1. No category

TRAKTORN OCH DESS UTVECKLING
Av direktör HaraM A:�on Molierg, Statens Maskinprovningar
Traktorntvccklingcn som pågått: i ungefii,· 100 år är otro­
ligt fascinerande, förklarade direktifrcn för Statens Ma­
skin11rovningar, Ilarald A :son Moherg, på den av JORD
och SKOG arrangerade traktorclagen och gav sedan en
målancle bcsk�ivning av de i,leer och tendenser som kom­
mit och gått samt slutade med all sammanfatta kraven på
morgondagens traktor. Detta föredrag, koncentrerat och
bearbetat av författaren själv, ,,terges här. Övriga Ciire­
<lrag kommer i likartad form all publiceras i kommande
numn1cr.
Praktiskt taµ;et i samma stund som ångmaskinen och diir­
merl en helt ny typ av kraftrnaskiu hade skapnts. börja­
de nian grubbla över möjligheterna att 11tuyttja denna i
jordbrukets tjänst. ='-ågot starkt behov av en sådan mera
koncentrerad .1..-raftkälla för rörligt arbete inom jordbruket
existerade väl knappast ,id den tiden, men det tekniska
intresset tog sig uttryck i försök att skapa något nytt.
Sedan dess har en tidvis snabb, tidvis långsam men
oavbrutet fortskridande utveckling pågått. En m,ingd
idcer har kommit fram 1mdcr årens lopp. flera iin man i
allmänhet föi-cstiillcr sig. På detta område är det emeller­
tid icke nog med en i och för sig riktig ide. En mängd krav
måste uppfyllao för att slutresultatet av iden skall bli att
en maskin rnarknndsföres. T den måste varn möjlig att om­
sätta till en nrklig konstruktion. Hiskvilligt kapital är en
annan nödviindig sak. Tillverkning:,resurser 111åste finnas.
Många, kanske goda, idccr hm: fått läggas åt sidan därför
att sådana resurser ej funHi ls i erforderlig grad. Det måste
vidare finnas en reell marknad. Tden kommer annars ald­
rig att kunna omsättas genom en tillverkning "'" sådan
omfattning att försäljningsprisct blir rimligt.
Ett svep över vad som hänt sedan Watt's ångmaskin
ko1n fran1� visar ett n1yller av idCer. 1nånga bra, n1åuga
dåliga. Av de i och för sig goda ideerua har f lera kunnat
realiseras men åtskilliga har icke kunnat och kommer al­
drig att kunna utnyttjas.
Alla minns uttrycket r1Jngenting nytt under solen >>. När
En tidig hriuisk >>ångtraktor>> tillverkat! av tlen fortfarande
verksamma firman Tasker, som rcklameratlc tlen som >>en
10 hk självgående maskim.
14
man ser på vad som hänt inom jordbrukets mekanisering.
får man det ofta bekräftat. Mycket som vi ti·or vara abso­
lut nytt har för länge sedan prövats och förkastats. Ibland
kan emellertid förutsättningarna hiii: och var ha iinclrats,
både på elen Lekni,ka sidan och ifråga om jordbrnksdriften
jiimte dess ekonomi. Det finns därför all anledning att då
och då ompröva äldre uppslag.
Vid en översikt av utvecklingen kan det vara praktiskt
att behandla frågorna i onlning: trnktorns allmänna ut­
formnjng, motorn; trausmissioner.na sa n1t relationen me1lan motoreffekt och traktorvikt.
Traktorns allmänna utformning
.\Ian föreställer sig gärna att den traktortyp, som vi i dag
all111iint har, aUtså en relativt kort, kompakt maskin, läm­
pad att bogsera eller baktill bära redskap har varit accep­
terad från början. Så var inte alls fallet. I början var cl('
ångdrivna kraftmaskinerua så stora och tunga, att man
ingalunda allmänt drömde orn att kunna sätta en sådan
ångmaskin direkt i häst,nnas ställe. Engelsmannen Fow­
ler löste problemet genom att siitta en stark ångmaskin ·på
,·ardera sidan av foltct och låta dessa med kraftiga stålli­
nor dra plogen eller harven fdm den ena sidan av fältet
till den andra. .\långa kanske rycker på axlarna åt en så­
dan konstruktion. Det är fel att göra så, ty lösningen ha,·
haft obestridliga förtjänster. Där dessa aggregat främst
sattes in, bl.a. i Sachsen och andra tyska områden rnecl
jämn terräng och stora fält passade denna fonn av mas­
kinclrift utmärkt. År 1895 arbetade omkring 2000 sådana
aggregat i Tyskland, senare blev det än flera. Till svenskt
jordbruk skaffades, så vitt jag vet, endast tre, men dessa
gjorde i många år en god insats, främst i Skåne.
