Bedömning av smärtritningskarakteristika och skillnader i

Bedömning av smärtritningskarakteristika och
skillnader i smärtutbredning hos ny sjukskrivna
patienter med muskuloskeletala sjukdomar eller
psykisk ohälsa
Jonida Beka
Rapport Vårterminen 2015
ST-läkare Kisa vårdcentral
[email protected]
Handledare:
Paul Enthoven, Med Dr, FoU handledare, FoU enheten för närsjukvården i Östergötland,
universitetslektor Avd. fysioterapi, Inst. För medicin och hälsa, Linköping universitet
Birgitta Öberg, professor Avd. fysioterapi, Inst. För medicin och hälsa, Linköping universitet
Sammanfattning
Bakgrund: Psykisk ohälsa och muskuloskeletala besvär är två vanligt förekommande
folkhälsoproblem. För att visualisera patientens subjektiva smärtbesvär används ”smärtritning”
instrument. Ytterligare studier behövs för att fastställa betydelsen av smärtritning vid bedömning av
muskuloskeletal sjukdom eller psykisk ohälsa.
Syfte: Syftet med studien var att undersöka om det fanns skillnader i smärtritning mellan ny
sjukskrivna patienter med muskuloskeletal (MSD) eller psykisk ohälsa (MD) diagnos. Vidare att
beskriva inom MD gruppen skillnader i bakgrundskarakteristika hos patienter som hade smärta på
smärtritningen eller inte. Dessutom att undersöka om det fanns skillnader i bakgrundskarakteristika
och smärtritningen mellan patienter med MD som ritade/skrev utanför smärtritningen jämfört med
de som inte gjorde det.
Metod: En tvärsnittsstudie med fokus på smärtritning hos 931 nyligen sjukskrivna patienter med MD
(37,8%) eller MSD (62,2%). Diagnos namn och kod i sjukskrivningsformuläret, var baserad på ICD-10SE. Smärtritningen analyserades genom tre metoder: 1) Kroppsregion metoden (63 regioner). 2) Nät
metoden (där framsidan av kroppen var indelad i 37 cervikala, 7 thorakala och 40 lumbala rutor
medan baksidan var indelad i 34 cervikala, 7 thorakala och 42 lumbala rutor). 3) Bedömning för varje
smärtritning om patienten ritade och eller skrev utanför smärtritningen. Jämförelser mellan grupper
gjordes med Chi-kvadrat-test, Mann-Whitney U-test, eller T-test.
Resultat: MD patienter var yngre, oftare kvinnor jämfört med MSD. Det fanns ingen skillnad i totalt
medel antal lokalisationer eller rutor mellan grupperna. MD gruppen hade större utbredning av
smärta på framsidan av nacken och framsidan thorakalt än MSD gruppen. MD gruppen hade mindre
utbredning av smärta på baksidan lumbalt än MSD gruppen. Det fanns ingen skillnad i ålder mellan
patienter med MD med smärta jämfört med MD utan smärta. Andelen kvinnor var högre hos MD
med smärta jämfört med MD utan smärta. MD med smärta hade större funktionsnedsättning men
inte svårare depression än MD utan smärta. MD gruppen med smärta som ritade och/eller skrev
utanför smärtritning var äldre, hade oftare sjukskrivning på deltid, högre smärtintensitet, större
funktionsnedsättning och fler läkarbesök, dock hade de inte svårare depression jämfört med
patienter som inte gjorde det. Denna grupp hade större smärt utbredning gällande medel antal
lokalisationer och rutor. Större utbredning fanns cervikalt på framsidan och baksidan samt lumbalt på
baksidan.
Konklusion: MD gruppen hade större smärtutbredning cervikalt och thorakalt på framsidan av
kroppen jämfört med MSD gruppen. MD med smärta gruppen mådde inte sämre psykiskt, dock hade
större funktionsnedsättning, jämfört med MD utan smärta gruppen. MD gruppen som ritade
och/eller skrev utanför mådde inte sämre psykiskt, dock hade högre smärtintensitet, större smärt
utbredning och större funktionsnedsättning jämfört med gruppen som inte gjorde det.