1. No category

2015-04-14 - EHSS Frukostseminarie
RAMP: En ny riskhanteringsmetod
Risk Assessment and Management tool for manual handling Proactively
Carl Lind
Doktorand KTH STH, Enheten för Ergonomi
Maskiningenjör & MSc Ergonomi/MTO
[email protected]
Lena Nord-Nilsson
Ergonom Scania CV, industridoktorand KTH STH, Enheten för Ergonomi
Linda Rose
Lektor KTH STH Enheten för Ergonomi, Projektledare RAMP
KTH - Skolan för Teknik & Hälsa
Avdelningen för Ergonomi
Campus Flemingsberg
Alfred Nobels Allé 10
2
Carl Lind 2015-04-14, RAMP
Bakgrund & mål
Bakgrund:
• Behov av en belastningsergonomisk riskbedömningsmetod
• Minska belastningsbesvär/skador
Egenskaper framtagna i samarbete med företagen:
• IT-baserat
• Enkel att använda (hög användbarhet)
• Fritt tillgängligt
• Olika bedömningsnivåer
• Baserad på forskning och arbetsmiljölagstiftning
• Ge vägledning för åtgärder
• Stödja ett systematiskt arbetsmiljöarbete
Identifiering – bedömning – åtgärdsvägledning – uppföljning
Carl Lind 2015-04-14, RAMP
Projektets organisation och genomförande
•
KTH STH, Arla Foods, Scania CV AB, Svenskt Butikskött AB och Mikael Loods Åkeri AB
•
Referensgrupp (Arbetsmiljöverket, arbetsmarknadens parter, praktiker)
•
Arbetsgrupp (forskare och praktiker)
•
Användartester (ergonomer, arbetsledare, skyddsombud m.fl.)
•
Erfarenheter från personer verksamma i industrin och metodutvecklare
utvecklat med interaktiv FoU-metodik
Carl Lind 2015-04-14, RAMP
Tänkta användare
 De som utför belastningsergonomiska riskbedömningar, exempelvis:
chefer, arbetsledare, skyddsombud och företagshälsovård
 Personer med produktionsansvar, exempelvis: produktionstekniker,
projektledare och första linjens chef
 Arbetsmiljöansvariga och beslutsfattare, exempelvis: avdelningschefer
och beslutsfattare för investeringar och företagsstrategiska beslut.
Typ av arbeten som ska kunna analyseras:
Manuell hantering inom tillverknings- och logistik-industrin
Carl Lind 2015-04-14, RAMP
RAMP: ett fyra-modulsverktyg
Carl Lind 2015-04-14, RAMP
Riskbedömningen inkluderar sju områden:
1. Arbetsställningar
•1.
Arbetsställningar
2. Arbetsrörelser/repetivitet och återhämtning
•2. Arbetsrörelser och repetitivt arbete
3. Lyftarbete
4. Skjutaoch dra-arbete
•3.
Lyftarbete
5. Påverkande faktorer (fysiska, organisatoriska och psykosociala faktorer)
•4. Skjuta- och dra-arbete
(t ex. vibration, synförhållanden, arbetstempo och delaktighet)
•5.
Påverkande
faktorer
(fysiska,
6. Rapportering
om fysiskt
påfrestande
arbeteorganisatoriska och psykosociala
7. Upplevt fysiskt obehag
faktorer)
•6. Rapportering om fysiskt påfrestande arbete
•7. Upplevt fysiskt obehag
Carl Lind 2015-04-14, RAMP
Riskbedömningen inkluderar sju områden:
1. Arbetsställningar
•1.
Arbetsställningar
2. Arbetsrörelser/repetivitet och återhämtning
•2. Arbetsrörelser och repetitivt arbete
3. Lyftarbete
4. Skjutaoch dra-arbete
•3.
Lyftarbete
5. Påverkande faktorer (fysiska, organisatoriska och psykosociala faktorer)
•4. Skjuta- och dra-arbete
(t ex. vibration, synförhållanden, arbetstempo och delaktighet)
•5.
