Ladda hem nummer 2-2015 här
Stå-upparen & undersköterskan Ann Westin: –Jag lärde mig slänga käft med mina bröder Erik Helgeson: Ingen enkel lösning för Biskopsgården Inger Stenlund fajtas för glesbygden Sara Granér RÖTT kollar sätter namn in det aktiva, på en myndighet röda Malmö! EN TIDNING FRÅN VÄNSTERPARTIET Foto: Hasse Hedström NUMMER 3/2015 Helge Rubin 26 Losita Garcia Hasse Hedström EN TIDNING FRÅN VÄNSTERPARTIET, NR 3/2015 4 En alldeles speciell undersköterska I blåsten på Friskväderstorget Ann Westin hälsar Godmorgon, och Godkväll till svensk sjukvård. Här framför skrytbygget Nya Karolinska som hittills kostat minst 25 miljarder kronor. Så här jobbar Vänsterpartiets grundorganisation i en av landets fattigaste förorter. Välkomna till Biskopsgården i Göteborg. 32 Malmö imponerar Många medlemmar, många aktivister, många aktiva grupper och utskott. RÖTT inspekterar Malmös maskineri. Så här gör dom. Vi står högst uppe på kullen utanför Capitol Hill, delstatssenaten, i Madison Wisconsin. Det är jag och min vän sedan sjuttiotalets liftarsommar i USA, Andy Ewen. 100 år sedan Joe Hill avrättades. 3 Ledaren ”Nu kommer nästa omgång reformer som minskar fattigdom, otrygghet och miljöproblem och ökar rättvisan mellan män och kvinnor. ” Alar Kuutmann om Joe Hill och arbetarrörelsen i USA. Sidan 30. 36 Kom med! Nu planeras höstens och vårens kongressdiskussioner om framtidens viktiga frågor. Seminarier, självstudier, debatt... 24 Böcker att vinna! ”En höstnatt vaknar Fredrik Welin av att det brinner våldsamt. Allt han lyckas få med sig är två vän stergummistövlar.” Ny Mankell-bok! 11 Bara RÖTT presenterar höst modet, kollar in jorden och planeternas ställning samt redaktörens samlade tankar. 2 Rött 3/2015 Kalle Larsson Rött utges av Vänsterpartiet. Ansvarig utgivare: Aron Etzler. Redaktör: Losita Garcia. Form: Revoluform. Layout & repro: Losita Garcia. Adressändring & prenumeration: Pren: 200 kr/år. Helene Ekberg, 08-786 42 61, [email protected] Annonsera: Losita Garcia, 070-832 99 11, annonsprislista på www.vansterpartiet.se Kontakt: Rött, Vänsterpartiet, Riksdagen, 100 12 Stockholm, [email protected], 08-786 45 82 Utgivning: Fyra nummer/år. Tryck: Billes AB, Göteborg 2014 Upplaga: 20 000 ex. Beställningar av nr 4-2015 görs i Vänsterpartiets webshop före tryckning, se info i webshopen. Ledare Vi bygger hopp & rättvisa D et har varit en kall sommar i år.” Orden är den nyvalda ordföranden för Ung Vänster, Hanna Cederins och de sammanfattar en som mar där de politiska diskussionerna i tidningar handlat om näthat, tiggeri, våld mot flyktingar och Sverigedemokraterna. Det kanske förvånar dig som läst mina opti mistiska texter om vänsterns möjligheter, men jag tillhör dem som inte är förvånad. Den här situationen har vi länge glidit ned emot. Slå på nyheterna vilken kväll i veckan som helst och du finner blodiga internationella konflikter, terrordåd, svårlösta samhällsproblem som klimatfrågan och arbetslösheten, ökade klyftor och otrygghet. Jag kan framför mig se hundratusentals människor slå av Rapport med orden: ”Det är bara problem”. Rasism har sina rötter djupt i historien. Men när den blommar ut i nutiden är det alltid i just denna jordmån av mörker, frustration och rädsla. Aldrig någonsin har extremhögern lyckats göra sig bred i tider av fred och ökad rättvisa – som en slags organism som dör av syre, överlever inte extrem högern ett klimat där människor ser positivt på framtiden. Problem existerar alltid. Dysterheten beror på att problemen idag så sällan uppvägs av hoppin givande lösningar. Det är därför som vi lägger ned så mycket mer energi på att förändra Sverige till det bättre. Nu kommer nästa omgång av reformer ” från Vänsterpartiet i samarbete med regeringen. De minskar fattigdom, otrygghet och miljöpro blem, ökar rättvisan mellan män och kvinnor. Som vanligt. Det är detta vi gör i vardagen, från måndag till fredag från Smygehuk till Treriksröset och det är något att vara stolt över. Men det arbetet har sina begränsningar. När forskningen visar att klimathotet växer mänsk ligheten över huvudet, så räcker det inte med enstaka satsningar – det behövs en kraftfull omläggning. När arbetslöshet och fattigdom breder ut sig i vår världsdel så kan inte lösningen vara några utbildningsplatser, utan investeringar och en starkare ekonomisk politik. Där det finns stora problem måste lösningarna vara i paritet. Det är nu vårt jobb. En del i detta land laddar för att sprida oro, hetsa mot folk med fel bakgrund och hitta syndabockar. Vi förbereder oss för att lösa problem, skapa rättvisa och bygga landet. Det är detta vi gör i vardagen, från måndag till fredag, från Smygehuk till Treriksröset. ARON ETZLER 3/2015 Rött 3 Reportage Hur är det att vara vänsterpartist i en liten kommun jämfört med en förort i storstan? Vad skiljer och vad förenar? RÖTT har besökt Biskopsgården i Göteborg och Sorsele i södra Lappland. 4 Rött 3/2015 1/2015 Erik Helgeson, Biskopsgården: ”Vi behöver ändra själva systemet” B åde Göteborgs hamn och Biskopsgården ligger på Hisingen. Stadsdelar som präglas av industrier och arbetarklass, även om Göteborgs stad verkar vilja sudda ut Göteborgs gamla kännemärke som arbetarstad. En hastig konflikt i hamnen gör att Erik Hel geson, måste på ett extrainkallat fackmöte. Jag följer med i hopp om att få vara med. Det får jag inte. Intervjun får göra ett uppehåll, jag läser tidningar på Hamnarbetarförbun dets expedition och kikar däremellan ut på jättetruckar som pilar fram och tillbaka på kajen. Det här är Göteborgs hamn, Skandi naviens största med omkring tusen anställda. Kommunen sålde ut den i tre delar och till just de företag som hamnarbetarna varnade för. Här har Erik jobbat som ”blixt” i tio år. Det betyder att man inte är fast anställd. – Det blir man aldrig, säger han. Blixtar betare i hamnarna är de enda som inte om fattas av LAS över huvudtaget. Det gäller att spara när man har goda månader och att ha låga, fasta utgifter. Som bäst har Erik Helgeson tjänat lite över 40 000 brutto, som sämst får han leva på 7000 kr efter skatt. Just nu jobbar han 13 timmar i taget vissa dagar på ett 5-2-skift, men att han har ett schema beror bara på att han fått ett tillfälligt vikariat. Ändå trivs han, men det har med helt an dra saker att göra. 3/2015 Rött 5 Erik och Nadja med tvillingarna på vårdcentralen. Som tvillingföräldrar får de fler gemensamma dagar med barnen. Efterår äter vi lunch på den enda krogen som ligger vid Vårväderstorget, ett fint torg med ganska många butiker. Det är här, på Vår krog, som de de senaste skjutningarna ägde rum. Erik sitter i Hamnarbetarförbundets styrelse, och det fackliga arbetet är nummer ett. Men han är ock så aktiv i vänsterpartiföreningen i BiskopsgårdenTorslanda. Den består av 90 medlemmar, näst minst i Göteborg, men med en väldigt aktiv kärna. Förra året genomfördes 91 aktiviteter, torgmöten, trapp springningar och flygbladsutdelning utanför arbets platserna vid skiftbyte. Föreningen har fokuserat på två frågor: hyror/bostäder och de otrygga jobben. Vi är tillbaka i i den lilla trean på Köldgatan och Erik Helgeson berättar på sin utpräglade göteborgska om situationen i Biskopsgården. Dialekten kommer sig av att han är född och uppväxt på Hisingen. Som nybliven tvillingfarsa har han även fått snits på hur man lagar kaffe med ena handen och håller en av flickorna med den andra. Just denna förmiddag tar Erik hand om barnen medan mamma Nadja jobbar. Än så länge har de lyckats pussla ihop tiderna ganska bra. Helikoptrar ingen lösning Finns det någon fråga som är viktigast att lösa i Bi skopsgården, undrar jag. Något nav som allt annat snurrar kring? – Jag tycker inte att det finns någon, ärlig talat. Han funderar en stund. – Det finns ingen lösning på de grundläggande problemen i Biskopsgården som bara innefattar denna stadsdelen eller ens bara den här kommunen. Allting handlar ju om omfördelning. Det här är en av flera bostadsområden som är längst ner i hierarkin, och det påverkar allting. Om man frågar folk här vad som är den viktigaste frågan, så tror jag att man får 6 Rött 3/2015 femton olika svar. Ett av dem kommer ju att handla om brottslighet, efter de senaste årens gängkrig. – Vi kan inte påstå att vi kan lösa det i den här stadsdelen. Resurserna måste tas från andra ställen. GT hade någon kampanj som hette Stoppa skotten, som om att det handlar om nån sorts lokalt moralpro blem. Det är sådant hyckleri. Han låter arg. – Socialdemokraterna pratar om strängare va penlagar, polisen om ökade resurser. Kanske har det någon effekt, men den är i så fall liten. Vi hade en po lishelikopter som for runt här i åtta månader, men om den någonsin bidrog till något gripande vet jag inte. ”Det blir löjligt…” – Det grundläggande problemet är att det finns för många människor här som är fattiga, bor trångt och som inte tror att det kommer bli bättre i framtiden heller. – Krasst sagt: Om du växer upp i Biskopsgården med två arbetslösa föräldrar och om du går i de här skolorna utan backning hemifrån och om de flesta omkring dig är i samma situation, ja då trampar du runt i en miljö där risken att fastna i kriminalitet är mycket större än i villakvarteren. Om spelplanen är riggad så från början blir det löjligt att lägga hela an svaret på individen. De här jävla orättvisorna repro ducerar sig själva år efter år. – Då behövs inte främst inspirerande tal från människor som har lyckats trots kassa förutsätt ningar, utan vi behöver bygga om systemet så att fler faktiskt får jobb, en vettig bostad, mer inflytande över tillvaron. Och så att priset för att misslyckas blir lägre. Läs mer om BISKOPSGÅRDENpå nästa sida Erik använder trollspöet: Jag önskar att fler löntagare och hyresgäster vågar ta ”omöjliga” fajter. Erik Helgeson och Sara Nanah försöker få ordning på flygblad och flaggor i blåsten på Friskväderstorget. Sara håller talet på arabiska. ”Pappa brukar hjälpa mig med översättningen.” Handlar inte om moral – Om du hoppar av skolan så kan du inte bli bränn märkt för livet. Det går inte att bygga ett samhälle på det viset. Folk har en massa moraliska synpunkter på det, även här i Biskopsgården. – Men det handlar inte om moral. Om man lämnar en så stor grupp utanför och inte är beredd att ge dem fler chanser, så är det inte bara dom som förlorar, hela stadsdelen får ta konsekvenserna. Det blir ett brutalt samhälle. – Alldeles för många i den här stadsdelen, och med visst fog, tycker inte att de har så mycket att förlora, helt enkelt. Partiföreningens motto – Vi tycker det är viktigt att formulera tydliga kon fliktperspektiv och beskriva solidaritet som en intresse gemenskap och försöker komma bort från bilden av det snälla, lite naiva Vänsterpartiet som ömmar för de svaga, säger han, samtidigt som dottern Amanda miss lyckas med att ta sig in i snusdosan. – Vi har försökt att satsa långsiktigt på ett fåtal frå gor. Det är viktigt att hitta lokala strider som vi kan vinna, det kan handla om gatubelysning, tryggare väl färdsjobb i stadsdelen eller om att