Läs testet direkt som PDF

PÅ VÄG
Joop framför entrén till
Intersens. Mannen och
företaget bakom
Sensas cyklar.
FRÅN SKISS TILL
FÄRDIG RACER
Har du någon gång funderat över hur det går till när en ny cykelmodell blir
till? Vi reste ner till Holland och träffade entreprenören och
­cykelkonstruktören Joop Stiggelbout, grundare och hjärnan
bakom ­cykelmärket Sensa.
TEXT OCH FOTO: DANIEL EVALDSSON
E
n dryg timme utanför Amsterdam
hittar vi industriorten Almelo. Ute i ett
industriområde i stadens utkanter hittar
vi till slut en rätt oansenlig industrilokal
med skylten Intersens Bikes & Parts BV. Bakom
dörrarna träffar vi Joop Stiggelbout, grundare,
idéskapare, cykelkonstruktör och ansvarig för
cykelmärket Sensa. ”I ett litet företag måste man
vara mångsysslare”, skrattar Joop.
Joop startade cykelmärket Sensa för 25 år sedan.
Då handlade det till största del om lite sportigare
citybikes och vardagscyklar. Cyklarna konstruerades
till stor del av Joop, men tillverkades och monterades i Asien, framför allt Kina och Taiwan. Men
för att skydda den inhemska tillverkningsindustrin
införde EU en importskatt på cyklar från Asien, en
skatt på 51 procent. Det gjorde att man stod inför
ett val. Antingen måste man börja bygga cyklarna i
Europa, eller lägga ner företaget. Att försöka sälja
de asiatiska cyklarna med över 50 procents importskatt skulle vara detsamma som att döda sig själva.
Sagt och gjort. Joop och hans besättning fortsatte,
precis som de flesta andra cykeltillverkare, att
tillverka ramarna i Asien, men istället för att låta
asiaterna också montera cyklarna skeppas ramarna
nu över till Holland och monteras på fabriken i
Almelo.
Men vi är nyfikna på att få veta hur det egentligen går till när en ny cykelmodell tar form, och
vilka turerna är innan den färdiga cykeln står och
glänser i butiken.
74 | SVENSKA CYCLING PLUS
LÅNG PROCESS
”Vi kan ta vår high-end modell Giulia som ett
exempel”, börjar Joop. ”Från att jag gjorde de första
skisserna på den modell som nu finns i butikerna till
den började rulla ut från vårt lager tog det runt 2 år.
Men då hade jag nog haft en hel del av idéerna till förändringarna från den föregående modellen i huvudet
sedan närmare ett år tillbaka i tiden.”
Ett projekt börjar alltid med att man har en idé
och en vision om vilken typ av cykel man vill bygga,
och till vilken typ av cyklist man vill bygga den till.
”Det är väldigt sällan man utgår från en specifik
prislapp”, förklarar han. ”Men har man byggt
cyklar i 25 år så har man rätt bra koll på i vilken
prisklass man hamnar i med en viss specifikation”,
erkänner han. De allra flesta nya modeller kommer
utifrån en tidigare modell som man förfinar och utvecklar. På Sensa är det framför allt Joop som står
för idéerna, men till sin hjälp har han ytterligare ett
par killar på kontoret och ibland tar han även in lite
råd från en extern designer. När idéerna är nedpräntade går processen vidare till nästa steg som
blir att ta fram en 2D-ritning på den nya ramen.
Framför allt är det komfort, styvhet och kosmetiska
detaljer som utvecklas i det här steget. ”Geometrin
kopierar vi oftast från tidigare modeller som vi
gjort”, förklarar han. ”Självklart gör vi även små
justeringar på den ifall vi anser att det behövs, men
de storlekar och geometrier som vi har idag passar
marknaden rätt väl”.
På väg
PV
Några av stegen på ritbordet innan det är dags för
den kostsamma gjutningsprocessen.
ASIATISK EXPERTIS
När den första skissen är klar reser Joop över till
Asien för att diskutera den nya ramen med de
som ska bygga den. Det är experter på kolfiber
och de kan ofta se direkt på ritningen vad som är
möjligt att göra och vad som kommer bli mindre
bra. ”Utvecklingen inom kolfibertekniken går så
snabbt framåt, så idéer som vi fick ta bort på den
förra modellen av Guilia på grund av att det inte
skulle fungera med kolfibern kommer vi att kunna
använda på nästa modell som kommer till 2016”,
avslöjar han.