Påverkande
faktorer
(fysiska,
6. Rapportering
om fysiskt
påfrestande
arbeteorganisatoriska och psykosociala
7. Upplevt fysiskt obehag
faktorer)
•6. Rapportering om fysiskt påfrestande arbete
•7. Upplevt fysiskt obehag
Carl Lind 2015-04-14, RAMP
Resultat – RAMP I & RAMP II
RAMP I - Risknivå
RAMP II - Risknivå samt poäng
Carl Lind 2015-04-14, RAMP
RAMP baseras på:
 Vetenskapliga studier (epidemiologi, biomekanik, fysiologi, psykofysik)
 Svensk arbetsmiljölagsföreskrifter (AFS 2012:02)
 Globala och europeiska standarder (ISO 11226 & 11228, CEN 1005)
 Vetenskapligt publicerade metoder (t ex 1991 NIOSH-lyftekvation, RULA & QEC)
 Expertgrupp (forskare, metodutvecklare, ergonomer)
Carl Lind 2015-04-14, RAMP
RAMP I - Checklista för screening av fysiska risker vid manuell hantering
Carl Lind 2015-04-14, RAMP
RAMP I exempel: Arbetsställningar
•RAMP II -
Fördjupad analys för bedömning av fysiska risker
vid manuell hantering
Carl Lind 2015-04-14, RAMP
RAMP II - Fördjupad analys för bedömning av fysiska risker vid manuell hantering
•RAMP II -
Fördjupad analys för bedömning av fysiska risker
vid manuell hantering
Carl Lind 2015-04-14, RAMP
RAMP II - ett exempel
RAMP II exempel: Arbetsställningar
•RAMP II -
Fördjupad analys för bedömning av fysiska risker
vid manuell hantering
Carl Lind 2015-04-14, RAMP
RAMP: ett fyra-modulsverktyg
Carl Lind 2015-04-14, RAMP
c. föremål som är varma eller kalla hateras manuellt
d. handen används som slående verktyg ofta eller länge
Resultat av RAMP II-bedömning av: Arbetsstation A2, Avdelning A
Påfyllning av maskin
e. hållande av handverktyg som väger > 2.3 kg, > 30 min.
f. hållande av precisionsverktyg somväger > 0.4 kg > 30 min.
Beställd av: F Bernt
Resultatmodul
Genomförd av: A Svensson
5.2 Påverkande fysiska faktorer övriga
Riskfaktor:
a+b.
