Afasi - Malmö stad
AFASI När orden tryter Marina Olsson FoU-trainee Uppsats nr 35 September 2015 Förord Detta arbete är resultatet av en litteraturstudie som genomförts av Marina Olsson, vårdare i en gruppbostad i Sociala resursförvaltningen. Arbetet är genomfört under Marinas tid som FoU-trainee på FoU Malmö. Att vara trainee innebär att man arbetar på FoU Malmö en dag i veckan under ett halvår. Personal inom vård och omsorg får ledigt från sitt ordinarie arbete för att kunna fördjupa sig inom något område som är viktigt för den egna arbetsplatsen. Ämnet kan vara en fråga eller ett problem som diskuterats på arbetsplatsen, eller något som den anställde själv funderat på. Fördjupningen sker genom att den anställde får tillfälle att söka litteratur som rör det valda ämnet. Litteratursökningen genomförs med hjälp av en handledare på FoU Malmö, samt med en introduktion på Stadsbiblioteket om hur man kan söka information via Internet. Aktiviteten FoU-trainee syftar till att öka de anställdas intressen och möjligheter att följa utvecklingen av den forskning som bedrivs inom vård och omsorg. Målet är att stödja Malmö stads långsiktiga arbete med kvalitets- och kompetensutveckling inom detta område. Varje trainee redovisar sin studie i en uppsats. Uppsatserna publiceras i en serie enklare publikationer. De publicerade uppsatserna har olika ambitionsnivåer. Syftet med publiceringen är att ge personalen på den egna arbetsplatsen och andra intresserade möjlighet att ta del av litteraturstudien. Marina har arbetat många år med personer med funktionsnedsättning, och hon talar och skriver med stort engagemang för de personer hon ger stöd. Det har varit roligt och givande att som handeldare följa framväxten av Marinas uppsats, en uppsats som förmedlar de grundläggande kunskaperna om afasi på bästa sätt! Petra Björne Koordinator FoU Malmö 1 Innehållsförteckning Inledning ............................................................................................................ 3 Syfte .................................................................................................................... 4 Metod.................................................................................................................. 4 Vad är kommunikation?................................................................................... 5 A=utan fasi=tal ................................................................................................. 6 Vad orsakar afasi? ......................................................................................... 6 Symtom på afasi............................................................................................ 7 Att leva med afasi.............................................................................................. 9 Anhöriga ........................................................................................................... 10 Diskussion ........................................................................................................ 11 Hur kommunicerar man bäst med den som drabbats av afasi? ............... 12 Checklista för goda samtal ............................................................................. 13 Referenser ........................................................................................................ 