1. No category

…..ändå var det något som bet
mig i nacken
Om hur elever på gymnasiet uppfattar
instruktionstexter och vad texterna signalerar
Göteborg/Stockholm NCS 2015
Suzanne Parmenius Swärd
Linköpings universitet/IKK
Svenskämnets syfte
• […]Undervisningen ska stimulera elevernas
lust att tala, skriva, läsa och lyssna och därmed
stödja deras personliga utveckling. Eleverna
ska ges möjlighet att bygga upp en tillit till sin
egen språkförmåga och tillägna sig de
språkliga redskap som krävs för vardags- och
samhällsliv. (Ämnesplaner i svenska Gy 11:
ämnets syfte)
Möte text och läsare
• Genom texten skapar en författare mening.
• Tecken - texter ges ett meningsinnehåll av läsaren.
• Definition av kommunikation blir då - produktion och
utväxling av mening
• Meningen uppstår genom en aktiv process från
läsarens sida och påverkas av läsarens kulturella
bakgrund och personliga historia”
Instruktioner - uppgifter
• Instruktioner för skrivande är texter som
möter läsare
Syfte med min forskning
• Demokratiperspektiv – alla elever ska ges
möjlighet att utvecklas och nå sin fulla potential
• Didaktisk utveckling – genom analys och kritisk
reflektion hitta former och förhållningssätt för
undervisning i skrivande
• Genom näranalys och mikrostudier kunna säga
något om makrostrukturer avseende bedömning
av elevers skrivande – t.ex. kritiska punkter
• Ta ett elevperspektiv – i detta fall elevens möte
med instruktionstexten
Material
• Intervjuer med fokus på instruktionstexten
med ca: 80 elever som just skrivit nationella
provet i svenska
• Samma elevers skrivna nationellaprovstexter
• Texthäften, bedömningsstöd, lärarmaterial
och elevmaterial som tillhör provet
• Provhäfte med instruktioner
Analysmetod - teori
• Funktionell textanalys enligt Hellspong & Ledin
(1997). Texters metastrukturer: ideationellt,
textuellt och interpersonellt
• Sociosemiotisk textsyn (Halliday, Kress m.fl.)
• Multimodal analys - där textskapande ses som en
multimodal handling: alla resurser tas i bruk vid
skrivande såsom syn, hörsel, tal, skrift, bild etc.
• Verksamhetsanalys där deltagare, kulturella
faktorer, och maktfaktorer granskas.
Vad är det som biter i nacken?
• ” jag förstod ju vad jag skulle göra men ändå
var det något som bet mig i nacken”
En vanlig texttyp - instruktion 1
Verklighetsflykt eller avkoppling?
Många människor tillbringar mycket tid med att spela olika datorspel som till
exempel World of Warcraft, Counter-Strike eller Guild Wars. Vissa anser att det är
en välbehövlig avkoppling medan andra hävdar att det enbart handlar om en
destruktiv verklighetsflykt. Datorspeltidskriften Level vill veta hur läsarna ser på
datorspelande och vill ha in bidrag som handlar om erfarenheter av och synpunkter
på spelande. Du bestämmer dig för att bidra med ett inlägg.
■ Skriv ditt inlägg. Redogör för dina/och eller andras erfarenheter av datorspel.
Resonera kring varför människor i alla åldrar lockas in i de fiktiva världar som
spelen erbjuder. Diskutera positiva och/eller negativa konsekvenser av spelandet.
Använd information från texthäftet i din diskussion.
•Rubrik: Verklighetsflykt eller avkoppling?
•Bedömningsskala: IG-MVG
En vanlig texttyp – instruktion 2
B2 Gamla godingar
(Ämne)
I nästan alla svenska städer finns vintage- och secondhand-butiker och många människor
föredrar att handla sina prylar på loppmarknader och i antikbodar. Av gamla låtar och filmer
görs nyinspelningar, och äldre bilmodeller beundras på mässor. Många moderna människor
både unga och gamla, tycks hellre blicka bakåt än framåt.