arbetstagaren utsätts för helkroppsvibrationer
1. Arbetsställningar
Datum: 2014-06-12
Bedömning Poäng
0
0
0
12
10
0
0
0
0
0
0
0
2
0
0
0
0
1
0
0
0
c. synförhållandena
är otillräckliga
föroch
arbetsuppgiften
1.1
Huvudets arbetsställning
- framåt
åt sidan
1.2
Huvudets
- bakåtböjning
d. arbetet
skerarbetsställning
i varm eller kall
temperatur eller i drag
1.3
Ryggens
arbetsställning
måttlig
böjning
e. stående eller gående på hårt underlag
mer än halva arbetsdagen
1.4 Ryggens atsställning - kraftig böjning
f. stillasittande arbete utan möjlighet att växla till stående arbete
1.5 Överarmens arbetsställning- handen i/över axelhöjd
g. stillastående arbete utan möjlighet att växla till sittande arbete
1.6 Överarmens arbetsställning - handen i/utanför yttre arbetsområde
h. knästående/huksitt. arbete > än 30 gånger eller > 30 min/dag
1.7 Handledens arbetsställning
5.3 Påverkande arbetsorganisatoriska och psykosociala faktorer
1.8 Ben- och fotutrymme samt underlag
a. det saknas möjlighet att påverka i vilket tempo arbetet utförs
2. Arbetsrörelser och repetitivt arbete
b. det saknas möjlighet att påverka hur arbetet är upplagt / ska utföras
2.1 Armens rörelser (över- och underarm)
c. det är ofta svårt att hinna med arbetsuppgifterna
2.2 Handledens rörelser
d. arbetstagarna arbetar ofta snabbt för att kunna ta längre paus
2.3 Grepptyp- frekvens
6. Rapportering av fysiskt påfrestande arbete
2.4 Kortare återhämtning/variation under arbetet
6.1 Dokumenterad rapportering om fysiskt påfrestande arbetsmoment
2.5 Längre återhämtning/variation under arbetet
6.2 Om ja på 6.1, vilken typ av arbete har medfört detta?
3. Lyftarbete
7. Upplevt fysiskt obehag
2,5
2
2,5
3.1 Lyftarbete (genomsnittligt fall)
7.1 Upplevt fysiskt obehag
3.1 Lyftarbete (värsta fall)
7.2 Värsta arbetsmomentet
4. Skjuta- och dra-arbete
Sammanfattning av resultaten
4.1 Skjuta-och dra-arbete (genomsnittligt fall)
Antal röda bedömningar - hög risk
4.2 Skjuta-och dra-arbete (värsta fall)
Antal gula bedömningar - risk
5. Påverkande faktorer
Antal gröna bedömningar - låg risk
5.1 Påverkande fysiska faktorer hand/arm
Total riskpoäng
a+b. arbetstagaren utsätts för hand-arm vibrationer
c. föremål som är varma eller kalla hateras manuellt
Carl Lind 2015-04-14, RAMP
d. handen används som slående verktyg ofta eller länge
0
0
0
0
0
3
33
0
0
14
0
0
0
Kommntar
Upprepat arbete
Resultatmodul: resultatet på olika nivåer
Avdelning
Arbetsstation
Resultat av RAMP II-bedömning av: Arbetsstation A2, Avdelning A
Påfyllning av maskin
Beställd av: F Bernt
Genomförd av: A Svensson
Riskfaktor:
Resultat av RAMP II-bedömning: Stockholmsanläggningen
Avdelning
Datum: 2014-06-12
Bedömning Poäng
1. Arbetsställningar
1.6 Överarmens arbetsställning - handen i/utanför yttre arbetsområde
1.7 Handledens arbetsställning
1.8 Ben- och fotutrymme samt underlag
2.3 Grepptyp- frekvens
2.4 Kortare återhämtning/variation under arbetet
2.5 Längre återhämtning/variation under arbetet
4.1 Skjuta-och dra-arbete (genomsnittligt fall)
4.2 Skjuta-och dra-arbete (värsta fall)
5. Påverkande faktorer
5. Påverkande faktorer
5.1 Påverkande fysiska faktorer hand/arm
5.1 Påverkande fysiska faktorer hand/arm
0
0
0
0
0
a+b. arbetstagaren utsätts för hand-arm vibrationer
c. föremål som är varma eller kalla hateras manuellt
d. handen används som slående verktyg ofta eller länge
e. hållande av handverktyg som väger > 2.3 kg, > 30 min.
f. hållande av precisionsverktyg somväger > 0.4 kg > 30 min.
a+b. arbetstagaren utsätts för hand-arm vibrationer
c. föremål som är varma eller kalla hateras manuellt
d. handen används som slående verktyg ofta eller länge
e. hållande av handverktyg som väger > 2.3 kg, > 30 min.
f. hållande av precisionsverktyg somväger > 0.4 kg > 30 min.
5.2 Påverkande fysiska faktorer övriga
5.2 Påverkande fysiska faktorer övriga
0
0
0
2
0
0
0
a+b. arbetstagaren utsätts för helkroppsvibrationer
c. synförhållandena är otillräckliga för arbetsuppgiften
d. arbetet sker i varm eller kall temperatur eller i drag
e. stående eller gående på hårt underlag mer än halva arbetsdagen
f. stillasittande arbete utan möjlighet att växla till stående arbete
g. stillastående arbete utan möjlighet att växla till sittande arbete
h. knästående/huksitt. arbete > än 30 gånger eller > 30 min/dag
a+b. arbetstagaren utsätts för helkroppsvibrationer
c. synförhållandena är otillräckliga för arbetsuppgiften
d. arbetet sker i varm eller kall temperatur eller i drag
e. stående/gående på hårt underlag mer än halva arbetsdagen
f. stillasittande arbete utan möjlighet att växla till stående arbete
g. stillastående arbete utan möjlighet att växla till sittande arbete
h. knästående/huksitt. arbete > än 30 gånger eller > 30 min/dag
5.3 Påverkande arbetsorganisatoriska och psykosociala faktorer
5.3 Påverkande arbetsorganisatoriska och psykosociala faktorer
0
2
0
0
a. det saknas möjlighet att påverka i vilket tempo arbetet utförs
b. det saknas möjlighet att påverka hur arbetet är upplagt / ska utföras
c. det är ofta svårt att hinna med arbetsuppgifterna
d. arbetstagarna arbetar ofta snabbt för att kunna ta längre paus
a. det saknas möjlighet att påverka i vilket tempo arbetet utförs
b. det saknas möjlighet att påverka hur arbetet är upplagt/ska utföras
c. det är ofta svårt att hinna med arbetsuppgifterna
d. arbetstagarna arbetar ofta snabbt för att kunna ta längre paus
6. Rapportering av fysiskt påfrestande arbete
6. Rapportering av fysiskt påfrestande arbete
0
6.1 Dokumenterad rapportering om fysiskt påfrestande arbetsmoment
6.1 Dokumenterad rapportering om fysiskt påfrestande arbetsmoment
6.2 vilken typ av arbete har medfört detta?
