Teckenspråkig verksamheT i sTockholms sTifT • nr 4 2008
StiftsTecken Teckenspråkig verksamhet i stockholms stift • nr 4 2008 TEMA Barn foto: alisen bozkurt Från vänster Benjamin, Wilma, Bea och Saga. Vi minns alla hur det är att vara barn. Tror vi. Irina Kankkonen n r Bomaatt har satt sig ner för att fråga barnen hur det är, egentligen. Barnens högtid är ju julen, så hon passar även på att prata om jul med dem. n r a b vara I mitten av november hölls en famil jedag som samlade runt 70 personer i Mariakyrkan, i Jakobsberg. Temat var Caramba – Cirkus med Maria Llerena. Barnen hade roligt och klädde ut sig som om de tillhörde cirkusen. De gick på lina och dansade. Efter lunchpausen med korv och bröd gjorde barnen egna maracas. När det blev dags för efter 2 middagsfika fick barnen glass och jag passade på att intervjua fyra av dem. Ivrigt ställer Benjamin 3,5 år, Wilma 4,5 år, Bea 4 år och Saga 4,5 år upp på intervjun. Det här är vårt samtal. Är det bra att vara barn? Varför? Alla nickar snabbt. Irina Kankkonen Samtal mamma–barn Mamma Mairi Puu och dottern Mi randa, 5 år samtalar hemma i soffan. I soffan sitter även lillasyster Isabel 3 år. Men det är Miranda, till höger, som svarar på frågorna nedan. Vad vill du göra när du blir vuxen? – Jag vill jobba på mitt dagis. Har du kompisar? Varför är det viktigt att ha en kompis? – Ja, jag har kompisar. Därför att man blir snäll. Vill du ha barn när du blir äldre? – Ja, fem barn. Varför firar man jul? – Därför att Jesus skapade julen. I de cember födde Maria Jesus. Han har en pappa som heter Josef. Jesus var baby. Vad är bäst med julen? – Det är roligt med presenter. Med julen kommer snö och då kan jag göra snögubbar. Mairi Puu Speciell glädje foto: privat När jag tackar för intervjun hoppar alla ur soffan och springer till sina för äldrar. foto: edison shadabi – Det är roligt att leka, att måla och rita, tecknade Wilma. – Tråkigt, sa Bea blyg. För säkerhets skull frågar jag: – Är det tråkigt att vara barn? Bea nickar fundersamt. – Att äta ost, leka och leta, tycker Ben jamin är det som är bra med att vara barn. Har ni kompisar? Alla nickar bestämt. Är det viktigt att ha kompisar? Varför är det viktigt? Alla nickar en gång till. – För att kunna leka med, ropar Wilma – Ja, leka med kompisar, tycker Saga och Benjamin Vill ni ha barn när ni blir vuxna? Hur många? Alla nickar, igen, medan de fortsätter att äta på sina glassar. Sedan börjar de kolla sina fingrar och räknar: – Fyra, säger Benjamin – Fyra, säger Wilma också. Bea vill ha fem istället medan Saga tycker att det räcker med två. Men så ändrar Bea sig, hon vill bara ha ett barn. Jag frågar henne en gång till om hon vill ha ett istället för fem barn. Hon funderar lite innan hon säger: – Nää, jag vill ha fem barn. Varför vill ni ha barn? – Man kan leka med dem, springa och vara på lekplatsen, berättar Wilma. – Man kan springa och leka i skogen med dem, tecknar Benjamin. Julen kommer snart. Men vad är jul? Alla blir så ivriga och vill säga allt sam tidigt så jag får fråga om. – Julklappar, man får önska sig leksa ker, ropar Wilma glatt. – Jultomten och julgran med pynt, så be skriver Benjamin leende hur julen ser ut. Bea reser sig ur soffan och beskiver att hon vill ha balettklänning och ba lettskor i julklapp. Vet ni att det är Jesu födelsedag vi firar på julafton? – Nej … vem är det, skakar Wilma på huvudet. – Vet inte, tecknar Saga som också skakar på huvudet. Mamma Ingela håller Nicole och pappa Lennart har blå slips, på bilden syns faddrarna och prästen Gunner Kjellermo också. Hur har Nicole förändrat ert liv? – På alla sätt, Nicole har kommit in med en speciell glädje i livet. Min mamma tycker att jag nu nästan alltid har ett le ende i ansiktet. Jag är pappa för första gången, säger Lennart. – Det är mysigt med en liten i familjen, säger Ingela. Vad vill ni ge för råd till er dotter inför framtiden? – Att fånga dagen!, säger Ingela. Ni har valt att döpa Nicole. Varför? – Dopet är en välkomstfest där Nicole välkomnas av