16 · DECEMBER 2010 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN N MEDIAPLANET NYHETER TIPS 5 Sviktpacemakern hälsoekonomiskt lönsam SE FÖRDELARNA FÖRDE ÖRDE ÖR DEL LARNA LAR LA RN MED TEKNIKEN ■ Fråga: Varför får inte ﬂer hjärtpatienter en sviktpacemaker? ■ Svar: Det kan bero på att många inte känner till fördelarna med tekniken, säger Cecilia Linde, professor och verksamhetschef vid hjärtkliniken KU. Hjärtsvikt innebär att hjärtat inte orkar pumpa runt allt det blod som kroppen behöver.Sjukdomen drabbar två till tre procent av befolkningen och de vanligaste orsakerna är antingen en gammal hjärtinfarkt, eller att hjärtmuskeln är försvagad. Patienter med hjärtsvikt kan ordineras blodkärlsvidgande, vattendrivande och blodtryckshämmande medicin. Många hjärtsviktpatienter blir i stort sett symptomfria med mediciner, men vissa behöver ﬂer åtgärder. Mellan 10 och 20 procent av patienterna har nytta av en så kallad sviktpacemaker. – Sviktpacemakern hjälper hjärtat att slå i rätt takt, berättar Cecilia Linde. Signalöverföringen till vänster hjärtkammare kan ibland vara försenad och då hamnar höger och vänster hjärtkammare i otakt. En sviktpacemaker kan bidra till att rätta till detta. En gammal uppfinning Pacemakern är en gammal uppﬁnning som förhindrar långsam hjärtrytm med elektriska signaler via en elektrod i höger kammare och en i höger förmak. 1996 kom sviktpacemakern. Den har utöver en elektrod i höger kammare och förmak också en vänsterkammarelektrod. Oftast innehåller sviktpacemakern också en deﬁbrillatordel som upptäcker och behand- 2 1 Cecilia Linde Professor och verksamhetschef vid hjärtFOTO: STEFAN ZIMMERMAN kliniken KU 3 Sviktspacemakern 1. Högerförmakselektrod 2. Högerkammarelektrod 3. Vänsterkammarelektrod lar livshotande hjärtrusningar. Sviktpacemakern innehåller även en övervakningsdel som hela tiden registrerar värden hos patienten som har med hjärtsvikt att göra. Undersökningar har visat att mellan tre och fyrahundra patienter per miljonen invånare skulle be- höva få en sviktpacemaker inopererad. Ändå är det bara ett femtiotal som får det. Krävs fingerfärdighet – Det ﬁnns en stor underbehandling här, säger Cecilia Linde. Det kan bero på att kunskapen om me- toden är ofullständig. Många tror att sviktpacemakern är dyrare och besvärligare än vad den egentligen är. Pacemakeroperationer utförs på 45 olika platser i landet men det är bara omkring en tredjedel av dessa som även opererar in sviktpacemakers. Rent tekniskt krävs det nämligen lite mer ﬁngerfärdighet att få sviktpacemakern på plats. Det är också lite svårare att ställa in den och det krävs tätare uppföljning efter ingreppet, så visst blir det dyrare att sätta in en sviktpa cemaker, jämfört med en vanlig pacemaker. Å andra sidan gör den stor nytta för patienten och de allra ﬂesta mår mycket bättre. – Nyttan med sviktpacemakern överväger helt klart kostnaden, säger Cecilia Linde. Att sätta in sviktpacemakers är en besparing i slutändan eftersom vi på så sätt håller patienterna borta från sjukhuset. FOTO: JOHAN GOTTFRIES KRONISKT TRÖTTHETSSYNDROM Virus tros ligga bakom kronisk trötthet För ett år sedan upptäckte amerikanska forskare att ett virus kan ligga bakom sjukdomen ME/CFS, kroniskt trötthetssyndrom. Upptäckten kan öppna vägen för ny forskning med behandling av antivirala medel för de drabbade. Runt 40 000 svenskar beräknas lida av sjukdomen myalgisk encefalomyelit, Chronic Fatigue Syndrome. Utmärkande för ME/ CFS är inﬂuensaliknande symptom och stor