Umeå, Europas kulturhuvudstad 2014
UMEÅ. EUROPAS KULTURHUVUDSTAD 2014 EUROPEAN CAPITAL OF CULTURE Bryssel Europeiska kulturhuvudstäder 2 UMEÅ. EUROPAS KULTURHUVUDSTAD 2014 EUROPEAN CAPITAL OF CULTURE ”I VILKEN GRAD BEDÖMER DU/NI ATT ARBETET MED PROJEKTET HAR BIDRAGIT TILL DIN/ER OCH ORGANISATIONENS UTVECKLING? UTDRAG UR PROJEKTÄGARENKÄT ”Intresset för samiska frågor har ökat, både i och utanför Sápmi.” Svenska samernas riksförbund/SSR/ Det samiska samhället i historia och nutid – teori och praktik i möte ”Verkligheten har vuxit som individer och kollektiv samt skapat oss ett vidare rykte som en seriös och driven aktör, även på internationell nivå.” Verkligheten/Survival Kit ”Tráhppie har utvecklats till en självklar mötesplats för samer i Umeå och tillresta.” Såhkie Umeå Sameförening/Kulturhuset Tráhppie ”Man har vågat satsa på ett projekt som är nydanande och uppmärksammats både nationellt och internationellt och det är ingen lätt resa, men det har givit nya p erspektiv samt en bekräftelse att slöjden som metod verkligen är bra i olika sammanhang.” ”Operakonsten har blivit mer offentlig och tillgänglig för en bredare allmänhet, vilket vi hoppas kommer att leda till ett ökat intresse även efter 2014. NorrlandsOperans rykte nationellt och internationellt har stärkts.” Västerbottens Läns Hemslöjdsförening/Next Level CraftSloydify Society ”Projektets alla olika programpunkter och samarbetsparter har medverkat till ett vidgat nätverk och en ökad kompetens.” NorrlandsOperan/Elektra Västerbottens museum/ Rock Art in Sápmi ”De tyckte det var fantastiskt med en så bred publik! Diskussioner om andra framtida samarbeten påbörjades.” Umeå Teaterförening/om Cullbergbaletten ”Projektet har bidragit till att öppna allmänhetens ögon för arrangemangsytan Verket. Fler spelningar med internationella band har gjort att fler internationella aktörer (band, skiv- och bokningsbolag) fått upp ögonen för vår verksamhet och hör av sig om både arrangemang och samarbeten. Vi har skapat många nya kontakter och utökat vårt nätverk internationellt.” ”Jag upplever att medarbetare har börjat reflektera mer om konstens möjlighet …” Föreningen Verket/Ny våg ”Alla inom projektet har lärt sig mycket som arrangörer. Framför allt har vi genom debatten och föreläsningen kunnat se hur graffitin skulle kunna utvecklas i Umeå.” Studieförbundet Vuxenskolan/Avalanche 2 Svenska kyrkan/Umeå pastorat/ konstprojektet Fyren ”Som projektledare har jag, … stärkts i min uppfattning om kulturens och konstens kraft att med ord och bild som verktyg verka för kommunikation, förståelse, tillit och självförtroende som resulterar i inkludering och integration. I den processen växer alla.” Studiefrämjandet/Gunilla Samberg/Molnskugga ”Vi har fått mycket uppskattning av vår publik och förstått att vi fyller ett behov i Umeås kulturliv” Tantteatern/Det är aldrig för sent för baletten ”Leonor Fini / Pourquoi pas? var en av de mest resurskrävande, mest uppmärksammade och mest betydelsefulla konsthistoriska utställningar som Bildmuseet producerat och visat. Med detta utställningsprojekt har Bildmuseets kontaktnät och internationella anseende ökat.” Bildmuseet/Leonor Fini/Pourquoi pas? ”Personerna har vuxit i sin personliga utveckling och deltar på ett mycket mera aktivt sätt i samhällsdebatten och samhällsutvecklingen.” Svensk Socialpolitisk förening/ Verandan ”Vi har getts tillfälle att internationalisera och professionalisera festivalen. 2014 års Littfest var ett enormt mycket större projekt än tidigare års festival, såväl kvalitativt som kvantitativt.” Föreningen Littfest/Littfest2014 ”Vi är en folkrörelse och vi ser det som vårt samhällsansvar och uppdrag att spegla samhällets mångfald utifrån begreppet ’konst för alla’.” Konstfrämjandet i Västerbotten/ Back in Baby’s Arms ”Den svenska berättarrörelsen har stärkts i sin identitet. Vi kan också se att Umeå med omnejd blivit synliggjord när det gäller berättarkonsten och berättartraditionen.” Berättarnät Sverige/Federation of European Storytellers/FEST ”Vår förening har fått ett nationellt rykte om att vara drivande i att medverka till att uppmärksamma och även att tänja på bilderbokens gränser.” Krumelur, föreningen för unga ord i norr/ Snöbollen – årets svenska bilderbok ”Vi har fått en bredare identitet lokalt och internationellt.” Kammarkören Sångkraft/ A Choral Midsummerlight’s Dream – Umeå International Choir Festival ”FrostByte, har fått ett stort lyft med hjälp av kulturhuvudstadsåret. Antalet engagerade medlemmar inom organisationen har ökat och organisationen har fått kompetens i fler områden än tidigare.” UmeLan/FrostByte ”Det har varit ett oerhört inspirerande p rojekt och metoderna kommer vi att utveckla vidare.” Mediacenter Västerbotten/Det var en gång i Västerbotten/Once upon a time ”Skuggteatern har … fått möjlighet att utvecklas och spänna varenda muskel i organisationen. Under året har vi också … nått en bredare publik som vi hoppas kommer följa med oss in i framtiden.” ”Projektet har vitaliserat Teater centrums internationella nätverk och ökat förutsättningarna för nya samarbeten.” Skuggteatern/Shakespeare I park’n, I’m not a girl Teatercentrum/Unlimited! EON Off meeting 3 UMEÅ. EUROPAS KULTURHUVUDSTAD 2014 Ansvarig utgivare: Elisabeth Lind, Umeå2014 Redaktör: Jessica Larsson Svanlund Research bilder: Robert Rösth Research: Margareta Ling, Sofie Stefansson Redaktionsråd: Elisabeth Lind, Fredrik Lindegren, Albert Edman, Dan Vähä Översättningar till engelska: Accent Språkservice AB Grafisk produktion: Pondus Kommunikation AB Omslagsfoto framsida: NorrlandsOperan, Elektra. Foto: Mats Bäcker. Tryck: Tryckeri City, Umeå, april 2015 Upplaga: 2014 exemplar 4 Under kulturhuvudstadsåret i Umeå 2014 har vi visat hur enorm kraften blir när vi jobbar tillsammans. I den här boken berättar vi om en del av de fantastiska verk, föreställningar och projekt som kulturskaparna har åstadkommit. Vi vet att kulturen är blodomloppet i mänsklig utveckling. Kulturen syresätter den levande materia som är samhälls kroppen och ger oss kraften och styrkan att utvecklas – tillsammans. The European Capital of Culture year in Umeå 2014 demonstrated the enormous energy g enerated when we work together. This book showcases a number of the fantastic works, performances and projects that cultural creators have brought to life. We are convinced that culture is the lifeblood of human development. Culture pumps life-giving oxygen into the living body of society and gives us the power and strength to develop – together. MARIE-LOUISE RÖNNMARK, KOMMUNALRÅD /ORDFÖRANDE I KULTURHUVUDSTADSUTSKOTTET FREDRIK LINDEGREN, KONSTNÄRLIG LEDARE UMEÅ2014 5 INNEHÅLL 6 Så blev Umeå kulturhuvudstad Marie-Louise Rönnmark berättar 8–11 Medskapande – en djärv idé 12–13 Fem stärkande mål 14–15 Caught by [Umeå] turnerade i Europa 16–19 De åtta samiska årstiderna 20–21 Burning Snow – den stora invigningen 22–23 Dálvvie, vårdandets årstid 24–25 Glashuset, ett skyltfönster för kulturen 26 Kulturskjutsen gav möjligheter att testa idéer 27 Kan vi mer om samisk kultur 2015? 28-29 Guitars har världens finaste gitarrsamling 30–31 Musikfestivalernas huvudstad 32–33 Gjirradálvvie, uppvaknandets årstid 34–35 Littfest, Sveriges största litteraturfestival växlade upp 36–37 Året då sport och kultur förenades 38–39 Västerbotten främjar långsiktiga effekter 40–43 Gijrra, återvändandets årstid 44–45 Körfestivalen – folkfest med 800 deltagare 46–47 Ett maxat år för Bildmuseet 48–51 Gijrragiessie, växandets årstid 52–53 Visit Umeå överträffade förväntningarna 54–55 Europeiska kulturutbyten i skolan 56–57 Ett band till Japan 58–61 Giessie, kontemplationens årstid 62–63 NorrlandsOperan gav eko i världen 64–67 Verkligheten skapar utrymme för samtidskonsten 68–69 1800-talets bild av Umeå: en kulturstad 70–71 Världens media upptäckte Umeå 72–73 ”Hur Umeå fick en central plats i min geografi” 74–75 Tjakttjagiessie, skördandets årstid 76–77 Rekord för Umeå Teaterförening 78–79 Nycirkusfestival samlade världsartister 80–81 Ideella insatser gjorde det möjligt 82 Radioamatörerna spred budskapet 83 Välkomna tillskott på Västerbottens museum 84–87 Tjakttja, drivkraftens årstid 88–89 Brännbart på Mänskliga Rättighetsdagarna 90 Tre festivaler i filmstaden Umeå 91 Eugenio & Giulio – kulturambassadörer i Umeå 92–93 Kultur på Campus – världsunik studentkultur 94–95 Tjakttjadálvvie, vandrandets årstid 96–97 Northern Light, en lysande sista show 98–99 Regionkommunernas kulturhuvudstadsår 100–101 Väven – Umeås nya kulturhus slog upp portarna 102–103 Kvinnohistoriskt museum utmanar 104–105 Culture and Cities forskar om kultur och städer 106–107 Partners stöttade kulturen 108–109 Medskapandet öppnade världsstädernas dörrar 110–111 Berggren, Böhlin & Meidell analyserar 112–115 Tack till alla medverkande! 116–117 Till häst genom Västerbotten 120 7 Glashuset på Rådhustorget. Foto: Andreas Nilsson. Invigningshelgen. Kronprinsessan Victoria. Foto: Malin Grönborg. 8 Inledning SÅ BLEV UMEÅ KULTURHUVUDSTAD Marie-Louise Rönnmark om visionen och vägen mot 2014 UMEÅ ÄR EN KULTURSTAD Umeå har varit en kulturstad sedan en lång tid tillbaka. Redan 1999 såg jag ett antal intressanta internationella artiklar som lyfte Europas kulturhuvudstad som fenomen och styrka. Då bestämde jag mig för att lägga fram ett förslag om att Umeå skulle bli europeisk kulturhuvudstad och så påbörjades arbetet. Varför? Genom att vara Europas kulturhuvudstad befästs det vi alltid har vetat: det är kulturen som ger mänsklig utveckling. Att få lyfta det nordliga rummet, skapa nya nätverk och att öppna fönstret ytterligare mot Europa och världen kändes viktigt. Sedan började ett kreativt och intensivt arbete i samtal med medborgare, kulturarbetare, konstnärer, föreningar, näringsliv, institutioner med flera för att förankra frågan – inte bara i Umeå utan även nationellt och på EU-nivå. Det som kan uppfattas som ett enkelt ord: medskapande, hade vi många och långa diskussioner om; om det var medskapande som skulle vara drivkraften i arbetet. Vi fick börja med att övertyga den europeiska juryn – och vi stod på oss. Juryns o rdförande Bob Scott sade: ”Hur ska vi kunna säga nej till er, med er glädje, ert självförtroende och er framtidstro”. NYFIKENHET, PASSION OCH MEDSKAPANDE Ledorden fick bli nyfikenhet och passion och medskapandets konst. Idag kan jag bara konstatera att det var det enda sättet att vara kulturhuvudstad för Umeå, med en historia där alla är engagerade och ger uttryck för sitt engagemang. Det ska vi vara stolta över i en demokrati. Numera, sedan några år tillbaka, är det inskrivet i protokollet på Europanivå att man ska jobba enligt Umeås modell med medskapande. Umeå är idag en annan stad efter att ha varit Europas kulturhuvudstad. Vi har ännu mer mod, vi har framtidstro och vi vågar utmana oss själva och andra. Kulturen och konsten har visat vägen. I stället för att låsa in staden med murar så har vi valt att öppna upp mycket mer. Vi har visat det nordliga rummets styrka, och vi är ödmjuka inför alla nya nätverk och kontakter i Europa och världen. Vi fick frågan hur vi skulle visa Europa vilka vi är och det gjorde vi på ett annorlunda sätt, genom att göra nedslag i sju större europeiska städer under hösten 2013. Tillsammans med bland andra VisitSweden, ambassaderna, artister, Umeå universitet, Sámi Duodji och Icehotel blev turnén en succé. BILDEN AV UMEÅ SPREDS ÖVER VÄRLDEN Under kulturhuvudstadsåret fanns en enorm nyfikenhet på Umeå över världen. Jag är glad över att så många tv-team och andra journalister runt om i världen med sina egna uttryckssätt har beskrivit oss i bilder och ord; över två miljarder unika besökare har valt att läsa om Umeå som Europas kulturhuvudstad. Det är svindlande siffror, som jag aldrig kunnat drömma om, som nu är verklighet. Som har bidragit till att turismen ökat och skapat ett större intresse för att knyta kontakter med oss och att etablera sig i Umeå. Det måste vi til�låta oss att vara stolta över, för det ger oss utrymme att fortsätta vara modiga, våga sticka ut och gå utanför trygghetszonen. Det kan vi göra på många sätt, inte minst genom stadsomvandlingen som har varit viktig för Umeå. Där vi tidigare, som många andra städer i Europa, har vänt ryggen mot älven visar vi nu oss från vår 9 Molnskugga. Foto: Véronique Dubois Côte. Musik från stunder då livet var som allra bäst. Foto: Göran Wretling. Projektet VODA – Vi och dom andra. Foto: Sara Lindquist. 10 Inledning bästa sida. Att vända stadens ansikte mot älven och att knyta ihop staden mellan broarna har varit en dröm för mig, en dröm som nu håller på att förverkligas. Konstnärligt campus, Årstidernas park, Rådhusparken, Väven, Skeppsbron, skateparken – allt knyts ihop med konst, kultur och offentliga mötesplatser. KULTUREN HAR ÖPPNAT VÅRA SINNEN Konsten och kulturen har skapat nya spelplatser, öppnat våra sinnen och tankar, och vi har fått nya vänner som gör att vi vågar ta nya ansatser. Det har varit så mycket som har hänt, så mycket som jag känner stolthet över och så många medskapare och fantastiska kulturhändelser som vi alla fått möjlighet att uppleva. Och främlingsfientlighet och rasism göre sig icke besvär! Umeåborna tog tillbaka torget när nazistiska grupper försökte störa – man stod inte stilla och tittade på. Den rädsla vi nu upplever i flera samhällen bygger inte framtid. Det gör vi genom nyfikenheten, passionen, att ha modet – att våga. Att se att det är konsten och kulturen som ständigt syresätter den levande materia som är samhällskroppen och ger oss kraften och styrkan att utvecklas tillsammans. Kulturen måste få lysa, brinna och vara ledstjärnan. Att Umeå har varit Europas kulturhuvud stad i det nordliga rummet är en fantastisk tillgång och möjlighet för framtiden. Många nya dörrar har öppnats, spännande nätverk har utvecklats och kulturen och konsten är ledstjärnan till framtiden. Så låt oss tillsammans fortsätta att med öppenhet och nyfikenhet möta framtiden! SUMMARY Umeå has been a cultural city for generations. Becoming the European Capital of Culture in 2014 confirmed what we already knew: culture is what drives human development. We are bolder and more confident now, and we dare to challenge ourselves and others. New doors have been opened, exciting networks have evolved, and it is culture and art that have shown us the way. Let us continue to be open and curious as we embrace the future! MARIE-LOUISE RÖNNMARK, KOMMUNALRÅD /ORDFÖRANDE I KULTURHUVUDSTADSUTSKOTTET Marie-Louise Rönnmark. Foto: Johan Gunséus. 11 TILLSAMMANS SKAPADE VI KULTURHUVUDSTADSÅRET Medskapande: en djärv idé, som kritiserats och hyllats TEXT: LOTTA OLOVSSON, WEBBREDAKTÖR, UMEÅ2014 KULTURLIVET ÄR KRAFTKÄLLAN Vad är den viktigaste biten för att skapa ett kulturhuvudstadsår? Fredrik Lindegren, konstnärlig ledare, ger sitt svar på frågan och berättar varför det i ur och skur varit så självklart. – Alla var helt överens om att kulturhuvudstadsåret måste skapas av Umeås kulturliv. Det föll sig naturligt, allt annat var en orimlighet. Det är så många starka och kompetenta aktörer som har sin egen drivkraft och den är du inte och petar i. Det säger Fredrik Lindegren, under åren 2006–2015 konstnärlig ledare för Umeå2014. Numera kulturchef för Umeå kommun, men med rötterna i teaterns värld. Han fortsätter: – Medskapandet var en förutsättning för att genomföra kulturhuvudstadsåret i Umeå. MEDSKAPANDE – VAD ÄR DET? Metoden för Umeå2014 stavas alltså medskapande. Men vad innebär det egentligen? En enkel sak, menar Fredrik Lindegren. Medskapande är när männi skor tillsammans skapar upplevelsen. Ett exempel är att ta del av en bok, det gör läsaren till en medskapare av skribentens verk. Att bygga ett program med hundratals aktörer som själva bestämmer vad de ska göra ett annat. – Det har alltid funnits en konstnärlig frihet hos konstnärerna och arrangörerna. Visst har det också varit ramar, som att det 12 måste finnas en organisation och gärna en europeisk vinkel, men friheten är grunden i medskapande. Det går inte att säga att “vi ska skapa tillsammans, men vi ska göra det på det här sättet”, för då faller det på en gång, förklarar Fredrik Lindegren. Tillvägagångssättet har både hyllats och kritiserats. Vid en av träffarna med den jury som beslutar om vem som vinner titeln fick medskapandet och dess företrädare skarp kritik. Umeås valda väg bedömdes inte vara framkomlig då verkshöjden på kulturen skulle bli för låg. Ingen kulturhuvudstad hade tidigare arbetat på det sättet och metoden sågs som ett osäkert kort. – Vi visste däremot att kvaliteten skulle säkerställas. Vi hade bestämt oss och var förvissade om att vi hade gjort rätt val, berättar Fredrik Lindegren. VINDARNA VÄNDE OCH UMEÅ VANN ÄNTLIGEN TITELN Mörka moln, men de europeiska vindarna vände. Umeå vann titeln och samma jury som kritiserade Umeås medskapande skickade följande uppmaning till den blivande kulturhuvudstaden Leeuwarden i Nederländerna: Panelen rekommenderar Leeuwarden 2018 att kontakta Umeå2014 angående medskapandedelen av programplane ringen, för att lära sig av Umeås erfarenhet. Metoden gick hem till sist med andra ord, men inte helt utan friktion. På hemma plan har kulturhuvudstadsåret under åren debatterats flitigt i lokalpressen, kommentarsfälten och fikarummen. Medskapande – Ett kulturhuvudstadsår ska innehålla en livlig debatt, det är ett tecken på att människor är engagerade och vill vara delaktiga. Debatten kring projektet Umeå2014 har navigerat mellan allt ifrån stadsplanering och scenkonst till tillväxt. Dags för ett nytt begrepp. Open source, öppen källkod. Ett uttryck lånat från datorvärlden, som gör det fritt fram för utveck lare att använda koden till ett program och på så sätt driva utvecklingen framåt. I en kulturkontext handlar det om vem som råder över rätten till det vi kallar kultur. Vem får använda begreppet och vem får det inte? I Umeås ansökan om att bli kulturhuvudstad var open source-tanken ett bärande begrepp, med medskapandet som en konkretisering. – Öppen källkod innebär att alla som vill vara med har möjlighet att vara det. Vi kan fråga oss om det finns de som tycker sig äga kulturfrågorna mer än andra? I så fall sopas möjligheten att jobba medskapande bort. – Det är ofta tufft att vara kulturaktör, med stora ambitioner och små resurser. Men jag tror ändå att det finns bättre för utsättningar för kulturföreningar i Umeå än i många andra städer. Många föreningar i Umeå har funnits länge och det är ett tecken på att de är livskraftiga. Men det är också viktigt att det kommer nya grupper, det måste finnas utrymme och resurser för det också. – Den kommunala strukturen ska stötta, inte styra. Jag tror att det nu i Umeå efter kulturhuvudstadsåret finns ett större utrymme för kulturstaden Umeå att bli mer profilerad och det är något jag hoppas stärker vårt kulturliv ännu mer på lång sikt. SUMMARY Umeå2014’s Artistic Director, Fredrik Lindegren, talks about co-creation. When Umeå planned its bid to become European Capital of Culture, everyone agreed that the programme would grow out of Umeå’s existing cultural life. This approach is called co-creation and involves people working together to create the experience. The jury that selects the Capital of Culture initially criticized the KOMMUNEN SKA STÖTTA MEN INTE STYRA Så vad händer med Umeå och det nordliga rummet när kulturhuvudstadstiteln vandrat vidare och medskapandet inte längre är en lika uttalad idé? co-creation approach, but chose Umeå anyway. Today, the approach is applauded. Fredrik Lindegren. Foto: Andreas Nilsson. 13 KULTURHUVUDSTADENS FEM STÄRKANDE MÅL Viktigt att lyfta staden och satsa långsiktigt TEXT: ALBERT EDMAN, CHEF STADSUTVECKLING OCH HÅLLBARHET, UMEÅ2014 EMPOWERMENT: EGENMAKT Att vara Europas kulturhuvudstad handlar förenklat om två saker. Den första är att skapa ett programår som lyfter utmärkelsens två huvudmål: Staden och medbor garna samt Den europeiska dimensionen. Det är en utmaning som de allra flesta kulturhuvudstäder lyckas väl med, och så även Umeå som Europas kulturhuvudstad 2014. Den andra handlar om att ta vara på de långsiktiga effekter som kulturhuvud stadssatsningen medfört; den nya kulturella infrastrukturen som utvecklats under resans gång – och den nya självbild och det självförtroende som utvecklas i de många nya samarbetena lokalt, regionalt, nationellt och internationellt. Enligt Umeås ansökan ska det europeiska kulturhuvudstadsåret 2014 resultera i att nå fem ”stärkande-”, eller på engelska, Empowerment-mål: EMPOWERMENT OF PEOPLE Medborgarna i Umeå har efter 2014 fått nya upplevelser och erfarenheter. Det har i sin tur lett till ökad nyfikenhet, väckta passioner, nya insikter och kunskaper om Europa samt nya lokala, nationella och europeiska nätverk. Kulturarbetare och medborgare har upptäckt nya möjligheter och fått ökat självförtroende och s törre framtidstro. Kulturen har nått nya målgrupper. EMPOWERMENT OF THE CITY Det offentliga rummet i Umeå har förnyats genom flera stadsutvecklingsprojekt med konstnärlig själ, bland annat Konstnärligt campus. Nya attraktiva mötesplatser bidrar 14 till nyfikenhet, kreativitet och fortsatt utveckling av alla medborgare och hela staden. Det offentliga rummet i Umeå har iklätts en nyskapande konstnärlig gestaltning. EMPOWERMENT OF THE CULTURE Kulturlivet i Umeå har utvecklats både på djupet och bredden, såväl i korsvägarna mellan konstarterna som mellan konstarterna och andra samhällsområden. Kulturhuvudstadsåret har skapat en lång rad innovativa arbetsformer, metoder och uttrycksformer. Kulturkonsumtionen i Umeå har ökat och därmed förbättrat de ekonomiska förutsättningarna för stadens kulturliv. EMPOWERMENT OF THE NORTHERN REGION Hela Sverige och Europa har fått möjlighet att interagera med den nordliga regionen i nya former och sett och upplevt regionens styrkor i ett nytt sken. En re-mapping (omdefiniering av kartan) har skett i synen på Umeå och den nordliga regionen. Sverige och Europa har fått upp ögonen för Umeå, som väcker nyfikenhet och lockar kultur utövare, studenter och andra att flytta hit. Företag och investeringar följer med. EMPOWERMENT OF INTERNATIONAL RELATIONS Europa har fått ta del av en ambulerande utställning om hur Umeå och den nordliga regionen har utvecklats i samspel med övriga Europa. Detta i samarbete med bland annat Umeå universitet. Syftet med utställningen med kompletterande aktiviteter är att väcka nyfikenhet och diskussion om såväl staden Umeå som det nordliga rummet. Men också om kulturens bety delse för samhällets utveckling och dess möjligheter i Europa. Musik från stunder då livet var som allra bäst. Foto: Göran Wretling. Fem stärkande mål SUMMARY In simple terms, assuming the mantle of European Capital of Culture involves c reating a programme that emphasizes the title’s two principal focuses: the City and Citizens and the European dimension, and exploiting the long-term effects generated by the Capital of Culture year. The co-creation aspect of the 2014 Capital of Culture year means that involvement in culture will continue in Umeå. Moreover, Umeå is also the Swedish municipality that has invested the most money in c ulture per capita over time. 15 Foto: Andreas Nilsson. Foto: Andreas Nilsson. 16 Caught by [Umeå] CAUGHT BY [UMEÅ] DEN STORA EUROPA-TURNÉN En berättelse om konsten att sprida norrsken i Europa TEXT: KARIN ARVIDSSON, PROJEKTLEDARE CAUGHT BY [UMEÅ] HUR UTTALAR MAN DET HÄR DÅ? U-M-E-Å. En bokstavskombination som de flesta européer slinter på när det ska uttalas. Umeå, en stad nära polcirkeln, liten med europeiska mått och kanske inte alldeles världsberömd i de stora kulturella sammanhangen. Men när Umeå fick kungakronan och blev Europas kulturhuvudstad 2014 så var det bara att kavla upp ärmarna och gå juryns krav tillmötes: – Ni ska bli en omtalad och respekterad stad i Europa, knyta kulturella band mellan länderna och locka till er besökare! Jaha, frågade vi oss, vad har Umeå som andra platser i Europa inte har? Vad kan locka 500 miljoner européer att intressera sig för oss? Här finns inget Eiffeltorn, inget Akropolis, inga romantiskt guppande gondoler. När vi lite omtumlade så småningom slog oss ned och öppnade vår egen skattkista så visade det sig dock att här fanns ju också rika skatter: vi hittade dramatisk natur, milsvida skogar, öringbäckar, åkerbär, norrsken, snö och is. Men också EU:s enda urfolk, samerna. Vidare ett stort universitet, en internationell rockscen, opera och symfoniorkester, världens högst rankade designhögskola, livaktiga litterära verksamheter, dansande, skådespelande, musicerande. Och mycket, mycket annat. KULTUREN FÅR OSS ATT UTVECKLAS Ända sedan 70-talet har man i Umeå lyft fram kulturens betydelse för samhällets utveckling. Man förstod tidigt att den kulturella myllan är av central betydelse för en stads växtkraft. Med kultur skapas attraktion, möten och inspiration – en mänsklig tillväxt som i andra änden också bidrar till ekonomisk tillväxt. Dessa tankar om Umeå och ”Det nordliga rummet” blev dynamiken i det projekt som snart växte fram. I samarbete med VisitSweden beslöts att genomföra en turné under namnet Caught by Umeå. Turnén skulle föregås av en digital konsttävling med syfte att öka intresset. I stället för att pumpa ut turistbroschyrer med skrytsamma texter om Umeås förträfflighet, så uppmanades unga människor i Europa att i bild och film uttrycka sina tankar och fantasier kring Umeå och Det nordliga rummet. Tävlingen fick in mer än 500 bidrag som publicerades på webbsidan caughtbyumea.com. Bilderna spreds och delades och nådde djupt in i unga kreativa miljöer i Europa. Själva turnén genomfördes i september och oktober 2013 i sju europeiska stor städer. En eventplats i form av ett plasthus och en stor samekåta transporterades mellan städerna och fylldes med kultur från Umeå och Nordsverige. SOM ETT CIRKUSSÄLLSKAP Med början i Köpenhamn drog turnén runt likt ett cirkussällskap. Plasthuset som liknade en gigantisk iskub fylldes med allehanda kultur. Här fanns Designhögskolans prototyper till framtida produkter, parade med designföremål från norra Sverige. Filmer med hänförande natur visades. En måltid dukades upp som var baserad på de åtta samiska årstiderna: torkat renkött, hjortron, gravad röding, älggryta och kokkaffe bland andra godsaker. Besökarna lät sig väl smaka och fotograferade läckerheterna så de gastronomiska upplevelserna spreds på nätet. Utanför ”ishuset” tog det samiska plats. I en lavvo, ett samiskt hus i form av en jättekåta, kunde publiken ta del av samiskt konsthantverk, möta representanter för 17 den samiska ursprungsbefolkningen, forskare i samisk kultur och ett rikt bildoch filmmaterial. Här spreds inte bara det exotiska utan också kunskap om samernas ibland problematiska livsvillkor i ett modernt samhälle. I varje stad inleddes den första kvällen med en middag. Där inbjöds opinions bildare som journalister, bloggare, politiker och andra att dela kulturupplevelsen. De blev sedan viktiga spridare av budskapet i medier och nätverk. Många av journalisterna kom sedan till Umeå och norra Sverige för att på plats ta del av begivenheterna. BILDEN AV NORR VARIERAR Vi märkte att tankarna och drömmarna om norr något skiljde sig mellan länderna. För tyskarna är Sverige drömlandet på jorden med vida skogar och röda stugor. I Paris var norrskenet det som medierna skrev om. Många begav sig till Centre Culturel Suédois i Marais-kvarteren för att på plats få se norrskenet – trots att det var konstgjort! I Warszawa vräkte regnet ner och plasthuset höll inte för påfrestningarna under sluttimmarna. Trots ett massivt publikt intresse måste huset monteras ner och skickas på lagning. Till London kom ett nytt hus, men det hade fel som måste fixas natten före öppnandet. Med hjälp av tur, uppehållsväder och intensivt natt arbete kunde portarna öppnas på South Bank. Här drog ”swedish fika” storpublik. I Amsterdam stod Caught by Umeå granne med Rijks-muséum och här älskade barnen att själva få göra isskulpturer. I Barcelona väckte isen och den samiska kulturen stor uppståndelse, spansk TV direktrapporterade om sensationen med snö och is på stadens stora strand. Turnén kostade förstås pengar och kulturhuvudstadsåret tog ansvaret till sammans med VisitSweden. Innehållet utformades i samarbete med bland andra Umeå universitet, Icehotel, Guitars – det nyöppnade gitarrmuseet i Umeå, DesignLabland, Sameslöjdsstiftelsen i Jokkmokk och Måltidsvision. En fantasi 18 skapades som aktiverade alla sinnen: från smak och doften av kok-kaffe till projicerat norrsken och ljud av knastrande snö. Musiken var präglad av samisk kulturtradition, s ångerskan Sofia Jannoks musik b äddades in i berättelser om samernas livsvillkor. VAD BLEV RESULTATET? Nå, hur gick det då? Intresset på plats ute i Europa gick inte att ta miste på. Närmare 60 000 människor besökte oss i de sju städerna. Och konsttävlingen inhöstade mer än 500 fantasirika bidrag kring det nordliga rummet. Vann tävlingen gjorde en italienare som satt och drömde om Norden vid Comosjön och skapade ett nattligt vintermotiv. Den stora publika framgången spreds på nätet. Bloggare, journalister, researrangörer och vanliga turnébesökare delade bilder och text, och skrev om Umeå och norra Sverige. Antalet journalister som ville komma på besök sköt i höjden och till invigningen i slutet av januari 2014 kom fler än hundra internationella journalister. Artiklarna spreds över världen: i USA, Kina, Brasilien och Europa. Man berättade om naturscenerierna i norr men också om den livaktiga staden Umeå som använt kulturen som hävstång. Umeå2014 kunde vid årets slut räkna över två miljarder unika besökare som på nätet eller i tryckt form tagit del av berättelsen om Umeå och det nordliga rummet. Och de utländska turisterna hittade till Umeå. SUMMARY In the lead-up to the Capital of C ulture year it was decided that Umeå2014 would tour Europe to attract visitors. In partnership with VisitSweden, a tour was conducted in the autumn of 2013 that covered seven major E uropean cities. An event hub in the form of a plastic b uilding and a large Sámi tent travelled between the cities, filled with all sorts of culture from Umeå and northern Sweden, including food, design, music, film and much more. Foto: Andreas Nilsson. Caught by [Umeå] Foto: Andreas Nilsson. Syftet, och förhoppningsvis resultatet, med hela turnén – att fånga människors uppmärksamhet och få dem att själva söka efter skatterna i norr – kan kanske bäst sammanfattas i det som var målsättningen med Caught by Umeå: “I was caught by Umeå and I never want to be released.” 