15 2 Inledning Efter att i cirka 30 år ha arbetat med människor med utvecklingsstörning så började jag för cirka 7 år sedan arbeta med vuxna med förvärvade hjärnskador. Ett ”byte” jag aldrig har ångrat. Här har jag träffat människor som av olika anledningar har drabbats av hjärnskador. Här arbetar jag också med människor som drabbats av afasi. Första gången jag träffade en person som drabbats av afasi var på Värnhems sjukhus för cirka 28 år sedan, men det mötet har fastnat i mitt minne. Det var en äldre farbror som blivit inlagd på avdelningen som jag arbetade på. Han satt i sitt rum, ensam. Jag gick in och började prata med honom, men insåg att han inte riktigt förstod vad jag sa och att han hade svårt för att uttrycka sig. Jag frågade om han hade barn och då började han storgråta. Förtvivlad över att ha gjort farbrorn ledsen gick jag ut till sköterskan som förklarade att han drabbats av en stroke, hjärnblödning, som gjorde att han inte kunde styra över sina känslor och därför också hade svårt med att tala och förstå vad som blev sagt. Detta gjorde det lite lättare att förstå och prata med farbrorn och vi kom rätt bra överens till slut. Jag vill på ett kort sätt försöka förmedla kunskap och förståelse för de som drabbas och har drabbats av afasi, förklara vilka orsaker och vilka verkningar det kan ha när man drabbas av en hjärnskada, för det är inte bara en skada i hjärnan man får, utan det är så mycket runt omkring som också kan förändras. 3 Syfte Jag vill visa på vilka olika sätt som man kan förlora sitt tal, hur det kan påverka en både i tal och i tanke. Som vårdpersonal är det viktigt att man har förståelse och kunskap i vad det innebär att ha afasi. Förhoppningsvis så kan jag hjälpa till med att sprida lite information, både när det gäller olika typer av afasi, om orsaker till afasi, och om olika metoder att kommunicera. Jag ska också försöka förklara hur det är att leva med att ha afasi och att leva med någon som har afasi. Frågor som jag ska ge svar på är: Vad är afasi? Hur kan jag bäst kommunicera med någon som har drabbats av afasi? Metod Uppsatsen är en litteraturstudie. Jag har sökt litteratur på: www.scholar.google.se www.google.se www.libris.kb.se Sökord: Afasi, kommunikation, anhörig till afasidrabbad, olika typer av afasi, att leva med afasi 4 Vad är kommunikation? Språket är nyckeln till förståelse och den nyckeln har jag tappat. Åsén M, 1992, sid.23 Kommunikation innebär att vi förmedlar och tar emot budskap, på olika nivåer, beroende på var i livet vi är. Detta gör vi genom både tal, musik, bilder, kroppsspråk och skrift (Käcker, 2007). Varför är det så viktigt att vi kan kommunicera? Utan förmågan att kommunicera så förlorar vi en stor bit av oss själva och förmågan av att känna sig vara jämställd med andra människor När vi kommunicerar så förmedlar vi budskap, kunskap och information till någon annan. Vi kommunicerar med hjälp av språk, skrift, bilder, musik och kroppsspråk. Med kommunikation kan man också dela och förmedla känslor, via både kroppsspråk, tal, gester och musik. Allt detta, eller delar av, kan man förlora om man drabbas av afasi. Detta innebär att man kan ha svårt att förstå vad omvärlden vill ha sagt, både genom samtal, läsning, lyssna på radio och t.ex. se på tv. Enligt Högman och Schafferers (2009) uppsats När språket försvannupplevelser av att leva med afasi till följd av stroke, så får personer med afasi en förändrad livsvärld, ofta med negativa konsekvenser. Detta gäller på både det sociala och psykologiska planet. Med livsvärld menas det hur vi upplever omvärlden med våra kroppar. Varje människa upplever det på sitt speciella sätt och alla har en egen livsvärld. Personer som drabbats av afasi upplever ofta utanförskap och har en känsla av att inte vara hel som människa. Detta kan bottna i att man förlorat förmågan att kunna kommunicera med andra (Afasiförbundet; Jönsson & Persson, 2007; Högman & Schafferer, 2009; Krogstad, 2001; Käcker, 2007). 