bromsa hyreshöj ningarna. Partiet har bra verktyg för organisationsbygge, tycker Erik, och nämner det internfeministiska arbe tet som exempel. Det är viktigt. – Men vårt motto har varit ”Grubbla mindre, jobba mer”. För det spelar ingen roll hur bra stämning vi har på våra egna möten om vi inte samtidigt har en stark utåtriktad verksamhet. /TEXT & FOTO: LOSITA GARCIA Vi inom vänstern slåss också mot en stor hopplöshet, folk är uppgivna och tror inte att man kan förändra något stort. Fler skarpa konflikter som Lagenastrejken eller Pennygångens hyreskamp skulle flytta gränserna för vad som är politiskt möjligt. Och det är nog det enda man kan använda trollspöet till. Det är själva kampen som ger kollektivet de erfarenheter som krävs. Ställer man krav blir man förr eller senare synad och har man inte tränat då så förlorar man allt igen…” 3/2015 Rött 7 J ag träffar Malin Persson, hemma hos henne på Höstvädersgatan. Ett passande namn den här da gen när paraplyet blåst sönder redan på vägen mot spårvagnen. Det känns som styv kuling när jag närmar mig det flagnande höghus där Malin bor tillsammans med sambon Emel och dottern Doris. En stor kaffemugg blåser iväg när jag öppnar dörren till porten som inte ser ut att ha städats på månader. – Men de har ju just gjort en uppryckning, säger Ma lin och skrattar när jag kommenterar städningen. De bor högt upp, med fin utsikt, men underhållet är dåligt. Malin berättar att de hade mögel i badrummet i månader innan det blev åtgärdat. Willhem fastigheter äger 17 667 lägenheter och hade ett rörelse resultat på 1075 miljoner kronor 2014. Avkastning på eget kapital var 8,5%. Från hemsidan: ”Willhem är ett bostadsbolag med starkt fokus på hög kundservice och trygghet i boendemiljön.” Biskopsgårdens framtid Det finns en rörelse mot hyreshöjningar och lyxrenove ringar, Biskopsgårdens framtid, där vänsterpartisterna deltar, inte just som partister utan som enskilda. Så vill de jobba. Inte profitera som parti, utan ”ödmjukt” för att vinna förtroende. Redan innan nätverket startades hade de också sin egen partikampanj. Partiföreningen tog reda på vad hyran låg på i olika hus och vad den borde vara. Man plåtade husen och gjorde plakat av det hela. Konkreta budskap, som också fick sitta uppe länge, berättar Malin stolt. Hon är nybliven mamma, sitter i styrelsen för parti föreningen, där hon är ansvarig ”medlemsvårdare”. Det innfattar exempelvis att ringa gamla och nya medlem mar. Det görs minst en gång i halvåret. Nyligen har de haft ett aktivistmöte för att prata om vad man kan göra som medlem. – Vi vill också ha fler utlandsfödda med, så att vi verkligen representerar de boende här, säger hon. Många orkar inte kämpa för självklarheter Malin tycker att bostadsfrågan är oerhört viktig. – Många flyttar härifrån för de orkar inte kämpa för självklarheter som att soptunnorna ska tömmas i tid, fönstren tätas eller mögel åtgärdas. Kommunen sålde ut halva bostadsbeståndet, till oli ka riskkapitalister som inte gjort ett dugg åt underhållet på åratal. Nu har det hamnat hos Willhem, ett bostads bolag ägt av Första AP-fonden. Det kan alltså äntligen ha blivit en långsiktig ägare, men underhållsskulden har blivit stor och bolaget vill genomföra stora upprustning ar som skulle höja hyran med 40 procent. Inte ens ett byte av de dragiga fönstren anses vara ett underhåll, utan hyreshöjande. Precis som på Pennygången*, skulle en så stor hyres höjning betyda att de fattigaste inte har råd att bo kvar. Och vart de då ska flytta är höljt i dunkel. Om man inte har råd att bo kvar i Biskopsgården, var kan man då bo? 8 Rött 3/2015 – Många flyttar härifrån för de orkar inte kämpa om självklarheter som att soptunnorna ska tömmas i tid. * Område i Göteborg där hyresgästerna tog upp kampen mot lyxrenoveringar . Sara Nanah: ”Varför är vi så rädda för att tala om klass? ” Vi letar efter lägenhet 274 längs en mycket lång och mycket sliten korridor. Plötsligt öppnar sig ett stort tomt rum på höger sida, i hörnet står ett övergivet badkar som en märklig installation. D e här husen byggdes för Volvoarbetare på 60-talet, och verkar inte ha renove rats sedan dess. Det hela ägs av kom munen och har det kreativa namnet Bostadsbolaget. Jag går tillsammans med Per Andersson, metallarbetare och medlem i Vänsterpartiet. Vi ska besöka Sarah Nanah, också hon medlem. Hon visar sig bo i en liten etta på 29 kvadrat, med fläckar i taket och på golvet, men bil ligt, 2 900 kr i månaden. – Kanske tycker de inte att det krävs någon re novering med den hyran, säger Sara, som själv fått köpa en ny frys som står placerad bredvid soffan. Hyran är det hon uppskattar mest med lägenheten. Hon jobbar nämligen som telefonist på Östra sjukhu set sedan drygt två år och tjänar 19 600 kr före skatt. Ett ganska stressigt arbete, där hon även tar emot larm och ser till att rätt personal väntar när patienten tas in. Alla som anställts efter henne har varit män och de har alla fått tusen kronor mer direkt, berättar hon. Men de har individuella löner och därför säger facket Vision att de inte kan göra något. Per Andersson får istället ut cirka 19 000 kronor efter skatt. Just nu jobbar han på ett bemanningsföretag. I Biskopsgården har många osäkra anställningar, berättar han, och en tillfällig neddragning på Volvo kan betyda att 700 blir arbetslösa. Arbetslösheten slår snabbare och hårdare här där många har korta utbildningar och många dessutom bara är inhyrda el ler visstidsanställa. Inte heller Per och Sara kan se något enstaka pro blem som är själva grundbulten i Biskopsgården. Det är snarare en hel serie. När det gäller Biskopsgårdens många utlandsföd da menar de att det säkert påverkar skolan negativt att många inte kan prata så bra svenska, men de tror att barnen påverkas ännu mer om 20 procent av föräldrarna i en klass blir arbetslösa. Och de jämför med hur arbetslösheten på bruksorterna beskrivs, då diskuteras inte religion eller etnicitet eller bakgrund. Ändå är det samma sak. De är arbetslösa. – Det är alltid en klassfråga till slut, säger Sara. Per Andersson och Sara Nanah Sara Nanah kommer ursprungligen från Aleppo i Syrien och som femåring hamnade hon i Kiruna tillsammans med sina föräldrar. Nu bor hon i Biskopsgården och här vill hon bo kvar. Bemanningsföretagen ökar Men just nu växer fordonsindustrin kraftigt på Hi singen, Volvo tar in väldigt många. Samtidigt ökar även användningen av bemanningsföretag i alla branscher. 3/2015 Rött 9 En annan medlem, Emil Nordling som är licens svetsare, har tidigare berättat om hur drygt 40 stycken är uppsagda på hans arbetsplats och framtiden oviss. – Kanske slutar det med att jag att gör samma jobb, på samma ställe, men i en bemanningströja istället, säger han. Per Andersson vill förbjuda bemanningsföretag så fort det går. Idag får en metallare snittlönen på en ar betsplats, men ingångslönen är väldigt låg och när de äldre som håller uppe lönerna går i pension, kommer de att sjunka drastiskt. Och de kommer inte heller att höjas senare eftersom de gamla lönetrapporna håller på att avskaffas. – Men det stora problemet med bemanningsföre tagen är att de skapar en total rättslöshet. Folk blir visserligen inte sparkade, det uppstår bara ingen efterfrågan på just den personen. På så vis kan man kontrollera arbetskraften fullständigt. En provokation – När Löfven och Metalledningen säger att beman ningsföretagen är en positiv företeelse, så är det en oerhörd provokation mot folk som inte vågar vara sjuka eller till och med döljer arbetsskadador, och som inte vågar säga annat än att ”allt är bra”. Om de inte lämnar facket så kommer de i varje fall inte vilja eller våga vara aktiva, säger han. – Bemanningsföretag slår effektivt mot all organi sering. Och arbetsgivarna ser också till att anställda som ändå gör motstånd petas bort. – De sätter in all kraft på en gång, säger han. Per anser att det är otroligt viktigt och bra att Vän sterpartiet vill förbjuda bemanningsföretag. Det är den enda framgångslinjen, menar han. Att EU inte tillåter förbud är inget argument, tycker han. – På trettiotalet förbjöds de*. Då användes beman ningsföretag för att slå ner strejker, det var bak grunden till demonstrationen i Ådalen där fem blev skjutna. Inte frågade arbetarrörelsen då efter om det stod i någon ”lag” att de inte kunde förbjudas. – Idag har vi så mycket större möjligheter att agera. Det finns inget försvar för att inte göra det. I Finland har man dessutom just nu faktiskt lyckats att begränsa användningen av bemanningsföretag. Framtidstro Diskussionen ringlar hit och dit. Vi dricker te och äter bullar. Plötsligt känns lägenheten så mycket trivsam mare och plasttapeterna mindre viktiga. Jag kan förstå dem när de säger att de aldrig vill flytta från ”Biskop”. Det finns en framtidstro och en väldig energi här mitt i all hopplöshet. 10 Rött 3/2015 När jag ber dem använda trollstaven, så önskar sig Sara ett samhälle utan stora löneskillnader och Per ett samhälle utan ”beroenden”. Att människan ska vara fri och inte beroende av vare sig ägare, värdar eller chefer, nej inte beroende ens i förhållanden. De enas om att det nog är ett klasslöst samhälle de pratar om. Och skrattar. – Det är därför jag älskar den här partiföreningen, säger Sara. Här får man tänka stort! TEXT & FOTO: LOSITA GARCIA * Under trettiotalet togs flera steg mot förbud. År 1942 lagstiftade Sverige för att även personaluthyrning skulle ingå i den förbjudna verksamheten. 