19 Rock Art in Sápmi. Foto: Anders Björkman. Startskott, Renkaravan. Foto: Jonatan Stålhös. Jon Henrik Fjällgren. Foto: Fredrik Larsson. Jag är tusen år. Foto: Hans-Olof Utsi (CC BY 3.0). 20 De åtta samiska årstiderna FYRA ÅRSTIDER? NEJ, VISST ÄR DE ÅTTA! Den samiska kalendern formade kulturhuvudstadsåret TEXT: SUSANNE GRANBERG, KOMMUNIKATÖR, UMEÅ2014 MED FOKUS PÅ DET VIKTIGA Den nordliga regionen har alltid betraktats som ett gränslöst land av samerna, EU:s enda urfolk. Ubmeje (Umeå) är en del av Sápmi – sameland – och urfolkets historia, kultur, näring, religion och språk. Det samiska kalenderåret är uppdelat i åtta årstider. Det är ett sätt att levandegöra årets skiftningar och sätta fokus på det som är viktigt i varje skede. Årstiderna har sin egen rytm och är formade av samernas kulturhistoria och närhet till naturen. Varje årstid har sin karaktär och sina särdrag. Dálvvie – vårdandets årstid (vinter) Gjirradálvvie – uppvaknandets årstid (vårvinter) Gjirra – återvändandets årstid (vår) Gjirragiessie – växandets årstid (vårsommar) Giessie – kontemplationens årstid (sommar) Tjakktjagiessie – skördandets årstid (höstsommar) Tjakktja – drivkraftens årstid (höst) Tjakktjadálvvie – vandrandets årstid (höstvinter) berikande och inspirerande att känna in respektive årstids karaktär och sedan forma ett program som präglats av årstidernas utmärkande egenskaper, säger Shauna Adams, programproducent för Umeå2014. ETT VÄL FUNGERANDE VERKTYG Att man valde att dela in kulturhuvudstadsåret i åtta årstider är något hon tycker har varit ett väl fungerande verktyg. – Det kändes viktigt att lyfta fram den samiska dimensionen och det har dessutom varit ett praktiskt ramverk att arbeta med. Jag tror det blev lättare att ta till sig kulturhuvudstadsårets stora utbud i och med att aktiviteterna delats in under åtta årstider. Shauna förklarar också att hon under arbetets gång fått ett annat sätt att se på våra årstidsväxlingar. – Ju längre jag har jobbat med de samiska årstiderna desto tydligare har det blivit för mig att vi här uppe i norr inte alls har fyra årstider. Det är klart att de är åtta! SUMMARY The northern region has always been viewed as a land without borders by the Sámi, the EU’s only indigenous people. Ubmeje (Umeå) is a part of Sápmi, the land of the Sámi, and of the n ative p eople’s history, culture, livelihood, religion and language. The Sámi calendar is divided into Under kulturhuvudstadsåret har programmet varit indelat i åtta årstider som manifesterat den samiska dimen sionen och återspeglat atmosfären i respektive årstid. – Utgångspunkten för programåret har varit att fånga årstidernas särdrag. För oss som skapat programmet har det varit eight seasons. The seasons are a way of bringing to life the natural changes that occur during the year and of focusing on what is important in each stage. ‘The longer I work with the Sámi s easons, the clearer it has become to me that those of us who live up here in the north don’t have four seasons at all. It’s obvious we have eight!’ says Shauna Adams, Programme Producer, Umeå2014. 21 BURNING SNOW. SNÖ, IS, ELD OCH KULTUR Den stora invigningen lockade 55 000 besökare TEXT: ANDERS MAGNUSSON, WEBBREDAKTÖR, UMEÅ2014 EN CHANS ATT SE MED NYA ÖGON 31 januari till 2 februari 2014 invigdes kulturhuvudstadsåret med ceremonin Burning Snow som höjdpunkt med 55 000 besökare. – Under invigningshelgen var det ett stort publiktryck på många andra arrange mang runt om i stan och vi är glada över att så många kom. Upplevelsen att vara med bland alla dessa människor hoppas jag ska finnas kvar länge, sa Elisabeth Lind, kommunikationschef på Umeå2014. Marie-Louise Rönnmark var rörd under sitt invigningstal: – Tack från mitt brinnande hjärta till tusen och åter tusen av hängivna Umeåbor som medskapat detta kulturhuvudstadsår. EN RIK KULTURELL MÅNGFALD Sametingets ordförande Stefan Mikaelsson lyfte den samiska dimensionen. – Jag vill tacka de samiska artister, musiker och konsthantverkare som bidragit till mångfalden i denna invigning och gjort den annorlunda i förhållande till den dominerande kulturen. Dåvarande kulturminister Lena Adelsohn-Liljeroth sa i sitt tal att regeringen varit fullt medveten om betydelsen av att Umeå är kulturhuvudstad, samt betonade det breda engagemanget. – Vi får inte heller glömma att det som fört oss samman här idag är resultatet av fyra års hårt arbete, då många artister och kulturinstitutioner i Umeå och andra delar av Sverige varit – och är – upp över öronen engagerade. Jan Truszczynski, generaldirektör för Europeiska kommissionens general 22 direktorat för utbildning och kultur, poängterade vilka dörrar som öppnas. – Detta år är alltså en möjlighet för européer att mötas och upptäcka hittills dolda dimensioner av vår kontinents rika kulturella mångfald, men också att se med nya ögon på vår gemensamma historia och våra gemensamma värderingar. Efter invigningsshowen, som anordnats av phase7 och regissör Sven Sören Beyer med Ars Electronica Futurelab, uppmanade kronprinsessan Victoria alla att tända sina medhavda ljus och inviga året tillsammans. INVIGNINGSHELGEN INNEHÖLL: City of Winter. Konstverk av snö, is, eld och video. Lit City. Rådhusesplanaden och centrum stod i glöd med en ny ljussättning. Sápmi Today. Rådhustorget förvandlades till en samtida och futuristisk samisk plats med långkok, samtal och gäster från jordens alla hörn. Soundscapes. Från en specialformad container strömmade elektronisk musik live och skapade ett nytt ljudlandskap. Umeå Today. Skuggspel, midvinterboule och jättebroderi längs Rådhusesplanaden. Words Needed. Konstverk där rörliga texter projicerades på snöväggar, rätten att använda och utveckla sitt språk belystes. SUMMARY The opening ceremony, Burning Snow, kicked off the year. The opening weekend consisted of City of Winter (artwork of snow, ice, fire and video), Lit City (new lighting of the city), Sápmi Today (slow cooking, discussions and guests from around the world in Umeå’s main square), Soundscapes (electronic music creating a new soundscape), Umeå Today (shadow play, midwinter boules and giant embroidery) and Words Needed (artwork with moving text on walls of snow). Burning Snow/Publik Rådhusparken. Foto: Jonatan Stålhös. Burning Snow/Umeå Today. Foto: Håkan Larsson. Burning Snow Burning Snow/City of Winter. Foto: Håkan Larsson. Burning Snow. Foto: Håkan Larsson. Burning Snow. Foto: Håkan Larsson. Burning Snow/Lit City. Foto: Malin Grönborg. 23 Umeå Today. Foto: Jonatan Stålhös. Katarina Pirak Sikku. Foto: Malin Grönborg. Eugen Onegin. Foto: Andreas Nilsson. 24 Klungan. Foto: Andreas Nilsson. Dálvvie DÁLVVIE – VINTER. VÅRDANDETS ÅRSTID Burning snow, Guitars, Sápmi, Kina, Fini, foto ... TEXT: ANDERS MAGNUSSON, WEBBREDAKTÖR, UMEÅ2014 SOLEN SKÄNKER SITT HOPPFULLA LJUS Jorden och marken vårdas av det tjocka snötäcket, under miljontals gnistrande snökristaller vilar hon, tar sig an det sköra betet som långsamt minskar. Den karga vintern vårdar renen med sin stränghet, genom långsamma rörelser rör sig renen, för överlevandets skull. Klövarna gräver sig ned i nästan metertjockt snölager för att komma åt laven. Den omhänder tagande vintern ser varje dag till att överlevandet fortgår. Endast den lurvige vilar i sitt ide, den som ända från skapelsens begynnelse välsignats med en lång vila, under den svåraste av årstiderna. Solen har vandrat tillbaka till det nordliga himlavalvet, skänker sitt hoppfulla ljus och vårdande strålar och snökristallerna gnistrar av tacksamhet. Åsa Simma BURNING SNOW, EN KONSTNÄRLIG VINTERDRÖM I UMEÅ Dálvvie inleddes med en storslagen invigningshelg som förvandlade Umeås centrum till en vinterstad med lokala, samiska och europeiska inslag. Ett stort antal konstnärer och artister deltog i skapandeprocessen och resultatet kunde upplevas av 55 000 besökare. Den officiella invigningstimmen Burning Snow ägde rum på Umeälvens is, rakt nedanför Rådhusparken. På NorrlandsOperan uppträdde Sami Chinese Project, bestående av kinesisk danskoreografi och toner från Sápmi. Ett stenkast därifrån flockades nyfikna besökare från när och fjärran vid nyöppnade Guitars – the Museum, för att få höra hur två tvillingbröder från trakten genom åren lyckats bygga upp en av världens främsta privata samlingar av elgitarrer och förstärkare. Samlingsprojektet River Stories fokuserade på att bredda regionala samarbeten och samlade föreställningar, projekt, och evenemang som alla hade anknytning till kraften i Västerbottens älvar. Fair City handlade om barns framtidsvisioner, gestaltade av professionella konstnärer. EN EFTERLÄNGTAD PREMIÄR OCH STORA UTSTÄLLNINGAR Västerbottens museum öppnade två nya sektioner för sina besökare. Sune Jonsson Centrum för Dokumentärfotografi visade en västerbottnisk landsbygd i förändring, medan den nya basutställningen Rock art in Sápmi presenterade tusentals år gamla hällmålningar från Norge, Sverige och Finland. Bildmuseet lockade många besökare med sin utställning om konstnären Leonor Fini, som under mitten av 1900-talet ofta ifrågasatte gränsen mellan manligt och kvinnligt, myt och verklighet. Katarina Pirak Sikku berörde också många med sin utställning om rasbiologins studier av samerna. Som om inte det här var nog bjöd årstiden dessutom på hardcoremusik, teaterhumor, folkmusik, jazz, vintersport och skräckteater. SUMMARY Dálvvie began with a grand opening weekend that transformed Umeå into a winter city with local, Sámi and European influences. The official show, Burning Snow, was held on the ice of the Umeälven River and cultural events followed one after the other at breakneck speed throughout the season – everything from theatre performances, new exhibitions and symphonies to winter sports, hardcore music and horror-themed theatre. It was grandiose yet unpretentious, with something for everyone. 25 GLASHUSET PÅ RÅDHUSTORGET ETT SKYLTFÖNSTER FÖR KULTUREN Hundratals aktiviteter i den centrala samlingsplatsen TEXT: ANNIKA RYDMAN, JOURNALIST ETT RUM FÖR ALLA SOM BLEV UPPSKATTAT Tanken var att Glashuset skulle stå på Rådhustorget i ett år. I stället blev det kvar i fyra och ett halvt år. Under de här åren har tusentals evenemang ägt rum i den genomskinliga och folkkära byggnaden – som nu har flyttats sju mil västerut till byn Granö. Hösten 2010 började ett konstigt hus ta form mitt i centrala Umeå. Ett hus helt i glas ritat av arkitekten Lars Rosenberg. Umeåborna förundrades över den märkliga byggnaden och vad den skulle fylla för funktion på det populära torget. I folkmun pratades det om akvarium och om hur onödigt bygget var. Tanken med Glashuset var att det skulle bli ett skyltfönster för kulturhuvudstadsåret, ett ansikte utåt som berättade om Umeå2014. Men även en möjlighet för stadsborna att bidra till skapandet av kulturhuvudstadsåret. Innan allt drogs igång i Glashuset bjöds allehanda föreningar med kopplingar till kulturlivet in för att diskutera hur huset skulle användas. Allt från NorrlandsOperan till teaterföreningar och KFUM kom med idéer och förslag på arrangemang. Aktivi teterna tog fart direkt. Fram till årsskiftet 2011 hade redan över hundra evenemang ägt rum i Glashuset. Det var kultur i alla dess former – musik, dans, teater, utställningar, workshops, konserter med mera. Många dagar var det flera olika arrangemang i byggnaden. Succén var ett faktum och planerna på att ta bort Glashuset skrotades. I stället bestämdes att det skulle stå kvar ända fram till slutet av 2014. Under de fyra och ett halvt åren har tusentals aktiviteter ägt rum i och utanför Glashuset, 365 dagar om året. Glashuset kom att bli en mötesplats, ett ställe där det alltid hände något. Och under alla år fick det stå där helt i fred. Inte en glasruta krossades. Ingenting förstördes. – Vi involverade alla tänkbara och otänkbara i Glashuset. Det blev allas hus – barns, ungdomars och vuxnas. Jag tror Umeåborna fick känslan av att det var deras hus. Och man slår inte sönder något som man är en del av, berättar Marcus Weinehall, projektledare för Glashuset. När kulturhuvudstadsåret var över, var det dags att ta beslut om vad som skulle hända med den populära byggnaden. I början av 2015 sattes det ut till försäljning på en auktionssajt. Köpare blev besöks näringsföretaget Granö Beckasin i Granö. I framtiden ska Glashuset stå på toppen av en rullstensås, omgärdad av höga tallar och sex spektakulära trädhus. Där ska det fortsätta vara en mötesplats och arena för kultur. Som en förlängning av Umeå2014. SUMMARY The Glass House at the main square in the heart of Umeå quickly became a hit with Umeå residents. It has given the residents an opportunity to showcase cultural activities and contribute to the year’s programme. Today Glashuset has found a new home at Granö Beckasin, where it will HUSET SPRUDLADE AV AKTIVITETER Det 30 kvadratmeter stora Glashuset vann snabbt Umeåbornas hjärtan. Huset sprudlade av aktiviteter, varje dag, året om. 26 serve to be a meeting point and extend the European Capital of Culture year. Dálvvie KULTURSKJUTSEN – EN MÖJLIGHET ATT TESTA IDÉER 115 projekt fick mikrofinansiering för att utvecklas TEXT: ROBERT TENEVALL, PROJEKTANSVARIG FÖR KULTURSKJUTSEN, UMEÅ2014 EN FÖRENKLAD PROJEKTFORM Under arbetet inför kulturhuvudstadsåret belyste föreningar och fria aktörer behovet av att få möjlighet att kunna testa och utveckla sina kulturhuvudstadsidéer. Det handlade om att mobilisera och växa inför 2014 och framöver. Med anledning av detta instiftades Kulturskjutsen i oktober 2011. Genom Kulturskjutsen fanns möjligheten att söka upp till 20 014 kronor, en slags mikrofinansiering i jämförelse med de större kulturhuvudstadsprojekten. Kulturskjutsens mål var främst att ge stöd till experiment och testverksamheter, snarare än renodlade förstudier; för att ge projekten tid och möjlighet att växa fram, men också för att öka synligheten av Kultur huvudstadsåret inför genomförandet. Beslut om vilka som tilldelades Kultur skjutsar togs av Umeå2014:s konstnärlige ledare. Fyra K ulturskjutsar delades ut varje månad med undantag för sommarmånaderna. Det innebar att Kulturhuvudstadsprogrammet snabbt fylldes på med nya aktiviteter och projekt. STÖD FÖR PROJEKT UNDER 2014 Från och med augusti 2013 ändrades inriktningen på Kulturskjutsen, förstudiernas tid var över. I stället fokuserades bidrags givningen nu på att fördela medel till projekt och arrangemang som genomfördes under själva programåret. Syftet med detta var att kunna erbjuda aktörer med kortare planeringshorisont en möjlighet att söka stöd för att delta även under programåret och att utveckla och vitalisera programmet även under 2014. I oktober 2014 delades de fyra sista kulturskjutsarna ut. Kriterierna för att få en Kulturskjuts var en förenklad version av de skarpare kraven för större projektförslag. Den s ökande fick visa hur Kulturskjutsen skulle förstärka eller uppfylla något eller några av kulturhuvudstadsårets mål och kännetecken. Projektägaren fick också skapa en enklare budget för projektet. Bidraget fick inte användas till ordinarie verksamhet och ett projekt kunde bara tilldelas en Kulturskjuts. PROJEKT SOM HITTADE VÄXTKRAFT GENOM FINANSIERING Totalt beviljades 115 Kulturskjutsar. Av dessa slutfördes 99, vilket innebär ett ganska litet bortfall, sett till mängden beviljade projekt. Av de beviljade projekten växte 21 stycken till större projekt, däribland Tantteatern, U x U-festivalen, FrostByte och Katarina Pirak Sikkus utställning på Bildmuseet. Cirka 60 Kulturskjutsar genomfördes under programåret, till exempel 090-hardcorefest och NerdCon. Intresset för Kulturskjutsen har varit stort under hela perioden. I snitt skickades det in cirka 25 ansökningar per månad. Kulturskjutsen har också gett ringar på vattnet i det nordliga rummet. I bland annat Örnsköldsvik och Norrbotten instiftades liknande bidrag och stipendier till stöd för aktörer som ville genomföra aktiviteter under och inför respektive stads deltagande i kulturhuvudstadsåret. SUMMARY The Cultural Boost programme was started to give organizers an opportunity to test ideas before the start of the Capital of Culture year. The programme allowed organizers to apply for up to SEK 20,014 through a simplified application process. Four Cultural Boost grants were awarded each month. Many of these later became major Capital of Culture projects, including Tantteatern, Frostbyte and the music festival U x U. There was considerable interest in the Cultural Boost programme throughout the entire process. The programme has also had an impact on some of Umeå’s partner cities, which have established similar grants. 27 Queering Sápmi. Foto: Sara Lindquist. Samiskt hantverk. Foto: Andreas Nilsson. Samisk dräkt. Foto: Andreas Nilsson. 28 Michael Lindblad. Foto: Malin Grönborg. Dálvvie DEN SAMISKA KULTUREN SYNLIGGJORDES UNDER 2014 Programmet gav möjligheter till utveckling och kunskap TEXT: LOTTA OLOVSSON, WEBBREDAKTÖR, UMEÅ2014 EN PROCESS SOM MÅSTE FORTSÄTTA Den samiska kulturen och folket har haft en central plats i Umeås kulturhuvudstadsår. – Umeå2014 har lyckats med att synliggöra den samiska kulturen. Vilka avtryck det har gjort på en nationell och internationell nivå återstår att se, säger Michael Lindblad, ordförande i Såhkie Umeå sameförening. Kulturhuvudstadsåret har varit ett viktigt år där den samiska kulturen har synliggjorts på ett unikt sätt i svenska sammanhang. Som EU:s enda urfolk väcker den samiska kulturen nyfikenhet och en vilja att veta mer. Programmet har innehållit många arrangemang med samisk tematik och medverkande som gett möjlighet till utveckling och kunskap för såväl publik som aktörer. BETYDANDE INSATSER HAR GJORTS UNDER ÅRET Programmet har förutom konstnärliga höjdpunkter även bestått av en konstruktiv problematisering av den svenska koloniala historien samt dagsaktuella frågor som är viktiga för den samiska kulturens överlevnad och utveckling. Michael Lindblad, ordförande i Såhkie Umeå sameförening och Umeå2014:s samiska konstnärliga råd, ser tillbaka på vilka betydande insatser som har gjorts: – Från ett samiskt perspektiv har det samiska aktörskapet varit viktigt och under stora invigningen och årstidsinvigningarna har det varit tydligt. Andra exempel är Umeå sameförenings aktiviteter som samiska veckan, kulturhuset Tráhppie och jojkprojektet Russuoh Vuölieb!/ Väck upp jojken!. Även Bildmuseets Åtta samiska konstnärer och Västerbottens museums projekt Rock art in Sápmi med alla delprojekt. Michael Lindblad ser den samiska förankringen i projektet som en process, som gått från svag till att bli bättre. Han konstaterar att det samiska konstnärliga rådet har varit en viktig del i det under resans gång. KUNSKAPSBRIST OM VÅR KOLONIALA HISTORIA Ett resultat av den samiska närvaron under året är enligt Michael Lindblad att den okunskap som finns om samisk kultur och Sveriges inre koloniala historia har blivit tydlig. Ett lokalt resultat av kunskapsbristen som har lett till något gynnsamt är det samiska kunskapsspåret som Umeå2014 i samarbete med Anne Wuolab, samisk producent för stora invigningen, arbetade med. Kunskapsspårets syfte var att öka medvetenheten om Umeås samiska kulturarv. – Kunskapsbristen visar att här behöver något göras, vi behöver en n ationell handlingsplan gällande samisk kultur. Det är önskvärt att Umeå kommun tar på sig ledartröjan i arbetet med att bidra till kunskap om samisk kultur och samhälle, en sorts förlängning av kunskaps spåret. Det är viktigt att den utveckling som skett under 2014 inte tappar fart, säger Michael Lindblad. SUMMARY Michael Lindblad, Chairperson of Såhkie Umeå Sami Association, believes that the Capital of Culture year has contributed to highlighting the lack of knowledge about Sámi culture in the community. Collaborations with the Sámi community during 2014 have led to a greater awareness of Umeå’s Sámi cultural heritage. Lindblad hopes that this knowledge and interest will continue to increase locally, nationally and internationally, and that the progress made in 2014 will not peter out. 29 Guitars. Huset. Foto: Roger Degerman. Illustration: Braind Ideas/Tommy Norberg. 64 Silvertone. Foto: Roger Degerman. Intervju för svensk TV. Foto: Roger Degerman. 30 INVSN. Foto: Roger Degerman. Dálvvie VÄLKOMMEN TILL VÄRLDENS FRÄMSTA GITARRMUSEUM Bröderna Åhdéns unika samling har fått ett eget hem TEXT: FREDRIK FAGERLUND, PUBLIC RELATIONS, GUITARS – THE MUSEUM EN PREMIÄR MED DUNDER OCH BRAK Guitars – The Museum öppnade den 1 februari 2014, med dunder och brak, samma helg som kulturhuvudstadsåret i Umeå invigdes. Det var ett synnerligen lämpligt tillfälle att öppna denna världs attraktion, då stora delar av europeisk massmedia samt Umeåbornas blickar var riktade mot detta nya och spännande år i staden. Det gav naturligtvis Guitars såväl som Umeå2014 den kickstart som man önskar när man vill visa publiken någonting nytt. SCEN, MUSIKAFFÄR, BAR OCH MUSEUM Guitars – The Museum ligger i Umeås stadskärna och ställer ut bröderna Michael och Samuel Åhdéns världsunika gitarrsamling. Själva huset ligger strategiskt lokaliserat mellan NorrlandsOperan och Umeå Folkets Hus. Den före detta skolan har förvandlats till en av Sveriges mest betydelsefulla musik- och klubb scener, med mera. Här finns också musik affären 4sound, och mat och dryck intas hos Guitars - Bar & Restaurant. Således ett hus med flera olika verksamheter och ett besöksmål som är tillgängligt för Umeås alla inresande gäster samt boende i staden. Pricken över i:et är förstås Bröderna Åhdéns gitarrsamling i husets översta våningsplan. SOFFORNA INSPIRERADE? Bröderna Åhdén är uppvuxna i Vännäsby några mil väster om Umeå. De bägge bröderna fick tidigt intresset för att samla på diverse föremål, troligen påverkade av sin mormor som var en flitig besökare på auktioner i trakten. Det sägs att mormodern hade 20 gustavianska soffor på lager i ladugården och att detta inte var något som man uppfattade som anmärkningsvärt eller underligt. Morfadern bedrev taxirörelse med en fordonsflotta som bestod av amerikanska bilar. Detta i kombination med den framväxande poprörelsen under 60-talet ledde fram till att bröderna började spela och samla på gitarrer. Vill man ta del av fortsättningen av denna beskrivning rekommenderar vi att gå en guidad tur i gitarrmuseet, där Michael, Samuel eller kanske Michaels dotter Linn tar er med på en resa genom samlingen. Resten är historia och Guitars – The Museum. SUMMARY Guitars – The Museum opened the doors to the refurbished old school building in central Umeå during the opening of the Capital of Culture year. The museum is home to one of Sweden’s most important music and club scenes, a music shop, a popular bar and restaurant and – its crowning jewel – brothers Michael and Samuel Åhdén’s guitar collection, which is one of the finest in the world and attracts many visitors from Umeå, Sweden and the rest of the world. The Åhden brothers grew up in the small community of Vännäsby, outside Umeå, and developed an early interest in collecting. Perhaps it was the 20 antique sofas purchased by their maternal grandmother at local auctions that inspired them? Take a guided tour of the museum and hear the rest of the Åhdens’ story, as told by Samuel, Michael, Michael’s daughter Linn, or another of the expert guides. 31 MUSIKFESTIVALERNAS HUVUDSTAD HAR ALLT Jazz, visor, pop, rock, hiphop, kammarmusik, metal ... TEXT: ANDERS MAGNUSSON, WEBBREDAKTÖR, UMEÅ2014 HÄNDER I UMEÅ – VARJE ÅR! Umeå har flera återkommande musikfestivaler av äldre och yngre karaktär. Umeå Jazzfestival drog i gång redan 1968, folkmusikfestivalen Umefolk har flera decennier på nacken och Visfestival Holmön är en självklar sommaraktivitet för många. Umeå Open är Sveriges största inomhusfestival för pop- och rockmusik; Popup testar ständigt nya popkoncept och hårdrocksfansen har sitt House of Metal. Ungdomar i grundskolan får sitt lystmäte under 2 Days in Umeå. UMEÅ OPEN. Umeå Open är Sveriges största inomhusfestival för pop- och rockmusik och en given knutpunkt för Norrlands musikälskare. 2014 satsade festivalen extra mycket på internationella akter där några av dragplåstren var Yelle, Ane Brun och First Aid Kit. HOUSE OF METAL. Sedan 2007 har hårdrocksfestivalen House of Metal lockat metalfans till Umeå och varje år uppträder omkring 25 svenska och internationella band där. Ambitionen är att bli Sveriges bästa metalfestival. MADE. NorrlandsOperans scenkonstfestival MADE (Music, Art, Dance, Etcetra) är en mötesplats och plattform för nyskapande uttryck. 2014 års publiksuccé bjöd bland annat på allkonstverket Saiyah av Yoko Seyama, Benjamin Stearn och Christian Karlsen samt ökenbluesbandet Tinariwen. KAMMARMUSIKFESTIVALEN. Innan MADE existerade anordnade Norrlands Operan en kammarmusikfestival, som sedan kom att ersättas av just MADE. Behovet av en kammarmusikfestival 32 fanns dock kvar, något som den nya festivalen nu rättar till. POPUP. Umeås modigaste musikfestival Popup testar ständigt nya grepp i sin strävan e fter att hylla popmusiken, exempelvis som klubb och kryssning. 2014 hölls Popup på Umeå universitets campus där samtliga artister var kvinnor. UMEÅ JAZZFESTIVAL. Med 47 år på nacken fortsätter veteranen Umeå Jazzfestival att år efter år locka till sig världens främsta jazz- och improvisationsmusiker. Extra mycket fokus låg på europeiska artister men det fanns också plats för långväga besökare, till exempel Hailey Tuck från USA. VISFESTIVAL HOLMÖN. Visfestival Holmön ären av Skandinaviens mest mångsidiga visfestivaler. 2014 firade festivalen 20 år och lyfte bland annat urfolk och minoritetsspråk lite mer än vanligt. Några dragplåster var Kalle Moraeus och kanadensiska Buffy Sainte-Marie. UMEFOLK. Folkmusikfestivalen Umefolk har i flera årtionden, och under olika namn, lockat folkmusikintresserade från hela Europa till Umeå för att spela, umgås och njuta av folkmusik av alla de slag. 2 DAYS IN UMEÅ. I över tio år har ungdomsfestivalen 2 Days in Umeå bjudit på gratis underhållning, främst i form av livespelningar men även teater, workshops och LAN-party. 2014 kom rekordmånga 2 500 besökare. U x U FESTIVAL. Musikfestivalen U x U (uttalas you by you) genomfördes sommaren 2014 och väckte stor uppmärksamhet genom sitt crowdfunding-koncept. Framtiden är oviss, men arrangörerna hoppas på en fortsättning. Umeå Jazz Festival. Foto: Kicki Mannberg. Dálvvie U x U Festival. Foto: Jon Hollström. SUMMARY Umeå is home to a number of annual music festivals for both young and old. Umeå Jazz Festival began back in 1968, the folk music festival Umefolk has been held annually for decades and Holmön Song Festival is a staple summer event for many people. Umeå Open is Sweden’s largest indoor festival for pop and rock music, the Popup festival constantly tests new pop concepts and hard rock fans enjoy the House of Metal festival. Primary school students also get their fill during the 2 Days in Umeå festival. 33 Shahzia Sikander. Foto: Mikael Lundgren. House of Metal. Foto: Andreas Gradin. 12 Points Festival. Foto: Kicki Mannberg. Burst. Foto: Oskar Sandström. Gijrradálvvie. Foto: Oskar Sandström. Umeå Open. Foto: Hilda Arneback. 