6.2 Om ja på 6.1, vilken typ av arbete har medfört detta?
7. Upplevt fysiskt obehag
7.2 Värsta arbetsmomentet
Sammanfattning av resultaten
Antal röda bedömningar - hög risk
Antal gula bedömningar - risk
Antal gröna bedömningar - låg risk
Total riskpoäng
Carl Lind 2015-04-14, RAMP
Upprepat arbete
0
3
33
14
Lyft
7. Upplevt fysiskt obehag
2
7.1 Upplevt fysiskt obehag
B2
4. Skjuta- och dra-arbete
0
0
4.2 Skjuta-och dra-arbete (värsta fall)
B1
3.1 Lyftarbete (genomsnittligt fall)
3.1 Lyftarbete (värsta fall)
4. Skjuta- och dra-arbete
4.1 Skjuta-och dra-arbete (genomsnittligt fall)
A5
3. Lyftarbete
2,5
2,5
3.1 Lyftarbete (värsta fall)
Avd. B
A4
2.1 Armens rörelser (över- och underarm)
2.2 Handledens rörelser
2.3 Grepptyp- frekvens
2.4 Kortare återhämtning/variation under arbetet
2.5 Längre återhämtning/variation under arbetet
3. Lyftarbete
3.1 Lyftarbete (genomsnittligt fall)
A3
2. Arbetsrörelser och repetitivt arbete
0
0
1
0
0
2.2 Handledens rörelser
A2
1.1 Huvudets arbetsställning - framåt och åt sidan
1.2 Huvudets arbetsställning - bakåtböjning
1.3 Ryggens arbetsställning - måttlig böjning
1.4 Ryggens atsställning - kraftig böjning
1.5 Överarmens arbetsställning- handen i/över axelhöjd
1.6 Överarmens arbetsställning- handen i/utanf. yttre arbetsomr.
1.7 Handledens arbetsställning
1.8 Ben- och fotutrymme samt underlag
2. Arbetsrörelser och repetitivt arbete
2.1 Armens rörelser (över- och underarm)
Avd. A
A1
1. Arbetsställningar
0
0
1
1
0
0
0
0
1.1 Huvudets arbetsställning - framåt och åt sidan
1.2 Huvudets arbetsställning - bakåtböjning
1.3 Ryggens arbetsställning - måttlig böjning
1.4 Ryggens atsställning - kraftig böjning
1.5 Överarmens arbetsställning- handen i/över axelhöjd
Arbetsstation
Kommntar
Fabrik
7.1 Upplevt fysiskt obehag
7.2 Värsta arbetsmomentet
Höga lyft
Lyft
Avd. C
B3
C1
C2
C3
C4
C5
C6
C7
Resultat på översiktlig nivå för en hel koncern
Land
Anlägggning
Avdelning
Sammanfattning av resultaten
Antal röda bedömningar - hög risk
Antal gula bedömningar - risk
Antal gröna bedömningar - låg risk
Sverige
Stockholm
Götebeorg
USA
Chicago
Tyskland
Hessen
Detroit
Kassel
A
B
A
B
C
TP1
TP2
PL1
TP1
A
B
C
D
A
B
20
90
250
0
10
170
2
8
62
16
16
112
5
30
150
0
10
170
5
50
305
20
60
280
0
9
99
20
80
280
0
40
104
0
6
102
0
0
1078
0
10
170
20
12
112
Riskanalys 2013
Riskanalys 2014
180
180
160
160
140
140
120
120
Låg risk
100
Låg risk
100
80
Medelhög risk
80
Medelhög risk
60
Hög risk
60
Hög risk
40
40
20
20
0
0
Avdelning A Avdelning B Avdelning C
Carl Lind 2015-04-14, RAMP
Avdelning A Avdelning B Avdelning C
Åtgärdsmodulen i RAMP
Åtgärdsmodul
Åtgärdsmodell
Åtgärdsförslag
Handlingsplan
Handlingsplan för att minska belastningsskaderiskerna vid Arbetsstation A1, Avdelning A
Beställd av: S Borg, LC1.
Utformad av: S Borg, J Andersson & L Kerr
Riskfaktor
Bedömning
Kommenar
Planeradde åtgärder
Datum : 15 augusti, 2014
När
Vem
OBS: Hög prioritet
Klart
Uppföljning
1. Arbetsställningar
1.1 Huvudets arbetsställning - framåt och åt sidan
1.2 Huvudets arbetsställning - bakåtböjning
Otillräcklig belysning
Förbättra ljusförhållandena , sänk hylla 27 Okt, 2014
J Andersson
27 Jan, 2015
1.3 Ryggens arbetsställning - måttlig böjning
1.4 Ryggens atsställning - kraftig böjning
1.5 Överarmens arbetsställning- handen i/över axelhöjd
1.6 Överarmens arbetsställning- handen i/utanf. yttre arbetsomr.
