surrells, D., Davis, L., & Bush, C. (2007). Nurses' knowledge of heart failure
self-management. Progress In Cardiovascular Nursing, 22 (4), 190-195 6p.
Yu, D.S.F., Lee, D.T.F, Kwong, A.N.T., Thompson, D.R., & Wo, J., (2008) Living with
chronic heart failure: a review of qualitative studies of older people. Journal of Advanced
Nursing 61 (5), 474–483 doi: 10.1111/j.1365-2648.2007.04553.x