34 Gijrradálvvie GIJRRADÁLVVIE – VÅRVINTER. UPPVAKNANDETS ÅRSTID Skräckteater, eldfest, samiska veckan, dansfestival ... TEXT: ANDERS MAGNUSSON, WEBBREDAKTÖR, UMEÅ2014 ISTAPPARNA BRISTER I GLÄDJETÅRAR Dagarna tänjs med ett ripsteg om dagen, väcker till liv, istapparna droppar, brister i glädjetårar, uppvaknandet framkallar rörelse, de väntande renvajorna som bär det nya livet inom sig, blickar mot nordväst, medan jordens längtan till uppvaknandet föser undan snötäcket. Renvajorna vet, snart är det dags att återvända till samma barfläckar som tagit emot hennes kalvar år efter år. Åsa Simma SAMISKA SATSNINGAR OCH MODET ATT UTMANA MAKTEN Gijrradálvvie gick i uppvaknandets tecken med en stämningsfull årstidsinvigning på Rådhustorget i Umeå som bjöd på hiphop, jojk och konstnärliga uttryck. Stora delar präglades starkt av temaområdet Challenging Power, som handlar om att utmana rådande maktförhållanden. Den samiska veckan som hölls för 15:e året i rad gjorde en extra satsning med hela två veckor fyllda med allt från samisk hantverksmarknad till modeshow och musik. Berättarföreställningen Gustaf was here skapade debatt, då Love Ersare tog en historisk titt på den omdebatterade arkeologen Gustaf Hallström som var influerad av rasbiologiska och kanske även nazistiska idéer. Teateruppsättningen Jag är tusen år bjöd på en musikalisk resa genom tid och rum, där publiken genom jojk, sång och musik kunde följa med och lära sig om hur den samiska historien flätades samman den svenska. Den kringresande dansfestivalen Spring Forward Festival lät Umeå provsmaka det allra senaste inom modern dans. SPÄNNANDE TEATER OCH ORD SOM GAV EKO Skräckteaterfestivalen Horror & Art som inleddes redan under den föregående årstiden fortsatte att skaka om sina besökare. Det internationella teatersamarbetet Making Senses porträtterade på ett annorlunda sätt sex olika kvinnors historier om hur det är att leva med funktionsnedsättning i Sverige och i Palestina. Människors lika värde behandlades också i dockteatern Monsterkonster, där barn deltog både i produk tionen av teatern och i föreställningen genom att interagera med dockorna. Under årstiden inträffade vårdagjämningen, som enligt persisk tradition markerar starten på ett nytt år. Iranska föreningen anordnade därför en välbesökt Eldfest fylld med musik, dans och hopp över eldar. Det här var också en årstid där musikfestivalerna avlöste varandra. Hårdrocken dundrade under House of Metal, jazzen svängde under internationella 12 Points Festival och popen gungade under Umeå Open Grand Slam. Det skrivna ordet kom i fokus under journalistkonferensen Gräv 2014, samt litteraturfestivalen Littfest med gäster från när och fjärran, däribland författaren och aktivisten Nawal El Saadawi. SUMMARY Gijrradálvvie was in the spirit of awakening and included the Sámi Week, which celebrated its 15th anniversary by lasting for two weeks. The performing arts were there in force, with horror-themed theatre, puppet theatre, a dance festival and theatre with a gender focus in the international performance Making Senses. Music festivals also ran hot during this season, and were dedicated to hard rock, jazz and pop. Littfest and the journalists’ conference Gräv took on the written word. 35 LITTFEST LOCKADE BÅDE GÄSTER OCH PUBLIK Sveriges största litteraturfestival växlade upp TEXT: SUSANNE GRANBERG, KOMMUNIKATÖR, UMEÅ2014 MED TEXTEN OCH ORDET I FOKUS Littfest är den största litteraturfestivalen i Sverige. Genom seminarier, föreläsningar, utställningar och föreställningar söker man nya former av utbyten mellan författare, förläggare, kritiker, forskare och läsare; alltid med texten och ordet i fokus och kärleken till litteraturen i centrum. Den 13–15 mars 2014 hölls den åttonde årliga festivalen i Umeå med 139 medverkande utspridda över de tre dagarna. Festivalen innehöll en myriad av seminarier, läsningar, scenframträdanden och workshops. Programpunkterna var 80 till antalet och när festivalen pågick som mest fylldes sex lokaler parallellt i Umeå Folkets Hus med besökare i åldrarna 0–99 år. Festivalen hölls även på Bildmuseet, Comfort Hotell Winn och på Rex festvåning i Rådhuset. Att festivalen har en internationell prägel märktes även på antalet medverkande internationella gäster, då 41 av årets medverkande kom från andra länder än Sverige. Det bjöds på poesi från Europa och världens alla hörn, samiskt motstånd, prisutdelningar, manga samt några av samtidens finaste och mest angelägna författarskap. Bland gästerna märktes Nawal El Saadawi, Yoko Tawada, Kristina Lugn, Kerstin Ekman, Sjón, Suzanne Brøgger och Sofi Oksanen. av cirka 10 500 besökare – en ökning på 27 procent jämfört med fjolårets 7 500 besökare. Det höga besöksantalet innebar även att delar av fredagens och lördagens program var helt slutsålda. – Utan Umeå2014:s finansiella bidrag hade det inte varit möjligt för oss att uppnå den internationella höjd som festivalen fick. Det här var helt klart det år då Littfest också kom att vinna uppmärksamhet utanför Sveriges gränser. På scenerna samsades folk från regionen med långväga gäster från Europa och världens alla hörn. Att Littfest hade ”lapp på luckan” för första gången ser vi som ett kvitto på succén, säger Patrik Tornéus, ordförande för Föreningen Littfest och en av koordinatorerna bakom Littfest. Kulturhuvudstadsåret är över men festivalen slår inte av på takten. Tvärtom ser man 2015 och 2016 som år då verksamheten ska spetsas ytterligare. Under sensommaren nåddes föreningen av budskapet att de som enda svenska organisation valts ut för att delta i E-Merging Creativity (senare Versopolis), ett tvåårigt projekt som inkluderar 11 etablerade litteraturfestivaler och institutioner från olika delar av Europa. Littfest är alltså på banan igen, i full färd med att planera kommande verksamhetsår. SUMMARY Littfest is the largest literary festival in Sweden. The eighth annual festival took place in Umeå 13–15 March 2014 with 139 participants. The festival included poetry from around the world, Sámi resistance, awards, manga and some of LAPP PÅ LUCKAN ETT KVITTO PÅ SUCCÉN I sin summering av årets tillställning noterade Littfest en betydande ökning av antalet besökare. Flera av litteraturfestivalens programpunkter var dessutom helt slutsålda. Totalt besöktes festivalen 36 today’s finest and most relevant authorship. The festival had around 10,500 visitors – an increase of almost 30 per cent compared with the previous year’s 7,500 visitors. Littfest. Foto: Henrik Olofsson. Gijrradálvvie Littfest. Foto: Henrik Olofsson. Littfest. Foto: Henrik Olofsson. Littfest. Foto: Henrik Olofsson. 37 SM-veckan. Foto: Tobias Thörn. StadionMusik. Foto: Emil Nyström. 38 Friidrotts-SM. Foto: Kalle Prorok. Gijrradálvvie SPORT OCH KULTUR FÖRENADES UNDER 2014 Svenska mästerskap, ungdomsidrott och korsbefruktning TEXT: SUSANNE GRANBERG, KOMMUNIKATÖR, UMEÅ2014 TVÅ VÄRLDAR? INTE I UMEÅ! Sport och kultur sägs ofta vara två skilda världar – men inte i Umeå. I medskapandets anda har idrotten haft en given plats under det europeiska kulturhuvudstadsåret. Flera projekt har testat gränserna och gett kultur- och idrottsföreningar möjlighet att ta intryck av varandra och visa upp sig för en helt ny publik. Staden har dessutom stått värd för flera stora idrottsevenemang. Umeå startade kulturhuvudstadsåret med att vara värdstad för SM-veckan vinter – en av Sveriges största idrottsfester. Under en veckas tid genomfördes svenska mästerskap i 16 olika idrotter. Evenemanget lockade totalt cirka 44 000 unika besökare, mer än dubbelt så många som de tidigare värdstäderna Falun och Östersund. Totalt har det arrangerats mer än 22 nationella och internationella idrottsmästerskap i Västerbotten under 2014. Några av årets andra idrottshöjdpunkter var bland annat Friidrotts-SM, hästhoppningen med Volkswagen Grand Prix i Umeå, skoter-VM i Skellefteå och Umeå Fotbollsfestival, en av Sveriges största ungdomsturneringar i fotboll. – Vi har, förutom att vi fått testa våra arenor till max, också värvat en otrolig kunskap både inom Umeå kommun och i Umeås föreningsliv. Det är kunskap som kommer att bli väldigt mycket värd inför framtiden, säger Outi Krekula, projektledare för SM-veckan vinter 2014 Umeå. unga fantiserat ihop fotbollssituationer och materialet tolkades sedan av författare till föreställningen. Resultatet blev något alldeles unikt. På plan pågick matchen och samtidigt berättades en historia. Linjedomarna var kära i varandra, hejaklacken tog för stor plats och plötsligt var frisparken koreograferad. Även NorrlandsOperan suddade ut skiljelinjen i sin fjärde årstidskonsert StadionMusik – Vi är dom. Man kombinerade hängiven elitidrott med musikalisk virtuositet, i en symfoniorkester med 100 aktiva idrottsungdomar från lokala föreningar. I ett pressmeddelande skrev NorrlandsOperan att de har som ambition att dagligen pröva och leka med gränser: – Vi hoppas att fler kan tänka och göra så. Inte minst nu när världen sluts och vissa människor utesluts. En utmanad gräns visar att det inte finns några vattentäta skott. Inte mellan gymnast och musiker. Inte mellan elit och massa. Inte mellan dig och mig. Och i slutänden: inte mellan oss och ”dom andra”. Vi är också dom – och det är en viktig tanke. Oavsett om det gäller ålder, yrkesroll, social status, kön eller nationalitet. SUMMARY Sport and culture are often considered to be poles apart – but not in Umeå. In the spirit of co-creation, sports were included in the Capital of Culture year. Two examples of what happens when culture and sport are cross-fertilized were Kulturverket’s Fair Game and NorrlandsOperan’s StadionMusik – Vi är dom. More than 22 national and international sporting championships were organized IDROTTEN SOM FÖRESTÄLLNING Ett exempel på vad som händer om man korsbefruktar kultur och sport var Kulturverkets föreställning Fair Game. Under nationaldagsfirandet fördes begreppen samman i en fotbollsmatch där barn och in Västerbotten County in 2014, of which several were national championships. 39 River Stories. Dansfilmen Hem av Emelie Boman och Linnea Sigurdsson. Norrländsk passion. Björn Högberg. Foto: Patrick Degerman. 40 Västerbotten – ordsatt – tonsatt – framkallat. Marianne Folkedotter. Foto: Patrick Degerman. Gijrradálvvie VÄSTERBOTTEN SER LÅNGSIKTIGA EFFEKTER Kulturens kraft har nått långt utanför länets gränser TEXT: OLA KELLGREN, REGIONKULTURCHEF, REGIONFÖRBUNDET VÄSTERBOTTENS LÄN FRAMTIDEN ÄR UPPGIFTEN Redan i Västerbottens läns kulturplan 2012–2015, som i dialog med länets kommuner, regionala kulturinstitutioner, civilsamhälle och de professionella kulturskaparna togs fram under 2011, ägnades det kommande kulturhuvudstadsåret särskilda avsnitt. Region Västerbottens huvuduppgift i sammanhanget har varit och är fortfarande att främja långsiktiga effekter av detta. Arbetet har bestått av olika delar. En har varit intensiva kontakter med Kultur departementet, Statens kulturråd och tjänstemännen vid Umeå2014. Politikerna i Region Västerbottens kulturberedning hade information om kulturhuvudstadsåret som en stående punkt på sina sammanträden 2013–2014 och företrädare för Umeå2014 medverkade såväl där som vid förbundsfullmäktiges sammanträden, vid dialogerna med länets kommuner, i träffar mellan de regionala kulturcheferna i norra Sverige, det vill säga i Jämtlands, Västernorrlands, Norrbottens och Västerbottens län, och i samband med de möten med de 20-talet myndigheter – Nämnden för hemslöjdsfrågor, Tillväxtverket, Riksantikvarieämbetet, Nordiska museet, Kungliga Dramatiska Teatern med flera – som i sina regleringsbrev fått i särskilt uppdrag att stötta kulturhuvudstadsåret. STRATEGISK MEDFINANSIERING Det främsta verktyget för Region Västerbotten har varit strategisk medfinansiering av projekt som initierats av länets delägda kulturbolag eller andra regionala kulturverksamheter och som har drivits inom Västerbotten eller som interregionala samarbeten. Som exempel kan nämnas NorrlandsOperans paraplyprojekt River Stories som resulterat i en stor närvaro i hela Västerbotten samt ett mycket fruktbart och bestående samarbete mellan operan, Västerbottens museum i Umeå och Västerbottensteatern i Skellefteå samt nära kontakter med arrangörer och kulturintresserade i länets kommuner. Ett annat exempel är Västerbottens museums Rock Art in Sápmi, som resulterat i utställningar, böcker och dansföreställningar i Umeå, samarbete och turné med ovan nämnda institutioner samt Giron Sámi Teáhter i Kiruna, Skogsmuseet i Lycksele och möten mellan skolbarn och professionella bildkonstnärer i Lycksele, Umeå och Sävar. TEMA OCH PROJEKT Region Västerbotten har haft kulturdriven tillväxt som genomgående tema under 2014 vid exempelvis arrangemang och mötesplatser. Vid invigningen av Västerbotten på Grand Hôtel, som är ett samarrangemang mellan Region Västerbotten och Länsstyrelsen Västerbotten, var kulturdriven tillväxt ett centralt tema. Umeå2014 deltog även vid Region Västerbottens arrangemang Mötesplats Lycksele i juni och i Almedalen i juli. Vid Bok- och biblioteksmässan i Göteborg deltog Umeå2014 och Region Västerbotten bland annat genom Länsbiblioteket i Västerbotten med en gemensam monter, program och gemensam marknadsföring. Region Västerbottens projekt Bild och form i Västerbotten stod för monterns utsmyckning genom bild konstnär Anneli Furmark. Genomgående i Region Västerbottens arbete har kulturhuvudstadsåret varit en bärande pelare och i såväl nationella som internationella kontakter har information förmedlats. Region Västerbotten har även varit stöd för Västerbottens och Norrbottens North Sweden-kontor i Bryssel och deras arrangemang för att 41 lyfta kulturhuvudstadsåret i syfte att bredda perspektiven på Europas nordliga områden. Konkreta aktiviteter i Bryssel har varit en invigning av kulturhuvudstadsåret tillsammans med Riga på Regionkommittén samt ett större seminarium på Goethe institutet med Informal Baltic Sea Group, samt ett med andra kulturhuvudstäder under Open Days, motsvarigheten till EU:s regionala Almedalen. North Sweden medarrangerade också EU Design Days med forskningsnätverket ERRIN och deltagande av Kapstaden, World Design Capital 2014. DET REGIONALA MERVÄRDET Umeå2014 har haft ett väl utvecklat samarbete med regionala aktörer och har agerat samfällt för att stärka det regionala mervärdet av kulturhuvudstadsåret. Under 2014 var det också ett intensivt samarbete kring alla möten och konferenser som förlades till Umeå, till exempel kulturarbetsgruppen inom Barentssamarbetet, Joint Working Group on Culture, det europeiska kulturnätverket Les Rencontres, Svensk scenkonsts branschdagar, Riksförbundet Sveriges museers vårmöte, Svensk biblioteksförenings nationella biblioteksdagar, Tillväxtverkets konferens ”The impact of Culture”, Länsstyrelsernas kulturforum för landets länsantikvarier, Swedbanks tillväxtdagar, Länsteatrarnas samarbetsråds höstmöte i Skellefteå med mera. Kulturhuvudstadsåret har även haft dragningskraft för andra arrangemang, till exempel Yrkes-SM som lockade 15 000 besökare från de fyra nordliga länen till ett arrangemang med 100-talet ungdomar från hela Sverige. Ett annat exempel är CPMR:s konferens med närmare 200 delegater från Europas havs- och kustområden i Umeå i slutet av september. Kultur för äldre har lyfts särskilt genom ett projekt drivet av Region Västerbottens kultur enhet, och Forte tillsammans med Region Västerbotten arrangerade konferensen SWEDAGE, om Kultur för aktivt åldrande – om hälsa och arbete i en ny demografi. 42 UTVECKLINGSPROJEKT Flera av Region Västerbottens egna utvecklingsprojekt har haft bäring på 2014. Det gäller förstås Internationell och interkulturell kompetens före, under och efter 2014 som med stöd av Kulturrådet bland annat kunnat dela ut resebidrag i syfte att främja kontakter i Europa samt genom utbildningsinsatser för i synnerhet personal vid länets kulturinstitutioner höjt kompetensen inom projektledning och stärkt nätverk och kontakter kolleger emellan. Ett annat exempel på våra egna projekt är Västerbotten – Berättarnas län som förlängdes t o m 2014. I projektet utarbetades bland annat en gemensam programtidning på svenska och engelska och flera berättarföreställningar kring våra kulturhistoriska besöksmål såsom Gammlia i Umeå, Nordanå i Skellefteå, Gamm platsen i Lycksele och Kyrkstan i Vilhelmina hade premiär under kulturhuvudstadsåret. Berättarprojektet fick också stort gensvar under den europeiska berättarkonferensen FEST 2014 som arrangerades i länet i juni 2014 med uppemot 100 deltagare från 18 länder. Ett påtagligt resultat av dessa kontakter är att Region Västerbotten nu driver lärande- och berättarprojektet Story Regions inom Erasmus+ i sam arbete med fyra andra länder. Redan 2013 initierades de webbsidor med bäring på Det nordliga rummet till vilka länets kommuner och regionerna utanför Västerbotten kunde länka infor mation om planerade aktiviteter med anknytning till kulturhuvudstadsåret. NORRLÄNDSK PASSION GAV MERSMAK Ett gott exempel på samarbete mellan länen i norra Sverige är det teaterprojekt som initierades och hölls samman av Västerbottensteatern i Skellefteå och som involverade Teater Barda i Jämtland, Giron Sámi Teáhter, Teater Västernorrland i Sundsvall och Norrbottensteatern i Luleå. Föreställningen ”Norrländsk passion” i regi av Olle Törnkvist turnerade från Kiruna Gijrradálvvie i norr till Sundsvall i söder våren 2014 och bestående är den lust till fortsatta sam arbeten som uppstått. Ytterligare ett fruktbart samarbete mellan länshemslöjds konsulenterna i Norrlandslänen förtjänar att uppmärksammas. I syfte att nå en yngre publik med ett helt nytt utställnings språk engagerades med stöd av län och regioner, Kulturrådet, Nämnden för hemslöjdsfrågor och Umeå2014 formgivaren Aia Jüdes. Hon skapade den uppseendeväckande ”Next level craft”, ”en nymodig slöjdutställning”. Utställningen bygger på nordliga slöjdtraditioner och magnifik norrländsk natur och turnerar för närvarande i Norrlandslänen. Det finns gott hopp om visningar även utanför Norrland framöver. Slutligen kan nämnas Eco local in a Global world, som initierades inför 2014 av Sune Jonsson Centrum för Dokumentärfotografi vid Västerbottens museum och som involverat Jamtli i Östersund, Murberget, Länsmuseet Västernorrland i Härnösand, Västerbottens museum och Norrbottens museum i Luleå. Med stöd av bland andra PostkodLotteriets kulturstiftelse, landsting och regioner i norra Sverige, Statens kulturråd och Umeå2014 genomfördes ett fotodokumentärt arbete i norrländska glesbygder. Den gemensamma utställningen ”Inland” som öppnade parallellt i Östersund och Umeå 15 februari 2015 rönte mycket stor uppmärksamhet. Utställningen kommer att gå på turné i större och mindre orter i norra Sverige de närmaste åren. av NorrlandsOperan förra året. Publiksiffrorna uppgår till nära 4 000, detta i en kommun som har 2 800 invånare. Kulturhuvudstadsåret, säger man, har triggat känslan av att vi kan själva också. I Stor umans kommun arrangerades en särskild tågresa för mer än 300 passagerare ned till invigningen av kulturhuvudstadsåret i Umeå med program ombord som bestod av musiker, berättare, gäster från Lettland med mera. I Storuman har man också genom Kulturakademien och i samarbete med NorrlandsOperan satt upp föreställningen ”Stor-Nila och Lill-Docka” som skrevs av Mikael Niemi. Fyra skolor i Tärnaby, Storuman, Lycksele och Sävar engagerades och man räknar med att 20 procent av kommunens befolkning deltagit i något av alla kulturarrangemang. När Härnösandsbaserade kompaniet Norrdans gav sin utomhusföreställning ”Sju gånger sju” vid länets äldreboenden sommaren 2014 utbrast en kvinna: ”Detta var det roligaste jag har varit med om i hela mitt liv!” Slutsatsen är med andra ord att kultur huvudstadsfirandet inte bara varit en angelägenhet för Umeå kommun och dess invånare. Kulturens kraft har nått långt utanför länets gränser och det råder ingen tvekan om att vi nu tillsammans har ett stort ansvar för att fortsätta att stötta och uppmuntra den långa rad av goda samarbeten som inletts tack vare kulturhuvudstadsåret i Umeå 2014! NU HAR VI KÄNSLAN AV ATT VI KAN SJÄLVA I början av 2015 påbörjades så arbetet på allvar med att ta fram en ny kulturplan som skall gälla 2016–2019. Kulturdialogerna med länets kommuner har inletts och det är slående med vilken glädje vi möts. I Åsele arrangerade musikteaterföreningen 14 föreställningar vid sidan av två i regi Region Västerbotten’s main contribution during 2014 was SUMMARY the strategic co-financing of projects and the creation of contacts and opportunities. The Capital of Culture year has contributed to extending the influence of culture far beyond the county’s borders, and there is no doubt that we now have a collective responsibility to continue to support and encourage the long list of fruitful cooperative relationships that were started thanks to Umeå2014. 43 Festival Normal. Foto: Benedict Johnson. Next Level Craft. Foto: Anders Björkman. Norrländsk Passion. Foto: Patrick Degerman. Back in Baby’s Arms. Elin Lundgren. Foto: Malin Grönborg. Textil. Foto: Anders Björkman. StadionMusik. Foto: Marco Feklistoff. 44 Convoy. Foto: Fredrik Larsson. Gijrra GIJRRA – VÅR. ÅTERVÄNDANDETS ÅRSTID Kinesisk konst, Norrländsk Passion, ungdomar, MADE ... TEXT: ANDERS MAGNUSSON, WEBBREDAKTÖR, UMEÅ2014 NU ÄR DAGARNA OCH NÄTTERNA LJUSA Nu är dagarna och nätterna ljusa, ett bedövande dån släpper isarna, de levande vattendragen kittlar marken, lockar grönskan att återvända. Miessemánnu är ordet för maj, kalvmånaden, de är då de tar sina första stapplande steg. Till de trygga bekanta barfläckarna på fjällsluttningar återvänder de år efter år, till samma bekanta marker. Kalvarna samlar kraft, samlar mod för livsvandringen. Åsa Simma UNIKA TEATERPROJEKT, KALAS OCH FINA SAMARBETEN Gijrra välkomnade våren på Rådhustorget med jojk, pop och performance. Convoy väckte eftertanke om skörhet, hållbarhet och framtidstro med 16 barnvagnar fyllda med växande gräs som långsamt styrdes genom Umeås centrum. Årstiden invigdes även i Örnsköldsvik, Härnösand och Sundsvall för att tydliggöra kulturhuvudstadsårets regionala samarbete. En regional satsning i större skala var också det unika samarbetet mellan fem norrländska teatrar, vilket resulterade i det kringresande teateräventyret Norrländsk Passion. Västerbottens museum lyfte under utställningen Länssalong fram konstnärer med rötter i Västerbotten och scenkonstfestivalen MADE tog dessutom ut svängarna lite extra detta år med ett extra internationellt fokus. Ungdomar stod i centrum under musikarrangemanget 2 Days in Umeå, liksom vid Umeås musikklassers Jubileumskonsert. Dessutom firade en av Sveriges äldsta barn- och ungdomsteaterfestivaler Teater- kalas 40 år med tio dagar fyllda av multikulturell glädje, improvisation och lekfullhet. GRÄNSBRYTANDE MÖTEN FÖR BARN, UNGDOMAR OCH VUXNA Tack vare ett omfattande internationellt samarbete kunde Bildmuseet presentera den helt nya och snabbt uppskattade utställningen Right is Wrong med ett 80-tal verk av kinesisk samtidskonst från 1970-talet fram till i dag. Det här var också en årstid fylld till brädden med gränsbrytande möten och medskapande projekt. Fotbollsmusikalen Fair Play lät barn, amatörer och proffs träffas i en unik konstellation. Stadion Musik blandade symfonimusik med friidrottsgrenar och en högst delaktig publik. Shape in Shambles var en fristående tolkning av hardcorebandet Refuseds sista skiva, tolkad och framförd av NorrlandsOperans symfoniorkester. Kulturnatta firade tio år med ett brett spektrum av evenemang, däribland ett flertal utländska gästspel, som tillsam mans skapade en folkfest som täckte hela Umeås centrum. Vad som anses normalt och inte var frågor som sattes i ett större sammanhang under konferensen Unlimited! Eon meeting, följt av teaterfestivalen Festival Normal som för tredje året i rad presenterade akter med, för och om personer med rörelsehinder. SUMMARY Gijrra was all about mustering strength and taking on new challenges. Regionally, five northern Swedish theatres treated audiences to a travelling theatrical adventure. We experienced contemporary Chinese art in Right is Wrong, theatre by and featuring the physically impaired and interdisciplinary collaborations in the form of a football musical, a sports-themed symphony, and hardcore music interpreted by a symphony orchestra. The children and youth theatre festival Teaterkalas also celebrated its 40th anniversary. 45 KÖRFESTEN SOM SAMLADE ÖVER 800 DELTAGARE A Choral Midsummer Light’s Dream blev en riktig folkfest TEXT: MARTIN HÖÖG, ORDFÖRANDE KAMMARKÖREN SÅNGKRAFT OCH LEENA HORTÉLL, PROJEKTLEDARE A CHORAL MIDSUMMER LIGHT’S DREAM SÅNGKRAFTS VISION FÖRVERKLIGADES Kammarkören Sångkraft har länge burit på en vision om en internationell körfestival hemma i Umeå. Lokala körer skulle få möjlighet att möta högklassig europeisk körmusik av olika slag – en festival med både bredd och höjd! Efter många års planering invigdes festivalen en tisdag i juni när körerna tågade sjungande in på Rådhustorget vid lunchtid. Byggstenarna var konserter av olika slag varvat med workshops och seminarier. Bright Light-konserter vid lunchtid uppstod var som helst – på torg och i gallerior. On Site-konserter vid middags tid skapade nya möten mellan olika körer som gjorde gemensamma konserter i kyrkor och konsertlokaler. Höjdpunkterna var de sena kvällarnas White Night på NorrlandsOperan där de särskilt inbjudna europeiska körerna framträdde. Här uppstod såväl magiska klanger som andäktig tystnad. FRÅN MEDELTIDA SÅNG TILL EXKLUSIV URPREMIÄR Workshops och seminarier gav möjlighet för sångare och körledare att mötas, lära och utvecklas i allt från medeltida sång till digital teknik. Vi ville också ge plats för ny körmusik, och festivalen hade därför beställt ett verk av kompositören Emil Råberg. Lux Arcticas repeterades varje dag med ca 200 sångare under ledning av festivalens konstnärlige ledare, tillika Sångkrafts dirigent, Leif Åkesson tillsammans med Emil Råberg som fanns med hela veckan. 46 På midsommarafton bjöds både festivaldeltagare och allmänhet på midsommarstång och danslekar i Döbelns park. I den helt fyllda stadskyrkan gav sedan Kammarkören Sångkraft sin stora festivalkonsert. På kvällen serverades 320 gäster en midsommarinspirerad middag med norrländska inslag. Här fanns en öppen scen där gästkörer och för stunden nya konstellationer bjöd på framträdanden kvällen lång. Midsommardagens final samlade nästan 900 personer i Idun i Umeå Folkets hus. De internationella körerna gavs plats på scen innan 200 körsångare från olika länder knöt ihop festivalen med uruppförandet av Lux Arctica. 16 minuters körmusik och hyllning till ljuset, glädjen och musiken! DRÖMMEN BLEV SANN Totalt deltog 850 personer från 34 körer, varav sju internationellt inbjudna. Det blev en festival där möten och gemensamma upplevelser stod i centrum. Festivalhotellet blev en naturlig samlingsplats med hög stämning och spontansång sena kvällar. Festivalen överträffade alla våra förväntningar, och under hösten tog kören ett inriktningsbeslut om en ny körfestival i Umeå 2017. SUMMARY Chamber choir Sångkraft envisioned a festival in which everyone could participate and everyone could contribute. In June, 850 people from 34 choirs and seven countries came together. The choirs filled Umeå with singing around town and at various concert venues. We also treated visitors to a Swedish Midsummer celebration and food from northern Sweden. The event concluded with the première of Emil Råberg’s work Lux Arctica. A Choral Midsummer Light’s Dream. Under midsommardagen framförde över 200 körsångare det specialskrivna verket Lux Arctica i Idunteatern. Foto: Ingemar Johansson. Gijrra Full fart på On Site-konsert med ungdomskören sjUNG från Sundsvall. Foto: Ingemar Johansson. Austrums från Riga uppträdde även med traditionella folkdanser. Foto: Ingemar Johansson. 47 Leonor Fini, Femme assise sur un homme nu, 1942 Privat ägo. Foto: Mikael Lundgren. Right is Wrong / Fyra decennier av kinesisk konst från M+ Sigg Collection. Foto: Johan Gunséus. Carola Grahn/Vidderna ropa. Foto: Johan Gunséus. Thilo Frank / The Phoenix is Closer Than it Appears. Prins Daniel på gungan. Foto: Jan Lindmark. Rafael Lozano-Hemmer / A Draft of Shadows. Foto: Mikael Lundgren. 48 Gijrra ETT MAXAT ÅR MED HÖG AMBITIONSNIVÅ Roligt, utmanande och intensivt på Bildmuseet TEXT: KATARINA PIERRE, MUSEICHEF OCH KONSTNÄRLIG LEDARE, BILDMUSEET, UMEÅ UNIVERSITET KRAFTSAMLING SOM GAV RESULTAT Kulturhuvudstadsåret på Bildmuseet – hur summerar man det på några rader? Det var ett maxat år hos oss, med hög konstnärlig ambitionsnivå och aktuella och angelägna frågeställningar. Vi producerade och visade hela nitton utställningar av nationell och internationell samtidskonst och bjöd in till hundratals evenemang och workshops – en kraftsamling som resulterade i priser och nomineringar, högsta betyg i nationella och internationella medier, och inte minst en stor och intresserad publik. Ett roligt, utmanande och intensivt år! VAD ÄR VIKTIGT? VAD VILL VI? En fråga som vi ställde oss inför kulturhuvudstadsåret var hur vi skulle kunna räcka till för egna och andras förväntningar ett år som detta. Vad är tillräckligt intressant? Vad är viktigt? Vad vill vi? Mot de frågeställningarna tog programmet form. Så här i backspegeln är det några projekt som känns speciella. Ett av dem är den stora satsningen på utställningen Leonor Fini/Pourquoi pas?, ett annat att vi bjöd in åtta konstnärer med samisk bakgrund att producera nya verk för var sin separatutställning på Bildmuseet. Verk som kom att handla om personliga och politiska frågor om samisk identitet, språk och historia och som blottade maktstrukturer och minnesluckor i det svenska medvetandet. Båda dessa projekt förverkligades genom stöd från Umeå2014. Kulturhuvudstadsåret på Bildmuseet tjuvstartade redan i januari med att konstnären Thilo Frank bjöd Bildmuseets besökare på en hisnande upplevelse av rymd och oändlighet i spegelinstallationen The Phoenix is Closer Than it Appears. Köerna ringlade långa till detta verk som utmanade våra föreställningar om fysiska och mentala rum. Samtidigt lekte Andreas Johansson med perspektiv i den sceno grafiska installationen Place Position, ett illusoriskt tredimensionellt popup-landskap i storformat skapat av isärklippta fotografier av övergivna platser. LEONOR FINI ÖVERRASKADE Den stora invigningshelgen öppnade Nammaláhpán, Katarina Pirak Sikkus lågmälda men rasande uppgörelse med svensk rasbiologi – en utställning som nominerades till DN:s kulturpris. Parallellt gjorde vi ett konsthistoriskt nedslag i surrealismen och Leonor Finis multidisciplinära konstnärskap som överraskade i sin omedelbara dialog med vår samtid kring frågor rörande makt och kön samt gränsöverskridande och queera positioner. Vårens program fortsatte med Shahzia Sikanders animerade landskap och kartor över mellanösterns geopolitik, skapade med utgångspunkt i indisktpersiskt miniatyrmåleri. Hennes storskaliga videoinstallation Parallax berättade om Hormuzsundet, om handel och sjöfart och olika stormaktsväldens dramatiska maktkamper i området genom historien. Marja Helanders resor i norra Sverige, Norge, Finland och Ryssland resulterade i utställningen Tystnad, med laddade fotografier av inre och yttre landskap. Bländande skönhet och dystopisk miljö förstöring i en och samma bild problematiserade förhållandet mellan människa och natur. Civilisationskritik var också en av utgångspunkterna för Per Enokssons Skogen i mig; ett verk som intog torget mellan Bildmuseet och Konsthögskolan och som inkluderade en vedeldad bastu. 