1991 vann den borgerliga sidan riksdagsvalet och en regering under Carl Bildt tillträdde. Riksdagen sa 1992 upp ILO-konvention 96 och den 1 juli 1993 legaliserades vinstdrivande arbetsförmedling och personaluthyrning. Avregleringen mötte då stort motstånd från både politiskt och fackligt håll. / Källa: Wikipedia. Göteborg i siffror Invånare, 2014 Medelålder, År, 2014 Befolkningsökning Procent, 2011-2014 Medianinkomst Kronor, 2013 Göteborg Sverigemedel 541 145 33 612 38,9 41,2 4,0 2,8 245 780 248 690 Skattesats Procent, 2015 32,60 Andel högskoleutbildade Procent, 2014 32,9 Förvärvsfrekvens Procent, 2013 73,0 (Norra Biskopsgården 49,6%) Andel företagare Procent, 2013 5,2 Öppen arbetslöshet Procent, 2014 8,8 (13–18% i Biskopsgården/Länsmangården) 31,99 25,1 77,1 6,7 8,0 Källa: Ekonomifakta. Dessa skiljer sig i vissa fall från Göteborgs kommuns beräkningar, exempelvis när det gäller sysselsättning, där Göteborgs är högre. (75,8%). Förmodligen för att kommunen räknat med ett mindre åldersspann än Ekonomifakta. Foto: Colourbox Bara RÖTT Foto: Colourbox Välkommen tillbaka! Jag hoppas att du haft en skön sommar och tid att vila. Som gammal kollounge är jag glad att Vänsterpartiet i Almedalen satsade på att fler ungar får chansen till bad och lek i det gröna. Idag är avgifterna i många kommuner för höga för alltför många. Själv tog jag simborgarmärket på Barnens Ö. Men jag lärde mig även sopa, ro, skala potatis, spela korgboll, sjunga minst tjugo sånger utantill, rymma via brandstegen samt hoppa längd. Men så fick vi också vara där 5-6 veckor varje sommar. Vi fick även träna på att läsa och skriva brev. I det första brevet till mamma står det med anad stolthet: ”Vi har en flaga och en flagstång.” Sju brev senare har jag avancerat till ”Hej Mamma! Det blir ett kårtt brev. Jag måste ha tio papeljåter.” En skribent var född. Idag ser ”kollo” annorlunda ut, men jag hoppas att vi kan se till att fler ungar kan få en eller fler sköna, lärorika sommarveckor som ett resultat av de kommande budgetförhandlingarna! Mindre lustfyllda händelser ♥ under sommaren är det som hänt i Grekland. Ett land nära konkursens rand, ett parti som försökte stoppa nedskärningarna, men som tvingades till nya. Vad hände och varför? RÖTT har intervjuat Malin Björk, Vänsterpartiets representant i EU-parlamentet. RÖTT har också besökt två partiföreningar, en i förort och den andra i södra Lappland. Båda är ”Vänsterpartiet”, men förhållandena omkring dem är helt olika. Finns det ändå frågor och uppgifter som förenar? Det ville vi ha svar på. RÖTT har även träffat härliga Ann Westin, stå-upp:are och undersköterska samt undersökt hur Malmö jobbar med att organisera aktivister. Även Arne Anka & Sara Granérs strip finns på plats. God läsning! LOSITA GARCIA, RED. Källa: Arbetet, Kollega & Arena Om världens miljardärer betalar 1,5 procent extra i skatt på sina tillgångar kan alla barn i hela världen gå i skolan. Världens fjärde rikaste person, Warren Buffet, kommenterar sin förmögenhet: ”Det har pågått en klasskamp de senaste 20 åren. Och min klass har vunnit.” Källa: Oxfam Mänsklighetens slutstation? Idag fördelas resurserna så här: cirka 85 personer i världen äger lika mycket som de fattigaste 3,5 miljarderna eller cirka halva jordens befolkning. En miljard av mänskligheten lever på mindre än en dollar om dagen, Förmögenheten hos världens 85 rikaste stiger med en halv miljon dollar i minuten. Det systemet, kapitalismen, anser liberalerna och högern vara det bästa och ja, rent av det enda möjliga ekonomiska systemet. Men om vi kom på lite distans och kunde se det hela utifrån, kanske med hjälp av en stjärnkikare, så skulle antagligen orättvisan och den ekonomiska härdsmältan te sig mycket märklig. Vi skulle undra: 1. Hur mycket mer skapande verksamhet eller möjlig utveck ling och rentav lycka, skulle vi kunna se om resurserna förelades rättvist? 2. Och skulle man kunna hitta en enda liberal ledarskri bent som i konsekvensens namn var villig att förena sig med de 3,5 miljarderna? RÖTT LG svar nedan. 1. Ofantligt mycket mer. 2 . Nej. Modespaning. RÖTT har kollat in höstens nyheter. Hatt i alla former är åter tillbaka på catwalken och allt från topp till tå ska vara rött! – Vi är principiella motståndare till att ge extrapengar till vissa kvinnoyrken, hos Kommunal eller till lärarkåren. Vi tror inte ett smack på sådana satsningar!, säger Jonas Milton, tidigare vd på arbetsgivarorganisationen Almega, numera Almegas rådgivare. Jonas Milton förespråkar istället större löneskillnader än i dag. Enligt honom är den svenska lönespridningen den lägsta i hela västvärlden. Själv tjänar Jonas Milton mycket riktigt futtiga 205 000 kronor i månaden, 2,46 mille per år. RÖTT Bra med låga kvinnolöner Veckans röda horoskop Stenbocken: Du har absolut helt rätt hela veckan! Vattumannen: Lugn och fin nu. Särskilt onsdag. Fiskarna: Du kommer att få en kyss eller räkning. Väduren: Du bli den första som anmäler sig! Tjoho! Oxen: Flera stjärnor har lagt sig på tvären för dig just denna vecka. Tvillingarna: Du känner plötsligt att du borde engagera dig mer. Kräftan: Nej, det hjälper inte att lägga sig under kudden. Lejonet: Dags att ta itu med eländet. (Gynnsammast vid nymåne) Jungfrun: Klimattecknen står nu tydligt i Cykelns hus! Vågen: Försiktighet måndagar: Kolla vädret/spisen/låset/chefen. Skorpionen: Du, Jupiter och organisation är nu en extra bra kombo. 3/2015 Rött 11 Reportage J ag inspekterar misstänksamt den lilla humla jag ska flyga med till Arvidsjaur. Kan den verkligen lyfta? Det gör den, men ännu märkligare är den kommun som jag snart ska få se streta på i motvinden. En vacker, låg träbyggnad möter mig och de övriga åtta passagerarna på flygplatsen i Arvidsjaur. När jag vänder mig om ser jag – skog. Åtta mil granskog samt tre renar senare är jag i Sorsele. Här har varje person nästan tre kvadratkilometer vardera att vis tas på, i kommunen som är näst minst i landet vad gäller invånare. De är 2 548 stycken. – Jag räknar dom nästan varje dag, säger kom munstyrelsens ordförande Kjell Öjeryd, vänsterpar tist. Annars är kommunens stora problem att den är så avlång. Cirka 20 fågelvägsmil från norska gränsen till den kommungräns som ligger närmast Umeå. Och alla verksamheter ska fungera, såväl i fjällbyn Ammarnäs som i den lilla byn Blattnicksele i den sydöstra delen av kommunen. Det borde krävas starka ekonomiska muskler för det, men kommunen liknar i det fallet just mest – en humla. Det är bara 250 år sedan svenskarna kom hit till 12 Rött 3/2015 samernas land. Staten ägde marken, och ville ha ar betskraft. De inflyttade levde på mindre jordbruk och skogen, flottning och sågar. Än idag är de båda större företagen skogsförädla re, man tillverkar golv och stugor. På sommaren ger skogen också många arbetstillfällen och på vintern testkör sommarskogsarbetarna åt bilföretag. Mil ef ter mil testas bilarna i vinterkörning. Vid flygningen hem kan jag fortfarande se isbanorna på sjöarna i märkliga formationer, sakta smälta ner i vattnet. – Det är jättestort för oss. Utan dom vet jag int’ hur vi skull’ klara oss, säger Kjell Öjeryd. Samerna finns också kvar. Det är två större samebyar runt Sorsele och Kjell ser dem som vilken näring som helst, men det går sakta bakåt för dem, säger han, precis som för lantbruket. Några större motsättningar mellan befolkningsgrupperna finns inte i Sorsele, det är i så fall mer mot kusten, när de far på vinterbete. Inger fajtas för Sorsele Inger Stenlund Yrke: Distriktssköterska, Ordförande i utskottet som har hand om vård och skola i kommunen. Familj: Änka med 2 vuxna barn, samt 2 bonusbarn. Fritid: Politik samt bilbingo-utropare varje tisdag i Blattnicksele under sommaren. Tidigare suttit i Svensk Armsports styrelse och startat upp armbrytarklubben Wild River Arms i Sorsele. ”Min äldste son var mycket duktig, jag följde med honom till Durban, Gdansk, Manchester och runt om i Sverige. Men jag lattjade lite själv också: 2007 fick jag dubbla silver på SM och dubbla brons på EM. Om du frågar någon av de äldre armbrytarna så kallar de mig Morsan Stenlund.” 3/2015 1/2015 Rött 13 Kjell Öjeryds värsta och bästa Det värsta jag vet: Det är ”illunnan”, avundsjukan. Det bästa jag vet: När jag ser att folk mår bra, och att allt fungerar runtomkring mig. Då mår jag som bäst. Att sitta på ett älgpass, få fara ut med hunden i älg skogen, det är väl också något av det bästa som finns? Senaste bok: Jag är dålig på böcker, men jag gillar svenska deckarfilmer, som Beck. Flexibel och stridbar Kjell Öjeryd är vänsterpartist och kommunalråd i Sorsele. – I en liten kommun måste man vara beredd på att samarbeta och kompromissa, säger han. Det kan vi vänsterpartister. Samtidigt tog de strid, när det behövdes, för att få igenom vänsterns hjärtefrågor. Eftersom Sorsele ligger så avlägset skulle man kunna tro att folk här har få kontakter med folk från andra länder. Den idén fick jag revidera. Jag bor hos ett par från England som inte kan ett ord svenska men som fick utmärkelsen årets nyföretagare 2013. Mannen på Systembolaget bryter på tyska, liksom mannen som bygger om på Inlandsbanemuséet. På vintrarna invaderar tyskar, då bilköpare ska bjudas på hundspann, skoterkörning och bar i igloo. På som maren kommer andra turister, främst för att fiska. I älvarna och de många forsarna finns lax, öring och harr. För folk från Europa är detta en spännande vild mark, exotiska namn som Sjnjurtjuk, Vuovosjaure och Storjuktan lovar äventyr. Och så finns det ett antal kvotflyktingar och totalt 50 ensamkommande flyktingbarn från olika krigs områden i världen. Jag återkommer till dem. Slalom och blues Först historien om Kjell Öjeryd som är född och upp vuxen i Sorsele, men ändå bytt bana flera gånger. Hans stora intresse när han växte upp var slalom, han bodde mittemot backen och där tillbringade han sin barndom, berättar han. Utan att därför bli någon 14 Rött 3/2015 Stenmark. Det andra stora intresset var att spela gi tarr, mest blues. Efter grundskolan flyttade Kjell till Storuman för att gå en tvåårig utbildning till skogsar betare. Efter det arbetade han nio år i skogen, det var manuellt arbete med motorsåg. Under tiden träffade han sin blivande fru som hade ett jordbruk fyra mil från Sorsele, som de tog över tillsammans. Idag har de moderniserat och byggt ut så att de har 70 kor. – Men nu kan det inte bli större. Det finns inte marker för det. Nu ”fundrar” vi på att förädla mjöl ken så att vi kan sälja det lokalt. Jag tror framtiden ligger i det lokala, säger han. – Och vi funderar också på att investera i ett lokalt slakteri tillsammans med samerna, säger han på sin utpräglade sorseledialekt, där ord som ”Det är ju” blir ”Hä’ ä’ ju”. Idag är familjejordbruket den enda mjölkprodu centen som finns kvar i Sorsele. ”Det växer aldrig bort” Många tycker att det är konstigt att han som är företa gare är vänsterpartist, men själv vet han var han står. – Mina föräldrar var socialister, jag har haft det sen barnsben, det växer aldrig bort. Och när jag job bade i skogen var jag väldigt aktiv i det fackliga, he’ va’ där de’ börja’ på riktigt. Efter att ha besökt det lilla kommunhuset, sitter vi nu tillsammans med Inger Stenlund och tittar ut över Vindel älven och badtunnan strax utanför fönstret på ortens hotell. Nu får jag reda på att Kjell tidigare också ”driftat” hotellet tillsammans med tre andra bönder. Där fick han lära sig att städa hotellrum, men mest stod han i baren och blandade drinkar. Det kan ju förklara varför precis varenda männis ka verkar veta vem han är. Bartender är väl det när maste man kan komma till att vara ortens terapeut. Han var också den som fick mest personröster i se naste valet. Vänsterpartiet fick 26 procent av rösterna. Själv tror han att valframgången mer kan bero på att folk varit nöjda med hur han skött uppdraget som vice ordförande tidigare och på att Inger suttit ordfö rande i utskottet för skola och omsorg. Hon ansvarar för den absolut viktigaste delen av kommunens ar bete. De har kompletterat varndra, säger han. Inger Stenlund har liksom Kjell också nära till skratt. Det märks att de jobbat länge tillsammans, de fyller i var andras meningar och verkar helt trygga med varan dra, som syskon nästan. Och som distriktssköterska kan Inger det mesta om de flesta i Sorsele. Även hon fick många personkryss. Uppväxt med proggen Till orten kom hon från Jämtland via flera andra orter där hon arbetade som sköterska. Här skulle hon bara bo ett par år. Men så träffade hon sin man och blev kvar. Nu är hon änka och barnen är vuxna, och hon bor i ett hus, vackert belägen med bäck på tomten, fyra