utmattning. Den amerikanska forskaren Judy Mikovits har i omfattande studier upptäckt att ett mänskligt retrovirus, XMRV, kan vara orsaken till ME/CFS. Resultaten har nyligen redovisats vid Läkarstämman i Göteborg. Nya europeiska riktlinjer FAKTA ■ När man har hjärtsvikt orkar inte hjärtat pumpa ut tillräckligt med blod för att förse kroppens celler med syre och näring. Sjukdomen kan bero på att hjärtmuskeln skadats av en eller ﬂera hjärtattacker eller att ett långvarigt högt blodtryck har tröttat ut den. ■ När hjärtat sviktar reagerar bland annat hjärnan, binjurarna genom att frisätta stresshormoner som ska hjälpa hjärtat att pumpa vilket leder till att pulsen ökar. Andra symptom på hjärtsvikt är till exempel trötthet, andnöd, och svullna ben. ■ Man brukar skilja på akut och kronisk hjärtsvikt. Akut hjärtsikt kan exempelvis inträda vid en hjärtinfarkt och den som drabbas behöver uppsöka sjukhus. Den som drabbas av akut hjärtsvikt kan dock återhämta sig. ■ Kronisk hjärtsvikt går ännu inte att bota, men med mediciner kan de ﬂesta bli mycket bättre. Vissa patienter har också nytta av en sviktpacemaker. ■ Medelåldern för diagnosticerad hjärtsvikt är 75 år och mellan två och tre procent av befolkningen är drabbad. Nyligen ledde Cecilia Linde en stor vetenskaplig studie på hjärtsviktspatienter, den så kallade REVERSE-studien. Den visade att även patienter med lindrig hjärtsvikt bör få en sviktpacemaker, vilket har lett till nya europeiska riktlinjer. – Sviktpacemakern har både minskat sjukligheten och förbättrat överlevnaden hos patienterna, säger Cecilia Linde. Det har visat sig att särskilt kvinnor har nytta av behandlingen. Samtidigt är det kvinnorna som oftast underbehandlas. BENEDIKTA CAVALLIN Investera i dig själv och öka din livskvalité. Satsa på en rehabilitering i varmt, behagligt klimat, god mat och en miljö som är både stimulerande och rofylld. – Den här forskningen är komplicerad och kräver avancerad teknik. Nu måste vi gå vidare för att säkerställa dessa resultat också i Europa.Det har ännu inte gjorts och kommer att ta minst ett år, säger Carl-Gerhard Gottfries, professor vid Gottfrieskliniken som behandlar ME-sjuka. – Mikvoits fynd har gett nytt hopp till patienterna med ME/ CFS. Bättre diagnosmetoder, behandling och kanske också ett vaccin skulle kunna komma ut av dr Mikovits resultat, säger Jonas Blomberg, professor i klinisk virologi,Uppsala universitet. Lider du av utmattning och sjukdomskänsla? STROKE OCH TRAUMATISKA HJÄRNSKADOR Vi erbjuder två och tre veckors intensivrehabilitering på 4-stjärnigt hotell Thalasia Spa i Alicante, Spanien. Där får du ett personligt rehabiliteringsprogram utarbetat av medicinsk expertis verksam på Karolinska Institutet. Rehabiliteringen sker under överinseende av svensk medicinsk personal. Resultaten ska säkerställas [email protected] REHABILITERING Carl-Gerhard Gottfries Professor vid Gottfrieskliniken som behandlar ME-sjuka Har du ständigt ont i kroppen, halsont eller huvudvärk? Förvärras dina symtom efter ansträngning? Vill du boka eller har du frågor kan du maila till [email protected] eller ringa oss på 08-663 33 49. Din familj är välkommen att följa med. Läs mer på www.enrichedlife.se. Avresor: 25 mars 2011, två och tre veckors rehabilitering. 1 april 2011, två veckors rehabilitering. Tel: 08-663 33 49 [email protected] www.enrichedlife.se – Du kan ha ME/CFS Jämför dina symtom med kriterierna för ME/CFS på www.rme.nu Kontakta oss: [email protected] Tel: 031-15 58 99 Box 11037 404 21 GÖTEBORG