Till mänsklighetens största nytta
Till mänsklighetens största nytta många faktatexter om Nobelprisbelönade arbeten som förändrat världen Det ta material är en del av Akk aprojek tet och komplet ter ar materialet i Till mänsklighetens största ny t ta . Lyck a till! till kunskap. I över 100 år har priset delats ut till vetenskapsmän, författare och fredskämpar. Nobelpriset är en fantastisk k älla På Nobelmuseet finns ett stort utbud av skolprogram för alla åldrar. I dagsläget är vi sex utbildade lärare som arbetar med att ta emot skolklasser på museet. Men alla skolor kan inte komma till oss. Sedan 2009 reser vi därför runt i landet och erbjuder program på skolor. Detta resande skolprojekt har fått namnet Akka. Namnet har vi tagit från ledargåsen i Selma Lagerlöfs bok Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige. Detta material är en del av Akkaprojektet och innehåller faktatexter om Nobelprisbelönade arbeten som förändrat världen. Materialet kompletterar häftet Till mänsklighetens största nytta. Tipsa oss gärna om vilka Nobelprisbelönade arbeten som mer bör ingå i materialet! Lycka till! Skolavdelningen på Nobelmuseet. Nobelmuseet, Box 2245, 103 16 Stockholm, Telefon: 08-534 818 00, E-post: [email protected] Till mänsklighetens största nytta | nobelprisbelönat arbete Innehållsförteckning Wilhelm Conrad Röntgen, 1901 (röntgen)4 Henri Becquerel, 1903 (radioaktiv strålning)5 Pierre och Marie Curie, 1903 (radioaktiv strålning) 6 Joseph John Thomson, 1906 (elektronen)7 Ernest Rutherford, 1908 (atomkärnan)8 Marie Curie, 1011 (nya grundämnen)9 Fritz Haber, 1918 (övergödning)10 Niels Bohr, 1922 (atommodellen)11 Karl Landsteiner, 1939 (blodgrupper)12 James Chadwick, 1935 (neutronen)13 Frédéric Joliot och Irène Joliot-Curie , 1935 (isotoper) 14 Otto Hahn, 1944 (kärnklyvning)15 Alexander Fleming, Ernst Chain och Howard Florey, 1945 (penicillin) 16 Paul Müller, 1948 (DDT mot malaria)17 Archer Martin och Richard Synge, 1952 (kromatografi) 18 Linus Pauling, 1954 (bindningar, molekyler och atomer) 19 William Shockley, John Bardeen och Walter Brattain, 1956 (transistorn) 20 Melvin Calvin, 1961 ( fotosyntesen)21 Francis Crick, James Watson och Maurice Wilkins, 1962 (DNA-molekylen) 22 Karl Ziegler och Giulio Natta, 1963 (plast) 23 Aung San Suu Kyi, 1991 (mänskliga rättigheter, demokrati) 24 Nelson Mandela och F.W. de Klerk, 1993 (konflikthantering, mänskliga rättigheter) 25 Paul Crutzen, Mario Molina och Sherwood Rowlands, 1995 (ozon)26 ICBL och Jody Williams, 1997 (gruppers möjlighet till att påverka beslut) 27 Ahmed Zewail, 199 (kemiska reaktioner)28 Läkare utan gränser (MSF), 1999 (hotbilder, konflikter) 29 Wangari Maathai, 2004 (hållbar utveckling, demokrati) 30 Muhammad Yunus och Grameen Bank, 2006 (samhällsekonomi, jämlikhet) 31 IPCC och Al Gore, 2007 (klimatförändringar) 32 Françoise Barré-Sinoussi och Luc Montagnier, 2008 (HIV)33 Elinor Ostrom, 2009 (naturreservat) 34 André Geim och Konstantin, 1010 (grafen) 35 Robert Edwards, 2010 (IVF)36 Saul Perlmutter, Brian Schmidt och Adam Riess, 2011 (universum)37 Till mänsklighetens största nytta | nobelprisbelönat arbete 3 Wilhelm Conrad Röntgen Nobelpriset i fysik 1901 © Nobelstiftelsen ”såsom ett erkännande av den utomordentliga förtjänst han inlagt genom upptäckten av de egendomliga strålar, som sedermera uppkallats efter honom” Thomas Mann (Nobelpristagare i litteratur 1929) har i sin roman ”The Magic Mountain” ägnat ett helt kapitel åt att beskriva hur en röntgenundersökning går till. Titeln på kapitlet sammanfattar reaktionen vid Röntgens upptäckt: ”Min Gud jag ser!” * 27 mars 1845 i Lennep, Preussen (nu Tyskland) † 10 februari 1923 i München, Tyskland Wilhelm Conrad Röntgen upptäckte röntgenstrålarna 1895. Han blev känd över en natt och några år senare fick han ta emot det allra första Nobelpriset i historien för sin bedrift. Röntgenstrålning är släkt med vanligt ljus men har större energi och är osynlig för människan. Den kan bildas då elektroner med hög fart träffar ytan på en metall. Elektronerna kallades på Röntgens tid katodstrålar, för på den tiden kände man inte till elektronen. I ett katodstrålerör av glas rör sig katodstrålen (elektronerna) från den ena elektroden till den andra varvid det uppstår en ljusblixt som får röret att lysa upp. Det var detta fenomen som Röntgen studerade vid tidpunkten för sin upptäckt. En dag upptäckte Röntgen till sin förvåning att något sorts osynligt ljus kom fram ur röret även om han täckte för det så att inget ljus från blixten kunde ses. Han hade nämligen ett sorts ämne i närheten av glasröret som började lysa när det träffades av ljus, vilket alltså skedde trots att katodstråleröret var täckt av svart papper. Han låste in sig i laboratoriet och började undersöka ljuset. Snart hade han förstått att strålningen trängde igenom olika material olika lätt. Det gjorde det ibland möjligt att se skuggbilder av ett föremåls inre. som intresserade sig för strålarna, läkare blev snabbt intresserade. För första gången i mänsklighetens historia gick det att titta in i kroppen utan att behöva skära i människor. Det fascinerade och skrämde många. Den första röntgenbilden Röntgen tog var på sin frus hand. När hon fick se sin bröllopsring löst hängande på benet gick hon aldrig mer i närheten av hans maskiner. Bara ett år efter upptäckten var strålarna vida använda inom vården, till exempel för att bedöma benbrott men även för att upptäcka cancer. Även i andra sammanhang är röntgenstrålarna viktiga, t ex inom industrin kan man kontrollera svetsar och annat som inte syns på ytan, samt inom astronomin då alla stjärnor sänder ut röntgenstrålning som avslöjar en del om deras sammansättning. Röntgenstrålning används också som verktyg för att studera materians innersta, till exempel kan man studera hur molekyler ser ut och är uppbyggda med hjälp av röntgenstrålning. Att Röntgen och hans upptäckt blev så berömda berodde delvis på att hans experiment var så lätt att kopiera. Men det var inte bara fysiker Till mänsklighetens största nytta | nobelprisbelönat arbete 4 Henri Becquerel Nobelpriset i fysik 1903 © Nobelstiftelsen ”såsom ett erkännande av den utomordentliga förtjänst han inlagt genom upptäckten av den spontana radioaktiviteten” SI-enheten för radioaktivitet, 1 Becquerel (Bq) har fått sitt namn efter Henri Becquerel. * 15 december 1852 i Paris, Frankrike † 25 augusti 1908 i Le Croisic, Frankrike Henri Becquerel arbetade med att undersöka olika bergarters förmåga att utsända ljus efter att de har ’laddats upp’ med hjälp av en ljuskälla, s.k. fosforescens. När han får höra talas om Röntgens upptäckt om röntgenstrålar börjar han undersöka ett eventuellt samband mellan röntgenstrålar och ljus. Av en ren tillfällighet upptäckte han att en bit uranmalm svärtade fotoplåtar, då de råkade ligga i samma byrålåda. Han drog då slutsatsen att malmen avger energirik strålning på egen hand, utan att först ha ’laddats upp’ med hjälp av ljus. Tanken på att en stenbit kunde avge en så pass energirik strålning att den kunde svärta fotoplåtar motsade allt som vetenskapen trodde sig veta, särskilt principen om energins oförstörbarhet. Det han upptäckte var radioaktiv strålning! Becquerels upptäckt om radioaktiviteten är ett mycket viktigt steg i förståelsen för atomens uppbyggnad och funktion. Med hjälp av radioaktivstrålning (alfastrålning) kunde Rutherford senare visa att atomens massa var samlad i en atomkärna och att det mesta av atomen är tomrum. Det har alltid funnits strålning runt omkring oss. Den kommer från rymden, solen och från radioaktiva ämnen i marken och din egen kropp. Idag har vi utvecklat metoder för att skapa och dra nytta av strålningen inom forskning, sjukvård och industri. Strålningen kan var bra för dig, men den kan också skada dig. Becquerel fortsatte sina studier om den nyupptäckta strålningens egenskaper. Han upptäckte bl.a. att strålningen joniserade luften så att luften kring uranet blev ledande. Att strålningen från uran består av minst två komponenter, alfa- och betastrålning var det Ernst Rutherford, Nobelpristagare i Kemi 1908, som sedan upptäckte och lyckades separera. Gamma strålningen upptäcktes 1900 av Paul Villard, men det var Rutherford som hittade på namnet gammastrålning. Till mänsklighetens största nytta | nobelprisbelönat arbete 5 Pierre och Marie Curie Familjen Curie har tilldelats Nobelpriset tre gånger. Marie och Pierre tilldelades priset i fysik (1903), Marie tilldelades priset i kemi (1911), och sedan tilldelades dottern Irène Joliot-Curie priset i kemi (1935) tillsammans med sin make Frédéric Joliot. Tillsammans forskade makarna Curie vidare på den ”uranstrålning”, som tidigare upptäckts av Henri Bequerel. De finner att strålningen, som de ger namnet radioaktiv strålning, omvandlar syre till ozon, svärtar glas, och sönderdelar vatten. Dessutom insåg de att den radioaktiva strålningen uppstod genom att något hände inuti atomen. Atomens inre visste man inte något om vid denna tidpunkt. © Nobelstiftelsen ”såsom ett erkännande av den utomordentliga förtjänst de inlagt genom sina gemensamt utförda arbeten rörande de av Professor Henri Becquerel upptäckta strålningsfenomen” Pierre Curie * 15 maj 1859 i Paris, Frankrike †19 april 1906 i Paris, Frankrike Tog ett oförsiktigt steg ut i Paristrafiken och blev överkörd av en hästdroska. © Nobelstiftelsen Nobelpriset i fysik 1903 Marie Curie * 7 november 1867 i Warszawa, Polen (då tillhörande Ryssland) † 4 juli 1934 i Sancellemoz, Frankrike Avled av blodcancer. Inom sjukvården idag används strålningen från radioaktiva ämnen för sina celldödande effekter, speciellt som strålbehandling av cancer och sterilisering av medicinaska instrument, men även för att diagnostisera sjukdomar. Järn är ett grundämne som är stabilt. Krafterna i atomkärnan är i jämvikt och järn är alltid järn. Om kärnan i ett grundämne inte är stabilt, sönderfaller den spontant och det bildas ett nytt ämne. Under processen sänder kärnorna ut joniserande strålning och det fenomenet kallas radioaktivitet. Beroende på hur atomkärnorna är uppbyggda sker sönderfallet (omvandlingen) på olika sätt, man skiljer idag på alfasönderfall, betasönderfall och gammastrålning. Makarna Curies upptäckter inom radioaktivitetens område blev början till förståelsen av atomernas inre byggnad och den enorma energi som finns lagrad inuti atomkärnan. De upptäcker även att strålningen kan påverka kroppen på olika sätt. Den kan bota cancer och läka svårläkta sår på huden, men också ge upphov till detsamma. Till mänsklighetens största nytta | nobelprisbelönat arbete 6 Joseph John Thomson © Nobelstiftelsen ”såsom ett erkännande av den stora förtjänst han inlagt genom sina teoretiska och experimentella undersökningar över elektricitetens gång genom gaser” Hans far ville egentligen inte att han skulle bli fysiker utan snarare att han skulle bli ingenjör. Men för att bli ingenjör krävdes ganska mycket pengarna för en lärlingsutbildning – pengar som familjen inte hade. Istället skickades Thomson till universitetet. * 18 december 1856, Cheetham Hill, England † 30 augusti 1940, Cambridge, England Ordet atom härstammar från den grekiske filosofen Demokritos (460 f. Kr – 370 f. Kr). Han föreställde sig att om man delar något tillräckligt många gånger skulle man till slut få en liten, liten del som inte går att dela mer. Atomos som betyder odelbar. I början 1800-talet utvecklade John Dalton en teori om att materian är uppbyggd av små odelbara atomer av en specifik sort. Genom att kombinera atomerna på olika sätt kunde man få andra, sammansatta ämnen. Mot slutet av 1800-talet experimenterade många fysiker med ström som sändes tvärs igenom tomma glasrör, så kallade katodstrålar. I varje ände av glasröret fanns kablar monterade. Om man pumpade ut luften ur röret och sedan skickade ström genom det så började glasröret att lysa. Någon slags strålning måste bildas av katoden, stålning som fick röret att stråla. Om man hade en stark magnet i närheten av