Ångmaskinen eftrerträddes vid sekelskiftet av förb1·än­
ningsmotoru. Denna erbjöd möjligheter som man förut ej
haft. Konkurrensen mellan ånga och motor är emellertid
på sina håll alltjämt skarp. Inom några områden, t.ex.
sjöfarten, håller ångan t.o.m. på att återerövra sina förloPlöjning enligt Fowlers system med en lokomohil på
,•ardera sidan av fältet, vilka med hjälp av stållinor drog
plogen.
Maskinteknik
JORD och SKOG nr I, 1955
rade pos1t10ner. För jordbrukets vidkommande ser det
dock niirmast ut som om elen spelat ut sin roll.
Förbränningsmotorn gj,ndc kraftmaskincn lättare.
Man gick omedelbart ifrån de långa, tunga stålliuorna.
något som försökts redan med ångmaskiner. :\iaskinen
kunde själv gå fram och tillbaka ifrcr fältet och ta med sig
redskapt"n. I Centralenropa där man var Yan vid Fowlcr­
mctodeu, tiinktc man friimst på plöjningsarhctet i det hiir
sarn10anhanirct. Sekelskiftets rörli f! a kraftrnaskincr hade
därför inte mycket gemensamt med nuvarande konstruk­
tioner. De Yar egentljgen endast motorplogar. De tyska
maskin<'rna \\ID och SLock, som knappast var kända här.
representerar ganska bra den tidens uppfattning. I främre
änden av den långa, kraftiga rarncn Yar motorn monterad.
Ramen bars aY ett par höga (.lriYhjnl låugL fram. Etl litet
styrande hjul satt Hingst akterut. Plogkropparna va,· pla­
cerade i en rörlig ram, upphängd under traktorramen. Fö­
raren satt ofta så att han hade god uppsikt över redska­
pen. Denna ruaskintyp är vcrkli1tt intressant och kan,
om man så Yill, siil-(as i siµ; bära fröet till våra dagars ak­
tuella nykonstruktioner.
I USA hade man tidiµ;t uLnyttjaL förl,ränniugsmotorn.
Förhållandena i jordbrnket Yar där annorlunda iin i Euro­
pa. Det fanns gott om åkerareal, men stor brist n\ddc pil
mäuskli i; arbetskraft. Det gällde därför främst att spara
på dennn, varför det var nödvändigt med mera allsidigt
användbara maskiner. Därför skapades traktorn. En
verklig traktor var inte avsedd enbart eller ens främst
för plöjning utan deu borde dra aJlt ,nöjligt.
I Europa lärde man sig mycket fr:'.in USA, som iir före­
gångsland på detta område. Åsikterna har sviingt fram
och tillbaka. Från de stora tyska motorplogarna gick åt­
,killiga iclecr över till de svenska maskinerna Avance och
June. Fråu USA åter ledde linjer till ;\1unklell som. ehuru
lokomohiltillverkarc, alltid gått >)trnktorvägcn>>. I många
år, ända till 1918-20. var det ganska oklart Yllrt utveck­
lingen skulle gå.
En milstolpe blev omkring 1920 skapandet och lllark­
nadsföraudet av den lilla Forclson-traktorn, ursprungligen
konstruerad i USA. Den passade vid elen tiden kanske inte
-å bra diir, men var utmi-irkt för europeiska förhållanden.
Til!Yerkningcn överflyttades mycket snart till Europa,
,:iärmare bestiimt till England. For<lson-traktorn gjordc
,i.g alltså aldrig gällande i lJS.A, men betydde nåirot av en
�evolution här i Europa. Den utgjorde en relativt liten,
1:ompakt och liitt enhet, som dessutom Yar förhållancleYis
billig. InternaLional Harvesters traktor Titan ot:h än mera
:-ypen 10-20 ger ytterligare exempel på maskiner genom
s-ilka >>traktor>>-idcn fördes till tillfällig seger.
Traktortypen dominerade fullständigt under 20-talet
.ch långt in på 30-talet. :\ier och mer kr[h·dcs emellertid
-:örre allsidighet. Eu ny milstolpe representerar luft­
=m.ihjulen som började användas i början av 30-talet.
led dem fick traktorn möjlighet att nästan till 100 %
_mnkurrcra med hästen i ren jor<lbruksdrift.
�nart krävdes att traktorn skulle passa också för ar­
-�:e i radväxande grödor. l\Ian ville hänga hackredskap
=<ler traktorkroppen. Under 30-talets första del skapa­
-�, därför elen traktortyp som kännetecknas av högt
�lägen traktorkropp, ganska höga hjul och större längd.
3owcrop»-traktor kallades denna typ i USA. MajsodlinMo.skinteknik i JORD och SKOG nr I, 1955
Den tyska motorplogen Stock, en av sekelskiftets rörliga
arhetsmaskiner, med en kraftig ram uppburen av två höga
ilrivhjul långt fram och ett litet styrande hjul Hingst bak.
