Den kreativa familjen av Linda Esseholt
lindasbok_130714_sista _tillegg_1 1 2013-07-04 12:38:37 Familjen Kreativ ISBN 978-91-633-8700-5 © Linda Esseholt/Zaleka.com Grafisk form: Anneli Arvå Tryck: Fyrunga 2011 lindasbok_130714_sista _tillegg_2 2 2013-07-04 12:38:37 Förord Jag har läst många böcker om kreativitet. Timme efter timme har jag plöjt igenom en litteratur som är mångfacetterad. I denna mylla av tankar och idéer tyckte jag mig se ett mönster, en röd tråd som jag sakta började spinna. Tråden blev längre och familjen kreativ tog sig sakta men säkert form och färg, inspirerade och karaktäriserade av olika teorier om kreativitet. Linda Esseholt 3 lindasbok_130714_sista _tillegg_3 3 2013-07-04 12:38:37 Om Kreativitet Vad är kreativitet? Ordet kreativ kommer från latinets creare som betyder att skapa eller att frambringa. Den kreative använder sina inre resurser och ser på världen ur ett annat perspektiv. Den kreative har modet att våga bryta med det han eller hon eller andra brukar tänka och göra. En ess, proc tyd. atti Mod, inre skapa, resu anna rser, t pers pekt iv Vad är det som kännetecknar en kreativ människa? Jo, han eller hon ser sig som kreativ. Det har inget med konstnärliga anlag eller målarpenslar att göra, kreativitet är en attityd. Det innebär också att alla människor kan lära sig att bli kreativa. Kreativitet kan ibland framstå som abstrakt, men är egentligen en process 4 lindasbok_130714_sista _tillegg_4 4 2013-07-04 12:38:37 vars steg tydligt kan definieras. När en idé är ny, användbar och genomförbar kallas den kreativ. I ett kreativt team blir de bästa idéerna dessutom verklighet. Ett kreativt team både skapar nya idéer och genomför dem och blir därmed innovativa. a ndl a v Om ill t het g i kl ver Använ dbar i samh ället Vad avgör om en idé är kreativ? Forskaren Mihaily Csikkszentmihaly menar på att en idé är värdefull först när den har genomgått en social bedömning. Det innebär att en människa eller ett team är kreativt först när vi har jämfört själva idén med samhällets måttstockar. En idé kan upplevas kreativ, men är den inte ny eller användbar i det kringliggande samhället så är idén heller inte kreativ. 5 lindasbok_130714_sista _tillegg_5 5 2013-07-04 12:38:37 si a Fant Kreativitet är En författare som jag tycker är spännande är Lev Vygotsky. Han menade på att fantasi är en grundpelare i kreativitetens tempel. Hjärnan är inte bara ett organ som reproducerar intryck och handlingar ur en människas tidigare erfarenhet, den är också ett organ som kombinerar, bearbetar och skapar nya situationer. Detta gör att hjärnan kan skapa ett nytt beteende ur tidigare erfarenheter. Fantasi är grunden för kreativitet 6 lindasbok_130714_sista _tillegg_6 6 2013-07-04 12:38:37 Den här boken är skriven efter följande definition av kreativitet. Att våga använda inre resurser för att skapa nya resultat vilka är användbara i det kringliggande samhället. Kreativitet är fantasi 7 lindasbok_130714_sista _tillegg_7 7 2013-07-04 12:38:37 r yde t t e nd b ara de a l b I ” v tb ivite betet a t a kre ga ar ra li and r g a a p d hjäl blem u l”. t t a pro vinke e s n t at n sy a n n en a Steg 1 8 1 Den kreativa familjen tar form Attityder och omtänksamhet Jag tror att den första pusselbiten i en kreativ process är attityd och omtänksamhet. Varför? Alla människor har inre resurser och alla människor är kreativa. Dessa inre resurser används dock i olika grad och därför framstår en del lindasbok_130714_sista _tillegg_8 8 2013-07-04 12:38:38 människor som mer kreativa än andra. Att utveckla sin inre kreativitet är ungefär som att lära sig att spela fotboll. De allra flesta kan lära sig att spela, några blir riktigt bra och andra blir proffs, det de alla har gemensamt är att de kan spela fotboll. På samma sätt är alla människor kreativa. Tron på att alla kan utveckla sin kreativitet är en viktig attityd och en grundläggande pusselbit i ett kreativt klimat. I ett kreativt rum bemöts alla idéer positivt i ett första läge och därefter värderas dessa. Det är bra om vi kan skapa så många idéer vi bara kan, desto fler desto bättre, själva värderandet och selekterandet kommer efter skapandet. I ett kreat alla i idéer vt rum b emöts i ett po först sitivt däref a läg ter v e och ärder as de ssa. lindasbok_130714_sista _tillegg_9 9 9 2013-07-04 12:38:38 Det är viktigt att komma ihåg att kreativitet är ett hårt och roligt arbete med tydligt mål och syfte, inget flummande eller odefinierbart. Dock handlar kreativitet inte alltid om att spela fotboll utan även om att ibland sitta på avbytarbänken. Vi kanske inte får möjlighet att spela alla matcher, men då är det viktigt att fortfarande uppmuntra lagspelarna till ett gott spel. På samma sätt är det med kreativitet. Vi deltar inte i alla kreativa processer, men det är viktigt att vi alla är med och uppmuntrar och stöttar så att ett kreativt klimat uppstår. Ken Robinson skriver i sin bok Out of your minds att kreativitet inte är en separat egenskap som bara några har och andra inte. Det är heller inte bundet till någon specifik typ av aktivitet så som konst. Kreativitet är möjlig inom och mellan alla områden för mänsklig aktivitet. Attityden att: -Alla är kreativa, är den första pusselbiten i vår kreativitetsprocess. 10 1 lindasbok_130714_sista _tillegg_10 10 2013-07-04 12:38:38 En berättelse om två tillåtare Jag minns det så väl ännu, hela situationen. Det var i åk 6 och jag gick fortfarande på Ljungskileskolan men såg fram emot att få börja på Sommarhemmet i Uddevalla. Jag hade haft många bra år på Ljungskileskolan med en fantastisk magister. Jag var en duktig elev då jag alltid har trivs i förmedlingspedagogikens vatten. En dag satt jag ute i ett av grupprummen och höll som bäst på att komponera en text om Chile när magistern, som verkligen var en ganska barsk herre, äntrade dörren. Han log mot mig och tittade ner på arbetet på bordet. ”Ja du Linda, du har verkligen kapacitet att komma precis hur långt som helst i livet. De enda gränser som finns för dig är de du målar upp själv”. Än idag kan jag komma ihåg när 11 lindasbok_130714_sista _tillegg_11 11 2013-07-04 12:38:38 han stod där och uttalade de bevingade orden. Känslan av att just magistern trodde på mig, och inte bara trodde, utan mer än så, har funnits med mig precis hela livet. Han var den där uppmuntraren, stödjaren, som gav mig en komplimang så full med energi att jag fortfarande känner spänningen i den. Nu idag inser jag att den här lilla kommentaren är en av de viktigaste i mitt liv och jag hoppas att det finns många som har fått liknande kommentarer, både av magisters eller någon annan. Jag har också funderat över vad som hade hänt ifall jag istället hade fått höra ”Linda, du kommer inte att komma långt i livet…” Hur hade det påverkat mig? Vad hade det gett för konsekvenser? Idag försöker jag förvalta magisterns gåva genom att skicka den vidare. Jag har verkligen lärt mig effekten av ett gott komplimang och vad människors uppmuntran kan inspirera och generera och jag har haft förmånen att få uppleva det många gånger i livet, 12 1 lindasbok_130714_sista _tillegg_12 12 2013-07-04 12:38:38 inte minst för några år sedan då jag fick en ny chef i form av Hanna. Jag tror att vi alla kände oss lite obehagliga till mods till att börja med. För att göra en lång historia kort så tror jag att vi alla fick skrämselhicka. Hon var otroligt driven och så positiv. Vi var vana vid en helt annan typ av ledarskap och i början kändes det nya ledarskapet konstigt och ovant. Jag minns såväl första gången jag fick beröm av henne. Det damp ner ett mail i brevlådan med texten ”Du är fantastiskt duktig – vad skulle jag göra utan dig”. Min första tanke var ”-Näää… Det där tror jag inte på…” Tiden gick och sakta men säkert märktes det ganska tydligt att ett positivare klimat började råda. Jag kommer så väl ihåg när jag gick in till kollegan i närmsta rummet och sa ”Ja, egentligen spelar det ingen roll ifall alla komplimanger är sanna eller inte för det går hem… jag känner mig sedd, inspirerad och motiverad”. Och så var det nog. Den nya chefen som vid det här laget inte 13 lindasbok_130714_sista _tillegg_13 13 2013-07-04 12:38:38 längre var så ny, var dessutom en fena på att se våra olika kompetenser och uppmuntra oss i det vi var bra på. Hon uppmärksammade oss på våra roller i olika sammanhang och teamkänslan började ta form. Där fanns de som var nyfikna, initiativtagarna, de som var analytiker och handlingsmänniskor. Tillsammans, när vi använde varandras kompetenser blev vi produktiva på ett sätt som överträffade de individuella kompetenserna, allt under stöd och uppmuntran av chefen. Det jag lärde mig av den här tiden är att ifall ett positivt och uppmuntrande klimat råder, där individernas olika kompetenserna lyfts fram och uppmärksammas, skapas kreativitet och förändring. Finns en kreativ familj representerad på en arbetsplats så finns också möjligheterna, under rätt ledarskap, att forma ett kreativt och spännande klimat. Detta är något jag är oerhört tacksam över att jag har fått vara en del av. 14 lindasbok_130714_sista _tillegg_14 14 2013-07-04 12:38:38 ”Det här är skrivet till de galna, de som inte passar in, rebellerna, bråkmakarna. De runda pinnarna i de fyrkantiga hålen De som ser saker annorlunda De som inte är förtjusta i regler och de som inte har respekt för status quo. Du kan prisa dem, citera dem, inte hålla med dem, förhärliga dem eller förtala dem. Det enda du inte kan göra är att ignorera dem. Eftersom de ändrar saker. De trycker mänskligheten framåt. Och medans vissa ser dem som galna ser vi dem som genier Efte rsom män nisko r alna tro a nog tt de att kan värld förä en ndra är d fakt e so iskt g m ör d et. App le. som lindasbok_130714_sista _tillegg_15 15 är g 15 2013-07-04 12:38:38 Steg 2 Nyfikenhet Jag tror att den andra pusselbiten i en kreativ process är nyfikenhet. När vi väl har lagt grunden i omtänksamhet och en positiv attityd så är det dags för pusselbit nummer två. Varför nyfikenhet? Jo, det är ur de gamla kunskaperna, erfarenheterna och idéerna som vi skapar nya idéer. Det är när gamla kunskaper och erfarenheter möter ny information, nya kunskaper och nya erfarenheter som nya idéer bildas. Det är nyfikenheten som är drivkraften som gör att vi blickar från det gamla mot det nya. 16 lindasbok_130714_sista _tillegg_16 16 2013-07-04 12:38:38 Nyfikenhet är drivkraften som gör att vi blickar från det gamla mot det nya. ”Imagination is the beginning of creation. You imagine what you desire, you will what you imagine and at last you create what you will.” George Bernard Shaw 17 lindasbok_130714_sista _tillegg_17 17 2013-07-04 12:38:38 En berättelse om den nyfikna Det är få människor som jag har sett utvecklas så mycket som min svägerska Maria från att det hon började läsa på högskola. Hon hade jobbat många år i vården, sakta men säkert vant sig vid det och den bekvämlighet som det innebar, fram tills den dagen hon bestämde sig för att börja läsa. Hon var modig på många sätt, att bryta med det gamla är en utmaning. Det tog inte särskilt lång tid innan vi alla såg den stora förvandlingen, hur Maria blommade ut, hur hennes diskussioner förändrades, hur hennes tankar utmanades. Varför? Jo, all litteratur, föreläsningar, diskussioner, alla nya tankar, gav nya infallsvinklar, nyskapande, nytänkande. Att följa denna resa var fantastiskt och den erfarenhet jag drog av detta var 18 lindasbok_130714_sista _tillegg_18 18 2013-07-04 12:38:38 att människor verkligen mår bra av input. Jag tror att alla människor mår bra av att utvecklas och vara på väg. Nyfikenhet är en grundförutsättning för detta precis som det är en grundförutsättning för att ett kreativt klimat ska kunna råda. Om en person eller en grupp inte får nya infallsvinklar, som