1.7 Handledens arbetsställning
1.8 Ben- och fotutrymme samt underlag
Omdesig av arbetsplats & arbetsuppgift 28 Nov, 2014
Omdesig av arbetsplats & arbetsuppgift 28 Nov, 2014
P Kempe
P Kempe
27 Jan, 2015
27 Jan, 2016
2.1 Armens rörelser (över- och underarm)
2.2 Handledens rörelser
Gammal utrustning
gammal utrustning
Teknisk omkonstruktion av utrustning
Teknisk omkonstruktion av utrustning
15 Okt, 2014
15 Okt, 2014
P Kempe
P Kempe
15 Jan, 2014
15 Jan, 2015
2.3 Grepptyp- frekvens
2.4 Kortare återhämtning/variation under arbetet
2.5 Längre återhämtning/variation under arbetet
Pincettgrepp
Introduktion av fixtur
Arbetsutvidgning och fixturn ovan
15 Dec, 2014
15 Dec, 2014
P Kempe
P Kempe
15 Mars, 2015
15 Mars, 2016
Introducera tekniskt hjälpmedel
15 Dec, 2015
P Kempe
15 Mars, 2016
Introducera skor med dämpande sula
15 Okt, 2014
P Kempe
15 Mars, 2016
Worhshop om beslutsutrymme
27 Nov, 2014
J Andresson
27 Jan, 2015
Expertutvärdering av arbetsuppgiften
Expertutvärdering av arbetsuppgiften
27 Nov, 2014
27 Nov, 2015
J Andresson
J Andresson
21 Dec, 2014
21 Dec, 2015
2. Arbetsrörelser och repetitivt arbete
3. Lyftarbete
3.1 Lyftarbete (genomsnittligt fall)
3.1 Lyftarbete (värsta fall)
4. Skjuta- och dra-arbete
4.1 Skjuta-och dra-arbete (genomsnittligt fall)
4.2 Skjuta-och dra-arbete (värsta fall)
5. Påverkande faktorer
5.1 Påverkande fysiska faktorer hand/arm
a+b. arbetstagaren utsätts för hand-arm vibrationer
c. föremål som är varma eller kalla hateras manuellt
d. handen används som slående verktyg ofta eller länge
e. hållande av handverktyg som väger > 2.3 kg, > 30 min.
f. hållande av precisionsverktyg somväger > 0.4 kg > 30 min.
5.2 Påverkande fysiska faktorer övriga
a+b. arbetstagaren utsätts för helkroppsvibrationer
c. synförhållandena är otillräckliga för arbetsuppgiften
d. arbetet sker i varm eller kall temperatur eller i drag
e. stående/gående på hårt underlag mer än halva arbetsdagen
f. stillasittande arbete utan möjlighet att växla till stående arbete
g. stillastående arbete utan möjlighet att växla till sittande arbete
h. knästående/huksitt. arbete > än 30 gånger eller > 30 min/dag
5.3 Påverkande arbetsorganisatoriska och psykosociala faktorer
a. det saknas möjlighet att påverka i vilket tempo arbetet utförs
b. det saknas möjlighet att påverka hur arbetet är upplagt/ska utföras
c. det är ofta svårt att hinna med arbetsuppgifterna
d. arbetstagarna arbetar ofta snabbt för att kunna ta längre paus
6. Rapportering av fysiskt påfrestande arbete
6.1 Dokumenterad rapportering om fysiskt påfrestande arbetsmoment
6.2 Om ja på 6.1, vilken typ av arbete har medfört detta?
7. Upplevt fysiskt obehag
7.1 Upplevt fysiskt obehag
7.2 Värsta arbetsmomentet
Carl Lind 2015-04-14, RAMP
Höga lyft
Åtgärdsmodellen i RAMP: utveckling av lösningsförslag
Carl Lind 2015-04-14, RAMP
Åtgärdsförslag genererade av RAMP
Carl Lind 2015-04-14, RAMP
Carl Lind 2015-04-14, RAMP
Exempel på en handlingsplan
Beställd av: S Borg, LC1.