glasröret med strålarna fick man strålarna att vika av, att flytta på sig. Men vad bestod strålarna av? J.J, som Joseph John Thomson kallades, förfinade några av experimenten genom att låta bygga ett katodstrålerör med två metallplattor som kopplades till en elektrometer för att kunna mäta elektrisk laddning. Han använde sedan en magnet för att böja strålen för att försöka separera laddningen från själva strålen. Det gick inte. Han förstod att laddningen hörde ihop med själva strålen. Han förfinade metoden för att få ut luft ur glasröret och lyckades få hela katodstrålen att påverkas av ett magnetfält och vika av mot den positivt laddade plattan. Slutligen mätte han hur mycket som strålarna böjde av i magnetfält och hur mycket energi som strålen innehöll och kunde beräkna massan hos de pyttesmå partiklar som katodstrålen bestod av. Men vad var de för små, små partiklar? De var mycket mindre än atomer. Han upprepade experimentet men ändrade materialet i ledningarna till glasröret. Oavsett vad han använde för metall fick han samma storlek på laddningen och massan hos den lilla negativt laddade partikeln. Han förstod att de var en del av atomen. Idag kallar vi dem för elektroner. För sitt arbete som ledde fram till upptäckten av elektronen fick han Nobelpriset i fysik 1906. Han förstod att en neutral atom inte bara kunde bestå av negativt laddade elektroner. Istället tänkte han sig atomen som en positiv kaka där elektronerna låg spridda som russin i kakan. Vi vet idag att denna atommodell inte är korrekt, men den utgjorde tillsammans med upptäckten av elektronen ett stort steg mot ökad förståelse för atomen. Dessutom betydde hans arbete mycket för utvecklingen av bildrör som länge användes i bland annat TV apparater. Till mänsklighetens största nytta | nobelprisbelönat arbete 7 Ernest Rutherford Rutherford handledde eller samarbetade under sitt liv med inte mindre än elva Nobelpristagare, ett svårslaget rekord! Att få Nobelpriset i kemi var dock inget han uppskattade: vid ett tillfälle uttryckte han att all vetenskap kunde delas in i antingen fysik eller frimärkssamlande. Ernst Rutherford spände upp ett tunt stycke guldfolie. Mot folien sköt han positivt laddade partiklar, alfapartiklar (heliumkärnor). Han mätte sedan hur många partiklar som passerade igenom guldfolien och märkte då att en del reflekterades (studsade) tillbaka. Rutherfords teori var att de alfapartiklar som reflekterades tillbaka måste ha stött på en jämförelsevis mycket liten, positiv laddning mitt inne i guldatomen - en positivt laddad ytterst liten kärna. Bara de partiklarna som träffade rakt på en guldatomkärna reflekterades tillbaka. De andra kunde åka igenom mellan kärnan och elektronerna. Atomerna måste alltså mest bestå av tomrum, eftersom nästan alla partiklarna passerade igenom. I och med detta var atomkärnan upptäckt och en ny atommodell, som kunde liknas vid ett solsystem (en positiv kärna) med planeter (negativ laddade elektroner). Detta är en av de största upptäckterna i fysiken, epokavgörande, men belönades aldrig med Nobelpriset! I stället blev det grunden till den danske fysikern Niels Bohrs utveckling av atommodellen, som belönades med Nobelpriset i fysik 1922. Innan sin stora upptäckt hade Rutherford mottagit Nobelpriset, men inte i fysik utan i kemi för sitt arbete om radioaktivitet. Bequerels upptäckt av radioaktiviteten år 1897 gjorde att Rutherford började intressera sig för de radioaktiva strålarna. Han undersökte de strålar som sändes ut från uran och torium. Det leder till att han blev den förste som beskrev och lyckades visa att strålningen var © Nobelstiftelsen ”för hans undersökningar rörande elementens sönderfallande och de radioaktiva ämnenas kemi” * 31 augusti 1871, Nelson, Nya Zeeland † 19 oktober 1937, Cambridge, England av åtminstone två olika slag: positiv alfastrålning och negativ betastrålning. Det var också han som hittade på namnet ”gammastrålning” (upptäckten av gammastrålningen står fransmannen P. V. Villard för). Vid sina studier upptäckte han även att det radioaktiva grundämnet torium gav upphov till en radioaktiv gas. Det visade sig sedan att grundämnet torium spontant hade omvandlats till ädelgasen argon. Rutherford och hans medarbetare hade upptäckt var att radioaktiva ämnen kan sönderfalla och omvandlas till andra grundämnen. Det talade mot det så många fortfarande trodde: att atomer var odelbara och oförstörbara. Samtidigt som ett radioaktivt grundämne sönderfaller och omvandlas till ett annat grundämne avges radioaktiv strålning (alfa-, beta- eller gammastrålning). Rutherford och hans medarbetare fann även att varje radioaktivt ämne hade en bestämd halveringstid, den tid som det tar för strålningens intensitet att minska till hälften. Under en halveringstid omvandlas hälften av atomerna i ett grundämne till en isotop eller ett annat grundämne. Om det ämnet som ett radioaktivt ämne sönderföll och omvandlades till också var ett radioaktivt grundämne, kom även det att sönderfalla men med en annan halveringstid. För sina upptäckter inom radioaktivitet tilldelades han Nobelpris i kemi 1908. Till mänsklighetens största nytta | nobelprisbelönat arbete 8 Marie Curie Nobelpriset i kemi 1911 Curie var den första kvinnan att få Nobelpris. Hon är fortfarande den enda kvinnan som tilldelats Nobelpriset två gånger, det första i fysik, och andra i kemi, och är därmed en av två personer som tilldelats priset inom två olika kategorier. Marie Curie upptäckte två helt nya radioaktiva grundämnen, radium och polonium. Hon undersökte det sedan tidigare kända radioaktiva grundämnet uran och upptäckte att det var betydligt mer radioaktivt än förväntat. Hon antog då att det fanns andra mer radioaktiva ämnen uppblandade med uranet. För att visa det var hon tvungen att rena fram de nya ämnena, vilket hon till sist lyckades med. Hon döpte de två nyfunna grundämnena till radium och polonium. © Nobelstiftelsen ”såsom ett erkännande för den förtjänst hon inlagt om kemins utveckling genom upptäckten av grundämnena radium och polonium, genom karakteriserandet av radium och dess isolerande i metalliskt tillstånd samt genom sina undersökningar angående detta märkliga grundämnes föreningar” * 7 november 1867 i Warszawa, Polen (då tillhörande Ryssland) † 4 juli 1934 i Sancellemoz, Frankrike är döpt efter Maries hemland, Polen. Idag används den också som neutronstrålningskälla. Den energirika strålningen från Polonium innebär en stor värmeutveckling och den kan därmed även utnyttjas som värmekälla i satelliter. Radium är ett grundämne som hör till de alkaliska jordartsmetallerna i periodiska systemets grupp 2, kemiskt tecken Ra. Idag har radium få användningsområden eftersom dess radioaktiva egenskaper finns hos andra ämnen som är lättare att hantera, men radium används som neutronstrålningskälla inom forskningen. Förr i tiden användes radium i bl. a skönhetskrämer då det ansågs vara ett undermedel och till att göra självlysande klockvisare. Men efter rapporter om att radium orsakade cancer och flera dödsfall hos kvinnorna som arbetade med att måla de självlysande klockvisarna (de brukade spetsa penslarna genom att slicka på dem), förbjöds denna användning av radium. Polonium är ett mycket sällsynt grundämne som man naturligt hittar i uranmalm. Det är en giftig, silvergrå, instabil metall med kemiskt tecken Po, som sänder ut alfastrålning. Ämnet Till mänsklighetens största nytta | nobelprisbelönat arbete 9 Fritz Haber Nobelpriset i kemi 1918 © Nobelstiftelsen ”för hans syntes av ammoniak ur dess element” Fritz Haber försökte utveckla en metod för att extrahera guld ur havsvatten, men lyckades inte. Han fick ge upp och erkänna att guldkoncentrationen var för låg och metoden för kostsam. * 9 december 1868, Breslau (nuvarande Wroclaw), Preussen (nuvarande Polen) † 29 januari 1934, Basel, Schweiz Vilken är den viktigaste uppfinning/upptäckt som gjorts under de senaste århundradena? Kanske en ganska okänd innovation: syntesen som gör att luftens väte (H) och kväve (N) kan omvandlas till ammoniak (NH3). Ammoniak är en färglös gas med stickande lukt, som kan användas för att tillverka bland annat kvävegödsel. Utan denna syntes skulle jorden inte kunna föda sin nuvarande befolkning. Inom industrin används även ammoniak vid tillverkning av salpetersyra och ammunition. Haber uppfann en storskalig metod att framställa ammoniak från luftens väte och kväve (vilka både finns i överflöd och är billiga). Genom att använda hög temperatur, starkt tryck och en järnkatalysator kunde Haber tvinga de relativt oreaktiva gaserna kväve och väte att reagera med varandra och bilda ammoniak. Ammoniak är sedan i sig en viktig komponent i kvävegödsel. För att överleva behöver alla växter socker som bildas i fotosyntesen med hjälp av energi från solljuset, koldioxid, vatten och mineralämnen. Mineralämnen är viktiga gödningsämnen t.ex. kväve, fosfor och kalium som kommer från markens bergarter och mineraler. Växter kan inte utnyttja luftens kväve, utan måste ta upp det ur marken i form av joner (laddade atomer och molekyler) som transporteras med hjälp av vattnet in i växten via rötterna. Mineral- ämnena återförs sedan till marken när döda växter och djur sönderdelas av nedbrytare (bakterier och svampar). Det blir ett naturligt kretslopp inom ekosystemen i naturen. Från åkermarken tar vi bort skörden (växterna), och med den följer alla mineralämnena som växterna tagit upp ur marken. Då behöver vi (kväve)gödsla marken för att ersätta de mineralämnen vi plockar bort, men även för att förbättra skördarnas storlek. Allt kväve tas inte upp av växterna utan en del läcker ut i diken och bäckar, för att slutligen nå sjöar och hav där gödslingen bidrar till övergödning. Då ökar mängden alger och växter i vattnet. På bottnarna får nedbrytarna mer näring från döda växter och kan föröka sig mera. Precis som andra levande organismer förbrukar nedbrytarna syre och ju fler de blir desto större är risken för att syret tar slut nere på botten. Alla bottenlevande djur kommer då att kvävas. Om syret tar slut kan istället svavelbakterier ta över och föröka sig. De bildar svavelväte som är giftigt för andra levande organismer. Växtplanktonen som lever nära ytan förökar sig också pga. kvävegödningen och hindra solljuset från att tränga ned i vattnet. Det innebär att växter som lever närmare botten inte får något solljus och inte klarar av att göra fotosyntesen. Till mänsklighetens största nytta | nobelprisbelönat arbete 10 Niels Bohr Nobelpriset i fysik 1922 © Nobelstiftelsen ”för hans förtjänster om utforskandet av atomernas struktur och den från dem utgående strålningen” Var vän med Nobelpristagaren Albert Einstein, som han hade många fysikdiskussioner med. * 7 oktober 1885 i Köpenhamn, Danmark † 18 november 1962 i Köpenhamn, Danmark All materia är uppbyggd av atomer. Niels Bohr var med och utforskade hur atomen är uppbyggd och vilka egenskaper den har. Han insåg betydelsen för atomnumret (antalet protoner) för atomernas egenskaper, liksom att de kemiska och fysikaliska egenskaperna hos atomerna har med elektronerna att göra. Det vill säga hur många elektroner och hur långt bort från kärnan de sitter påverkar hur gärna och med vilka atomerna vill reagera. har både inspirerat och kritiserat andra forskares tankar och idéer så att forskningen gått framåt. 