Maria fick, då tenderar personen eller gruppen i fråga att tuffa på i samma spår som tidigare. Jag upplever själv att mina egna resor till, kanske inte jordens alla hörn, men nästan, har utvecklat mig oerhört som människa. De nya infallsvinklar som jag har fått i mötet med andra kulturer och kanske framförallt med andra människor har utmanat och utvecklat mina gamla tankemönster. Resandet baserar sig på nyfikenhet, nyfikenheten leder mig ut i världen och de nya kunskaper jag får gör också att jag utvecklas. Nu tror inte jag att man bara måste resa rent fysiskt för att utvecklas, man kan också ha inställningen att resa mentalt, eller som Maria, påbörja en kun19 lindasbok_130714_sista _tillegg_19 19 2013-07-04 12:38:38 skapsresa i form av en utbildning. Själva resandet i sig, oavsett om det är bildligt eller bokstavligt är dock en drivkraft som ger en nödvändig plattform till kreativa processer. ”Man reser d ärför a även i tt det livets s k o la är s att allt vårt id vara p å plats.” samm a Sigism und vo n Rade cki 20 lindasbok_130714_sista _tillegg_20 20 2013-07-04 12:38:38 Steg 3 Tänka fritt Pusselbit nummer 3 i den kreativa processen är förmågan att tänka fritt. Vi har nu lagt en grund med attityden att alla har en kreativ förmåga och att nyfikenhet är drivkraften som får oss att blicka framåt. Nu är det dags för skärningspunkten och familjen Medici. Medicieffekten är en av de mest fascinerade berättelser i vår tid. Familjen Medici levde i Florens under 1400talet och sysselsatte sig med bankverksamhet. De stöttade också människor så som skulptörer, poeter, arkitekter, filosofer och vetenskapsmän ekonomiskt. I detta virrvarr av människor, med olika bakgrund och kunskaper, frodades kreativiteten. De lärde sig av varandra, de rev hinder och de skapade nya idéer och ny kunskap. Under familjen Medicis beskyddande ekonomiska vingar skapades en kreativ miljö 21 lindasbok_130714_sista _tillegg_21 21 2013-07-04 12:38:38 karaktäriserad av nya idéer och en ny världsbild, renässansen började ta form. Florens kom därmed också att bli arenan för en av världshistoriens mest kreativa epoker. Den tredje pusselbiten i kreativitetsprocessen är den skärningspunkt som skapas när kunskaper, information och erfarenheter möts. Skärningspunkten är en viktig del i kreativitetsprocessen eftersom det är där själva idéen skapas. Nya idéer skapas i en skärningspunkt mellan gamla erfarenheter och kunskaper. 22 lindasbok_130714_sista _tillegg_22 22 2013-07-04 12:38:38 Creativity is the ability to see relationships where none exist.” Thomas Disch 23 lindasbok_130714_sista _tillegg_23 23 2013-07-04 12:38:38 En berättelse om idéskapande Jag kommer fortfarande ihåg när jag kom på devisen som avslutar den här berättelsen. Jag satt på en pub i Prag tillsammans med min gode vän Zbynek. Jag har alltid haft ett stort intellektuellt utbyte av Zbynek och vi har därav tillbringat ett antal kvällar på Prags krogar, både i snöstorm och sommarhetta, diskuterandes, och analyserandes. Just den här kvällen gick i snöstormens tecken och vi satt inne på en pub intill en sprakande brasa vilket var passande med tanke på att vår diskussion var minst sagt eldig och intensiv. Vi diskuterade kreativitet och skillnaderna i våra kulturer. -Vad är det egentligen som gör att en människa kommer på en idé? Jag prövade mina tankar mot Zbynek som svarade: - Är inte en idé egentligen en kombination av 24 lindasbok_130714_sista _tillegg_24 24 2013-07-04 12:38:38 två eller flera gamla tankar? - Måste det egentligen vara tankar? Eller vad menar du med tankar? Det låter tankspritt… - Med tankar menar jag erfarenheter, kunskaper, insikter… -...det du bär med dig i ryggsäcken, fyllde jag i. - Precis, svarade Zbynek. - Vad är det som får människor att tänka nya tankar? Frågade jag. - Det handlar nog om att skapa arenor där tankar möts och krockar… Det var precis i det här ögonblicket som jag kom på att det låg något i det Zbynek sa. Det handlar egentligen inte om att komma på idéer, det handlar om att skapa ett klimat för idéskapande, att konstruera en arena för detta. När arenan väl är skapad, så kommer idéerna av sig själva, eftersom människor i grunden är idéskapande. Ibland skapar vi dessa arenor, genom att lyfta människor från sina arbetsplat25 lindasbok_130714_sista _tillegg_25 25 2013-07-04 12:38:38 ser, till en ny arena. Vi lär dem brainstorma eller någon liknande metod, för att sedan stoppa dem tillbaka in i ordinarie verksamhet och hoppas på det bästa. I själva verket sker inte mycket. Varför? Jo för arenan för idéskapande finns inte. Bara för att vi lär människor hur de ska skapa en idé, så innebär det inte per automatik att fler idéer skapas. Jag fick chans att pröva idén mot en personalchef som jag träffade på en konferens. Han jobbade på ett stort företag som hade som mål att få in mer idéskapande i organisationen. Man skulle lyfta ut lovande personer i personalgruppen, utbilda dem i idéskapande och därefter utbilda cheferna i hur man skulle ta om hand om de nya idéskaparna. Jag frågade då mannen ”Hur gör ni med Nisse som sitter vid skrivbordet intill, som inte går på utbildning och som tycker att det är bra som det är, får chefen lära sig att bemöta honom också? ” Mannen tittade nyfiket på mig innan 26 lindasbok_130714_sista _tillegg_26 26 2013-07-04 12:38:38 han svarade ”Det har jag inte tänkt på…”. Vi hade en lång diskussion om detta och jag delade med mig av min devis. När det gäller att konstruera ett idéskapande klimat, så måste vi tänka i helheter och skapa arenor, inte göra plåsterinsatser och hoppas på det bästa. En specifik idé kanske är precis värdelös, men sågar vi idén så hämmar vi också idéskapandet och det är en tanke som är värd att bära med sig på färden. 27 lindasbok_130714_sista _tillegg_27 27 2013-07-04 12:38:38 Steg 4 Utmana eller döma? Den fjärde pusselbiten i vår process är något jag kallar för utmanaren. Vi har nu lagt en grund i attityden att alla har en kreativ förmåga, nyfikenhet som är drivkraften framåt, fritt tänkande och nu är det dags för utmanaren. ”Det blir väl antagligen inte så mycket med den idén” säger Puh ”Antagligen inte” säger Ior Jag fascinerades av citatet, inte minst för att jag tror att det förhåller sig så och att vi alla, både du och jag, kan referera till ett tillfälle då vi har spelat Ior. Varför fokuserar vi på problemet och omöjligheten istället för lösningen och möjligheten? Jag tror att det till stor del handlar om ett invant tankemönster, där fokus ligger på problemlösning och det är i spåren av detta tankemönster som vi skapar problem istället 28 lindasbok_130714_sista _tillegg_28 28 2013-07-04 12:38:38 för lösningar. Måhlberg och Sjöblom beskriver detta i sin bok lösningsfokuserad pedagogik ”Våra attityder är beroende av hur vi tänker, pratar och resonerar med oss själva, hur vi ser på vår omgivning. Tänker man problem så skapar man problem. Tänker man möjligheter – så skapar man möjligheter”. Pusselbit 4 - Utmanaren är en viktig pusselbit i den kreativa processen. Den lösningsinspirerade och möjlighetsfokuserade pusselbit 4 är guld värd i en kreativ process. Alla idéer behöver finslipas, putsas och utmanas för att bli användbara. Ior må vara en charmig åsna, men problemfokus hör inte hemma i en kreativ process. Idéer behöver finslipas och utmanas för att bli användbara. 29 lindasbok_130714_sista _tillegg_29 29 2013-07-04 12:38:38 Making the simple complicated is commonplace; making the complicated simple, awesomely simple, that’s creativity. ” Charles Mingus 30 lindasbok_130714_sista _tillegg_30 30 2013-07-04 12:38:38 En berättelse om utmanaren och domaren Jag har egentligen aldrig tyckt om när någon kritiserar mina fantastiska idéer, men jag har lärt mig att se den stora nyttan med detta och jag har även lärt mig att kunna gå in i rollen som konstruktiv kritiker ibland. Jag har en helt fantastisk sambo som jag snällt brukar titulera ”mitt livs största kritiker” vilket på alla sätt är en komplimang. Vad än jag har gett mig in på i livet, uppsatsskrivande, hunduppfödning, resande, tankar om nytt jobb, om utbildning, om att tapetsera om, byta bil, ja vad än det har varit så har han ställt konstruktiva frågor. ”Hur tänker du nu”, ”Vad menar du egentligen när du säger så”, ”Skulle man kunna tänka så här istället?” Han har den formidabla egenskapen 31 lindasbok_130714_sista _tillegg_31 31 2013-07-04 12:38:39 att kunna ifrågasätta, vässa objektet, dvs resan, bilen, uppsatsen och inte subjektet, dvs jag som person. Det är här den stora skiljelinjen kommer, mellan utmanaren och domaren. Utmanaren utmanar objektet, domaren dömer subjektet. Min sambo är en formidabel utmanare och därmed en viktig grundbult i en kreativ process. Jag vill inte se mig själv som en kritiker eller en motorsåg, nej jag vill nog innerligt och hjärtligt se mig som öppen, fritänkande och nyfiken, men även jag har haft tillfällen då jag har agerat domare eller rent utav motorsåg. Det var några år sedan nu och jag satt med i en utvecklingsgrupp i kommunen. Jag hamnade i en diskussion med en av de övriga representanterna och jag tyckte att jag hade rätt. Väldigt rätt. Det är egentligen inte intressant i sammanhanget om jag hade rätt eller inte, men jag argumenterade för min sak, anklagade den andre läraren och ifrågasatte henne – var hon kompetent? Var hon verk32 lindasbok_130714_sista _tillegg_32 32 2013-07-04 12:38:39 ligen införstådd med sitt läroplansuppdrag? Jag kände hur jag hade segern i vittring och gick på som en bulldozer. Det finns många citat som skulle kunna beskriva resultaten av min offensiva kampanj. Jag vann striden, men förlorade slaget är ett bra citat. Visst vann jag verbalt just den där debatten, men jag vann knappast något gehör för mina teorier hos den andre läraren och jag satte definitivt punkt för mina möjligheter att någonsin göra så. Det finns ett uttryck som jag tycker passar bra in på mitt eget agerande: Ta aldrig en annan människas värdighet, den betyder allt för dem, men inget för dig. Jag tog verkligen lärarens värdighet och vad hade jag för nytta av den? Det blev inte någon diskussion i gruppen efter mitt agerande, förmodligen eftersom ingen av de övriga deltagarna var särskilt motiverad att bli gjord till verbal slarvsylta av mig, och sanningen och säga så tror jag att det påverkade förtroendet och klimatet i gruppen under en 33 lindasbok_130714_sista _tillegg_33 33 2013-07-04 12:38:39 längre tid. Det tog ett år innan läraren hälsade på mig när vi träffades på stan. Detta är en av mina livs viktigaste erfarenheter. Jag dömde subjektet, blev en domare istället för att ifrågasätta och utmana objektet. Det finns inget som är så hämmande för kreativa klimat som en domare. Inget. Ett annat ord för kreativitet är mod Ray Bradbury 34 lindasbok_130714_sista _tillegg_34 34 2013-07-04 12:38:39 Steg 5 idé till handling Jag tror att den femte pusselbiten i kreativitetsprocessen är handling. För att skapa resultat krävs också att man går från tanke till handling och att idén faktiskt blir verklighet. Jag tror att kreativitet ofta kopplas samman med den inre skapande processen, men kreativitet enligt vår definition ska ge resultat. Att bara tänka, att bolla, att brainstorma kan ge nya tankar men för att vi ska vara kreativa så krävs det att det blir något av tankarna, annars är det bara tankar och idéer och inte kreativitet per vår definition. En kreativ ide måste gå att genomföra, annars är den inte kreativ. att åste gå m e d i kreativ En ra, ativ. genomfö nte kre i n e d är annars lindasbok_130714_sista _tillegg_35 35 35 1 2013-07-04 12:38:39 En berättelse om handling För något år sedan fick jag ett ledarskapspris från kommunen jag jobbar i. Priset innebar en check på 10 000:-, uppmärksamhet i media och uppmärksamhet