I vissa avseenden var denna maskintyp en föregångare
till de moderna 1·cdska1,shärarna.
garna i bl. a. Iowa tvingade fram dessa ko11struktioner.
Utvecklingen lPddc alltså till att man åter måste hänga
upp redskapen på traktorn. "\[an gick sed,m virla längre
och började h,inp;a långt flera typer av redskap, främst
sådana för jorclbearbctninµ;. direkt på traktorn. Dessa
placerades då i regel baktiIl på denna. Aggregatet blcY
då mera läLtillanönerat, siirskilt sedan det hydrauliska
lyftsystemet kommit fram. Hård strid har sedan stått
mellan burna och bogserade redskap i jordbruket. För
mindre och medclstorn traktorer har iden rned burua
redskap sla1tit igenom i Yåra dagar. De större traktorerna
g-{1r diircmot al1Lj1imt mest med bogserade.
Har Cl-(entligen traktorn av i dag de11 rätta ntformniu­
µ;en"? Den s.k. >>Rowcroptraktorn>> är kanske endast en
kompromiss, en icke helt tillfredsstiillande utvecklinl-(
av traktorn för boitserinir? Sklllle man inte kunna ersätta
elen typen med en maskin som från början till slut vore
konstruerad att bära ·redskapen? D,, kunde redskapen
eller snarare >>Yerktygcn•> bli enkla och billiga. Med
kraftmaskinen, utrustad med lämpliga verktyg, skulle
ma11 skapa eu motorplog, en sjäh·drivandc potatisupp­
tagare, en sjiilvdrivande bindare etc.
Iden lir inte l1clt uy. Före senaste världskril-(et knnde
rlessa tankar emellertid icke realiseras. Den tyska trak­
torn Ruhrstahl iir nu byggd efter dessa linjer. Den har
hö1t ram, motorn sitter långt bak, förarsätet likaså. Ra­
men är ordm,cl så att man monterar redskapen framför
bakhjulen. Samma ide hade redan förut tillämpats i
Allis-Chalmers modell G, en liten traktor, som emellertid
är för lätt för att under våra förhållanden duga som all­
round-traktor på ('Il li Len gård.
Avanee, Sveriges första traktormärke, hade övertagit åt­
skilliga ideer från de tyska motorplogarna.
15
-,
l
JUnnktells första traktor från 1913 på 30- 4,0 hk var till
skillnad från Avance mera påverkad av den amerikanska
ut"·ecklinge11.
EJ'Ler saw ma riktlinjer och fullL konsekvent iir den
tyska traktorn Lanz-Alldog konstruerad. Oiirmed iir lllan
på ett siitt tillbaka vid Lankarna bakom de gamla \°\ D­
och Stock-moLorploganrn. Dessa maskiner n,r stora
och ej byggda för att egentligen gå med andra ,·erklyg
iin plogar. _\Led tYå drivna hjul, placerade riitt niira ena
iindcn av en lång ram. '"·sedd att hiira redskapen. rnmt
,ned ett eller två styrhj11l i rameus andra äHde och föra­
ren placerad långL bak med utsikt över redskapen hade
de emellertid åtskilligt !(emensarnt med den nu nya
Lypen. På de gamla maskinerna gick rnmeu bakåt i för­
hållande till dri,·hjulen. un går den framåt. men detta
betyder principiellt ej så mycket.
Det är för tidigt att i dag försöka siiga n,d dessa id<'er
kan kolllma att ge os,;. Systemet har klara fördelar men
också nackdelar, i nuje fall i sin nuvarande utformnin![.
Vändbarheten blir försämrad genom ramc,i,; relati,·L
stora Hingd. Yid det ,noderna trcpunkt-11pphängnings­
systemct kan man merl någni e11kla handgrepp koppla
1ill och från redskapeu. FergusoH hm: i delta a,·seende
En av de få kvarvarande traktorerna med tändkulemotor
är Lanz Bulldog. Här elen första m(l(lellrn fr,,n 1921.
visat prov på en god lösning. )len på den nya type11 med
verktvg under ramen kan denna utbytbarhet icke ord­
nas lika lätt. Detta synes för närvarande utgöra en ay de
allvarligaste nackdelarna. Det förefaller icke troligt att
typen kan nå någon större marknad förr,in dessa frågor
lösts.
Det i-ir inte bara i Europa (Tyskland) som dessa Lanka,
har på,·Prkat uLforrnninµ:t,rt av vad som möjligen iir rnor­
!(<mdagens krnft.111askincr.
L;SA-firman !\Iinneapolis­
}Ioline har dch·is gåtL sa111111a Yiig med sin traktor Uni­
tractor. Det iir en ganska egendomlig konstruktion . Oen
,.kulle nästan kunna liknas Yid en mycket sLor moLor­
<·Ykel. Den har tre hjul. Två a,· dem är placerade efter
nwandra som på en motorcykel med motorn (38 hk)
mellan sig. Förarsätet sitter ovanför det främre hjulet.