mil utanför Sorsele. Även Inger har varit socialist i hela sitt liv. – Vi är ju uppväxta med Hoola Bandoola, Ebba Grön, Fria Pro och Björn Afzelius. Att den senare nämns särskilt kan bero på att Inger även har en bakgrund som dansbandsvokalist i Oves orkester. ”Om du vill veta någon kuriosa”, säger hon och skrattar igen. Strategiskt viktig centralisering När det gäller äldreomsorgen märks det att Inger Stenlund är stolt. Tidigare fanns den utspridd på flera olika ställen på orten, det gjorde att driften blev dyr. Inger började fundera på vad som skulle hända om de kunde lägga allt under samma tak. Mark fanns. Hon fick stöd för sin idé och nu finns en nybyggd avdel ning i trä, vackert belägen vid älven. Den kostade 20 miljoner, men kommunen sparar minst fem varje år på driften. – Nu räknar jag på hur vi ska kunna ge dem som arbetar i vården 35 timmars vecka. Det måste gå, sä ger hon beslutsamt. Inger berättar också om skolorna, förutom de i Sorsele har de har en i Ammarnäs fjällby och en tredje i Blattnicksele 13 mil därifrån. (Se sid 18). För att klara av undervisningen måste barnen bussas till centralorten för ämnen som slöjd och hemkunskap. De tar också emot cirka 20-40 kvotflyktingar per år. En gång tog de emot fler, 70 stycken på en gång. – Men varken skolan eller kommunen klarade av det och vi kunde inte ge dem den start de behöver. Det ska ju bli bra också. Så vi drog i handbromsen. Nu är det på en lagom nivå och skolan fungerar bra igen, ja kanske bättre än tidigare, säger Kjell. – Sedan kan snittresultaten se sämre ut, men ett barn som varit här bara ett par år kan ju rimligen inte lika mycket på proven som sina klasskamrater, säger Inger. ”Dom trodde mig inte när jag berättade hur liten vår budget var. 174 miljoner kan man väl inte driva en kommun på? Joho då, sa jag.” INGER STENLUND I det stora hela tycker de att flyktingmottagandet fungerar bra och att de ensamkommande ungdomar na är jätteduktiga. Inger har kontakt med många av dem på Facebook, och det går bra för dom. De är viktiga för Sorsele då de skapar jobbtillfäl len, även om Kjell inte vill prata pengar och flykting ar samtidigt, det handlar ytterst om humanitet, säger han. En tidigare anställd på region Västerbotten inty gar att Sorsele är erkänt duktiga på flyktingmottagan de, kanske bäst i Västerbotten, säger hon. Nästan hela kommunens ekonomi går till skola, vård och omsorg. En mycket liten del går till annat, som sport och bibliotek. Det finns ingenting över. På det lokala lilla dataföretaget Vildmarksdata Inger har kontakt med många av de ensamkommande ungdomarna. Kommunen har hand om cirka 35–50 per år. 3/2015 Rött 15 Reportage Inger använder trollspöet: Då trollar jag fram 35 timmarsveckan, för den har jag nästan i hamn. Sen vill jag se en större tillverkningsindustri komma till Sorsele. Och om vi bara fick en procent för alla våra råvarutillgångar, så vore det bra. Som i Norge. Hur mycket får jag trolla? som jag besöker hänvisar en man till Norge, där han tycker de har bättre skatteregler för landsbygden. Han är också arg över att rotavdraget minskas, det enda som folk på landsbygden kunnat använda, anser han. Lokalen ser ut som vilken hipsterlokal som helst på Södermalm, men det här gänget är glada att vara ”så långt utanför tullarna som möjligt”. Bra dataka bel har funnits länge i Västerbottens län. Det gäller bara att få kunderna att hitta hit. ”Lätt att bli accepterad som nyinflyttad” På det stora, vackra biblioteket träffar jag Gunilla Andersson, som flyttade från Göteborg när hon fick jobbet som kommunens enda bibliotekarie. Idag kan de bara ha öppet tre dagar i veckan, berättar hon. Per sonalen är halverad. Hon har blivit väl mottagen i Sorsele, inte minst eftersom hon är singel. Folk vill ”hjälpa till” att para ihop henne med än den ena än den andra, berättar hon och skrattar. – De vill verkligen att man ska stanna! Om hon får önska sig något så är det en stor indu stri, så att ungdomarna kan stanna i Sorsele. På Järnia träffar jag på tre killar från Afghanis tan och Morteza Mohammadi visar sig vara målvakt i Sorsele fotbollslag som spelar i division 5. Nästan alla i spelarlistan har afghanska namn. – Vi killar från Afghanistan gillar foboll mer än skidor, säger han. När det gäller flickorna finns inte samma fritids utbud, tre flickor på väg från skolan berättar att de 16 Rött 3/2015 mest gymmar och pluggar. Även de är flyktingar men har familjerna med sig. – Det finns inte så mycket för flickor att göra, men det gör inget. Till hösten ska vi flytta när vi börjar gymnasiet. Det är ortens andra problem. Efter grundskolan måste barnen flytta, eftersom Sorsele inte har något gymnasium. Sedan kommer de inte tillbaka. Det finns för få jobb, främst för kvinnor. – Killarna är ju intresserade av jakten, fisket, sko tern och naturen här, säger Inger. Och jobben kräver inte så lång utbildning. Samtidigt finns det många som skulle vilja flytta till Sorsele. Det stora problemet är bristen på jobb, även om arbetslösheten är något lägre än riksgenomsnittet. Men man kan inte expandera och bli fler utan fler ar betsplatser. Inte råd ens med bidrag Och när man tittar på Sorsele så undrar man hur det över huvudtaget kan fungera. Här finns simhall, sporthall, skolor, förskolor, bibliotek, hemtjänst, vårdmottagning, demensvård, äldreboende, kom munala hyreshus och en administration i en kommun som är 7 465 km2 stor och har 2 548 invånare. Det är verkligen humlan som flyger trots motvinden. Kjell är den enda politikern som är avlönad. Han säger att han tog uppdraget för att han tycker att det är viktigt och roligt. Men det märks att han skulle vilja förändra en hel del i strukturen. Att bara Läs mer om SORSELE på nästa sida. skära ner är inte roligt. Och när det inte finns en kro na till något utvecklingsarbete så är det många som inte vill vara med och arbeta politiskt. – Idag är det så att inte ens när det ges bidrag på 50 eller 80 procent till någon viktig investering, ex empelvis att rusta upp skolorna, då har vi ändå inte råd, vi har inte de sista slantarna. Det gynnar ändå bara de större kommunerna. Och vi halkar ändå mer bakåt. Han låter uppgiven. Jag förstår Sorselebornas känsla av att bli över körda när beslut efter beslut inte är anpassade efter verkligheten. Inte verkligheten som den ser ut i Sor sele. ”De tycker att det låter bra, men det kommer inte att fungera. Nu heller.” – Vi kommer att vara en av de första kommunerna hos kommunakuten, säger Kjell. Att slå ihop Sorsele med en annan kommun hjäl per inte, säger Kjell. Det blir bara ännu längre till olika verksamheter. Till slut blir det ”kommun Norr botten”. Utjämna mer – Jag skulle vilja att staten helt enkelt bestämde att alla kommuner skulle få minst samma underlag som om de hade 4000 invånare, det skulle ge oss en helt annan möjlighet att utveckla kommunen. Det handlar ju om väldigt få kommuner, så det borde kunna göras. – Eller så ska vi ha mer för vår vindkraft, vatten kraft och råvaror. Jag tror inte att skatteutjämningen ger tillräckligt tillbaka. Kjell använder trollspöet: Jo, om man med ett trollspö fick förändra hela politiken, och stoppa urbaniseringen. Det gäller både politiskt och privat. Som bonde är det en förutsättning för en levande landsbygd i Norrlands inland. … Ja, tänk om man fick vända hela alltet, ändra politiken så att hela Sverige fick leva … TEXT & FOTO: LOSITA GARCIA 3/2015 Rött 17 Reportage Fjällbyn Ammarnäs Huvudorten Sorsele Byn Blattnicksele Sorsele kommun är cirka 20 mil lång. Den har idag 2 548 invånare. Sorsele i siffror Sorsele Invånare i kommunen Antal, 2014 2 565 Medelålder, år 2014 45,7 Befolkningsökning Procent, 2011-2014 – 6,0 Medianinkomst Kronor, 2013 217 943 Skattesats, procent 2015 33,90 Andel högskoleutbildade Procent, 2014 14,7 Förvärvsfrekvens Procent, 2013 83,4 Andel företagare Procent, 2013 12,5 Öppen arbetslöshet & i program, Procent, 2014 7,3 Statsbidrag och utjämning till kommunen Källa: Ekonomifakta 18 Rött 3/2015 Sverigemedel Valkampanjen i Sorsele fixas på Bygdemarknaden 33 612 41,2 2,8 248 690 31,99 25,1 77,1 6,7 8,0 Inger Stenlund och Kjell Öjeryd var två av de fem som startade upp partiföreningen igen för tolv år sedan. Då var den nedlagd. Den är fortfarande liten, tio-femton aktiva, men det är ett sammansvetsat gäng. Medlemmarna är av alla sorter; skogsarbetare, folk i vården, pedagoger. De har ett samarbete med föreningarna i Storuman och Vilhelmina sedan 2014. De har haft tre studiedagar tillsammans, då träffas de på någon av orterna, alltid på en lördag eftersom det är långa resor. Ibland bidrar distriktet med en inledare. Valkampanjen i Sorsele är kort, den sköts i huvudsak på Bygdemarknaden då folket i Sorsele går man ur huse. Då är Vänsterpartiet där och diskuterar med folk. Annars är det Facebook som gäller och det lilla lokala bladet. ”Dagstidningarna Västerbottens Folkblad och VästerbottenKuriren skriver aldrig om Sorsele. Om det inte är något negativt som hänt”. Vänsterpartiet har idag 6 mandat och socialdemokraterna 8. De är tillsammans i majoritet. Men idag styr Vänsterpartiet med hjälp av de borgerliga. Social demokraterna lämnades utanför. Orsaken är att S inte ville ge stöd till exempelvis 35-timmarsveckan inom vården som V anser mycket viktig. ”De var inte beredda att kompromissa ett dugg, trots vänsterns 26 procent. Men de borgerliga partierna var beredda att samarbeta och det har hittills fungerat bra.” Serie Sara Granér 20 Rött 3/2015 1/2015 FOTO: COLOURBOX Grekland Grekland – ett land i ruiner Vad händer nu? E U-eliten tvingade i somras Greklands vänster- regering att underkasta sig en stenhård åtstramningspolitik. Just den politik som vänsterpartiet Syriza motsatt sig. Anser du att Syriza sviker sina ideal? RÖTT ställer frågan till Malin Björk, Vänsterpartiets representant i EU-parlamentet. – Innan man diskuterar frågan om Syriza svikit så tycker jag det ska understrykas att EU:s makt havare nu bevisat att man inte bryr sig om en de mokratisk vald regerings program och ett tydligt folkomröstningsresultat i Grekland. EU:s maktha vare hade bara ett mål: att knäcka EU:s tydligaste vänsterregering. Och därigenom också motverka ett vänsteruppsving i andra länder i Europa. – Det som händer är katastrofalt för det gre kiska folket, för sammanhållningen, och den gre kiska ekonomin, men det är också mycket skräm mande för alla oss som tar demokratin på största allvar. Om folken väljer en vänsterregering så gäller inte längre de demokratiska principerna för EU:s makthavare. De kan öppet tala om att vilja avsätta den, och om att ersätta den med Brysselut sända teknokrater. – När det gäller Syriza så lovade partiet två sa ker inför folkomröstningen; att bekämpa åtstram ningarna och att landet ska vara kvar inom euron. Nästan 80 procent av grekerna vill tillhöra euroområdet, liksom en stor majoritet inom Syriza. Det är ett faktum, men det gjorde förhandlings situationen mot EU:s makthavare mycket svår för Syriza. – De satte sig i en rävsax. 