2013 är det hundra års jubileum av Bohrs atommodell. Han förstod att hans teori inte var fullständig, men den blev en viktig del i utforskandet och förståelsen för atomens värld. Den utgör idag grunden för vad vi vet om materiens uppbyggnad och används ofta, framförallt i undervisning. Bohr kommer på en teori som förklarar hur atomen kan vara stabil, dvs. varför inte elektronerna hela tiden förlorar energi och dras in mot atomkärnan. Elektronerna är ju minusladdade och kärnan positivt laddad, de borde dras mot varandra. Hans atomteori säger att elektronerna i en atom har en bestämd mängd energi och bara kan finnas i en bestämd ”bana” på ett visst avstånd. Han säger också att elektronerna kan flytta sig mellan dessa banor. När de flyttar sig mellan dessa banor tar atomen antingen upp eller avger energi. Bohrs ägnade sig åt grundforskning, dvs. systematiskt och metodiskt söka efter ny kunskap och nya idéer utan att veta hur den kunskapen de kom fram till skulle användas i framtiden. Hans grundforskning var ett viktigt steg för den fortsatta forskningen inom alla de naturorienterade ämnena. Den har haft stor betydelse för många av vetenskapens framsteg. Han Till mänsklighetens största nytta | nobelprisbelönat arbete 11 Karl Landsteiner Nobelpriset i Fysiologi eller medicin 1930 © Nobelstiftelsen ”för hans upptäckt av människosläktets blodgrupper” * 14 juni 1868 i Wien, Österrike † 26 juni 1943 i New York, USA En vuxen individ har ca.4-6 liter blod som cirkulerar i kroppen och som transporterar syre och näring till kroppens alla celler. Blod består av olika celltyper (röda blodkroppar, vita blodkroppar och blodplättar) som flyter omkring i blodplasma. Vid en blödning går det hål på ett blodkärl och blodet läcker ut ur blodkärlet. Stora blödningar kan vara livshotande om de inte stoppas eller om inte nytt blod kan tillföras genom blodtransfusion. Karl Landsteiner såg att om man blandade blod från två olika människor kan blodet ibland klumpa ihop sig – men inte alltid. Om blodet klumpar ihop sig kan man dö eftersom klumparna inte kan transporteras genom blodkärlen. Han förstod att hur blod beter sig när man blandar det har med kroppens immunförsvar att göra. Immunförsvaret känner igen och attackerar sådant som kroppen uppfattar som främmande. som attackerar det främmande blodet och får det att klumpa ihop sig. Upptäckten av de olika blodgrupperna gjorde att man kunde börja testa människor för att se vilken blodgrupp de tillhör. Då kunde man undvika att ge fel blod till patienter som behövde blodtransfusioner. Därmed blev blodtransfusioner säkrare och fler patienter överlevde. Test av blodgrupp används idag bland annat för att utesluta misstänkta brottslingar, inom faderskapsmål och för att undvika komplikationen i situationer då mor och barn har olika blodgrupper. Kunskap om blodgrupper ligger också i grunden för organtransplantation (till exempel hjärta) mellan människor. Landsteiner insåg att olika människor har olika blodgrupper (A, B, AB eller O). Det som skiljer de olika blodgrupperna åt är små proteiner, antigener, som sitter på blodkropparnas yta. Det är antigenerna som gör att blod inte kan blandas hur som helst. Fel blodgrupp uppfattas som främmande av immunförsvaret och då bildas antikroppar Till mänsklighetens största nytta | nobelprisbelönat arbete 12 James Chadwick © Nobelstiftelsen ”för upptäckten av neutronen” Chadwicks forskning tog honom tack vare ett stipendium till Tyskland 1913. Då första världskriget bröt ut internerades han som krigsfånge och kunde inte återvända hem till England förrän kriget var slut. * 20 oktober 1891, Manchester, England † 24 juli 1974, Cambridge, England Det rådde mycket stor förvirring om egenskaperna hos alfapartiklar (heliumkärnor) i början av 1900-talet. Jämfört med väteatomer hade heliumkärnorna dubbelt så stor positiv laddning men fyra gånger högre atomvikt. Något stämde inte. Ernst Rutherford (Nobelpriset i kemi 1908) hade 1919 lagt fram en hypotes om en neutral, oladdad partikel i atomkärnan. Protonen och elektronen påverkas av magnetfält eftersom de är laddade. De går att upptäcka och styra tack vare laddningen. En stråle med negativt laddade elektroner böjer sig bort från en negativ laddningar, men dras mot positiva laddningar. Laddade partiklar beter sig också som om de är mycket större än vad de egentligen är eftersom de har sitt magnetfält omkring sig. Men hur hittar man en partikel som inte är laddad? Eftersom allt omkring oss består av atomer och varje atom mest består av tomrum med en ytterst liten kärna kan oladdade neutroner passera långa sträckor utan att kollidera med en atom. På 1930-talet gjordes experiment med att bestråla grundämnet beryllium (Be) med heliumkärnor. Man upptäckte att beryllium då avgav en starkt genomträngande strålning som kunde gå genom en flera centimeter tjock mäs�singsplåt och få atomer att närmast explodera. Bland de som experimenterade fanns Iréne Juliot-Curie och Frédéric Juliot (Nobelpriset i kemi 1935). De upptäckte att paraffin som bestrålades med den energirika strålningen i sin tur avgav en stråle av positivt laddade protoner. Men vad bestod strålningen av? James Chadwick, Rutherfords elev, upptäckte att flera andra grundämnen också kunde sända ut en liknande strålning som beryllium. När han jämförde den uppmätta energimängden i strålningen med beräkningar för hur mycket energi som borde finnas hos olika sorters strålning så stämde det inte. Han förstod då att strålning måste vara en dittills okänd sorts strålning. Chadwick bombarderade olika grundämnen med den energirika strålningen och mätte hur energin förändrades hos ämnet. Genom att jämföra olika grundämnen kunde han räkna ut att massan hos den oladdade partikeln. 1932 publicerade han sin upptäckt att strålningen bestod av neutrala partiklar med ungefär samma vikt som protonen. Upptäckten av den oladdade partikeln inuti atomkärnor, som fick namnet neutron, ledde till Nobelpris i fysik 1935. Upptäckten av neutronen var ett viktigt steg: grundmodellen av atomen bestod nu av tre delar och den skulle bli ett viktigt steg för att förstå frigörandet av den enorma energi som dolde sig i atomkärnan. Till mänsklighetens största nytta | nobelprisbelönat arbete 13 Frédéric Joliot och Irène Joliot-Curie Med sina fem Nobelmedaljer bräcker släkten Curie alla andra vetenskapliga släkter flera gånger om, de som kommer närmast har inte fler än två. Makarna Curie-Juliots pris är ett av få pris som delats ut snart efter upptäckten - i enlighet med Alfred Nobels vilja. Alkemisterna strävade efter att omvandla ett ämne till ett annat, eller mer specifikt att omvandla olika ämnen till guld. Makarna Curie-Joliot lyckades inte framställa guld men de lyckades att omvandla ett grundämne till ett annat. Frédéric Joliot och Irène Joliot-Curie belönades med Nobelpriset för en upptäckt de gjorde året innan priset delades ut, så de blev ovanligt snabbt belönade. Som de andra Nobelprisen inom släkten rörde det sig om radioaktivitet och utforskandet av atomerna. Det var redan känt att tunga radioaktiva grundämnen sönderfaller av sig själva och bildar nya lättare grundämnen (Rutherford, Nobelpris i kemi 1908). Det var också känt att man kunde slå sönder grundämnen genom att bestråla dem med snabba heliumkärnor (alfapartiklar) från till exempel ett radiumpreparat. I sådana experiment hade man visat att de slutprodukter som med tiden bildades var vanliga stabila grundämnen, men de var lättare än de sönderfallande ursprungsämnena. © Nobelstiftelsen ”såsom ett erkännande för deras gemensamt utförda syntes av nya radioaktiva grundämnen” Frédéric Joliot *19 Mars 1900, Paris, Frankrike †14 augusti 1958, Paris, Frankrike © Nobelstiftelsen Nobelpriset i kemi 1935 Irène Joliot-Curie * 12 September 1897, Paris, Frankrike †17 Mars 1956, Paris, Frankrike sedan stängde av strålningen hände något oväntat. De upptäckte att det fortsatte att avges en strålning från aluminiumfolien trots att den inte längre bestrålades. Det visade sig att alfapartiklarna (heliumkärnor) absorberas och att man på så sätt framställt helt nya och obekanta radioaktiva former, så kallade isotoper, av det kända grundämnet fosfor. Först när dessa radioaktiva ämnen efter en tid sönderfallit bildades de lättare slutprodukter som man tidigare hade identifierat. För första gången hade ett radioaktivt ämne skapats på konstgjord väg. Detta, att man kunde skapa radioaktiva ämnen på konstgjord väg, var en viktig upptäckt som till exempel öppnade vägen för medicinska tillämpningar av radioaktivitet utan giftiga tungmetaller! Radioaktiv kol, och andra radioaktiva ämnen, kunde nu skapas för att tas upp av växter och djur och på så sätt undersöka många av de processer som sker i både djur och växter. Makarna Joliot-Curie bestrålade grundämnen som magnesium och aluminium med höga intensiteter av alfapartiklar (heliumkärnor) och då uppkom en ny strålning. Om man bestrålade en folie av aluminium med alfastrålning och Till mänsklighetens största nytta | nobelprisbelönat arbete 14 Otto Hahn Nobelpriset i kemi 1944 © Nobelstiftelsen ”för upptäckten av tunga atomkärnors klyvning” På grund av andra världskriget 1944 fick Otto Hahn rent fysiskt motta Nobelpriset 1945. * 8 mars 1879 i Frankfurt, Tyskland † 28 juli 1968 i Goettingen, Västtyskland Otto Hahn var en tysk kärnfysiker som forskade på radioaktiva ämnen och radioaktiv strålning. Han var chef på ett kemiinstitut i Berlin och samarbetade med Lise Meitner. De undersökte tillsammans vad som hände när neutroner skickades mot uranatomers kärnor. Det politiska läget i Europa gjorde att Hahn fick publicera upptäckten under eget namn, även om han fått hjälp av Meitner för att tolka sina experiment. Meitner delade inte priset med honom, trots att det anses varit en gemensam upptäckt och de samarbetade i 30 år. När han 1938 höll på att experimentera med detta upptäckte han att det bildades ett nytt ämne som heter barium. Han förstod inte hur det kunde komma sig. Om man ökar antalet neutron i urankärnan borde den bli tyngre och inte lättare som barium. Med Hahns upptäckt grundades en ny era i mänsklighetens historia: Atomåldern. Hans upptäckt öppnade upp för en helt ny typ av krigsföring, att bygga så enormt kraftfulla bomber som kunde förgöra hela mänskligheten. En enda sådan bomb kan utplåna allt inom en radie på flera kilometer. Upptäckten av kärnklyvning innebar också att människan fick tillgång till en ny energikälla – uran som används som bränsle i kärnkraftverk. Hahn skrev då till Meitner, som hade tvingats fly undan nazisterna till Sverige på grund av sitt judiska ursprung, och frågade om hon kunde komma med en rimlig förklaring. Det kunde hon: med hjälp av neutroner hade Hahn lyckats klyva uranatomernas kärnor till två mindre atomkärnor. När detta sker frigörs samtidigt en enorm mängd energi som tidigare varit bunden i atomkärnan, samt fria neutroner. De fria neutronerna kan sedan i sin tur klyva ytterligare urankärnor, och en kedjereaktion är igång. Den stora mängden energi som frigörs vid kärnklyvning kan användas på många olika sätt, bland annat i kärnkraftverk och i atombomber. Till mänsklighetens största nytta | nobelprisbelönat arbete 15 Fleming tillhörde inte de mest fanatiska forskarna. Han drack ”afternoon tea”, spelade biljard, schack, kort, tog en drink för att sedan gå hem till familjen och äta middag klockan åtta på kvällarna. Sir Alexander Fleming * 6 augusti 1881 i Lochfield, Skottland † 11 mars 1955 i London, England Alexander Fleming upptäcker 1928 att ett mögel har växt i en av hans bakterieodlingar. Runt möglet har bakterierna dött. I de andra proverna, där det inte finns mögel har bakterierna växt normalt. Fleming inser snabbt att det här är en fantastisk upptäckt. Kan man använda den här mögelsvampen som medicin? Han börjar odla den speciella svampen i större skala, för att få möjlighet att också testa den på bakterier som angripit djur och det fungerar. Från mögelsvampen (Penicillium notatum) lyckas Fleming få fram ett ämne som dödar ett flertal olika bakteriearter. Penicillinet är upptäckt och därmed det första antibiotiska preparatet. Antibiotika är idag samlingsnamnet för alla bakteriedödande ämnen producerade av mikroorganismer (t ex encelliga svampar). Alexander Fleming skriver om sin upptäckt 1929 men detta får inte så mycket uppmärksamhet, eftersom han också konstaterar att det är svårt att isolera ämnet i större mängder. Ernst Chain och Howard Florey tar vid när Fleming ger upp. 1940 lyckas de utveckla en metod för att rena penicillin. Fem år senare, 1945 har de också lyckats ta fram en metod för att masstillverka och