Vallby kvinnor – ett jämställdhetso c h i n t e g r at i o n s p r o j e k t 2010 – 2011 ...... Teckningar Marie-Louise Text: Marie-Louise Larsson Wallén Foto: Yvonne Karlsson Grafisk form: Gunnel Branzell/www.framstform.se Tryck: Edita, Västerås 2012 Papper: Omslag Invercote 240g, inlaga Lessebo Linné vit 150g Vallby kvinnor – ett jämställdhetso c h i n t e g r at i o n s p r o j e k t 2010 – 2011 ...... Pre s e nt a tion Vallbyprojektet bjöd 2009 in Familjecentrum Vallby, Vallbyskolan, IDA enhet och Vallbyförskola för att höra om vi skulle starta ett projekt för Vallby kvinnor som kommer från olika kulturer som idag lever i utanförskap. Ett jämställdhets- och integrationsprojekt! Vi var överens om att det var viktigt att få igång en verksamhet på Vallby för dessa kvinnor. Vi gjorde en kartläggning över vilka och hur många kvinnor som var aktuella att delta i projektet. Utifrån det startade vi projektet. ...... Bakgrund Vi vet att det är kvinnor idag på Vallby som inte integrerats i samhället utan lever ett liv i utanförskap genom att de inte kan svenska språket. Flera av dem föder många barn och kommer inte ut i samhället. De blir isolerade. Till följd av detta är det barnen som blir länken mellan vuxenvärlden och samhället. De fungerar många gånger som tolkar och blir inblandade i frågor som inte är till för dem utan riktar sig till föräldrarna. Det är inte bra för någon, barnen få ta en vuxen roll och föräldern får inte ta det ansvar som den bör utan de blir beroende av barnet som måste finnas till hands vid samtal för att hjälpa till att tolka. Man förlorar sin roll som förälder, vilket kan skapa konflikt gentemot dem själva i familjen och samhället. Vi ville med projektet få kontakt med de kvinnor som lever i denna situation och med deras kraft få dem att åter bli den förälder som de vill vara, för att fungera i familjen och samhället. Vi har utifrån våra olika positioner träffat dessa kvinnor i olika sammanhang där man vill få hjälp på olika sätt. Det kan vara utifrån hur barnet klarar sig i skolan med allt vad det innebär som läxläsning med mera. Som kvinna vill de få jobb, komma ut bland människor och bryta sin roll som hemmafru. Man känner sig isolerad. ...... ...... Vad ville vi me d proje k te t? Samla kvinnor på Vallby stadsdel med olika invandrarbakgrund som idag lever i ”utanförskap” genom att var isolerade ”hemmafruar”. Vi vill tillsammans med kvinnorna öka deras självförtroende. Hur ser de på sin roll som kvinna? Hur ser de på föräldrarollen? Finns det kulturkrockar mellan föräldrar och barnen/ ungdomarna? Vet de hur svenska samhället fungerar? Få möjlighet att diskutera olika frågor som de bär med sig! Syfte/mål med projektet Jämställdhet Stärka rollen som kvinna och föräldrarollen Integrera Möte mellan olika kulturer för att stärka varandra Stärka invandrarkvinnor med barn Stärka deras självförtroende Stärka dem till att ta föräldrarollen Stärka dem genom möte med andra kvinnor Stärka dem att vilja lära sig svenska språket ...... ...... Vallby kvinnor – jämställdhets- och 2010 startade Vallbyprojektet, Familjecentrum och IDA enhet projektet. Syftet var att bryta isolering och öka kunskapen om samhället, få dem att förstå att de måste lära sig svenska språket, söka jobb/utbildning, stärka föräldrarollen och självförtroendet med mera. Vi planerade med Vallbyskolan, Vallbyförskolan, hur vi skulle nå de kvinnor som vi ville skulle delta i projektet. Vallbyprojektet sökte extra pengar till projektet och vi fick extra bidrag från Hyresgästföreningen och Sociala nämndernas stab. Pengarna är till olika aktiviteter, tolkar, studieresor m m. Vi fick även hjälp med två personer till från IDA enhet som jobbar på Vallby. . . 10 . . . integrationsprojekt 2010 skolan, som hade kontakt med de föräldrar och barn från olika länder som var aktuella att delta i projektet, de kunde även tolka. En arabisktalande pedagog och en somalisktalande pedagog. Pedagogerna kommer från olika länder och vet hur det är att komma till Sverige och hur de funnit sig till rätta i svenska samhället. Det talande, kvinnor från mellanöstern. var viktigt för kvinnorna som deltog att Vi träffades på torsdagar varje vecka de kände att det är personer som varit i mellan klockan 9 och 12. deras situation och hur de lyckats komma Vi började träffarna på Familjecen- in i svenska samhället. Den första grup- trum sen flyttade vi över till Svenska pen kvinnor som vi valde var de arabisk- Kyrkans lokal som vi fick låna det var . . . 