J-'rån detta hjul .�år en kraftig. enkel balk rakt uL åL
höger. På dess yttre ände sittei.· del tredje hjulet. Denna
maskin iir grnndstomme till olika självdrivande maskiner
för skördearbeten. Grundiden iir således även här att
,kapa en sj äh- !( ående arbets maskin kring en central
ram. ;;orn har hjul och kraftkälla, chnru man hittills sLan­
nat Yid skördemaskinerna.
På många håll arbetar man nu vidare p,, detta utom­
ordcntli µ:t intressanta områdt'.
Ilaml- och halvhandtrakto1·er
B,mdtraktorcrna spelar ingen särskilt framträdande roll
inom jordbrnkct. Ej heller iuom skogsbruket iir de domi­
nerande. Iden med bandtraktorer är !(ammal. Den , -erk­
liga 11t\"ecklingcn av handtraktorer skedde i USA., friim,t
kanske genom HolL- och Caterpillar-traktorerna.
8andLrnkLon1 har god framkomlighet och dragfor­
mt,ga samt ett lågt specifikt marktryck. }len elen har
inte enbart fördelar. Den kan inte styras med sam nia pre­
risio.t som en h1ultraktor. Slitaget på banden iir ,torL
och traktorn blir dyrbar både i anskaffning och drift.
_\Ian \"ar tidigt medveten om rlessa nackdelar. Ett försök
att komma ifrån någon eller några aY dessa Ul!(Ör kon­
;atrukLionen av s.k. halvbandtt·aktorer, som har cLL rela­
ti, t kort bandstiill baktill mc11. nntliga framhjul. En på
1920-takt ganska bekant sådan halvhandLraktnr nu
13ates Stccl }'lulc. HalvbandLraktorer tar sig ofLa fram
biiLtrc i:in hjultrnktorer och har bättre styrning iin df"
rena bandtraktorerna, men de har eljest i stort sett sam­
rna nackdelar som rle verkliga bandtraktorerna, fr arnför
allt betriiffandc kostnader och slitage. De har dädör
icke kommit att spela någon sLörrc roll. Iden har då ocb
då återkommiL. bl. a. för milihirt ändarnål i form ay s.k.
artilleritraktorer och liknande. Exempel p,, sådana 11t­
gj orde den tyska Demag: och den snarlika k0'11strnktio­
uen från Yoh·o. För niirn1rande har dessa Lraktorer in­
geL större intresse för o,;s.
En helt ,nrnan sak är att man med en extra hah-band­
uLrustning Lillfölligt kan ge en hjultraktor åtminstone en
del av handtraktorns fördelar. leke m insL på skogens
område tilldrar sig denna möjlighet eLL betyrlande in­
tressP. Vi har därför all anledning alt ägna rleuna till.·
salsanorrlning upprniirksarnhct.
Traktormoto,·ns utveckling
.! ag går så över till uLvecklingcn på motorområdet. \I an
började i allmiinhct bygga traktorerna med antingen för-
16
Maskinteknik
JORD och SKOG nr I, 1955
20 hk lntcrnational från ti1len 0111c1lelharl efter första
världskriget, då den uppgavs alltid gå utan driftsstiirnin-
gar.
Den herö1mla Moline J ärnhäslen, en enaxlig traktor från
tiden fifr första värlllskriget. Förnrplatsen var alltid på rle
hjulförsedda redskap som kopplades till traktorn.
u:asarmotor dler t,indkulemotor. Den första Yerkli:ra
traktont som kom till Sverige omkring år 1909 hade enkel
förgasarmotor. Den inhemska tillverkningen av traktorer
kom em�llertid alt i allt högre grad lita till tändkulemo­
torerna och detsamma var i betydande omfattning fallet
i Tyskland. T;indkulemotorerna blev billigare i drift än
förgasarmotorerna. Först långt senare kom dieselmotorn
med i leken. Dieselrnotorprincipen fanns Yisserligen redan
på ett tidigt stadi,tm, men man kunde med dån1rande
tekniska utveckling icke utnyttja den för fordon. Så
,rnåningorri l yck n de s n1an e1nellertid. frä rnst genon1 ar­
bete i Tyskland, modifiera konstruktionerna så att det
\'ar möjligt am·ända dieselmotorer i bilar. Ue började clå
också komma ifråga för traktorer och från deu stnndt'n
trvcks tändkulemotorn allt mera tillbaka. Som bekant
har vår svenska traktortillverkare Bolinder-?IIunktell
nu slutat bygga traktorer med tändkulemotor. Fijr niir­
,·arande är det egentlil.\en endast den tyska firman Lanz
-amt den fran,;ka SFV som alltjämt utuyttj ar motorty­
pen. Vad Lanz beträffar är det dcssntom fråga om en
tändkulemotor som starkt modifierats så all den närmat
-i!!: dieselmotorns princip. Kanske iir del endast en tid,-
fråga niir dl'n renodlade Liinclknlcmntorn är helt borta frå11
traktorområdet.
