MEDEAS BARN
Teaterupplevelse på turné för skolår 1-3
LÄRARHANDLEDNING
Innehåll
OM MEDEAS BARN/LÄRARHANDLEDNINGEN
INFÖR TEATERBESÖKET
REGISSÖREN, SCENOGRAFEN, DRAMATIKERNA
ENSEMBLEN
TEATERMASKER & TILLVERKNING
SAMTALSGUIDE
RESUMÉ
ANDERS WELLSMO OM MEDEAS BARN
CREDLISTA
Sid 2
3
4
5
6
7
8-10
11
12
MEDEAS BARN
När Jason på sin hjälteresa träffade Medea var
det den stora kärleken. Han tog med henne hem
till sitt land, de fick Lill-Jason och Lill-Medea
och blev en lycklig familj.
Men nu har Jason blivit kär i Glauke istället och
barnens trygga värld håller på att slås i kras. Mamma bara gråter och pappa är aldrig hemma. Den
enda fasta punkten är deras barnvakt. Med leken
och fantasin som verktyg försöker barnen hantera
sin oroliga tillvaro. Hur ska det bli nu? Måste de
också skiljas åt? Och är det deras fel att mamma
och pappa ska skiljas?
Medeas barn hade premiär 1975 och har blivit klassikernas klassiker inom svensk barnteater. I 40 år
Suzanne Ostens och Per Lysanders skildring av en
skilsmässa sedd genom barnens ögon spelats världen över.
OM LÄRARHANDLEDNINGEN
En teaterföreställning ska först och främst ses som
en upplevelse. Ett fritt spelrum för känslor, tankar,
kropp och själ. Eller om man ska se det neurofysiologiskt - en stund för mesta möjliga kommunikation mellan de två hjärnhalvorna som är väldigt
viktigt för lärande och utveckling. Därför tror vi
att det är bäst att förberedelser och efterarbete har
samma utgångspunkt. Att barnen känner att det
är en viktig stund men inte i första hand har fokus
på att lära sig något specifikt utan det är en upplevelse som var och en kan utvecklas och gärna lära
sig mycket av.
Denna handledning ger förslag på ingångar
till samtal kring föreställningen och elevernas
upplevelser av den. Här finns uppslag om hur
man kan få igång ett samtal eller efterarbete
med eleverna kring föreställningen samt en resumé till dig som lärare.
För att få fler ingångar och tankar kring hur
teaterupplevelser kan bearbetas i skolan kan
man beställa skriften ”Att öppna nya världar”
på Riksteaterns webbplats:
skolscenen.riksteatern.se/attoppnanyavarldar.
Samtalet efter en föreställning är, precis som
den kvalitativa teatern, en resa ut i okänd mark
där frågorna är viktigare än svaren.
I samtal öppnas möjligheter att möta tankar,
känslor och sammanhang som vidgar våra referensramar och ger oss nya erfarenheter. Att
samtala och diskutera är ett sätt att formulera
och pröva antaganden, reflektera över erfarenheter och kritiskt granska olika påståenden
och förhållanden.
2
INFÖR TEATERBESÖKET
För att få en så bra upplevelse som möjligt är det
viktigt att eleverna är förberedda på sitt teaterbesök.
Om Medeas barn kan man om man vill berätta
lite om Jason, Medea och jakten på Det gyllene
skinnet. Och att pjäsen handlar om deras två
barn Lill-Medea och Lill-Jason. Men som föreställningen är uppbyggd så är det lätt att följa
handlingen.
Förbered eleverna också kring vad ett teaterbesök
är för något och hur det är att gå på teater. Diskutera t ex skillnaden mellan teater och film –
att teater är något som sker i verkligheten och
att skådespelarna ser och hör allt som publiken
gör.
Ni kan också prata kring deras tidigare erfarenheter av teaterbesök.
•
Har de sett teater tidigare?
•
Vilken föreställning var det?
3
REGISSÖREN
Michael Cocke är sedan årskiftet konstnärlig
ledare på Örebro länsteater.
Under 2000-talet regisserade Michael Cocke de
uppmärksammade föreställningarna Elektras systrar, Elektras Bröder och Elektra Show som ur olika
perspektiv berättade om hur det är att leva i hederskulturer i Sverige.
År 2008 blev Michael konstnärlig ledare på Folkteatern i Gävleborg och har regisserat flera föreställningar, bland annat de kritikerrosade Körsbärsträdgården och Kärleken är fri!?