internt. Det var fantastiskt roligt att få den typen av feedback och nu i efterhand inser jag hur mycket det har påverkat mig, i en positiv riktning. Jag hade länge haft ett intresse för lösningsfokuserat ledarskap, hade läst några böcker i ämnet och tyckte att det verkade intressant. En tanke hade mognat fram i mitt huvud: jag ska lära mig mer. Ingen konkret tanke, men väl en motiverande sådan. När jag fick utvecklingschecken letade jag mig fram och hittade en konferens i Bukarest i just lösningsfokuserat ledarskap. Min första tanke var: men herregud, kan jag verkligen åka till 36 lindasbok_130714_sista _tillegg_36 36 2013-07-04 12:38:39 Rumänien. Nästa tanke var: jajamensan, det kan jag. Jag stämde av men min chef, fick klartecken, bokade resan och åkte. Jag fick därtill med en av mina kollegor. Resan blev oerhört lyckad, ett minne för livet och jag fick med mig kunskaper och insikter som jag både har haft och kommer att ha stor nytta av. Ibland kommer vi på bra idéer, min idé att utveckla mina kunskaper om lösningsfokuserat ledarskap var bra, men för att det skulle bli något av idén, så var jag tvungen att gå till handling och åka på konferensen, hitta ett forum där jag kunde utvecklas. För att det ska bli något av vår kreativitet så krävs handling annars blir idén aldrig mer än just en idé, fastfängslad i teorin. Min lille son Gustaf är fenomenal, ett riktigt föredöme när det kommer till att gå från teori till verklighet. Oftast behöver jag inte mer än föreslå något för honom innan han reser sig och är på väg. Han har en sekund mellan teori och handling. Åtminstone om han vill. Det finns säkert de som 37 lindasbok_130714_sista _tillegg_37 37 2013-07-04 12:38:39 skulle kalla honom impulsiv, men jag ser ett guldkorn i hans personliga egenskaper. Gustaf testar. Han går till handling och testar och ser om det går. Gör det inte det så hittar han en annan väg. Ibland återvänder han till teorin, till köksbordet där mamma sitter, och bollar frågan tills han ser en ny lösning, då går han till handling igen. Han är helt orädd för att pröva och omvärdera. Den här egenskapen tror jag är oerhört viktig i ett kreativt sammanhang, oavsett om det är på egen hand eller i grupp, att testa, att ompröva och att testa igen. Kanske är Gustaf den obotlige optimisten som Albert Schweitzer skriver om ”Optimisten ser grönt ljus överallt, pessimisten bara det röda stoppljuset. Den verkligt kloke är färgblind”. Kanske behöver vi vara optimister i den kreativa processen, se grönt ljus, testa och köra, men för att kreativitet ska få färg och liv, så krävs det att vi tar steget ifrån den gråa teorin, ut i den färgsprakande verkligheten. 38 4 lindasbok_130714_sista _tillegg_38 38 2013-07-04 12:38:39 . Don’t think Thinking is the enemy of creativity. It’s self-conscious, and anything self-conscious is lousy. You can’t try to do things. You simply must do things. Ray Bradbury 39 lindasbok_130714_sista _tillegg_39 39 2013-07-04 12:38:39 En familj tar form Framför mig hade jag fem pusselbitar, attityd/ omtänksamhet, nyfikenhet, fritänkande, utmanande och handling, alla bitar sammanlänkande i en kreativ process. För mig är dock inte kreativitet ett pussel, utan mer färgstarkt och personligt, mer mänskligt. Därför blev också pusselbitarna karaktärer, personligheter som växte fram ur pusslets struktur och den kreativa familjen tog form. Därefter tog även en av familjens berättelser form, en kreativ process fick mänskligt liv. 40 lindasbok_130714_sista _tillegg_40 40 “Some times you g creat otta e wha t you to be want a par t of. ” Geri W eitzma n 2013-07-04 12:38:39 Vad är en kreativ process? Ken Robinson skriver i in bok Out of our minds att kreativitet är en process inte en händelse. När något kalla för en process så innebär det att det finns en relation mellan dess olika moment, alla faser är relaterade till varandra. En kreativ process är den process som sker när du ensam eller i team använder dina inre resurser för att skapa nya resultat. Vilka är då de inre resurserna? - Att vara tillåtande - Att vara nyfiken - Att vara fritänkande - Att vara utmanande - Att vara handlingskraftig Man skulle kunna säga att det finns fem olika 41 lindasbok_130714_sista _tillegg_41 41 2013-07-04 12:38:39 rollkaraktärer i den kreativa pjäsen. De fem rollerna är den nyfikne, den fritänkande, den utmanande, den handlingskraftige och den til�låtande. Den nyfikne samlar in information som den fritänkande skapar idéer av. Den utmanande ifrågasätter idén, finslipar den och den handlingskraftige genomför idén från tanke till verklighet. Det är också viktigt att vi alla spelar våra tillåtarroller väl. Det är bara i ett tillåtande klimat, där kreativitet ses som en tillgång som de övriga fyra rollkaraktärerna får möjlighet att agera. Creativity is inventing, experimenting, growing, taking risks, breaking rules, making mistakes, 42 lindasbok_130714_sista _tillegg_42 42 Mary Lou Cook 2013-07-04 12:38:39 Kreativitet i grupp Vi är alla olika bra på att spela de olika rollerna i en kreativ process. I en kreativ grupp tas de olika förmågorna tillvara och kompletterar varandra. En del av oss är bra på att vara utmanande och andra är bättre fritänkare. För att en grupp ska vara kreativ så behövs personer som representerar de fem rollkaraktärerna. En grupp som saknar en rollkaraktär blir inte kreativ. Creativity is the power to connect the seemingly unconnected. William Plomer lindasbok_130714_sista _tillegg_43 43 43 2013-07-04 12:38:39 Personlig kreativitet En kreativ person spelar alla fem rollkaraktärerna på egen hand, liksom ett teaterstycke med enbart en skådespelare. De är nyfikna, fritänkande och utmanande såväl som handlingskraftiga och tillåtande. Dessutom så bidrar kreativa personer med att skapa ett kreativt klimat i sin omgivning vilket uppmuntrar andras kreativitet. För att en person ska vara kreativ så behöver alla fem rollkaraktärerna få utrymme. En person blir aldrig mer kreativ än sin sämsta rollprestation. Det betyder att en person som saknar utmanaren i sin kreativa pjäs, inte blir särskilt kreativ, även om tillåtaren gör en strålande rollprestation. Lev Vygostsky skriver att det finns en uppfattning om att skapande är något som tillkom44 lindasbok_130714_sista _tillegg_44 44 2013-07-04 12:38:39 mer ett fåtal genier. Dessa genier har i sin tur gjort stora vetenskapliga upptäckter eller stora konstverk. Vygotskij menar på att man ofta inte kan föreställa sig att det finns något liknande i den vanliga människans liv. En sådan uppfattning är enligt Vygotskij helt oriktigt eller som en rysk vetenskapsman uttryckte det: Elekt ricit eten verka sig i r och nte b visar ara i m ä k åskvä tiga der o c h bländ i ande blixt utan ar också i Fic klamp lilla ans glödl ampa. 45 lindasbok_130714_sista _tillegg_45 45 2013-07-04 12:38:39 Den kreativa familjen Kreativ I den här delen av boken kommer du att få träffa den kreativa familjen i berättelsen med samma namn. Berättelsen har successivt tagit färg och form allteftersom jag läst böcker och spunnit samman mina nya kunskaper med mina gamla erfarenheter i en sann kreativ anda. Jag tror man skulle kunna kalla den kreativa familjen för den kreativa processen eller vice versa. Varje steg i processen har tagit en personlig skepnad, fått ett namn och en personlighet, allt för att visa hur en process lever och verkar i mänsklig skepnad. Den kreativa familjen bor lite varstans men ibland samlas de i strandhuset som ligger på en klippa med havets skvalpande vågor som bakgrundsmelodi. 46 lindasbok_130714_sista _tillegg_46 46 2013-07-04 12:38:39 Nyfikna Nicolas Nyfikna Nicolas var yngst i familjen Kreativ, vilket på sätt och vis kanske inte är någon slump men skulle kunna ha varit det. Nicolas var familjens globetrotter, han reste mer än gärna till värdens alla hörn och alla andra ställen med för den delen. Han var ständigt på resande fot, hungrade efter nya upptäckter, törstande efter ny kunskap och sökande efter information. Alla erfarenheter packades ner i Nicolas resväska för att plockas upp när helst de behövdes. Nyfikne Nicolas var precis som namnet visar, nyfiken. Han åkte runt jorden, sökandes och letandes. Nu var han dock som resten av familjen kreativ, hemma i strandhuset. Han brukade underhålla familjen kreativ, vid alla tänkbara och otänkbara tillfällen. Familjen tyckte 47 lindasbok_130714_sista _tillegg_47 47 2013-07-04 12:38:39 om att lyssna på Nicolas berättelser och han berättade mer än gärna. Just den här dagen, var familjen på promenad. De gick över de grå klipporna, slipade av det salta vattnets eviga kraft. ”Jag träffade verkligen en märklig människa när jag ute på min förra resa. En kvinna som hade sirap i öronen och en bindel för ögonen, hon hade bakbundna händer och hennes fötter hade vuxit fast i myllan”. Nicolas hade fått hela familjen kreativs fulla uppmärksamhet och de gick närmre för att försäkra sig om att inte missa några detaljer i historian. Handlingskraftiga Hanna, som inte hade tid att vänta under retoriska pauser eller annat tidsslöseri, frågade efter en stunds tystnad. ”Jag hoppas verkligen att du gick till handling och ringde polisen!” Nicolas skrattade innan han svarade ”Vad skulle jag säga till dem då? Att en kvinna som satt framför mig hade sirap i öronen?” Den här gången lät inte Nicolas Hanna avbryta honom utan fortsatte prata samtidigt som 48 lindasbok_130714_sista _tillegg_48 48 2013-07-04 12:38:39 han blickade ut över det blå havet. ”Kvinnan lyssnade inte längre, hon såg inte, hon kände inte och hon flyttade inte på sig... det kändes så konstigt att hon inte längre hungrade efter nya upptäckter, törstande efter ny kunskap och sökte efter information... varför finns det människor som inte är nyfikna?” Familjen Kreativ fortsatte att promenera över klipporna, funderandes över framtid, dåtid i allmänhet och nyfikenhet i synnerhet. VÅGA VARA NYFIKEN! Nyfikenheten är kreativitetens källa. Om källan sinar, sinar kreativiteten likaså… 49 lindasbok_130714_sista _tillegg_49 49 2013-07-04 12:38:39 Kalle Kreativ Kalle Kreativ är familjens stora kreatör. I hans resväska finns allt som en stor konstnär kan tänkas behöva, allt från penslar och gitarr till en drejskiva. Det är dock viktigt att tillägga att Kalle var så mycket mer än bara konstnär på målares vis, skulptör på drejares sätt eller musiker med sångares melodi, han var kreativ i sinnet också. Han såg alltid nya lösningar på gamla problem, satte knorr på tillvaron genom sitt annorlunda sätt att tänka. När familjen Kreativ satt på stranden på sommarkvällarna brukade Kalle spela för allihop. Han hade en enligt många bra sångröst som hursomhelst var ganska trivsam att lyssna på, speciellt på kvällskvisten ackompanjerad av vågornas skvalpande melodi. En alldeles speciell kväll när familjen 50 lindasbok_130714_sista _tillegg_50 50 2013-07-04 12:38:39 kreativ satt vid strandkanten slutade Kalle spela på sin gitarr, han tittade ut över havet: ”Jag önskar att människor vågade skapa mer, sa Kalle, jag önskar att människor vågade sjunga ut sina idéer, måla sina tankar och skulptera sin framtid”. Han la ifrån sig gitarren och fortsatte ”Det finns så mycket skaparkraft i människor, det finns så mycket kreativitet, det finns så mycket nytänkande, men varför strävar inte människor efter att sätta knorr på tillvaron?” Handlingskraftiga Hanna avbröt honom i resonemangen och sa ”För att de inte har tid, det är inte alla som har en resväska stor som en husvagn, men penslar och gitarrer...”