Uppdaterad 2015-03-06 Sid 1 / 3 Institutionen för klinisk neurovetenskap Sektionen för försäkringsmedicin Samsjuklighet och diagnososäkerhet – en uppföljning av situationen för långtidssjukskrivna kvinnor och män som genomgått försäkringsmedicinsk utredning (FMU-projektet) Projektledare: Professor Staffan Marklund Projektmedarbetare: Kristina Alexanderson, Klas Gustafsson, Jürgen Linder, Göran Lundh och Pia Svedberg. Projektets syfte och frågeställningar Det övergripande syftet är att undersöka en grupp som genomgått försäkringsmedicinsk utredning (FMU), hur Försäkringskassan använder resultat från FMU och hur de sjukskrivnas prognos ser ut vad avser rehabilitering och återgång i arbete. • Förändras sjukskrivningsdiagnosen? • Vilken roll spelar resultat och rekommendationer från FMU för åtgärder och prognos för långtidssjuka kvinnor och män med olika diagnoser? • Hur påverkar förekomst av multipla diagnoser, samsjuklighet och hälsorelaterade psykosociala belastningar möjligheten till återgång i arbetet? Studien är en longitudinell uppföljning av 1300 långvarigt sjukskrivna kvinnor och män som Försäkringskassan remitterat till Diagnostiskt Centrum vid Danderyds sjukhus åren 1998-2007 för FMU. De flesta remitterade hade varit sjukskrivna i mer än ett år. Omkring 60 procent var kvinnor. Utredningen genomfördes på ett standardiserat sätt av ett team bestående av specialister i psykiatri, ortopedi och rehabiliteringsmedicin. Den försäkringsmedicinska utredningen syftade till att undersöka medicinskt status, att fastställa diagnos och bedöma behovet av rehabilitering. Material Materialet omfattar information från FMU bland annat om familjeförhållanden, födelseland, bostadsförhållanden, utbildning, arbetsförhållanden, smärta, sömn, funktion i dagliga aktiviteter och sociala nätverk. Vidare finns resultat från vetenskapligt validerade skattningsskalor avseende depression och personlighetstörningar enligt DSM-IV och ICD-10. Materialet innehåller också rekommendationerna från utredningen, d v s diagnos, bedömning av arbetsförmågan och prognos vad avser återgång i arbete. Dessa data har kompletterats med registerdata för perioden före och efter den genomgångna utredningen. Det gäller främst uppgifter om försörjning och arbete. Vidare har data extraherats från Postadress Karolinska Institutet Sektionen för försäkringsmedicin SE-171 77 Stockholm Besöksadress Berzelius väg 3, plan 6 Telefon 08-524 832 24 (sekreterare) Webb ki.se/cns/forsakringsmedicin Sid: 2 / 3 Försäkringskassans personakter med uppgifter för samtliga individer om handläggning och beslut. Studien har godkänts av den regionala etikprövningsnämnden i Stockholm. (Dnr 95149, 2006/1281-31, Dnr 2008/71-31/5, 2008/1051-31/12 samt 2010/448-32). Projektet har stötts av Forskningsrådet för Arbetsliv och Socialvetenskap (Dnr 20080541) Publikationer 1. Linder J, Svensson O (2007). The impact of pain and depression on assessment of rehabilitation need. International Journal of Rehabilitation Research Vol 30:255-60 2. Linder J, Schüldt Ekholm K, Brodda Jansen G, Lundh G, Ekholm J.(2009) Long-term sick-leavers with difficulty in resuming work: comparison between psychiatric-somatic comorbidity and monodiagnosis. International Journal of Rehabilitation Reasearch. Vol 32:20-35. 3. Linder J, Schüldt Ekholm K, Lundh G, Ekholm J. (2009) Long-term sickleavers with fibromyalgia: Comparing their multidisciplinary assessed characteristics with those of others with chronic pain conditions and depression. Journal of Multidisciplinay Healthcare. 2009; 2:23-37. 4. Salmi P, Svedberg P, Hagberg J, Lundh G, Linder J, Alexanderson K (2008) Outcome of multidisciplinary investigations of long-term sickness absentees. Disability and Rehabilitation, first ahead of print. 5. Salmi P, Svedberg P, Hagberg J, Lundh G, Linder J, Alexanderson K. (2009)Multidisciplinary investigations recognize high prevalence of comorbidity of psychiatric and somatic diagnoses in long-term sickness absentees. Scandinavian Journal of Public Health. Vol 37(1):35-42. 6. Lundh G, Linder J, Gustafsson K, Svedberg P, Alexanderson K & Marklund S. Försäkringskassans handläggning av försäkringsmedicinska utredningar, Arbetsrapport. Sektionen för försäkringsmedicin, Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet, 2010. 7. Svedberg P, Salmi P, Hagberg J, Lundh G, Linder J, Alexanderson K. (2010) Does multidisciplinary assessment of long-term sickness absentees result in modification of sick-listing diagnoses? Scandinavian Journal of Public Health. Vol 38(6):657-63. 8. Marklund S, Alexanderson K, Gustafsson K, Lundh G, Linder J, Svedberg P. Långtidssjukskrivna kvinnor och män som genomgått försäkringsmedicinska utredningar: Delrapport 9 i projekt om kvinnors och mäns sjukfrånvaro, Sektionen för försäkringsmedicin, Karolinska Institutet 2011. 9. Alexanderson K, Marklund S, Mittendorfer-Rutz. E, Svedberg P. Studier om kvinnors och mäns sjukfrånvaro: Huvudrapport, Sektionen för försäkringsmedicin, Karolinska Institutet 2011. 10. Gustafsson K, Lundh G, Svedberg P, Linder J, Alexanderson K, Marklund S. Disability, sickness and unemployment benefits among long-term sickness Sid: 3 / 3 absentees five years before, during and after a multidisciplinary medical assessment. Journal of Multidisciplinary Healthcare, 2011;11(4) 25-31. 11. Gustafsson K, Lundh G, Svedberg P, Linder J, Alexanderson K & Marklund S (2013) Psychological factors associated with return to work among longterm sickness abscentees who had undergone a multidisciplinary medial assessment, Journal of Rehabilitation Medicine, Vol 45:186-191 12. Lundh G, Gustafsson K, Linder J, Svedberg P, Alexanderson K & Marklund S (2013) Associations between prognosed future work capacity among longterm sickness absentees and their actual work incapacity two years later. Work, Epubl ahead of print Sept 4, 2013.