11 . . . . . . 12 . . . för att projektet skulle få vara i fred. Vem är de? Hur har det varit? Hur ser Åldern på kvinnorna var från 23 till 55 år. livet ut för dem idag? Vad vill man? För Vi har byggt upp gruppen sakta men många av dem var det första gången de säkert så de känner sig trygga i gruppen. fått berätta sin historia hur de kom till Många kände inte varandra och var rela- Sverige. Deras långa resa att komma från tivt isolerade hemmafruar med många krig eller förföljelse i sina hemländer. barn. Under projektets gång har vi sett hur Det var gripande att få höra för oss alla! gruppen utvecklats och man vill lära sig De flesta som deltar kan dålig svenska, om svensk kultur/samhället. Vi har pratat men vilja finns att lära sig. En del av om skillnader eller likheter mellan olika kvinnorna går på SFI. kulturer. För att förstå varandra har det varit viktigt att var och en berättat om sig själva. . . . 13 . . . SFI SFI reagerade på att de inte kom till dem dessa dagar, de ville hellre komma till våra möten. Vi ordnade möte med SFI och förklarade om projektet så nu är det inga problem. Vi jobbar för samma mål, att integrera kvinnorna in i samhället. . . . 14 . . . Diskussioner /Aktiviteter Vi har haft många diskussioner om hur samhället fungerar i Sverige och skillnader från deras länder. Vi har diskuterat hur svenska samhället har utvecklats för att förstå hur det varit i Sverige. Det var många frågor och många missuppfattningar om hur samhället fungerar. Nyfikenheten var stor om hur samhället har sett ut i Sverige och hur vi har det idag. Många diskussioner om skillnader mellan olika kulturer. Vi har bjudit in olika gäster med specialkompetenser. Socialtjänsten kom och berättade om försörjningsstöd. Man förklarade hur försörjningsstöd fungerar, många hade inte förstått det. Ett exempel på missuppfattningar kunde vara att man fick mindre om man kom från ett annat land. . . . 15 . . . . . . 16 . . . Någon trodde att Sverige fick pengar från Hälsopedagog har varit och berättat deras forna hemländer. om hur viktigt det är att man äter rätt Man märkte hur viktigt det var med att och sköter om sin kropp och vikten få reda på fakta. Nu förstod de. av att ge barnen bra mat. Ett bra möte Carema vårdcentral och Mödravården där de fått tillfälle att ställa frågor och berättade om vad som händer med krop- reda ut missuppfattningar. De ville träffa pen vid graviditet och om olika preven- hälsopedagogen mera vilket planerades tivmedel. Det blev intressanta diskussio- att göra nästa år 2011. ner om dessa delar. Flera av kvinnorna Vi åkte på studiebesök till Tensta. hade ingen aning om hur kroppen Besök på Livstycket och Tensta konsthall fungera och hur det ser ut i underlivet. som berättade om sina verksamheter. Det var viktigt att de nu fick tillfälle att få Inspiration från Livstycket hur de jobbar kunskap om sin egen kropp. Det är inte med SFI på ett annat sätt än det som sådant som man vill prata med varandra görs i Västerås. Vi funderade på om vi om. Här fick de möjlighet att ställa frågor skulle kunna jobba på samma sätt med och se via visningsmodell hur underlivet SFI på Vallby. Vi gick även runt i Tensta och livmodern ser ut och fungerar. och tittade på miljön. . . . 17 . . . För kvinnorna var det en toppenresa att vara ute en heldag med massor av intryck. Vi gjorde ett studiebesök hos Arosdöttrarna där de fick information om verksamheten och möjligheten att söka till deras utbildning. Flera av kvinnorna blev intresserade av att börja utbildning hos dem. Det kändes hur . . . 18 . . . härligt som helst att de verkligen ville sätta igång med utbildning. Nu var det bara för dem att söka dit. Vi diskuterade om ett vidare samarbete med Arosdöttrarna med våra kvinnogrupper. Tio deltagare under 2010 . . . 