. Kalle tittade på Hanna ”Att tänka nytt handlar inte alltid om en pensel, det handlar om att tänka annorlunda, men du har rätt i en sak Hanna, det kräver tid... kreativitet är frukten av tid och möjligheten att vara idéskapande, jag kommer aldrig på mina idéer under tidspress... blir jag 51 lindasbok_130714_sista _tillegg_51 51 2013-07-04 12:38:39 pressad så tenderar jag snarare att göra något som jag har gjort innan, jag känner mig kreativ under tidspress, men i själva verket så dammar jag bara av gamla idéer och tror att de är nya. Kreativitet kräver tid och acceptans”. VÅGA SKAPA ! bär t inne e t i v i nster Kreat nda mö a v n i yta på att br saker å p a t titt för at t tt sät de Bond ett ny Edward 52 lindasbok_130714_sista _tillegg_52 52 2013-07-04 12:38:39 Konstruktiva Katie Konstruktiva Katie var allas kritiska vän. Hon var på alla sätt en ganska beundransvärd människa med starka åsikter och tydliga värderingar. Katie var en människa som ofta ställde frågor som ”Varför då?” eller ”Hur menar du nu?”. Det tyckte andra människor, nu som då, var jobbigt ibland, men inte alltid. Konstruktiva Katie blev ofta uppfattad som just kritisk och ibland lite negativ, det var dock inte hennes syfte att vara kritisk, nej hon ville uppfattas som konstruktiv. Hon var egentligen ganska nyfiken och ville förstå, gräva djupare, förbättra och finslipa. Katies devis var att allt alltid kunde bli lite bättre. Hon ansåg att alla idéer kunde utvecklas till de mest storslagna ting om någon vågade vara den kritiska vännen. ”Ja, en ide är 53 lindasbok_130714_sista _tillegg_53 53 2013-07-04 12:38:39 som en trubbig blyertspenna, om någon vågar vara pennvässare, så kan idén blir storslagen men utan pennvässare kommer det fortfarande att vara trubbig”. Det hände lite då och då att konstruktiva Katie var lite mer kritisk än vad situationen krävde och det hände titt som tätt att människor missförstod Katies egentliga syfte med att vara just en konstruktiv vän. Att göra det enkla komplicerat är lätt, att göra det svåra oerhört enkelt det är kreativitet 54 lindasbok_130714_sista _tillegg_54 54 Charles Mingus 2013-07-04 12:38:40 Handlingskraftiga Hanna Handlingskraftiga Hanna var äldst i familjen Kreativ vilket hon inte skulle behöva vara. Hanna var driftig, hon var en handlingsmänniska ut i fingerspetsarna och under hennes levnadsår hade drömmar blivit till verklighet. Hon har alltid haft en sällsamt god förmåga att plocka upp idéer och realiserat dem med en noshörnings framfart. Får handlingskraftiga Hanna nos på en bra idé, då blir den verklighet, och med noshörningens enkelriktade fokusering, målinriktade sinnelag och minst sagt imponerande arbetstempo - kommer målen snabbt att nås, dock lite beroende på springsträcka och eventuella hinder på vägen. Det har hänt vid några tillfällen att handlingskraftiga Hanna har genomfört idéer som inte har varit bra, ja 55 lindasbok_130714_sista _tillegg_55 55 2013-07-04 12:38:40 kanske rent av dåliga. Men alla vet hur stingsliga noshörningar är och det är inte så många som därav har diskuterat detta känsliga ämne med henne. Hanna var ganska stolt över det hon genomdrivit genom åren och hon berättade mer än gärna, helst utan att bli avbruten och alltid med glimten i ögat om sina strapatser. När familjen Kreativ satt framför matbordet i det stora vackra matsalsrummet, med vy ut över västerhavet, brukade hon dela med sig av sina tankar ”Jag tycker att det är så intressant att människor inte är mer driftiga, undra vad de är rädda för?” Hon stoppade en bit potatis i munnen och stirrade stint på de andra, tuggade ur och fortsatte ”Ja, det ska ni veta att under mina dagar så har jag sett så många bra idéer som aldrig blivit verklighet, jag har ställt mig frågan varför... och jag tror att jag har svaret, människor är rädda...”. Katie blev nyfiken på vad Hanna menade, hon la ner silvergaffeln innan hon ställde frågan ”Vad 56 lindasbok_130714_sista _tillegg_56 56 2013-07-04 12:38:40 menar du med att människor är rädda?” Hanna svarade genast på frågan, precis som hon hade förutsätt att den skulle komma ”Människor är rädda för att misslyckas, de vågar inte ta steget och genomföra en idé, de vågar inte tro på sin egen förmåga...”. Hon skrattade glatt med en touch av noshörningens stolthet ”Jag kan faktiskt inte förstå vad de är rädda för? Det värsta som kan hända är att det inte blir något av idén, men det är ju som att kasta pil utan att träffa tavlan... Det är bara att ta upp en ny pil och sikta bättre...”. Familjen Kreativ fortsatte att äta en sällsamt god måltid samtidigt som de funderade över Hannas ord. VÅGA GENOMFÖRA! 57 lindasbok_130714_sista _tillegg_57 57 2013-07-04 12:38:40 Vision without action is merley a dream, Action without vision just passes time, vision with action could change a world. Joel A Barker 58 lindasbok_130714_sista _tillegg_58 58 2013-07-04 12:38:40 Generöse George Generöse George var familjens gemensamma länk. Han var familjefadern, utan att egentligen vara allas far, han var snarare den som alla skulle vilja var deras far. George lyssnar alltid. Han finns alltid där och han är alltid uppmuntrande. Generöse George lyssnar när alla familjemedlemmar vill lätta sina hjärtan, han har fått de allra bästa idéerna berättade för sig och även de allra sämsta. Han har mottagit alla idéer med samma vänliga uppmuntran eftersom hans devis är att det viktigaste inte är ifall idén är bra eller dålig, utan att någon lyssnar på den. Dessutom så kan alla dåliga idéer vara frön till bra idéer, brukar George tänka, och om ingen lyssnar till de dåliga idéerna så kanske även de bra går förlorade? George 59 lindasbok_130714_sista _tillegg_59 59 2013-07-04 12:38:40 hade en devis som han ofta delade med andra, enkel i sin sällsamhet men också sällsam i sin enkelhet: ”Det viktiga är inte att idén är bra, det viktiga är att det är en idé, att komma på idéer är något jag vill uppmuntra, inte idén i sig” Han brukade berätta sin devis ofta som då, när familjen Kreativ satt framför brasan i strandhuset. Han brukade skratta, puffa lite på sin pipa, och luta sig tillbaka i sin bruna slitna fåtölj ”Det finns så många människor där ute som skrattar åt tokiga idéer, vad de inte förstår är att varje gång de skrattar åt en idé så dödare de inte bara idén utan även idéskapandet”. Han puffade på sin pipa ”Jag önskar att fler människor vågade uppmuntra idéskapande, men det är så lätt att döda idéer och tydligen så mycket svårare att titta bortom idén och se skaparkraften och det är ju egentligen den som är det positiva, eller hur?” Familjen kreativ, som alla uppskattade George, tittade in i eldsflammorna och tänkte tillbaka 60 lindasbok_130714_sista _tillegg_60 60 2013-07-04 12:38:40 på alla de gånger som George hade funnits där och lyssnat. VÅGA UPPMUNTRA! Om du tror att du är för liten för att göra skilldnad så har du inte spenderat en natt med en mygga. Afrikansk ordspråk 61 lindasbok_130714_sista _tillegg_61 61 2013-07-04 12:38:40 Kreativ teater Varje år brukade familjen Kreativ sätta samman en teater som de spelade upp på midsommar. Just midsommar är egentligen det enda som avslöjar att den här berättelsen har en svensk författare och för er som inte vet vad det innebär att fira midsommar så kan hon berätta att det är den dagen på året då dagen är som längst och natten är som kortast. Midsommar är grön, sådär grön som den bara kan bli när man bor i ett land så långt norr ut eller för all del, tillräckligt långt söder ut. Att spela teater är inte, författaren veterligen särdeles vanlig sysselsättning på midsommar, men nu var inte familjen Kreativ någon särdeles vanlig familj. ”Ett enkelt recept för en lyckad pjäs är ett gott 62 lindasbok_130714_sista _tillegg_62 62 2013-07-04 12:38:40 manus och några ambitiösa skådespelare, varje skådespelare spelar sin egen roll, några med mycket finess andra med mindre talang. Det är helhetsintrycket som avgör ifall pjäsen blir lyckad eller en i mängden”. George tittade på de andra och log. Han var inte den som vanligtvis skrev midsommarpjäsen, det var heller inte hans roll, nej George uppmuntrade alla initiativ till att pjäsen skulle gå från tanke till penna till uppsättning. Han visste att det fanns mer nyfikna, idéskapande, konstruktiva och handlingskraftiga delar av familjen. George hade en smula av varje del, men i det stora hela så var han ändå skickligast på att uppmuntra fritt tänkande och idéskapande. Han log för sig själv för han visste att om han bara stöttade och fanns där när det behövdes, så skulle pjäsen bli skriven även i år. Det hade den blivit alla andra år. Han tänkte tillbaka på en sannerligen lyckad pjäs som familjen hade spelat upp för 5 eller kanske 10 år sedan. Ge63 lindasbok_130714_sista _tillegg_63 63 2013-07-04 12:38:40 orge mindes inte riktigt, han kom bara ihåg att den var riktigt bra. När han tänkte på sin egen insats i detta pjäsmakeri så bestod det främst av att han hade varit där, stöttande och uppmuntrande, hade han sett hur pjäsen fått färg och form, struktur och liv, allt under hans tillåtande vingar. Den kreativa familjen satt ute i trädgården när Nicolas till sin stora förtjusning fick syn på en fantasisk fjäril som satt på en blomma i det gröna gräset. Nicolas som var ständigt nyfiken kröp försiktigt fram till fjärilen, han fascinerades av dess färger. Fjärilens bottenfärg var orange och vingarna pryddes av svarta och vita fläckar. Hmmm... tänkte Nicolas, kunde den här vara ett uppslag för midsommarteatern? Nicolas vände sig försiktigt mot George och sa lågmält ”Kom och titta på fjärilen”. George tittade upp från sin bok, förvånad över att bli väkt ur sina egna tankar och drömmar. ”Det är ju bara en fjäril, vem bryr sig om det?” sa han 64 lindasbok_130714_sista _tillegg_64 64 2013-07-04 12:38:40 barskt ”Det finns ju miljoner fjärilar…” Nicolas satte sig upp med sådan fart att den vackra fjärilen blev skrämd och fladdrade iväg. Nicolas blev så förvånad över Georges reaktion. George brukade aldrig vara sådär barsk, tvärtom, han brukade vara uppmuntrande och ställa frågor. George å sin sida hade inte ens märkt att Nicolas hade rest sig upp och nu var på väg från kullen bakom strandvillan. Han var försjunken in i sitt eget och inte särskilt intresserad av att uppmuntra Nicolas eller engagera sig i hans fjäril. Vad spelar fjärilar egentligen för roll i en stor och viktig värld tänkte George. Det finns miljoner fjärilar av varje art, det finns miljoner arter och vem bryr sig egentligen om insekter överhuvud taget? Nicolas å sin sida, var alltid nyfiken men han insåg ganska snabbt att det inte var så stor idé att bekymra George med mer bryderier. Han skakade på huvudet när han var på väg bort från Strandkullen och muttrade för sig själv ”Jag undrar varför Geor65 lindasbok_130714_sista _tillegg_65 65 2013-07-04 12:38:40 ge inte ville veta vad jag höll på med idag…” Nicolas gick in i strandvillan, uttråkad på naturen, passiv och ointresserad av att göra fler upptäckter”. Dimman svepte in från havet så där som dimmor gör vissa dagar. Den kilade sig in mellan huset och träden vid strandvillan, dansande och svävande, bredde den ut sig över marken. George satt fortfarande kvar ute i sin stol, försjunken i en bok. Kalle som hade suttit vid vattenbrynet med penslar och målarduk, i full färd med att avbilda den ljuvliga dag som hade varit, packade ihop sina attiraljer. Han gick upp för kullen och fick syn på George som satt försjunken i sin bok. Kalle log, att prata med George en stund kändes som ett bra tidsfördriv nu när han inte längre kunde måla. Dessutom så ville han gärna veta vad George tyckte om hans senaste alster. I sin iver, ökade Kalle steglängden tills han var framme vid Georges stol 66 lindasbok_130714_sista _tillegg_66 66 2013-07-04 12:38:40 ”Titta, titta, jag har avbildat det där skäret ute till havs som du uppmuntrade mig till…” I sin iver fortsatte Kalle utan att märka den gamle mannens ointresse ”Jag tänkte att vi kanske skulle kunna ha motivet som bakgrund i pjäsen... Jag pratade med Nicolas som kom med några