5 A=utan fasi=tal Hur beter man sig mot en människa som inte har orden? Hur tänker en sådan människa? Kan man tänka när man inte har ord? Tropp Erblad I, 2002, sid. 8. Afasi är en tal- och språkstörning som man kan drabbas av när (specifika delar av) hjärnan skadas. Det är oftast vänster hjärnhalva som drabbas. I sällsynta fall, då man är vänsterhänt, drabbas höger hjärnhalva. Det är oftast vänstra hjärnhalvan som är skadad vid afasi, men skada i högra hjärnhalvan kan också påverka språket. Av alla som drabbas av afasi är ca 10 % vänsterhänta, av dessa drabbas ca 3 % av afasi, och de får då sin skada i höger hjärnhalva. Om den främre delen av hjärnan drabbas blir det svårt att uttrycka sig i tal och skrift vilket gör det svårt att planera och komma igång med saker. Drabbas den bakre delen så kan man få problem med att förstå språket och att hitta orden. Enligt en studie genomförd av Jansson och Lilja (2009), Verbbenämning hos vuxna med afasi, skadas verb- och substantivsuppfattningen beroende på var skadan sitter. Vissa forskare menar att verb- och substantivuppfattningen finns aktiverade inom samma område i vänster hjärnhalva medan andra forskare anser att så är inte fallet (Aamodt & Wang, 2009; Allwood & Ahlsén, 1984; Forsberg Larsson & Lilja, 2013; Region Skåne; Stroke.se). Vad orsakar afasi? Stroke är den vanligaste orsaken till afasi. Stroke är ett samlingsnamn för hjärninfarkt och hjärnblödning. Ibland kan blodkärlsmissbildningar, så kallat aneurysm, ligga bakom en stroke. Högt blodtryck, diabetes och hjärtbesvär ökar risken för stroke. Skallskada, hjärntumör, demens och infektion i hjärnan är ytterligare orsaker till afasi. Eftersom stroke är den vanligaste orsaken till afasi så innebär det att man även kan drabbas av andra funktionsnedsättningar. Dessa nedsättningar, som är kopplade till skadan, kan bestå av nedsatt minne, framförallt närminnet, bristande uppmärksamhet, svårigheter med problemlösningar och motorik. Vanligt förekommande är depression, som kan uppkomma dels pga. förändrad struktur i hjärnan, dels pga. sorgereaktion över förlusten av tal-skriv- och läsförmågan. Med andra ord så kan alla drabbas av afasi (Afasiförbundet; 6 Eriksson, 2001; Gottsäter & Mätzsch, 2007; Jönsson & Persson, 2007; Vårdhandboken; Ösberg, Andersen & Wahlund, 2014). Symtom på afasi Den som drabbas av afasi kan få stora svårigheter med att skriva och/eller läsa, förstå det talade språket och att prata. Efter en hjärnskada så är det, tyvärr, inte bara talet och språkförståelsen som skadas. Ofta blir det andra skador också, såsom halvsidesförlamning, minnesbortfall, synbortfall, och apraxi, d.v.s. att man blir ”fumlig”, svårt att ta på sig och att använda redskap, m.m. Oavsett om behandling sätts in tidigt (helst inom 3 månader) eller sent så är skillnaden stor i förhållande till de som inte har fått någon behandling. Logopedenheten prioriterar människor som drabbats av afasi, så väntetiden ska inte vara längre än 1 månad för att få träffa en logoped. Talet behöver börja tränas så fort som möjligt för att det ska ha en chans att komma tillbaka, eller i alla fall bli lite bättre, men eftersom en hjärnskadad oftast har svårt att ta till sej att han/hon har en skada gör det att träningen tar lite tid att komma igång. Beroende på om andra skador också uppkommit så kan talträningen också försenas. Ibland räcker det med några månader för att hjärnan spontant har reparerat sig själv och talet kommit tillbaka, men den generella uppfattningen är att det förekommer ingen spontan förbättring efter cirka sex månader. Med hjälp av träning så kan talet och språkförståelsen förbättras, även om det kanske inte blir som ”vanligt” (1177.se; Afasiförbundet; Grut & Kalerud, 2011; Hjärnfonden). Symptom på afasi: Automatiskt tal: ord som fastnat, oftast svordomar och veckodagar. Verbal amnesi: glömmer bort ord. Anomi: svårigheter i att benämna saker. Perseveration: upprepningar av ord eller ljud. Ekolali: upprepning av vad någon annan sagt. Parafasier: byter ut ord och ljud mot något annat. Neologismer: säger ord som är obegripliga i sammanhanget. Agrammatism/dysgrammatism: använder sig inte av rätt ordföljd och saknar småord och böjningar. 