SCENOGRAFEN
Han har regisserat en mängd uppsättningar för
barn och ungdom. 1992 fick han regeringens
pris för årets bästa barn- och ungdomsföreställning Mod på Västerbottenteatern. ”Att arbeta
med teater för barn och ungdomar är vårt viktigaste och mest inspirerande uppdrag. Genom
skolteater får vi kontakt med alla barn i samhället. Alla barn ska ha rätt till lika kvalitativ och
påkostad teater som vuxna får, oavsett var man
bor i Sverige. Därför känns det extra roligt att
min första uppsättning på Örebro länsteater är
en generös föreställning med fem skådespelare
och två musiker.”
En av Michaels största inspiratörer är just Suzanne Osten som han fick vara regiassistent för
som ung på 80-talet.
Katrin Brännström är utbildad
i teater- och filmscenografi vid
Accademia di Belle Arti i Venedig.
Katrin har sedan 1990-talet
arbetat som scenograf och
kostymdesigner framförallt i
Sverige och Finland.
DRAMATIKERNA
Suzanne Osten var ledare för Unga Klara
1975-2014. Genom sitt arbete och engagemang har hon utvecklat barnteatern konstnärligt såväl nationellt som internationellt. I sitt
engagemang har hon alltid barnets perspektiv
och är den ledande pionjären för barnteaters
utveckling i hela världen. För sitt arbete har
hon mottagit en rad utmärkelser världen över.
Tillsammans med Per Lysander har hon skrivit Medeas barn, som hade urpremiär 1975 på
Unga Klara.
Inspiration till tältet- som vi får gå in och uppleva Medeas barn i- har Katrin fått från Det gyllene
skinnet. Det gyllene skinnet är ett värdefullt föremål i den grekiska mytologin. Hjälten Jason reser
till världens ände på jakt efter det gyllene skinnet,
vars magiska krafter kan hjälpa honom att återta sin
faders rike. Med Medeas hjälp får han tag i skinnet.
4
ENSEMBLEN
MARIA SIMONSSON
Skådespelare
FRIDA JANSDOTTER
Skådespelare
i rollen som MEDEA
barnens mor, Jasons hustru
i rollen som LILL-MEDEA
9 år
HANS CHRISTIAN
THULIN
Skådespelare
MATS JÄDERLUND
Skådespelare
PER FRITZ
Musiker & tekniker
i rollen som
BARNVAKTEN
(AMMAN) JÄDERLUND
barnvakten
Har hand om alla
lampor, högtalare och
mikrofoner.
i rollen som JASON
f.d hjälte, barnens far
CHRISTER
CHRISTENSSON
Musiker
har skrivit musiken i
föreställningen
PETTER ANDERSSON
Skådespelare
i rollen som LILL-JASON
5 år
5
TEATERMASKER
TILLVERKNING
I antikens teater användes masker för att gestalta olika människor och gudar. Det gällde att nå
ut på de jättelika arenorna som kunde ha flera
tusen åskådare. (Teatern i Aten hade 17 000
åskådare). Men maskerna förstärkte också det
rituella i att uppleva teater.
Giovanni Indelicato är maskoch perukansvarig på Örebro
länsteater och har under många
år fått våra skådespelare att se
vackra, fula, skrämmande, unga
och gamla ut. Han är en sällsynt skicklig hantverkare som
handtillverkar peruker, sminkar
och skulpterar hår för vår
ensemble.
Många kulturer använde masker för att förvandla sig och ta fram olika krafter som man
inte annars var i kontakt med. Men ingen vet
säkert hur det var. Man tror att maskerna också
hade en akustiskt förstärkande funktion. Man
spelade tragedier, som var dramatiska berättelser som ofta slutade olyckligt. Man spelade också komedier som hade mycket humor i handlingen.
Giovanni Indelicato har designat teatermaskerna
som används i föreställningen Medeas barn. För att
maskerna ska sitta perfekt på skådespelarna har
han först gjutit av deras ansikten. Materialet som
används till teatermaskerna har Giovanni själv tillverkat av toapapper, linolja, vatten, mjöl och lim.
När Giovanni format maskerna som de
ska vara och låtit dem torka slipar han
dem så de blir släta och fina innan de ska
målas.
TIPS! Gör egna teatermasker:
http://www.ungafakta.se/pyssel/skapa/grekiskamasker/
6
SAMTALSGUIDE
Vi kommer ihåg olika saker efter en föreställning
och vi berörs på olika sätt av olika skeenden på
scenen.