uppslag som jag har funderat på...” George tittade inte ens upp från boken innan han svarade ”Måla, vilket tidsfördriv… Har du inget bättre för dig?” Kalle hoppade till förvånad och kände sig kanske lite sårad ”Men när jag kom med idén att måla av skären så uppmuntrade du mig… ” ”Jaja, måla på du”, sa George innan han lyfte blicken från boken och stirrade stint på Kalle ”Men se till att få något vettigt gjort också…” Kalle samlade återigen ihop sina attiraljer innan han gick tillbaka till strandhuset. Hans tankar var dystra ”Varför ska jag egentligen måla en ny bakgrund till pjäsen? Det är kanske bättre att vi använder en från tidigare år? Det finns ju ingen anledning 67 lindasbok_130714_sista _tillegg_67 67 2013-07-04 12:38:40 att måla av skären, jag kanske skulle måla av äppelträden istället, det gjorde jag förra året det kanske jag skulle upprepa, för det vet jag att jag kan”. Nicolas och Kalle satt inne i köket och drack te när Katie kom in. Hon hade tagit sig en middagslur och sträckte på sig som en sömntött katt när hon kom in i det ljusa rummet. Hon tittade på de båda männen, såg deras bistra miner och frågade vad som stod på. Nicolas tittade på henne och svarade ”Det känns så tråkigt idag, inga upptäckter och när jag väl hittade en upptäckt så visade jag den för George och han brydde sig inte…” Katie hann inte ens vända blicken åt Kalle innan han fyllde i ”George är konstig idag, han är så tyst och likgiltig… jag visade honom min senaste målning och han sa åt mig att göra något bättre än att måla…”. Jaha, sa Katie, servera mig en kopp te först så ska jag gå ut och prata med honom. Katie smuttade på sitt te och funderade 68 lindasbok_130714_sista _tillegg_68 68 2013-07-04 12:38:40 ett slag. Undrade vad som kunde vara fel med George, för något fel var det. Hon hade känt honom i många år och med sitt tålamod och engagemang hade han så länge hon kunde minnas, uppmuntrat människor att upptäcka, pröva sina vingar, vara den kritiske vännen eller genomföra sina drömmar. George brukade ta hänsyn till andra, vara medkännande och inkännande. Att han vände sig inåt, måste betyda att något är fel, resonerade Katie. ”George, jag har skrivit en recension som jag gärna skulle vilja höra din åsikt om” Det var nästan mörkt ute och George satt fortfarande kvar trots att kylan började nypa i kinderna så som bara sommarkyla kan. Katie huttrade till. Hon tittade på George i skymningsljuset där han satt försjunken i sin bok ”Jag har verkligen försökt att vara uppmuntrande, inte allt för kritisk, du har lärt mig att det finns många talanger där ute som behöver uppmuntras, som be69 1 lindasbok_130714_sista _tillegg_69 69 2013-07-04 12:38:40 höver få konstruktiv kritik...” George suckade ”Jaha... har jag sagt det?” Han lyfte blicken ur boken och Katie kunde inte låta bli att undra om han verkligen kunde läsa i mörkret. ”Ja, kanske förtjänar de lite kritik som omväxling då?” Kan ingen i det här huset och den här familjen låta mig vara?” frågade han surt. ”Jag vill bara läsa min bok!” Katie som brukade ha svar på tal, blev förvånad över hans reaktion. Hon hade faktiskt aldrig hört honom snäsa åt någon innan. George och Katie hade alltid kommit överens, gott och väl. Han hade under årens lopp lärt henne att spetsa sitt främsta redskap och på så vis bli den konstruktiva vännen som ställde utmanande frågor. Det hade hon utan tvekan lyckats med under de senaste åren, hon hade spetsat sin förmåga och blivit en utmärkt recensent, omtyckt och uppskattad för sin förmåga att se både vad som var bra och vad som inte var det. Innan George hade hjälpt Katie hade hon varit mer av en 70 lindasbok_130714_sista _tillegg_70 70 2013-07-04 12:38:40 domare än en kritisk vän, vilket är lättare men knappast så utvecklande, vare sig för den som dömer eller den som blir dömd. Katie kände sig obehaglig till mods. ”George, ska du verkligen sitta här ute, det börjar bli kallt...” George tittade upp och suckade ytterligare en gång ”Gå in då om du tycker att det är kallt...” Katie följde hans råd som hon hade gjort så många gånger förr. Hon tittade på recensionen. Kanske skulle hon vara lite mer kritisk? Var boken hon läst verkligen så bra att den förtjänade att rosas till denna grad? Hon läste igenom sina ord ytterligare en gång på vägen in till huset, kritsikt granskande de egenhändigt nedtecknade raderna. Morgonen grydde vid strandvillan. En mild bris blåste in från havet och bar med sig dofterna av salt och tång. Vattnet kluckade, sådär hemmatamt, rullande in över klipporna. Måsarna flög ut över vågorna i hopp om att kunna sno 71 lindasbok_130714_sista _tillegg_71 71 2013-07-04 12:38:40 åt sig någon fisk från fiskebåtarna. Katie, Nicolas och Kalle satt vid det vita köksbordet i det ljusa köket. ”Hur ska vi hinna klart med pjäsen?” Undrade Katie plötsligt. ”Vi ligger redan efter, hur ska vi egentligen hinna med allt, det går bara inte...” Nicolas tog en apelsin från fruktskålen och tittade på den med eftertanke. Han kände sig passiv och var egentligen inte så intresserad av att föra en konversation med Katie. Kalle å sin sida tyckte att det var skönt att få dela med sig av sina tankar och känslor. Han var irriterad på George, som hade gått upp i ottan, bara för att sätta sig på en solstol i trädgården och åter sjunka ner i läsningens stilla tystnad. ”Jag tycker att vi sätter upp samma pjäs som förra året, vi kan använda oss av samma bakgrund, kommer ni ihåg förra året när jag målade äppelträden?” Föreslog Kalle som knappt hann prata till punkt innan Katie svarade. ”Nej, det var det dummaste jag har hört! Vi kan ju inte sätta upp samma pjäs som 72 lindasbok_130714_sista _tillegg_72 72 2013-07-04 12:38:40 förra året, vad skulle midsommarfirarna säga då?”. ”Vad ska vi göra då?” Undrade Nicolas. Oron började sprida sig i huset. Traditionen att spela teater, som egentligen inte är någon midsommartradition, höll på att gå förlorad. Det var inte långt kvar till midsommar och familjen kreativ hade vare sig skrivit pjäs, gjort någon rekvisita och än mindre övat på sina roller. George satt fortfarande i trädgården, försjunken i sina böcker från tidig otta tills mörkret hindrade honom från att läsa. Vad de andra än tog sig till eller sa, svarade han kort och snäsigt. Familjen kreativ såg ingen mening med att fråga George om råd längre eftersom han inte verkade vara intresserad. Han hade, på kort tid och utan synbar anledning, gått från att ha varit familjens sammanlänkade kraft, fylld av positiv energi, till att bli passiv och tillbakadragen. George var inte intresserad av pjäsen eller av just precis någonting. 73 lindasbok_130714_sista _tillegg_73 73 2013-07-04 12:38:40 Hanna kom hem från en affärsresa en dag efter annan. Hon hade längtat hem till strandhuset, inte minst för att få en chans att repetera midsommarpjäsen. Hanna tillhörde kategorin av skådespelare som var mer intresserad än skicklig när det kom till teater vilket inte tog udden av hennes engagemang. Hon älskade teater och hade sett fram emot att få spela, precis som alla andra år. När hon möttes av de välbekanta rösterna från köket gladdes hon åt att få ta del av manuset, hon hade saknat familjen och såg nu fram emot att få ägna en tid vid havet tillsammans med nära och kära, i en teatralisk anda. När hon kom in i köket svarade hon snabbt och kort på alla frågor om hennes senaste resa, innan hon kunde ställa frågan hon funderat på sedan hon kom till standvillan ”Hur går repetitionerna?” Hon höll förväntansfullt andan i hopp om att snart få svepas med i en våg av entusiasm och engagemang. 74 lindasbok_130714_sista _tillegg_74 74 2013-07-04 12:38:40 Gamla minnen George satt framför brasan, en smula förfärad om någon nu bara kan vara förfärad till en smula. Han funderade över det som hänt och skett. Han lyfte upp pipan som låg på det lilla träbordet intill den slitna fåtöljen. Han snuddade vid träbordets yta och ryckte plötsligt till. Han brukade göra sådär, snudda vid bordet när han skulle plocka upp pipan, vilket var en ofrånkomlig procedur. Kanske hade någon flyttat på pipan? George visste inte, men just idag låg den några centimeter närmre ena kanten än i vanliga fall. Där fanns också inskriptionen i bordet. Inskriptionen som han ibland smärtsamt smekte, om så bara för en sekund, för att på så vis få tillbaka minnesbilden av det förflutna. Han kunde se henne framför sig, Lydia, en kvinna han en gång älskat och kanske 75 lindasbok_130714_sista _tillegg_75 75 2013-07-04 12:38:40 någonstans inne i sitt gamla hjärta fortfarande älskade. Han log och tänkte för sig själv ”Ja du Lydia, du gör dig allt påmind när det behövs”. Han smekte över orden i bordets yta, det ena tecknet var en symbol för lycka: tecknet var smärtsamt då dess symbolik påminde honom om deras tid tillsammans. Den tiden hade varit den lyckligaste tid i hans liv, samtidigt som den hade varit den olyckligaste. Lycklig för att han hade Lydia, olycklig för att han aldrig kunde få henne. Hans fingrar vandrade vidare till den andra symbolen samtidigt som han tittade in i eldsflammorna. ”Frihet, muttrade han, frihet”. Lydia hade ristat in orden i bordet innan hon hade gått ut ur dörren i strandvillan för att aldrig återvända. Han hade suttit kvar i sin bruna fåtölj och egentligen hade inte så mycket ändrats tillsynes, mer än att den bruna fåtöljen hade blivit slitnare och Georges hår hade blivit gråare. Den stora förändringen hade skett på insidan av George. Där inne i hjärtat, magen, hjärnan, 76 lindasbok_130714_sista _tillegg_76 76 2013-07-04 12:38:40 eller var känslor och förnuft kan tänkas husera, hade något skett när Lydia försvann. Han hade inte blivit bitter, han hade inte ens blivit arg. George hade insett att om han hade stöttat Lydia och uppmuntrat henne så hade hon fortfarande varit kvar. George brukade trösta sig med den tanken, hur Lydia resonerade visste ingen, kanske inte ens hon själv, men han var iallafall ganska säker på sin sak. Chansen att Lydia hade suttit kvar bredvid honom, i den röda fåtöljen, hade varit större ifall han hade betett sig annorlunda. Lydia hade varit ung och talangfull skådespelerska. Hon hade velat spela teater, ja göra vad som helst, för att få utlopp för sin teatraliska passion. George hade inte uppmuntrat henne, han hade bara passivt väntat på att någon annan skulle lösa deras allt växande problem. Han hade skjutit problemen på framtiden och hoppats att någon annan skulle komma med en universallösning, ett botemedel, en uppenbarelse eller vad nu som 77 lindasbok_130714_sista _tillegg_77 77 2013-07-04 12:38:41 behövdes för att han själv inte skulle behöva ta tag i det berg av problem som frodades vid hans fötter. Innan botemedlet eller uppenbarelsen hade löst Georges problem hade Lydia för länge sedan smällt igen dörren till standhuset och hon var förlorad för alltid. Enda stället där hon fortfarande huserade, var i form av två små märken på Georges träbord. Märken som fick honom att drömma om svunna tider och fantisera om framtida. Att pjäsen kom till stånd var egentligen ett sätt för George att drömma sig bort om ett liv som skulle kunna ha varit, vars vingslag han kände, en kort stund varje midsommar. George lyfte upp pipan, han log ”Ja du Lydia, du gör dig allt påmind när det behövs” skrockade han igen. Han tänkte tillbaka på de dagar som passerat. Han tänkte på när han sagt åt Nicolas att han inte var intresserad av fåniga fjärilar, eller när han muttrat åt Kalle att måla var tidsslöseri. George tänkte på när han sagt till Katie att hon skulle kritisera och till 78 lindasbok_130714_sista _tillegg_78 78 2013-07-04 12:38:41 Hanna… ja, tänkte George, det är ju faktiskt lite pinsamt, hur kunde jag säga så till Hanna? Hon har varit en lojal och trogen vän i många år..”