distribuera stora mängder av penicillin. Sir Ernst Boris Chain * 19 juni 1906 i Berlin, Tyskland † 12 augusti 1979 i Mulrany, Ireland © Nobelstiftelsen © Nobelstiftelsen ”för upptäckten av penicillinet och dess botande verkan vid olika infektionssjukdomar” © Nobelstiftelsen Alexander Fleming, Ernst Chain och Howard Florey Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1945 Sir Howard Walter Florey * 24 september 1898 i Adelaide, Australien † 21 februari 1968 i Oxford, England och blodförgiftning till döden. Idag kan vi med penicillin eller motsvarande antibiotika bota dem. Men för stor användning av antibiotika har också lett till att bakterier blivit resistenta. Detta innebär att det börjar bli allt vanligare med bakteriesjukdomar som inte går att bota med de antibiotika som finns tillgängliga idag. Det finns därför ett stort behov av att hitta nya former av antibiotika. Redan 1945 i sin Nobelföreläsning varnade Fleming för att bakterier lätt kan utveckla motståndskraft mot penicillinet om det används fel. Alla läkemedel kan ge oönskade effekter. Några personer får biverkningar efter en läkemedelsbehandling, andra inte. Man ska inte använda penicillin om man vet om att man är överkänslig mot ämnet, eftersom man kan få kraftiga reaktioner, till exempel hudutslag. Penicillin (och liknande antibiotika) minskar antalet bakterier i kroppen, både de som orsakar sjukdom och andra som är nyttiga. Den minskade mängden nyttiga bakterier i tarmarna gör att medicinen kan ge magbesvär. För hundra år sedan ledde vanliga bakteriesjukdomar som till exempel lunginflammation Till mänsklighetens största nytta | nobelprisbelönat arbete 16 Paul Müller Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1948 © Nobelstiftelsen ”för hans upptäckt av DDT:s starka verkan som kontaktgift mot ett flertal arthropoder” Vid prisutdelningen sade Paul Müller: en bomb exploderade i mitt bröst när jag hösten 1939 löst gåtan med ett effektivt insektsbekämpande medel. * 12 januari 1899 i Olten, Schweiz † 12 oktober1965 i Basel, Schweiz Insekter kan ställa till problem på olika sätt, de kan förstöra skördar och sprida sjukdomar. I vissa delar av världen är myggor infekterade med en encellig parasit av släktet Plasmodium som överförs till djuret som den sticker. Hos människan ger det upphov till malaria. Malaria är en mycket utbredd sjukdom: 3,3 billioner människor som bor i 109 länder riskerar att smittas. Störst är problemen i Afrika och Asien. Att malariaparasiten tar sig in i kroppen genom myggor på något sätt har man anat länge. Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1902 gick till Ronald Ross för hans studier av hur malariaparasiten kommer in i människokroppen och 1907 fick Alphonse Laveran Nobelpris i fysiologi eller medicin för sin upptäckt av parasiten i människoblodet. Man har länge försökt att hitta vaccin och botemedel för att förhindra infektion och hitta bot mot malaria. Men parasiten ändrar form flera gånger inuti kroppen och kan då lura immunförsvaret, vilket gör det svårt att hitta bra botemedel. Paul Müller letade efter ett medel mot malaria men upptäckte ett ämne som bet på arthropoder dvs. leddjur som till exempel insekter (myggor, löss, loppor, mal, flugor m.m.). Medlet, DDT (DiklorDifenylTriklormetan), skulle frälsa världen från malaria. DDT är stabilt, enkelt att tillverka och dödar effektivt insekter. Det slog ut myggan som sprider malariaparasiten och sjukdomstalen och dödsfallen sjönk. Malaria försvann i Europa. Att ämnet var stabilt blev med tiden en nackdel: det finns kvar i naturen. Giftet sprids långväga med jord och vatten, tas lätt upp av djur och växter men kan inte brytas ned, utan lagras istället i organismernas fettvävnader. För toppkonsumenterna i en näringskedja blir resultatet katastrofalt. Först har deras byten samlat på sig gift och sedan anrikas det ytterligare i toppkonsumenternas kroppar. Så höga koncentrationer hade man inte testat när man bedömde ämnet som ofarligt för männsikor och andra ryggradsdjur. Framför allt påverkar DDT förmågan att fortplanta sig och få livsdugliga avkommor. Sedan 1970-talet är det därför förbjudet att använda DDT i de flesta länder. Idag finns det ännu inget vaccin mot malaria, men det är ett aktivt forskningsområde. Sjukdomen kan förebyggas med medicinering och genom att försöka minska risken för myggbett. I vissa länderna tillåts återigen DDT att användas för att bekämpa malarian, men det används på ett annat sätt. 2006 bestämda WHO (World Health Organisation) att de tolv värst drabbade länderna (mest i Afrika) fick använda sig av IRS (Indoor Residual Spraying), dvs. bespruta med DDT inomhus. Till mänsklighetens största nytta | nobelprisbelönat arbete 17 Archer Martin och Richard Synge © Nobelstiftelsen ”för deras uppfinning av fördelningskromatografien” Archer Martin * 1 mars 1910 i London, England † 28 juli 2002 i Llangarron, England Inom kemin behöver man ibland kunde dela på blandningar, dvs. skilja de olika molekylerna åt, för att t.ex. kunna analysera vilka molekyler som ingår i en blandning. Kromatografi (”färgskrift” från grekiskan) är en sådan separeringsmetod. Den beskrevs för första gången i början av 1900 talet, men glömdes sedan bort tills Archer Martin och Richard Synge 1940 presenterade sin studie av vätskekromatografi. De finns två olika typer av kromatografi, gasoch vätskekromatografi. Metoderna är liknande, det som skiljer dem åt är vad som används i den rörliga fasen, en vätska eller en gas. Den rörliga fasen används för att dra med sig de olika delarna i det ämne som ska analyseras. © Nobelstiftelsen Nobelpriset i kemi 1952 Richard Synge * 28 oktober 1914 i Liverpool, England † 18 augusti 1994 i Norwich, England därmed längre från ursprungspricken. Nu har man delat upp de olika molekylerna som ingick i blandningen från början. Idag används kromatografi huvudsakligen för två olika syften inom både forskning och industri. Dels för att undersöka vilka molekyler som ingår i en blandning (analys), men även för att ta fram större mängder av ett specifikt ämne. Särskilt intressant är det inom läkemedelstillverkningen för att till exempel få fram insulin. Papperskromatografi är en enkel och mycket användbar variant av vätskekromatografin. Den går ut på att man sätter en droppe av analysämnet (det ämne man vill separera molekylerna i) på en remsa av ett filterliknande papper (stationära fasen), typ filtreringspapper eller kaffefilter. Man doppar sedan ner ena kanten av pappret i ett lösningsmedel, rörliga fasen (t.ex. vatten). Lösningsmedlet sugs upp av kapillärkrafterna i filterpappret, passerar droppen av analysämnet och vandrar bort mot andra kanten på pappret. De olika molekylerna i droppen är olika lösliga och stora, de följer då med lösningsmedlet olika fort. Små och lättlösliga dras fortare och lättare med och hamnar Till mänsklighetens största nytta | nobelprisbelönat arbete 18 Linus Pauling Nobelpriset i kemi 1954 © Nobelstiftelsen ”för hans arbeten över den kemiska bindningens natur med tillämpning på komplicerade ämnens byggnad” Pauling mottog också Nobels fredspris år 1962 för sin kampanj mot ovanjordiska kärnvapenprov. Han är därmed hittills den ende person som ensam har fått två Nobelpris. * 28 februari 1901 i Portland, USA † 19 augusti 1994 i Big Sur, USA Linus Pauling arbetade med att ta reda på hur olika ämnen var uppbyggda. Han upptäckte hur atomerna binder till varandra i olika komplicerade molekyler och genom detta vilken struktur molekylerna har. Han har också förklarat vilken roll elektronerna har när det gäller hur atomerna binder till varandra. Det han studerade var kemisk bindning, den dragningskraft som finns mellan atomer och gör att de håller ihop till en molekyl. Ett ämnes egenskaper beror inte bara på vilka atomer det är uppbyggt av utan också på hur atomerna är bundna till varandra, vilka olika vinklar det är mellan atomerna. Ämnena koksalt, diamant och koppar har olika egenskaper på grund av att de har olika sorters kemisk bindning. Det finns flera olika kemiska bindningar. Koksalt har jonbindning, koppar har metallbindning och diamant har kovalent bindning Med hjälp av Paulings arbete kan man idag t.ex. förstå hur några viktiga proteiner i kroppen fungerar och också vad det kan bero på om de inte fungerar. Eftersom hans forskning handlar om något så grundläggande som hur molekyler är uppbyggda har hans grundforskning haft stor betydelse för en massa naturvetenskapliga områden, inte bara inom medicin och fysiologi. Allt i naturen är ju uppbyggt av molekyler. Pauling försökte bland annat komma på hur atomerna i en proteinmolekyl är bundna till varandra. På ett papper ritade han först upp hur han tänkte sig att kedjan såg ut om den var platt. Sedan började han vika och vika och vika och vika. Han vek på de ställena där molekylbindningarna tillät och fick tillslut fram en modell som liknade en spiral där molekylstrukturen kunde haka i sig själv. Alfa-helix-molekylen var upptäckt. Idag har vi datorer som utför beräkningarna baserade på Pauling regler. Till mänsklighetens största nytta | nobelprisbelönat arbete 19 © Nobelstiftelsen © Nobelstiftelsen ”för deras undersökningar över halvledare och upptäckt av transistoreffekten” © Nobelstiftelsen William Shockley, John Bardeen och Walter Brattain Nobelpriset i fysik 1956 John Bardeen är en av fyra Nobelpristagare som tilldelats två Nobelpris. William Shockley * 13 februari 1910 i London, England †12 augusti 1989 i Palo Alto, USA En transistor är en elektrisk komponent och en viktig byggsten i all modern teknik. Dess föregångare kallades för ett elektronrör eller vakuumrör och var en mycket viktig komponent i till exempel radioapparater och i de allra första datorerna. Elektronröret var dock stort och klumpigt och gick lätt sönder. Transistorn ersätter elektronröret och har många fördelar, som till exempel att den är liten, hållbar, alstrar inte särskilt mycket värme, energisnål och kan tillverkas billigt. John Bardeen * 23 maj 1908 i Madison, USA †30 januari 1991 i Boston, USA Walter Brittain * 10 februari 1902 i Amoy, Kina †13 oktober 1987 i Seattel, USA så kallade integrerade kretsar (mikrochips, chips). Dessa är grunden för både processorer, minnen och andra funktioner i datorer, som numera sitter i både bilar, klockor, tvättmaskiner och i en stor mängd andra apparater. Deras upptäckt har gjort att det i framtiden hägrar många praktiska tillämpningar, så som att skapa en mängd ny elektronik. Transistorprincipen innebär att man med en konstruktion av olika halvledande grundämnen kan styra, förstärka, reglera eller förändra en elektrisk ström. Man kan med hjälp av en transistor få en svag ström att styra en stark ström. Den kan också fungera som en på- och avkopplare till ström. Transistorer finns t.ex. i radioapparater, datorer, bilar, TV-apparater, stereoanläggningar och mobiler. Till en början var de vanliga i små bärbara radioapparater som därför fick kallas transistor-radio. Innan Bardeen, Brattain och Shockleys upptäckter var ju radioapparater stora och klumpiga eller känsliga och kunde därför inte flyttas runt så lätt. I många av våra moderna elektroniska apparater finns det massor av transistorer. De är oftast mycket små och ihopkopplade till Till mänsklighetens största nytta | nobelprisbelönat arbete 20 Melvin Calvin Nobelpriset i kemi 1961 Melvin Calvins Nobelpris bygger på flera Nobelpris: att märka molekyler genom att göra dem radioaktiva och papperskromatografi för att separera olika ämnen. Hans experiment kallas ofta för "the lollipop experiment" eftersom det såg ut som stora gröna klubbor med alla alger i de platta behållarna. Fotosyntesen är en av de viktigaste kemiska reaktionerna för liv på jorden. För att kunna fotosyntetisera behöver växter vatten, koldioxid och ljus. Vattnet kommer in genom rothåren och transporteras sedan upp via kranskärlen till kloroplasterna i bladen. Kloroplasterna innehåller klorofyllkorn där fotosyntesen sker. Koldioxiden kommer in genom