Att tillsammans försöka beskriva och reflektera
över vad som hände under en föreställning kan
vara ett sätt att komma åt olika delar i pjäsen.
Att föra samtalet från en beskrivande nivå över
associativ nivå till en mer personlig nivå kan
vara en väg att komma ifrån mer svepande omdömen som ”bra” eller ”dåligt”.
Nedan beskrivs hur ett samtal kan läggas upp.
Prova gärna frågor som:
Reflektionsrunda
•
•
•
•
•
En beskrivande del kan följas av frågor om
hur eleverna associerar kring olika händelser
i pjäsen. En första reflektionsrunda rör sig
oftast om de associationer vi har gemensamt.
•
•
Minns du hur det började?
Hur många var de på scenen?
Hur såg de olika karaktärerna ut?
Hur rörde de sig?
Var de ensamma, var för sig, eller var de
tillsammans?
Hur lät musiken?
Hur såg maskerna ut?
Beskrivningarna bidrar till att påminna varandra
om händelser som först kanske inte förefallit så
viktiga men som kan visa sig ha haft stor betydelse
för hur pjäsen uppfattades och upplevdes.
Förslag på diskussionsfrågor
till pjäsen Medeas barn.
• Vilka olika lekar leker Lill-Jason och LillMedea?
• Varför tror ni att de leker just dessa lekar?
Minnesrunda
• Hur använde teatern vår fantasi under föreställningen?
I den första beskrivande fasen är tanken att
elever i sina beskrivningar ska hålla sig nära det
som hände på scenen. Låt så många elever som
möjligt bidra med lika delar fram till att hela
pjäsen återberättats av barnen.
Låt barnen göra egna teatermasker:
http://www.ungafakta.se/pyssel/skapa/
grekiskamasker/
En gemensam beskrivande minnesrunda blir på
detta sätt en överenskommelse om vad som faktiskt hände på scen.
7
RESUMÉ
Här följer en mer detaljerad beskrivning
av pjäsens handling.
Resumén är tänkt som ett stöd för dig som
lärare att minnas föreställningen. Den
ska inte användas som ett facit, varje
framförande är olika och alla upplever,
ser och minns olika saker. Däremot beskrivs händelser och scener i kronologisk
ordning i resumén.
Det är fredagsmys, barnen vill att föräldrarna än en
gång ska berätta om hur det gick till när de träffades. Jason och Medea berättar att de blev kära
och seglade på skeppet Argo. Hur de mötte den
eldsprutande draken, tog det gyllene skinnet och
upplevde det ena efter det andra äventyret.
De fick barnen Lill-Jason och Lill-Medea och blev
en lycklig familj.
Men en dag träffade pappa Jason en prinsessa som
hette Glauke och blev förälskad i henne, fast han
var gift med Medea.
Lill-Jason frågar mamma och pappa om vad
skiljas är men får inget svar. Medea är arg för
att Jason träffat Glauke och trollar fram en
eldsflamma. Jason går till Glauke.
Lill-Medea försöker trösta Lill-Jason och de
börjar leka skiljaslekar. En lek handlar om att
skiljas från sitt spott. Sedan leker de att LillJason är Jason som springer mellan Glauke
och Medea. Lill-Jason blir trött på leken och
då berättar Lill-Medea en saga för honom.
Barnen kommer fram till att de måste skiljas
och delar upp sakerna och rummet i två delar.
Barnvakten Jäderlund pratar med sin mamma
i telefon. Han berättar om familjen han har fått
jobb hos och om barnen.
Föreställningen är uppbyggd av scener
där barnen ser föräldrarna uppfyllda
av sin kris och inte förmår ta in barnen.
Situationer där barnen genom lekar bearbetar det de har upplevt och vad de
drömmer om.
Scener där barnvakten Jäderlund tar
hand om barnen och pratar med publiken om det som händer. Vid några tillfällen trollar man, sjunger sånger och
använder teatermasker som i den antika
grekiska teatern.
vill ha någon present av Jäderlund. Hon och
Lill-Jason har djur de fått av sina föräldrar.
fortsättning på nästa sida
Jason och Medea anställer en barnvakt, vid namn
Jäderlund. När barnen kommer från idrottsplatsen
visar han dem en liten eldsprutande hamsterdrake
med burrig päls, men Lill-Medea säger att hon inte
8
RESUMÉ FORTSÄTTNING.