. George puffade på pipan. Han insåg att han höll på att förlora dem allihop och någon midsommarpjäs skulle det inte bli av ifall han inte ändrade inställning. Det hade gått många år sedan Lydia försvunnit och under alla dessa år hade han uppmuntrat och stöttat alla i sin närvaro. Han hade lärt sig att det gav honom energi och tillfredsställelse av att se hur hans familjemedlemmar lyckades. George hade lärt sig innebörden av att delad glädje är dubbel glädje. ”Ja du din gamle gubbe, Lydia må vara borta för alltid, men det är inte din familj och än är det tid för att skriva midsommarpjäsen” Han tittade på symbolerna i bordet ”Ja, du Lydia, den här gången hjälpte du mig med innehållet i pjäsen... Det här kommer att bli den mest minnesvärda pjäsen i Strandhusets teatrala historia”. 79 lindasbok_130714_sista _tillegg_79 79 2013-07-04 12:38:41 Försoningen Morgonen stundade utanför strandvillan. Solen gick sakta upp och avspeglade sig glittrandes i den blanka vattenytan. Att det här skulle bli en bra dag var den första tanken som George tänkte efter att han slagit upp sina sömntrötta ögon. Det kunde inte bli något annat än en bra dag. Han reste sig ur sängen och gick fram till fönstret. Han samlade sina tankar och funderade ett slag över hur han skulle lägga upp sin dag. Planering var inte Georges starkaste sida. Det var inte hans sämsta heller, dock kände han, tillskillnad från Katie, inte alltid ett så stort behov av att planera. Han njöt av att fånga stunden, att lösa problemen när de kom upp istället för att planera innan. Dessutom så brukade inte Georges dagar kantas av särde80 lindasbok_130714_sista _tillegg_80 80 2013-07-04 12:38:41 les många problem, tvärtom. Han fick energi genom att ge andra människor energi och skulle han vara helt ärlig så gillade han inte alls den situation han själv satt sig i. Att konfrontera konflikter, speciellt de han själv bäddat för, var inte Georges favoritsysselsättning, vems favoritsysselsättning det nu kunde tänkas vara skockade George för sig själv. Två måsar flög över himmelen, spanandes ner över det glittriga vattnet, i jakt på fisk. George tittade ner i glittret och bestämde sig för att det här skulle bli en förträfflig dag. Han bestämde sig för att gå ner och laga frukost till kreativa familjens vackra vita kök. Hanna var först upp på morgonen. Hon vaknade alltid tidigt och hon gick alltid upp direkt efter att hon öppnat ögonen. På vägen ner i trappan så kände hon doften av nygräddat bröd och rykte till först av förvåning sedan av förtjusning. Hon gick ut i köket och fann där 81 lindasbok_130714_sista _tillegg_81 81 2013-07-04 12:38:41 George med grytvantar på, på väg att ta ut brödet ur ugnen. ”Jaha, George, försoning förstår jag” sa Hanna med en smula ironi i rösten men ändå med ett leende på läpparna. En efter en droppade den kreativa familjen in i köket allteftersom solen steg på den klarblå himmelen. Tillslut så satt de alla där, samlade både i grupp och i sinne. George harklade sig. ”Jag har tänkt på pjäsen... och kanske lite på mig själv...” George fick genast allas uppmärksamhet. Nicolas log. Han förstod att den gamle George var tillbaka och det tyckte han om. ”Jag tänkte att vi kunde skriva en pjäs som handlar om oss själva och om hur vi är... jag vet inte om ni har tänkt på det, jag har tänkt på det många gånger och jag tänkte på det senast igår... vi kompletterar varandra”... De andra väntade, nu lite förväntansfullt, fast på olika sätt. ”Nicolas, du är alltid så nyfiken, du har alltid nya tankar och idéer, du delar med dig av dina erfarenheter och kunskaper, du är som 82 lindasbok_130714_sista _tillegg_82 82 2013-07-04 12:38:41 en stor erfarenhetsbas för oss, alltid nyfiken och alltid uppdaterad”. Han vände sig mot Kalle innan han fortsatte ”...och du Kalle du brukar alltid sätta knorr på tillvaron, du fångar upp alla nya tankar, kombinerar dem med gamla tankar och skapar nya idéer... du är en fritänkare av stora mått som alltid har nya idéer, Katie, du har förmågan att ta fram pennvässaren och spetsa idéerna så att de blir bättre, mer genomtänkta, du vässar den trubbiga pennan och gör den skrivbar”. Därefter vände sig George mot Hanna och han skrattade till innan han fortsatte sin monolog ”Och du Hanna, handlingarnas kvinna, du fick mig att inse att jag har betett mig som en idiot de senaste dagarna och det är jag tacksam över. Du går till handling när andra bara pratar, du är den som förverkligar idéer, gör teori till praktik, du får fågeln att landa...” Hanna, som på alla tänkbara och otänkbara sätt, verkligen var en handlingarnas kvinna, tog ordet ur munnen på George 83 lindasbok_130714_sista _tillegg_83 83 2013-07-04 12:38:41 ”Ja du George, du är precis lika viktigt i vår familj, du är den som är tillåtande. Du är den som alltid stöttar och uppmuntrar... Vi har alla erfarit vad som händer när det inte finns en George i gruppen. Om det ska ske något överhuvudtaget i familjen kreativ så måste du finnas där och stötta. Du är grunden som vi bygger huset på, du är tränaren som coachar teamet, du är vattnet som vattnar blommorna... de senaste dagarna har det inte hänt någonting här... du är viktig för oss George...” ”Ja” fyllde Kalle i ”Vi är alla viktiga, fast på olika sätt. Nikolas är nyfiken, jag är nyskapande och fritänkande, Katie är utmanande och konstruktiv, Hanna är handlingskraftig och George är tillåtande. Tillsammans bildar vi kreativa familjen och det är när hela familjen är samlad som vi skapar och är kreativa” George, log, ja hans ögon glittrade som vattnet utanför när han spänd av förväntan presenterade sin pjäs. ”Jag har tänkt att vi ska göra en pjäs om den kreativa familjen i år” 84 lindasbok_130714_sista _tillegg_84 84 2013-07-04 12:38:41 sa George, ”Jag tänkte att vi ska visa publiken vad viktigt det är att vara en familj... och inte vilken familj som helst utan en kreativ familj... ”, ” Ja”, sa Kalle, ”Låt oss skriva en pjäs som handlar om hur vi använder våra personligheter för att skapa nytt... vi är ju alla lika viktiga delar av en kreativ process... Vi kanske kunde visa på vad som händer när vi inte spelar våra roller väl... vad skulle exempelvis hända ifall inte Katie fanns med”, ”Haha” skrattade Nicolas finurlig så som bara Nicolas kunde vara. ”Jag tror att du skulle fladdra iväg i tankarna precis som den där fjärilen jag såg på gräsmattan häromdagen...” Kalle tittade på Nicolas och skrattade. Den kreativa familjen stämde glatt in i det smittsamma skrattet och George, som hade brytt sig lite grann, stämde in. Han hade haft rätt. Det här skulle bli en underbar dag. Pjäsen skulle bli skriven och familjen kreativ skulle uppträda på midsommar, så som de hade gjort varje år, sedan Lydia försvann. 85 lindasbok_130714_sista _tillegg_85 85 2013-07-04 12:38:41 Midsommarteater Alla som har firat midsommar vet hur vädret kan vara. Sommar i sinnet är sol och klarblå himmel, sommar i det nordliga, kan lika gärna innebära ett porlande regn över de sommargröna ängarna. Ingen vill ha regn på midsommar, mer än möjligtvis bönderna som ser på saken en smula mer praktiskt. Dock väcker regnet alla dofter till liv som tillsammans med försommarens blommor och grönska bildar en midsommarkavalkad man sent glömmer. Just den här dagen regnade det inte, trots att det som ovan beskrivet, var vanligt förekommande i juni månad. Istället sken solen från den klarblåa himmelen, och under solens strålande smekning blev den gröna sommarmånaden framställd från sin allra skönaste sida. Mitt i det86 lindasbok_130714_sista _tillegg_86 86 2013-07-04 12:38:41 ta gröna virrvarr höll familjen Kreativ som bäst på att förbereda sig inför eftermiddagens framställning. De hade skrivit sin pjäs, och tränat på de otaliga gånger, fulla av iver och entusiasm. De hade förvisso inte haft så många dagar på sig, men tid kan alltid kompenseras av engagemang och framåtandra, det vet ju du precis som familjen kreativ visste, därför hade de jobbat både entusiastiskt och disciplinerat, fram till premiären som skulle gå av stapeln denna glittrande, gröna midsommarafton. Solen steg upp på himmelen och sakta men säkert fylldes sittplatserna av förväntansfulla människor. De flesta, men inte alla, hade sett familjen kreativ spela teater otaliga eller åtminstone flertaliga gånger innan. Pjäsen började i samma veva som draperierna drogs åt sidan och hela familjen stod på scenen, samlade som den familj de var. När applåderna hade lagt sig, för applåder fick de redan innan, så tog George till orda: 87 lindasbok_130714_sista _tillegg_87 87 2013-07-04 12:38:41 ”Välkomna hit, både unga och gamla, ja alla som kommit hit Vi kommer att presentera ett drama för er, skrivet i hastig flit Dramat kommer handla om oss - familjen kreativ Som består av oss 5, som tillsammans lever våra liv. Tillsammans är vi kreativa, vi spelar varsin roll tillsammans ger vi den kreativa processen innehåll En och en är vi ganska bra, tillsamman är vi bäst. En och en får vi gjort en del, tillsammans gör vi mest. Efter att George hade presenterat familjen , klev Nyfikne Nicolas fram och med hög stämma presenterade han sig: ”Jag heter Nicolas Kreativ och att vara nyfiken är min roll, mina kunskaper och erfarenheter är mitt bidrag till detta kreativa paroll. Jag letar och söker, fakta och samlar på erfarenheter Jag delar med mig av allt detta utan några större be- 88 lindasbok_130714_sista _tillegg_88 88 2013-07-04 12:38:41 tänkligheter I hopp om att så fröer i kreativ jord Nyfikenhet är mitt om något ord Om inte min kreativa familj mig lyckas bevara kommer inte något nytt stoff till denna skara. Detta blir liksom en blomma utan rötter, En kreativ process utan sina fötter, Om ingenting nytt tillförs det gamla Skapas ingen kreativitet och allt blir det samma. Kalle stod bakom Nicolas och hoppade i sin iver över att få utlopp för sin teatraliska talang. Så fort Nicolas hade uttalat sin sista fras tog Kalle över med hög stämma, ett glatt leende spred sig över hans läppar. Kalle var äntligen i sitt forum, likt fisken i vattnet. ”Kalle kreativ heter jag, Att komma på idéer är mitt behag Jag knyter nya rosetter av gammalt garn De nya idéerna är mina barn 89 lindasbok_130714_sista _tillegg_89 89 2013-07-04 12:38:41 I kreativitetens nyskapande labyrint hittar jag idéer där andra stirrar blint Alla kreativa processer är beroende av sin kreatör den melodramiske konstnären som blir inspiratör. För den kreativa processen blir halshuggen utan visionären. Jag är pricken över i, i den idéskapande sfären Utan mig sker ingen kreativ process, jag ger kreativa processer nyskapande och finess. Katie, som på intet sätt såg sig som icke kreativ, eller på intet sätt ville undvara Kalle sin tid i rampljuset, tyckte ändå att han gled ut lite väl långt i kreativitetens ocean. För hennes del hade han gärna fått slå ankar på grundare vatten. Hon harklade sig för att själv ta utrymmet på scenen, både till röst och person. ”Konstruktiva Katie vill jag presentera mig som, jag är familjemedlemmen som säger ”tänk om” jag är finsliparen, den som vässar idén så den blir skarp 90 lindasbok_130714_sista _tillegg_90 90 2013-07-04 12:38:41 Jag är den kritiske vännen som fångar idéerna i min varp Därefter finslipar jag idén med mina spetsiga frågor att göra saker bättre är en av mina förmågor. Om inte jag fanns så skulle goda idéer bli en bristvara För stora, för små, för spretiga, eller ogenomförbara Jag fångar den stora idén, formar den och slår in den i ett paket Vad som sedan händer med den är det bara Hanna som vet Hanna hade redan stigit fram på den stora scenen, hon hade lagt handen på Katies axel och var beredd att ta vid när hon slutade. ”Handlingskraftiga Hanna är jag och jag går till handling direkt Goda idéer ska bli verklighet innan initiativets låga är släckt För många idéer blir ingenting