Det är en omfattande of'h hctvdelsefull o,ngestaltning
som skett på motorområdet under den tid traktorut­
ve<'klin:::-en pågått. :\Totorerna arbetar nu med betydligt
lägre briin,leförbrnkning än t. ex. 1911 niir traktorprov­
ningarna börj adc i S,·prigc. Det kan finnas anledning att
i d e tta sarnnu1nhang erinra 0111 att bensinförgasarrno­
torn tekniskt på f lera siill iir klart överlägsen fotogcn­
förgasarinoLorn. TyYiirr utgör emellertid det nuvarande
heskattningssvstemet ett väsentligt hinder för anYiind­
ning riv bensin son1 cl riv,nedel.
Beträffande dieselmotorerna är ,len reella .,killnaden,
sett ur praktisk svnvinkel. rnelbn å ena sidan förkam1nar- och virYf"1kan1n1annotorcr sa1nl å andra sidan 1110torer merl direkt insprutnin� icke s,irskilt stor. Förkarn­
mar- och virvelkammarkoHstrnktinnerna kom på sin tid
fram för att mm, skulle kunna göra rlieselmotorn använd­
bar för forclon,;hrnk. trots att man ,-id den tiden ulltjiirnt
hade sYårigheLer med insprutningen. Konstruktioneu
med förkarnnrnrf· rcspektini virvelkan11na,·e var ett hj1ilp­
n1cdel att" överl)t)'��a dessa ::;Yåri�heter ..Dicselrnotorcr
En tidig svensk traktor var J ,mc, som i likhet med Avanee
.,ar påverka,I av d.e tyska motorplogarna. Det ensamma
främre styrhjuJet hade en styrfläns i stil med järnvägs­
!ijulens. Vid en tävling för motoq1logar i Danmark 1920
..-i.,ade sig Jnne ha minsta vändradien.
Den första Fordso111uodcllcn 11å 22 hk. En SYensk traktor­
tillverkare kommenterar efter en demonstration: ,,För­
brukar enligt trovärdiga personer mycket håde bränsle
och smörjolja.,> Som i föredraget sa,lcs kom emellertill
denna traktor au spela en stor roll Hir ,len forlsaua ut­
vf'cklingen.
'"'�kinteknik
JORD och SKOG nr I, 1955
17
En m0<lern redskapsbärare: LanzAlltlog med potatisslittare.
merl di1·ckt inspruLning har en något lägre hrän,leför­
brukning än dcH andn1 typen och har ofta enklare start,
men är rnåhiinda nå!( Ot känsligare för br:inslckn1litclcn.
Skillnaden iir emellertid icke av avgörande betydelse och
hör icke få bestämma valet av tr::iktor.
Intressant är pi't traktormotorområdet alt man nu i
allt störr e omfattning bö.rj ar använda luftk)' lda motorer.
Erfarenheterna med sådana motorer är hittills i allt ,·ä­
sentligt goda.
En diskussion om ut,·ccklingeu på trakLormolorområ­
dct skulle vara ofullstiindig därest icke frågan om eldrift
och atomdrift berördes en smula. Tanken på eldrinrn
traktm·er är icke "Y· Yid traktorprovningarna hiir i S,·cri­
ge år 1911 fanns eu elektrisk motorplog med. På 20-talet
provades andra typer. Det är helt naturligt att man i ett
land som vårt med en till synes relativt god tillgång på
elektrisk energi men eu absolut brist på flytande drh-me­
dcl frågar sig om inte elektl·isk drift av traktorer skulle
vara möilig och lämplig. Tyvärr passar clekLricitetca icke
särskilt bra för uppgiften. Nu kända ackumulatortyµcr
tillåter icke an.-ändning av ett ackumulatorsystem för
matning av en elektrisk traktormotor. Den enda praktiskt
mö,iliga vägen är att utnyttja tillförsel av elenergi genom
en kabel, som leds fram till traktorn och som mer eller
mindre automatiskt hålls något så när spänd så att trak­
torn icke trasslar in sig i den. Konstruktioner hiirför finns
och redan for länge sedan provades sådana i Sverige. I vå­
ra dagars jordbruk i Ryssland använder man metodeu.
Våra erfarenheter var icke tillfredsställande. Därtill kom­
mer att en elektrisk traktor med hlinsyn till elcnergiens
natur ,ir ytterst oliimplig. Traktorn representerar en mas­
kingrupp där mau oftast har att räkna med en allmiin,
,tark belastning under korta, intensiva arbetsperioder.
t.ex. i snmband med vårbruk, skörd eller höst.bruk. Där­
emellan blir användning,:u betydligt mindre. Detta med­
för att de distributionsnät som skulle erfo[dras för att
mata traktorerna skulle bli orimligt dyrbara i förhållande
till elen behövliga energikvantiteten. Man hör också ta
hänsyn till att en elektrisk n,itansluLeu traktor icke passar
för transpor t.uppgifter, nå�ot som i vårt land är av största
betydelse. Dessutom torde vi i ett krisläge icke kunna räk­
na med att elenergi i erforderli :,,; mängd skall kunna stå till
förfogande. Förbränningsrnotor11 är för trakLordrift klart
ö.-erlägscn elmotorn och gengasen är på detta område
utan tvekan en betydligt bättre reserv iin vad elckLricitc­
ten iir.