Utifrån diskussionerna med asiaterna blir det
sedan dags att sätta sig vid ritbordet igen och göra
små justeringar så att modellen dels går att bygga
rent praktiskt men framför allt att man får den
styvhet, vikt och komfort som man önskar sig till ett
rimligt pris.
Därefter är det dags att börja finslipa på detaljer
som hur man ska dra vajrar och kablar, hur infästningen till vevpartiet ska se ut och så vidare. När även
detta är klart är det dags att göra den första 3D-ritningen. ”Det mesta kan vi se redan på 2D-ritningarna,
men en del detaljer som frigång för hjul, dropouts och
liknande är svårt att se på 2D-ritningarna och därför
gör vi även ritningarna i 3D”, förklarar han. Även i
stadiet med 3D-ritningarna diskuteras modellen fram
och tillbaka, dels på kontoret i Almelo, men också med
asiaterna. När alla finjusteringar är gjorda skriver man
ut hela ramen i en 3D-skrivare så att man verkligen
kan se resultatet av arbetet.
Om allt ser bra ut, vilket det oftast gör enligt Joop,
tar man sedan fram en gjutform för kolfibern, och
tillverkar de första 15-30 prototypramarna. ”Det här
Ramarna och de flesta komponenterna
tillverkas i Asien, men monteringen
sker i holländska Almelo.
SVENSKA CYCLING PLUS | 75
PÅ VÄG
Joop visar stolt upp den färdiga
slutprodukten – den senaste
modellen av Sensa Giulia.
steget är det dyraste i hela processen, att göra gjutformarna är en kostsam process, så man vill verkligen att
det ska blir rätt redan första gången”, berättar Joop. På
så sätt är det mycket enklare att jobba med aluminium, blir det inte bra första gången kapar man bara till
ett nytt rör och börjar om. Den första serien ramar
används i princip bara för att kontrollera att ramarna
får den styvhet och vikt som man förutspått. Utifrån
de mätresultat som man får fram går man sedan
vidare och gör eventuella justeringar i kolfiberlayupen,
alltså hur de olika lagren med kolfiberväv placeras
i förhållande till varandra på olika delar av ramen.
”Det är det här som gör kolfiber till ett så fantastiskt
”BARA GENOM ATT ÄNDRA RIKTNINGEN PÅ FIBRERNA
KAN MAN FÅ HELT OLIKA EGENSKAPER PÅ RAMEN”
material att jobba med”, berättar Joop. Bara genom
att ändra riktningen på fibrerna kan man få helt olika
egenskaper på ramen. När man hittat en layup som
lever upp till förväntningarna är det dags att montera
den första cykeln. Nu skruvar man på hjul, sadel,
styre, komponentgrupper och så vidare. ”Jag har alltid
samma utrustning på den första cykeln av en ny modell”, berättar Joop. ”På så sätt vet jag att alla externa
parametrar är samma som tidigare när jag testar den
nya ramen. Eftersom jag kört den gamla modellen så
mycket redan, känner jag direkt om den nya ramen
skiljer i komfort eller styvhet. ”Några gånger har jag
känt att en ny ram inte varit så styv som jag hade tänkt
76 | SVENSKA CYCLING PLUS
mig, och mycket riktigt visade också våra mätningar
på den att den inte levde upp till förväntningarna.
Oftast beror det på att vi mäter styvhet på olika sätt i
Asien och Europa, men då får de göra en ny testram”,
förklarar han självsäkert.
FÖRSTA TESTEN
Även testkörningen sköts av Joop själv. ”Jag har
några rundor här i trakterna av Almelo som bjuder
på både dålig asfalt, kullersten á la Paris-Roubaix
och snabba vägar”, berättar han. ”Jag brukar hinna
testa en ram tillräckligt på runt två veckor, är allt ok
är det dags att börja fundera på lackeringen”. De
första prototypramarna som kommer är antingen
inte lackade alls och har då den typiska mörkgrå
kolfiberfärgen, men en del lackas också i en förutbestämd grundfärg. Arbetet med olika designförslag
till lackeringen sker helt enkelt genom att skriva ut
de olika mönstren på papper och tejpa på dem på
ramen tills man hittar något som tilltalar. ”Att göra
en snygg lackering är svårt, men samtidigt väldigt
viktigt”, förklarar Joop. En snygg lackering kan sälja
många extra cyklar när skillnaden i både pris och
prestanda är hårfin. Lackeringen är det sista steget i
processen av att ta fram en ny modell, det som återstår nu är att starta massproduktionen av ramarna
och montera och paketera cyklarna för att leverera
dem till butikerna, men innan de når dit har Joop
redan börjat skissa på nästa modell som troligen når
butikerna om ett par år.