Utformad av: S Borg, J Andersson & L Kerr
Riskfaktor
Bedömning
Kommenar
Planeradde åtgärder
Datum : 15 augusti, 2014
När
Vem
OBS: Hög prioritet
Klart
Uppföljning
1. Arbetsställningar
1.1 Huvudets arbetsställning - framåt och åt sidan
1.2 Huvudets arbetsställning - bakåtböjning
Otillräcklig belysning
Förbättra ljusförhållandena , sänk hylla 27 Okt, 2014
J Andersson
27 Jan, 2015
Omdesig av arbetsplats & arbetsuppgift 28 Nov, 2014
Omdesig av arbetsplats & arbetsuppgift 28 Nov, 2014
P Kempe
P Kempe
27 Jan, 2015
27 Jan, 2016
Gammal utrustning
gammal utrustning
Teknisk omkonstruktion av utrustning
Teknisk omkonstruktion av utrustning
15 Okt, 2014
15 Okt, 2014
P Kempe
P Kempe
15 Jan, 2014
15 Jan, 2015
Pincettgrepp
Introduktion av fixtur
Arbetsutvidgning och fixturn ovan
15 Dec, 2014
15 Dec, 2014
P Kempe
P Kempe
15 Mars, 2015
15 Mars, 2016
Introducera tekniskt hjälpmedel
15 Dec, 2015
P Kempe
15 Mars, 2016
Introducera skor med dämpande sula
15 Okt, 2014
P Kempe
15 Mars, 2016
1.3 Ryggens arbetsställning - måttlig böjning
1.4 Ryggens atsställning - kraftig böjning
1.5 Överarmens arbetsställning- handen i/över axelhöjd
1.6 Överarmens arbetsställning- handen i/utanf. yttre arbetsomr.
1.7 Handledens arbetsställning
1.8 Ben- och fotutrymme samt underlag
2. Arbetsrörelser och repetitivt arbete
2.1 Armens rörelser (över- och underarm)
2.2 Handledens rörelser
2.3 Grepptyp- frekvens
2.4 Kortare återhämtning/variation under arbetet
2.5 Längre återhämtning/variation under arbetet
•RAMP II 3. Lyftarbete
Fördjupad analys för bedömning av fysiska risker
3.1 Lyftarbete (genomsnittligt fall)
3.1 Lyftarbete (värsta fall)
4. Skjuta-manuell
och dra-arbete
vid
hantering
4.1 Skjuta-och dra-arbete (genomsnittligt fall)
4.2 Skjuta-och dra-arbete (värsta fall)
5. Påverkande faktorer
5.1 Påverkande fysiska faktorer hand/arm
a+b. arbetstagaren utsätts för hand-arm vibrationer
c. föremål som är varma eller kalla hateras manuellt
d. handen används som slående verktyg ofta eller länge
e. hållande av handverktyg som väger > 2.3 kg, > 30 min.
f. hållande av precisionsverktyg somväger > 0.4 kg > 30 min.
5.2 Påverkande fysiska faktorer övriga
a+b. arbetstagaren utsätts för helkroppsvibrationer
c. synförhållandena är otillräckliga för arbetsuppgiften
d. arbetet sker i varm eller kall temperatur eller i drag
e. stående/gående på hårt underlag mer än halva arbetsdagen
f. stillasittande arbete utan möjlighet att växla till stående arbete
g. stillastående arbete utan möjlighet att växla till sittande arbete
h. knästående/huksitt. arbete > än 30 gånger eller > 30 min/dag
5.3 Påverkande arbetsorganisatoriska och psykosociala faktorer
Bedömning av lyftarbete
KIM 1 (Lyfta/bära, ADI 627)
AFS 2012:02
•1. Arbetsställningar
•2. Arbetsrörelser och repetitivt arbete
•3. Lyftarbete
•4. Skjuta- och dra-arbete
1991 NIOSHoch
lyftekvation
•5.
Påverkande
faktorer
(fysiska,
organisatoriska
psykosociala
• Hur ofta man lyfter och hur lång tid?
• Lyfthöjd?
faktorer)
• Bördans greppbarhet?
•6. Rapportering om fysiskt påfrestande arbete
•7. Upplevt fysiskt obehag
Ländryggskompression 3400N
Carl Lind 2015-04-14, RAMP
Recommended Weight Limit (RWL) =
23kg x Hm x Vm x Dm x Am x Fm x Cm
KIM 1 (Lyfta/bära, ADI 627)
•1. Arbetsställningar
•2. Arbetsrörelser och repetitivt arbete
•3. Lyftarbete
•4. Skjuta- och dra-arbete
•5. Påverkande faktorer (fysiska, organisatoriska och psykosociala
faktorer)
•6obehag
Carl Lind 2015-04-14, RAMP
KIM 1, exempel: Lyfta 14,5kg från huksittande 8ggr/dag
•1. Arbetsställningar
•2. Arbetsrörelser och repetitivt arbete
•3. Lyftarbete
•4. Skjuta- och dra-arbete
•5. Påverkande faktorer (fysiska, organisatoriska och psykosociala
faktorer)
4
•6obehag 4
1
9
Carl Lind 2015-04-14, RAMP
1
9
KIM 1, exempel: Lyfta 14,5kg från huksittande 8ggr/dag
NIOSH:
LI = 1,9
Rekommenderad vikt 7.8kg
(statisk) Ländryggskompression L4/L5)= 4400 N
Carl Lind 2015-04-14, RAMP
Bedömning av lyftarbete RAMP II
•
•
•
•
•
Lastvikt
Antal per arbetsdag
Vertikalt och horisontellt avstånd
Vridning av bål
Greppbarhet
Dessutom:
• En-handslyft
• Två-personslyft
• Varm omgivande temperatur (upp till 32)
Bakgrund, urval:
Metoder: 1991 NIOSH Lyftekvation (Waters et al., 1993) CEN 1005-2, IS0 11228-1.