7 Dysprodosi: avviker i betoningar, talrytm och tonfall. Mutism: får inte fram ord som liknar ett språk, jämföras med stumhet. Detta kan bero på vissa skador i frontalloben som gör att initiativförmågan blir starkt begränsad. Beroende på hur stor och var skadan är så kan man få problem med olika kognitiva funktioner, såsom tids- och rumsuppfattning, tänkande, inlärning m.m. (Afasiföreningen Malmö-Lund; Landstinget i Västmanland, 2009; Landstinget i Uppsala; Region Skåne). 8 Att leva med afasi Jag har läst Katt börjar på S (Tropp Erblad, 1991) och Att få stroke och komma tillbaka ( Åsén, 1992). Böckerna handlar om två kvinnor som har drabbats av hjärnblödning respektive blodpropp i hjärnan. Båda kvinnorna har turen att efter mycket träning återfå förmågan att kunna prata och läsa. De beskriver sorgen över förlusten av sitt språk, till viss del språk- och läsförståelse, orienteringsförmåga och humörskiftningar. De beskriver hur det är att försöka prata men inte hitta orden. Åsén (1992) säger att det känns som om orden låg i olika lådor i hjärnan och att någon gick och hämtade ett ord som hon ville säja, oftast blev det fel ord som hämtades och då fick ett nytt ord hämtas. Hon kände att det var fel ord som ut när ordet var på väg ut ur munnen och då var det för sent att stoppa det. Åsén (1992) beskriver det som att det fanns en stor tratt på en kulle i hennes hjärna och att bokstäverna trillade ner i tratten, dock inte i rätt ordning så det blev kaos när orden skulle bildas. Att inte kunna förmedla och göra sig förstådd är en oerhörd frustration för båda. Det är inte bara att de inte förstår, de glömmer också vad som säjs och vad det frågats om. Läsningen blir svår för att bokstäverna ”är stilla, de rullar inte på” som Åsén (1992) beskriver det. Efter ett tag, när hjärnan läkt lite, började de kunna läsa. Åsén (1992) beskriver hur hon började läsa genom att skrika ut bokstäverna och ljuda fram orden. Det var lättare att koncentrera sig då, enligt henne. De känner båda skam över att de inte förstår och inte kan göra sig förstådda. Det leder till oro över att ha tappat förmågan att hitta i omgivningarna. De är rädda för att inte kunna fråga någon om rätt väg och att glömma bort vart de skulle gå. De kan inte läsa eller förstå vad som står på entrédörrar (in-ut) och är rädda för att inte förstå vad som sägs, om de skulle fråga efter vägen. De skäms och tycker det är jobbigt för att de inte kan förstå eller göra sig förstådda fullt ut. Åsén (1992) berättar om när hon ska fika och inte förstår vilken knapp hon ska trycka på kaffemaskinen och kassörskan bara pekar på automaten och säger: ska du ha med mjölk och socker, vanligt kaffe eller thé? Då brister allt för henne och hon börjar gråta, frustrerad och arg över att hon inte förstår hur hon ska göra. Hon tror att hon är dum i huvudet som inte kan förstå en enkel fråga eller följa en enkel anvisning. 