familj och vänner. Så ger dopet barnet en möjlighet att upptäcka andligheten i livet och i framtiden göra egna val, säger Ingela. Gunnel Kjellermo 3 foto: irina kankkonen Björnen Teofil filosoferar –Teofil, känner du några barn? –Jag känner massor av barn. De är mina bästa kompisar, som Lotta. –Just det, Lotta, känner du några barn? –Såklart! Jag är ju också ett barn. Fast när Teofil var barn kallades det björnunge. –Precis, jag har varit en björnunge. Teckenspråkigt arbete i Stockholms stift Besöksadress: Stockholms stiftskansli, Klara Södra Kyrkogata 1, Stockholm. Tfn växel (tal): 08-508 940 00 Fax: 08-24 75 75 Gunnel Kjellermo Växa upp med kärlek När vi blir föräldrar eller tar hand om andras barn känner vi oss ansvariga och hoppas att allt ska gå bra för dem i livet. Att de ska växa upp med kärlek. Alla barn behöver föräldrars och andra vuxnas kärlek. Men det finns vuxna som inte tar hand om foto: magnus aronson sina barn, som inte orkar ansvara för dem. Många barn drabbas på grund av detta. Vi ber för dem! Vi vuxna är, inom oss, också barn. Guds kärlek behöver vi alla - barn som vuxna barn. Vi är döpta i Guds kärlek och som vuxna ska vi ansvara för oss själva och andra. Gud själv kom hit till oss i det lilla Jesubarnet. Gud älskar oss före vi själva har upptäckt Jesus Kristus, Guds son som vår frälsare. Det är kärlek man ser i föräldrarna Maria och Josef när de tar hand om Guds son Jesus. Gud har gett dem ett uppdrag. God fridfull jul önskas läsarna, med hopp att vi alla tar ansvar och ber en julbön för alla barn! Julhälsningar EVA OZOLINS TECKENSPRÅKIG STIFTsDIAKON Familjenytt Sonja Andersson Stockholm, den 27 september, 80 år Nils Egon Nilsson Bredäng, den 28 oktober, 78 år 4 foto: privat Greta Hagelsjö Sollentuna, den 20 november, 91 år Nicole Maria Jakobsson den 25 oktober, Tacksägelsekyrkan, Eva Ozolins Diakon Bildtfn eva.ozolins@sip. omnitor.se mobil 073-374 66 02, 073-773 00 56, bost 0171-53542 E-post [email protected] Besök efter överenskommelse StiftsTecken Tidning för teckenspråkigt arbete i Stockholms stift •Utkommer med 4 nr/år. Vill du ha tidningen kostnadsfritt, kontakta Gunnel Kjellermo. •Ansvarig utgivare: Inga-Lena Arvidsson •Redaktör: Caroline Hedin •Grafisk form: Eva Widegren •Postadress: Stiftskansliet, Box 16306, 103 25 Stockholm •Tel: 08-508 940 00 •Omslagsbild, foto: Magnus Aronson Trångsund. Föräldrar: Ingela och Lennart Jakobsson. Faddrar: Frida Malmberg, Tobias Malmberg och Erica Hanson. Präst: Gunnel Kjellermo Avlidna DÖPTA Stiftsadjunkt för teckenspråkigt arbete Tfn 08-508 940 18, mobil 070-216 40 02 E-post [email protected] Besök enligt överenskommelse Simon Ragnar Love Degsell dop den 22 november, Brännkyrka kyrka, Älvsjö. Föräldrar: Camilla och Pontus Degsell. Faddrar: Ragnheidur Kristiansen och Eskil Degsell. Präst: Johan Selin. Kalendarium träffar teckenspråkiga gudstjänster Torsdag 18 december kl 15.00 Kalhällträff 25 december kl 8.30 Julotta i Hedvig Eleonora Kyrkkaffe efteråt för 20 kr Måndag 12 januari kl 14.30 18 januari kl 16.00 Torsdag 15 januari kl 13.00 Mässa (Gudstjänst med nattvard) Mariakyrkan Kyrkkaffe Kistaträff Pilträdetträff Mässa – ”Det levande tecknet” Mariakyrkan. Kyrkkaffe foto: magnus aronson 15 februari kl 16.00 Måndag 19 januari kl 13.00 Huddingeträff Torsdag 29 januari kl 15.00 Kalhällträff tolkade gudstjänster Högmässa, S:t Lukaskyrkan, Kallhäll Måndag 9 februari kl 14.30 foto: magnus aronson 19 april kl 18.00 Mässa ”Våga tvivla – Våga tro!” Mariakyrkan. Kyrkkaffe foto: www.sxc.hu Torsdag 19 februari kl 15.00 25 januari kl 11.00 Huddingeträff Högmässa S:t Lukaskyrkan, Kallhäll Torsdag 5 mars kl 13.00 8 mars kl 11.00 Måndag 16 mars kl 14.30 ”Baka baka liten kaka, rulla, rulla liten bulle, skjuts med den i ugnen” Lördag 31 januari Vi öppnar kl 10.00, program mellan 11.00-15.00. Mat: 40 kr per vuxen ”Änglar jobbar” Lördag 21 mars Kalhällträff Måndag 2 mars kl 13.00 Kistaträff Pilträdetträff Torsdag 26 mars kl 15.00 Kalhällträff Adresser Kallhällsträffar S:t