(Situation)
Livsstilsmagasinet Camino vill ha in krönikor om varför många unga gärna köper gamla
saker, lyssnar på föräldragenerationens musik eller samlar på filmklassiker. Du bestämmer
dig för att bidra. En krönika är en personligt utformad text om ett allmänt eller aktuellt ämne
som kan intressera många.
(Instruktion)
■ Skriv din krönika. Presentera exempel på hur den så kallade nostalgitrenden visar sig i
dagens samhälle. Diskutera möjliga orsaker till att många människor uppskattar föremål och
fenomen från äldre tider och redogör för din syn på denna trend.
Rubrik: Gamla godingar
Bedömningsskala IG-VG
Analys - Parametrar
En uppgift eller en instruktion innehåller ett antal parametrar.
Parametrar är de faktorer som på ett eller annat sätt påverkar elevernas lösning av
uppgiften
• Parametrarna kan vara konstanta, varierande, synliga eller dolda.
• En text av typen instruktion för att skriva uppsats i svenska kan innehålla upp till 12
parametrar.
• De omgivande förhållandena (kontexten) och det som följer efter att man skrivit
texten har också ett antal parametrar som bedömningskriterier, läsarens
förväntningar och position, föreställningar om text och skrivande, vilka:
1) förmedlats av lärare
2) förmedlats av provhäfte och annat material
3) elevens egen förförståelse och kunskap om text och skrivande
•
•
För att kunna prestera en godkänd lösning av uppgiften förväntas eleverna följa eller
avläsa (balansera) de olika parametrarna i instruktionen och de parametrar som
omger situationen.
1. Parameter – idé och association
• Parametrar på idéplanet handlar om diskurs, tema
och associationer – abstrakt plan
• Exempelvis måste elevtextens ide´ inordnas under
temat (instruktionens idé) på något sätt.
Exempel: Eleverna måste t.ex. förstå att en uppgift som
handlar om ohälsa och hälsa hos ungdomar kan
inordnas under huvudtemat "Vilken resa", eller att
intresset för att återanvända saker och handla på
secondhandbutiker också kan placeras under temat
"Vilken resa".
• Rubriken som speglar textens idé , måste följas.
Idé, tema och association
• Eleverna måste med andra ord "tänka" i
samma banor som provkonstruktörerna och
kunna associera på samma sätt för att kunna
inlemma konstruktörernas förväntningar på
texten i sin egen idé för texten (se Borgström
2014).
Association
De måste också på ett abstrakt associativt plan
kunna föreställa sig vara i en annan situation och
skriva i ett okänt sammanhang (trots att de
många gånger inte har en aning om vad det
innebär).
2. Parametrar - textuella krav, och
praktiska skrivhandlingar
• konkreta planet handlar om praktiska skrivhandlingar – det
textuella.
• Här skrivs det olika tydligt ut vad eleverna förväntas göra för
att texten ska växa fram till den text som ska betygsättas. I
vissa uppgifter (av de åtta) är det väldigt tydligt utskrivet,
exempelvis:
" använd minst ett citat från texthäftet"
medan i andra kan det vara otydligt som t.ex.
" använd egna erfarenheter och/eller erfarenheter som kommer
fram i texthäftet.”
• Merparten av de textuella parametrarna är dolda/ förväntade
(styckeindelning, sammanbindningsord, disposition)
3. Parametrar – mottagare av
instruktionen – interpersonellt
• Bestämda påståenden som inte uppmanar till
ifrågasättande
• Auktoritärt tilltal
• Ingen förhandlingsmöjlighet
3. Parametrar - mottagare,
läsare/lärare – interpersonellt
• Skribenten måste rikta sin text till en okänd målgrupp.
Det innebär att göra val av språkhandlingar, attityder
och ramar samt retoriska knep.