9 Båda författarna berättar också om sina depressioner, dels pga. sorgen över att ha förlorat sitt tal och dels för att skadorna kan ge förändringar i hjärnan som kan ge depression. (Tropp Erblad, 1991; Åsén, 1992). Anhöriga Som anhörig till en person med afasi så påverkas man naturligtvis av förändringar hos den drabbade. Det som drabbar den sjuke drabbar också, till viss del, den/de anhöriga. Den sociala kontakten med släkt, vänner och familj försämras drastiskt. Mycket beror på att den sjuke drar sig undan för det är jobbigt att inte kunna följa med i och kunna föra ett samtal. Att inte förstå eller kunna göra sig förstådd är påfrestande för alla parter. Det gäller att den anhörige till den drabbade får stöd, t.ex. genom ökad kunskap om afasi och hjälpmedel/verktyg vid kommunikationen. Den anhörige drabbas också av sorg, frustration, hjälplöshet när en närstående blir sjuk. Livssituationen förändras över en natt, så det är viktigt att anhöriga får så mycket kunskap och hjälp som möjligt. Genom olika förbund kan man som anhörig få hjälp och stöd, både med vart man ska vända sig när man behöver hjälp, vilken hjälp som finns att få och man kan träffa andra som är i samma situation som en själv (1177.se Afasiförbundet; Ander, 2007; Strokeförbundet). 10 Diskussion Genom att läsa Tropp Erblad (1991) och Åsén (1992) och deras upplevelser av att drabbas av afasi, har tankar väckts. Att förstå att vem som helst kan drabbas av afasi är lite skrämmande och det är inte så mycket som behövs för att skadan ska uppstå. Förlusten av tal och språkförståelse, förmågan att styra kroppen, förmågan att styra humör, synbortfall, hörselbortfall, allt kan försvinna när man minst anar det. Alla har inte samma tur som Tropp Erblad och Åsén, att få tillbaka sitt tal och sin språkförmåga och möjlighet att skriva och läsa. . Jag tror jag kan förstå deras sorg i att förlora allt detta, men det är svårt att sätta sig in i deras situation när man inte själv har varit där, men med lite inlevelse så kan man i alla fall försöka. Tänk att själv råka ut för en skada som gör att man tappar förmågan att kunna kommunicera med andra. Vilken tragedi. Det är ju inte bara talet och språket som kan skadas, man kan även drabbas av halvsides förlamning, synbortfall, depression och problem med minnet. Försök själv att sätta dig in i en situation där du ska förklara eller fråga något och du inte får fram orden och den du pratar med tittar helt oförstående på dig och bara avfärdar dig med: jag förstår inte vad du menar. Ingen rolig situation, kan jag tänka mig. Att inte bli förstådd, och att ingen tar sig tid att förstå vad man menar, är nog fruktansvärt. Det gäller att som anhörig/vårdpersonal försöka att förstå vad den sjuke vill ha sagt eller gjort. Det krävs ett stort tålamod, både från den sjuke och anhöriga/vårdpersonal, men det får, och måste få, ta den tid det tar. Tillsammans får man försöka hitta på ett sätt att kommunicera med bilder, enstaka skrivna ord, kroppsspråk, skrift, konkreta föremål. Sätten är många, det gäller bara att försöka hitta det rätta. Min erfarenhet är att det kan ta tid, vilket kan vara påfrestande för den sjuke, att förstå vad som menas. När jag inte förstår så tar jag alltid på mig skulden, att jag ser eller hör dåligt. Det är viktigt att inte lägga ”skulden” på den sjuke att jag inte förstår. Humor brukar också hjälpa till lite ibland, man måste våga bjuda på sig själv. Ändra tonfallet, att inte ha någon talrytm eller nyans i tonfallet kan hjälpa. Viktigt är att tala tydligt, att överartikulera ibland. Ibland hjälper det att komma med tokiga gissningar när den drabbade börjar tappa tålamodet för att jag inte förstår. 