klyvöppningarna, små öppningar på bladens undersida, som kan släppa in koldioxid och ut syre och vattenånga. Med hjälp av solljuset (energi) och enzymer omvandlas sedan koldioxiden och vattnet till glukos (druvsocker) och syrgas: koldioxid + vatten + solljus (energi) -> glukos + syre Vad som egentligen sker är betydligt mer komplicerat än vad som beskrivs ovan. Det har visat sig att fotosyntesen är en lång process med många kemiska reaktioner som kan delas upp i olika delsteg. Några som sker i ljus och några som sker i mörker. Förenklat kan man säga att mörkerreaktionerna är själva omvandlingen av koldioxid till druvsocker medan ljusreaktionerna står för förarbetet till denna omvandlingsprocess. Det Calvin upptäckte och kunde förklara var reaktionerna som sker i mörkret. Med nya banbrytande metoder kunde Calvin ta reda på de olika stegen i de snabba mörkerreaktionerna. Hans använde encelliga grön-alger © Nobelstiftelsen ”för hans undersökningar av växternas kolsyreassimilation” * 8 april 1911, St. Paul, USA † 8 januari 1997, Berkeley, USA och koldioxid som man märkt genom att göra den radioaktiv (isotopen kol-14). Algen tar upp koldioxid från vattnet under fotosyntesen, koldioxid som sedan omvandlas till socker i flera olika steg. Calvin upprepade sitt experiment gång efter gång, och för varje gång lät han algerna leva lite längre innan han döda dem för att stoppa reaktionerna. För att kunna separera de olika ämnena som bildades i de olika stegen använde han papperskromatografi. När man lade röntgenfilm över filterpapprena som använts i kromatografin syntes det tydligt vilka ämnen som innehöll det märkta, radioaktiva kolet eftersom det svärtade filmen. Man såg att olika ämnen var märkta efter olika lång tid, att det gick från ämne till ämne. Men vad var det för ämnen? Det tog Calvins team 10 år att lista ut vilka ämnen som bildas på vägen från koldioxid till glukos (druvsocker). I dag kallas man reaktionerna som sker för Calvincykeln. Många växter har utvecklat ekologiska anpassningar som gör att de blir bättre på att fotosytetisera: en del kan ta upp mer ljus, klara höga och låga temperaturer bättre, lagra vatten osv. Varför är då fotosyntesen så viktig? De gröna växterna är autotrofa organismer (tillverkar sin egen näring) och näringskedjans producenter. De tillverkar den energirika näringen som sedan djuren, konsumenterna äter. Dessutom tar växter upp koldioxid och avger syre. Utan fotosyntesen inget liv! Till mänsklighetens största nytta | nobelprisbelönat arbete 21 Enligt Crick och Watsons var nyckeln till deras framgång förmågan att samarbeta. De kompletterade varandra ämnesmässigt och var inte rädda för tuffa diskussioner. Francis Crick * 8 juni 1916 i Northampton, England † 28 juli 2004 i San Diego, USA På mitten av 1940-talet började forskare att misstänka att det inte var proteiner utan DNA (deoxiribonukleinsyra) som ärvs från generation till generation. James Watson och Francis Crick försökte bygga tänkbara modeller av DNA-molekylen som stämde överens med kända fakta, men kombinationsmöjligheterna var för många. Lösningen kom från Maurice Wilkins och Rosalind Franklin. De hade röntgenkristallografibilder som visade hur röntgenstrålar studsade mot de olika atomerna i DNA. Bitarna föll på plats och 1953 kunde Crick och Watson bygga en modell som visar hur en DNA-molekyl ser ut. Därmed tog den moderna molekylärbiologin och genetiken fart. År 1957 höll Crick en föreläsning där han beskrev molekylärbiologins centrala dogma: från DNA via RNA till protein. Sorgligt nog dog Franklin i cancer fem år innan Nobelpriset för upptäckten delades ut. DNA innehåller ritningar för att bygga alla kroppens proteiner, inklusive alla enzymer. En ny förståelse av ärftlighet och ärftliga sjukdomar blev möjlig när Watson och Crick kom fram till att DNA består av två molekylkedjor tvinnade runt varandra, en dubbelspiral. Kedjorna består av sockerarten deoxiribos James Watson * 6 april 1928 i Chicago, USA © Nobelstiftelsen © Nobelstiftelsen ”för deras upptäckt av nukleinsyrornas molekylära uppbyggnad och dess betydelse för informationsöverföring i levande materia” © Nobelstiftelsen Francis Crick, James Watson och Maurice Wilkins Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1962 Maurice Wilkins * 15 december 1916 i Pongaroa, Nya Zeeland † 5 oktober 2004 i London, England och fosfat. De två kedjorna hålls ihop med vätebindningar mellan par av organiska kvävebaser: A (adenin), T (tymin), G (guanin) och C (cytosin). A och T binder till varandra och utgör ett baspar, medan C och G utgör det andra basparet. Att det finns baspar, snarare än att alla fyra kan binda hur som helst, gör att man kan kopiera DNA. Informationen i DNA översätts sedan till proteiner i ribosomerna. Ordningen på kvävebaserna avgör vilken form proteinet får, vilket i sin tur avgör vilken funktion proteinet har. Idag används kunskapen om DNA till mycket. Inom biotekniken har man lärt sig att ändra i levande organismers DNA. Detta gör till exempel att man kan producera insulin på ett billigare sätt genom att ändra i en viss bakteries DNA. Tidigare fick man insulinet från bukspottkörteln hos grisar, vilket är mycket svårare och dyrare. Det finns också andra områden där DNA har inneburit stora förändringar, till exempel inom brottsbekämpning, identifiera sjukdomar, kampen mot cancer, förståelsen av ärftliga sjukdomar samt bestämma faderskap. Det används också för att ta reda på hur nära släkt olika djur och växter är. Fler och fler företag erbjuder genetiska tester där kunden får information om han eller hon bär på olika gener som kan ge upphov till sjukdomar. Till mänsklighetens största nytta | nobelprisbelönat arbete 22 Karl Ziegler och Giulio Natta © Nobelstiftelsen ”för deras upptäckter inom högpolymerernas kemi och teknologi” Karl Ziegler * 26 november 1898 i Helsa, Tyskland † 12 augusti 1973 i Mülheim, Väst Tyskland Ziegler och Natta utvecklade nya sätt att tillverka plaster genom att hitta bra katalysatorer. Detta innebar att de kemiska reaktionerna vid plastframställning blev säkrare och bättre. En katalysator är ett ämne som påskyndar eller ändrar på en kemisk reaktion utan att för den delen själv förbrukas. Till exempel kan man med hjälp av en katalysator få en kemisk reaktion att utföras vid lägre temperatur och tryck än då reaktionen normalt skulle äga rum. Dessutom kan de hjälpa till så att inte en massa biprodukter, som man inte vill ha, bildas. Zieglers och Nattas upptäckter är grundläggande för vårt dagliga sätt att leva. Utan dem hade vi inte haft nylonstrumpbyxor, plastkassar eller mobiler och datorer hade sett annorlunda ut. Plast har alltmer ersatt tunga och osmidiga material som trä, porslin och metall. Jämfört med de materialen har plaster den stora fördelen att de är lättare, mer formbara och tåligare. Plaster är väldigt beständiga, på gott och ont, eftersom de tar oerhört lång tid att bryta ner om de hamnar i naturen. Plast är uppbyggt av mycket långa kolvätekedjor som kallas polymerer. Dessa består av mindre repeterande enheter, monomerer (mono = enstaka). När man ska bilda en polymer (poly = flera) behöver man få monomererna att bindas till varandra på rätt sätt. Man kan likna detta vid en kedja, där varje monomer är en av © Nobelstiftelsen Nobelpriset i kemi 1963 Giulio Natta * 26 februari 1903 i Imperia, Italien † 2 maj 1979 i Bargamo, Italien länkarna som är fäst vid en annan länk och då bildar en kedja, en polymer. Reaktionen som sker kallas polymerisation och då kan man behöva en katalysator. Ziegler kom på ett nytt sätt att få monomerna att reagera med varandra med hjälp av nya sorters katalysatorer. Det behövdes inte lika mycket värme och hårt tryck och reaktionerna blev inte lika häftiga. Man kan spara energi och det blir färre restprodukter. Natta vidareutvecklade det Ziegler hade upptäckt. Genom att bestråla plaster med röntgenstrålning kunde han studera de långa polymerkedjornas exakta struktur. Nattas arbete ledde också till upptäckten av en katalysator, kallad Ziegler-Natta katalysatorn som idag används i plasttillverkning. Ett exempel på en plast som tillverkas med Ziegler-Natta metoder är polyeten-plast, som är ett vanligt kolväte och förekommer i de flesta av våra vanliga plastpåsar. Fast tyvärr är det polyeten som står för den mesta nedskräpningen i naturen trots att den är lätt att återvinna, antingen som material i nya produkter eller som energi. Polyeten består endast av kol och väte, så vid eldning släpper den endast ut koldioxid och vatten. Bra eller dåligt? Får den däremot ligga kvar ute i naturen tar det lång tid innan den bryts ned. Till mänsklighetens största nytta | nobelprisbelönat arbete 23 Aung San Suu Kyi Nobels fredspris 1991 I Aung San Suu Kyis hemland Burma hade militären all makt medan folket saknade frihet. Aung San Suu Kyi startade ett parti som ville ändra på detta. Då satte militären henne i husarrest. Under många år satt hon inspärrad i sitt hem. Sedan frigivningen 2010 har hon fortsatt kämpa för demokrati och mänskliga rättigheter. När Aung San Suu Kyi var två år mördades hennes pappa. Han var en populär politiker och frihetskämpe i Burma. Aung San Suu Kyi växte därför upp med sin mamma och sina bröder. De bodde i Burmas huvudstad Rangoon. När hon var femton år flyttade hon och mamman till Indien. Där inspirerades hon av Mahatma Gandhis tankar om ickevåld. Från Indien gick resan vidare till Storbritannien där hon träffade sin blivande man och så småningom bosatte sig och bildade familj. © Nobelstiftelsen "För sitt ickevåldsarbete för demokrati och mänskliga rättigheter." * 19 juni 1945 i Yangon (Rangoon), Myanmar (Burma) militären i resultatet. De behöll makten själva och satte Aung San Suu Kyi i husarrest. Under många år hölls hon isolerad i sitt hem. Hon blev erbjuden att lämna Burma, men valde att stanna eftersom hon trodde att militären bara ville bli av med henne. Om hon reste kanske hon aldrig skulle få återvända. Och hon vägrade att ge upp kampen. 1988 blev hennes mamma, som då hade återvänt till Burma, sjuk. Aung San Suu Kyi reste tillbaka till Rangoon. Under hennes besök där utbröt ett uppror bland studenterna. De protesterade mot militären. Under militärens ledning hade Burma sjunkit ner i djup fattigdom och många var missnöjda hur landet styrdes. När Aung San Suu Kyi fick fredspriset kunde hon därför inte komma till Oslo och ta emot det. Istället åkte hennes man och söner dit. Alla människors rättigheter måste respekteras, sa Norska Nobelkommittén under prisceremonin. Annars kan vi aldrig få fred i världen. Genom sin kamp har Aung San Suu Kyi visat stort mod och blivit en viktig förebild för alla förtryckta människor runt om i världen. Upproret slogs ner med våld. Tusentals studenter dödas. Många studenter hyllade Aung San Suu Kyis pappa som en person som hade kämpat för frihet. Till slut kände Aung San Suu Kyi att också hon måste göra något. Hösten 2010 frigavs Aung San Suu Kyi. Nu kunde hon äntligen resa till Oslo och hålla sin Nobelföreläsning. Idag fortsätter hon arbetet för frihet i Burma, ett land som nu tagit de första stegen i en mer demokratisk riktning. I augusti 1988 höll hon ett tal inför många människor. Talet gjorde henne till en ledare för demokratirörelsen. Tillsammans med några andra bildade hon ett parti. När militären gick med på att folket skulle få rösta i ett val, blev deras parti det mest populära. Ändå struntade Till mänsklighetens största nytta | nobelprisbelönat arbete 24 Nelson Mandela och F.W. de Klerk Under nästan 50 år styrdes Sydafrika av rasistiska lagar. Nelson Mandela var en de som kämpade för att lagarna skulle tas bort. För sin kamp satt han i fängelse i många år. När han till slut frigavs, samarbetade han med landets president F.W. de Klerk, för ett friare och rättvisare Sydafrika. I Sydafrika fanns under andra hälften av 1900-talet något som kallades för apartheid, som betyder ungefär ”åtskillnad”. Apartheid innebar att människor behandlades olika