)fan talar i våra dagar mycket om alon1energin och
möj ligbeterna att använda de11na i näringslivet. Omvand­
ling ay ato111eucrgi till mekaniskt arbete måste för närva­
rande gå via Yiinne. Den vägen är icke billig och den är för
det iindanu°il vi här diskutcra1· prakti;kt oanvändbar mc1l
den teknik man nu förfogar ÖYer. Vi har därför icke anled­
ning räkna med atomdrift såsom eu praktisk realitet. Det·
ta inneb;ir dock giveLvis icke att atomenergi en måste be­
dömas förbli oanvändbar för Lraktordrift Hingrc fram i
tiden.
Transmissionen lika viktig som motorn
Moline, tillverkarna av J lirnhästen, har rne1l sin Unitrac­
tor skapat en trehjulig traktor - en >>Lraktormolorcykcl
med sidvagm> - närma,t avsedd som grundstomme för
olika sj älvgåendc skördemaskiner.
18
Nog är rnotorn en verkligt viktig sak j traktorn ?Hen tl'ans­
missionen kan siigas vara minst lika viktig. .Förbrännings­
motorn har bl.a. en stor nackdel, nämligen att den icke
kan scgdra såsom t.ex. en ångmaskin. Transmissionen i
en vanlig traktor är uppbyggd med en koppling, en växel­
låda med ett större eller mindre antal växlar fram och
f
back, en diferential, eventuellt slutväxlar samt erforder­
liga mellanaxlar, lager osv. Har traktorn fyrhjulsdrift er­
fordra s två differentialer . .'11ed dessa konstruktioner är det
icke möjligt få en elastisk. f lytande reglerbar kraftöver­
föring. Vid större variationer i belastningen, då alltså
drairförmågan bör anpassas efter behovet, måste man
koppla ur, Higga in en annan växel och därefter sätta
igång igen. Under denna omväxling står traktorn ofta
stilla. Man grubblar un mycket över hur en konLinuerlit\
va1·iation av dragförmåga och hastighet skall möjliggöras.
Man har redan för länge sedan försökt med olika friktions­
väx.lar osv., men dessas verkningsgrad är för låg och väx­
larna är dessutom mindre hållbarn. Den enkla kilrems­
variator som nu ofta finns på självdrivande skördetröskor
iir diir bra, men synes icke vara tillräcklig för traktorer
som ju arbetar under betydligt hårdare förhållanden och
dessutom under mycket större antal drift.stimmar per år.
Ett första steg att söka vinna en förbättring är att inMaskinteknik
JORD och SKOG nr I, 1955
för ealaHiska kopplingar. Så har man t.cx. på den tyska
traktorn AJlgaicr en hydraulisk turbinkoppling som ger
en viss elasticitet i kraftöverföringen. Konstruktionen
möjli l,(gör icke att den ordinarie manönerbara kopplingen
tas bort, men den kan likväl vara till fördel och i någon
mån öka traktorns scgdragningsförmåga. Detta torde
dock få betalas genom Pn obetydligt högre briinslcför­
brnkning.
En i ntressant och icke allt för komplicerad metod att
gå ett steg Hingre återfinns på International Ilnrvesters
traklorer Super J\[-TA och W6-TA från "GS,\. Dessa Lrnk­
torer finns ämm ej i SYerigc. De är utrustade med vad till­
Yerkaren benämner en »torquc amplifien>. Konslruktio­
nen måste klart skiljas från de s.k. •>torque converter>> som
numera ej sällan återfinns på moderna bilar, framförallt
från SA. På ,ven,ka skulle denna ,>torqnc amplifiero
närmast kunna kallas »momcntförstärk,n-c>> eller >>clrag­
kraftförstiirkarc>>. Ett sådant namn skulle Yiil ge nå;.rnt
begrepp om vad det hiir iir fråga om. I prinrip utgörs an­
ordningen av e11 s.k. planctviixcl, insatt mclla1, traktorns
ordinarie koppling och ordinarie växellåda. Den ordinarie
växellådan har fem växlar fram och en. back. P!anct­
,·äxcln kan kopplas in utan att den ordinarie kopplingen
.,m-äncls och utan att traktorn stannar. Genom planet­
,·äxeln reduceras traktorns hastighet med i runt tal en
:redjcclcl van-id dragförmågan beräknas öka med om­
kring J 5 % . Det Yiisentliga med dc11na 1nomrntförstiirka­
re eller dragkraftförstärkare är att den niir ,;0111 helst och
utan att traktorn stannas kan kopplas in då man tillföl­
jgt har behov av något större clragkriift, t.ex. cl,, traktorn
=der plöjning eller annan jordbearbetning har att ta sig
fram där jorden tillfälligt är hårdare. Så snart traktorföra­
:.en miirker att dragkraften icke riickcr till, drar han för­
-:ärkarcns spak bak.It och får då omedelbart större rlrng­
'lirmå l!' a hos traktorn. Givetvis minskar hastigheten cHir­
"!d. lJr driftsekonomisk synpunkt sett borde en sådan
..:on,truktion kunna vara av viirdc. Den iir c111ellcrtid än­
helt oprövad i Yårt land och jag har ingen möjlighct att
göra något uttalande om den.