19 . . . Vallby k vinnor – jämställdhets- och Vi fortsatte samarbete med Familjecentrum och IDA enhet. Vårt syfte var att bryta isoleringen och öka kunskapen om samhället, att de skulle förstå hur viktigt det är för dem att lära sig svenska, söka jobb/utbildning, stärka föräldrarollen och självförtroendet m m. Vi fortsatte att träffas en gång i veckan. Våra grupper för 2011 har varit arabisktalande kvinnor från mellanöstern och en grupp somaliska kvinnor. Varje grupp har träffats var för sig. Vi har kommit olika ”långt” med grupperna. De pratar inte samma språk så de förstår inte varandra. Vid några tillfällen har vi träffats ihop men det är svårt då det behövs tolkar som översätter mellan dem. Det blir jobbigt för oss alla att hänga med. Det kommer att ta sin tid att få ihop grupperna. Vi måste komma längre med kvinnorna så deras självförtroende med att prata svenska stärks, hur det än låter. Det gäller att få dem att göra det. Vi har fått extraanställa en tolk till den somaliska gruppen. IDA enhets extra resurser från förra året kunde inte delta detta år, varför vi fick anställa en ny. Hon kom också från Somalia men är uppvuxen i Sverige. En tolk är ett måste då de talar så dålig svenska detta trots att många gått på SFI. En del av kvinnorna går på SFI men de får komma till våra möten med SFIs samtycke. . . . 20 . . . integrationsprojekt 2011 . . . 21 . . . Den arabisktalande gruppen har utökats, De vill även starta kurser tillsammans i det det är många som vill komma med. som de själva är bra på för att lära varan- Nu har det spridits till flera som bor dra. De säger att våra träffar är den bästa utanför Vallby och som hört att det är bra dagen i veckan för dem, de längtar till att med verksamheten och vill delta. IDA komma. Känns härligt! För många är det enhets anställde som är med i projektet den enda gång de kommer ut och träffar kan även ”tolka” vilket också är viktigt i andra kvinnor. Den arabisktalande grup- gruppen. Det är samma tolk som var med pen är mellan 10 och 25 kvinnor. Åldern under 2010 som även är med och planerar är från 23 till 55 år. Kärngruppen är 10 projektet. kvinnor. Två kvinnor som är med i den arabisk- I den somaliska gruppen har det varit talande gruppen har börjat studera hos 8 kvinnor som mest, en svår grupp men Arosdöttrarna, tack vare att vi var där det är bara att ha is i magen och hoppas att förra året. En har fått praktikplats. Det de kommer. Deras ”problem” är att hålla har skett mycket i gruppen. Kvinnorna tider då vi har våra träffar. Det handlar inte har blivit mycket mera självsäkra och bara om våra träffar utan överhuvudtaget tar hand om varandra. De kommer med att få dem att förstå att för att komma in i idéer och vill verkligen lära sig om sam- det svenska samhället är det en del att hålla hället och vill prata om sin egen framtid. tider. . . . 22 . . . . . . 23 . . . Några av de som deltar har bott längre här och en del är relativt nya i Sverige. De behöver mycket stöd och förklaringar hur det svenska samhället fungerar. Vi har pratat om hur viktigt det är att hålla tider för alla för att det skall fungera med gruppen. Att vi inte kan planera några studiebesök om de inte kommer i tid. Gruppen kräver mera jobb då deras kultur är så annorlunda än vår. Det vi planerar för nästa år är att få kontakt med ”någon” som kan berätta om somalisk kultur och alla koder som deras kultur har för att vi skall förstå dem. Många av kvinnorna som kommer till oss har det tufft. De lever själva med sina barn och en del har kvar sina barn i Somalia . . . 24 . . . och väntar på att de skall få komma till Sverige. De undrar mycket om hur det fungerar i Sverige. Vi jämför med hur de har haft det i Somalia. De har berättat hur de kom till Sverige. De har svårt att öppna sig och släppa in andra i sina liv, då de bär med sig så mycket smärta. Det har varit svårare att få igång diskussioner i denna grupp. Men det kommer säkert med tiden när de känner sig trygga och när de verkligen blir en grupp som vi sagt att det måste bli för att vi skall komma vidare i våra träffar. . . . 25 . . . . . . 26 . . . Verksamhet under 2011 med de arabisktalande kvinnorna: 4Gym med hälsopedagog på Petters- 4Konstmuseet ville ta emot dem för berg. att jobba kreativt med konstpedagog. 4Tittade på film med diskussion. 4Träffat IDA enhetschef som berät- 4Utflykt till Björnön, flesta inte varit där. Tyckte det var mysigt och ville gärna åka dit med sina familjer. tat om svenska skolsystemet. 4Besökte arbetsförmedlingen och 4Träffat kvinnocentrum, där de fick information om hur det fungerar. informerat om vad de gör och vilken Det blev många frågor. hjälp man kan få från dem. 4Vallby friluftsmuseum med guide. Fick se hur man levde i Sverige förr. första gången de var i ett svenskt hem. Första gången för många att besöka en Jämfördes med deras länder. annan kommun i länet. 4Studiebesök på Länsmuseet och Konstmuseet med guide, första gången för alla kvinnor. De var mycket intresserade. Museet ville att de skriver om 4Besök i Norberg hos Marie-Louise, 4De har tagit med sig foto och visat och berättat hur de levde i sina hemländer. sina kulturer till dem. . . . 