Lill-Jason berättar för Lill-Medea om en tunnelbanestation som heter Bomberochgrottorochtält. Det är en särskild plats som man kan
åka till om man vill börja om och där får alla plats
plats och har kul tillsammans. De blir osams när
Lill-Medea säger att Lill-Jason bara hittar på. Barnen frågar Jäderlund varför han är där, han pratar
med barnen om att deras mamma är ledsen och
varför han är där för att ta hand om dem. Medea
ropar, hon är olycklig och skäller på barnen. Jason
kommer för att träna fotboll med barnen.
Han och Lill-Medea är skickliga med bollen, men
Lill-Jason är bara fem år och hänger inte med. Han
får ett hårt skott på benet och får ont. Barnen vill
inte spela mer fotboll. Lill-Medea frågar om Jason
ska till Glauke nu. Han svarar nej, sedan säger han
ja.
har funderingar på döden och hittar på olika
lekar om döden och om att dö.
Jäderlund pratar med sin mamma i telefon
och berättar att han är orolig för barnen. LillLason spelar död och Lill-Medea blir rädd.
Jäderlund kommer in och avbryter lekarna,
han pratar med och lyssnar på barnen. Jäderlund ger Lill-Medea en present och tvättar
håret på Lill-Jason.
fortsättning på nästa sida
Medea berättar att hon har ont i hjärtat, vill dö och
klagar över barnen och deras far. Jäderlund säger till
henne att det inte är barnens fel det som hänt. Barnen
9
RESUMÉ FORTSÄTTNING.
Jason kommer med en present till barnen, en modell av skeppet Argo. En dag ska de alla segla ut
med Argo igen, Lill-Medea och Lill-Jason frågar om Glauke och mamma och ska vara med.
Medea kommer in i rummet och berättar om
hur hon räddade Jason och hur han nu svikit
henne. Jason och Medea börjar gräla över huvudet på barnen. Jäderlund går mellan Jason
och Medea med karate-moves som övergår i en
galen karate-dans under vattnet och det får föräldrarna att sluta bråka inför barnen.
Jäderlund pratar i telefon med sin flickvän Anna.
Samtidigt planerar barnen att de ska rymma.
De fantiserar om vad föräldrarna ska säga när
de upptäcker att barnen är borta.
Drömmen:
Lill-Medea berättar att hon drömde att hon och
Lill-Jason blivit dödade. Jason hade kommit och
trixat med Lill-Jasons huvud och sagt ”han har ju
inte borstat tänderna”. Medea hade varit arg och
trollat fram en förgiftad slöja som barnen var tvungna
att ge till Glauke som dör (så som i den gamla grekiska myten). Lill-Medea berättar att hon drömde
att Medea högg barnen med ett svärd och en yxa.
Jäderlund berättar att skilsmässan är klar, Jason
och Medea ska berätta det för barnen. Barnen äter
popcorn och Jäderlund berättar för barnen att föräldrarna inte är arga på varandra längre, men att de
ska skiljas. Lill-Jason och Lill-Medea undrar hur
det ska bli nu och var de ska bo. Föräldrarna svarar
inte. Lill-Jason gråter och frågar om det är hans fel.
Jäderlund vill att föräldrarna ska svara på barnens
frågor. Barnen börjar kladda med popcornen.
Föräldrarna skäller på Jäderlund för hur han
tar hand om barnen.
Barnen hör Jäderlund säga: ”Det är ni som
förstör allting! Ni skiter i hur barnen mår!”
Jäderlund säger upp sig och går. Lill-Jason
och Lill-Medea säger till föräldrarna att det
inte kan vara så här längre och att det inte är
deras fel. Medea säger att hon varit ”alldeles
borta i huvudet”. Lill-Medea ber Jason flytta
till Glauke. Jason kan inte. Barnen säger att de
ska hälsa på honom. Till slut går Jason. Barnen stannar i Medeas famn.
10
ANDERS WELLSMO OM MEDEAS BARN
För att lära oss mer om barns upplevelser när de
går på teater bjöd vi in psykolog Anders Wellsmo
till Örebro länsteater. Han höll en föreläsning som
vi tyckte var så intressant att vi bad honom dela
med sig.
”Medeas barn är en pjäs som tar upp frågor som
rör relationer i en familj. Vi får följa föräldrarna
som träffats under mycket speciella omständigheter och hur de som en konsekvens av det
blir knutna till varandra extra starkt. Vi får följa
deras kris och separation och vi får framför allt
följa deras barn.