:\fan kan fråga sig om det verkligen är nödvändigt att
.:-ansmissionen helt och hållet skall vara mekanisk mecl
°1!Wg växellåda osv. Man har länge tiinkt på möjligheter­
att införa 1\ågon form av hydraulisk kraftöverföring
sc..::i det finns mycket som talar för sådana konstruktioner.
.?:oblemet är emellertid ingalunda liitt och det är först
1
=
=
=
Allis Chalmers G ä,· en relativt tidig amerikansk rc(!skaps­
biirare efter tlelvis samma principer tyskarna efter krige1
utnyttjat mer målmedvetet.
på allra seuaslc tiden som man uått fram till praktiskt an­
vändbara experimentkonstruktioner. F.n mycket intres­
sant sådan iir den, som helt nyligtm lanserats av National
Inslitutc of Agriculturnl Rugi,wcriug i Eugland. :\Ian har
clär Ut!(ått från en Fordson )Iaj or traktor som byggts om
fullstiincligt. Traktormoton1 rlrivcr en kraftig oljepump
från Yilkeu rörledningar går till bakhjulen. J vardera bak­
hjulet är en fpm-cylindrig oljemotor iuby!(gd. När oljan
från pumpen under relativt högt tryck pressas in i olje­
motorn börjar kolvarna arl.,cta O('h drin1 runt bakl1julen.
Koppling, viixcllåda, diffcreP.tial etc. har helt försvunnit.
_\Ian har fiitt t'n enkel, absolut kontiuuerligt variabel
rcglPriugsmöjlighet för luiFtighct och clragförmåga. Trak­
torn har kunnat göras hög, alltså av rowcrop-typ, utan
att detta medfört behov aY några extra slut,·äxlar osv.
Ramen utgörs av två parallella rör vilket möjliggör en
relativt bekvii111 påhäng,ting av rt!dskap under traktorn.
Det iir ännu alldeles för tidigt att säga något om dt·
praktiska fördelarna med en sådan konstrnktion. ·rrak­
torn iir säkt>digen inte billig- , men man kanske kan komma
till ditta med detta prol.,lem så småningom. Att konstruk­
tionen j och för sig bör kunna gr betydande fördelar för
den praktiske jordbrukaren är uppenbart. Visar ig dessa
fördelar tillräckligt storn iir man från jordhrulrnts sida
säkerligen beredd att betala ett hö!(re µris för traktorn.
Den tyska Ruhrstahltraktorn >lskjuter rygg,> för att man
bekviimt skall kunna placera redskapen mellan hjulen.
Den är en motlern version av motorplogsprincipen.
� sjäh·gående brittisk upptagamle JJress nJJphyggd efter
rtort sett samma system som Molinc Unitraclor, avbildad
--.i föregående sida.
""=<inteknik
JORD och SKOG nr I, 1955
19
lång som det behövs. Det skall bli intressant att SP Yart
detta försök leder. Att den eJ.,ktriska energin från gene­
ratorn kan användas för andra iindarnål än just drift av
bog,;erade maskiner iir uppenbart.
DA.EVT
vÄ><EL­
LÅDA
DREVT.
AeM­
SKIVA
l'R.1·
H.JV�
PLANET­
HJUL
•a·
VTG
A)(fLS·
CR.E'/
PLANE:T­
HJUL 'A'
LAMELL·
KOPP­
LING
l"tG.
4.XCL
IIVG
l,)(f:l..S·
DREV
Planet växel, använd som ,lragkraftförstärkare. (lnter­
natuonal Hal'Vt'sler.) Om lamellkopplingen urkopplas. viJ.
kel kan ske under gång, erhålls en ökning av dragkraften
med ca 50 �o och mots,•arnndc minskning av hastigheten.
Då kopplingen ligger i ingrepp är axlarnas drev (solhjulen)
och planethjulen låsta i Cörhållande till varandra, men då
kopplingen lossas arhetar de som en kuggväxel.