11 Hur kommunicerar man bäst med den som drabbats av afasi? Hur beter man sig mot en människa som inte har orden? Hur tänker en sådan människa? Kan man tänka när man inte har ord? Erblad Tropp, 2002, sid.8 Tänkvärda ord som tål att begrundas. Bara för att en människa har tapppat sitt tal så har hon inte tappat sitt intellekt, hon har bara lite svårare och behöver lite längre tid för att uttrycka sig och förstå det som sägs eller det man läser. Att föra ett samtal som båda har utbyte av kräver en massa från båda parter. Se till att det är lugnt och stilla runt omkring, att sortera bland en massa andra ljud tar på krafterna. Ha tålamod och visa ingen irritation, det kan ta tid att både hitta och att förstå orden. Använd fantasi, hitta på olika sätt att få den drabbade att förstå vad som menas. Här kan man använda konkreta bilder, skrivna ord, pictogrambilder, riktiga föremål, ändra röstläge, använda kroppsspråk, sjunga. Ge dig tid att förstå vad personen vill säga för ibland blir det fel ord, ord som inte passar in, påhittade ord som saknar någon betydelse, men för den sjuke låter det rätt i huvudet. Våga gissa fel, men lägg det inte på den drabbade att det är han/hon som säger fel. Bekräfta att du förstått vad som sagts. Om du inte förstår så säg det, så får man försöka igen. Var inte rädd för att gissa fel. Det kan ta tid för alla att förstå varandra. Det är bättre att gissa fel än att inte gissa alls och ge sken av att man förstått vad som sagts och vad som menats. Det finns inget rätt eller fel sätt, bara olika strategier. Försök få den sjuke att bekräfta att han/hon har förstått vad du sagt om du ska ge information om något. Ibland så kan det verka som om den drabbade förstår vad som sagts men har inte gjort det. I ett samtal med en som drabbats av afasi är det viktigt att bekräfta den drabbade i både tal, mimik och kroppsspråk (Ander, 2007; Burström Gustavsson & Fogelberg, 2012; Käcker, 2007). 12 Checklista för goda samtal Att inte kunna tala är inte detsamma som att inte ha något att säga. Afasiförbundet Ibland är det svårt att förstå de enklaste meningar. Orden når inte fram, stannar halvvägs och bokstäverna byter plats med varandra. Likadant kan det vara när den drabbade ska prata, det hörs rätt inne i huvudet med när orden ska ut så blir det fel, bokstäverna stannar kvar eller byter plats med varandra och man säger något annat än det som var tänkt. Självkritiken kan vara liten eftersom man själv inte uppfattar att man säger fel och för att man har svårt att uppfatta vad som blir sagt. Ha ögonkontakt, utan att tränga dig på. Tala tydligt, direkt till den som har afasi. Använd korta meningar. Ställ ja eller nej frågor. Prata om en sak i taget. Ändra tonläge. Mer nyanserat tal. Förstärk talet med gester, kroppsspråk och minspel. Använd papper och penna, bilder eller pictogrambilder. Ibland kan det skrivna ordet vara lättare att förstå än det talade. Man kan också förstärka konkreta bilder med ord, skriva vad bilden föreställer. Skriv korta meningar. Vid information upprepa det du har sagt men med annan formulering. Använd ord som stöd till innehållet: säg ” vill du äta middag?” istället för ” vill du ha middag?”. Om du ger information så skriv ner vad det informerats om så personen kan gå tillbaka och läsa vad ni pratat om. Fråga om du kan hjälpa till om personen inte hittar orden men ta inte för givet att han/hon vill bli hjälpt eller inte vill ha hjälp. Här får man försöka läsa av situationen från gång till gång. Försök läsa av från gång till gång. Undvik att korrigera direkt vid felsägning. Säg istället det ordet eller meningen som blev fel i samband med en annan mening. 13 Undvik onödiga ljud runtomkring, såsom tv och radio. Låt det ta tid, visa och säg att du vill förstå och att det är viktigt för dig att du förstår vad som ska sägas. Vid samtal var säker på att den som har afasi har förstått vad du menar, ge inte upp i dina försök att förstå (Afasiförbundet; National Institute on Deafness and other Communication Disorders). Tack Jag vill tacka Petra Björne och Karin Thulin, min handledare och traineekollega, för allt stöd och all hjälp under min tid som trainee. 