av För många idéer seglar ut på osynlighetens hav 91 lindasbok_130714_sista _tillegg_91 91 2013-07-04 12:38:41 För många idéer stannar i sin paket För utan sådana som mig blir de inte verklighet Men de idéer som kommer till min famn Dom ror jag oftast in i kreativitetens hamn Det är också då som kreativitetens resa får sitt slut Det är då som kreativiteten har lett till sitt avslut Tills någon bygger vidare på denna byggesten i kreativitetens mur Då står kreativa familjen där åter på tur, för att bära av ut på nya kreativa äventyr vart kreativiteten än då båten styr. Hanna var lika innerlig i sitt skådespel som hon var i sin handlingskraft och alltid som då blev George fascinerad av att lyssna på hennes bestämda och inlevelselika stämma. George tittade ut över publikhavet. Nervositet var inte hans melodi, men idag pirrade det lite i magen. Kanske berodde detta på att han här och nu skulle blotta en del av sig själv, sitt innersta, sin kärna, för en massa människor som i och förs sig 92 lindasbok_130714_sista _tillegg_92 92 2013-07-04 12:38:41 inte visste att det var just han som skulle stå där utblottad. Han var bara skådespelaren som skulle göra sin roll, även om känslan av att spela huvudrollen i sitt eget liv fick Georges skådespelarpatos att darra. Han hade redan harklat sig och han hade redan repeterat rubrikerna i huvudet, men ändå när han stod där mitt på scenen i centrum av både scen och människors uppmärksamhet, kände han nervositeten komma svepande. Hanna som kände George mer än väl och kanske mer än tillräckligt också för den delen, ställde sig intill George och viskade i hans öra. Vad hon viskade vet ingen förutom George och Hanna och det spelar egentligen inte så stor roll, för det fick George att ta några steg framåt på scenen och med bestämd stämma ta ton. Generöse George heter jag och min specialitet är just omtänksamhet Jag är en viktig del av kreativa familjens 93 1 lindasbok_130714_sista _tillegg_93 93 2013-07-04 12:38:41 skapande smet Jag är den som stöttar och uppmuntrar allt och alla Jag är den som står bakom när känslorna börjar svalla Jag är den som uppmuntrar nyfikenhet och upptäckarlust Jag är den som uppmuntrar visionärens konstnärliga reslust Jag är den som stöttar vår konstruktive vän, Jag är den som stöttar den handlingskraftige igen och igen, Med stöttande ord och handlingar ibland, finns jag där med min stöttande hand. Utan min närvaro så uppstår inget kreativt klimat i vår familj, liksom inget skulle ske utan bemanning i en flottilj, Ni alla borde bära en del av mig i era hjärtan, och det är knappt jag klarar av att se smärtan, När människor hindrar och hämmar sina familjemedlemmar i deras kreativitet, att se detta är det värsta jag vet, Varför vågar vi inte låta andra människor och idéer att 94 lindasbok_130714_sista _tillegg_94 94 2013-07-04 12:38:41 växa? På detta område har i alla fall jag lärt mig en läxa... George hade för länge sedan glömt sin nervositet och han kände hur adrenalinet pumpade ut i hans kropp. Han tittade ut över scenen och log. Nu var det dags för akt två och han kände på sig att den skulle bli riktigt bra. 95 lindasbok_130714_sista _tillegg_95 95 2013-07-04 12:38:41 En lycklig stund George lutade sig tillbaka, glad och lycklig, sådär glad och lycklig som man bara kan vara när man har avslutat en tidskrävande och en smula avancerad uppgift. Pjäsen var uppförd, ovationerna var stående och George var mycket nöjd. Ändå så brukade varje teater också påminna honom om den där dagen då Lydia smällde igen dörren framför honom och lämnade honom i strandvillan. George tyckte verkligen att hans familj var fantastisk och han var oerhört glad över att se hur väl de alla arbetade tillsammans, den kreativa familjen, för att de skulle kunna skapa nya tankar och idéer. Alla var viktiga pusselbitar och tillsammans blev de kreativa. Dock fanns det även människor som Lydia, ja kanske var alla människor som 96 lindasbok_130714_sista _tillegg_96 96 2013-07-04 12:38:41 Lydia, men hon var ändå speciell, inte bara för George utan även till sin karaktär. Han hade mången och en gång funderat över vem i kreativa familjen som påminde mest om Lydia, men han kunde aldrig bestämma sig, för Lydia var nyfiken som Nicolas, hon visionerande som Kalle, hon var allas kritiska vän som Katie och hon var handlingskraftig som Hanna, dessutom så fanns det en bit av henne som var omtänksam, precis som George själv. När han hade suttit där, oräkneliga kvällar framför brasan, med fingrarna på inskriptionen i träskivan, så hade han konstaterat att de alla var lika Lydia, men Lydia var inte lik någon av de andra. Kanske var det så att hon hade alla pusselbitarna inom sig? George hade lett av förundran. Kanske var det hans fantasier som gjorde henne till mer än vad hon egentligen var? Nej, han trodde inte det. Lydia hade varit en kreativ generalist, en person som hade en bit av alla inom sig. Hon var, utan tvekan, den mest kreativa 97 lindasbok_130714_sista _tillegg_97 97 2013-07-04 12:38:41 människa han träffat på och han hade träffat på många människor. George hade funderat, inte i sin bitterhet, utan snarare i sin nyfikenhet, hur det hela hängde ihop. Han hade efter en del kvällars grubbleri och andra kvällars funderingar konstaterat att alla människor bar en Nicolas, en Kalle, en Katie, en Hanna och en George inom sig. Ibland hade människor alla bitar, ibland saknades någon och ibland så hade de bara en liten bit av någon, alla hade de dock gemensamt att de hade en eller flera pusselbitar och för det mesta så var någon av pusselbitarna mer framträdande än de andra. I den kreativa familjen fanns exempelvis Hanna, hennes största pusselbit var att hon var handlingskraftig, dock var hon fortfarande omtänksam och nyfiken, men handlingskraftigheten var ändå det som karaktäriserade henne. Likadant var det med de andra familjemedlemmarna. När de sammanstrålade och skapade tillsammans, intog de också olika roller, 98 lindasbok_130714_sista _tillegg_98 98 2013-07-04 12:38:41 och fokuserade på den stora pusselbiten i deras personlighet. Han hade skrockat för sig själv när han tänkte på Kalle och konstaterade att just Kalle kanske inte hade så mycket kritiska Katie i sig. För det mesta brukade Kalle ha stora visioner, men när de skulle bli idé, var det som att tränga in anden i lampan, och det hade Kalle aldrig hjärta att göra, utan överlät detta, ibland med glädje och ibland med sorg, åt Katie, som hade förmågan att gå fram som en igelkott i ett rum med ballonger. Hon smällde inte alla ballonger men bara de mest tåliga överlevde hennes vassa, utmanande taggar. George hade konstaterat att många människor inte var som Lydia, de hade helt enkelt inte alla pusselbitar och det gjorde också att de inte var så kreativa på tu man hand, men kunde däremot bli mycket kreativa i en grupp, där deras största pusselbit sattes i rampljuset. George visste också, för han visste mycket, att alla människor kunde utveckla sina pusselbitar 99 lindasbok_130714_sista _tillegg_99 99 2013-07-04 12:38:41 och på så vis bli mer kreativa. Han hade själv stött på en och en annan som han hjälpt på detta vis, som från början varit frön, men som vuxit upp till ståtliga trän. Det rådde en uppsluppen stämning i familjen Kreativ som alla stod kvar på scenen. Det var ingen som såg eller tänkte på att det fortfarande satt kvar en åskådare i publiken, klädd i stor solhatt hade hon med spänning följt pjäsen. När George gick ner mot havet var det heller ingen i familjen som såg eller reflekterade över att kvinnan i solhatten, med försiktiga steg, följde George ner mot klipporna och de glittriga vågorna. Det finns de som hävdar att livet går i cirklar och att vi alla, eller åtminstone de flesta, förr eller senare hittar tillbaka till samma punkt, om än en smula klokare. George hade nog hunnit bli många smulor klokare. Han hade verkligen lärt sig av sina misstag och stöttat sina medmänniskor. ”Ja du George, så många har du stöttat, många har växt, det finns många goda 100 lindasbok_130714_sista _tillegg_100 100 2013-07-04 12:38:42 frön som har blivit fina plantor, några betydligt längre än dig själv, men det är ju också en del i att vara omtänksam, vissa plantor är helt enkelt menade att bli lite längre, lite vackrare och lite grönare... ” Hans egna ord fick honom att åter att tänka på Lydia. George var inte en särdeles stolt man men han var å andra sidan inte typen som tog lätt på stolthet och kanske var det så att en tår rann ner för hans kind. Om det nu var en tår, så var den för Lydia. Han satt där på bänken framför strandhuset och kände hur en mild sommarbris svepte fram, den smekte hans kinder och torkade hans tår. George älskade havet. Han var inte född där, men det hade alltid funnits i hans hjärta, precis som Lydia. Hon hade satt avtryck som aldrig försvunnit, oavsett tårar och sommarbrisar. Där och då i sommarsolen, på den magiska midsommarafton, kände George plötsligt hur någon lade en hand på hans axel. Ett varmt leende spred sig över Georges läppar. 101 lindasbok_130714_sista _tillegg_101 101 2013-07-04 12:38:42 Från teori till verklighet Jag lever som jag lär och därför kändes det inte mer än rätt testa teorin om den kreativa familjen i verkligheten, om inte annat för att se hur den fungerade. Jag konstruerade därför ett kreativitetsspel utifrån teorin om familjen kreativ. Spelet fick namnet Vara Kreativ. Vara Kreativ är ett spel där deltagarna får möte den kreativa familjen i ett antal scenarion, de får sedan möjlighet att själva reflektera över tillfällen då de har varit kreativa. Jag spelade spelet med ett 20-tal grupper, såväl lärare som andra arbetsgrupper och sammanställde resultaten i vilka jag tyckte mig se ett mönster som jag presenterar i den här delen av boken. Teorin om den kreativa familjen tycks fungera som ett analysverktyg, dvs hur kreativ är gruppen, 102 lindasbok_130714_sista _tillegg_102 102 2013-07-04 12:38:42 men även som utvecklingsverktyg, dvs hur gör vi för att göra grupper mer kreativa? Det har varit oerhört fascinerande och spännande att spela spelet med olika grupper och framförallt en nyttig simtur i kreativitetens vatten. amma s å p . lösta dem” te bli e in d n a a kap lem k som s e ”Prob d n a in v tänk Einste nivå a 103 lindasbok_130714_sista _tillegg_103 103 2013-07-04 12:38:42 1. Dreamteam Att komma till ”dream team” och spela Vara kreativ ger en riktig kick. Själva bemötandet, nyfikenheten, tankarna kring hur spelet skulle kunna användas och utvecklas, allt i en enda mix gör dream team till en energigivare. I dream team är klimatet öppet och tillåtande. Gruppmedlemmarna respekterar varandra, uppmuntrar varandra och är medvetna om varandras kompetenser och styrkor. Det finns någon eller några som är nyfikna, det finns en idéspruta, en konstruktiv pennvässare som gör idéerna vassare och en handlingsmänniska – allt i en enda härlig mix. Det som också är signifikativt är att alla i gruppen är med och bidrar till att ett kreativt klimat skapas, de har alla en bit av Generöse George i sig. Ett kreativt klimat 104 lindasbok_130714_sista _tillegg_104 104 2013-07-04 12:38:42 är således inte bara ett enmansuppdrag utan ett uppdrag för alla gruppmedlemmar. Dream team gör sina idéer till verklighet och kanske viktigast av allt – de tycker om att jobba och att jobba tillsammans! ”Lärdom är en skatt som följer sin ägare överallt” kinesiskt ordspråk 105 lindasbok_130714_sista _tillegg_105 105 2013-07-04 12:38:42 2. Hur är ledaren för det kreativa teamet? Mitt syfte med Vara Kreativ var egentligen aldrig att analysera hur ledaren för det kreativa teamet är. Under mina spelomgångar har jag dock fått en ganska god bild av vem han eller hon är och jag tycker att det är en insikt värd att dela. Ledaren för det kreativa teamet har utgångspunkten att det finns värdefulla kompetenser och förutsättningar hos varje människa. Ledaren låter det kreativa teamet arbeta under ansvar och låter dem ha inflytande över processen. Ledaren för det kreativa teamet tror på människan och människans förmåga, ser gruppmedlemarnas olika styrkor och skapar team med olika kompetenser. 