• Skribenten ställer också in sig på vem den egentliga
läsaren är och vad den kan tänkas föredra.
• Samtidigt krävs också en egen röst och vilja
(engagemang) som övertygar, informerar,
argumenterar för eller beskriver och berättar.
• Med andra ord: Föreställa sig en (eller flera)
modelläsare
Antal parametrar för Gamla godingar
(grovt räknat)
• Uppgift B2 Gamla godingar
1. Inordning i temat – hur hänger retro och vintage ihop med ”Vilken resa”?
2. Acceptans av uttalandet att många moderna människor tycks blicka bakåt snarare
än framåt.
3. Kontextuella kravet att skriva i ett livsstilsmagasin – hur skriver man i ett
livstilsmagasin? Vad är Camino för en slags tidskrift?
4. Veta vilken stil och språklig nivå som gäller för krönikor i ett existerande magasin
som Camino.
5. Att känna till texttypen eller genren - krönika.
6. Att ställa upp på/förstå den definition som provkonstruktörerna ger för texttypen
krönika - formuleringen lyder: "En krönika är en personligt utformad text om ett
allmänt eller aktuellt ämne som kan intressera många." (skillnaden mellan t.ex. essä,
reportage eller ett inlägg?)
7. Presentera exempel (veta om man ska ta med från texthäftet eller inte - det sägs
inte rent ut)
8. Diskutera möjliga orsaker
9. Redogöra för sin egen syn
10.Upptäcka att man enbart kan få VG som mest på denna uppgift
11.Följa den givna rubriken. Förstå och associera till uttrycket " Gammal goding" som
säkert i 19- åringars öron låter väldigt gammaldags.
Konstanta parametrar för merparten
av instruktionerna
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Kontextuella krav och villkor
Platsen för skrivande.
Skriva för hand
Tidsbegränsning
Fiktiv kontext
( ev. lärarkontakt)
Textuella krav:
Språklig korrekthet
Stavning
Formaliakrav, källhänvisningar/referenser
Struktur: Disposition och stycken
Korrektur och bearbetning
Originalitet och välformulerade satser
Interpersonella krav
Mottagaranpassning
Tilltal , röst, attityd, språkhandlingar, retoriska grepp
Kulturell anpassning – välja ”rätt” ämne.
Elevcitat
• ”Jag siktade på MVG men när jag hade skrivit
hela uppgiften och endast hade en timme kvar
upptäckte jag att man enbart kunde få VG på
uppgiften”
• ”Instruktionen var lätt att läsa men svår att
förstå”
• ”[ om de tre fetade orden] jag har
uppmärksammat båda två och gjort dem”
Elevcitat forts
• ” Instruktionen gav inte så mycket, det var
mest ett sätt att tala om att texten skulle vara
fokuserad på dataspel. Det var väldigt otydligt
vad det skulle vara för slags text vilket också
bidrog till att jag blev osäker vad jag skulle
skriva och tappade inspirationen”
Att balansera alla parametrar i en instruktion
• Lös ekvationen 3x-7 = 11
Parametrar:
• Lös talet.
• Visa hur du kommit fram till lösningen genom att visa
alla steg.
Att balansera alla led
• One Word Gaps
• In each of the following mini-texts there is a gap
indicating that ONE word is missing. Study the
text, and then put in the missing word so that it
makes good sense and is correct English.
Parametrar:
• Fyll i ett ord
• Korrekt engelska
• Rimliga ord som gör texten vettig
Att balansera alla led
• En fladdermus ger ifrån sig ljud som
människor inte kan höra, så kallat ultraljud.
Ljudet reflekteras mot ett byte och
fladdermusen mottar ekot efter 0,20 s. Ljudets
hastighet i luft är 340 m/s.
• Hur stort är avståndet till bytet?