49 Maj månad bjöd traditionsenligt på examensutställning av Konsthögskolans masterklass. De fjorton nyexaminerade konstnärerna gav utställningen titeln Cultural Capital och några av verken kommenterade det europeiska kultur huvudstadsåret i Umeå. Våren bjöd också på originalbilder ur Årets svenska bilderbok, Anna Höglunds ”Om detta talar man endast med kaniner” – en berättelse om utanförskap och en ung människas osäkrade tillvaro. EN KNOTIG MYRTALL SOM TALADE TILL OSS En dag i juni stod det plötsligt ett träd utan för Bildmuseet, ett träd som inte funnits där tidigare. En knotig myrtall som krävde uppmärksamhet och talade till oss. En komposition av röster, sorgsen jojk, en mullrande renhjord och skällande hundar berättade undanträngda historier om platsen, om andra platser förbundna vid Umeälven och om människorna längs den. Carola Grahns platsspecifika ljudinstallation Vidderna ropa markerade den samiska närvaron i landskapet. Om undangömda historier berättade också Liselotte Wajstedt i filminstallationen The Lost One, där arvet från mor till dotter i tre generationer var verkets brännande fokus och smärtpunkt. Utställningen Right is Wrong, sommarens stora satsning på kinesisk konst, fyllde alla Bildmuseets salar. Närmare åttio konstverk berättade om framväxten av den samtida konstscenen i Kina, från 1970-talets kulturrevolution fram till idag. Konsthistoria och politisk historia sida vid sida demonstrerade hur kampen för konstnärlig frihet också är kampen för yttrandefrihet, ett tema som fördjupades i en heldagskonferens med inbjudna kinesiska konstnärer och andra internationella gäster. Right is Wrong var en samproduktion mellan Bildmuseet och M+ Museum for Visual Culture i Hongkong. Tidig höst fick vi besök av det norska arkitektkollektivet FFB – Joar Nango, Eystein Talleraas och Håvard Arnhoff – som tittade närmare på Umeås offentliga platser och reflekterade över hur de används, inspirerade av Deleuzes och Guattaris filosofiska begrepp ”smooth space” och ”nomadism”. 50 Kulturhuvudstadsåret på Bildmuseet avslutades med Rafael Lozano-Hemmers poetiska installationer där besökaren var en aktiv medskapare, designerduon Fernando och Humberto Campanas skog av lin och halm, Geir Tore Holms hyllning till renen och ljuset och Anders Sunnas explosiva och monumentala målning om gerillarenskötsel som överlevnadsstrategi. Det var väldigt mycket vi gjorde detta speciella kulturhuvudstadsår som inte ryms i denna berättelse. Som alltid när det gäller Bildmuseet handlar en hel del om givande samverkan med andra aktörer, som exempelvis det pedagogiska sam arbetet med Moderna museet, konstnärskollektivet Uglycute och ungdomarna på Hamnmagasinet, samarbetet med Riks utställningar kring Samtidskonstdagarna på temat konst och vetenskap och vårt bidrag till konstfestivalen Survival Kit. Vi producerade en utställning för Svenska institutet i Paris, samarbetade med Idéan kring öppen kulturförskola och var med och arrangerade svenska museers natio nella branschträff i Umeå. Vi samarbetade med Centrum för samisk forskning och Svenska Samers Riksförbund om en konferens om exploateringen av Sápmi, bjöd på bäbisteater och bäbismåleri tillsammans med Ögonblicksteatern, konsert med Frida Hyvönen och mycket, mycket mer. SKAPANDET ÄR DEN STÖRSTA TILLFREDSSTÄLLELSEN Resan mot kulturhuvudstadsåret började egentligen med Bildmuseets nystart på Konstnärligt campus i maj 2012 då vi flyttade in i ett nytt hus, med ny personal och en ny vision. Glädjande är att vår satsning väckt uppmärksamhet långt utanför Umeås gränser. Bildmuseet tilldelades 2014 ett hederspris av juryn för European Museum of the Year och vi var också en av toppkandidaterna till Europarådets museipris liksom till den svenska utmärkelsen Årets museum. Men den egentliga tillfredställelsen under detta kulturhuvudstadsår, liksom alla andra år och alla andra dagar, kommer av att tillsammans med hängivna kollegor få arbeta med att skapa något nytt och förverkliga idéer som man tror på. Campanas / Woods. Foto: Mikael Lundgren. Gijrra SUMMARY Bildmuseet’s Capital of Culture year was artistically ambitious and examined important questions. We produced and showed 19 exhibitions of national and international contemporary art and organized hundreds of events. This collaborative effort earned the highest praise in the media and attracted a large and enthusiastic audience. Bildmuseet received a special award from the European Museum of the Year jury and was among the top candidates for the Council of Europe Museum Prize and Sweden’s Museum of the Year award. Bäbisteater med bäbismåleri. Foto: Polly Yassin. 51 Baltic Sea – Floating Trunks. Foto: Patrick Trägårdh. A Choral Midsummer Light’s Dream. Foto: Ingemar Johansson. Sommaren i City, Ace Wilder. Foto: Robert Rösth. Gijrragiessie. Foto: Patrick Trägårdh. 52 Shakespeare i Park’n. Foto: Bo Nilsson-Mäki. Gijrragiessie GIJRRAGIESSIE – VÅRSOMMAR. VÄXANDETS ÅRSTID Körfestival, flytande träd, slöjd, teater, dans ... TEXT: ANDERS MAGNUSSON, WEBBREDAKTÖR, UMEÅ2014 FÖRSIKTIGT KLÄR SIG JORDEN I GRÖNSKA Försommaren, försiktigt klär sig jorden i grönska, smyckar sig med färger från växtligheten. Aktsamt och trevande sträcker hon sig i den varma luften, grödan växer sig starkare. Trädens löv blir modigare låter sig lekas av vinden. Myggen driver renhjordarna till fjällens glaciärer. Vi förbereder oss att flytta till fjällen, där kalvarna fått vara, fått växa i sin trygga renhjord. Åsa Simma 850 KÖRSÅNGARE SAMLADES I UMEÅ VID MIDSOMMAR Gijrragiessie, den kortaste av de åtta samiska årstiderna, handlar om växande och invigdes på midsommarafton i Döbelns Park med flerstämmiga folkvisor och jazzinfluerad jojk, med bland andra grupperna Kraja och Ára. Invigningen genomfördes även i samarbete med den pågående körsångfestivalen A Choral Midsummer Light’s Dream, som under fem dagar samlat 850 körsångare från 34 körer och åtta olika länder. Festivalen avslutades med uruppförandet av det helt nya verket Lux Arcticas. Umeå fick i samband med denna årstid stifta bekantskap med Floating Trunks, ett nytt konstverk i stadsmiljö. Det var konstgruppen SIMKA som i samarbete med ungdomar från Riga, Björneborg och Umeå placerat och smyckat ut levande träd i livbojar ute i Umeälven. Konstverket byggdes även upp i de övriga två Östersjöstäderna. NEXT LEVEL CRAFT VISADE UPP SLÖJD AV IDAG När beachvolleyturneringen Swedish Beach Tour kom till Umeå var det dags att fylla Rådhustorget med sand och bjuda upp till sportfest mitt i centrum. Slöjdutställningen Next Level Craft byggde på nordliga slöjdtraditioner med en modern känsla, med allt från yllebroderi och rotslöjd till elektronisk musik och streetart. Verken var framtagna av ett 30-tal slöjdare, konstnärer, musiker och dansare från skilda områden. Dansföreningen Tango Norteño bjöd upp till svängiga rytmer under Midnight Light Tango Festival som lockade med högklassiga uppvisningar, workshops och danskvällar genom ett samarbete med andra svenska och europeiska tangoföreningar. En annan somrig utomhusaktivitet denna årstid var improvisationsteatern Shakespeare i Park’n – ett teaterfenomen som började i Central Park i New York och nu spelas i parker över hela världen. I Umeå var det lokala Skuggteatern som stod för underhållningen. SUMMARY Gijrragiessie was a short but intensive season that received a melodious start thanks to hundreds of visiting choral singers from throughout Europe. Floating trees in life buoys decorated the Umeälven River and the main town square was transformed into a makeshift beach for the visiting Swedish Beach Volley Tour. Other activities that entertained crowds during the warm summer days included the handicrafts exhibition Next Level Craft, the Midnight Light Tango Festival and improv theatre event Shakespeare i Park’n. 53 Foto: Fredrik Larsson. 54 Gijrragiessie REKORDNIVÅER FÖR GÄSTER I UMEÅ 2014 Vi satte upp höga mål – som överträffades med råge TEXT: MARITTA HOLMBERG, TURISTCHEF UMEÅ KOMMUN VI VÅGADE TRO PÅ UMEÅ! Redan när Umeå utsågs till Europas kulturhuvudstad 2014 förstod vi på Visit Umeå att besöksnäringen i Umeå och norra Sverige stod inför sitt livs chans. Nu skulle blickarna vändas mot oss på ett sätt som aldrig tidigare skett och vi skulle få möjlighet att spela på en helt ny arena. Vi var väl medvetna om att Umeå var den hittills nordligast belägna europeiska kulturhuvudstaden, relativt liten och okänd internationellt, och att resvägen för de flesta från Europa var lång. Tidigare kulturhuvudstäder hade ökat sina gästnätter med i genomsnitt 11 procent, men vi satte ribban ännu högre, till 15 procents ökning. Vi vågade tro på Umeå! Från utnämnin gen och fram till kulturhuvudstadsårets inledning rådde full aktivitet inom besöks näringen. Hur skulle vi förbereda oss för att erbjuda ett värdskap i toppklass? FOKUS PÅ ETT VÄRDSKAP I TOPPKLASS För oss på Visit Umeå blev 2012 en rivstart inför kulturhuvudstadsåret, med bland annat en folder om Umeå som spreds över världen av VisitSweden, och en helt ny webbplats. Våra egna förväntningar inför 2014 var skyhöga, men vi kände också en viss oro – hade vi tänkt på allt? Gjorde vi rätt saker? Under 2013 märktes ett stigande intresse för Umeå som besöksmål, inte minst från utländska journalister. När Umeå2014 tillsammans med VisitSweden drog ut på sin Europaturné Caught by [Umeå] under hösten exploderade intresset. Vårt fokus under 2014 låg främst på att ta hand om besökare, journalister och researrangörer. I nära samarbete med 2014-kansliet och besöksnäringen i stort jobbade vi för ett värdskap i toppklass. BETYDELSEN VAR ENORM Kulturhuvudstadsårets betydelse för besöksnäringen var enorm. Vi nådde helt nya nivåer på hotell- och aktivitetsboknin gar, möten och evenemang. Lilla Umeå fick internationell uppmärksamhet av sällan skådat slag och fanns med på bland annat New York Times och Lonely Planets topplistor över världens främsta besöksmål! Jämfört med 2013 ökade gästnätterna på hotell och vandrarhem med 24 procent. Turistbyrån hade 6 000 fler besökare jämfört med föregående år och antalet besökare på visitumea.se ökade med 69 procent (mer än 500 000 besökare under året). Dessutom hade Umeå Airport mer än en miljon resenärer under 2014. Kulturhuvudstadsåret har gett oss i besöksnäringen självförtroende och mersmak av att befinna oss på den inter nationella scenen. Det har också blivit en språngbräda för att bli en ännu bättre turistdestination. Mycket av det som skapades inför 2014 kan vi bygga vidare på och växa med som destination. Vi är stolta över Umeå och redo att välkomna ännu fler besökare till norra Sverige! SUMMARY Previous European Capitals of Culture had an increase of the number of guest nights by eleven per cent on average, but Umeå aimed for an increase of over 15 per cent. The Capital of Culture year’s impact on the tourism industry was enormous, reaching whole new levels of hotel and activity bookings, meetings and events. Umeå attracted international attention and was included in the New York Times’ and Lonely Planet’s lists of the world’s premier tourist destinations. And the number of guest overnight stays for the year? They increased by 24 per cent. 55 EUROPEISKA KULTURUTBYTEN I SKOLAN 2014 Kulturhuvudstadsåret gav 24 extra produktioner TEXT: ANNA BERGE, PROGRAMANSVARIG KULTUR I SKOLAN KULTUR SOM NÅR MÅNGA BARN Under parollen Kultur i skolan presenterar Umeå kommun varje termin kostnadsfria kulturaktiviteter för målgruppen förskola – årskurs 9. Framför allt erbjuds skolorna möjligheter att ta del av scenkonst, det vill säga teater-, musik- och dansföre ställningar. Under kulturhuvudstadsåret fick samordnarna för Kultur i skolan uppdraget att arbeta med europeiska kulturutbyten i skolan. Projektet innebar en möjlighet att bygga vidare på en redan lyckad befintlig verksamhet och chanser att bjuda Umeås elever på internationella kulturarrangemang. Vi samarbetade med teatrar, dansare och musiker från ett flertal länder i Europa, en unik chans för oss som i vanliga fall inte har möjligheten att jobba internationellt. Exempel på länder vi samarbetade med var Polen, Frankrike, Tyskland, Nederländerna, Danmark, Irland, Italien, Palestina och Spanien. I denna artikel vill vi nämna några samarbeten som vi är extra stolta och glada över att ha kunnat genomföra. KULTUREXPLOSION I BROPARKEN Den 12–13 september 2014 genomfördes Barnkulturfestivalen Barnen kan/Dziecko Potrafi i Broparken. Festivalen var ett kulturellt utbyte med staden Poznan i Polen och under två dagar fylldes Broparken med cirka 1 600 barn och professionella kulturaktörer med lokal anknytning samt från Poznan. Festivalens målgrupp var 56 barn i åldrarna 3–9 år. På fredagen kom barn tillsammans med sina förskolor och skolor. Lördagen var en hejdundrande familjefest dit alla var välkomna. MUMIN BJÖD PÅ FAMILJEFEST I VÄVEN Den 5–6 december 2014 intogs Väven av barnkulturfestivalen Mukulat goes Mumin. I fokus var flerspråkighet och kultur för barn i åldrarna 3–9 år. Dans, musik, skapande, Muminutställning, rapworkshop och film var bara några av aktiviteterna som fanns med i programmet. Totalt deltog cirka 2 700 barn och vuxna. Gensvaret för våra två festivaler har varit stort och intresset massivt, vilket visat oss att vi har publikunderlag för att även i framtiden genomföra barnkulturfestivaler om vi ges möjlighet. Eftersom alla arrangemang som arrangeras genom Kultur i skolan är gratis medför det att barn som i vanliga fall inte tar del av kulturaktiviteter på sin fritid har möjlighet att delta på skoltid. Vi gör det möjligt till en rättvis fördelning av kultur arrangemang oavsett barnens geografiska och socioekonomiska bakgrund. Vi har arrangerat kulturella aktiviteter i såväl stadsdelar som på skolor, samt bjudit in barnen till kulturhusen i centrum, till vilka de ofta har tagit sig med gratis skjuts via Kulturverkets initiativ Kulturbussen. Totalt har vi genom vårt Umeå 2014-projekt erbjudit skolor 24 interna tionella produktioner under året, det vill säga 24 produktioner utöver vår ordinarie verksamhet. Musik från stunder då livet var som allra bäst. Foto: Göran Wretling. Gijrragiessie Fair Game. Foto: Kalle Prorok. Mukulat goes Mumin. Foto: Majula Drammeh. Fair City. Foto: Fredrik Larsson. SUMMARY Through the Culture in Schools initiative Umeå Municipality offered free dramatic arts performances for preschool children through to ninth-grade students. In 2014, Culture in Schools was given the task of working with European cultural exchanges in schools. The project provided the opportunity to expose Umeå’s students to international cultural events. During the year we developed collaborations with theatres, dancers and musicians from many countries, including Poland, France, the Netherlands, Ireland and Italy, and held two children’s cultural festivals. 57 Foto: Gin Hasegawa. 58 Gijrragiessie EN NY MOSSTRÄDGÅRD OCH ETT BAND TILL JAPAN Tokyo Style Umeå2014 förenade Umeå och Japan TEXT: ANNA SJÖBERG, PROJEKTCHEF TOKYO STYLE UMEÅ2014 In the city fields Contemplating cherry-trees… Strangers are like friends KOBAYASHI ISSA Att materialisera en oprövad idé är som att berätta en helt ny historia. Berättelsen i sig ska ha en riktning, men också sättet att berätta på. Det osynliga, det som vibrerar mellan raderna har alltid störst betydelse. Umeå2014 blev bra. Oväntat bra. Fantastiskt bra. Varför? Det förenklade svaret är att under ett kulturhuvudstadsår kan en helt ny kontext växa fram; möjligheter bortom bokstäverna i ordet möjligheter, där faktisk kompetens uppmuntras och där människor som vill också kan vara delaktiga. För Svensk Form Västerbotten innebar året just det. ”EU-Japan Fest Committee har som syfte att stödja den transnationella verksamhet som dess medlemmar utövar och att stödja de artister och konstnärer som är verksamma i de regioner där EU-Japan Fests medlemmar verkar”. Bakom den formella beskrivningen döljer sig ett engagerat kansli, fem kunniga personer med dynamiske Shuji Kogi som generalsekreterare och Takako Sekei som vår kontaktperson. Vårt projekt hade stor nytta av det mänskliga och kollegiala mötet med EU- Japan Fest Committee. Det ekonomiska stödet gjorde idéerna genomförbara. Projektet fick en japansk ryggrad och en västerbottnisk kropp. ÄVENTYRET BÖRJADE I TOKYO Tokyo verkade förkroppsliga begreppet tes-antites. En tättbebyggd megastad med 36 miljoner invånare. Ändå denna ordning, artighet och dessa osynliga regler som alla verkade följa. Det var som att kliva in i en koreograferad verklighetsflykt. Den japanska vänligheten gjorde det enkelt att röra sig fritt i olika miljöer: Mingla på oöverblickbara Tokyo Designers Week, diskutera persilja med grönsaksodlare på Tokyo Farmers Market, byta kort och musikfiler med kreatörer från hela världen i Mega PechaKucha och möta den japanska nutidskonsten på Mori Art Museum. Många av de vi mötte bjöds in och kom till Umeå under 2014. Jag träffade humanisten och design entreprenören Teruo Kurosaki första gången i Tokyo i oktober 2013. Ett helt kontor som sjöd av lågintensiv aktivitet. – Kan vi bygga en mossträdgård tillsammans i Umeå? sa herr Kurosaki. Inspirationen var Forest of Wisdom i Komatsu City. Staden skulle, om allt gick väl, vara ekonomiskt delaktig i projektet. – En mossträdgård byggs för ett långt liv, sa herr Kurosaki. Man behandlar trädgården som en god vän. Jag anade att i en japansk mossträdgård vördas naturens mest småskaliga uttryck. Allt som lever respekteras – även det som snart försvinner i naturens kollektiva minne. Vi planerade ett trädgårdsbygge av lika delar disciplin, poesi och naturromantik. SPRÅKLIG ÖVERRASKNING Ordet Koja 小屋 uttalas och betyder samma sak på japanska och svenska. – Koja i den japanska kulturen, sa herr Kurosaki, är en plats för det enkla. Här kan samtalen vara lågmälda, man kan dricka te och lämna vardagen utanför. Historiskt var koja en fredens boning. Dörrarna till kojan var så låga att vapnen tvingades lämnas utanför. Stridande kunde för några ögonblick mötas i fred. 59 PRAKTISK FÖRBEREDELSE Visioner är en bra början. Utmaningen är ”att få det gjort”. Nu återstod uppgiften att skapa förutsättningarna: finansiering, lokala samarbeten och inte minst, att skapa entusiasm för två ganska lågmälda kulturyttringar. Nya byggprojekt kräver särskilda överväganden; platser som lyfter konstnärliga ambitioner samtidigt som publik tillgänglighet är en självklar del. När Umeå kommun efter hand öppnade för möjligheten att sammanlänka mossträdgården och koja i Bloom2014 fanns den praktiska bas som var absolut nödvändig. Trädgårdsproffs och amatörer från båda sidor om Nordostpassagen grävde upp rötter, trampade mossa, bar sten och byggde ett japanskt sandberg. Och byggde vänskap. (Vårt Umeå2014 kontor får här en spade kärlek!) MASKINELLA KRAFTPAKET Eftersom herr Kurosakis medarbetare bara kunde stanna i några få dagar förbereddes platsen av Umeå kommun och med hjälp av kunniga personer rensades platsen från sjuka träd och sly. Mossa väntade i växthusen och högar av sand var upplagda. Allsköns maskinella kraftpaket stod beredda tillsammans med bevattningsvagnar. Den dagliga bevattningen under sommaren innebar skillnaden mellan liv och död för mossträdgården. Under några intensiva dygn i juli arbetade en stor grupp unga japaner tillsammans med lika många lokala proffs, vetgiriga och allmänt trädgårdsintresserade. Unge mossträdgårdsmästaren Taka Yuhi dirigerade ett naturalistiskt scenbygge; där det nyss växte sly, växte nu trädgårdspoesi. Själva arbetet var mer precisionskrävande, svettigt och tungt än poetiskt. När John Astburys (England) och Kyuhyung Chos (Korea), skönt designade björk bänkar Hollow sattes ner i mossan var den sista tematiska pusselbiten på plats. Experimenting I hung the moon on various Branches in the Pine HOKUSHI TACHIBANA The Origami Koja (Marcus Abrahamsson) och The Uninvisible koja (Janek Ozmin) 60 skapades av två begåvade arkitekter. Konstnärliga experiment med helt olika utgångspunkter och tillvägagångssätt. Kojbyggandet tog två veckor – de gemensamma förberedelserna tog 6 månader. Publiken gav kojorna nya funktioner som lekplatser och fikaställen. VAD TYCKTE PUBLIKEN? Det fanns en publik för det lågmälda! Nära 1 000 vuxna och barn deltog i mossmästare Taka Yuhis workshop. Under sommarmånaderna blev den japanska mossträdgården ett populärt utflyktsmål. Uppskattningsvis har 30 000 personer besökt mossträdgården och Koja. Det är inte sifferexercis – det är pur glädje och stolthet. EN BRYGGA MELLAN JAPAN OCH SVERIGE Kunde vi skapa något nytt i Umeå, med inspiration utifrån en mer än 1 000-årig kunskap och tradition från Japan? Kunde kojan få en ny betydelse som arkitektoniskt experiment? Kan ett gemensamt intresse överbygga språkliga och kulturella olikheter och utmynna i förståelse, ömsesidigt lärande och intresse? Ja! Av våra visioner byggdes inte bara en mossträdgård och två experimentella kojor, vi byggde en fungerande modell för interkulturella samarbeten. ALLT LEVANDE HÖRER SAMMAN Svensk Form Västerbotten fortsätter samarbetet med japanska konstnärer, musiker, och designers. Men inte bara. Erfarenheten att arbeta internationellt har skapat nya möjligheter och ännu större nyfikenhet. Vi är lyckligt lottade – världen finns även i Umeå! Med våra nya formvänner lokalt, regionalt och nationellt vill vi utveckla fler idéer, mötesplatser, fler experiment, kunskapsutbyten och samtal. Designområdet har fått ett bättre nationellt stöd efter 2014. Den japanska mossträdgården som planerades som en tillfällig installation under Umeå2014 får ett längre liv. Kanske kommer den att manifesteras som den idémässiga brygga mellan japansk kultur och svensk natur, som en av ursprungstankarna var? En på minnelse om att, med Carl von Linnés ord “allt levande hörer samman”. Foto: Gin Hasegawa. Gijrragiessie SUMMARY The EU-Japan Fest Committee’s aim is to support its members’ transnational activities as well as the performers and artists active in the regions where its members work. Cultural creators, designers and gardeners from Japan and Sweden had the opportunity to meet and work together thanks to a grant provided by the EU-Japan Fest to Umeå2014. The project was multifaceted, and included such projects as PechaKucha, Tenegui Workshop, the sculptures/huts Origami Koja and Uninvisible Koja and a beautiful traditional Japanese moss garden on the banks of the Umeälven River. Foto: Lennart Sandström. Foto: Gin Hasegawa. Foto: Gin Hasegawa. 61 GIESSIE – SOMMAR. KONTEMPLATIONENS ÅRSTID Elektra, U x U, Bloom, visor, folkmusik, graffiti ... TEXT: ANDERS MAGNUSSON, WEBBREDAKTÖR, UMEÅ2014 SOMMAREN HÅLLER ALLA VAKNA Den korta men dock ljusa sommaren håller människorna och renarna vakna. Kalvar skall märkas, renarna får äntligen ta del av jordens grödor, de skall äta sig starka för att överleva, de skall snart pryda sig med den vackra sträva höstpälsen, renhornen växer, vi betraktar hur renens hållning tilltar. Åsa Simma EN SOMMAR MED EXTRA FÄRG OCH GRÖNSKA Giessie invigde sommaren inte mindre än tre gånger, på tre olika platser. I Umeå centrum och i skärgårdsidyllen Norrbyskär handlade det bland annat om skönsång och jojkinspirerad rap av systrarna Maxida och Mimie Märak. Det regionala samarbetet norrut gestaltades av en årstidsinvigning i Burträsk med bland annat folkmusik och toner av Jörgen Stenberg med band. Festivalen Bloom smyckade Umeå med extra färg och grönska i form av spännande blomsterarrangemang, äppeldekorationer, mosskonst och en zen-trädgård. Den nybyggda Rådhusparken invigdes och japanska trädgårdsdesigners på besök skapade en mossträdgård. Fem konstnärligt utsmyckade pianon placerades ut längs med Umeälvens strand, som en stilla uppmaning till alla 62 flanörer som kände sig sugna på att stanna till och spela några toner. Musik blev det även gott om under festivalen U x U som skapats av och för festivalbesökarna själva. Två magiska sommarkvällar fylldes med lokala och internationella akter, däribland det franska popundret Phoenix. Ett unikt inslag på festivalen var när artister höll minikonserter i en liten röd stuga, för en person i taget. ELEKTRA FICK BLODET ATT SVALLA HOS OPERAPUBLIKEN Visfestival Holmön firade 20 år med ett extra rikt program och föreställningen Opera i Fårhuset demonstrerade att en helt vanlig lada hade utmärkta akustiska förutsättningar för operamusik. Augusti blev månaden när folkmusiken intog Umeå med Riksspelmansstämma och Zornmärkesuppspelningar, Folkskandiaträff och besök av den resande folkmusikfestivalen Etno Histeria Umeuropa Caravan. Totalt samlades över 200 folk musiker i Umeå. I augusti var det dags för NorrlandsOperans största satsning någonsin, tillika en av kulturhuvudstadsårets häftigaste upplevelser. Med 250 medverkande, floder av blod och svävande jättedockor av stål hyllades utomhusoperan Elektra av både Umeåbor och internationell press. Inför publik från hela landet kämpade över 400 friidrottare om medaljerna i Friidrotts-SM. Sprejburkarna avverkades i rask takt under Norrlands största graffitiarrangemang Avalanche, som dessutom gästades av internationella graffitikändisar. Elektra. Foto: Mats Bäcker. Molnskugga. Foto: Véronique Dubois Côte. Giessie Maxida Märak. Foto: Anders Magnusson. Etno Histeria Umeuropa Caravan. Foto: Aron Dynesius. SUMMARY Giessie turned out to be a colourful season that was inaugurated with the Bloom festival. Outdoor pianos inspired spontaneous recitals and a sheep barn resounded with opera music. Folk music also spread its influence thanks to the National Folk Musician Convention (Riksspelmansstämman) and a travelling folk music festival. U x U served up a custom-made music experience for visitors and the Avalanche graffiti event provided an explosion of colour. The season’s crowning glory was Norrlands Operan’s spectacular outdoor opera, Elektra. 63 Blanche & Marie. Foto: Malin Arnesson. Elektra. Foto: Mats Bäcker. 64 Sami Chinese Project. Foto: Andreas Nilsson. Giessie 2014 – ETT SUCCÉÅR FÖR NORRLANDSOPERAN Ett jubileumsår som gav eko i världen TEXT: GERHARD KARLSSON, SKRIBENT PRODUKTIONER I VÄRLDSKLASS NorrlandsOperan grundades 1974. En av Umeås kulturella stoltheter firade alltså 40-årsjubileum under kulturhuvudstadsåret. Operan har utvecklats från en regional ensemble till ett brett scenkonsthus med regionalt uppdrag och mycket varierat utbud. I verksamheten ingår en symfoniorkester och avdelningar för opera, dans, musik samt kör och barnkör. Till det kommer Vita kuben som är en plats för samtida konst. Umeå2014 innebar att det stora utbudet förgylldes med toppar som Elektra och Blanche & Marie. Mottagandet av dessa två operor kan sammanfattas i ett ord: Succé! ”Helt enkelt två av höjdpunkterna i husets historia. De gav genklang långt utanför länet, prisades och hyllades både internationellt och nationellt”, säger producenten Britta Amft. ”Tack vare kulturhuvudstadsåret fick vi möjligheten att skapa något extra. Vi kunde verkligen visa upp den kreativitet och höga kvalitet som NorrlandsOperan står för.” ELEKTRA, BLANCHE & MARIE FÖRTROLLADE Världsklass var ett av superlativen som flera recensenter använde om den numera klassiska uppsättningen utomhus (!) av Richard Strauss enaktsopera Elektra. Det var en enorm produktion som spelades upp på det gamla militärområdet. Lyft kranar, mekaniska jättar med sångare i bröstkorgarna och containrar fyllda med blod. Ingela Brimberg gjorde en imponerande titelroll med stor koncentration och fanns på scenen nonstop under de fem spelkvällarna i augusti. Läktarna rymde två tusen personer och skymningsljuset gav spektakulär inramning när skogen brann och blodet forsade. ”Det var förstås en risk att spela utomhus och dessutom tekniskt komplicerat, men vi ville ge publiken ett minne för livet och det känns som vi lyckades. Överhuvudtaget gav kulturhuvudstadsåret oss flera chanser att visa det öppna sinne som är ledstjärnan för NorrlandsOperan. Det blev fokus på många olika produktioner och därmed på den skapande bredd som finns här”, säger Britta Amft. Operan Blanche & Marie bygger på PO Enquists ”Boken om Blanche och Marie”. Tvåaktsoperan skapades av Mats Larsson Gothe och Maria Sundqvist på beställning av NorrlandsOperan inför kulturhuvudstadsåret. Handlingen kretsar kring nobelpristagaren Marie Curie och hennes väninna och assistent Blanche Wittman, där kärlek, passion och radiumstrålningens förtärande kraft är huvudingredienserna. ”Att gestalta PO Enquists sällsamma text i Maria Sundqvists tappning gav många känslosamma ögonblick i min ensamhet framför datorn”, säger Mats Larsson Gothe. ”Att sedan se verket växa fram under Elisabet Ljungars ledning och höra musiken formas under Niklas Willéns dirigentpinne accelererade min starka känsla. Alla arbetade så disciplinerat och målmedvetet mot premiären. Den överväldigande responsen från publik och kritiker kändes som ett kvitto på att våra gemensamma ansträngningar hade samverkat på ett optimalt sätt. Få upplevelser överträffar att få sitta i salongen och känna publikens närvaro. Blanche och Marie var en väldigt stark känslomässig upplevelse för mig, jag tror det var likadant för medarbetarna, och bevisligen även för publiken. Det gör mig stolt, tacksam och lycklig.” 