_\'.lan kan Yara gan�ka �äker på att så s1nånjngo1n få �e
vtterligare konstruktioner a,· experirrwntkarnktär på det­
ta område och det ;1r inte helt omöjligt att vi också kan
få se elektrisk k raftö,·erförin!! inom trnktorn, ciYen om de
ek 0110miska fön,tsättningnrnn just nu inte kan bedöma•
gynnsa rnrna.
Kraftuttaget på traktorn iir en ,·iktig detalj. Det kan
utformas på f lera olika siitt. t.ex. så att det iir antingen
beroende eller oberoende av Yilkcn växel som lig;i:cr i.
Det kan också vara beroende av den ordina1·ic kopplingen
dler ha sin egen koppling.
.\'Ian är icke i alla avseenden Höj <l med det mekai,iska
k ra ftuttaget och undersöker diirför möjligheterna åstarl­
kom rna en överföring på annat sätt. Ett intressant 11 p]J·
slag har lnternational Harvester kommit med . .\Ian har
på försök konstruerat en elektrisk krnftöYerför.ing med
namnet »Electra!l,>. Traktormotorn driver en generator
som lämnar 1-fas strÖlll med 220 V spänning eller 1-fas
ström på 110 V. Strömmen från denna g:enerator leds
över till en elmotor, placerad på den maskiH som skall dri­
vas. Man slipper således hiir ifrån de obekväma och san­
nerligen icke ofarliga kraftöverforingsaxlarna mellan trak­
tor och bogserad maskin. Det blir relativt lätt att anbrin­
ga den elektriska motorn där det passar på den bogserade
maskinen. Överföringskalwln kan utan vidare göras så
20
Relationen motnreffckt traktorvikt
Ganska intressant i:ir att studera 11tvecklingen av rnlatio1teu mellan motoreffekt och traktorvikt. Under hela den
första df'leu aY traktorutvecklingcn gick man mot allt
liittare och liittare maskiner. Vi de stora provningar a,
traktorer SOlll år 1919 anord1tades a,· Statens maskin­
pnl\·ningar representerade traktorerna följande vikter:
11 unktcll ............ 210 kg/ hk
Avance ............ 220
Titan .............. J I O
Fordson . . . . .... ... . 60
.\Ian finner att de traktorer som ingick i denna rnrie­
pronung hade helt olika Yikt per hästkraft. De represen­
t!'radc därigenom faktiskt helt skilda utvecklingsepoker.
Införandet av luftf(urnmiringar på traktorerna brorn­
,ade ut,ecklin;i:cn mot liigre ,·ikt. Traktorer med gummi­
ringar måste ha tillfredsställande tyngd för att kunHa dra
ordenli ;i:t. Traktorvikten lig;i:er nu i stort ,ett vid 60 it ,(J
kg!hk. ::'\aturligtvis finns det undantag med lägre respek·
tiYe högre vikt. Det angivna värdet är nog relativt bra,
men det iir uppenbart att man, då stora dragkrafter be­
hii,·s, 1nåste belasta traktorn ytterli;i:are. Det är viktigt
att anordningaT för s:'.1dan extra helastnin;i: 11tförts på ett
praktiskt sätt.
KraY på dagen:, och n.1orgontlagcns traktor
Yad skall man hoppas aY den kommande utvecklingen på
traktorområdct 9 Jordbruk och skog har en hel del gemen­
samma ön,kemål beträffande traktorerna och deras ut­
formning. men i flera aYseenden iir anspråken olika. Som
gemen,-amma allmänna k,·av skulle följande kunna an­
föras.
l . Traktorn får icke kosta för mycket.
Traktorn ,kall ha god, bekYiimt och helst kontinuer­
ligt Yari a be l dragför1nå ga n,ed påtaglig segdragniug.
I dessa aneenden är Yi ännn icke tillfredsställda.
3. Konslnt ktione1· för m inskning av slirning mot marken
bör n,re sig det gäller direkta slirskydd eller l)elats·
nin�sanordniugar. ingå so111 en del av originalkons�
tru ktionen. Det bör sålunda icke överlåtas åt utanför
traktorindustrin stående tillverkare med svaga re­
�urscr att ensa1n1nn lösa dessa problern .
-1. Traktorn skall ha god manÖYrerbarhet med bekdim
styrning.
5. Förarplatsen skall nH"a bekväm. Hytt måste kunna
anb 1·ingas på alla traktorer. Icke heller lösandet av ett
sådant problcn1 bör av t raktortillverkarna överlåtas
på mindre tillverkare.
6. Traktorns stabilitet måste iignas stor uppmiirksamhet.
7. Rakaxcln skall tåla en avscviird extra belastning. t.cx.
från en tillkopplacl vagn.
8. Redskap och verktyg skall snabbt och utan svårighet
kunna kopp.las till eller f rån traktorn.
En sak är siiker. l:tvccklingen på traktoronn:ådct har
icke uått. någon slutpunkt. Det kommer att hända myf'ket
iin!
Maskinteknik
JORD och SKOG nr I, 1955