Frågorna som bland annat väcks är hur det drabbar barn när föräldrarna separerar. Är det bra
att leva ihop för barnens skull, skadar man dem
om man skiljer sig? Dessa frågor är närvarande
när man känner att relationen är i kris. Vilket de
allra flesta kärleksrelationer är med jämna mellanrum. Det ligger i dess natur.
Barn är på de flesta sätt beroende av sina föräldrar. De finns och blir till i relation till dem som
har föräldraansvaret över dem. Barnens utveckling grundar sig på att de kan lita på och förstå dem som de är anknutna till. Därför är barn
känsliga och lyhörda för föräldrarnas relation.
Barnen ”vet” mer om den än föräldrarna själva eftersom de vuxna försöker att inte tänka på det som
är svårt, inte vill erkänna för sig själva hur de har det
i relationen, med tanke på konsekvenserna. Barnen
däremot ser de blickar som ges, hör det som sägs
och inte sägs, ser beröring som bekräftelse och ser
icke-beröring när/om det inträder i föräldrarnas
relation.
I detta sammanhang infinner sig då frågan. Är det
klokt att gestalta detta i en teaterpjäs för barn? Är
de intresserade, är det någon poäng med att gestalta det som är svårt, är de mogna att bearbeta
starka känslor som kan beröra dem själva?
Jag menar att så är fallet. Konsten har som uppgift att hjälpa oss människor med att förstå mer
om oss själva, ge oss möjlighet och kanske till och
med ”tvinga” oss att förhålla oss till de frågor som
vi alla kämpar med. Det utrymme som konsten, i
detta fall teatern ger, att se på något, att vara med
om något som å ena sidan inte är på riktigt men å
andra sidan är verkligt i våra inre känslomässiga liv
är av central betydelse. På engelska kallar man det
potential space, dvs ett möjligt område att engageras i och aktivera viktiga frågor men i lekens form.
Vi leker att allvar är lek. Den lek som är varje barns
möjlighet att bearbeta de känslor som finns inom
dem och som behöver få någon typ av uttryck. Det
är en av anledningarna till att barn inte sällan under
vissa perioder vill att föräldrarna läser samma
saga om och om igen. Sagans tema berör något
som för tillfället är aktuellt i barnets mognadsprocess och därför dras barnet till att skrämmas och/eller förtjusas av den. Den berör ett
viktigt inre drama i barnet. Bra barnteater hittar en kanal till barnens mognadsprocess på
ett lekfullt sätt. Teatern bidrar inte bara med
en stunds underhållning utan kan vara en viktig del i barns ökade förmåga till att mentalisera, dvs tänka om de känslor som väcks och
i någon bemärkelse tala om sina känslor. Det
är mycket viktigt i barns utveckling. Utan den
förmågan riskerar de att känna ”för mycket”
och bli rädda för sina känslor. När det sker så
tenderar utvecklingen stanna upp och barnet
innehåller affekter som de inte kan hantera.
Teater är inte lösningen på barns känslomässiga problem men den kan vara en plats för alla,
såväl barn som vuxna, att möta sina känslor på
inom en trygg form. Av det utvecklas vi.”
Anders Wellsmo
Leg.psykolog och Leg.Psykoterpeut, samt lärare på psykologprogrammet och medansvarig
för psykoterapeutprogrammet vid Göreborg
Universitet.
11
MEDEAS BARN
Av Suzanne Osten och Per Lysander
Regissör: Michael Cocke
Medverkande: Petter Andersson, Frida
Jansdotter, Mats Jäderlund, Maria Simonsson,
Hans Christian Thulin, Per Fritz & Christer
Christensson
Scenografi och kostym: Katrin Brännström
Musik: Christer Christensson
Ljus: Ronny Andersson
Mask: Giovanni Indelicato
Koreograf: Jimmy Meurling
Ljud/ljus- & scenteknik: Per Fritz
Föreställningsfoto: Kicki Nilsson
Förlag: Folmer Hansen Teaterförlag
Producent: ÅsaClara Örn
Foto/layout lärarhandledning: Jenny H. Tallén
Lärarhandledningen är gjord i samverkan med
Riksteatern.
Örebro länsteater, Box 315, 701 46 Örebro.
Tel 019-689 89 00 www.orebrolansteater.se
Vill ni höra av er till oss med tankar, frågor eller
kommentarer maila [email protected]
12