14 Referenser 1177.se. www.1177.se/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Afasi Nerladdad 20150203 Aamodt. S. & Wang. S. (2009). Välkommen till din hjärna. Stockholm: Natur och Kultur. Afasiförbundet. www.afasiforbundet.se. Nerladdad 20141210 Afasiföreningen Malmö-Lund. www.malmo.afasi.se. Nerladdad 20141210 Allwood, J. & Ahlsén, E. (1984). Afasi och semantik. Göteborgs universitet: Gothenburg Papers in Theoretical Linguistics S5. Ander, A. (2007). Kommunikation efter stroke. Lund: Vårdalinstitutet. www.vardalinstitutet.se/scst/aa_kommunikation.pdf Nerladdad 20141210 Burström Gustavsson, I. & Fogelberg, A. (2012). Att mäta vårdpersonals kunskap om afasi: Framtagande av items till bedömningsinstrument. Uppsala universitet: magisteruppsats. Eriksson H. (2001). Neuropsykologi. Stockholm : Liber. Forsberg Larsson, J. & Lilja, M. (2013). Verbbenämning hos vuxna med afasi: bedömt med Action Naming Test. Linköpings universitet: magisteruppsats. Gottsäter, A. & Mätzsch. T. (2007). Stroke och cerebrovaskulär sjukdom. Lund: Studentlitteratur. Grut, E. & Kalerud, C. (2011). Intensivträning vid kronisk afasi: Multipel fallstudie med Constraint Induced Aphasia Thearpy. Uppsala universitet: magisteruppsats. Hjärnfonden. www.hjarnfonden.se. Nerladdad 20141002 Högman, N. & Schafferer, J. (2009). När språket försvann -upplevelser av att leva med afasi till följd av stroke. Högskolan i Borås: kandidatuppsats. Jönsson, J & Persson, T. (2007). Afasi: en litteraturstudie om kommunikation vid afasi orsakad av stroke. Malmö högskola: examensarbete. 15 Krogstad, J.M. (2001).Vad är förvärvad hjärnskada? Internetversion 200106-29. http://www.skane.se/Public/SUS_extern/Verksamheter/Rehabmedicin /Dokument/100-hjarnskadekoord-boktips-nr2.pdf 20150213 Käcker, P. (2007). Nycklar till kommunikation. Linköping: Linköping Studies in Arts and Science. No.380 Landstinget i Uppsala. http://www.lul.se/sv/Kampanjwebbar/Infoteket/Funktionsnedsattning ar/Forvarvade-hjarnskador-hos-vuxna1/Sprak--ochkommunikationssvarigheter-vid-forvarvad-hjarnskada-/Afasi/ Nerladdad 20141021 Landstinget i Västmanland (2009). Afasi - logopediska åtgärder. http://www.liv.se/Global/F%C3%B6r%20v%C3%A5rdgivare%20och %20samarbeten/V%C3%A5rdprogram%20och%20v%C3%A5rdrutiner /V%C3%A5rdprogram/afasi-logopediska-atgarder-vardprogram.pdf Nerladdad 20141021 National Institute on Deafness and other Communication Disorders. http://www.nidcd.nih.gov/health/voice/pages/aphasia.aspx. Nerladdad 20150414 Olsson, C. & Svensson, M. (2011). Omgivningsfaktorers inverkan på delaktighet i vården för patienter med afasi Influence of environmental factors on participation in health care for patients with aphasia. Örebro universitet: kandidatuppsats. Region Skåne. http://www.skane.se/sv/Webbplatser/Logopederna_i_Skane/Afasi/ Nerladdad 20141002 Stroke.se. http://stroke.se/afasi/ Nerladdad 20150415 Strokeförbundet. www.strokeforbundet.se. Nerladdad 20150415 Tropp Erblad, I. (1991). Katt börjar på S: om afasi. 2 uppl. Stockholm: Natur & Kultur. Vårdhandboken. www.vardhandboken.se/Texter/Afasi-dysartri.../Vardoch-bemotande/ Nerladdad 20141003 16 Åsén, M. (1992). Att få stroke och komma tillbaka. Solna: LIC Förlag AB. Östberg, P., Andersen, C. & Wahlund, L-O. (2002). Progressiv afasi: Nya rön om bortglömda fenomen. Läkartidningen, 99(17), 1941-1944. 17 STADSKONTORET FoU Malmö 205 80 Malmö Telefon 040-34 10 00 www.malmo.se/fou
© Copyright 2024