65 BREDD OCH LOKALT MEDSKAPANDE För att ge exempel på NorrlandsOperans ambitioner kring bredd och lokalt medskapande, lyser projektet River Stories mycket klart. Det är en serie produktioner med utgångspunkt i Västerbottens älvar och deras betydelse för utvecklingen av landskapet och dess kultur. Bara namnen på de närmare 50 olika evenemangen väcker spännande tankar – Bröt; Molnskugga; Mánáj vuöllie; Linné, kom igen!; Blomsterhems sånger; Välviljans pris; Plupp; Motor-Jonsson är några av titlarna. En del av föreställningarna har turnerat i regionen med hjälp av NorrlandsOperan. Dessutom drog konstforumet Vita kuben på turné i en husvagn. ”Vi är den sammanhållande länken för River Stories, med målet att öka både det regionala engagemanget och lokala aktörers aktiviteter och samverkan”, berättar projektledaren Erik Palm. ”En så här omfattande verksamhet hade inte varit möjlig utan kulturhuvudstadsåret. Vi har initierat nya projekt, men också kunnat stötta redan befintliga initiativ och eldsjälar på olika sätt. Många personer har vuxit. Massor av spännande kulturevenemang har skapats och fått spridning. Kulturlivet i regionen har också fått en stor sidovinst för framtiden – institutioner och personer som arbetar med kultur i någon form på olika platser har träffats och samarbetat. Nya kontaktytor och samarbeten är alltid positivt för utvecklingen.” DE SAMISKA ÅRSTIDERNA INSPIRERADE Slutligen fokus på en annan stor satsning i NorrlandsOperans regi under 2014: Årstidskonserterna. Ubmeje (Umeå) är en del av Sápmi – Sameland – och därmed var Sápmi och samernas kultur en viktig del av kulturhuvudstadsåret. Det samiska sättet att dela in året i åtta olika årstider blev en inspiration till att ge kulturhuvudstadsåret lika många, bland annat för att manifestera det samiska perspektivet. Årstidskonserterna hade inte bara skilda teman utan även olika spelplatser, konstnärliga ingångar och uttryck. Bredden var viktig. Ludwig van Beethovens symfonier som en del av anrättningarna och hardcore-bandet Refused som en annan, det säger något om spännvidden. Kort om Årstidskonserterna: Beethoven & Beyond! NorrlandsOperans symfoni 66 orkester under ledning av Rumon Gamba presenterade alla Beethovens symfonier plus nio nyskrivna verk. Kombinerat med utställning och föreläsningar. Ljuset och mörkret. NorrlandsOperans symfoniorkester tillsammans med kammarkören Sångkraft gav uruppförandet av den estniska tonsättarens Mirjam Tallys verk. Dessutom spelades musik av Peteris Vasks; Distant light för violin och stråkar. Shape in Shambles – A musical discordance for Refused and orchestra. Tonsättaren Jonas Nydesjö, i samarbete med Refuseds trummis David Sandström, gjorde en re-komponerad version av bandets sista skiva, The Shape of Punk to Come, som NorrlandsOperans Symfoniorkester spelade två gånger under MADE-festivalen. StadionMusik – Vi är dom. Idrott mötte kultur, proffs och amatörer samverkade. Mixen bestod av en symfoniorkester, 50 gymnaster, 70 körmedlemmar (barn och vuxna), en sångare, fyra brottare, en dirigent, två skådespelare, tre elitgymnaster och många, många fler! Musik och koncept av David Moss, uruppförande i Nolia-hallen. Graham Fitkin möter NorrlandsOperans Symfoniorkester. Björkarnas stad fick ett uruppförande av verket Birch 1871, skapat av den brittiske kompositören Graham Fitkin som bland annat inspirerats av en 141 år gammal björk i Umeå. Two of a Kind. Musik av Berndt Egerbladh och Mats Gustafsson framförd av NorrlandsOperans Symfoniorkester som en del av Umeå Jazzfestival. Waves. Franska koreografer och dansare mötte svensk indiepopmusiker i urpremiär på NorrlandsOperan. En koreografisk föreställning av Héla Fattoumi och Eric Lamoureux, med musik av gitarristen och sångaren Peter von Poehl. SUMMARY The performing arts venue NorrlandsOperan turned 40 in 2014. The venue is home to a symphony orchestra and opera, dance, music, choir and children’s choir departments as well as the contemporary arts exhibition space Vita Kuben. Among the large number of events held by NorrlandsOperan, the operas Elektra and Blanche and Marie won popular acclaim, receiving rave reviews both nationally and internationally. Broad initiatives were also implemented in parallel with these performances, such River Stories, c omprised of around 50 productions organized in c ooperation with local players in the region. 12 Points Festival. Foto: Kicki Mannberg. Giessie Waves. Foto: Laurent Philippe. 67 Survival Kit. Anthony Clair Wagner. Foto: Fanny Carinasdotter. Survival Kit. Atsuko Otsuka. Foto: Fanny Carinasdotter. Survival Kit, verk av Ohya Rica. Foto: Fanny Carinasdotter. SUMMARY Survival Kit and Corners were two events that Umeå’s non-commercial and artist-run gallery Verkligheten i Umeå was involved in as an organizer. Of the approximately 500 proposals received from around the world, around 30 were selected for Survival Kit – a series of ideas for navigating and surviving in an increasingly complex and insecure world. Corners is an on-going cultural collaboration at ‘Europe’s fringes’. Professionals meet their audiences in co-creative projects. In Umeå, youths from the neighbourhood of Ersboda, which could be considered a ‘corner’ of Umeå, took part. Survival Kit, verk av John Söderberg. Foto: Fanny Carinasdotter. 68 Survival Kit. Paths Through Utopias. Foto: Fanny Carinasdotter. Giessie VERKLIGHETEN BLEV MAXIMAL UNDER 2014 Ett år med tiodubblad budget och jätteprojekt TEXT: GERHARD KARLSSON, SKRIBENT KONSTNÄRSDRIVET GALLERI SATSADE Sedan 2001 finns Verkligheten i Umeå. Det är ett ickekommersiellt och konstnärsdrivet galleri som vill skapa utrymme för den samtida konsten i alla dess skiftande uttryck. Verklighetens styrelse består av en blandad grupp aktiva konstnärer som årligen bjuder in andra, både lokala och internationella, konstnärer. Föreningen har alltså lång erfarenhet av att agera konstnärligt nav för olika typer av idéer, utställningar och föreläsningar. ”Det kändes naturligt att försöka vara en aktiv del av Umeå2014”, säger Alexander Svartvatten, en av styrelsemedlemmarna. ”Vi hade redan ett bra samarbete med konstnärer i Riga och ville spinna vidare på deras koncept Survival kit.” ETT ÖVERLEVNADSKIT FÖR FRAMTIDEN Mänskligheten och hela biosfären står inför stora ekonomiska och miljömässiga problem, framtiden tycks mer oviss och komplicerad än någonsin. Hur skapar man ett alternativ, ett ”Survival kit”, för att navigera och överleva i denna framtid? Med den frågeställningen lämnade Verkligheten en öppen inbjudan till aktörer från hela världen. ”Responsen var fantastisk, länder som Kenya och Peru med flera fanns representerade. Från cirka fem hundra förslag valdes ett trettiotal verk ut till utställningsmånaden under hösten. Det var film, teckning, performance, installationer och ljudverk som skiftade från det poetiska, till det kritiska eller lösningsorienterade. Utställningarna var gratis för besökarna och kompletterades med föreläsningar, filmer, seminarier, workshops och musikaliska framträdanden.” MEDSKAPANDET I FOKUS Jämfört med Verklighetens vanliga utställningsår så tiodubblades budgeten och arbetsinsatsen blev stor. ”Just efteråt var vi helt utpumpade, för Survival kit blev mycket större och mer komplext än något vi arrangerat tidigare. Med lite perspektiv är vi väldigt glada och inspirerade. Vi klarade att ro iland projektet och skapade många intressanta möten. En viktig detalj i sammanhanget var samspelet med organisationen EU-Japan Fest, det gav ytterligare perspektiv till Survival kit. Under året har Verkligheten fått nya erfarenheter och kontaktytor som vi kommer att ha nytta av i det fortsatta arbetet”, sammanfattar Alexander Svartvatten. Han och Verkligheten fanns också med på ett hörn av Corners, en samarbetsplattform som drivs av kulturella organisationer från det som kan betraktas som utkanterna av Europa. Professionella kulturarbetare möter publiken i gemensamma projekt. Ett femtiotal konstnärer och researchers har på olika sätt sam verkat genom åren tack vare Corners. ”Här står medskapandet i fokus. Vi placerade stora delar av Corners till Ersboda, som kanske kan ses som ett hörn av Umeå. Att låta ungdomar vara med och forma projekten är ett bra sätt att sprida tankar kring kultur även till dem som inte möter den så ofta i sin vardag.” 69 1800-TALETS REPORTAGE INTE SÅ OLIKA DAGENS Berättar om kulturstaden TEXT: ANNA OLOFSSON, MARKNADSCHEF UMEÅ KOMMUN EXOTISM – MEN I LAGOM DOS Det finns de som säger att en plats identitet uppstår i mötet mellan resenären och resmålet. Efter ett år då journalister från hela världen har skapat sina egna bilder av Umeå kan det vara värt att påminna om vad som tidigare sagts om vår del av världen. Alltsedan resejournalistikens barndom på 1800-talet har kriterierna för vad som gör en plats värd ett besök varit tämligen lika. Resmålet ska kännas nytt och fräscht, kunna erbjuda storslagen natur eller en intressant kultur. Platsen ska vara exotisk, men inte så främmande att den blir hotfull. INVÅNARNE SÅG TREFNA OCH BELÅTNA UT Ett av de första resereportagen från Umeå skrevs av av engelsmannen Edwards Daniel Clarke. Han besökte Umeå i början av 1800-talet och rapporterade om en stad med framstående vetenskapsmän och invånare som ägnade sig åt kultiverat umgänge. Han följdes av skotten S amuel Laing som förfärades över Sverige. Stockholm var ”en stad i dekadens” och Lapplands vildmark rentav farlig. I Umeå däremot fanns redlighet och kultur, för med sina 1 100 invånare kunde man stoltsera med inte mindre än två bokhandlare. Paul Belloni Du Chaillu besökte Umeå år 1871, och skrev: ”Invånarne såg trefna och belåtna ut och alla voro klädda på storstadssätt. Till och med den ringaste hade synbarligen erhållit en viss grad av uppfostran. En mängd barn som kommo från skolan visade med sina glada anleten att deras 70 arbete inte var dem helt motbjudande.” Du Chaillu slås också av att alla i Umeå spelar musik, och räknar till minst 100 pianon, eller ”ett per var tjugofemte invånare”, vilket delvis förklaras av Umeå Musiksällskap, bildat redan 1864. VILDMARKEN ÄR OUNDVIKLIG I reseskildringar från norra Sverige blir det kalla klimatet och vildmarken något som besökarna måste förhålla sig till. Även så när The Times Robert Crampton skriver om Umeå efter ett besök 2014. ”Clinging as it is to territory at the very border of what is viable for large-scale human habitation, Umeå is also, by definition, the gateway to a wilderness where other animals – principally reindeer, but also lynx, and bears, and wolves – prevail. Here is where the people stop and wildlife starts. The hunting and fishing grounds not far north of the city are abundant, the skiing and trekking extreme, the indigenous Sami culture thriving, the Northern Lights on accessible display.” Dessa texter kan nog ge en del insikter, men måste läsas med en tanke på reseskildrarnas avsikter. Vill författaren visa på mod, blir naturen otämjd. Ska resereportaget sälja måste det innehålla ett visst mått av exotism. Det ligger i rese reportagets natur. SUMMARY The criteria for what makes a place worth visiting have remained much the same since travel journalism’s beginnings in the 19th century: The place must be exotic, but not so unfamiliar that it is perceived as threatening. Since the 19th century, travel writers have described Umeå as an outpost of civilization and culture in the wilderness, not unlike modern reports. The Times’ Robert Crampton describes the city as ‘the gateway to a wilderness’, which sounds undeniably exciting … Paul B. Du Chaillu, Midnattssolens land. Edward Daniel Clarke, 1769–1822. Giessie Bayard Tailor, 1825–1878. Paul Belloni Du Chaillu (som ung och äldre) 1831–1903. Samuel Laing, 1780–1868. 71 Intervju för tysk TV. Foto: Jessica Larsson Svanlund. Barriär. Performance av Lars Lundquist. Foto: Jonatan Stålhös. 72 Giessie VI FINNS DEFINITIVT PÅ KARTAN EFTER 2014 Kulturhuvudstadsåret lockade internationella journalister TEXT: JESSICA LARSSON SVANLUND, MEDIAKOMMUNIKATÖR, UMEÅ2014 JO, VI HAR MYCKET ATT KOMMA MED För en Umeåbo verkar det ibland konstigt att man bryr sig om oss i andra delar av världen, men vår kultur, natur och alla trevliga Umeåbor lockar betydligt mer än många tror. Intresset för Umeå i Europa och världen ökade med turnén Caught by [Umeå], fortsatte via kulturhuvudstadsårets invigning och höll i sig året ut. The New York Times och Lonely Planet rekommenderade läsarna att åka till Umeå, vilket var enormt stort. Under våren kom besökare från Europa och Japan, och under midsommarhelgen hade vi 18 journalister från Europa på besök. (Jag vet inte om ni minns det, men på midsommarafton var det +12 grader och spöregn i Umeå. Då kunde man hålla sig för skratt.) Under sommaren och hösten kom bland andra italienska RAI, tyska WDR och Die Zeit till Umeå, och året avrundades med en pressresa till avslutningsshowen Northern Light. 2 MILJARDER – HUR ÄR DET MÖJLIGT? Ni kanske har sett siffror som beskriver hur många människor i världen som har hört talas om kulturhuvudstaden Umeå under 2014. Jag ska förklara hur man räknar: våra analytiker på företaget Mediapilot får rapporter när Umeå och kulturhuvudstadsåret nämns i redaktionella medier i elva utvalda länder: Sverige (ej lokal media), Danmark, Tyskland, Polen, Nederländerna, Storbritannien, Spanien, Frankrike, Italien, Ryssland och Kina. Om en artikel syns i ett medium som har en miljon läsare, eller unika besökare, per vecka räknar man att en miljon unika besökare har sett artikeln. En läsare kan ju läsa många artiklar, så våra cirka två miljarder unika besökare betyder alltså inte att vi har nått så många unika individer. UPPMÄRKSAMHETEN GER EFFEKTER Av de artiklar och program om Umeå i internationella media under 2014 som vi har kunnat analysera handlade den största delen om Umeå som kulturhuvudstad, men inte långt efter kom enskilda kulturprojekt. Det betyder att ett stort antal kulturaktörer har fått publicitet långt utan för landets gränser, vilket kan leda till bättre kontakter med partners, media, finansiärer och publik, och kan få goda och långvariga effekter. Den samiska kulturen har också lockat många journalister, och var bland annat huvudämnet för 8 procent av de tyska artiklarna. Det här intresset är det givetvis inte bara kulturhuvudstadskansliet som har skapat, utan många inom kulturen, kommunen, regionen, universitetet, staten, VisitSweden och alla fantastiska ambassadörer med eller utan direkt uppdrag att jobba för en ännu bättre stad och region. På den här begränsade ytan nöjer jag mig med att nämna de två som har betytt allra mest för mig och mitt arbete under året: Erja Back (och Visit Umeå) samt Eva Conradzon (och Såhkie Umeå same förening). Tack! SUMMARY Two billion unique visitors had access to news reports about Umeå as the European Capital of Culture during 2014. For unassuming Umeå residents, the sheer scale of the interest can be difficult to comprehend, but our culture, nature and friendly residents attracted large numbers from Europe and around the world. The Capital of Culture year and various cultural projects have been the most common topics reported on in international media, while Sámi culture has also attracted significant attention. Our warmest thanks to everyone who helped to make the year so amazing! 73 DET MÅSTE LIGGA I SÁPMI, ELLER HUR? Hur Umeå fick en central plats i min egen, privata geografi TEXT: FEDERICO GEREMEI, JOURNALIST MED UTSIKT ÖVER STADEN Projektet Europas kulturhuvudstad har sina rötter i Bryssel. Kärndokumenten diskuteras (och möten hålls) inom ramarna för Europeiska kommissionen, ett institutionellt ekosystem som uppfattas som slutet och formellt. Men projektet når betydligt längre än så. Under tre decennier har det bidragit med alternativa perspektiv och åtgärder i den lokala kontra globala debatten kring hur utvecklingen av de europeiska kulturresurserna ska ske. I viss mån har det dessutom utmanat etablerade klyschor om en urban konstkulturelit. NYFIKENHET OCH SKEPSIS Det är det jag gillar (att gilla) mest med det här initiativet. Jag har alltid betraktat utnämningarna med en blandning av nyfikenhet och sund skepsis. När Umeå dök upp på radarn katalyserades mina obearbetade känslor i ett äkta intresse. Öronbedövande minnen av en före detta 20-plussare som lyssnade på skandinavisk hardcore på 1990-talet ekade av frågor som hämtade från Trivial Pursuit: Exakt var ligger Umeå egentligen? Någonstans i Sápmi, eller hur? Jag inledde genast efterforskningar och började fundera över gårdagens och dagens koppling mellan det extrema (och dess motsats) i Straight Edge-rörelsen och skogsavverkning å ena sidan, och obskyra – men inspirerande – former av litteratur och innovation å den andra. Och allt detta på en breddgrad betydligt närmare polcirkeln än Kungliga slottet. Jag har fortfarande inga svar. Däremot har jag vissa aningar, plus en anekdot som jag gärna vill berätta, bland många andra som jag besparar läsaren. 74 TRE NYA UMEÅBOR OM DAGEN Men först lite hårdfakta: I mitten av 1960talet hade Umeå inget universitet och befolkningen uppgick till 60 000. Ett halvt sekel senare är lärosätet en tongivande aktör och invånarantalet har fördubblats. Det tillkommer tre nya Umeåbor varje dag, oavsett värme eller kyla, och personer under 35 år utgör hälften av den demografiska kakan. Vilka är ingredienserna och de skickliga kockarna bakom receptet? Substantiella investeringar i utbildning och forskning – som blivit möjliga tack vare (och underkastade) en ny kombination av ”nedifrån-och-upp”- och ”uppifrån-och-ned”-metoder – har omdefinierat statens och de privata intressenas gemensamma mantran. Med nyskapande teknik och ett unikt internationellt synsätt har det delade kunnandet lagt grunden för en ny svensk upplysningstid. Men allt handlar inte om blipp, byte och klick. Det engelska ordet ”art” är ju faktiskt en närmare översättning av det grekiska ordet ”technè”. ETT VISIONÄRT INTRESSE Berättelser som den från Umeå hade inte kunnat bli sådana solskenshistorier i dag, om den lokala jordmånen inte hade gödslats under årtionden av ett visionärt intresse för att ställa frågor om samhället (och hitta vissa lösningar). Stadens atmos fär bygger på en djup medvetenhet om vikten av utblick och vision. Apropå det (och här kommer anekdoten): När jag letade efter ett ställe där jag kunde ta bra bilder av Umeå, blev jag erbjuden ”skjuts” i luftballong över staden. Jag klampade ombord, ”boarding completed”. Inom ett par timmar hade jag lyft från universitetsområdet och svävade uppe i luften i total tystnad. Irrande och grubblande hade jag förflyttat Umeå till en betydligt mer central plats i min egen, mycket privata geografi. Giessie IT MUST BE SOMEWHERE IN SÁPMI, RIGHT? How Umeå gained a central position in my personal geography TEXT: FEDERICO GEREMEI, JOURNALIST OVERLOOKING THE CITY The European Capitals of Culture program is rooted in Bruxelles, its core documents discussed (and meetings taking place) within the realm of the European Com mission, an institutional ecosystem perceived as walled and formal. The scheme stretches way beyond there, though. Over three decades it has promoted alternative views and actions in the local-vs-global debate on the developing of European cultural assets. And, to some extent, challenged established clichés on artbased urban cultural elites. That is what I like (to like) most about this initiative. CURIOSITY AND SKEPTICISM I have always looked at the nominations with a blend of curiosity and healthy skepticism. When Umeå first got on the radar, those unresolved feelings catalyzed into a genuine interest. Overamplified memories of an ex 20-something listening to Scandi navian hardcore in the 1990’s echoed questions a là Trivial Pursuit: where is Umeå, exactly? It must be somewhere in Sápmi, right? Some research quickly filed in and I started wondering what could (have) hold together the excesses (and their o pposites) of the Straight Edge movement with tree logging, little known – yet inspiring – forms of literature and innovation. And, on top of it all, all this at a latitude much closer to the polar circle than to the one of the Kungliga slottet. I still do not have answers to those questions. But I do have some clues and an anecdote that I’d like to share, among many spared to the reader. THREE NEW UMEANS EVERY DAY First facts first. In the mid-1960s Umeå had no university and a population of 60,000. Half a century later its academic hub is a leading actor and the residents have doubled the initial toll: three new Umeans every day, snow or shine, with those younger than 35 accounting for half of the demographic pie. What are the ingredients and the expert touch of this recipe? A great deal of investments in education and research – made possible by (and yielding to) a new combination of bottomup and top-bottom approaches – have redefined the consolidated mantras of public and private initiatives. With techno logy leading the way and an international outlook of its own, shared knowledge has set the ground for a new Swedish enlightment. It’s not all beeps, bites and clicks, though – after all, art is a closer translation of the Greek word “technè”. AN AVANT GARDE COMMITTMENT A story like Umeå’s could indeed not be such a successful one if the local soil had not been nurtured for decades by an avant garde commitment to posing social issues (and conceiving some solutions). The city’s vibe rests on a deep awareness on the importance of outreach and vision. Speaking of which (here comes the anedcote): while looking for a place to take some good photos of Umeå, I was offered “a ride” on a balloon over the city. No frills, boarding completed. And within a couple of hours I found myself taking off from the university campus, soon hovering in peace. Wandering and wondering and re-locating Umeå towards a much central position in my very personal geography. 75 TJAKTTJAGIESSIE – HÖSTSOMMAR. SKÖRDANDETS ÅRSTID Nycirkus, Molnskugga, unga jojkare, dans, mat … TEXT: ANDERS MAGNUSSON, WEBBREDAKTÖR, UMEÅ2014 JORDEN TAR FRAM GÅVOR TILL OSS Ljuset, värmen, solen, regnet har lockat fram det främsta från jordens skafferi. Rentjurarna är ståtliga, de gör sig klara för brunsten. Jorden tar fram gåvor, bär, örter, svamp, till oss levande. Vi jagar. Vi samlar in det allra sista från givmild heten, jorden börjar nu avkläda sig. Åsa Simma NYCIRKUSFESTIVALEN LIVADE UPP MÅNGA UMEÅBOR Tjakttjagiessie inleddes med en stor familjefest när cirkuskonster och moderna tolkningar av jojk fyllde Broparken i Umeå. Invigningen gjordes i samarbete med Umeå teaterförenings Nycirkusfestival som under tio dagar samlade spektakulära cirkusartister från hela världen i kultur huvudstaden. Kabaréshowen La Soirée och English Gents var några av gästerna. I konstprojektet Molnskugga möttes nio kvinnor från olika delar av världen för att läsa, diskutera och spela upp tolkningar av nobelprisvinnaren Tomas Tranströmers dikter. Survival kit var ett annat konstprojekt som på temat överlevnad samlade över 30 konstnärer i Umeå för att ta itu med vår tids ödesfrågor på olika sätt. Konstverk och aktiviteter kopplade till projektet fyllde staden under en månads tid. En tältkåta vid Umeälven blev spelplatsen för konserten Russuoh Vuölieb/Väck upp jojken!, där ett 20-tal unga jojkare med stöd av äldre mentorer gjort konstnärliga nytolkningar av gamla bortglömda jojkar. Hållbarhetsfrågor lyftes under See – Västerbottens hållbarhetsvecka och under Umeå Fashion Week avlöste modevisningar, föreläsningar och event varandra. 76 Vävmässan som i år gästade Umeå blev också en välbesökt tillställning. KRONPRINSESSAN BESÖKTE ELEVER FRÅN EL SISTEMA Staden av danskollektivet Nomodaco var en dansföreställning i installationsform där stadens mångfald och slumpmässighet omvandlats till dans. Invånarna blev en del av verket när dansarna rörde sig mitt ibland publiken. Tusentals smaklökar fick även sitt lystmäte när Umeå Smakfestival dukade upp med streetfood, matlagningstävlingar och smakprov av råvaror från lokala och regionala matproducenter. Konstprojektet Fyren gav oss fyra nya konstverk i och utanför fyra kyrkor i Umeå. Vi såg även startskottet för ett gestaltningsprojekt där medborgare och konstnärer skulle ge förslag på hur Umeås lokala bussnav Vasaplan ska se ut i framtiden. Ett utbyte med polska staden Poznan resulterade i barnkulturfestivalen Barnen kan/Dziecko Potrafi som genomfördes i Broparken. Under september återkom även kronprinsessan Victoria på besök till Umeå. Hon besökte bland annat en av fem lokala skolor som deltar i projektet El Sistema, där barn och ungdomar med hjälp av en särskild pedagogik och flitiga repetitioner lär sig sjunga och spela i orkester. SUMMARY Tjakttjagiessie was a season filled with lively circus performances, discussions about sustainability, dance, taste sensations and fashion. Umeå’s cityscape was decorated with artworks during the month-long art festival Survival Kit. Artists were also encouraged to contribute to the future design of the local bus hub, Vasaplan. Sweden’s Crown Princess Victoria visited an El Sistema music class and thousands of textile lovers gathered at the national weaving fair Vävmässan. Staden. Foto: Victoria Skeidsvoll. Tjakttjagiessie Hjärtats Nycklar. Foto: David Dahlberg. Hilda Länsman. Foto: Patrick Trägårdh. Sara Sara Sara. Foto: Patrick Degerman. Popup, Silvana Imam. Foto: Herman Dahlgren. 77 Moomsteatern, Mannen utan Riktning. Foto: Bodil Johansson. Aillohas – solens son. Foto: Nico Backström. När vintens stjärnor lyser här. Foto: Anders Alm/Synk. 78 Aillohas – solens son. Foto: Nico Backström. När vintens stjärnor lyser här. Foto: Anders Alm/Synk. Tjakttjagiessie UMEÅ TEATERFÖRENING SUMMERAR SUCCÉÅRET Teatern breddade publiken under kulturhuvudstadsåret TEXT: ANNA CEDERGREN, CHEF UMEÅ TEATERFÖRENING NY KUNSKAP OCH NYA NÄTVERK Inför Kulturhuvudstadsåret skrev Riks teatern och Umeå kommun en gemensam avsiktsförklaring. Fyra fokusområden pekades ut: tillgänglighet, barn och unga, kompetensutveckling och kunskapsinhämtning, samt resursutveckling och effektivisering. Vi har en lång tradition inom området tillgänglighet. Några exempel under 2014 är Moomsteaterns ”Mannen utan Riktning”, sjuspråkiga ”När vinterns stjärnor lyser här” och ”Aillohâs-Solens son”. UNGDOMAR, KLUNGAN, DRAMATEN MED MERA ... Vi satsade på ungdomar med amatör teaterfestivalen LÄNK med deltagare från hela Norrland. Två intensiva dagar med sju föreställningar, tre nyskrivna pjäser, mycket skratt och en hel del nerver. Under flera år besökte vi festivaler och nätverksmöten i Sverige och Europa för att kunskapa och få internationella kontakter inför 2014. Tack vare regionalt stöd till bussning, arrangörer och samordnade turnéer kunde fler ta del av mer. Klungan rivstartade året med premiär av ”På rätt sida om okej”, tillsammans med koreografen Birgitta Egerbladh. De 32 föreställningarna sågs av 11 930 personer. Ett samarbete med Dramaten resulterade i två gästspel och kostymören Nina Sandströms medverkan under F ashion Week. I oktober hade Cullbergbaletten urpremiär med verket ”Works:”. Bland de internationella gästspelen kan nämnas kultförklarade Les Ballets Trockadero de Monte Carlo, Philippe Gentys ”Forget Me Not”, norska ”Elsa Laula”, den rumänska orkestern ”Fanfare Ciocârlia” samt den internationella nycirkusfestivalen som lockade mer än 13 000 åskådare. BILJETTINTÄKTERNA ÖKADE Umeå Teaterförening arrangerade under året 250 evenemang med 50 693 personer i publiken. Med uthyrningarna på Sagateatern blir det 301 evenemang med en publik på 64 976. I jämförelse med 2013 ökade omsättningen från 9 160 000 till 15 440 000 kr, föreställningskostnaderna ökade från 3 027 000 till 7 334 000 kr. Biljettintäkterna ökade med 45 procent. Våra kontakter med handeln och turistnäringen har utvecklats och vi har fått flera nya samarbetspartners. Vårt förhållande till sponsring har blivit mer professionellt. Genom projektet ICE COLD fick vi pröva att driva stora projekt sam tidigt som vi driver kärnverksamheten. Vår organisation och medarbetarna har lärt sig mycket av arbetet med Nycirkusfestival. Vi går ur 2014 rustade med nya kunskaper, erfarenheter och nätverk. Umeå Teaterförening vill fortsätta att arrangera ett brett och djärvt utbud av scenkonst. Vi har börjat ett långsiktigt, strategiskt arbete för att Umeå ska bli ett nav för nycirkus i det nordliga rummet. SUMMARY The Capital of Culture year has afforded Umeå Teater förening opportunities to work in larger formats, together with others and with the team spirit that the Umeå2014 Office fostered. In addition to the Contemporary Circus Festival, in 2014 we were able to host several international guest performances and more premières and performances than in other years. We have deepened our relationship with our audience and found new collaborators and networks that we will continue to keep contact with. 79 English Gents. Foto: Prudence Upton. Johan Wellton. Foto: Einar Kling-Odencrants. 