3/2015 Rött 21 Men nu har grekiska regeringen svikit det andra löftet att stoppa åtstramningspolitiken. Syriza genomför nu den extrema åtstramningspolitik som högern i EU vill ha? – Ja, och det sa ju också Tsipras att politiken som genomförs är en politik han själv motsätter sig. Det är en situation som kan bli kostsam med tiden för den grekiska vänstern. Många greker upplever att landet i realiteten nu fungerar som ett EU protekto rat, en ’skuldkoloni´. Men inom Syriza pågår en diskussion om euron och dess roll. Jag hoppas att det som nu sker gör att man omvärderar synen på euron i Grekland. – Samtidigt ska ingen tro att det finns enkel lösning. Om Grekland lämnar euron ökar också kostnaderna för importen kraftigt, och landet är mycket importberoende. Också i en situa tion där man skapar en egen valuta så finns det många problem att lösa. Men på längre sikt är det nödvändigt att lämna efter som euron låser fast länderna vid en misslyckad högerpolitik. – Greklandskrisen har med all tydlighet visat att den demo kratiskt uttryckta viljan i ett land som ingår i euron att föra en annan politik inte kan få genomslag. Politiken läggs helt enkelt fast från EU. Och nu höjs röster som vill centralisera den eko nomiska politiken ännu mer. Inte bara Grekland – Men kampen handlar om hela Europa, inte bara Grekland. Alla i EU:s vänster har ett ansvar. Att Greklands regering kunde förnedras och tvingas slå knut på sig själva beror på att de var ensamma. Inget annat vänsterparti har lyckats vinna makten i demokratiska val i Europa. Samtidigt har socialdemokratin på ett skrämmande sätt, i huvudsak, ställt sig på Angela Merkel och högerns sida mot Greklands regering. – Om åtstramningspolitiken ska kunna stoppas, så måste vänstern i hela EU stärkas. Vi har alla ett ansvar för det. Vi ska visa konkret solidaritet med Greklands folk genom demonstra tioner, insamlingar och så vidare. Men den bästa solidariteten är om vi bidrar till att den svenska regeringen i framtiden vå gar säga nej till EU:s högerpolitik och åtstramningsvansinne. Kampen är gemensam. Vi har alla ett ansvar för att se till att vi får fler regeringar som vågar stå för en vision om ett rättvist, jämlikt och mer demokratiskt samhälle. 22 Rött 3/2015 FOTO: GUE/NGL Grekland – Personligen anser jag att det vore bättre för Greklands eko nomi att lämna euron på ett planerat och organiserat sätt. Men kom ihåg att EU, och framförallt Tysklands Angela Merkel, inte gav Grekland den möjligheten. De satte kniven mot strupen mot Tsipras och hotade med ett kaotiskt utträde ur euron och finan siell kollaps. Det verkar som om de flesta greker är klara över vad som hände i förhandlingarna. Och faktiskt så har Syrizas stöd bland väljarna, åtminstone veckorna efter avtalet med EU, ökat. Premiärminister Tsipras personligen har ett mycket starkt stöd från grekerna. Malin Björk talar i EU-parlamentet. – Greklandskrisen har med all tydlighet visat att den demokratiskt uttryckta viljan i ett land som ingår i euron att föra en annan politik inte kan få genomslag. Politiken läggs helt enkelt fast från EU. Men varför har grekerna i allmänhet en sådan positiv syn på euron och EU? – Vi måste förstå varje land utifrån dess egen historiska kon text och politiska verklighet. När Grekland gick med i EU 1981 hade man erfarenhet av ohyggliga fascistiska regimer, där den sista fälldes 1974. Det gjorde att de ursprungliga demokrati kraven för medlemskap i unionen gjorde EU till en garant mot fascismen. – Greklands statsadministration har länge också dragits med byråkrati och omfattande korruption. Från Greklands per spektiv sågs EU därför som mindre byråkratiskt och en union som skulle kunna stödja landets politiska och ekonomiska ut veckling. Ur det perspektivet växte också stödet för euron och tron på ett demokratiskt EU. Den synen kan nog förändras efter det som hänt i sommar. ”Kampen Krisen 2015 kort-kort COLOURBOX 2015 blev krisen akut, i samband med att Grekland inte klarade av återbetalningar av lån motsvarande 1,6 miljarder euro till IMF den 30 juni. Vid samma tidpunkt hade Grekland en statsskuld på 323 miljarder euro. En snabbutlyst folkomröstning om att säga ja eller nej till ytter ligare åtstramningspaket (villkor från EU, IMF och IBRD för nya lån till Grekland) ledde 5 juni till att nej-sidan segrade med siffrorna 61 procent. I samband med folkomröstningsresultatet meddelade Greklands finansminister Yanis Varoufakis sin avgång. I sin blogg skriver han att han avgår för att underlätta de fortsätta förhandlingarna med eurogruppen. Eurogruppens hårda stödpaket som sedan förhandlades fram, innehöll ytterligare nedskärningar, men godkändes av det grekiska parlamentet den 18 aug 2015. Uppgörelsen röstades igenom med stor majoritet, 228 mot 64 och sex nedlagda röster. Då var landets banker nära en kollaps. Många nationalekonomer har kraftigt kritiserat euroområdet och den så kallade Trojkans (EU-kommissionen, ECB och IMF) krav på Grekland. Exempelvis Markus Jäntti vid Stockholms universitet menar att euroområdets förhandlare är fullständigt ointresserade av hur det går med det grekiska folket; den påtvingade sparkuren är orsak till den massiva depression Grekland nu lider av. Det senare är en åsikt som delas av flera andra nationalekonomer. är gemensam. Det handlar om hela Europa.” /Källa Wikipedia och DN Hur tror du utvecklingen blir nu i Grekland och i EU som helhet? – Det är mycket svårt att sia om framtiden. I Grekland kan det bli ett svårbedömt nyval snart. Jag hoppas att Syriza kan, trots meningsmotsättningarna, hålla samman som parti och fortsätta sitt arbete i nära kontakt med fackliga organisationer och breda folkrörelser. Förmår Syriza fortsätta mobilisera folk utomparlamentariskt så minskar man också nazistpartiet Gyl lene Grynings möjligheter att vinna mark. – Läget skulle kunna bli betydligt bättre om vänstern i Spa nien får en ledande roll efter valen om några månader, liksom vänstern på Irland i valen nästa vår. Högern i EU hoppas förstås att förnedringen av Grekland ska avskräcka människor att välja vänstern i demokratiska val. Jag hoppas att reaktionerna blir de motsatta, att folk står upp för demokratin, och för en hållbar och solidarisk politik. – Vår gemensamma uppgift i de europeiska vänsterpartier na är att fortsätta kampen mot EU:s högerpolitik, samtidigt som vi för en öppen och demokratisk debatt om frågor där vi har olika synsätt, som till exempel euron. – I flera EU-länder har vänstern gått framåt det senaste året. Alltfler människor i EU har fått nog av åtstramningarna. De vill se en politik som bygger på solidaritet, rättvisa och jämlikhet. Det ska vi ta fasta på. Elisavet Johansson Tziampazis ordförande i Nätverket för Grekland, om solidaritetsarbetet: Vad är Nätverket för Grekland? Nätverket för Grekland är en demokratisk, partipolitiskt obunden och antirasistisk organisation som verkar för solidaritet med Greklands folk i den ekonomiska krisen. Vi motsätter oss EU:s åtstramningspolitik, och sprider information för att bland annat motverka myterna om krisens orsaker. Hur utvecklar ni solidaritetsarbetet? Nätverket har samlat in mer än 100 000 kronor och skänkt till medicinska solidaritetskliniker i Grekland. Vi har arrangerat föreläsningar, manifestationer och demonstrationer. Efter att EU nu tvingat fram fortsatta nedskärningar, så är vår solidaritet med Greklands folk viktigare än någonsin. Hur går man med i Nätverket? Enklaste sättet är att sätta in 50 kronor till Nätverket för Grekland på vårt plusgironummer: 719632-2 och i textfältet uppge ditt namn och din e-post adress. Besök gärna vår webb-sida ”natverketforgrekland.se” för mer information om krisen och vad som är på gång! Stellan Hermansson TEXT: STELLAN HERMANSSON 3/2015 Rött 23 Vinn böcker! Böcker Bita i röret David Liljemark Galago Bild: Joe Hill-museet, Gävle. Mannen som aldrig dog. Karneval förlag Läs mer om Joe Hill på sidan 30. Mannen som aldrig dog ”I ett tillstånd av konstant häp nad läser jag Adlers biografi. Joe Hill var en av miljontals anonyma arbetare som anlände till den nya världen och slunga des rakt ner i en våldsamt expansiv och helt hänsynslös industrikapitalism. Han var ingenting, ägde ingenting utom sina händer. Han slet i hamnar och på fabriker. Adler genomsöker USA efter spår av honom, hittar honom dagen efter jordbävningen i San Francisco eller bland de IWW-rebeller som stred för att störta Mexikos korrupte diktator. Det är en allt igenom fantastisk historia: Amerika fläks upp från undersidan.” Göran Greider i Aftonbladet Boken Mannen som aldrig dog, ger inte bara historien om Joe Hill. Den är på alla sätt en läsvärd och spännande skildring av arbetarrörelsen i USA under tidigt 1900-tal. 1912 utbröt exempelvis en strejk bland textilarbetare i staden Lawrence. 23 000 arbetare deltog. Arbetstiden för industriarbetare hade reducerats från 56 timmar i veckan till 54 och arbetsgivarna passade på att sänka lönen med två timmar. Det betydde tre limpor bröd mindre i veckan för de 24 Rött 3/2015 Vi möter ett antal eld själar som söker sin egen nisch. Teman är: besatthet, tunnel seende, gränslöshet och liv. Fyra olika tecknare har gett liv åt David Liljemarks manus. Slutsnackat redan svältfödda arbetarna. De gick i strejk. I två månader stod de strejkande ut under ständig hunger. De greps, misshandlades och vräktes från sina hem, två dödades. Polisen dödade en ung syrisk man med bajonett och sköt en kvinnlig italiensk strejkande. Arbetarna kom från så många som 51 olika nationaliteter och talade 44 språk, men lyckades ändå hålla ihop. Något som känns tänkvärt idag! De vann till slut en fullständig seger och fick igenom en rad förbättringar. I American Magazine rapporterade Ray Stannard Baker: ”Det här är den första sjung ande strejk jag sett.” En annan reporter skrev: ”Det var andan hos arbetarna som kändes far lig... De var självsäkra, muntra, lössläppta och de sjöng. De grå, trötta skaror som stän digt hade strömmat ut och in genom fabriksgrindarna hade vaknat och öppnat sina mun nar för att sjunga. Dessa olika nationaliteter som alla talade ett gemensamt språk när de sjöng tillsammans.” Så, vad sjöng de? De sjöng klassiker som Internationalen, men även en ny sång av Joe Hill där han häcklar de etablerade fackförbunden. Joe Hill var nog aldrig bekväm. LG Frances Tuuloskorpi, red. Nu har del 3 i denna Gör-det-själv bokserie om arbetsplatsorganisering kommit ut. Fast det handlar inte om att göra det själv förstås, som Tuuloskorpi påpekar i inledningen: – Idag är det många som säger ”det spelar ingen roll om jag säger ifrån.” – Men testa att byta ut jag mot vi, fortsätter hon. Testa att byta ut jag mot alla. Då kan det bli en folkrörelse istället för gnäll. Som en arbetsgivare säger suckande angående de växande sopbergen i Stockholm då arbetarna plötsligt bestämt sig för att följa reglementet till punkt och pricka: ”Vi gör vårt bästa men vi har hundra sopgub bar med en egen vilja.” Och det är precis vad det handlar om. Boken ger tips på hur man organiserar sig, håller ihop och kan vinna små