27 . . . . . . 28 . . . 4Vi har läst kapitel från boken ”Var 4Planering att delta i Kvinno- och det bättre förr?” livsberättelser från tjejcafé där de var ansvariga för fikat vallbybor. Där de fick höra hur de under ett tillfälle. gamla har haft det i Sverige. Många 4Guidade på utställningen ”Gud har diskussioner om hur det varit i Sverige och hur gamla har det idag i Sverige. 4De själva har börjat skriva om sina liv, till länsmuseet. 99 namn” en utställning om olika religioner. Diskussion om olika religioner. 4Ekonomisk genomgång ”Hur får vi pengarna att räcka?” Visade hur man 4Information från Västerås stad, kan räkna genom att använda sig av kampanj om energisparande, fått tips ”Lyxfällans metod” från TV, hur man om hur man kan spara energi i hushållet, kan dela upp sin inkomst. 4Bostads AB Mimer, Agneta Hedälv, 4Pratat om jultraditioner. Lärt sig bostadssociala berättade om att vara baka pepparkakor, lussebullar och hyresgäst hos Mimer. Många frågor till göra julpyssel. Mimer då de flesta bor i deras lägenheter. 4Avslutning tillsammans med den 4Tittat på utställningen ”Det blev en flicka”, svensk kvinnohistoria under somaliska kvinnogruppen. 4De har även haft enskilda samtal 1900-talet. En utställning som är med Familjecentrum under året. producerad på länsmuseet av M-L Larsson Wallén. Jag kunde berätta om utställningen och det blev mycket nytt för kvinnorna att få upplysning om hur det har utvecklats för kvinnorna i Sverige. Detta resulterade i att de vill göra en utställning om deras kvinnohistoria från mellanöstern. Vi ska börja 2012, diskussion med Länsmuseet att visa den där när den är klar. Viktigt att vi får lära oss om deras kvinnohistoria. Vad vet vi? 4Studiebesök på stadshuset med politiker som visade. 4Besök på stadsbiblioteket med guidning av bibliotekarie. . . . 29 . . . Vad vill de göra 2012? 4Göra en kokbok med deras recept blandat med texter från deras länder. 4Starta egna kurser som de är bra på. Där de själva sköter kurserna. Kontakt med ABF för hjälp att starta detta. 4Utställning mellanöstens kvinnohistoria. Special projektdel. . . . 30 . . . Verksamhet under 2011 med de somaliska kvinnorna: 4Diskussion om mans- och kvinno- 4Vallby friluftsmuseum med guide. roller. Hur ser det ut hos dem och hur Fick se hur man levde i Sverige förr. är det här? Jämfördes med deras länder. 4Gått igenom var bidrag kommer 4Tittat på utställningen ”Det blev en ifrån som de får. Och vad är skatt för flicka”, svensk kvinnohistoria under något? Inte många som förstått. 1900-talet. Det blev mycket diskussion 4Hälsopedagogen varit vid två tillfällen. Ena gången berättat om hälsa, mat och sköta sin kropp och barnens mat. Vad som är bra och dåligt. 4Andra tillfället har de fått träna då om hur vi haft det. Det var mycket de tyckte var konstigt och som skapade diskussioner. 4Diskussion om att komma till våra möten. har de testat med boxning på fritids- 4Diskussion om utbildning såsom gården. SFI. 4De har fått laga mat med deras 4Diskussion om hur viktigt det är att recept. de lär sig svenska för sina barns skull . . . 31 . . . och även för dem själva om de vill ut och jobba. 4Pratat om jultraditioner. Lärt sig baka pepparkakor, lussebullar och göra julpyssel. 4Avslutning tillsammans med arabiska kvinnogruppen. . . . 32 . . . . Sammanfattningsvis Vi vet att projektet är viktigt i vår stadsdel. Det är bara att se den utveckling som skett med våra kvinnor som deltagit. Vi kommer att fortsätta projektet och hoppas att vi kommer få stöd för det även kommande år. l Syfte/mål med projektet Jämställdhet Stärka rollen som kvinna och föräldrarollen Integrera Möte mellan olika kulturer för att stärka varandra Stärka invandrarkvinnor med barn Stärka deras självförtroende Stärka dem till att ta föräldrarollen Stärka dem genom möte med andra kvinnor Stärka dem att vilja lära sig svenska språket . . . 33 . . . Vallby kvinnor – ett jämställdhets- och integrationsprojekt Projektet har kunnat genomföras tack vare samarbete mellan Vallbyprojektet, Familjecentrum Vallby, proAros och IDA enhet, proAros Det har kunnat genomföras tack vare extra bidrag från Sociala Nämndernas stab. Tack till alla som bidragit till projektet! . . . 34 . . . Teckningar Marie-Louise Teckningar Marie-Louise . . . 35 . . . ”Kan vi? Vill vi? Törs vi?” M-L L W ”Ja, vi kan! Vi vill! Vi törs!” i samarbete med