80 Emma. Foto: Sean Young. Tjakttjagiessie NYCIRKUSFESTIVAL SAMLADE VÄRLDSARTISTER Ett myller av aktiviteter under tio dagar i Umeå TEXT: META TUNELL, PROJEKTLEDARE NYCIRKUSFESTIVAL BREDD, DJUP OCH HÄRLIGT VÄDER! Nycirkusfestival – tio dagar av det bästa vi kunde hitta inom nycirkus – från hela världen! Ett program som rymde både bredd och djup. Vi arrangerade många gratis evenemang för att göra festivalen tillgänglig för många. Nycirkusen är fortfarande ung i Sverige, vi ville att fler skulle upptäcka den. Nycirkusfestival invigdes med Sverige premiären av franska La Meute som består av sex akrobater som kombinerar klassisk akrobatik med en humor och fräschör. Nycirkusfestivals utomhusinvigning sammanföll med Kulturhuvudstadsårets sjätte årstidsinvigning. Broparkens familjefest bjöd på ett myller av aktiviteter – varieté, nycirkus, jojk och komik i världsklass. Därtill hela åtta prova på-stationer, gratis popcorn och härligt väder! SPEKTAKULÄR FÖRESTÄLLNING Alla föreställningar förtjänar ett extra omnämnande: men här kommer ett urval. Franska Cie Non Nova med utsökta Afternoon of a Foehn – Version1, där prassliga färgglada plastpåsar klipptes och tejpades till små figurer som dansade med hjälp av fläktar till Debussys kända musikstycke. En föreställning från 5 år. I ett vackert Spiegeltent vid Guitars visade La Soirée sin spektakulära föreställning, den spelades tolv gånger för drygt 4 300 människor. Kompaniet Casus från Australien uppträdde med vackra och akrobatiskt brutala Knee Deep som också den spelades för utsålda hus. Förutom professionell scenkonst var ett viktigt mål att involvera människor som inte brukar ta del av scenkonst. Därför hade vi en ambitiös satsning på gratis ”social cirkus”; invigning i Broparken, nycirkus på gator och torg, seminarier, Street on Stage på Ersboda – en veckolång ungdomssatsning med träning och en avslutande föreställning. Till sist workshops i flera olika nycirkusdiscipliner. ETT NORDLIGT NYCIRKUSNAV Varför gjorde vi Nycirkusfestival? Givetvis tack vare vår kärlek till genren, men syftet var vidare än så. Vi arbetar för att etablera ett nycirkusnav i det nordliga rummet. Sverige behöver en förberedande utbildning inför högre utbildning, vi på verkar för en sådan etablering i Umeå. Umeåborna har fått ett politiskt löfte om ett gymnastikens hus, vi verkar för att det ska integreras med cirkusförutsättningar. I vår ambitiösa strävan samarbetar vi med många cirkusintressenter både lokalt och nationellt för att nå ett sådant mål. FAKTA 29 augusti–7 september 2014. 10 dagar. 9 kompanier. 32 föreställningar. 8 work shops. 6 gatuakter. Nycirkusfestival hade cirka 7 700 betalande gäster, cirka 5 900 personer nåddes av våra gratisevenemang. Total publik: cirka 13 600 människor. Projektägare var Umeå Teaterförening. Nycirkus är här för att stanna! SUMMARY The Contemporary Circus Festival – ten days of the best in contemporary circus from around the world! A programme with both breadth and depth and a number of free events to make the festival accessible to more people. From the programme: Cie Non Nova’s Afternoon of a Foehn – Version1, La Soiré and Knee Deep with Casus from Australia. Why did we organize the Contemporary Circus Festival? We were inspired by our love for the genre, but also by the desire to establish a hub for contemporary circus in the north. 81 DE IDEELLA KRAFTERNA GJORDE DET MÖJLIGT Ett varmt tack till alla som har ställt upp! TEXT: SUSANNE GRANBERG, KOMMUNIKATÖR, UMEÅ2014 EN LÖSNING SOM LEVER KVAR Volontärer är en oerhört viktig resurs i alla stora evenemang och projekt och ett kulturhuvudstadsår är inget undantag. Inför och under alla årstidsinvigningar har Umeå2014-kansliet haft behov av hjälp utifrån. Enbart under kulturhuvudstadsårets invigningshelg krävdes runt 200 ideella arbetare för att ro projektet i hamn. Umeå2014 har därför arbetat tillsammans med Västerbottens Idrottsförbund med projektet Ideella krafter. Projektet har gått ut på att skapa en långsiktig lösning där volontärsuppdrag från Umeås föreningsliv presenteras på en plattform som ska leva kvar långt efter 2014. Samordnare av volontärsarbetet för årstidsinvigningarna var Kulturföreningen Humlan, med stor erfarenhet av att arbeta med och utbilda volontärer. – Det här är medskapande åt båda hållen och värdet i att hjälpa till ligger bland annat i arbetserfarenhet, att man konkret bidrar till kulturhuvudstadsåret och att man får en inblick i Umeå2014arbetet, säger Albin Davidsson, ansvarig för samordningen av volontärer på Humlan. AMBASSADÖRERNA FINNS ÖVER HELA VÄRLDEN Kulturhuvudstadsåret har också haft en stab med egna Umeå2014-ambassadörer. Tanken med ambassadörskapet var att man som privatperson med egna nätverk skulle kunna presentera och prata om Umeå2014 i lämpliga sammanhang för att på så vis öka kunskapen och sprida information om kulturhuvudstadssatsningen. Totalt har ett 100-tal personer från världens alla hörn engagerat sig som 82 ambassadörer och det finns ingen hejd på den kreativitet de visat för att nå ut med budskapet. Ulrich Suter drog till exempel i gång projektet En skog för Europas kultur i Schweiz. Projektet ska symbolisera Europas länder och språk. De två första träden planterades den 14 oktober i Beromünster. För Umeå, Europas kulturhuvudstad 2014, sattes förstås en björk. LYZA SAHERTIAN SKAPADE ETT KONSTPROJEKT – Jag tar med mig Umeå varthän jag åker, säger Lyza Sahertian, fotograf, konstnär och Umeå2014-ambassadör som bor i Paris. Lyza blev intresserad av att göra något för Umeå och åkte till en träff för Umeå2014-ambassadörer i maj 2013. Efter besöket i Umeå gick allt väldigt snabbt. I juni samma år introducerade Lyza Umeå2014 under 50th International Photo Fair i Bièvres i Frankrike. Hon anordnade även en tävling där konstnärer inom foto, målning och skulptur fick delta. I juli 2014 hade hon så utställningen med namnet Together in Harmony for Umeå med flera av verken. – Vi på Umeå2014 är oerhört stolta och tacksamma över dessa personer, och all den ideella tid de lagt ned, säger Fredrik Lindegren. SUMMARY Umeå2014’s office had great help from volunteers to prepare for and hold the inauguration of each of the year’s eight seasons. To this end, Umeå2014 cooperated with Väster botten Sports Federation on the project Ideella krafter (volunteers). The Humlan association coordinated these volunteer efforts. The Capital of Culture has also had a staff of around 100 Umeå2014 ambassadors from around the world. They have helped to increase awareness of and share information about Capital of Culture events. Tjakttjagiessie FURAS SPECIALAKTIVITET NÅDDE 100 000 KONTAKTER Radioamatörerna spred budskapet om Umeå2014 över världen TEXT: JESSICA LARSSON SVANLUND, MEDIAKOMMUNIKATÖR, UMEÅ2014 ETT TACK TILL DE SOM KÄMPADE Kulturhuvudstadsåret är fullt av berättelser om människor som har kämpat, slitit och lagt ner sin själ i arbetet för att genomföra ett projekt eller driva en idé. Många av dem har rymts inom ramarna för Umeå2014:s officiella program, men det finns också de som lite vid sidan av strävsamt har jobbat för kulturen och för Umeå. Den bästa berättelsen om en sådan grupp som jag känner till är den om Fura (Umeå Radioamatörer) som med över 100 000 radiokontakter under året hjälpte till att berätta för världen om Umeå. Rune Grundström är föreningens ordförande, och berättar gärna om hur det gick till. – Att Umeå skulle vara Europas kulturhuvudstad hade vi inom Fura vetat länge, men vi lyckades aldrig riktigt bestämma hur vi radiomässigt skulle utnyttja detta. Först veckan innan start den 1 januari var vi några som drog i gång projektet. Vi ville se hur många kontakter vi skulle kunna göra under året och drog i gång en aktivitet för att testa. DRÖMGRÄNSEN SPRÄNGDES UNDER NYÅRSHELGEN Fura skapade en aktivitet med målet att få så många kontakter som möjligt, som grupp och i en individuell tävling. Man bokade upp nio amatörradiosignaler med S-prefixet, siffrorna 2014 och suffixet ECC för European Capital of Culture, och tryckte upp 30 000 speciella QSL-kort som skickas till de kontakter man kör, prydda av kulturhuvudstadsårets logotyp. Tyvärr var man för sent ute för att få ekonomiskt stöd från Umeå2014, men finansieringen löste sig som tur var på annat sätt. Redan efter första dagen märkte radioamatörerna att intresset från omvärlden var stort, och när man närmade sig slutet av året snuddade man vid en drömgräns. – Vi började känna att det skulle vara möjligt att nå 100 000 QSO:n (kontakter), berättar Rune Grundström. Speciellt de sista två, tre veckorna offrades en hel del jul- och nyårsfirande och känslan när vi på eftermiddagen den 30 december passerade QSO nummer 100 000 var euforisk! Av bara farten blev det 1 700 till innan tolvslaget. Totalt hade vi haft kontakt med 207 radioländer. HÅLL ÖRONEN ÖPPNA FÖR SPECIALSIGNALER Rune Grundström och övriga medlemmar i Fura är stolta och glada över en väl genomförd aktivitet med ett fantastiskt lyckat resultat: – Vi anser att vi har gjort en betydande insats för Umeå, för Fura och för att marknadsföra amatörradion. Vi tror också att vi har slagit någon typ av rekord i antal QSO:n per radioaktivitet här i Norden, kanske i hela Europa. Ett par mejlkontakter har nyligen tagits med radioamatörer i Holland, där man har kulturhuvudstadsår 2018, så vår aktivitet kanske sprider sig … Och nästa år fyller Fura 70 år, så vi kanske hörs då med någon eller några special signaler och diplom! SUMMARY Many worked hard to realize a project or an idea during the Capital of Culture year and many events were held as part of the official Umeå2014 programme. However, there were also many others outside the official events list that made a significant contribution. Umeå’s amateur radio association, Fura, managed to reach its dream number of 100,000 global contacts in its efforts to get the word out about Umeå’s year as European Capital of Culture. We will have to wait and see if future capitals follow Umeå’s example. 83 Next Level Craft. Foto: Aia Jüdes. Carmen Olsson, 100 Migratory. Foto: Malin Grönborg (CC BY 3.0). 84 Tjakttjagiessie VI VÄSSADE LOKALERNA – OCH OSS SJÄLVA! Så var kulturhuvudstadsåret på Västerbottens museum TEXT: ULRICA GRUBBSTRÖM, VD VÄSTERBOTTENS MUSEUM ÄNTLIGEN KOM FÖRNYELSEN Nu skriver vi januari 2015, och tre intensiva år ligger bakom oss. Vi kan pusta ut, tacka alla som kom, som har bidragit – och alla som nu är våra ambassadörer. Det gick bra, vi fixade det! Året gick fort, men resan har varit lång. De två åren före kulturhuvudstadsåret kändes stundtals oändliga. Planering, ansökningar, möten och funderingar. Vad är det vi ska förbereda oss på? Vad innebär det att Umeå ska bli Europas kulturhuvudstad? Kommer vi ens att märka något? Och nu är det plötsligt över. Stormen drog in, och som tur var hade vi spikat fast takplåten ordentligt. Lasten var surrad – och vi var redo. Vårt kulturhuvudstadsår började i praktiken redan i juni 2013. Då invigde vi de dubbelt så stora och moderniserade lokalerna, efter ett och ett halvt års ombyggnation. Museet var dessförinnan i stort behov av en uppfräschning och saknade tillgänglighet till flera utställningshallar, ett riktigt kafé och ytor för tillfälliga utställningar. Flera av de äldre utställningarna hade dessutom passerat bäst före-datum. Nyöppningen var både nödvändig och efterlängtad. I personalgruppen hade vi arbetat med värdskap för att vässa oss själva också – inte bara lokalerna. Värdskapsarbetet hade påbörjats innan kulturhuvudstadsutnämningen var ett faktum, men för oss var året redan ett mål – vi hade nämligen bestämt att vi skulle ha Sveriges mest nöjda museibesökare 2014. Och så blev det! Utnämningen kom, museet var ny restaurerat och personalen trimmad i konsten att se helheten och känna ansvar. Så här i efterhand vet jag inte hur vi kunde förberett oss bättre. VÄLKOMNA TILLSKOTT Två omfattande och viktiga projekt som i stor utsträckning har bidragit till vår framgång under året är Sune Jonsson Centrum för Dokumentärfotografi och Rock Art in Sápmi. Planerna på att visa fältetnologen och fotografen Sune Jonssons bildskatt hade länge funnits, men varken utrymme eller ekonomiska förutsättningar gjorde det möjligt. Tack vare stöd från bland andra Umeå2014 kunde programåret genom föras och centrumet blev en del av den stora invigningsfesten den 31 januari– 2 februari. I museets västra flygel hade lokaler iordningställts för att kunna visa dokumentärfotografi i Sune Jonssons anda, ett fotobibliotek och fördjupning om hans arbeten. Invigningshelgens första officiella programpunkt blev således också invigning av vårt nya dokumentärfotocentrum. Kronprinsessparet gjorde oss det stora nöjet att medverka, och intresset från media, såväl nationell och internationell, Umeåbor och tillresta var osannolikt. Tusentals personer hade samlats vid utescenen som byggts upp vid musei entrén, där Kronprinsessan formellt öppnade centrumet genom en bandklippning. En strid ström av besökare vällde sedan in i huset, och den strida strömmen har fortsatt. Vi har dagligen tagit emot grupper, företag och enskilda museibesökare som har kommit enkom för att se Sune Jonssons bilder. Även om kampen för att kunna lägga grunden för ett dokumentär fotografiskt centrum har varit lång och ibland mödosam, så visar besökarnas uppskattning att det varit värt ansträngningarna. 85 NORDLIGA KULTURTRADITIONER Det allra första projekt i Umeå som fick stöd från Umeå2014 var Rock Art in Sápmi. Projektsumman var på hela 4,5 miljoner kronor och ambitionerna högt ställda. Projektet skulle samla kulturutövare och institutioner inom en rad konstformer som tillsammans skulle skapa föreställningar, dans, konst, teater, berättelser och performances med utgångspunkt i vår gemensamma kulturhistoria – hällbilder. Arbetet påbörjades i januari 2012, och gensvaret från alla inblandade var stort med detsamma. Efter ett års gemensamma utbildningsträffar, diskussioner och egen planering och forskning, var det dags att visa några av resultaten. Fyra premiärer ägde rum under den officiella kulturhuvudstadsinvigningen; konstutställningen 100 Migratory av Monica L Edmondson, teaterföreställningen Välviljans pris av Västerbottensteatern, den kulturhistoriska utställningen Rock Art in Sápmi, samt dans av Carmen Olsson i utställningen 100 Migratory. Allt ägde rum hos oss på museet, och mixen av konstformer och publik kändes som något helt unikt. Aldrig tidigare hade så många uttrycksformer gestaltat tusen åriga hällbilder. Även här var publiktillströmningen total, och i det närmaste var samtliga föreställningar fullsatta. ÅRETS GÅNG Alla funderingar och grubblerier som vi hade inför året, var nu som bortblåsta. Nu stod vi mitt i epicentrum och parerade så gott vi kunde. Intresset för museet ökade enormt efter all uppståndelse vid invigningen, och besökarna fortsatte att komma. I organisationen kunde vi pusta ut en kort stund, till nästa intensiva aktivitet: Samiska veckan. Det är ett arrangemang med mer än tio år på nacken tillsammans med Umeå Sameförening, och självklart skulle vi göra något extra detta speciella år. En vecka med aktiviteter blev till två, fyllda med nya premiärer och vernissager. Och så har det fortsatt. Korta pauser för återhämtning, och sedan kraftsamling 86 där all personal varit involverad för att kunna leverera museiupplevelser i världsklass. När vi låste dörren efter oss på söndagskvällen den 7 december, efter den årliga julmarknaden som lockat 30 000 besökare, var vi trötta. Jättetrötta. Och jätteglada. Tacksamma. FRAMGÅNGSFAKTORER Här på museet arbetar 65 helårsanställda. Samtliga har varit involverade i året, efter förmåga och utifrån arbetsuppgift. När 65 personer drar åt samma håll, delar glädjestunder och orostankar, då händer något. Det är en kraft som är svår att värja sig emot. Det är förklaringen till att vi har lyckats leverera program, utställningar och aktiviteter i en aldrig sinande ström. All uppmärksamhet som kulturen fått, debatter i media och i samtal hemma runt köksborden har också väckt nyfikenhet. Många fler än vanligt har känt sig manade att ta del av kulturutbudet och ett besök på det ”egna museet” har känts lagom för många. Tröskeln att konsumera kultur har sänkts under året, och det har gynnat oss. Vi är i allmänhetens tjänst och det känner man. Att museet dessutom har fri entré har gjort att även den mest kulturskeptiske kunnat ge efter för ett besök. Sammantaget har mer än 200 000 besökare hittat till oss under året som gått – sjuttio tusen fler än jämförbart år tidigare (2011). Vi är övertygade om att de kommer tillbaka! SUMMARY Västerbotten Museum has enjoyed a terrific Capital of Culture year. Over 200,000 visitors have found their way to the museum, and have been met by a cultural mix unique to the year. Thanks to two major projects directly linked to 2014, we have been able to deliver more of everything: dance, theatre, performance art, music and even more exhibitions. The inauguration of the Sune Jonsson Center for Documentary Photography kicked off both our year and the entire grand opening ceremony held 31 January–2 February. Sweden’s Crown Princess Victoria honoured us by being present to cut the ribbon. The appreciation of our audiences has carried us through a busy year. Stronger than ever, we look eagerly to the future and invite everyone to return to our wonderful city. VODA, Selves. Foto: Elin Berge. Mov Bïjre. Foto: Anders Björkman. Bill 356. Konstnär: Bill Olson. Tjakttjagiessie Sune Jonsson Centrum för Dokumentärfotografi presenteras för kronprinsessparet. Foto: Jan Lindmark. VODA, Inlandia. Foto: David Dahlberg. 87 Foto: Fredrik Larsson. Umeå Jazz Festival. Foto: Kicki Mannberg. Blanche & Marie. Foto: Malin Arnesson. 88 MR-dagarna, Den tomma stolen. Foto: Evelina Rönnbäck. Bill 365. Konstnär: Bill Olson. Tjakttja TJAKTTJA – HÖST. DRIVKRAFTENS ÅRSTID Opera, balett, LAN, rättigheter, jazz, kammarmusik... TEXT: ANDERS MAGNUSSON, WEBBREDAKTÖR, UMEÅ2014 FROSTEN GÖR SIG NÄRVARANDE Frosten gör sig närvarande, greppar jorden, det gulnade gräset lägger sig på marken likt grått hår. Året som gått har gjort jorden äldre. Tiden driver jorden till vila, hon gör sig redo för den lilla döden. Mörkertiden, skábma närmar sig, berättelser om livets gåtfullhet hjälper oss genom mörkertiden. Åsa Simma BLANCHE & MARIE – EN STRÅLANDE OPERAPREMIÄR Tjakttja välkomnades med en unik mode show där samiska färger och former mötte moderna inslag. Publiken på gårdsplanen mellan Guitars och Balettakademien kunde avnjuta höstinspirerad dans, skönsång och jazz som ett smakprov på senhöstens kommande evenemang. Ett sådant evenemang var den 47:e upplagan av Umeå Jazzfestival som detta år gästades av extra många artister från Europa. NorrlandsOperans nyskrivna opera Blanche & Marie om nobelpris tagaren Marie Curie och hennes väninna och assistent Blanche Wittman väckte stor uppmärksamhet, med toner komponerade av Mats Larsson Gothe. Ungdomskulturen samlade krafterna under ett och samma tak när det tre dagar långa LAN-partyt FrostByte fyllde Nolia hallarna med hundratals dator- och spel intresserade. Pingisbord och sten-saxpåse-tävlingar fanns för den som föredrog nedkopplad underhållning. Kammarmusikfestivalen spred ut sig över fyra dagar och ett flertal spelplatser i Umeå. En av konserterna var samtidigt en skulpturvandring i Umedalen skulpturpark med specialskriven musik tillägnad några av konstverken. CULLBERGBALETTEN – ÄNNU EN URPREMIÄR I UMEÅ Konst blev det också mycket av när Bill Olson presenterade sitt årslånga projekt Bill 365°, där han varje dag under ett års tid skapat en teckning, en process som även sändes live på webben. Utställnin gen var dock bara inramningen och projektet rymde dessutom workshops, samtal och dans. På Bildmuseet kunde besökare se sig själva i den interaktiva utställningen A Draft of Shadows. Works var namnet på den gästande dansföreställningen av Cullbergbaletten som hade världspremiär i Umeå. V erket var tvådelat och bestod dels av ett 1950talsinpirerade passionsdrama i noir-stil och dels ett koreografiskt stycke där dansarna själva spelade instrumenten till sitt eget uppträdande. En av de större sammankomsterna i Umeå den här årstiden var Mänskliga Rättighetsdagarna som med sina många paneldebatter, föreläsningar och samtal behandlade mänskliga rättighetsfrågor ur ett globalt perspektiv. Projektet Q ueering Sápmi lyfte det samiska perspektivet inom hbtq-frågor och gjorde ett flertal insatser under året, däribland under Samiska veckan och under just Mänskliga Rättighetsdagarna. SUMMARY Tjakktja opened with a Sámi fashion show and jazz festival, followed by the grand première of the radiating opera Blanche & Marie. There were more grand premières when the Cullberg Ballet came to town with a two-part dance piece and a number of Umeå’s stages hosted the Chamber Music Festival. Northern Sweden’s largest LAN party, FrostByte, attracted hundreds of computer game enthusiasts and the season concluded with the Swedish Forum for Human Rights event. 89 BRÄNNANDE FRÅGOR DISKUTERADES I UMEÅ Mänskliga Rättighetsdagarna tog plats i Folkets Hus TEXT: SUSANNE GRANBERG, KOMMUNIKATÖR, UMEÅ2014 RÖSTER FÖR RÄTTIGHETER Mänskliga Rättighetsdagarna är Nordens största forum för mänskliga rättigheter. Konferensen är ett initiativ från civilsamhället och arrangeras årligen för att bidra till att utveckla tillämpningen av mänskliga rättigheter. Den 13–15 november 2014 hölls Mänskliga Rättighetsdagarna i den europeiska kulturhuvudstaden Umeå. Med rubriken Röster för rättigheter under söktes flera skärningspunkter mellan mänskliga rättigheter och kultur, både rätten till kultur och kultur som verktyg för att stärka de mänskliga rättigheterna. Dessutom diskuterades vilka processer som främjar en demokratisk kultur och vad som kan utgöra ett hot mot demokratin. Programmet innehöll bland annat världspremiär av den dokumentära gestaltningen Den tomma stolen, seminarium om urfolks rättigheter med fredpristagaren Rigoberta Menchú Tum samt flera debatter om rasistiska och stereotypa bilder i kulturen. EDWARD SNOWDEN FICK DEMOKRATIPRIS Den amerikanske visselblåsaren Edward Snowden tilldelades Föreningen Ordfronts Demokratipris och under lördagen den 15 november medverkade han i ett seminarium via videolänk i Umeå Folkets Hus. Snowden tilldelades priset för att han ”med stort personligt mod och med välformulerade analyser har initierat en global debatt om ett övervakningssystem som agerar bortom både demokratisk kontroll och rättsstatliga principer.” Per Anger-priset, regeringens pris för mänskliga rättigheter, tilldelades den 90 nepalesiska människorättsförsvararen Rita Mahato för sitt viktiga och osjälviska arbete för våldsutsatta kvinnor i Nepal. På plats för att dela ut priset var kulturoch demokratiministern Alice Bah Kuhnke, som också invigningstalade. I öppnings talet var hon tydlig med att samers rättigheter som urfolk måste synliggöras och få ett bättre skydd. Hon hyllade också U meås öppenhet och moderna engagemang. KULTURMINISTERN KÄNNER ENGAGEMANGET I UMEÅ – Man riktigt känner engagemanget i Umeå. Och då menar jag det moderna engagemanget som handlar om att samverka, kanalisera idéerna och föra dem vidare. Även om kulturhuvudstadsåret snart är slut så upplever man att kultur huvudstadsåret bara var början på resan, att riktningen är utstakad och att målet ligger i framtiden, säger Alice Bah Kuhnke. Under sitt tvådagarsbesök i staden passade kulturministern även på att besöka Bildmuseet. Hon kommer gärna tillbaka till Umeå och har tidigare uttalat att Umeå och Berlin är två städer i världen där hon trivs. – Jag skulle absolut kunna tänka mig att flytta till Umeå. Jag älskar Umeå, men det är inte bara jag som bestämmer, jag ska ju ha med mig några andra också, säger Alice Bah Kuhnke. SUMMARY The Swedish Forum for Human Rights is the Nordic region’s largest human rights forum. In 2014, the event was held in Umeå. Its programme included the world première of the documentary play Den tomma stolen, seminars on native people’s rights with Rigoberta Menchú Tum and several debates on racist and stereotypical images in culture. Swedish Minister for Culture and Democracy, Alice Bah Kuhnke, gave the opening address. Tjakttja TRE FILMFESTIVALER UNDER KULTURHUVUDSTADSÅRET UEFF, Dellie maa och Vaff fick många besökare TEXT: ANDERS MAGNUSSON, WEBBREDAKTÖR, UMEÅ2014 ÄNTLIGEN KOM FÖRNYELSEN Film har länge haft en given plats i Umeås kulturutbud. En händelse värd att nämna under kulturhuvudstadsåret är att anrika Folkets Bio Umeå bytte lokal för första gången sedan starten 1973. Det innebar att när det nybyggda kulturhuset Väven slog upp portarna i november 2014 stod två välutrustade biosalonger redo för Folkets Bio Umeå. Sammanlagt ägde tre filmfestivaler rum i Umeå under kulturhuvudstadsåret – alla under slutet av 2014. EUROPEISK FILM Filmfestivalen MOVE omskapades till Umeå Europeiska Filmfestival, UEFF, och under nio dagar i december fylldes filmsalarna i det nyöppnade kulturhuset Väven med rörliga bilder från när och fjärran. Festivalens teman var jämställdhet inom film branschen, det lokala och film & samtal. – Vi gjorde en extra satsning under 2014 på alla sätt och vis. Att vi fick mycket positiv respons från både inblandade och besökare är ett tydligt kvitto på att vi gjort ett bra jobb med programmet, säger en nöjd Karin Johansson, festivalkoordinator för UEFF. UEFF bjöd bland annat på långfilm, kortfilm, dokumentärer, skräck- och barnfilm, lunchsamtal och skolvisningar. Besöksantalet var högre än tidigare: strax under 3 000 personer, plus skol visningarnas 3 000 gästande elever från förskola, grundskola och gymnasium. global arena för samisk film och konst producerad av urfolk från hela världen. Dellie maa 2014 genomfördes dels i Tärnaby, dels i Umeå några veckor senare under UEFF. – Det var en fantastisk upplevelse i Tärnaby då det kom mer än dubbelt så många som vi hade räknat med, berättar projektledaren Oskar Östergren. Med ett späckat schema som förutom film innehöll konstutställningen Vaapsten bïjre, artister, föreläsare och panelsamtal så var Dellie maa i Tärnaby och Umeå inget annat än succé. Jag är stolt att få visa Urfolkens berättelser för länet! AMATÖRFILM Västerbottens Amatörfilmsfestival, VAFF, är en regional tävling för unga filmare i Västerbotten som hållits sedan början av 1990-talet. Årets upplaga av VAFF hölls samtidigt som Umeå Europeiska Filmfestival, vilket gjorde att endast tävlings momentet fick plats. – Det gick skitbra, trots att festivalen var något komprimerad i år. Vi visade film, delade ut pris och hade besök av Linus Andersson, producent för filmen Kung Fury som visade lite bakom kulisserna-material för nyfikna besökare, berättar Johan Lundkvist, producent för VAFF 2014. Samtliga festivaler laddar nu om för nya upplagor 2015. SUMMARY There were no less than three film festivals towards the end of the Capital of Culture year. The MOVE film festival shifted up a gear with a new focus and new name, Umeå European Film Festival. In December, it treated audiences to nine days SAMISK FILM Under paraplyet för Umeå Europeiska Filmfestival gästspelade dessutom två mindre filmfestivaler i samma lokaler. Filmfestivalen Dellie maa vill bygga en of film and discussion in the Väven cultural centre’s two new cinemas. The festival also became an umbrella for the Västerbotten Amateur Film Festival and the Sámi film and art festival Dellie maa. 91 EUGENIO & GIULIO Kulturambassadörer i Umeå 2014 TEXT: EUGENIO DELLA MORA, GIULIO MOHOROVICH. “My experience in Umeå started after winning a contest organized by the Agenzia Umbra Ricerche, which focused on the selection of some young people to be part of a project linked to the European Capital of Culture candidacy of Perugia for 2019. The name of the project immediately attracted my attention – Cultural Ambassador. Once the selection was done I remember having no doubt about my destination: Umeå. I made my choice for at least three reasons. First of all, Umeå was the European Capital of Culture 2014. Secondly, ever since I as a child travelled to northern Europe I always wanted to go back there. And last but not least, I chose it because I am a drummer and Umeå is the city where Refused are from, a band which I’ve like since I was 15 years old. So the city was stuck in my mind. What really amazed me as soon as I got there was the outstanding organization of this young and highly qualified staff, for which I worked. Not mentioning the amazing view of Umeå’s riverside and the U x U Festival – and how a group of young people managed this event and received trust, money and support to make this event come true. Last summer passed really quickly for me, with my double-duty as trainee for Umeå2014 and as an observer for Perugia2019. My duties were to play along with the artists, take part of several events and create a network between Umbrian and Swedish institutions. And I even had the chance to take a swim in the sea! Furthermore I had the pleasure to see the Elektra show before its premiere and I must say that Umeå received a real gift, for such an inexpensive ticket and a great performance like this one. My experience has been exciting and full of nice surprises such as meeting members of Refused and being part of one of the PechaKucha 92 nights. It also was great to discover various aspects of the Sami culture. One of the best things about Umeå2014 was the co-creation, everyone could suggest ideas and take part of the cultural program. Even though some claimed, as it happens quite often in such matters, that not everyone could actually take part of it. The fact that even a hardcore fest was included in the programme, is to me a sign of open-mindedness. I believe that many citizens of Umeå were not aware of what was going on in the town. Without talking about the debate on whether it is good or not to create cultural events with public money (which in my opinion is quite a populist approach that I do not share), I would like to say that after all Umeå did things the way they should be done and hit the nail on the head. As for me, the future of the city starts from the ground that was built this year.” Eugenio Della Mora “I ended up in Umeå thanks to my hometown, Perugia, central Italy. It was campaigning with five other cities in Italy for the title of European Capital of Culture (ECoC) in 2019, and came up with the idea to recruit a dozen of young girls and boys and send them to already elected ECoC or Youth Capitals. We as ‘Cultural Ambassadors’ had a double task: to connect local institutions in Umeå and Perugia to strengthen the European dimension of the candidacy and to create possible common projects, and also to ‘taste what it feels like’ to be a ECoC in order to report to Perugia. Things to do, things to avoid to do, how to deal with partners, projects, money, local institutions and so on. Because no one was born knowing everything. Foto: Jessica Larsson Svanlund. Tjakttja I will be sincere. I had never heard of Umeå before. But when I got there I was relieved, I was told that a lot of Swedes had neither. I come from a small-medium city with 150,000 inhabitants and I love cities of such a size. You can find the real essence of a country there, it is like they are less ‘touched’ and more authentic. You can smell it, breathe it. Umeå is no exception. A cosy and quiet town – sometimes too quiet in the eyes of a 28 years old up-front Italian guy – surrounded by reserved but kind and extremely helpful people, ruled by a deeply Swedish concept, with no translation but that says it all: Lagom. Not too little, not too much. This is Sweden. This is Umeå. This has been Umeå2014. The cultural year was organized as a big container of ANY kind of events – I mean, from opera (Elektra) to hardcore music (Hardcorefest), from contemporary art (Survival Kit Festival rather than Right is Wrong) to contemporary circus (Nycirkusfestivalen), from downtown events (Smakfestivalen) to countryside smaller festivals (Fire Festival), including as many people as possible. Maybe sometimes the result had been over estimated, but it still was worth the effort. Because the ‘Umeå way’ for the ECoC was Co-Creation. ‘We’re making it together’ said a poster on the Glass House. I and Eugenio were almost shocked by such an open-source attitude. Coming from the country of bureaucracy we looked at Co-Creation as something too beautiful to be real and so easy to achieve. One of the main aims of Umeå2014 as ECoC was showing the northern perspective of Europe, putting the maps upside-down and yelling to Europe that Umeå was there, much north of the borders of Europe as displayed ‘in the weather forecast maps’ as they usually said. At the end of my experience, after three months and after some success in our ‘cultural diplomacy’ activities, I think they succeeded. I came back home a bit more ‘Lagom’ and a small ambassador of a ‘cosy and quiet town full of birches up in the north’.” Foto: Privat. Foto: Jessica Larsson Svanlund. Foto: Privat. Giulio Mohorovich 93 Kristian Anttila. Foto: Elin Berge. Sctonk. Foto: Elin Berge. Foto: Elin Berge. 