Biomekaniska studier: Marras et al., 1997, 1999; Lavender et al., 2003; Hoozemans et al., 2008; Davis and
Marras 2005; Ferguson et al., 2002, 2005.
Lind, C., and L. Rose. 2015. A practitioner model for assessing manual lifting and lowering operations included in the RAMP tool. Submitted Proceedings 19th Triennial Congress of the IEA, Melbourne 9-14 August
2015
Carl Lind 2015-04-14, RAMP
RAMP II - Bedömning av lyftarbete
Lyftområde
•RAMP II -
* Frekvens
och vikt
= Risknivå och riskpoäng
Fördjupad analys för bedömning av fysiska risker
vid manuell hantering
Carl Lind 2015-04-14, RAMP
* Påverkande
faktorer
RAMP II - Bedömning av lyftarbete
1,4
•RAMP II -
*
=
Fördjupad analys för bedömning av fysiska risker
vid manuell hantering
Carl Lind 2015-04-14, RAMP
*
1,4
•RAMP II -
4
*
=
Fördjupad analys för bedömning av fysiska risker
vid manuell hantering
1
Carl Lind 2015-04-14, RAMP
*
2
RAMP II - Bedömning av lyftarbete
1,4
•RAMP II -
*
4
1,1
=
Fördjupad analys för bedömning av fysiska risker
vid manuell hantering
Carl Lind 2015-04-14, RAMP
*
RAMP II - Bedömning av lyftarbete
1,4
*
•RAMP II -
4
1,1
=
6,2
Fördjupad analys för bedömning av fysiska risker
vid manuell hantering
Carl Lind 2015-04-14, RAMP
*
RAMP II - Bedömning av lyftarbete
1,0
*
•RAMP II -
2,5
1,0
=
2,5
Fördjupad
analys för bedömning av fysiska risker
Bra grepp
vid manuell hantering
Carl Lind 2015-04-14, RAMP
*
Bedömning av skjuta- och dra-arbete
AFS 2012:02
Gäller vid symmetriskt tvåhandsgrepp, väl utformade handtag placerade i lämplig
höjd och under goda omgivningsbetingelser.
Minska värdena i modellen i motsvarande grad om man flyttar objektet:
• Långt?
• Ofta?
• Länge?
• Grepphöjden avviker påtagligt från ungefärlig armbågshöjd
• En hand
Kraft = lastvikt, friktion (typ av lastbärare och dess skick, typ av underlag, hjulstorlek
m.fl.), acceleration/hastighet, kraftriktning, underlagets lutning m.fl.
KIM 2 utgår från lastvikt och typ av lastbärare, ej kraft
Bedömning av skjuta- och dra-arbete: RAMP II
Bedömningsfaktorer:
•Kraft
•Antal per arbetsdag
•Skjuta/dra sträcka (≤8m, ≤30m, ≤60m)
•Vridning av bål
•Greppbarhet och grepphöjd
•En hand
•Två personer
•Varm omgivande temperatur (upp till 32)
•Halt underlag
•Kraftriktning åt sidan
•
•
•
•
•
Långt √
Ofta √
Länge √
Grepphöjden avviker påtagligt från ungefärlig armbågshöjd √
En hand √
Bakgrund, urval:
Metoder: 11228-2
Psykofysiska, fysiologiska (biomekaniska studier): Snook & Ciriello 1991, Mital et al.,
1997
Carl Lind 2015-04-14, RAMP
Bedömning av skjuta- och dra-arbete: RAMP II
Carl Lind 2015-04-14, RAMP
RAMP på Scania
Lena Nord-Nilsson
ergonom Scania CV, industridoktorand KTH STH Ergonomi
[email protected]
14-Apr-15
RAMP på Scania
Bakgrund
Behov av en riskbedömningsmetod för
belastningsergonomi inom manuell hantering för att
minska risk för belastningsbesvär
Mål
• Gemensam bedömningsmetod globalt
• Metod som verksamheterna själva kan genomföra efter
utbildning
• Stöd för bedömning både av enskild position och helt
rotationsområde
• Ge stöd i strukturerat arbetssätt med prioriteringar,
åtgärder och uppföljning
• Möjlighet att sammanställa och visualisera på olika nivåer
14-Apr-15
RAMP del av projekt som involverar montering,
bearbetning och logistik
14-Apr-15
Användning av RAMP II, pilotundersökning
Piloter genomförda på:
Logistik: Södertälje (2 områden), Oskarshamn (1 område), Frankrike (1
område) och Holland (1 område)
Bearbetning: Södertälje (2 områden) och Luleå (1 område)
Deltagare: ergonomer samt personal från verksamheten, tekniker,
gruppchef, teamleader, operatör, skyddsorganisation (skyddsombud
eller motsvarande)
Tillvägagångssätt (har varierat, men gemensamma steg):
1) Information till avdelningen, gemensam plan för upplägg
2) Utbildning och genomförande av bedömningar
3) Utvärdering
4) Återkoppling till avdelningen
14-Apr-15
Summering
• Samtliga piloter har sagt ja till fortsatt arbete med RAMP
• RAMP beaktar fler riskfaktorer i bedömningen än de tidigare metoderna
(KIM, NIOSH, delar av Scania Ergonomistandard).
