Bedömning av smärtritningskarakteristika och skillnader i smärtutbredning hos ny sjukskrivna patienter med muskuloskeletala sjukdomar eller psykisk ohälsa Jonida Beka Rapport Vårterminen 2015 ST-läkare Kisa vårdcentral [email protected] Handledare: Paul Enthoven, Med Dr, FoU handledare, FoU enheten för närsjukvården i Östergötland, universitetslektor Avd. fysioterapi, Inst. För medicin och hälsa, Linköping universitet Birgitta Öberg, professor Avd. fysioterapi, Inst. För medicin och hälsa, Linköping universitet Sammanfattning Bakgrund: Psykisk ohälsa och muskuloskeletala besvär är två vanligt förekommande folkhälsoproblem. För att visualisera patientens subjektiva smärtbesvär används ”smärtritning” instrument. Ytterligare studier behövs för att fastställa betydelsen av smärtritning vid bedömning av muskuloskeletal sjukdom eller psykisk ohälsa. Syfte: Syftet med studien var att undersöka om det fanns skillnader i smärtritning mellan ny sjukskrivna patienter med muskuloskeletal (MSD) eller psykisk ohälsa (MD) diagnos. Vidare att beskriva inom MD gruppen skillnader i bakgrundskarakteristika hos patienter som hade smärta på smärtritningen eller inte. Dessutom att undersöka om det fanns skillnader i bakgrundskarakteristika och smärtritningen mellan patienter med MD som ritade/skrev utanför smärtritningen jämfört med de som inte gjorde det. Metod: En tvärsnittsstudie med fokus på smärtritning hos 931 nyligen sjukskrivna patienter med MD (37,8%) eller MSD (62,2%). Diagnos namn och kod i sjukskrivningsformuläret, var baserad på ICD-10SE. Smärtritningen analyserades genom tre metoder: 1) Kroppsregion metoden (63 regioner). 2) Nät metoden (där framsidan av kroppen var indelad i 37 cervikala, 7 thorakala och 40 lumbala rutor medan baksidan var indelad i 34 cervikala, 7 thorakala och 42 lumbala rutor). 3) Bedömning för varje smärtritning om patienten ritade och eller skrev utanför smärtritningen. Jämförelser mellan grupper gjordes med Chi-kvadrat-test, Mann-Whitney U-test, eller T-test. Resultat: MD patienter var yngre, oftare kvinnor jämfört med MSD. Det fanns ingen skillnad i totalt medel antal lokalisationer eller rutor mellan grupperna. MD gruppen hade större utbredning av smärta på framsidan av nacken och framsidan thorakalt än MSD gruppen. MD gruppen hade mindre utbredning av smärta på baksidan lumbalt än MSD gruppen. Det fanns ingen skillnad i ålder mellan patienter med MD med smärta jämfört med MD utan smärta. Andelen kvinnor var högre hos MD med smärta jämfört med MD utan smärta. MD med smärta hade större funktionsnedsättning men inte svårare depression än MD utan smärta. MD gruppen med smärta som ritade och/eller skrev utanför smärtritning var äldre, hade oftare sjukskrivning på deltid, högre smärtintensitet, större funktionsnedsättning och fler läkarbesök, dock hade de inte svårare depression jämfört med patienter som inte gjorde det. Denna grupp hade större smärt utbredning gällande medel antal lokalisationer och rutor. Större utbredning fanns cervikalt på framsidan och baksidan samt lumbalt på baksidan. Konklusion: MD gruppen hade större smärtutbredning cervikalt och thorakalt på framsidan av kroppen jämfört med MSD gruppen. MD med smärta gruppen mådde inte sämre psykiskt, dock hade större funktionsnedsättning, jämfört med MD utan smärta gruppen. MD gruppen som ritade och/eller skrev utanför mådde inte sämre psykiskt, dock hade högre smärtintensitet, större smärt utbredning och större funktionsnedsättning jämfört med gruppen som inte gjorde det.