och stora strider. En riktig feel-goodbok som alla vänsterpartister borde ha till hands, då det ger tips för all slags organisering. Beställ på: folkrorelselinjen. wordpress.com Mankells nya! Leopard förlag En höstnatt vaknar den pensionerade läkaren Fredrik Welin av att det brinner våldsamt. Allt han lyckas få med sig är två vänstergummistövlar. Svenska gummistövlar är en roman om kärlek, svek och att åldras. Alla böcker kan vinnas! Du behöver bara mejla en rad och tala om vad du tyckte bäst om i detta nummer av RÖTT. Och vilken bok du helst vill ha. Alla adresser finns på sidan 2. Serie Charlie Christensen 3/2015 Rött 25 Intervjun Sveriges sista undersköterska Ann Westin är Sveriges sista – men roligaste – undersköterska. Humor är mitt sätt att kanalisera vreden över orättvisorna och vården är det jag bryr mig allra mest om, säger Ann Westin, den flerfaldigt prisbelönta ståupparen från Göteborg som själv är undersköterska. D ystopi heter det, när man målar upp en svart och skruvad bild, men det finns tillräckligt mycket sanning i bilden för att den ska fästa hos publiken. Ann Westin är en fena på dystopier, hysteriskt roliga dystopier. I hennes senaste humorshow Jobbit (ordlek med hobbit) som handlar om allt Ann Westin tycker är jobbi(g)t, vinglar senila åldringar runt frisläppta av en grupp militanta veganer, patien ten herr Andersson är bortglömd bland julpyntet och det står en vakt i dörren till sjukhuset och avgör vem av sjuklingarna som ska få passera. När Gun från Tornedalen kommer in; den sista, ensamma kavata sköterskan som fortsätter att lojalt göra jobbet trots att allt fallit samman runt henne; är det samtidigt systemskiftet i vården, där vinst går före vårdbehov, som sätts på sin dallrande spets. – Jag har fått många som kommer fram till mig och säger att de är så glada att jag tar upp vården, deras arbetssitua tion, att man lyssnar, säger Ann Westin när vi ses en kväll i Stockholm där hon bor numer. – Situationen i vården är helt horribel, per sonalen håller på att jobba ihjäl sig och så blir man förvånad över att det sker missar. Man kan inte heller bygga vården på ut hyrd personal, det funkar inte. Man kan inte ha folk som kommer sporadiskt, två dar hit och tre dar dit, som inte vet basen på en avdelning. Att det ändå funkat hittills beror på att folk är lojala, otroligt lojala. Ann är uppväxt i Biskopsgården i en familj med fyra barn, hon är näst yngst. Hon berättar om en släkting som släktforskat och fann att varenda en var arbetare. – Jag tänkte när jag såg det att nu har de väl glömt nån liten jäkel, men det hade de inte. Farsans släkt kommer från Ång ermanland, Ådalen. Farsan ville inte vara kvar och jobba på brädgården, utan flyttade hemifrån när han var 15 och blev flygtekniker i det militära, för statens kaka var liten men säker som man sa då. Mamma var hemmafru. Och Biskopsgården var det nya folkhemmet. Familjen bod de i en tvåa från början, sex personer. – Mamma var jätteglad när vi fick en fyra, området var jätte fint, så det var ganska olikt dagens hårda läge, där kriminella gäng har tagit över vissa områden, säger Ann. Trappen är såld – Göteborg har alltid varit en arbetarstad, men det är det inte riktigt längre. Det är en tjänstemannastad, med för ortsområden där folk inte har jobb alls. På min tid fanns både varven och Volvo. Man undrar ju vad som ska hända med humorn i Göteborg när de här välartade bostadsrättsinnehavarna tar över? Ann driver förstås med dem också. I en sketch ringer grannarna i bostadsrättsför eningen på dörren och undrar varför det är så mycket hundar i trappan? – Jag har då sålt trappen till en kennel och dessutom investerat i en chokladfontän Mamma var jätteglad när vi fick en fyra i Biskopsgården. 26 Rött 3/2015 Många mindre skolföretag har en vinstnivå som inte ens riskkapitalbolagen kan drömma om. Undersköterskan ”Gun från Tornedalen” jobbar på och säger: Gomorron, gonatt, gla’ midsommar och trevli’ föt’elsetag till patienten, på en och samma gång. 3/2015 Rött 27 Här står Ann utanför nya Karolinska som skulle ha kostat 14 miljarder men nu är uppe i minst 25. Det var moderaterna som beslöt att sjukhuset skulle byggas i samverkan med privata företag, Konkurrensen skulle pressa kostnaderna, menade Filippa Reinfeldt. Idag kan det istället ha blivit ett av världens dyraste… Källa Aftonbladet/Franchell Om kvinnor slutade upp med att vara så jävla lydiga och hörsamma skulle mycket kunna hända. på gården, berättar Ann nöjt. Det blir avgiftsbelagd hiss i fören ingen också. Stor förvirring uppstår. Det är i Biskopsgårdens 60-tal, med stora barngrupper på gårdarna, som Ann först utvecklar sin humor. Det mesta testa des på de två bröderna, en äldre och en yngre. – Jag lärde mig verkligen slänga käft med mina bröder, jag märkte vad som funkade, vad de skrattade åt, och sedan prö vade jag på de andra ungarna och mina klasskompisar i skolan. En som också har betytt mycket för Ann är den kvinnliga förman, Maria Bidevall, som hon hade på plastfabriken Bode nius Plast i Göteborg. – Det var min ”Hanna från Arlöv”. Chefen var livrädd för henne, för hon var så snabb i käften. Han kom upp i fabriken och försökte bossa runt med oss i personalen men han kunde aldrig bryta ner henne och hon påverkade mig. Chefen sa efter ett tag: ”Ann, vad har hänt med dig, du som brukade vara så snäll?” Jag gick ju i hennes fotspår. Vi gjorde så mycket kul grejer. Man fick inte dua honom utan skulle säga ”herr” vilket vi gjorde med överdrift. Jag packade plastremsor som man hade i skåpen, vek kartonger och var lägst ner på skalan. Varje vecka fick man lön i ett vitt kuvert. Sex kronor i timmen tjänade jag. 28 Rött 3/2015 Redan som 18-åring började Ann också jobba som skötare i mentalvården och som undersköterska: – Jag minns när vården var bra. Folk tror inte det är sant. En dag kommer vi inte ha det så, varnade en del då, och nu är den dan här. Vi hade aldrig personalbrist. Vi hade så mycket perso nal att vi fick ta nummerlapp för att träffa en patient. Anns äkta vrede över vad som hänt med svensk sjukvård märks hela tiden när man pratar med henne, så är hon också både personal och patient. Ann har diagnosen ”aneurysm”, ett sorts åderbråck, och har varit nära döden två gånger och fått åka ambulans direkt från föreställningar. – Tack och lov att man får ha den personalen omkring sig när man är så sjuk som jag varit. Jag vet att de sliter, det är inte rättvist. – Tänk om kvinnor skulle sluta serva samhället för en tim me eller två? De gjorde det på Island för ett par år sedan hörde jag, det blev katastrof. Ingenting funkade. Nu får ni se vad som händer, ni som har pengar. De fick en kvinnlig president ett tag, innan gubbsen tog över igen. Det är välfärdens kvinnor som har den makt som arbetar rörelsen behöver för att sätta åt kapitalet i vår tid, menar Ann. – Om kvinnor slutade upp med att vara så jävla lydiga och hörsamma skulle mycket kunna hända. Men jag förstår också svårigheten; kvinnor jobbar med människor, det är inte en ma skin du har ansvar för. Man kan inte lämna människor som grå ter och har ont. Det finns kanske psykopater högst upp i vård byråkratin, men nere på vårdgolvet finns inga psykopater, de är inte intresserade av det. Ofta när hon jobbade i vården fick hon samtal när hon precis kommit innanför dörren hemma: Hej Ann, det fattas folk, snäl� la kan du inte komma in. Dina kollegor står helt ensamma… – Jag fick åka in igen och fixa barnvakt till Camilla. Ibland fick hon vara med, jag satte på henne en bussarong så fick hon vara med och bädda. ”Jag har sett orättvisorna” – Mitt politiska engagemang hänger ihop med att jag sett orätt visorna. Jag tror att jag fostrat min dotter i samma anda, hon är ultrafeminist. Hon uppfostrar sin farsa också, haha. Jag har fostrat en bra flicka. Jag är så glad över hur hon har blivit. Hon är inte moderat kan jag tala om. Efter många tuffa år har Ann slagit igenom som ståuppare, men hon glömmer inte hur hon hade det som undersköterska och hur många som jobbar i vården fortfarande har det knackigt. – När jag jobbade som undersköterska hade jag bara skul der. Jag är också uppväxt med att inte våga komma försent ens en minut, då missade man biljetten. Jag har inga margi naler. Skräcken att pengarna aldrig räcker sitter i mig, jag är inte uppväxt med någon buffert utan hände det något var det katastrof. Då kunde vi inte betala hyran. Idag har ju jag en buffert, en trygghet. Men jag är väldigt påverkad av penga stressen, jag kan förstå den. Att sitta på föräldramötet och känna att man inte har 50 spänn till insamlingen till klassens picknick. Jag vet hur det är och det bildar grund i allt jag gör. TEXT: ÅSA MATTSSON FOTO: HASSE HEDSTRÖM Ann Westin Yrke: Ståuppartist och undersköterska, musikal artist och låtskrivare. Två gånger vald till årets kvinnliga komiker vid Standupgalan med motiveringen: ”Med sin timing och obetalbara kroppsspråk är hon ett komiskt geni som aldrig slutar att utvecklas” Ålder: Född 1956 i Göteborg Bor: Stockholm Civilstånd: Frånskild med vuxna dottern Camilla. Gör just nu: Turnerar med föreställningen ”Jobbit” samtidigt som hon skriver på nästa humorshow Stick ut&passa in med planerad premiär i november, troligen på Etablissemanget på Södra Teatern i Stockholm. 3/2015 Rött 29 Joe Hill Sörj inte – organisera er! Hundra år sedan Joe Hill avrättades i Utah, USA. Joe Hill Joel Emmanuel Hägglund, alias Joseph Hillström. Född 7 oktober 1879 i Gävle, avrättad 19 november 1915 i Salt Lake City, Utah, USA, Joe Hill var fackföreningsaktivist, diktare och sångare. Foto & fakta: Wikipedia Det är den 1 maj 2012 och jag firar varken i Stockholm eller på Rademachersmedjorna i Eskilstuna, utan i Chicago. Tillsammans med tretusen andra står jag på Federal Plaza. A rrangörer är transportarbetarna i Teamsters, lärar facket, sjukvårdsanställdas förbund samt Occu py Wall Street-rörelsen. Det är en färgstark skara som har tagit sig ned från Haymarket. Känner mig både högtidlig och rörd. Det var ändå här i Chi cago denna vackra tradition började. Dåtidens starka arbetar rörelse i staden demonstrerade 1886 för åtta timmars arbetsdag och mänskliga arbetsvillkor. Tankarna vandrar vidare till 1915. Då skred sakta en annan procession fram bakom en kista på samma gator. Ett begrav ningståg på 40 000 personer följde Joel Emanuel Hägglund på hans sista färd. De 40 000 kände till honom under namnet Joe Hill; agitatorn, den facklige organisatören och sångförfattaren. Kroppen hade transporterats från ett fängelse i Salt Lake City, Utah där han avrättades den 19 november 1915. I staden anklagades han och fälldes för rånmord på John G Morrison, affärsinnehavare och före detta polis samt hans son Arling. Då Hill dök upp med ett skottsår morgonen efter mordet häktades han som misstänkt. 