Lukaskyrkan, Svarvargränd 1 Huddingeträffar Huddinge försam lingshem, Kommunalväg 1 Kistaträffar Kista kyrka, Kista torg Pilträdsträffar Pilträdet Servicehus, Kungsholmen Start kl 11.00 i Mariakyrkan med mässa. Vi öppnar kl 10.00, program mellan 11.00-15.00. Dagen slutar kl 15.00. Mat: 40 kr per vuxen. För ytterligare information om barn- och familjeverksamheten: www.jakobsbergsforsamling.org foto: www.sxc.hu ”Vägen till korset” En korsvandring i Mariakyrkans lokaler, nedre botten. Kyrkfika och samtal Pilträdetträff ”Vandring till krubban” samling för barn och vuxna i Bollmoradalens kyrka, Tyresö Efteråt serveras gröt och skinksmörgås Familjedagar 9 april kl 18.30 Torsdag 5 februari kl 13.00 Kistaträff Högmässa. Djurgårdskyrkan Mariamässa tillsammans med Familje dagen. Mariakyrkan. Kyrklunch (anmäl dig till Gunnel Kjellermo senast 16 mars på 070-216 40 02 eller [email protected]) Huddingeträff 21 december kl 11.00 24 december kl 11.00 21 mars, (Obs! lördag) kl 11.00 Måndag 2 februari kl 13.00 www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift Du har väl hittat våra hemsidor? Där finns massor av information om Svenska kyrkan och Stockholms stift och även några sidor om det teckenspråkiga arbetet. 5 Christina Lindgren 6 foto: caroline hedin Ålder: 49 år Yrke: Sjukhuspastor Viktigaste i sitt arbete: Meningsfulla möten där kontakt uppstår. Senast lästa bok: Flyga drake Favoriträtt: pappas pannkakor med sylt Barn är också människor Christina Lindgren är sjukhuspastor på Södersjukhuset. Där har hon arbetat i snart tio år. I sitt arbete träffar hon bland annat barn som drabbas av sorg. Som sjukhuspastor handlar mycket av arbetstiden om att finnas tillgänglig på sjukhuset för samtal och möten. Christina Lindgren och de andra i Sjukhuskyrkan vill finnas till för både patienter, deras närstående och personalen som arbetar på sjukhuset. – Jag vet aldrig hur en dag ska se ut och vad jag ska vara med om. Jag har inplanerade samtal och möten men så ringer telefonen och jag kastas in i något nytt. Tid att lyssna När man blir inlagd på sjukhus kommer mycket tankar och frågor kring livet upp till ytan. Då kan det vara skönt att dela dessa tankar, även om man inte är religiös, med någon som har tid att lyssna. Sjukhuskyrkan är bra placerat i Södersjukhuset huvudkorridor där alla måste gå förbi. – Där ser man att det brinner levande ljus vilket gör att många stannar till en stund och möten sker. Så Sjukhus- kyrkan har även en slags öppen mottagning med tid för spontana besök. Christina Lindgren är ansvarig för kontakten med Sachsska barnsjukhuset. Där vårdas bland annat för tidigt födda, barn med diabetes och allergier. Det finns också en barnakut. I sitt arbete kommer Christina Lindgren främst i kontakt med barn som anhöriga då hon är utbildad för att leda sorgegrupper för barn. – Barns sorg är randig. Med det menas att de inte vistas i sorgen hela tiden utan tar pauser för lek och påfyllning av energi. Christina Lindgren menar att barn har hittat det bästa sättet att sörja. Att både vara i det svåra men också kunna gå ur det och hämta kraft för att sedan orka med. Igen. – Det är lätt att glömma bort barn i sorg, säger Christina Lindgren. Hon tror att det säger mer om oss vuxna, att vi inte vill se barnens lidande. Att man vill skydda dem från smärtan. Andra sätt – Men det är viktigt att låta barn vara delaktiga på sina villkor. Istället kan man försöka skydda barnet i mötet och låta dem delta så mycket de själva vill. Att inte få vara delaktig kan skapa en känsla av utanförskap och övergivenhet. Det är värre. Att själavårda barn är inte samma sak som att sitta rakt upp och ner med en vuxen och låta samtalet vara det centrala. När Christina Lindgren håller i sorgegrupper för barn använder hon ofta andra sätt att kommunicera än att bara prata. Det kan handla om att rita till exempel och göra olika övningar. – Barn tycker om att träffa andra barn, därför är det bra med sorgegrupper. Barn får veta att andra har upplevt liknande förluster