94 Foto: Elin Berge. Tjakttja KULTUR PÅ CAMPUS GER VÄRLDSUNIK STUDENTKULTUR Kultur av hög klass på Umeå universitet – varje vecka TEXT: JONAS ERICSON, PROJEKTLEDARE KULTUR PÅ CAMPUS EN ARENA FÖR INSPIRATION Kultur är en katalysator. Kultur är i och för sig väldigt mycket annat också – passion och glädje, energi och skön stämning. Men egentligen så är en bra konsert på Kultur på campus något mer än bra musik. Den är en manege för nya intryck, en arena för inspiration. För det är precis det som Kultur på campus handlar om: att skapa förutsättningar för den kreativitet och motivation som är bränslen på ett universitet. När vi skriver 2015 rullar vi in på vårt tolfte år som kulturarrangörer i Umeå. Vi producerar kulturevents med hög kvalitet varje vecka, gratis för studenter och personal, alltid vid lunchtid, alltid på campus. Det handlar mest om musik men även litteratur, dans, nycirkus, teater och lite till. Vi varvar nationella artister med lokala och internationella – under de senaste åren har artister från 20 länder besökt oss. På ett år gör vi närmare 40 events som ses av nästan 20 000 besökare. Något liknande finns inte på något annat universitet. SAMARBETEN ÄR ALLT Några viktiga faktorer krävs för att ett projekt ska kunna snurra i gång. En idé ska så klart kläckas, men sen måste också någon tro på den idén och ge den utrymme i form av tid och pengar. Jag och min kompis Per hade idén om Kultur på campus och rektorn gav oss utrymmet. I en stad som Umeå där ett do it yourself-hjärta bankar i mångas bröst, är detta inget ovanligt. Men utan just den viljan att tillsammans skapa något nytt kommer man inte lika långt. Att bli den europeiska kulturhuvudstad som Umeå blev hade till exempel varit otänkbart. Finansieringen är viktig men vår grej hade inte varit genomförbar utan vår mest solida byggsten – samarbetstanken. Den som allt kretsar kring. Vi samarbetar med massor av aktörer i Umeå, Sverige och även utomlands, och fördelen med det är enorm – tillsammans bokar vi fler och långt större artister än vad som annars varit möjligt. ENMANSBANDET, EN SANN KATALYSATOR 2014 bäddade för flera nya samarbeten och året var fantastiskt. Opera, pop, hårdrock, dans, humor, punk, folkmusik, litteratur, kortfilm och akrobatik. Några namn: Asta Kask, PG Gyllenhammar, Blanche & Marie, Heavy Tiger, Systraskap, Till häst genom Västerbotten samt den oefterhärmlige Udo Mader och hans enmansband från Berlin som genomförde den märkligaste konsert jag sett. Helt underbart. Han spelade trummor, dragspel och trumpet, sjöng och räknade högt på tyska. De 40 minuterna kändes som 5, och banne mig, kände jag mig inte lite mer flexibel i tanken efter konserten än innan? Jo! Udo, en sann katalysator. SUMMARY Culture on Campus produces high-quality cultural events every week, free for students and staff. Always at lunchtime, always on campus. These events are mostly musical, but also include literature, dance, circus, theatre and more. We mix nationally-recognized artists with local and international artists. In recent years, artists from 20 countries have taken part. Each year, we organize nearly 40 events that are attended by almost 20,000 people. No other university does anything like this. www.umu.se/cultureoncampus 95 TJAKTTJADÁLVVIE – HÖSTVINTER. VANDRANDETS ÅRSTID Queerteater, Väven, filmfestivaler, foto, avslutning ... TEXT: ANDERS MAGNUSSON, WEBBREDAKTÖR, UMEÅ2014 STJÄRNORNA SAMLAS I KLARA MÖNSTER recensioner. Mer teater blev det när Klungan i december repriserade sin uppskattade humorföreställning På rätt sida om okej. Dansverket Waves blev en spännande kombination av fransk koreografi, svensk indiepop och NorrlandsOperans Symfoniorkester. Solen vandrar i väg, försätter oss i tystnad och väntan. Renarna skiljs till mindre hjordar, varsamt vandrar de till vinterbetena, marken är känslig och med försiktighet bör vi träda på henne. Hon sover under det gnistrande snötäcket, norrskenet, ljuset från deras ögon som lämnat oss betraktar oss, stjärnorna samlas i klara mönster så att vi finner vägen tillbaka, till det nya året som kommer. Åsa Simma EN SISTA SHOW VÄRD ATT MINNAS LÄNGE Fotoprojektet Vi och dom andra visade resultatet av att ha låtit människor delta i skapandeprocessen för att vända på invanda föreställningar om vem som ser och vem som blir sedd. Det gränsöverskridande konstprojektet Corners samlade ett 15-tal konstnärer från Europa i ett samarbete med skolelever, ungdomar och seniorer, med målet att skapa konst för tillfälliga besökare. Genuskonferensen g14 vill uppmuntra till nya spännande samarbeten och lade det här året fokus på att utmana rådande maktstrukturer. Den nystartade antimobbningsfestivalen Agera spred även sitt viktiga budskap genom seminarier och musik. Northern Light var namnet på den sista showen den 13 december som även sträckte ut en hand till 2015 års kultur huvudstäder, Mons och Plzen. Det blev en intensiv och välbesökt tillställning med ljusshow, fyrverkerier och artister som alla hade rötter i Umeå och Västerbotten. VÄVEN – UMEÅS NYA KULTURHUS ÖPPNADE PORTARNA Tjakttjadálvvie invigdes i slutet av november, samtidigt som Umeås nya kulturhus Väven öppnade. Tusentals glaslyktor målade av barn satte färg på Rådhusparken till stämningsfull musik med DJ May Dar från Femtastic. Vävens premiärveckor gav smakprov på vad som är möjligt i ett nytt multikulturhus som rymmer både stadsbibliotek och ett helt nytt Kvinnohistoriskt Museum. Musik- och dansuppträdanden, seminarier, politikermöten och sagostunder, blandat med matlagning och filmvisning i Vävens två biosalonger. Årstiden bjöd även på inte mindre än tre filmfestivaler, som alla ägde rum samtidigt. Festivalen MOVE hade bytt skepnad och namn till Umeå Europeiska Filmfestival som dessutom agerade paraply till Västerbottens Amatörfilmsfestival och samiska film- och konstfestivalen Dellie maa. Skuggteaterns nya gripande uppsättning I am not a Girl om att på 1800-talet ha registrerats i fel kön mötte strålande 96 SUMMARY Tjakttjadálvvie began with an inauguration as Umeå’s new cultural centre, Väven, opened its doors. Three separate film festivals were held in December and, at Norrlands Operan, the symphony orchestra accompanied French choreography in a performance entitled Waves. The powerful performance I Am Not a Girl by theatre company Skuggteatern told the life story of a 19th-century girl. The photography exhibition VODA turned common perspectives on their heads, and the year concluded in grand fashion with the show Northern Light. Barnens lyktor. Foto: Fredrik Larsson. Tjakttjadálvvie Northern Light, Mimie Märak. Foto: Fredrik Larsson. Öppningen av Väven. Foto: Fredrik Larsson. I am not a girl. Foto: Thomas Ivarsson. 97 Northern Light, Rådhuset. Foto: Malin Grönborg. Northern Light, Caotico. Foto: Fredrik Larsson. Northern Light, Mimie och Maxida Märak. Foto: Malin Grönborg. Northern Light. Foto: Fredrik Larsson. 98 Tjakttjadálvvie NORTHERN LIGHT EN LYSANDE SISTA SHOW Kulturhuvudstadsåret sista show var en kraftexplosion TEXT: SUSANNE GRANBERG, KOMMUNIKATÖR, UMEÅ2014 11 000 UMEÅBOR FYLLDE TORGET Den 13 december 2014 blev en ovanligt händelserik luciadag, med kulturhuvudstadsårets sista stora show – Northern Light. Ceremonin var inget regelrätt avslut för Umeå2014, utan även en framåtblick då Umeås kulturhuvudstadsår pågick några veckor till. Trots att kvällen var kylig hade cirka 11 000 personer sökt sig till Rådhustorget för att se Umeå2014:s grand finale. Avatarkvartettens vackra stråkmusik byggde upp stämningen medan torget fylldes på med folk och framför ett upplyst rådhus inleddes kvällen med tal av Marie-Louise Rönnmark och Fredrik Lindegren. 2015 års kulturhuvudstäder Mons och Plzen fanns också på plats för en överlämning av kulturhuvudstadstiteln. – Kulturhuvudstadsåret har varit ett lyft för det nordliga rummet, och Umeå har synts och hörts långt ut i Europa och världen. Året 2014 är snart till ända men kulturstaden Umeå kommer leva vidare och fortsätta vara en stad som förknippas med öppenhet, engagemang, nyfikenhet och passion, sa Marie-Louise Rönnmark. MUSIK OCH SHOW I VÄRLDSKLASS FRÅN NORRA SVERIGE Efter talen följde en timslång show med korta men intensiva uppträdanden från tre olika scener. Showen var ett multikonstverk grundat på gränsöverskridande berättelser i tal, ljud, bild och rörelser och bjöd på en rad artister från Umeå, Sápmi och Sverige. Publiken fick se lokala stornamn som Caotico och INVSN, Jokkmokksrapparen Kitok, och systrarna Maxida och Mimie Märaks politiska hiphop. Drumboutique, exklusivt sammansatt för Northern Light, visade att Umeå och Norrland genom tiderna fostrat många framgångsrika trumslagare. Numret bestod av världsklassbatteristerna Morgan Ågren, Jonna Löfgren, Erik Dahlgren, Sten Öberg, Malin Jonsson, Micke Emsing och Malin Ernestad. Den fartfyllda showen varvades med stämningsfulla framträdanden av vokalkvartetten Kraja, Svante Henryson på cello och Katarina Barruk som jojkade från klocktornet. Publiken bjöds också på Battle of the Northern Light med kamp sportstjärnorna Anette Bergström och Jakob Isaksson. Sist ut på scenen var årets genombrott, soulstjärnan Seinabo Sey. SEINABO SEY PÅ SCENEN Showen ramades in av fantasifulla ljusprojektioner på Rådhuset skapade av bröderna Micke och Peppe Tannemyr. Klockan 20.14 när sista tonen av Seinabo Seys låt ”Younger” klingat ut från scenen fick ljusprojektionerna fritt spelrum på Rådhusets fasad, ackompanjerade av nyskriven musik av Henrik Oja. Sedan avslutades kulturhuvudstadsårets sista stora evenemang med storslagna fyr verkerier från Rådhusparken. SUMMARY Around 11,000 people came to the main city square, Rådhustorget, on the evening of 13 December (St. Lucia’s Day) to see the finale of the Capital of Culture year. Northern Light was a multi-faceted artwork based on innovative stories combining speech, sound, images and movement, and included artists from Umeå, Sápmi and Sweden. The show was framed by imaginative light projections on the old Town Hall building and newly composed music by Henrik Oja and concluded with magnificent fireworks. 99 DET NORDLIGA RUMMET UTVECKLADES UNDER 2014 Regionsamarbetet gav ny kunskap och fördjupade kontakter TEXT: JESSICA LARSSON SVANLUND, MEDIAKOMMUNIKATÖR, UMEÅ2014 TILLSAMMANS FRÅN BÖRJAN Redan i kandidaturfasen undertecknade samtliga kommuner i Västerbotten och flera i de nordligaste länen ett letter of support om att bidra till kulturhuvudstadsåret i Umeå. Samarbetet har varit både givande och roligt, och vi ser redan nu betydelsen för en fortsatt utveckling av det nordliga rummet. Härnösand, Sundsvall, Piteå, Skellefteå, Örnsköldsvik och Jämtland/Härjedalen är de kommuner och regioner som har haft egna regionkontor för kulturhuvudstadsåret, och där man arbetat med att lyfta kulturen och regionen under 2014. Här får vi höra några röster från regionkontoren. Frågorna har besvarats av Tina Svingstedt, kultursamordnare Härnösands kommun; Ingrid Printz, kulturchef Region Jämtland Härjedalen; Johan Granstrand, projektledare Skellefteå; Johan Lindstammer, projektledare Samverkan Sundsvall – Umeå 2014; Ingrid Lundmark, projektledare Kulturhuvudstadsåret 2014 – Örnsköldsvik samt, för Piteås räkning: Mona Lundström, förvaltningschef Kultur, park och fritid Piteå kommun; Fredrik Johansson, projektledare TRAB Norrbotten 2014 och Tomas Riklund, kommunikationsansvarig. HUR HAR NI JOBBAT MED KULTURHUVUDSTADSÅRET PÅ DIN ORT? Härnösand. I Härnösand har vi haft ett kulturhuvudstadskontor centralt placerat hos turistbyrån på torget. Vi bidrog också till årstidsinvigningen av Våren genom arrangemanget Världens Liv. Vi har jobbat på hemmaplan, men även haft ett vidare perspektiv på Norrland, Sverige och Europa. Utbyten har skett både på politiska 100 plan, på tjänstemannanivå och mellan kulturaktörer. Bidragspengen Kulturvitamin tillsattes under 2014 för att gynna olika kulturinitiativ som kunde sätta prägel på året. Den har varit möjlig att söka för alla och erfarenheterna har varit goda. Jämtland/Härjedalen. Vi har i samarbete mellan de fyra nordligaste länen lyft fram kulturen i det nordliga rummet. Detta har lett till satsningar som teater föreställningen Norrländsk passion, slöjdutställningen Next Level Craft och museer nas fotodokumentation/utställning om Norrlands inland (Eco Local). De samiska årstiderna lyftes fram i samtliga norrlands län. Hos oss i koppling till invigning av världscupen i skidskytte, november 2014. Piteå. Eftersom vi i Piteå hade ett representationskontor för Stockholm 1998 när de var Europas kulturhuvudstad så var det väldigt naturligt att hänga på satsningen. Vi jobbade först och främst med att implementera de verktyg som Umeå2014 använde sig av såsom Kulturplantagen och Crowdfunding. Detta för att stimulera kulturlivet i Piteå. Vi la även fokus på nätverkande i länet för att lyfta och synliggöra de satsningar som gjordes i och med kulturhuvudstadsåret. Skellefteå kommun har satsat totalt 2,2 miljoner kronor på att samordna, synliggöra och möjliggöra kulturevenemang under året. Det har funnits utrymme att söka medel för kulturaktiviteter med ett lättare ansökningsförfarande utanför den ordinarie stödgivningen. Det har möjliggjort att vi har kunnat göra mer konst och kultur evenemang utanför befintliga strukturer och lokaler. Vi har satsat på att göra aktiviteter i offentliga miljöer för att synliggöra kulturen där den normalt inte syns. Sundsvall har haft ett eget projektkontor med en heltidsanställd projektledare. Vi har jobbat brett med både Tjakttjadálvvie egna kulturhuvudstadsevenemang och samverkan med övriga Västernorrland, samt Umeå, kring kulturaktiviteter och marknadsföring. Vi instiftade ett särskilt bidrag (Kultursupporten) som, helt eller delvis, har finansierat olika kulturhuvudstadsarrangemang. Vi har också stärkt marknadsföring/PR av kulturen och ökat satsningen på kulturturism. Örnsköldsvik. Huvudsakliga arbetsuppgiften för oss har varit: ”Kulturkicken” (Umeås kulturskjuts). Vi har gett projektstöd till ca 60 projekt varav vi har samlat projektägarna till mingelträffar där Umeå var med på första minglet. Projektbidragen kom till för att stimulera och utveckla enskilda aktörer, föreningar och grupper. Vi har marknadsfört Umeås samiska årstider via turistbyrån, biblioteken, fritidsgårdar m.m. Vi har besökt cirka 40 olika föreningar och pratat om kulturhuvudstadsåret både för Umeå och Örnsköldsvik. Vi har också samarbetat med övriga Västernorrland i projektet ”Kulturtåget”. kommer att leva vidare, och att kultursamverkan stärks ytterligare mellan kommunen, kulturaktörer, föreningar och företag i Sundsvall. Vi hoppas att nyfikenheten på kulturen ska fortsätta att öka i Sundsvall, och att kulturen kommer att bli en förebild för en större långsiktig samverkan mellan Sundsvalls och Umeås kommuner. Örnsköldsvik. Kulturhuvudstadsåret har varit ett viktigt verktyg för att stärka samarbetet och relationer mellan Örnsköldsvik och Umeåregionen. Finns det en vilja så kan vi skapa ytterligare dialog kring att utveckla kulturutbudet. Ett konkret exempel till samarbete skulle kunna vara kring Umeås ”Kulturskjuts” och Örnsköldsviks ”kulturkick”. SUMMARY While Umeå was still just a candidate for the European Capital of Culture title, every municipality in Västerbotten County and several others in Sweden’s northernmost counties composed a letter of support stating their willingness to participate in the Capital of Culture year in Umeå. Härnösand, Sundsvall, Piteå, Skellefteå, Örnsköldsvik and VAD TROR DU ATT KULTURHUVUD STADSÅRET KOMMER BETYDA FÖR ER PÅ LÅNG SIKT? Härnösand. Kulturhuvudstadsåret 2014 har gett värdefulla erfarenheter och inblickar i nya sätt att arbeta. Naturligtvis hoppas vi kunna fortsätta samarbetet över kommungränserna. Vi testade under året flera koncept som vi kommer att jobba vidare med. Kulturfrågorna har getts utrymme under den här tiden och vi tror att fler sett värdet av att väva in kulturen som en natur lig del i samhällsbyggandet. Vi är glada över att ha varit aktiva i kulturhuvudstadsåret 2014 och ser framåt med tillförsikt. Jämtland/Härjedalen. Kultur är verkningsfullt och blir en allt viktigare regional framgångsfaktor nu och på längre sikt. Piteå. Att kulturen i Piteå får en naturligare plats i byggandet av det kompletta samhället. Skellefteå. I bästa fall har vi genom att kunna bedriva den här experimentverkstaden hittat en form där vi kanske kan permanenta vissa lösningar kring den offentliga stödgivningen till kultur, för att möjliggöra ett mer diversifierat kulturliv som når ut med konst och kultur till många fler. Sundsvall. Vi hoppas att den ökade kommunala satsningen på kulturen Jämtland/Härjedalen are municipalities and regions that have had their own regional offices connected with the Capital of Culture year, where they have worked to promote culture and the region during 2014. This cooperative approach has been very rewarding, and we can already see its importance in the continued development of the northern region. Sápmi 101 UMEÅS NYA KULTURHUS VÄVEN HAR ÖPPNAT En mötesplats för skapande, kunskap och kreativitet TEXT: LARS SAHLIN, BITRÄDANDE KULTURCHEF UMEÅ KOMMUN FRÅN BIBLIOTEK TILL HOTELL Kulturhuset Väven är Umeås nya plattform för kultur och upplevelser och färdigställdes i etapper under 2014. I huset samsas kommersiella och kommunala aktörer. Den 21 november 2014 var det premiär för kommunens verksamheter i Väven. Syftet med Väven är att skapa förutsättningar för samarbeten mellan stora och små aktörer i Umeå, och på så vis erbjuda Umeåbor och tillresta en blandning av upplevelser. Umeå kommuns två premiärveckor sträckte sig mellan den 21 november– 4 december. Under perioden fylldes huset av arrangemang – 142 programpunkter av blandad karaktär för att passa flera olika målgrupper. Programmet sattes samman av personer från kommunala verksamheter, föreningslivet och andra grupper med målet att erbjuda ett dynamiskt utbud med något för alla. Premiärveckorna bjöd bland annat på nycirkus, en handfull författarbesök, hbtq-festival, konstutställningar, sagostunder på olika språk, skattjakter i stadsbiblioteket, pyssel och handarbete, metaforbrottning, musikuppträdanden från proffs och entusiastiska amatörer, dansföreställningar, invigning av Kvinnohistoriskt museum och Folkets Bio Umeå. Nästan allt var gratis. Uppskattningsvis besökte 60 000 personer Väven under premiärveckorna. UTBUDET I VÄVEN Umeå kommun hyr cirka 15 000 kvadratmeter i Väven, resterande 10 000 kvadratmeter hyrs av Balticgruppen. Umeå kommuns verksamheter i huset finns på plan 1–4 och består av Umeå stadsbibliotek, Kvinnohistoriskt museum, Umeå kommuns konstenhet och VisitUmeå. 102 På Umeå kommuns ytor i Väven finns också ett stort antal lokaler för kreativa möten och skapande som föreningslivet och allmänheten kan hyra. Bland annat skaparverkstäder för matlagning, bild och form, musik samt digitalt skapande, stora och små scener för framträdanden som konserter, teaterpjäser, föreläsningar, debatt med mera. På plan fyra finns Folkets Bio Umeå som erbjuder ett fyrtiotal filmvisningar i veckan i Vävens två filmsalar. På Torget i Väven finns Balticgruppens ytor med Stora Hotellet, U&Me Hotel, Gotthards Krog, Kulturbageriet, DUÅ Delikatesser. På plan 1 utanför stora scenen i Väven finns kaféet Fika! och på plan 5 finns konferensanläggningen P5 med lokaler för möten, utbildningar och event. PRISAD ARKITEKTUR Väven har skapats i samarbete mellan två av Skandinaviens ledande arkitekt kontor, norska Snøhetta och svenska White. Byggnaden har belönats med Sveriges mest betydelsefulla utmärkelse inom arkitektur, Kasper Salin-priset, och den har nominerats till ett av världens främsta arkitekturpriser, Mies van der Rohe Award. Väven består av en s-formad huskropp i fyra våningar, framför ett 13 våningar högt hotell. Björken – Umeås signaturträd – är det återkommande temat i Väven. Inspirationen är bilden av en itusågad björkstam. Dagtid och ljusa sommarkvällar är den vita glasfasaden björkstammen och fönsteröppningarna blir det svarta grafiska mönstret. I mörker framstår det varma ljuset inne i byggnaden som det vita i björken. Invändigt återfinns trädreferensen i form av trägolv och ribbat träundertak. Utsikten bejakas med öppna siktlinjer i alla väderstreck, sex olika entréer gör byggnaden tillgänglig. Terrasser mot älven är öppna för allmänheten dygnet runt. Tjakttjadálvvie LJUSGÅRDEN BINDER SAMMAN EPOKERNA Väven ligger som en stilmässig nykomling inslingrad bland befintliga byggnader, som exempelvis Stora Hotellet från 1895, där en ljusgård binder samman epokerna. Visuellt verkar Väven på olika nivåer i stadsbilden. På avstånd framträder den högre byggnadskroppen tillsammans med övriga höga hus mot älvslandskapet. För kajen och strandpromenaden bildar de lägre delarna fond och avgränsning av stadsrummen. BAKGRUND TILL VÄVENS UPPKOMST Tillkomsten av Väven är en del av projektet Staden mellan broarna, där syftet varit att vända staden mot älven. Med kulturens hjälp vill man utveckla Umeå centrum genom att låta området präglas av mötesplatser, kulturella aktiviteter, upplevelser, småskalig handel, serveringar och annat för att göra området befolkat, tryggt och levande året om. 2010 fattades beslutet i kommunfullmäktige om Kulturväven på kajen och att huset skulle inkludera ett nytt bibliotek och ett kvinnohistoriskt museum. 2011 beslutade kommunfullmäktige att kommunen skulle bilda bolaget Väven i Umeå AB tillsammans med Balticgruppen. Byggstart skedde i slutet av året. Det samägda bolaget Väven i Umeå AB äger och förvaltar byggnaden Väven. 2012 samlades representanter från 36 verksamheter kring uppgiften att identifiera aktiviteter och tjänster som huset skulle kunna innehålla för att nå visionen. Utifrån underlaget från arbetsgrupperna, arbetade White arkitekter sedan fram lokalprogram och gestaltningsprogram som senare fastställs i kommunstyrelsens arbetsutskott. AMBITIÖS VISION I visionen för Väven uttrycks att huset ska vara en mötesplats som stimulerar skapande, kunskap och kreativitet. Väven ska vara den naturliga knutpunkten i Umeå – öppen och tillgänglig för alla. En unik plats med en verksamhet som är i ständig förändring och byggd på medskapande, tillit och mångfald. Väven ska vara en symbol för gränsöverskridande kulturmöten som driver Umeås utveckling, innovationer och tillväxt långt in i framtiden. SUMMARY The vision for the Väven cultural centre includes the aspiration that it should serve as a meeting place for stimulating creation, knowledge and creativity. Väven is intended to be Umeå’s natural hub, open and accessible to all: a unique place with dynamic activities based on co-creation, trust and diversity. Väven should be a symbol for interdisciplinary cultural meetings that drive Umeå’s development, innovation and growth far into the future. Väven. Foto: Fredrik Larsson. 103 Skulpturverket Tantfullness, Kvinnohistoriskt museum. Foto: Malin Grönborg. Interiör från Kvinnohistoriskt museum. Foto: Malin Grönborg. 104 Tjakttjadálvvie KVINNOHISTORISKT MUSEUM BRYTER TYSTNAD Sveriges första museum för kvinnors historia är här! TEXT: MARIA PERSTEDT, MUSEICHEF KVINNOHISTORISKT MUSEUM GER PLATS FÖR ANDRA RÖSTER Kvinnohistoriskt museum invigdes lördagen den 22 november 2014 i det nya kulturhuset Väven. Det är Sveriges allra första museum för kvinnors historia som erbjuder roliga och modiga utställningar om kön & makt, identitet & historia. Kvinnohistoriskt museum vill vara med och diskutera hur samhället ska se ut i framtiden och hur en jämställd fördelning av möjligheter, makt och inflytande mellan kvinnor och män skulle kunna se ut. Vid invigningen den 22 november ringlade köerna sig långa och museets lokaler fylldes på några minuter när dörrarna öppnades för första gången. Museet öppnade med två olika utställningar: Rötter – en trasslig historia. En svart saga om makt och kön, historia och identitet och En ropande tystnad – om ålder, kvinnor och historia. Rötter handlar om makten över historieskrivningen och söker rötterna till de gamla idéer, normer och strukturer som än idag styr kvinnors och mäns livsval och möjligheter. Utställningen är en slags idémässig grund som de framtida utställningarna vilar på. I den andra utställningen En ropande tystnad möter besökaren tystnaden som utgångspunkt, där normer och ideal kring kvinnors åldrande är i fokus; en utställning som i sig bryter mönstret om att äldre kvinnor inte skulle vara något intressant att berätta om. Under de första åren kommer museet fördjupa sig ytterligare i temat historieskrivning och makt. Museet vill bryta den tystnad som vävts kring kvinnor i historien samt komplettera och bjuda motstånd mot historieböckernas stereotypa historieskrivning. I berättelser om det förflutna ges i museet plats för andra röster än de som hittills hörts mest. Kvinnohistoriskt museum är inte bara utställningar, här ryms många olika röster i ett varierat utbud av programaktiviteter och nyskapande utställningar som är fyllda med ljud, ljus, bild, teater, dans och film. SUMMARY Located inside Umeå’s new cultural centre Väven, the city’s Museum of Women’s History was inaugurated on Saturday 22 November 2014. The museum is the first of its kind in Sweden and offers visitors fun and daring exhibitions about gender and power, identity and history. Rötter – en trasslig historia. Foto: Malin Grönborg. 105 Foto: Ola Hansson. 