30 Rött 3/2015 I skuldfrågan har de radikala oftast sett den fällande domen som ett justitiemord: Alltför lättvindigt avfärdades andra miss tänkta spår och gärningsmän. Alltför tacksamt siktade man in sig på Joe Hill. Hans egna ord från fängelset: ”Med hänvisning till Mr Morrisons betydelse måste det finnas en syndabock och undertecknad, vilken de uppfattade som en luffare utan vänner, en svensk och värst av allt en IWW-are, hade ändå inte rätt att leva, och blev därför vederbörligen utsedd till syndabock”. Var Hill oskyldig? Varför vägrade han att uppge ett alibi? I William Adlers ”The Man Who Never Died” från 2011 har författaren hittat ett brev som stärker tesen om ett amerikasvenskt hedersdrama. Brev skrivaren Hilda Erickson, fästmö till vännen Otto Appelquist, uppger där att hon har tillbringat natten med Hill. När hans organisation, Industrial Workers of the World (IWW) bildades 1905 var fem procent av arbetskraften organi serad. En av hans sista uppmaningar ”Sörj inte – organisera” är förståelig. Hotel & Restaurangfacket i New York 1 maj 2006. 50 000 deltog i demonstrationen. Arbetarrörelsen skulle krossas Den ryska revolutionen 1917 chockade den amerikanska makt apparaten och stärkte företagsägare och FBI ytterligare i deras övertygelse att utradera den radikala arbetarrörelsen. Övervak ning, trakasseringar och fängslanden inleddes. Tiden efter första världskriget innebar en stark repression och ”union busting” från arbetsgivarna. Antalet medlemmar minskade påtagligt. Några år in på tjugutalet var den politiska socialismen utraderad som nationell organiserad kraft. Stora offentliga investeringar Efter den stora depressionen kom Franklin D Roosevelts New Deal med keynesianska stimulanser med stora offentliga in vesteringar. Under 1940- och 50-talen nådde sedan fackanslut ningen sin högsta nivå, 27 procent av de anställda. Efter en strejkvåg 1945 instiftades Taft-Hartley Act 1947. In skränkningar i rätten att sluta kollektivavtal samt i strejkrätten infördes. Fackligt aktivas anslutning till ”organisationer ute efter att störta samhällsordningen” skulle redovisas. Huvuddelen av Taft-Hartley Act är i kraft än i dag. Anslutningsparagrafen upphävdes 1965 efter att senatorn Joseph McCarthys korståg mot kommunistsympatisörer ebbade ut. Lyckades de amerikanska facken med att sluta sörja Joe Hill och organisera? Det nedslående statistiska svaret är elva pro cent. Fler än så är inte fackanslutna i dag. Tankar om organisering lever än Men hoppfullare motbilder finns: Trapporna var fyllda. Platsen framför the Hill och alla till farter var helt igenkorkade. Det var svart av folk överallt. Vi står högst uppe på kullen utanför Capitol Hill, delstats senaten, i Madison Wisconsin. Det är jag och min vän sedan sjuttiotalets liftarsommar i USA, Andy Ewen, gitarrist i Honor Among Thieves från Madisons och Chicagos blues- och världs musikscen. Han pekar och berättar om den historiska vårdagen den 12 mars 2011, runt 100 000 – ja, fem nollor ska vara med – demonstrerade då på gatorna för fackliga rättigheter. I samma stad samlar i juni 2015 Bernie Sanders, president kandidat och öppen socialist, 10 000 åhörare med ett klassmed vetet och fackföreningsvänligt brandtal. Jag ler framför skär men. Joe Hill ler där han är. Joe Hill, sångaren Joe Hills sånger var sällan helt hans egna verk, utan i allmänhet parodier på redan kända melodier. Det finns bara fyra sånger som man med säkerhet vet att Hill både skrivit text och musik till. Mest känd av dem är Rebell flickan, som han tillägnade Elisabeth Gurley Flynn, en av de stora kvinnliga pionjärerna i den amerikanska arbetarrörelsen. En av Joe Hills mest berömda sånger är The Preacher and the Slave, på svenska som Svarta präster: Korus: ”You will eat, bye and bye, in that glorius land above the sky. Work and pray, live on hay, You´ll get pie in the sky when you die.” Svar: ”That´s a lie!” 1900-talets stora rockpoet, Bob Dylan, berättar i sina memoarer att det var i kontakt med Joe Hills musik som han själv började skriva låtar. Och han tillägger: "Joe hade ljuset i sina ögon". Finn Zetterholm har gjort LP-skivor med svenska inspelningar av Joe Hills sånger. Enstaka sånger har spelats in av bland andra Fred Åkerström och Monica Nielsen samt flera proggrupper. Med stöd av Joe Hill-gården gav Gävlebandet Mora Träsk år 1978 ut en LP med Joe Hills sånger. 1999 gav trubadurerna Stefan Ström och Patrik Larsson ut CD-skivan Joe Hill. Källa & text: joehill.se och Joe Hillgården, Gävle TEXT: ALAR KUUTMANN FOTO: LOSITA GARCIA 3/2015 Rött 31 Malmö Malmövänsterns ordförande, Daniel Sestrajcic, är numera också riksdagsman. 32 Rött 3/2015 Varsågod! Ett rött framgångsrecept. ”De är skickligast i Sverige på att utveckla nya aktiviteter.” ”Sättet vi genomför Vänsterdagarna på är svaret på hur man lyckas lokalt.” ”Det finns så många idéer. Det gäller att vara konkret, att gå från ord till handling utan att tappa bort att presentera visionerna” T re röster om Malmövänstern. Jonas Sjöstedt, partiledare, Daniel Sestrajcic, ordförande res pektive Emma-Lina Johansson, ny medlem. – Förra året hade jag fått nog. Jag ville inte vara en av de där som bara sitter och gnäl ler. Jag har alltid varit vänster, men aldrig organiserat mig och visste inte hur jag skulle göra, säger Emma-Lina Johansson, 30-årig arbetsförmedlare i Malmö. Någon gav mig Olofs namn, så jag mejlade. Olof Holmgren, politisk sekreterare tog emot mejlet, och svarade med att han behövde någon som kunde korrläsa. Kunde hon? Och lägga texterna i Vänsterns hus sedan? – När jag kom dit med texterna så pratade vi. Olof tog reda på vad jag är intresserad av, och föreslog att jag skulle komma till det feministiska utskottet tisdagen efter, säger Emma-Lina Johansson. Idag är Emma-Lina Johansson sammankallande i utskottet och höll tal på årets 1 maj i Folkets park. – Det hade jag inte trott för ett år sedan. Man känner att man är behövd och kan ta så mycket ansvar man vill. Det är utåtriktat och välkom nande här. När Malmövänsterns ordförande, til� lika nyvalde riksdagsmannen, Daniel Ses trajcic hör berättelsen ler han. – Det är precis så det ska gå till. En av de bärande idéerna för rekrytering är att vi tar kontakt och försöker behålla den, säger Daniel Sestrajcic. – Men det ska vara ett bra socialt sammanhang också så att folk vill stanna kvar, säger han. Och Emma-Lina Johansson trycker hårt på det sociala sam manhanget hon kom in i. – Det känns fantastiskt. Det är så roligt. Jag är så glad att jag gick på de där första mötena och stannade kvar. Jag har verk ligen vuxit och utvecklats och har fått nya vänner som berikar, säger hon. En spännande resa På ett drygt år har Vänsterpartiet i Malmö nästan fördubblat sitt medlemsantal och räknar nu över 1000 medlemmar. Det gör föreningen till Sveriges största. Mer än var tjugonde vänster partist finns i Malmö. I våras blev Vänsterns 1 maj-tåg stadens största, igen, och slog rekord med 5 500 deltagare. – Vi upplevde att det fanns ett uppdämt behov av att or ganisera sig inför valet. Folk hade fått nog efter åtta år med Alliansen. Mot slutet av valkampanjen fanns vi överallt. Våra politiska motståndare tog sig bara för huvudet och undrade var alla vänsterpartister kom ifrån. Under valåret hade partiet två valledningar. Den stora valledningen kunde vem som ville anmäla sig till och den utgjorde kärnan i valarbetet. Mellan 100 och 120 personer valjobbade varje dag, totalt engagerade sig över 400 medlemmar på något sätt. Vänsterpartiet blev Malmös valvinnare och gick fram med 3,3 procent till 8,5 pro cent. Malmö har idag 1035 medlemmar. 3/2015 Rött 33 Lars-Göran Ahlström nöjer sig inte med 1000-talet medlemmar. ”Med denna skara av unga entusiaster ska vi väl kunna dubbla den siffran”. Fiona Winders, menar att Labour gav upp. ”Det får vi inte göra i Sverige. Vi ska se till att vi är en riktig vänster när sossarna inte är det”. Att ringa upp namnen på listan, det är nyckeln till framgångsrik rekrytering. På Daniels första partimöten på 90-talet kunde det komma sju medlemmar. Då funderade man mycket på hur man skulle re krytera och engagera nya medlemmar. Och även om det har funnits bra perioder förr så är det som händer nu en resa. Daniel Sestrajcic är drivande bakom den succéartade strate gin tillsammans med många andra. – Vi vill ha en öppen, lyssnande och välkomnande organisa tion med en stark, radikal parlamentarisk lokalpolitik, men som också arbetar med aktivism och utomparlamentarism. – Organisationen ska kopplas samman med en politisk håll ning. Vänstern är en del av flera sociala rörelser i Malmö, säger Daniel Sestrajcic. med våra cyklar (röda Christianiacyklar med lastutrymme) och bjuder på kaffe och politik. Och när någon anmäler sitt intresse så ringer vi upp den personen och berättar mer om oss och tar reda på vad hen kan tänkas vilja göra, och i vilken omfattning, säger Daniel. – Folkviljan, Malmövänsterns medlemstidning, är också om gjort till ett snyggt, proffsigt magasin i fyrfärg. Låt tusen blommor blomma Det lokala partiarbetet består av ett 40-tal arbetsgrupper, studiecirklar och stadsdelsgrupper. I bästa fall är grupperna självgående. – Låt tusen blommor blomma, När folk jobbar med något de brinner för, så finns ju kunskapen där när vi vill starta en kampanj. – Vi är bra på mikrokampanjer och mani festationer när något händer eller engagerar Malmöborna. – Så har vi festerna, 8 mars och 1 maj, där vi kan visa upp oss. Det ska vara snyggt och professionellt och förstärka ett gott in tryck. – Dessutom syns vi alltid mycket på stan Vänsterns hus – ett öppet hus Det är en onsdag i juli mitt i Greklandskrisens klimax. Ett tret tiotal personer bänkar sig vid borden i trädgården bakom Vän sterns hus vid Nobelvägen för en fika och en berättelse. Elle Johansson Tziampazis, ordförande i nätverket för Grekland, och nyss hemkommen därifrån ska berätta om utvecklingen. Lars-Göran Ahlström, nyss fyllda 80 år, har placerat sig nära föredragshållaren för att höra bra. Han var sosse i 60 år, men tycker sossarna gått för långt till höger. – Vänstern motsvarar kraven jag ställer på ett parti, säger han. Jag gillar att det inte är en massa formella möten. Fiona Winders häller upp en kopp kaffe. Hon är också ny i partiet, och var politisk sekreterare för Labour innan hon flyttade från England till Sverige 2004. – Det var lätt att komma in i föreningen. Det kändes fräscht, engagerat och aktivt. I motsats till i England finns det fortfarande ett gehör för vänsteridéer i Sverige. Det blir inga röster utan medlemmar. Vem ska annars föra ut vår politik? 