• Ger en bra överskådlig bild, på olika nivåer, av bedömning och behov
av aktiviteter
• Om alla avdelningar använder samma metod kommer det att bli lättare
att jämföra bedömningar, ta del av lösningar och sprida goda exempel
Implementeringen börjar i maj -15 med standardiserad utbildning
14-Apr-15
Viktiga förutsättningar vid implementering
•
Användningen måste vara förankrad i företagsledningen
•
Metoden ska vara del av process som beslutats
•
Utbildning och träning i metoden
•
Tid behöver avsättas för att utföra bedömningarna
•
Tydlig manual
14-Apr-15
Publikationer
•Lind, C., L. Rose and H. Franzon 2012. RAMP - Development of a risk assessment tool. In
Proceedings of the 44th Nordic Ergonomics Society Annual Conference, 14.
•Lind, C., L. Rose, H. Franzon, and L. Nord-Nilsson. 2014. RAMP: Risk Management Assessment Tool
for Manual Handling Proactively. In Proceedings of the 46th Nordic Ergonomics Society Annual
Conference, 107-110.
• Lind, C., and L. Rose. 2015. A practitioner model for assessing manual lifting and lowering
operations - included in the RAMP tool. Submitted Proceedings 19th Triennial Congress of the IEA,
Melbourne 9-14 August 2015
•RAMP II -
•Lind, C., and L. Rose. 2015. A basis for quantitative assessments of risk factors in manual handling.
Manuscript.
Fördjupad analys för bedömning av fysiska risker
•Rose, L., C. Lind, H. Franzon, L. Nord-Nilsson, and A. Clausén. 2011. Development, Implementation
and dissemination of RAMP: risk management assessment tool for manual handling proactively. In
Proceedings of the 43rd Nordic Ergonomics Society Annual Conference, 255–260, Oulu, Finland.
vid manuell hantering
•Rose, L., and C. Lind. 2015. Introducing RAMP: A Risk Assessment and Management tool for
manual handling Proactively. Submitted Proceedings 19th Triennial Congress of the IEA, Melbourne
9-14 August 2015
•Sandahl, B. 2013. En utvärdering vid utvecklingen av den belastningsergonomiska
riskbedömningsmetoden Risk Management Assessment tool for Manual handling Proactively (RAMP).
Master´s thesis (In Swedish), IMM Institute of Environmental Medicine, Karolinska Institutet.
https://www.kth.se/sth/forskning/halso-och-systemvetenskap/ergonomi/medarbetare
http://www.divaportal.se/smash/resultList.jsf?dswid=4613&language=en&searchType=SIMPLE&query=ramp+lind&af=[]&aq=[[]]&aq2=[[]]&aqe=[]&noOfRows=50&sortOrder=author_sort_asc&onlyFullText=false&sf=all&jfwid=4613
Carl Lind 2015-04-14, RAMP
Frågor?
RAMP kommer att göras tillgänglig via:
ramp.sth.kth.se
Tills dess: Ladda ner pappersversioner av RAMP I, RAMP II och rapporten:
kth.se/sth/forskning/halso-och-systemvetenskap/ergonomi/framtagna-verktyg
•RAMP II -
Fördjupad analys för bedömning av fysiska risker
Kontakt:
vid
manuell hantering
Carl Lind
Doktorand KTH STH, Enheten för Ergonomi
Maskiningenjör & MSc Ergonomi/MTO
[email protected]
Lena Nord-Nilsson
Ergonom Scania CV
Industridoktorand KTH STH, Enheten för Ergonomi
[email protected]
Carl Lind 2015-04-14, RAMP