beroende på hudfärg. De olika grupperna i samhället skulle hållas isär. Detta gällde allt ifrån vilka parkbänkar man fick sitta på till vilka jobb man kunde ha. De svarta hade inte samma rättigheter som de vita och bröt någon mot lagarna straffades man hårt. En av de som protesterade mot apartheidsystemet var Nelson Mandela. Som ung student blev han intresserad av politik. Han gick med i organisationen African National Congress (ANC). Idag är ANC det största partiet i Sydafrika, men under lång tid var det förbjudet eftersom ANC var motståndare mot de rasistiska lagarna i landet. I början av 1960-talet arresterades Mandela och dömdes till livstid fängelse. Han skulle komma att sitta inlåst under de kommande 27 åren, men under alla åren fortsatte han att engagera sig i motståndet mot orättvisorna i landet. © Nobelstiftelsen ”För deras arbete för ett fredligt avskaffande av apartheidregimen och för att de lägger grunderna för ett nytt demokratiskt Sydafrika.” Nelson Mandela * 18 juli 1918 i Qunu, Sydafrika † 5 december 2013, Johannesburg, Sydafrika © Nobelstiftelsen Nobels fredspris 1993 Frederik Willem de Klerk * 18 mars 1936 i Johannesburg, Sydafrika tas bort och att Nelson Mandela skulle friges från fängelset. Nu började Mandela och de Klerk att samarbeta för ett mer demokratiskt Sydafrika. Att ena ett land som varit så delat och där delar av befolkningen varit varandras fiender under så lång tid är inte lätt. Mandela och de Klerk uppmanade människorna att inte bara se bakåt på allt dåligt som hänt, utan att istället försöka fokusera på en bättre framtid för alla. I motiveringen till fredspriset sa Norska Nobelkommittén att de två ledarna visat stort mod och brutit den onda cirkel av hat som landet varit fångat i. Genom att visa försoning bidrog de till att landets omvandling inte blev så våldsam som den annars hade kunnat bli. Året efter fredspriset hölls de första fria valen i Sydafrika. ANC vann en stor seger och Nelson Mandela valdes till landets president. De Klerk blev en av hans två vicepresidenter. 1989 fick Sydafrika en ny president, F.W. de Klerk. Han hade tidigare i livet försvarat apartheidsystemet, men som president ändrade han sig. När han suttit ett år som president höll han ett tal där han sa att apartheidlagarna skulle avskaffas, att förbudet mot ANC skulle Till mänsklighetens största nytta | nobelprisbelönat arbete 25 Paul Crutzen * 3 december 1933, Amsterdam, Holland Paul Crutzen, Mario Molina och Sherwood Rowlands har studerat ozon, en gas som finns i atmosfären (stratosfären) och skyddar allt liv på jorden från starka UV-strålar (ultravioletta stålningen). Tack vare deras forskning har företagen förbjudits släppa ut gaser som kan förstöra ozonlagret. Ozon(O3) består av grundämnet syre, där tre stycken syreatomer sitter ihop i en molekyl, vilket gör att molekylen får helt andra egenskaper än en vanlig syregasmolekyl som består av två syreatomer (O2). Nere på jord-ytan gör ozonet stor skada på allt levande men uppe i stratosfären skyddar den alla levande organismer ner på jorden från den farliga UVstrålning som bland annat kan framkalla hudcancer. Ozonlagret i stratosfären bildas när det starka solljuset slår sönder vanliga syremolekyler som sedan slås ihop med andra syremolekyler och bildar då ozonmolekyler. Utsläpp från trafik, industri och hushåll bryter ner ozonlagret. Freonerna har används i bland annat kylskåp, frysboxar och sprayburkar. Molina och Rowland visade att freoner och andra gaser som vi släpper ut transporteras upp till ozonlagret och bidrar till att ozonmolekylerna bryts ned och ozonlagret tunnas ut. UV-ljus från solen Mario Molina * 19 mars 1943, Mexiko City, Mexiko © Nobelstiftelsen © Nobelstiftelsen ”för deras arbeten inom atmosfärskemin, speciellt rörande bildning och nedbrytning av ozon” © Nobelstiftelsen Paul Crutzen, Mario Molina och Sherwood Rowlands Nobelpriset i kemi 1995 Sherwood Rowlands * 28 juni 1927, Delaware, USA † 10 mars 2012, Corona del Mar, USA bryter loss kloratomen i freonerna. Kloratomen reagerar med en ozonmolekyl, och bryter ner den. Då bildas en syrgasmolekyl och en molekyl som består av en syre och en kloratom (klormonoxid). Sedan reagerar en fri syremolekyl (UV ljus delar upp ozonmolekyler till syrgas och fria syreatomer hela tiden) med klormonoxiden. Då bildas en molekyl syrgas och kloratomen frigörs, frigörs för att återigen kunna reagera med en ny ozonmolekyl. Ozonmolekylerna bryts ned mer och mer. Crutzen visade att även kväveoxiderna NO och NO2 reagerar med ozonet och bidrar till en uttunning av ozonlagret. Men det finns ett problem till med ozon och kväveoxider. Det räcker med energin från solen för att marknära ozon ska bildas ur utsläppen från fordon och industrier Detta marknära ozon hindrar bland annat tillväxten hos växter och reagerar med slemhinnorna i luftvägarna hos djur och människor. Andra föroreningar som t.ex. metan från boskap och risodlingar påverkar också ozonskiktet över hela världen. Under de senare åren har man upptäckt hål i ozonlagret bland annat över Antarktis. Risken för att ozonförstöringen ska fortsätta är stor, därför har många länder, bland annat Sverige, helt förbjudit användningen av freoner. Till mänsklighetens största nytta | nobelprisbelönat arbete 26 ICBL och Jody Williams Nobels fredspris 1997 Landminor är fruktansvärde vapen. En sprängladdning göms på marken eller grävs ner i marken. När en människa trampar på minan exploderar den och orsakar hemska skador. Tack vare nätverket International Campaign to Ban Landmines (ICBL) och dess första ledare Jody Williams har de flesta länderna i världen kommit överens om att förbjuda truppminor. Det var 1992 som några organisationer bestämde sig för att ta itu med problemet med minor. Genom att samarbeta hoppades man kunna påverka världens ledare till att skriva på ett avtal som förbjuder minorna. Jody Williams, som tidigare varit engagerad i hjälparbete i Centralamerika, utsågs till ledare för nätverket. Idén med att förbjuda landminor var inte ny. Redan på 1970-talet försökte Röda Korset förbjuda minor. Då ville inte världens regeringar lyssna. Efter kalla kriget, i början av 1990-talet, vaknade intresset på nytt. Inte minst FN blev medveten om de skador som landminor orsakar, när deras personal nu kunde besöka områden som de inte hade kunnat åka till under kalla kriget. De organisationer som ingick i nätverket ICBL krävde ett totalförbud av så kallade truppminor. Det är de minor som framför allt dödar och skadar vanliga människor. För att lyckas med det var det viktigt för ICBL att få världens regeringar med sig. Efter många möten och förhandlingar lyckades man till slut med sitt mål. Under ett historiskt möte i den kanadensiska staden Ottawa 1997 skrev ett stort antal länder under ett fördrag som förbjuder truppminor. De länder som skrev under lovade att inte tillverka, lagra eller använda truppminor. De lovade också att © Nobelstiftelsen "För deras arbete med att förbjuda och röja truppminor." Jody Williams * 9 oktober 1950 i Putney, USA Internationa Campaign to Ban Landmines (ICBL) Bildat 1992 förstöra alla sina minor. Idag har 161 länder skrivit under Ottawafördraget. USA och Ryssland är några av de länder som fortfarande inte har gjort det. ICBL, som idag består av över tusen organisationer i över 100 länder, kontrollerar att världens regeringar verkligen följer fördraget. De försöker också att få de länder som ännu inte skrivit under att göra det. Fortfarande dör och skadas tusentals människor varje år på grund av minor. Barn är särskilt utsatta, eftersom de leker eller hämtar vatten åt familjen, och rör sig på områden där minor kan finnas. Fakta om minor Minor delas in i två grupper: sjö- och landminor. Landminor i sin tur delas i truppminor (kallas även personminor) och fordonsminor. Ottawfördraget förbjuder truppminor. Till mänsklighetens största nytta | nobelprisbelönat arbete 27 Ahmed Zewail Nobelpriset i kemi 1999 © Nobelstiftelsen ”för hans studier av kemiska reaktioners övergångstillstånd med femtosekundspektroskopi” Zewail är sedan 2003 utländsk ledamot av svenska Kungliga Vetenskapsakademien. * 26 februari 1946, Damanhour, Egypten Med ”världens snabbaste kamera”, studerade Zewail hur kemiska bindningar bryts och skapas i kemiska reaktioner mellan atomer och molekyler. Med hjälp av laserblixtar studera han kemiska reaktioner under mycket korta tidsintervall, approximativt 10-15 sekund, alltså 0,000000000000001 sekunder, eller 1 femtosekund. Tekniken kallas för femtokemi. Kemiska reaktioner sker oerhört snabbt. Så snabbt att det inte går att se med blotta ögat. Zewails bildtagningsteknik gjorde det möjligt att undersöka varför vissa reaktioner sker och andra inte. En av de första stora upptäckterna inom femtokemi var att avslöja detaljer om de mellanliggande produkter som formas under kemiska reaktioner. Sådana detaljer går inte att dra några slutsatser om genom att bara observera startoch slutprodukter. vi nu kan få mer kunskap om tack vare Zeweils femtokemi. Inom biologin kan man nu använda tekniken för att studera just hur ljusenergi omvandlas till kemiskenergi i fotosyntesen. Detta gör att vi i framtiden skulle kunna utveckla material som klarar av att göra fotosyntesen på konstgjordväg. En kemists dröm är att kunna kontrollera kemiska reaktioner! Ett första steg är att först förstå vad som händer. Kunskaper från femtokemins experiment gör det möjligt att drömmen går i uppfyllelse och det kan leda till nya unika egenskaper. Elektroniken i framtiden kommer kanske att vara baserad på ljusdrivna processer eftersom de tillåter snabbare komponenter med högre kapacitet. Idag studeras femtokemins metoder möjligheter för morgondagens elektronik. Exempel på en kemisk reaktion är fotosyntesen, den process där växterna med hjälp av solljuset och luftens koldioxid bildar kemisk energi och syre. Fotosyntesen är egentligen en lång process med kemiska reaktioner i olika delsteg, några i ljus och några i mörker. Den formeln vi använder för att beskriva fotosyntesen är vatten + koldioxid + solenergi —> syre + glukos (druvsocker). Här visas bara vilka start- och slutprodukterna är och inte alla delstegen som Till mänsklighetens största nytta | nobelprisbelönat arbete 28 Läkare utan gränser (MSF) Nobels fredspris 1999 ”För organisationens banbrytande humanitära arbete i flera världsdelar.” Läkare utan gränser arbetar över hela världen. Varje år skickas tusentals läkare ut för att hjälpa människor som drabbats av väpnade konflikter och naturkatastrofer. Men organisationen hjälper inte bara offren – de säger även ifrån när de ser att människor behandlas illa och utsätts för övergrepp. I slutet av 1960-talet pågick ett inbördeskrig i Nigeria. Kriget bröt ut när en del av landet som kallas för Biafra förklarade sig självständigt. Befolkningen i Biafra heter igbofolket och har en annan religion än det övriga landet. I Biafra finns också den största delen av landets stora naturtillgång: olja. De styrande i Nigeria gick inte med på att Biafra blev självständigt och det blodiga inbördeskriget bröt ut. Den nigerianska militären omringade Biafra och människorna inne i Biafra svalt. Inget vet riktigt hur många som dog, men kanske uppåt 2 miljoner människor. Några franska läkare som arbetade för Röda korset under konflikten upprördes över övergreppen som igbofolket utsattes för. De var också kritiska mot att Röda korset inte tydligare tog ställning mot den nigerianska militären. För Röda korset är det viktigt att hålla sig neutrala i krig och konflikter. De franska läkarna bestämde sig för att det behövs en ny organisation. Den nya organisationen fick namnet Läkare utan gränser och skulle sätta offrens bästa i centrum samtidigt som den skulle höja rösten och reagera mot förtryck. Läkare utan gränser (Médecins sans frontières, MSF) Bildat 1971 i Paris, Frankrike driver projekt i över 70 länder och har många tusen personer i fältarbete. Deras hjälp når även fram till människor som är geografiskt isolerade och därför saknar hälsovård. I motiveringen till organisationens fredspris sa den Norska Nobelkommittén att det modiga och riskfyllda arbete som Läkare utan gränser gör, påminner oss om att varje enskilt offer är en människa som förtjänar att bemötas med värdighet och respekt. Genom att organisationen snabbt är på plats i konfliktområden eller vid naturkatastrofer och pekar ut orsakerna bakom katastroferna, kan deras arbete bidra till att omvärlden får upp ögonen för de övergrepp som sker. Läkare utan gränser har idag sitt huvudsäte i Genève, Schweiz. Deras arbete är till största delen finansierat av privata givare för att säkra oberoendet från stater. Den svenska sektionen är en av sammanlagt nitton sektioner och grundades 1993. Läkare utan gränser är en religiöst och politiskt obunden organisationen som ger humanitär medicinsk katastrofhjälp. Organisationen Till mänsklighetens största nytta | nobelprisbelönat arbete 29 Wangari Maathai Nobelpriset i fred 2004 © Nobelstiftelsen ” för hennes insatser för hållbar utveckling, demokrati och fred” Wangari Maathai var den första kvinnan i östoch Centralafrika som doktorerade och utnämndes till professor. * 1 april 1940 i Nyeri, Kenya † 25 september 2011 i Nairobi, Kenya En stor skog står i brand. Alla djuren flyr och betraktar lågorna som slukar deras hem. Alla, utom en kolibri. Den flyger till närmaste sjö och hämtar en droppe vatten som den släpper över elden. Sedan en droppe till, och en till. De andra djuren hånar fågeln. ”Hur ska du kunna släcka elden, du som är så liten?”