och kan haka på och börja dela med sig i gruppen vad de känner, säger hon. De får stöd av varandra. Inte bara gulliga När Christina Lindgren träffar barn vill hon möta dem som de är, inte som de förväntas vara från en vuxenhorisont. Att lyssna till vad de säger. Hon vill tvätta bort stämpeln på barn som enbart gulliga. – Det är viktigt att se barn som människor. De kan göra elaka saker också, säger hon. Christina Lindgren fortsätter tanken. Hon tror inte det är poängen att bli gullig och naiv när Jesus säger att man ska bli som ett barn för att komma in i himmelriket. – Jag tror att det handlar mer om beroende, sårbarhet och tillit. Caroline Hedin Kyrkdag med besök av tv foto: www.crestock.com Den årliga kyrkdagen hölls i år den 26 oktober. Barn och föräldrar droppade in redan vid ett för att öva på teckensång och klippa hjärtan. Hjärtanen hade texten ”Förlåt” och delades ut i mässan som just hade temat förlåtelse utan gräns. Det var närmare 40 personer som firade mässan tillsammans och Sveriges television var med och filmade så det var lite extra pirrigt! Predikade gjorde prästkandidat Channah Kjellermo, barnen teckensjöng och många andra var delaktiga. Denna söndag välkomnades de ungdomar som ska delta i sommarkonfirmandlägret 2009 i Rättvik. Efter kyrkkaffe med smörgåstårta, berättade Rut Madebrink om sin döva mormor Hilda Zommarin. Gunnel Kjellermo 7 Barn har vi alla varit Inom oss bär vi på barndomsminnen och ibland skymtar barnet inom oss fram. Bibeln berättar om barn i olika sammanhang. Tyvärr finns det ingen berättelse utifrån barnets eget perspektiv. I skapelseberättelsen som finns i gamla testamentet bekräftas det att vi är skapade till Guds avbild. I nya testamentet lyfter Jesus fram barnet på ett speciellt sätt. I Markusevangeliet står det att Jesus säger ”Låt barnen komma hit till mig och hindra dem inte; Guds rike tillhör sådana som de. Sannerligen, den som inte tar emot Guds rike som ett barn kommer aldrig dit in.” Är det barnets oförstörda öppenhet och nyfikenhet Jesus vill lyfta fram som en oerhört viktig egenskap för att utveckla ett liv i all dess rikedom, som vi är skapade till, eller … Hur kan jag hjälpa ett barn att utveckla sin andlighet? Hur kan jag hjälpa ett barn att mogna i sin personlighet? I Matteusevangeliet berättas det om ett tillfälle där flera barn jublar inför Jesus. Överstepräster och lärda män ber Jesus att tysta barnen. Jesus svarar dem då att ”barns och spädbarns rop har du gjort till en lovsång åt dig.” Vi ska snart fira jul. Vid denna vår ljusaste högtid, påminns vi om att Gud själv väljer att möta oss som ett nyfött barn. Naken och utsatt överlämnar Gud sig genom Jesus till världen. Inför denna odödliga berättelse, fyller glädjen oss och tillsammans med generationer bakåt och generationer framåt tar vi emot barnet – gåvan – livet, in till vårt hjärtas djup. ”Ljuset bär oss. Gud är nära i ett litet barn som ser oss. Bär vi barnet i vårt hjärta blir vi bot för världens plåga. Gud är hos oss, ljus i natten, för att hjälpa oss att våga. Ljuset bär oss …” ur psalm 744 Gunnel Kjellermo Till eftertanke och bön på barndagarna Gud, du som är som en mor och far för oss, inför dig vill vi lyfta fram alla barn på jorden, barn som gråter av rädsla och av smärta, barn som är hungriga och törstiga, barn som är förtvivlade och oroliga, barn som skrattar och mår bra. Gud, lär oss att se och bejaka de barn vi möter, att våga fråga och bry oss om. Vi ber för de barn som utsätts för övergrepp och misshandel från vuxna. Gud, ge alla barn kraft och frimodighet, tillit och förtröstan. Vi ber att alla barn ska få leva som barn, lekfulla och oskuldsfulla, innan vuxenlivets ansvar så småningom blir deras. Gud, hjälp oss att förstå att vuxna och barn är beroende av varandra i det ständiga samspel som livet är. Ge oss förmåga att samarbeta i ömsesidig respekt och i en gemensam strävan för en fredligare värld. KG Hammar och Tord Harlin Bön i biskopsbrev inför barnkonventionens 10-årsjubileum
© Copyright 2024