Balansera alla parametrar
Instruktion
Du har just börjat läsa på universitetet. Den första uppgiften din lärare ger dig är
att skriva ett pm på temat Vändpunkter i mediehistorien. Det innebär att du med
utgångspunkt i en frågeställning ska sammanställa fakta och åsikter från olika
källor, analysera dessa samt dra slutsatser. Dina kurskamrater ska läsa ditt pm för
att få information och intressanta idéer om temat, och din lärare kommer att
bedöma det.
Ett pm är i det här sammanhanget en sammanhängande utredande text med en
inledande problemformulering, en utredning och en avslutning i form av en
slutsats. Ett lämpligt omfång på din text är 600–800 ord.
Välj en av följande uppgifter. Använd texterna i texthäftet och ange källorna i
ditt pm.
Uppgift 1
Tack vare digital teknik behöver man inte längre hålla i en bok för att läsa en bok.
Hur kommer vi att läsa i framtiden?
Skriv ditt pm. Presentera frågeställningen. Beskriv med hjälp av texthäftet olika
synpunkter på hur den nya digitala tekniken påverkar läsandet. Dra en slutsats
om framtidens läsande och motivera den.
Kom ihåg att ditt pm ska anpassas till kommunikationssituationen som beskrivs
ovan under rubriken Instruktion.
Rubrik: Ny teknik och nya sätt att läsa
Varför inte…..
• Välj en text i texthäftet
• Motivera inledningsvis ditt val av text.
• Referera (återberätta innehållet ) texten med max 300
ord med korrekta källhänvisningar enligt den praxis ni
tränat på skolan.
• Kommentera texten med egna och andras synpunkter,
åsikter och erfarenheter (ca: 300 ord).
• Gör en avslutning som sammanfattar innehållet i din
framställning.
• Glöm inte att texten ska vara språkligt bearbetad och
korrekturläst innan du lämnar in.
Vilka kunskaper testas?
• Är parametrarna som måste balanseras och
förstås, faktorer i instruktionen som leder till att
eleverna visar sin kunskap?
• Är de vägledande eller vilseledande?
• Vilken kunskap i skrivande testas?
• Vad behöver man kunna för att prestera optimalt
på ett nationellt prov i svenska?
• Vad kan gå fel? (exempelvis vilken kunskap i
skrivande har man inte visat om man inte följer
en given rubrik som egentligen uttrycker någon
annans idé)
Om validitet
• Ett prov/uppgift måste ha en valid instruktion
(konstruktion)
• Det betyder att eleverna måste veta vad de ska
göra, vad ska läras och vad de blir bedömda på
• Instruktionen ska alltså leda eleverna åt rätt håll
och uttrycka kraven (konkreta och tydliga krav) på
den kunskap som ska visas.
• Bedömningen måste vara valid i förhållande till
uppgiftskonstruktionen
Att tänka på
• Instruktionen/uppgiftskonstruktionen ska
fungera som en stödstruktur för skrivandet
• Frihet i ämne och tanke! - styrning i vad som
ska läras eller vilken kunskap som ska visas
• Ju mer text som skrivs i
instruktionen/uppgiften desto mer finns det
för den enskilde eleven att misstolka,
missförstå eller missa.
• ”Som man frågar får man svar”
Vad var det som bet i nacken?
Lästips!
• Eric Borgström (2014) Skrivbedömning – Uppgifter,
texter och bedömningsanvisningar i svenskämnets
nationella prov. Avh. Örebro universitet
• Suzanne Parmenius Swärd (2013) ”Multimodala
perspektiv på gymnasieelevers provskrivande i
svenska” I: KLÄM Konferenstexter om Lärande,
Ämnesdidaktik och Mediebruk http://www.divaportal.org/smash/get/diva2:623022/FULLTEXT01.pdf
• Birgitta Bommarco & Suzanne Parmenius Swärd (2012)
Läsning, skrivande, samtal – textarbete i svenskämnet
på gymnasiet. Lund: Studentlitteratur