. Men kolibrin fortsätter. ”Jag gör så gott jag kan”, svarar den. Sagan om kolibrin var Wangari Maathais inspiration. ”Jag ska vara som kolibrin, jag ska göra det bästa jag kan”. I slutet av 1970-talet grundade Maathai organisationen Green Belt Movement i protest mot den stora avskogningen i Kenya. Skövlingen av skog medför stora problem, inte minst för kvinnor på landsbygden, vilka är de som av tradition utför hushållsarbetet. Det blir längre att gå för att hitta ved och vatten, samtidigt som jorderosionen leder till matbrist och undernäring. Green Belt Movements svar på problemet var att plantera nya träd. På Världsmiljödagen, 5 juni 1977, planterade Maathai symboliskt nio träd. Det blev starten för Green Belt Movements arbete. Fram till idag har organisationen planterat över 40 miljoner träd. Men Maathais arbete har inte enbart handlat om trädplantering. Genom sin organisation har hon tagit ställning för kvinnors rättigheter och för demokrati. Hon stoppade bland annat byggandet av en stor skyskrapa i ett grönområde i huvudstaden Nairobi och har hungerstrejkat till stöd för politiska fångar. Hon har mött motstånd och har utsatts för trakasserier och hot. Vid flera tillfällen har hon suttit i fängelse. 2003, när Kenya fick en ny president, släpptes Maathai in i regeringen, som landets vice miljöminister. Då fick hon beskedet om att hon som första kvinna från Afrika tilldelats Nobels fredspris, på en dålig mobiltelefonlinje. I motiveringen framhöll den norska Nobelkommittén sambandet mellan fred och god livsmiljö och priset till Maathai är det första som betonar miljöarbetets betydelse för att förebygga konflikter och trygga säkerheten i världen. Organisationen blev en succé. För varje träd som överlevde längre än tre månader delades en liten ersättning ut. Tiotusentals slöt upp, framför allt kvinnor, och rörelsen spred sig till andra afrikanska länder och även utanför Afrikas gränser. Till mänsklighetens största nytta | nobelprisbelönat arbete 30 Muhammad Yunus och Grameen Bank Nobels fredspris 2006 När professorn i nationalekonomi Muhammad Yunus, såg människor som svalt i sitt hemland Bangladesh, ville han hitta ett sätt att hjälpa till. Men vad kunde han göra? Till slut fick han en idé: han skulle starta en bank som lånar ut små summor till fattiga. Tack vare lånet kunde de fattiga hitta egna sätt att tjäna pengar. 1974 drabbades Bangladesh av en svår svält. Muhammad Yunus, som arbetade som professor i nationalekonomi, såg de stora skaror av svältande människor som strömmade in i staden Chittagong där han bodde. När han såg alla dessa svältande människor började han fundera på hur han skulle kunna hjälpa till. Vid ett besök i en av byarna utanför staden träffade han en kvinna som arbetade med att tillverka pallar av bambu. För att kunna köpa bambu måste kvinnan låna pengar av en köpman. Köpmannens villkor för att låna ut var att han i sin tur fick köpa de färdiga pallarna till ett väldigt lågt pris. Det som blev över fick kvinnan behålla, vilket en bra dag motsvarade ungefär två amerikanska cent. Muhammad Yunus chockades av det han såg. Totalt fyrtiotvå personer i byn hade samma avtal med köpmännen. De tvingades att låna pengar för att kunna köpa materialet de behövde, men de fick inte själva ta del av vinsterna när deras produkter såldes. De var fast i en fälla och kunde inte bryta sig loss ur den svåra fattigdom de levde i. © Nobelstiftelsen ”För sina ansträngningar att skapa ekonomisk och social utveckling underifrån.” Muhammad Yunus * 28 juni 1940 i Chittagong, Bangladesh Grameen Bank Bildad 1976 i Dhaka, Banglades lånar ut små summor till fattiga personer som de sedan kan använda till att köpa en symaskin, en mjölkko eller starta en affärsverksamhet och på så vis skaffa sig en inkomst. Enligt Grameen Bank betalar 99 % av låntagarna tillbaka sina lån. Bland annat använder banken så kallade solidaritetsgrupper, där flera låntagare ansöker om pengar tillsammans. Gruppen har också ett gemensamt ansvar för att hela lånet betalas tillbaka. Grameen Bank hade 2011 över 8,3 miljoner låntagare. 97 % av dem var kvinnor. I motiveringen till fredspriset till Muhammad Yunus och Grameen Bank sa Norska Nobelkommittén att en hållbar fred är omöjlig så länge en stor del av världens befolkning lever i fattigdom. Fredsarbete handlar också om att kämpa mot ekonomiska och sociala orättvisor. ”Jag hade inte för avsikt att börja låna ut pengar”, skriver Muhammad Yunus i en av sina böcker. ”Allt jag ville göra vara att lösa ett problem […]: problemet med en fattigdom som förnedrar och förminskar allt det en människa står för.” Muhammad Yunus fick då en idé. Han erbjöd byborna att låna pengar av honom istället, och själva sälja sina produkter till rättvisa priser. Det blev grunden till Grameen Bank (som på svenska betyder ungefär ”byabanken”). Banken Till mänsklighetens största nytta | nobelprisbelönat arbete 31 IPCC och Al Gore Al Gore har varit vicepresident i USA (19932001), men nu är han lika känd för sitt arbete med att sprida budskapet om att vår miljö är i fara. Gore har rest och förläst om klimatförändringarna på många platser runt om i världen, och via massmedia väckt stark opinion för klimatfrågan med sin film En obekväm sanning. Filmen är en dokumentär och försöker ge svar på frågan om den globala uppvärmningen (förstärkta växthuseffekten). Den satte klimatförändringarna på den politiska dagordningen världen över och vann även en Oscar för bästa dokumentärfilm och bästa sång på 2007 års Oscarsgala. Gore delade priset med IPCC, FNs klimatpanel (Intergovernmental Panel on Climate Change). IPCC har sedan 1988 samlat in studier om vår natur och vårt klimat från tusentals forskare i över 100 länder. På så vis kan de se hur människan har påverkat klimatet, och ge förslag vad vi kan göra för att förbättra läget. Växthuseffekten är en naturlig och viktig del av jordens klimat. Solens strålar kommer in genom atmosfären och värmer upp jorden. Den uppvärmda jorden sänder i sin tur ut värmestrålning som till stor del försvinner ut i rymden men en liten del reflekteras tillbaka mot jorden på grund av växthusgaserna i atmosfären. Den värmestrålningen som åter kommer ner till jorden bidrar ytterligare till att jorden värms upp. Detta är den naturliga växthuseffekten och är nödvändig för att hålla jorden lagom varm. Växthusgaserna fungerar som glaset i ett växthus. Solljuset kommer in, men värmen kommer inte ut. © Nobelstiftelsen ”för deras insats att skapa och sprida mer kunskap om mänskliga klimatförändringar, och för att lägga grunden för det som krävs för att motverka dessa förändringar” IPCC * 1988 New York, USA © Nobelstiftelsen Nobelpriset i fred 2007 Al Gore * 31 mars 1948, Washington, USA Genom att vi använder fossila bränslen som kol, naturgas och olja har utsläppen av koldioxid ökat, vilket är den största orsaken till den förstärkta växthuseffekten. Den värsta växthusgasen är koldioxid eftersom det finns så mycket koldioxid i atmosfären (Metan finns i så små mängder, kommer från rapande kossor och risfält, och blir då inte lika farlig). Med ökande mängd växthusgaser i atmosfären, hindras mer av värmestrålning från jorden att försvinna ut i rymden. Den förstärkta växthuseffekten gör att medeltemperaturen på jorden har ökat under den senaste tiden och beräknas fortsätta stiga om vi inte förändrar vårt beteende. Temperaturökningen är det vi kallar för den globala uppvärmningen. Konsekvenserna av den globala uppvärmningen blir klimatförändringen som drabbar hela jorden. Den fjärde rapporten från IPCC (2007) säger att de observerade klimatförändringarna under de senaste 50 åren "mycket sannolikt" beror på mänskliga utsläpp av växthusgaser och att det är "ytterst osannolikt" att de skulle kunna bero på naturliga orsaker. Gore säger att vi kan minska klimatförändringarna, men alla länder måste hjälpa till. detta är en fråga som måste lösas tillsammans, globalt. Till mänsklighetens största nytta | nobelprisbelönat arbete 32 Under tidigt 1980-tal började det komma rapporter om unga män som led av ovanliga infektioner och cancerformer som normalt bara drabbar mycket gamla människor eller dem med försvagat immunförsvar. Det var en ny farsot, eller epidemi, som snabbt spred sig över världen. Tanken väcktes att det skulle kunna vara ett virus som låg bakom och nu inleddes en intensiv jakt på smittämnet. 1982 bestämdes att den allvarliga sjukdomen skulle kallas AIDS, av Acquired Immune Deficiency Syndrome (på svenska: förvärvad immunbristsjukdom). Det som hände var att viruset angrep immun försvaret. De som drabbades fick så kallade opportunistiska infektioner. Dessa orsakas av bakterier och virus som vi normalt rår på, men som frodas hos människor som har ett försvagat immunsystem. Då kan sjukdomar som lunginflammation plötsligt bli dödliga eftersom kroppens immunförsvar är så försvagat. Läkare börjar misstänka att ett retrovirus kunde ligga bakom sjukdomen. Barré-Sinoussi och Montagnier började analysera prover från lymfknutor hos patienter med den mystiska immunbristsjukdomen. Ganska snart påvisar de ett tidigare okänt mänskligt retrovirus som infekterar och dödade ett slags vita blodkroppar som kallas T-hjälparceller. Thjälparcellerna är viktiga för immunförsvaret i kroppen, vilket förklarar varför de som smittades hade så få sådana vita blodkroppar och varför smittade människor har så dåligt immunförsvar © Nobelstiftelsen ” för deras upptäckt av humant immunbristvirus” Françoise Barré-Sinoussi * 30 juli 1947 i Paris, Frankrike © Nobelstiftelsen Françoise Barré-Sinoussi och Luc Montagnier Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2008 Luc Montagnier * 30 juli 1947 i Paris, Frankrike Viruset kopieras genom att ta sig in i celler och där kopieras RNA till DNA som sedan ingår i cellens egna gener, varvid cellen ”tillverkar” nya virusceller. Då, 1983, kunde ingen förutspå vad upptäckten av det nya och dödliga retroviruset skulle betyda. Barré-Sinoussi och Montagnier hoppades lite naivt på att snabbt kunna utveckla ett vaccin mot hiv, men det går ännu inte att bota aids. Upptäckten har istället lett till stora framsteg vad det gäller behandlingen av människor som bär på HIV. Livslängd och livskvalitet hos de smittade har ökat tack vare de läkemedel forskarna kunnat ta fram, efter att ha studerat retroviruset. Fler människor har idag tillgång till och råd med bromsmediciner, men fort farande når inte