34 Rött 3/2015 Onsdagscaféerna i trädgården bakom Vänsterns hus samlar 25-35 personer hela sommaren. Mer om Malmö Vänsterdagarna Malmö: http://vansterdagarna.vansterpartiet.se Läs om budgetsammanbrottet: http//.vmalmo.se/budget2016 Framtidens utmaningar När S och Mp efter valet ställde stora nedskärningskrav som ultimatum inför budgetarbetet sprack samarbetet med Vänstern i Malmö kommun. Beslutet att gå i opposition togs enhälligt på ett medlems möte med hundratalet personer i salen. Därmed har partiet förlorat ordförandeposter, 300 000 kronor i partiskatt till sin verksamhet och fyra av sina åtta anställda. Det fortsatta arbetet med rekrytering och utveckling av medlemsarbetet blir därmed en utmaning. Partiet får ett styvt jobb med att ta tillvara över 1000 medlemmars förmågor. Or ganisationen får samtidigt inte bli för splittrad. Det kollektiva tänkandet måste vara bärande. Partiet behöver få fram fler ledare för att kunna hantera den nya stora organisationen. Under våren har en första omgång or ganisatörer internutbildats, och till hösten startar ännu en ut bildning. Tanken är att de ska kunna ta ledande uppgifter och ansvar i organisationen. – Nu måste vi prioritera och ge utrymme för fler ideella krafter som kan ta över en del uppgifter som anställda tidigare gjorde, säger Daniel Sestrajcic. När Mirjam Katzin skulle utomlands ett halvår tog Emma-Lina Johansson över som sammankallande i feministiska utskottet. ”Det är så lätt att säga att ”jag fixar det”. Man tar så mycket ansvar man vill”, säger hon. Under: 1 maj i Malmö. Foto: Olof Holmgren ”Partiet började bli för starkt” – Det är alltid mycket aktiviteter och många grupper igång i Malmö. De är skickligast i Sverige på att utveckla nya aktivite ter. Det skapar självförtroende och inger respekt, säger partile daren Jonas Sjöstedt. För Jonas Sjöstedt står det till exempel klart att Malmös S och Mp-föreningar manövrerade ut Vänsterpartiet för att par tiet börjar bli för starkt. – På möten i Malmö kommer 400. Det är fler än i både Göte borg och Stockholm. Det är ett resultat av ett smart, långsiktigt arbete av goda organisatörer som har tyckt att det är roligt att jobba, säger han. TEXT: MARIA KÅLLBERG FOTO: HELGE RUBIN 3/2015 Rött 35 Omställningen & socialismen Kom med och diskutera framtidens viktiga frågor inför kongressen. Så här går det till: I 36 Rött 3/2015 för att förändra – socialistiska strategier för 2000-talet, har man nu tagit fram en socialistisk och feministisk strategi. (Strategi betyder kort och gott en politik som på lite längre sikt gör att vi kan genomföra större förändringar). Förslaget till nytt stycke om strategiska huvudlinjer i partiprogrammet kommer att skickas ut i partiet till hösten. Varför behövs en rödgrön omställning? I partiprogrammet beskriver sig Vänsterpartiet som ”ett socialistiskt och feministiskt parti på ekologisk grund”. Medan klassamhället och patriarkatet* är uttryck för sociala relationer mellan människor, handlar det ekologiska förhållningssättet om hur mänsklig heten behöver förhålla sig till våra begränsade naturresurser. Ekonomin är ingen egen sfär frikopplad från ekologiska och sociala aspekter. Ekonomin är inte heller ett evighetslångt kretslopp, där resurser kan cirkulera i all evinnerlighet. Många resurser är ändliga, de räcker inte för evigt, och förbrukas i det ekonomiska kretsloppet. Ekologisk ekonomi handlar därför om att slå fast säkra gränser för den ekonomiska utvecklingen, så att samhällets välfärd kan maximeras, samtidigt som vi ser till att planeten klarar av det långsiktigt. Det krävs en drastisk och snabb minskning av växthus- ”Samtidigt som klimatomställningen innebär en akut utmaning är den också en historisk möjlighet att bygga ett bättre samhälle.” gasutsläppen för att undvika klimatförändringarnas mest allvarliga följder. Omställningen till ett hållbart samhälle är en stor utmaning, men historien visar att stora samhällsomställningar kan genomföras om de uppfattas som rättvisa. För att lyckas är det på samhällsnivå som strukturer behöver förändras och omställningens kostnader måste fördelas rättvist, så att de som står för de största utsläppen också bidrar mest. Samtidigt som klimatomställningen innebär en akut utmaning är den också en historisk möjlighet att bygga ett bättre samhälle. Den rödgröna omställning vi vill genomföra leder till ett rikare, mer jämlikt och demokratiskt samhälle. Ett samhälle där ekonomin drar åt samma håll som de ekologiska och sociala behoven, istället för att, som idag, undergräva dem. Partiet som förenar dagspolitik och visioner Bild: Digital Vision maj 2016 samlas vänsterpartister från hela landet för kongress i Örebro. Kongresserna, som hålls vartannat år, är partiets största och viktigaste möten. Här väljer man partiledning, beslutar om stora frågor och antar politiska program. Nästa års kongress kommer att fokusera särskilt på det senare och utgör slutstation för det mest omfattande programarbetet på många år. För att så många som möjligt ska kunna delta i kongress debatten lanseras redan i höst studier kring programfrågorna. Debatten och studierna berättar vi om här. Mer information om hur man beställer kurser finns på vansterpartiet.se/ resursbank/vansterskolan. Till kongressen kommer partistyrelsen att lägga fram ett förslag till ekologisktekonomiskt punktprogram. Förslaget tar avstamp i det mångåriga arbete som arbetsgruppen för ekologisk ekonomi har utfört. Gruppens slutrapport, Politik för en rödgrön omställning, presenterades offentligt i början av september. Vänsterpartiets programkommission, som självständigt kan föreslå ändringar i partiprogrammet inför kongresserna, har dessutom sedan 2012 arbetat med frågan om socialistiska strategier. Utifrån en omvärldsanalys, som bland annat presenterades i tidskriften Socialistisk debatt, Att förstå I en tid då klimatförändringarna accelererar kan inte en socialistisk och feministisk strategi blunda för ett ekologiskt förhållningssätt. På samma sätt kommer inte klimathotet kunna avvärjas utan stora förändringar av det ekonomiska systemet. Vänsterpartiet vill förändra samhällets grundläggande strukturer. Vi vill ersätta dagens klassamhälle och patriarkala strukturer med ett socialistiskt och feministiskt samhälle. Men för att närma sig de långsiktiga målen krävs det ett steg mellan våra dagspolitiska krav och våra visioner. Det är där som strategi kommer in i bilden. En framgångsrik vänster strategi består av flera delar. Det handlar om att genomföra reformer som både förbättrar människors livsvillkor här och nu och som dessutom förändrar styrkeförhållanden i samhället. Det vi kanske inte kan uppnå idag, kan vi på så sätt lättare vinna i morgon. Om Vänsterpartiet, till exempel, får gehör för en ekonomisk Bild: Digital Vision ”Klimathotet kan inte avvärjas utan stora förändringar av det ekonomiska systemet.” Ekologisk ekonomi handlar om att slå fast säkra gränser för den ekonomiska utvecklingen, politik med investeringar för att nå full sysselsättning, så skulle vardagen bli bättre för många, men dessutom skulle maktbalansen på arbetsmarknaden förändras till löntagarkollektivets fördel. Samtidigt styrs människors handlade och förståelse av verkligheten också av kultur, tankemönster och normer. En del av strategin behöver därför också handla om att förskjuta samhällets ideologiska balanspunkt, och därmed flytta gränsen för vad som anses som möjligt respektive omöjligt att förändra. Bli en del av debatten du också Det är när så många som möjligt kan föra fram sina åsikter och argument som program debatten blir riktigt bra. Och det kommer att göra kongressens diskussioner och beslut så mycket bättre och mer genomtänkta. Redan under hösten kommer programdebatten därför att komma igång på allvar i partiet. På Vänsterdagarna i Malmö finns flera programpunkter som hänger ihop med frågor om ekologisk ekonomi och socialistiska strategier. Under hösten arrangerar Vänsterpartiet också utåtriktade seminarier på flera platser. Vi ska också utveckla formerna för skriftlig debatt och diskussion i partiet. För att programdebatten ska bli så bra som möjligt måste det finnas en gemensam grund att stå på. Inför hösten har Vänsterskolan, Vänsterpartiets studiesystem, gått igenom en omfattande förnyelse. Det har bland annat tillkommit kurser om ekologisk ekonomi, socia listiska strategier och frågan om arbetstidsförkortning. I Vänsterskolan finns också en ideologisk översiktskurs inför kongressen, som på ett grundläggande sätt tar upp alla tre ämnena, och dessutom finns studiematerial som man kan läsa på egen hand. Vår förhoppning är att satsningen på studier inför kongressen ska inspirera fler att själva delta i debatten och förankra programarbetet i hela partiet. Det är så vi förbereder oss allra bäst inför de viktiga diskussionerna på partikongressen i maj 2016. STEFAN LINDBORG *ett samhällssystem där män har den primära makten 3/2015 Rött 37 Detta uppslag är en annons från GUE/NGL Malin Björk (V): Skuldavskrivningar – inte privatiseringar och slopad arbetsrätt är Greklands räddning Foto: Kalle Larsson Malin Björk, EU-parlamentariker för Vänsterpartiet och vice ordförande för GUE/NGL, den gröna vänstern i EU-parlamentet. ** European United Left/Nordic Green Left Röda Korset och olika frivilligorganisationer är de som nu upprätthåller miljoner grekers tillgång till mat och livsviktiga mediciner. EU:s ”stödprogram” har ökat skulden, skapat massarbetslöshet och fattigdom. För att bygga upp en ohanterlig statsskuld krävs oansvariga låntagare, men också oansvariga långivare. Låntagarna var inte vanliga greker som levde över sina tillgångar utan de regeringar EU vill tillsätta igen. Och långivarna var storbanker i Frankrike, Tyskland, och andra EU länder. Det är dessa banker som har räddats av EU:s miljarder medan det grekiska folket är de som får betala. Det man nu kräver i form av ”omstruktureringar” är inget annat än utförsäljningar, privatiseringar och ytterligare inskränkningar av arbetsrätten. Samt fortsatt åtstramningspolitik. GUE/NGL, den gröna Vänstern i EU, menar att det är helt fel väg för Grekland, och för Europa. Två rapporter har läckt från IMF. Den första visar att det som behövs för att få Grekland på fötter är skuldavskrivningar och 20 års uppehåll på avbetalningar på lånen. Den andra dömer helt ut det program som exempelvis moderaterna prisar. Det är dags att sluta yra och lyssna på ekonomer och experter. Det är också dags att EU:s konservativa partier står upp för demokratin istället för att kräva att den sätts ur spel. Med sina alltmer auktoritära tongångar spelar de nämligen den extrema, nationalistiska högerflanken i händerna. MALIN BJÖRK, EUROPAPARLAMENTARIKER (V) Posttidning Rött, Vänterpartiet, Box 12 660, 112 93 Stockholm Använd RÖTT! Magasinet är en bra medlemsvärvare. Nyfikna, intresserade och sympatisörer får veta mer på ett enkelt sätt. Gävleföreningen använder RÖTT på det viset sedan länge och med goda resultat. Se till att din förening också tar hem några och provar vid nästa aktivitet! Glöm inte att blada in era egna kontaktuppgifter i magasinet. Nästa nummer (nr 4) kommer ut den 30 oktober och kan beställas i webshoppen fram till den 14 oktober. RÖTT kostar cirka 9 kr inkl transport och måste beställas före tryckning. (Vi har tyvärr inte råd att trycka obeställda.) ”Har precis skummat igenom nya numret av Rött en första gång. Slås igen av hur snyggt, proffsigt, intressant och... Ja, så j-a bra det är helt enkelt! ” Kaj Raving www.vansterpartiet.se/rott Här finns RÖTT att hämta hem som pdf samt en del artiklar att dela. Här finns också utgivningsplanen, (du kan se när nästa RÖTT dyker upp), annonspriser med mera.
© Copyright 2024