106 lindasbok_130714_sista _tillegg_106 106 2013-07-04 12:38:42 3. Nyfikne Nicolas på vift I några av de grupper jag mötte var Nyfikne Nicolas på vift. Han fanns helt enkelt inte representerad i gruppen som den såg ut i dagsläget. Det innebar att det inte fanns någon i gruppen som samlade in nya idéer, ny information, som åkte på föreläsningar eller fortbildningar. När det inte kom in något nytt stoff till gruppen blev den inte heller kreativ. Utan nytt stoff kommer inte kreative Kalle att kunna skapa nya idéer, kritiska Katie får inget att spetsa till och Handlingskraftiga Hanna inget att driva igenom. Det som jag har märkt i grupper som denna är att den kreative finns men skapar inga nya idéer, det innebär också att det inte sker så mycket utveckling i grupper där Nyfikne Nicolas saknas. Det intressanta är när jag bad en av dessa grupper beskriva ett tillfälle då de varit kreativa 107 lindasbok_130714_sista _tillegg_107 107 2013-07-04 12:38:42 så refererade de till tillfällen då ”någon hade varit på föreläsning” eller ”någon hade läst en bok”. Vid de tillfällen som gruppen hade hämtat in ny information så började också kreativiteten spira. Jag frågade vad de ansåg skulle behövas för att de skulle bli mer kreativa och den diskussion som följde var intressant ”Ta möjligheterna till utbildning oftare”, ”Bokcirklar kanske?” och ”Det är viktigt att ta sig tiden att läsa och åka på föreläsningar...”. 108 lindasbok_130714_sista _tillegg_108 108 2013-07-04 12:38:42 4. Kritiska Katie versus konstruktiva Katie? En av de mer vanliga anledningarna till varför en grupp inte är kreativ är när konstruktive Katie blir kritiska Katie, hon går från att vara en utmanare till att bli en domare. Det som händer i gruppen då är att framförallt Kreative Kalle inte får något utrymme att skapa. De idéer som presenteras blir inte utmanade utan utdömda vilket också leder till att idéerna blir färre och färre. Konstruktiva Katie spelar en avgörande roll när det handlar om kreativa klimat. Konstruktiva Katie är en oerhörd tillgång i en grupp eftersom hon vässar och utmanar idéer så att de blir bättre, men blir Katie kritisk så blir hon en last för gruppen. Hon skapar en osäkerhet och ett kritsikt klimat som är allt annat än krea109 lindasbok_130714_sista _tillegg_109 109 2013-07-04 12:38:42 tivt. Jag har träffat på grupper där kritiska Katie har varit just kritisk och det som märks tydligt är att initiativtagaren, Kreative Kalle, ofta tar ett steg tillbaka och vid första anblicken så är det lätt att tro att även han saknas, men så behöver inte vara fallet, eftersom han ofta tynar bort i kritikens skugga. Konstruktiva Katie är tillskillnad från Kritiska Katie en oerhörd tillgång i en grupp eftersom hon spetsar och utvecklar idéer med sina utmanande frågor ”Hur menar du nu?”, ”Hur tänker du när du säger så” eller ”Skulle man kunna tänka så här istället?” . I en grupp med en tydlig konstruktiv utmanare skapas ett produktivt kreativt klimat. Jag har träffat båda typer av grupper. I den gruppen där kritikern var konstruktiv var också klimatet kreativ. I den andra gruppen, där Kritiska Katie var kritisk, bad jag gruppmedlemmarna att återberätta om ett tillfälle då de varit kreativa, varpå kritikern menade på att kreativitet inte var önskvärt och kopplade ihop begreppet 110 lindasbok_130714_sista _tillegg_110 110 2013-07-04 12:38:42 kreativitet med ord som ”flum” och ”för konstnärer ”. Även frågan om kreativitet bemöttes alltså med ett kritiskt snarare än ett konstruktivt förhållningssätt. Om en grupp som denna ska bli mer konstruktiv krävs att kritikerna blir utmanare. Istället för ”Nej, det går inte” så kan man alltid ställa frågan ”Hur tänker du nu?”. Det kanske är så att det inte går, eller att det finns en annan lösning, eller att det till och med går, men om kritiska Katie sätter punkt för diskussionen med ”Det går inte” så gör det inte det. Medan ”Hur tänker du nu?” leder till fler möjligheter, fler idéer och ett kreativare klimat. 111 lindasbok_130714_sista _tillegg_111 111 2013-07-04 12:38:42 5. Handlingskraftige Jag har spelat kreativitetsspelet Vara Kreativ med flera lärarlag och i flera av dessa grupper saknades Handlingskraftiga Hanna. Grupperna kom ofta fram till nya idéer på förbättringar men dessa gick sällan eller aldrig från teori till verklighet. Dock fanns det ofta handlingskraftiga personer i grupperna eller personer som ansåg sig vara handlingskraftiga. Att dessa inte tog utrymme beror troligtvis på den upplevda tidsbristen. Att gå från teori till handling tar tid. Finns inte tiden så sker ingen handling. Jag frågade gruppen som tillfällen då de varit kreativa, och fick svaret att de brukade få mycket gjort på studiedagar då det fanns tid. 112 lindasbok_130714_sista _tillegg_112 112 2013-07-04 12:38:42 Tid eller upplevd tid är en grundbult för att få Handlingskraftiga Hanna i action. Tid, eller den upplevda bristen på den, är ett hot mot nytänkande och kreativitet i många av de arbetslag som har provat på Vara Kreativ. Jag ha att mä r lärt mig nni mer va skor glömd de glö du säger, m gör, m mer vad du en de glöm aldrig hur du mer f dem at t känn år a. Maya A ngelou 113 lindasbok_130714_sista _tillegg_113 113 2013-07-04 12:38:42 6. Kreative Kalle och Konstruktiva Katie interagerar Ett arbetslag som spelade Vara Kreativ hade en fritänkare som hade stora visioner och en utmanare som var mer kritiker än utmanare. Ingen av dem var tillåtare. Det innebar att utmanaren ofta kritiserade fritänkarens idéer, något som fritänkaren också upplevde som kritik. Det är viktigt att Kreative Kalle ser Konstruktiva Katie som en person som kan göra idén bättre. Samtidigt som Konstruktiva Katie dels måste fundera över vilken typ av frågor hon ställer och i vilket syfte. Det är också viktigt att Katie ser Kalle som en viktig tillgång i en förbättringsprocess. 114 lindasbok_130714_sista _tillegg_114 114 2013-07-04 12:38:42 7. Kreative Kalle x 5 Ett arbetslag hade för många Kreative Kalle och ingen Konstruktiv Katie. Detta medförde att det fanns gott om stora idéer som aldrig konkretiserades, vässades och spetsades till. Dessa idéer blev heller aldrig genomförda, utan fortsatte att vara just stora idéer. 115 lindasbok_130714_sista _tillegg_115 115 2013-07-04 12:38:42 8. Ingen Generös George Flera arbetslag saknade sin Generöse George. Vissa saknade Generösa George som person, andra saknade den lilla tårtbit av George alla rollkaraktärer behöver ha för att tillsammans vara en kreativ grupp. När den tillåtande attityden saknas skapas också grupper där förbättringar inte sker och där nya tankar och idéer inte tas tillvara. 116 lindasbok_130714_sista _tillegg_116 116 2013-07-04 12:38:42 9. För många handlingskraftiga En grupp hade övervägande handlingskraftiga personer (denna var intressant, men också inte särskilt karaktäristisk. De flesta grupper har alla rollkaraktärer eller nästa alla.) Det fanns ingen nyfiken eller initiativtagare, utan en grupp med människor som gick till handling efter egna initiativ. Det fanns inte många gemensamma tankar och idéer, däremot hade alla på varsitt håll, många tankar och idéer som de också genomförde. Detta ledde ofta till konflikter. Eftersom ingen av dem tog del av ny information så körde man mycket i gamla hjulspår. Diskussion tid som skulle kunna ha lagts på gemensamma diskussioner fick istället ge vika för konflikter som uppstod i och med att ingen samsyn eller gemensamma idéer fanns. 117 lindasbok_130714_sista _tillegg_117 117 2013-07-04 12:38:42 10. Individen vad kännetecknar kreativa människor? Det märktes ganska tydligt under spelomgångarna att människor hade sina tyngdpunkter i den nyfikne/initiativtagaren, utmanaren, initiativtagaren/den handlingskraftige eller den tillåtande. Även de personer som ansåg sig vara kreativa eller som andra ansåg var kreativa hade någon eller några rollkaraktärer som övervägde. Alla människor som har spelat spelet har kunnat identifiera sig med någon av de olika rollkaraktärerna. Det finns också de som anser sig ha alla bitarna i sig. Det gör också att det i princip går att skapa en kreativ grupp, och att alla människor kan hitta sin roll i en sådan grupp. Det är dock viktigt att återigen påpeka att den kreativa gruppen har en rollperson i 118 lindasbok_130714_sista _tillegg_118 118 2013-07-04 12:38:42 varje kategori. Det som också framkom i den här övningen var att människor är flexibla och att de kan ta olika roller i olika grupper. T ex så kan den initiativtagande bli handlingskraftig ifall den kompetensen saknas i gruppen. Vi anpassar oss till gruppen beroende på de övrigas kompetenser. Det finns dock de som aldrig anpassar sig, utan som alltid naturligt går in i en och samma roll. Tell me and I forget. Teach me and I may remember, involv me and I learn. Benjamin Franklin 119 lindasbok_130714_sista _tillegg_119 119 2013-07-04 12:38:42 11. Vad kännetecknar kreativa klassrum? När jag spelade Vara Kreativ med lärarlag diskuterade vi vad som kännetecknar ett kreativt klassrum. Vi konstaterade att i klasser med många utmanare och få tillåtare, skapas ett icke-kreativt klimat och att Vara kreativ skulle kunna användas som ett verktyg för att få till en diskussion i dessa klasser. Hur påverkar det vår klass att det inte finns initiativtagare? Eller finns de redan och vad är det som gör att dessa inte får utrymme? Flera av grupperna konstaterade att i kreativa grupper finns ett tillåtande klimat, det finns en balans mellan initiativtagare och utmanare. Det finns även en ömsesidig respekt mellan dessa vilket skapar en grund för en god dialog. Det är oerhört viktigt att inte ut120 lindasbok_130714_sista _tillegg_120 120 2013-07-04 12:38:42 manarens frågor feltolkas som kritik utan att de istället ses som en pennvässare som kan göra idén ännu bättre. I icke-kreativa grupper, konstaterade lärarna, finns ibland utmanare som blir domare och dömer andra och deras idéer. Det hämmar ett kreativt klimat eftersom det leder till att människor inte vågar uttrycka sina idéer. En annan diskussion som har kommit upp är att tillåtaren förvisso är en rollperson, men att det är viktigt att även fritänkaren och utmanaren har en tillåtande inställning, den rollen kan inte bara bäras av en person. Om det inte finns ett tillåtande klimat, och en bit tillåtare i varje människa, så skapas inga kreativa klimat. 121 lindasbok_130714_sista _tillegg_121 121 2013-07-04 12:38:42 “The principle goal of education is to create men who are capable of doing new things, not simply of repeating what other generations have done - men who are creative, inventive and discoverers” Jean Piaget is s g n thi enly t a dd re No g ated su r. cre 35 fk 1 5 5 f isk Grek filoso 122 lindasbok_130714_sista _tillegg_122 122 2013-07-04 12:38:42 inspirerad Den här boken är av den store brittiske pedagogen Sir Ken Robinson med sin bok ”Out of your minds”, och den spännande ungeske psykologen Mihaily Csikkszentmihaly med boken ”Good business”, samt mannen bakom modernt lärande den ryske psykologen, pedagogen och filosofen Lev Vygotsky med sin bok ”Fantasi och kreativitet”. Jag har också blivit oerhört inspirerad av alla citat jag hittat om kreativitet på internet och inte minst alla fantastiska människor i min omgivning. Tack till er alla. Linda Esslholt 123 lindasbok_130714_sista _tillegg_123 123 2013-07-04 12:38:43 lindasbok_130714_sista _tillegg_124 124 2013-07-04 12:38:43
© Copyright 2024