106 Culture and Cities CULTURE AND CITIES ETT NÄTVERK AV FORSKARE Vilken betydelse har kulturen för samhällsutvecklingen? TEXT: KATRIN STEN, FORSKNINGSKOORDINATOR CERUM, UMEÅ UNIVERSITET KULTUREN OCH UTVECKLINGEN Culture and Cities – The Umeå University Workshop är ett nätverk av forskare från olika ämnen vid Umeå universitet som intresserar sig för kulturens betydelse för och dess inverkan på samhällslivet och städers utveckling. Utgångspunkten för detta var Umeås utnämning som en av Europas två kulturhuvudstäder 2014, en satsning som under flera år varit påtaglig i staden och regionen. Satsningen i form av ekonomiska, kulturella och sociala investeringar kommer att ha en långsiktig betydelse lokalt, regionalt och nationellt och är därför en viktig fråga för universi tetet och forskningen. Att på vetenskaplig grund analysera stads- och samhällsutvecklingen inom ramen för den omvandling som sker före, under och efter ett kulturhuvudstadsår är en viktig uppgift för Umeå universitet. EN GRÄNSLÖS ARENA Culture and Cities inleddes redan 2011 då ett antal forskare påbörjade diskussioner kring det kommande kulturhuvudstadsåret. Samtalen ledde till att ett nätverk formerades varvid Cerum, Centrum för regionalvetenskap, blev en naturlig mötesplats. Under 2013 tillsköts medel från universitets rektor och en styrgrupp tillsattes med representanter från samtliga fakulteter under ledning av professor Kjell Jonsson. En projektkoordinator anställdes och mot slutet av året var arbetet i gång med att skapa en arena över fakultetsgränserna för teori- och metodutveckling där olika aktiviteter såsom seminarier, föreläsningar och panelsamtal kunde ta plats och därigenom stimulera till nya forskningsprojekt. I dessa aktiviteter är den internationella aspekten viktig i syfte att öka mobiliteten och kontaktytorna mellan Umeå universitet och internationella forskningsmiljöer med stark forskning inom fältet. PUBLIKA AKTIVITETER OM STAD OCH KULTUR Flera aktiviteter har varit publika, framför allt den serie panelsamtal under rubriken Arena Kulturhuvudstaden som arrangerats under 2014 och våren 2015, där ämnen som kulturhuvudstadsårets regionala roll, framtidens Umeå, kulturpolitik då och nu samt kulturutövares villkor har diskuterats. Dessutom har ett flertal gästföreläsare bjudits in för att belysa fältet ur olika perspektiv. Kärnan i arbetet har varit att initiera forskning, gärna tvärvetenskaplig och med internationella kopplingar, som kan leda till större forskningsprojekt. Medel för detta har utlysts vid fyra tillfällen, vilket har resulterat i ett drygt tiotal studier, samtliga presenterade på Culture and Cities hemsida. Flera av de deltagande forskarna har också medverkat i konferenser, nationella och internationella, vilket lett till spridning av resultat och möjliga framtida samarbeten. SUMMARY Culture and Cities is a network of researchers from various fields based at Umeå University that investigates the importance of culture and its impact on social life and the development of cities. Umeå2014 and the financial, cultural and social investments that the initiative brought about will have a far-reaching impact locally, regionally and nationally. It is therefore an important subject to investigate and explore from a scientific perspective. 107 FÖRETAGSPARTNERS BIDROG UNDER ÅRET Bilar, bussar, ballonger, dans och stöd till projekt TEXT: SUSANNE GRANBERG, KOMMUNIKATÖR, UMEÅ2014 SAMARBETEN SOM GAV RESULTAT I samarbete med sina företagspartners har Umeå2014 genomfört ett år fyllt av nyfikenhet, passion och medskapande. Kulturhuvudstadsårets partners har gjort en viktig insats genom att bland annat delfinansiera projekt, synliggöra kulturhuvudstadsåret och öka kännedomen om kulturhuvudstadssatsningen. Umeå2014:s huvudpartner Balticgruppen har allt sedan starten 1987 tagit aktiv del i Umeås stadsutveckling, genom att på olika sätt delta i samhällsbyggandet och stärka stadens attraktionskraft. Några exempel på Balticgruppens tidigare engagemang i staden och kulturen är Konstnärligt campus, Väven, NorrlandsOperan, Umedalens Skulpturpark och skulpturer i det offentliga rummet. – Vi på Balticgruppen ser oss som en aktiv del i Umeås utveckling och för söker på olika sätt medverka till den. Kulturhuvudstadsåret 2014 är en bekräftelse på att Umeå är en genuin kulturstad och för oss var det självklart att samarbeta med kulturhuvudstaden. /Krister Olsson, Balticgruppen BILAR TILL KULTURAKTÖRERNA BLEV UPPSKATTADE Via sitt avtal har Motorcentralen stöttat stans kulturaktörer med tio bilar försedda med Umeå2014-dekaler. Fordonen har funnits till hands under hela året och projektansvariga och andra inblandade har kostnadsfritt kunnat använda dem för att skjutsa artister, transportera material och liknande. – Vi är mycket nöjda som partner till kulturhuvudstadsåret, ett lyckat år där vi är stolta över att vi under vårt 108 70-årsjubileumsår fick bidra till Umeås idrotts- och kulturliv! /Anna Ericsson, delägare Motorcentralen Inför sommaren 2014 fick Umeå Airport en ny, större dekoration som lyfte att Umeå var Europas kulturhuvudstad. På plats fanns dessutom hjärtformande ballonger, dansansvisningar, en hage och en labyrint. Umeå Airports resenärer fick ett trevligt och varmt välkomnande, samtidigt som kulturhuvudstadsåret fick möjlighet att väcka intresse för Umeås kulturliv. – En flygplats är en mötesplats där människor från olika länder, världsdelar och kulturer sammanstrålar. Kulturhuvud stadsåret 2014 har varit ett mycket spännande och betydelsefullt år för Umeå Airport där vi har bidragit till att föra människor närmare varandra. Vi är stolta över att få vara en del av kulturhuvudstadsårets arena för aktiviteter som uppskattats av resenärer, besökare och personal. /Bengt-Ove Lindgren, flygplatschef Umeå Airport KUL TUR PÅ BUSSARNA Ultra såg i partnerskapet en möjlighet att som en viktig samhällsaktör, med glimten i ögat, vara med och göra gott för Umeås kulturliv samtidigt som man marknadsförde Ultra. Under året genomfördes massor av underhållande kulturella aktiviteter i Umeå och till de flesta av dessa gick det att ta bussen. En så kallad kul tur. – Under 2014 erbjöd vi våra scener för att stärka medvetenheten om kulturhuvudstadsåret till gagn för våra kunder, Umeåbor och besökare. På våra sociala medier, i bussarna och från förare informerades om händelser och programpunkter. Tillsammans med Umeå2014 skapade vi en Kul tur vars resa fortsätter 2015. /Fredrik Forsell, kollektivtrafikchef Ultra STÖTTAR BARN OCH UNGA Swedbank var temapartner för området barn och unga. Det innebar stöd för kulturaktiviteter med perspektivet barn och unga. Dessutom spred Swedbank budskapet om kulturhuvudstadsåret i den norra regionen och genomförde aktiviteter som anknöt till kulturdriven utveckling. – Vi är glada att vi som temapartner barn och unga fått vara en del av Kulturhuvudstadsåret och bidra till aktiviteter som genomförts med perspektivet barn och unga. Kulturen har en viktig plats i samhället för att skapa en god livsmiljö för alla, oavsett ålder. /Ulf Ejelöv, regionchef Swedbank Norra Regionen Partners stöttade kulturen Företagarna Västerbotten spred i och med samarbetet med Umeå2014 information om kulturhuvudstadsåret till företag i regionen så att fler kunde ta del av programmet. – Kulturhuvudstadsåret Umeå2014 har varit en vitamininjektion inte enbart för kulturen i norra Sverige, utan även för det privata näringslivet. Kulturens betydelse för tillväxt har fokuserats ytterligare, och vårt samarbete med Umeå2014 har resulterat i nya och intressanta möjligheter för företagen. Kulturhuvudstadsåret är troligtvis det som markerat Umeå och norra Sverige på den nationella och internationella kartan för lång tid framöver. /Torbjörn Halvardsson, regionchef Företagarna i Västerbotten VK Media var kulturhuvudstadsårets lokala mediepartner. Utöver annonsering kring Umeå2014 ingick också kampanjer och arrangemang i avtalet. Samarbetsavtalet gjorde att kulturhuvudstadsårets program kunde bli synligt för fler inom närområdet. – Ett intensivt år med heta kultur debatter och fantastiska upplevelser. /Ingvar Näslund, ansvarig utgivare Västerbottens-Kuriren Foto: Fredrik Larsson. SUMMARY In cooperation with its partners from the private sector, Umeå2014 succeeded in organizing a year filled with curiosity, passion and co-creation. The Capital of Culture year’s partners have made an important contribution by co-financing projects, advertising the Capital of Culture year and increasing awareness of the Capital of Culture initia tive. Umeå2014’s partners were Balticgruppen, VK Media, Swedbank, Företagarna Västerbotten, Motorcentralen, Ultra and Umeå Airport. 109 MEDSKAPANDET BLEV EN DÖRRÖPPNARE FÖR UMEÅ Umeås kulturliv var grunden för kulturhuvudstadsåret TEXT: FREDRIK LINDEGREN, KONSTNÄRLIG LEDARE, UMEÅ2014 HUR KAN VI STÅ TILL TJÄNST? Juryn var tveksam. Medskapande från det redan existerande kulturlivet lät lite oprecist, så när vi kom till den slutliga internationella presentationen 2008 var Umeå ingen toppkandidat. Efter presentationen hade det vänt. Umeås sätt att tänka var spännande och nytt. I stället för att uppfinna hjulet igen, ställde vi en öppen fråga till stadens kulturutövare och föreningar: Vad kan ni bidra med till Umeå2014 och vad kan vi hjälpa er med? UMEÅS SÄTT ATT ARBETA ÄR LÅNGSIKTIGT Medskapande som idé var ganska självklar. Umeå hade ett brett och vitalt kulturliv före 2014 och kommer att ha det även i framtiden. Under året sprudlade små och stora arrangemang i en suverän bredd. Det lokala kulturlivet varvade upp och levererade, ett flertal gånger i samspel över nationsgränserna. Ja, även de som riktat kritik mot olika detaljer, har i grunden sagt sig vara positiva till Umeå2014. Lokalt har kulturlivet äntligen fått stå i ett välmotiverat fokus. Internationellt innebär kulturhuvudstadsåret en kvalitetsstämpel. Bara att bli utnämnd öppnar många dörrar. Men titeln ska också fyllas med ett innehåll. Vi märker att Umeås sätt att arbeta möter respekt och det har lett till många internationella samarbeten. Våra partners ser 110 att vi bygger med stark lokal förankring och framtidstro. Det ligger i tiden och är ett slags långsiktigt ”hållbarhetstänk”. Kulturhuvudstadsåret är ett startskott och en katalysator, inte något uppblåst som bara kommer och sedan försvinner. IDAG HAR VI ACCESS TILL VÄRLDSSTÄDERNA En stad av Umeås storlek skulle aldrig haft en chans att ingå i de nätverk som vi numera tillhör. Och det handlar inte bara om kultur – vi ser samverkan inom bland annat jämställdhet, hållbarhet, design och utbildning. Umeå2014 och därmed Umeå, har blivit ett internationellt begrepp. Visst är det bra att umgås med städer i vår egen storlek, men idag har vi även access till huvudstäder som Tokyo, Berlin och London. Exempelvis var det ingen slump att den årliga världskongressen för Design Research Society placerades i Umeå. Några tidigare värdstäder är Bangkok, Montreal, Lissabon, Hong Kong och Seoul. ”Hur är det med logistik och hotell?” undrade man lite försiktigt, men insåg efter besiktning att Umeå har rätt kapacitet. Utan kulturhuvudstadsåret skulle kanske följdfrågorna uteblivit och Umeå hade sorterats bort. Den internationella uppmärksamheten ger också nationellt eko. I huvudstaden och andra svenska storstäder har man fått bekräftat att Umeå har mycket att erbjuda och är en seriös aktör. Själv tvekar jag inte att kalla Umeå för Sveriges ledande kulturstad med tanke på bredd, stöd och förmåga – och då menar jag just nu, inte bara 2014. Femtastic, U x U. Foto: Jon Hollström. Instead of reinventing the wheel, Umeå decided to invite local cultural organizations to contribute to the programme. They already existed and offered broad creative resources. Co-creation became Umeå’s catch cry as the 2014 Capital of Culture. This was an inno- Medskapandet öppnade världsstädernas dörrar SUMMARY vative approach that gained international recognition and respect. These efforts and the Capital of Culture title opened many doors. Though a relatively small city, Umeå now has a network of partners in both similar cities in Europe and in world capitals, including London, Berlin and Tokyo. Considering the city’s breadth and ability, I have no hesitation in declaring Umeå Sweden’s StadionMusik. Foto: Margareta Ling. top cultural city, even after 2014. Alice Bah Kuhnke, MR-dagarna. Foto: Evelina Rönnbäck. Burning Snow. Foto: Manfred Vogel. 111 Gustaf was Here. Foto: Anders Björkman. Sami Chinese Project. Foto: Andreas Nilsson. 112 Berggren, Böhlin & Meidell analyserar TRE JOURNALISTER SYNAR KULTURHUVUDSTADSÅRET Berggren, Böhlin och Meidell analyserar året och effekterna TEXT: JOHANNA LINDQVIST, JOURNALIST/TOTALT UMEÅ VAD VAR DET SOM HÄNDE? I flera år har vi hört politiker prata om 2014 och hur Umeå ska sättas på den kulturella kartan i hela Europa. Så kom året, och vad var det som hände egentligen? Blev det som vi förväntade oss? Lars Böhlin, kulturjournalist och tidigare kulturredaktör på Folkbladet, Sara Meidell, kulturredaktör på Västerbottens-Kuriren och Kerstin Berggren, kulturjournalist på Sveriges Radio, träffades för att reflektera över saken. VAD ÄR UTMÄRKANDE FÖR KULTUR I UMEÅ GENERELLT? Kerstin: Den är kraftfull. Det är självklart att vi blev kulturhuvudstad. Jag har bott i stan sedan 80-talet och det är så många konstnärer som kommit hit – internationella och inhemska. Dessutom har vi så många arrangörer som kan. Det sitter inte fast. Lars: Umeå har en ung kultur och unga institutioner. NorrlandsOperan är inte mer än 40 år och vi har inte så mycket traditioner vilket ger en flexibilitet. Det är inget som stelnat i sin form. Sara: Umeå är kaxigt. Här finns mod och en djärvhet. Man kan mixa nationellt och internationellt hej vilt, det finns inga hierarkier som skräpar. HUR HAR DE EGENSKAPERNA KOMMIT FRAM UNDER 2014? Kerstin: Genom utbudet. Det är otroligt att det funkat. Det har funnits saker på så hög nivå och det är svårt att hitta en annan stad där samarbetet mellan olika aktörer är så flexibelt. Lars: Det är omöjligt för en konstart att isolera sig för man behöver varandra i Umeå. I Stockholm jobbar man med varandra inom en genre för där finns det mer folk inom varje grupp. Kerstin: Ja, det kräver att det inte finns några höga trösklar att kliva över. Sara: Det är rörligt på kultur-arbetsmarkanden, man provar olika arenor. VAD HAR KULTURHUVUDSTADSÅRET BETYTT FÖR UMEÅS MÄNNISKOR OCH SAMHÄLLE? Lars: Det är ett tecken på att Umeå kommer fortsätta i en utveckling som staden redan är inne i. Man har en utveckling inom kultur, humaniora och kreativa näringar som fortgår. Både för medborgare, företagare och kommuntjänstemän. Det pekar ut en slags riktning för staden, att man fortsätter satsa. Om man tar Guitars som exempel så tror jag att de känner att den här satsningen kommer funka. Nu fick de ju hjälp av kommunen, men känslan av att Umeå kommer fotsätta växa och att det kommer att komma nya konsumenter, det har gjort att de vågar satsa vilket de kanske inte hade gjort i alla norrländska städer. Kerstin: 2014 har liksom varit ett vanligt kulturår men med extra allt. Det är ju ett jippo, det här med kulturhuvudstadsåret. Om man tittar på andra städer så har de haft många kända sångare och artister som kommit utifrån, men när man börjar titta på vad som varit mest spännande här så är det operan, Bildmuseet, Ögonblicksteatern och så vidare. Det bygger hela tiden på det lokala och det är verkligen något att vara stolt över. Det har inte varit 18 utländska kompanier som varit här och nu är de borta och allt är som vanligt, utan nu forsätter vi bara. 113 Lars: Men sedan har det också vitaliserats en debatt kring om det är rätt att det blir så här. Det är ju den andra sidan. Sara: Den här frågan om vad det betyder för stan det kan vi inte veta förrän om ett, två eller tre år. Just nu är det som ni säger. Ett kulturår med plusmeny. En otrolig manifestation av konstnärlig kraft. Men hur året i större strukturer påverkar hur pengar flödar och resurser fördelas, det är ju sådant som är helt omöjligt att svara på nu. Man kan ju bara se tendenser och man måste få in en analys av kulturbegreppet – vilken förståelse hos den bredare befolkningen finns för vad det här är och har man känt sig delaktig under året? VAD TYCKER NI HAR FUNGERAT BRA RESPEKTIVE DÅLIGT UNDER ÅRET? Sara: Jag är rädd för kortsiktigheten eftersom det handlat mycket om projektpengar. Kurvan sluttar neråt och det behövs mer pengar till kulturen. Vi behöver få upp kulturen högt på dagordningen. Lars: Man kan ifrågasätta detaljer. Som invigningen Burning Snow till exempel. Den var dåligt planerad och showen syntes dåligt. Jag såg inte allt som hände. Kerstin: Ja, det var synd att de inte fått till fler stora skärmar så att folk kunde se ordentligt. Lars: Sedan kan man kritisera delaktigheten som försvann. Det var så mycket fina ord fyra, fem år innan, men sedan blev det tyst från kommunen. Sara: Ja, så var det. Det har man nästan glömt bort. Kerstin: Det som har varit bra är ju det otroligt spännande utbudet. Vi har blivit medvetna om det samiska på många olika sätt och att året varit indelat i de samiska årstiderna tycker jag har varit en kul grej. Sara: Ja, det finns massor av fält som är öppna nu. Den samiska frågan är fortfarande infekterad, men man får hoppas att det samtalet fortsätter nu. Allt hänger på hur man tar den vidare. Lars: När det gäller samerna har vi otroligt dåliga kunskaper och fördomar. Vi resonerar lite som att står det inte en renhjord utanför fönstret så finns inga samer. Sara: 2014 har varit en bred folkbildningsresa. De som varit på föreställningar 114 är kulturpubliken i stan. De akter som funnits i gaturummet har nog fler tagit del av. Lars: Elektra nådde verkligen en bred publik. Det hade nog att göra med att det var utomhus. Det var stort. Kerstin: Det är ett risktagande att överhuvudtaget göra en sådan grej. Lars: Många ovana operabesökare kom nog för att här behövde du inte ens vara finklädd som många tror att man måste vara på operan. Sedan har Bildmuseet, NorrlandsOperan, teater föreningar och nycirkusfestivalen ordnat många bra arrangemang. De som är vana arrangörer har lyft sig. Sara: Ja, på maximalt bästa sätt. Kerstin: Och de kommer ju inte att växla ner efter det här. Sara: Där handlar det om att pengarna inte finns. Kerstin: Ja, och då måste ju bland annat kommunen visa att de tror på dem. HUR KOMMER KULTURHUVUDSTADS ÅRET 2014 ATT BESKRIVAS PÅ MOTSVARANDE WIKIPEDIA OM 25 ÅR? Lars: Om vi förutsätter att Umeå kommer att expandera så kommer det att beskrivas som succé och det kommer att ses som ett steg i Umeås utveckling. En del som lett den vidare. Elektra kommer att nämnas för att den stod ut och för att den finns på tv. Om 25 år kommer den visas på tv igen. Eller SVT Play. Sara: Jag passar på den frågan. Kerstin: Det var en succé oavsett utveckling. Det var rätt att Umeå var kulturhuvudstad och det motsvarade förväntningarna. Elektra var oemotståndlig, det går inte att glömma. Och allt samarbete visade vad vi kan. SUMMARY Three of Umeå’s most influential cultural journalists sum up Umeå’s year as European Capital of Culture: Culture in Umeå is a powerful force, it is bold and flexible, and it was natural that we should become the Capital of Culture. The range of events increased and many organizers raised the level of their productions during the year. Elektra is a great example that we will remember for a long time. Awareness of Sámi culture has grown and Umeå has taken another step forward in its development. Convoy. Foto: Fredrik Larsson. Berggren, Böhlin & Meidell analyserar Ursäkta, skulle ni kunna svälta lite tystare, vi försöker faktiskt skapa lite ekonomisk tillväxt här borta! Foto: Andreas Nilsson. Lars Böhlin. Foto: Folkbladet. Sara Meidell. Foto: Curt Dahlgren. Kerstin Berggren. Foto: Gunilla Nordlund. 115 TACK ALLA MEDSKAPARE! THANKS TO ALL OUR CO-CREATORS! Vi har visat oss modiga, galna och professionella – utomhusopera i augusti, scenkonst på älvens is och svindlande projektioner på Rådhusets fasad. Och inte hade vi räknat med att vi skulle vara så pass intressanta för vår omvärld, som sprider bilden av Umeå i filmer, radioprogram, dagspress och eleganta magasin världen över. Vi har spänt våra muskler, gjort nya erfarenheter, knutit nya kontakter, fått många nya vänner och sett nya möjligheter. Vi är på rätt sida om okej och det är med spänning och förväntan vi nu går vidare – berikade i de rum och möjligheter som skapats i våra åtta årstider. Vi hoppas och tror att 2014 var året då Umeå på allvar etablerades som en av Europas kulturella huvudstäder. En stolt, framåtblickande stad i ett mångfacetterat Europa byggt på medskapande, nyfiken het och passion! MARIE-LOUISE RÖNNMARK, KOMMUNALRÅD /ORDFÖRANDE I KULTURHUVUDSTADSUTSKOTTET 116 We have proven ourselves bold, wild and professional – an outdoor opera in August, performances on the frozen river and mind-blowing projections on the façade of the old Town Hall. We had not expected so much attention from the outside world, where Umeå is now being showcased in film, on radio, in daily press and in elegant magazines around the globe. We have flexed our muscles, had new experiences, developed new contacts, made many new friends and discovered new opportunities. We are on the ‘right side of OK’ and we have an exciting, promising future ahead. Our lives have been enriched by the spaces and opportunities we have created over our eight seasons. Our hope and belief is that 2014 has truly established Umeå as one of Europe’s cultural capitals. We are a proud, forward-facing city in a multi faceted Europe, built on co-creation, curiosity and passion! Västerbotten, Svensk Socialpolitisk Förening, Svenska institutet i Paris, Svenska kyrkan i Umeå/Umeå pastorat, Svenska Samernas Riksförbund (SSR), Såhkie Umeå sameförening, Tango Norteño, Tantteatern, Teatercentrum, The Swedish Clementi Society, UmeLAN, Umeå Folkmusikförening, Umeå Geocaching Community (UGC), Umeå Kammarmusikförening, Umeå kommuns folkbibliotek, Umeå Kulturförening Humlan, Umeå Musikskola, Umeå Poetry Slam, Umeå Skaparpris, Umeå Teaterförening, Umeå universitet/Institutionen för estetiska ämnen, UmeåC/Visit Umeå AB, Verket, Verkligheten, Visans vänner i Umeå/Visum, VODA, Vännäs MK och PRO Motor Umeå, Västerbottens läns hemslöjdsförening, Västerbottens museum, Västerbottensteatern, Ögonblicksteatern. Tack till alla medverkande! PROJEKTÄGARE/PROJECT OWNERS: Berättarnätet Sverige, Bildmuseet, Bill Olson, Båtmuseets vänner, Crossing Boarders, Danskonst i Norr, Dockteater Månstjärnan, European Youth Parliament, Finska klubben i Umeå, Folkets Bio, Folkrörelsearkivet i Västerbotten, Folkuniversitetet/Balettakademien Umeå, Forskningsnätverket TantForsk!, Föreningen Furan, Föreningen Jazz i Umeå, Föreningen Kammarmusik NU, Föreningen Littfest, Föreningen Textilmejeriet, Föreningen Tvåpunktnoll, Föreningen U x U Festival, Föreningen Umeå Unga folkmusiker, Galleri Andersson/Sandström, Gator och parker/ Umeå kommun, Gunilla Samberg, Hagaskolan/Umeå kommun, Hijven, Holmsund-Obbola kulturförening, Hälje Gård, Intercult Productions, Iranska Föreningen, Kammarkören Sångkraft, Kompani Nomad, Koncentrat – Konstcentrum i Kiruna, Konstfrämjandet Västerbotten, Konstnär Lars A Persson, Krumelur – föreningen för unga ord i norr, Kulturcentrum för barn och unga, Kulturföreningen kopia/ Klungan, Kulturverket, Lucky Star Music, Maj Lis Skaltje, Mariehems SK, Matkultur Umeå Ideella förening, Mediacenter i Västerbottens län, NorrlandsOperan, PRO Västerbotten, Profilteatern, Queerförvaltningen, Riksteatern Västerbotten, Sámi Duodji/Sameslöjdstiftelsen, Sámij åhpadusguovdásj/Samernas utbildningscentrum, Sáminuorra, SIMKA, Skuggteatern, Studiefrämjandet i Umeåregionen, Studieförbundet Vuxenskolan Umeå, Svensk Form SKRIBENTER/WRITERS Karin Arvidsson, Anna Berge, Anna Cedergren, Eugenio Della Mora, Albert Edman, Jonas Ericson, Fredrik Fagerlund, Federico Geremei, Susanne Granberg, Ulrica Grubbström, Maritta Holmberg, Leena Hortéll, Martin Höög, Gerhard Karlsson, Ola Kellgren, Jessica Larsson Svanlund, Fredrik Lindegren, Johanna Lindqvist, Anders Magnusson, Giulio Mohorovich, Anna Olofsson, Lotta Olovsson, Maria Perstedt, Katarina Pierre, Annika Rydman, Marie-Louise Rönnmark, Lars Sahlin, Anna Sjöberg, Katrin Sten, Robert Tenevall, Meta Tunell. 117 ”I VILKEN GRAD BEDÖMER DU/NI ATT ARBETET MED PROJEKTET HAR BIDRAGIT TILL DIN/ER OCH ORGANISATIONENS UTVECKLING?” UTDRAG UR PROJEKTÄGARENKÄT ”Att vi fick möjligheten att lyfta fram a rkivmaterial på detta sätt, att sätta in det i konsthallsinramning och på så sätt förhöja värdet ett snäpp, har varit en ynnest. Likaså att få lyfta denna viktiga del i Umeås historia.” Folkrörelsearkivet/Umeå Hardcore ”Vi har knutit nya kontakter och utvecklat vissa befintliga i en positiv riktning. Vi har även arbetat med varandra i vår egen organisation på ett helt nytt sätt, fått ny erfarenhet och kunskap, vilket i sig varit positivt och utvecklande.” Profilteatern/Horror & Art ”Föreningen har prövats och satts på prov. Vi har känt oss oerfarna som festivalarrangörer men vi har lärt oss mycket och ser fram emot fortsatta festivaler.” ”Att Umeå ingår i ett nationellt nätverk tillsammans med Stockholm, Göteborg och Malmö har också lyft Umeås betydelse som offensiv kulturstad i landet.” Umeå musikskola/ El Sistema Umeå kammarmusikförening/Kammarmusikfestival ”… vi har utvecklat en alternativ utbildningsform för att tillvarata ett kulturarv, och engagera unga jojkare för att stärka jojkens utveckling och framtid.” Såhkie Umeå Sameförening/Russuoh Vuölieb!/Väck upp jojken! ”Vi som enskilda fotografer har utvecklats mycket både som individer och som kollektiv, dessutom har vi lagt grunden för att VODA ska kunna fortsätta under 2015.” VODA/Vi och dom andra ”Föreningen har synliggjorts och stärkt sam arbetet med andra föreningar, hemslöjds konsulenter, vävstugor, väverskor, Svenska Vävrådet och en textil allmänhet.” ”Genom samarbeten med de internationella koreograferna har det konstnärliga uttrycket för kompaniet växt och möjliga samarbeten genom ökad samproduktion är möjliga.” Västerbottens läns hemslöjdsförening/Våga väva Nomodaco/Staden ”Alla uppdrag och intensiva insatser under 2014 har gjort oss mer professionella.” Föreningen Jazz i Umeå ”Har lett till spetskompetens inom: Projektledning. ”Umeå var först och en viktig lansering av vårt EU Kreativa Europa-projekt.” Söka externa medel. Sponsring. Nycirkus.” Umeå Teaterförening/Nycirkusfetival Intercult/Corners ”Jag har genomfört ett mycket lyckat projekt som nu ger ringar på vattnet – planera genomförande i Paris under FNs klimatkonferens, inbjudan med Convoy till Murmansk och ett planerat bokprojekt.” ”Det har stärkt oss i vår tro på att vi kan göra konsertevenemang av hög kvalitet.” Visans vänner i Umeå/Visfestival Holmön/Jubileumskonsert Gunilla Samberg/Blå ton/Convoy ”Projektet har varit en viktig del i etableringen av Sune Jonssons Centrum för Dokumentärfotografi.” SJDC/UmeåPhoto2014 ”… vi har fått förfrågningar att delta i nya sammanhang med våra nyförvärvade k unskaper och erfarenheter i projektet som bas.” ”Med ett större program, mer gäster, bättre film titlar, fler dagar har festivalen fått uppmärksamhet på ett annat sätt.” Föreningen Tvåpunktnoll/Bio i parken Folkets Bio/Umeå Europeiska film festival (UEFF) ”Helt nya möjligheter till internationella kontakter och att arbeta konkret och länge med personer. Blandningen av världsberömda formgivare och lokala entusiaster har varit otroligt inspirerande.” Svensk form Västerbotten/Tokyo Style Umeå2014 118 KULTURRÅDET HAR HAFT EN SÄRSKILD ROLL I UMEÅ Kulturhuvudstadsåret i Umeå 2014 har haft särskilt stöd av Kulturrådet, som har haft regeringens uppdrag att sam ordna 24 nationella myndigheters bidrag till Umeå2014. Med stöd av ”Kulturhuvudstadsårets många aktiviteter av hög kvalitet, och den vitala och ibland kritiska debatten i medierna, gagnar yttrandefriheten. Kulturhuvudstaden Umeå har stått för en mångfald av konstnärliga uttryck genom hela programperioden som hållit hög internationell standard. Nu kan man se frukten av ett mång årigt arbete som leder långt in i framtiden. De modeller som skapats av bred sam verkan mellan nationella myndigheter, regionen, lokala aktörer, civilsamhället och internationella parter kommer att leva vidare. Vi har också upplevt ett förflyttat fokus på vad som är centrum och vad som är periferi.” Huvudpartner Staffan Forssell, generaldirektör, Kulturrådet Partner Partner Partner Partner Partner Partner 119 Till häst genom Västerbotten Diariefört: 2013-08-15 Umeå Kultur Kulturhuvudstadsåret 2014 Projektnamn Till häst genom Västerbotten. Mål Kartlägga och nedteckna Västerbottens muntliga berättartradition. Syfte Muntliga Västerbottens berättartradition nedteckna och kartlägga. Projektbeskrivning Under tidigt 1800-tal samlar de tyska vetenskapsmännen och språkforskarna Jacob och Wilhelm Grimm, mer kända som bröderna Grimm, in berättelser från det tyska rikets alla hörn. Tre år rör de sig till häst genom landet och nedtecknar folkloristiska historier som sedan utges i sagosamlingen Kinder- und Hausmärchen. Dessa sagor läses och älskas av barn världen över ännu idag, och bröderna adlades till nationalskalder för sin kulturhistoriska gärning. I dagens samhälle ses det muntliga berättandet som något förlegat, och riskerar att dö ut. Därför vill vi, Sven Björklund och Olof Wretling, tvåhundra år senare göra om bröderna Grimms bedrift och därmed bevara den västerbottniska berättartraditionen innan den faller i glömska. Tänk om lilla Västerbotten gömmer en Rödluvan och vargen, en Mästerkatten i stövlar? Tänk om det på riktigt bor en Snövit i Vilhelmina? (Chansen är ganska stor då Vilhelmina har den lägsta medellängden i hela Västerbotten och dvärgväxt är ett vanligt fenomen i stora syskonskaror om sju.) Västerbotten har Sveriges äldsta berättartradition och flera av länets stora författare, som P O Enquist, Torgny Lindgren, Sara Lidman och Stieg Larsson är direkt sprungna ur denna bördiga berättarmylla. Med varsin litterär röst har de satt Västerbotten på världskartan och översatts till en mängd olika språk. Historier om hur västerbottningen trots svält, kyla och missväxt fortsatt att sätta sitt hopp till att det en dag ska börja blåsa medvind har trollbundit läsare världen över. Här återfinns en karg och hård berättartradition där det finns över tvåhundra ord för sly och ett kärt återkommande tema är den lilla människan som kämpar i livets uppförsbacke. Den enorma berättarframgången kan förklaras genom att läsare upplever en lättnadens suck över att det alltid är värst i Västerbotten. Ur boken Till häst genom Västerbotten, Sven Björklund & Olof Wretling, Albert Bonniers Förlag 2014. 120 Återupplev äventyret www.umea2014.se
© Copyright 2024