mediciner ut till alla, bland annat på grund av transportproblem och okunskap om hur medicinerna ska användas. Idag lever över 33 miljoner människor med HIV varav de flesta i södra Afrika. Förutom att smittan överförs vid sexuella kontakter, kan smitta också överföras från mor till barn och även via blodprodukter. Tack vare att viruset identifierats så finns det i dag blodtester som kan upptäcka viruset så att man kan vidta åtgärder för att förhindra att smittan sprids Retrovirus är en typ av virus vars gener finns som RNA, till skillnad mot de flesta andra organismer vars arvsmassa utgörs av DNA. 33 Elinor Ostrom Sveriges riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne 2009 Elinor Ostrom är den första kvinnan som fått Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne. Men de är inte första gången Elinor Ostrom får ett svenskt pris. 1999 fick hon Skytteanska priset vid Uppsala universitet. Det besöket i Sverige var nog inte bara en positiv upplevelse för Ostrom eftersom hon då bröt benet under en promenad i Marstrand. © Nobelstiftelsen ”för hennes analys av ekonomisk organisering, särskilt samfälligheter” * 7 august 1933, Los Angeles, USA † 12 june 2012, Bloomington, USA Många av våra naturreservat är resurser som används av flera brukare. Ostrom har forskat om hur våra gemensamma resurser bäst bör utnyttjas. Hon har själv genomfört fältstudier, men även analyserat information från en rad olika källor om hur gemensamma resurser har skötts runt om i världen. Genom att systematiskt jämfört lyckade och misslyckande system har hon kunnat dra generella slutsatser. Erfarenheter från samfälligheter är viktiga för att vi inte ska förstöra vår naturliga miljö och hindra att våra resurser kollapsar. På många ställen gick den nepalesiska staten in och byggde moderna dammar av stål och cement. Detta trodde man var en bra insats, men det resulterade i att behovet av samarbete minskade eftersom de hållbara dammarna krävde mindre underhåll. Banden mellan de olika brukarna bröts och brukarna med mark uppströms började lägga beslag på allt för stor andel vatten utan att riskera straff från dem som låg nedströms. I slutändan såg man att skördarna blev bättre i områden som bevattnades från de primitiva dammarna än från de moderna. Nomader är folkslag som inte har fasta boplatser. En vanlig försörjning bland dem är boskapsskötsel, vilket innebär är att de delar på betesmarken och flyttar runt med sin boskap. I Mongoliet bodde nomader ända fram till 1990-talet medan nomaderna i de angränsande delarna av grannländerna Kina och Ryssland tvingades bosätta sig i statliga kollektivjordbruk. Med hjälp av satellitbilder har forskare kunnat se att nomadernas betesmarker i Mongoliet klarat sig mycket bättre än de områden där marken utnyttjades permanent i statliga kollektivjordbruk. Ostrom upptäckte att gemensamt ägda resurser ofta sköttes förvånansvärt bra. En avgörande faktor är att brukarna själva är delaktiga i att både bestämma reglerna och se till att de efterföljs. Regler som införts utifrån har man en benägenhet till att lättare bryta mot. Samma sak gäller övervakningen av reglerna, den blir bättre om den sköts av brukarna själva än av utomstående. Men hon har också kommit fram till att småskalighet och invanda traditioner inte är någon garanti för att förvaltning av gemensamma resurser ska fungera. Det finns exempel på att resultatet blir bättre om man privatiserar (som motsats samfällighet). Ett annat exempel på misslyckad modernisering är bevattningssystemet i Nepal. Under lång tid hade man framgångsrikt fördelat tillgången på vatten lokalt. Dammarna var små och primitiva, ofta byggda av lera, sten och trä. Ostroms budskap är att gemensam egendom oftast förvaltas väl tack vare regler som vuxit fram under lång tid men inte är så uppenbara för utomstående; mer så än många förstått. Till mänsklighetens största nytta | nobelprisbelönat arbete 34 För sju år sedan skapade de en supertejp, inspirerade av geckoödlans förmåga att fästa på släta ytor. De har även fått grodor att sväva fritt i magnetfält, bara för att visa att det gick. De värnar om lekfullheten – något lär man sig alltid på vägen och ibland blir det fullpott! André Geim och Konstantin Novoselov upptäckte ett helt nytt material – grafen, det tunnaste och starkaste någonsin. Upptäckten gjorde de 2004 och bara sex år senare belönades de med Nobelpriset! Grafen är egentligen en form av grundämnet kol. Kol förekommer i flera former i naturen, grafit och diamant är de vanligaste. Trots att både grafit och diamant är uppbyggda av endast kolatomer har de olika egenskaper. Det beror på att kolatomerna är bundna till varandra på olika sätt, så att kolatomerna bildar olika mönster och sitter i olika former. I diamant, det hårdaste ämnet som finns i naturen, är alla kolatomerna hårt bundna till varandra i ett regelbundet tredimensionellt mönster. Grafit, det mjuka materialet som används i blyertspennor, består av tunna lager kol som är löst bundna till varandra. Kolatomerna i varje lager är ganska hårt bundna till varandra, men mellan olika lager är bindningarna ganska svaga. Varje gång man skriver med en blyertspenna lossnar grafit och fäster på pappret. Förstorar man upp grafiten i mikroskop ser man att atomerna i varje lager sitter ihop i ett hexagonalt (sexkantigt) mönster, precis som ståltråden i ett hönsnät. Grafen är ett sådant lager av grafit som alltså är mycket tunt, bara en atom tjock. Tre miljoner skikt grafen bildar en millimeter grafit. © Nobelstiftelsen ” för banbrytande experiment rörande det tvådimensionella materialet grafen” André Geim * 1 oktober 1958 i Sochi, Ryssland © Nobelstiftelsen André Geim och Konstantin Novoselov Nobelpriset i fysik 2010 Konstantin Novoselov * 23 augusti 1974 i Nizjnij Tagil, Ryssland Forskare försökte på olika kemiska sätt dela grafit för att få grafen, men det gick inte. Man trodde inte heller att ett lager med kolatomer skulle vara stabilt. Geim och Novoselov använde tejp för att riva av en tunn flaga grafit. Sedan gjorde de flagan tunnare och tunnare genom att upprepa tejp tricket. Till slut hade de hade lyckats få fram ett kolmaterial som bara var en atom tjockt. Till en början var grafen det dyraste material som kunde tillverkas. Grafen är fortfarande svårt att framställa i stor skala och kan endast framställas på laboratorium. Många forskare undersöker hur man skulle kunna framställa och använda sig av materialet. Det leder elektricitet väldigt bra. Därför skulle grafentransistorer kunna ersätta dagens kiseltransistorer i datorer och göra datorerna både snabbare och mindre. Med grafen i plast så leder plasten ström. Grafen släpper också igenom synligt ljus. Ljuspaneler och solceller är därför troliga tillämpningar. Strukturen hos grafen, hönsnätmönstret, gör det också lätt att bygga extremt känsliga detektorer, till exempel för farliga gaser. Minsta molekyl som fäster på den perfekta ytan kan upptäckas. Möjliga användningsområden och tillämpningar av grafen är många, men som framtiden får utvisa. 35 Robert Edwards Nobelpriset i MEDICIN eller FYSIOLOGI 2010 © Nobelstiftelsen ” för utvecklingen av in vitro-fertilisering” Robert G. Edwards startade världens första IVF-centrum (In vitro - fertilisering, provrörs befruktning). * 27 september 1925 i Batley, Storbritannien Den 27 juli 1978 såg Louise Brown, världens första provrörsbaby ljuset. I nio år hade hennes föräldrar, Lesley och John Brown, försökt få barn men utan resultat. Men så sökte de sig till en klinik där Robert Edwards forskade. L ouise Brown var frukten av ett tankefrö som såtts mer än 20 år tidigare. I början på 1950-talet doktorerade Edwards i biologi vid Edinburghs universitet, i Skottland, på fortplantning hos möss. Han tillbringade många nätter i laboratoriet eftersom det var då som mössen fick ägglossning. Det var under en av dessa nätter som han kom på idén: kanske kunde man låta befruktningen ske i en laboratorieskål, utanför kroppen? Då skulle man kringgå många av de problem som leder till ofrivillig barnlöshet (infertilitet). I slutet på 1950-talet flyttade Edwards till London. Där fick han tillfälle att prova sin idé, inte bara på möss utan även på människor. Men arbetet gick trögt. Tack vare en gynekolog hade han tillgång till ägg, men de var alldeles för få. Dessutom verkade det som om äggen inte ville mogna och utvecklas som de skulle i laboratorieskålen. Efter några års forskning och ytterligare en flytt till Cambridge kom Edwards på vad problemet var. Mänskliga ägg tar lång tid på sig att mogna, ett dygn. Och de måste få mogna i äggstocken. Edwards började samarbeta med en gynekolog som var titthålskirurg och det var ett stort plus i kanten. Titthålskirurgin var då, i slutet på 1960-talet, i sin linda. Kvinnorna stimulerades först med hormon för att få äggen att mogna. Äggen plockades sedan ut med titthålskirurgi och därefter befruktades äggen med spermier i en cellodlingsskål. Trots att provrörsbefruktning är effektiv väckte den protester och debatt redan från starten. Från kyrkans håll ansågs den etiskt tveksam eftersom många var rädda för att barnen skulle födas med missbildningar. Även vetenskapsmän var negativa och Edwards hade svårt att få pengar till sin forskning. Ett knappt år efter Louise Brown föddes det andra provrörsbarnet, en pojke. År 1986 hade 2000 barn fötts med provrörsbefruktning och idag ligger siffran på miljoner friska barn. Metoden har utvecklats sedan Louise Brown föddes. Idag kan spermier injiceras direkt in i ägget i skålen, vilket också hjälper fall där m annens spermier är bristfälliga. Ägg och embryon kan också frysas och sparas till senare. Mer än 10 procent av alla par är ofrivilligt barnlösa och 20-30 procent av alla provrörsbefruktade ägg leder till att barn föds. Metoden hjälper alltså en stor andel av alla ofrivilligt barnlösa par. Till mänsklighetens största nytta | nobelprisbelönat arbete 36 Saul Perlmutter * 22 september 1959 i Champaign-Urbana, USA Upptäckten kom som en total överraskning även för pristagarna själva. Det de såg var som att kasta en boll upp i luften och, istället för att få den tillbaka, bara se den försvinna allt snabbare mot himlen. Gravitationskraften räcker inte till för att vända bollens rörelse. Något liknande tycks hända i hela universum. Gravitationen borde få universums expansion att sakta in. Men så sent som i mitten och slutet av 1990-talet upptäckte pristagarna, som ledde varsin konkurrerande forskargrupp, att universum expanderar allt snabbare. Detta upptäckte de genom att studera ljusstyrkan från så kallade supernovor, det vill säga exploderande stjärnor. De tre pristagarna har följt flera dussin stjärnexplosioner och då upptäckt att universum utvidgar sig i en allt snabbare takt. Brian Schmidt * 24 februari, 1967 i Missoula, USA © Nobelstiftelsen © Nobelstiftelsen ”för upptäckten av universums accelererande expansion genom observationer av avlägsna supernovor” © Nobelstiftelsen Saul Perlmutter, Brian Schmidt och Adam Riess Nobelpriset i fysik 2011 Adam Riess * 16 december 1969 i Washington, USA som kommit att vända helt på våra föreställningar om universum. Om expansionen fortgår kommer universum bli allt tommare och tommare, samtidigt som forskarna har fått en ny stor gåta att lösa. Gåtan om mörk energi! En konsekvens av accelerationen är att, om den fortsätter, kommer universum någon gång i framtiden bli allt kallare. Man tror att accelerationen drivs av så kallad mörk energi. Det är oklart exakt vad mörk energi är, men den utgör tre fjärdedelar av universum och är en stor gåta, kanske fysikens största idag. Inte undra på att kosmologin skakades i grunden när de separata forskargrupperna offentliggjorde sina fynd 1998. Nobelpriset delades ut för forskargärningar Till mänsklighetens största nytta | nobelprisbelönat arbete 37 ©The Nobel Museum 2013. Nobel Prize®, Nobel Museum® and the Nobel Prize® medal design mark are registered trademarks of Nobel Foundation.
© Copyright 2024